View
216
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Fl
icka
med
antec
knin
gsbloc
k och
griff
el i v
änta
n
på in
spira
tion
Var
för
hu
man
isti
skt
pro
gram
med
lati
n –
sp
råk
och
ku
ltu
r?
Hum
anist
iskt
prog
ram
vän
der
sig t
ill d
ig s
om v
ill a
rbet
a in
om y
rken
där
ku
nska
p om
kul
tur,
sam
hälle
och
om
värld
är
av s
ärsk
ilt v
ärde
. Utb
ildni
ngen
läg
ger g
rund
en fö
r for
tsat
ta s
tudi
er i
hum
anist
iska
och
sam
hälls
vete
nska
plig
a äm
nen
på h
ögsk
olan
.
In
om in
riktn
ing
Språ
k er
bjud
s stu
dier
i bl
.a. sv
ensk
a, m
oder
na sp
råk,
latin
-
språ
k oc
h ku
ltur,
män
nisk
ans
språ
k, h
istor
ia, id
rott
och
hälsa
, mat
emat
ik,
natu
rkun
skap
, re
ligio
nsku
nska
p, f
iloso
fi oc
h sa
mhä
llsku
nska
p. I
den
här
fo
lder
n få
r du
läsa
mer
a om
just
latin
et.
Vilk
en ä
r la
tin
ets
roll
i vår
t sp
råk
och
vår
ku
ltu
r?
Språ
k be
höve
r nya
ord
och
låna
r dem
, så
har d
et v
arit
och
så k
omm
er d
et a
tt fö
rbli.
Lat
in ä
r en
huvu
dkäll
a fö
r sve
nska
och
för a
ndra
eur
opei
ska
språ
k, o
ch
det g
ör a
tt de
t är p
rakt
iskt a
tt kä
nna
till i
nneb
örde
n av
van
liga
latin
ska
ord.
E
n an
ledni
ng ä
r at
t sv
ensk
a sp
råke
t of
ta h
ar f
lera
ord
som
har
bild
ats
från
sam
ma
latin
ska
stam
. M
ånga
ord
bild
as e
nlig
t m
önst
er s
om n
umer
a
Tr
ädgå
rden
i hu
set m
ed ’V
enus
i mu
sselbå
ten’,
Pomp
eji
är m
ycke
t vä
lkän
da i
sven
ska.
Den
som
stud
erar
ägna
r sig
åt
studie
r, oc
h de
n so
m k
an or
gani
sera
åsta
dkom
mer
eve
ntue
llt e
n or
gani
satio
n.
Sven
ska
språ
ket h
ar tu
sent
als o
rd a
v de
t slag
et, o
ch d
e bl
ir st
ändi
gt f
ler.
Man
skul
le ku
nna
tro a
tt ny
a or
d sk
ulle
kom
ma
från
and
ra m
oder
na sp
råk.
Så
är d
et i
nte,
utan
nya
för
etee
lser
får
mes
tade
ls na
mn
häm
tade
frå
n fr
ämst
lat
inet
. Kra
fsar
man
lite
på
ytan
av
de n
ya o
rden
, titt
ar la
tinet
näs
tan
alltid
fr
am (t
.ex. e
n ny
var
dags
pryl
som
mob
il fr
ån la
tinet
s mob
ilis ’
rörli
g’).
Det
är
förs
tås
inte
allt
id lä
tt at
t kä
nna
igen
latin
ska
ord.
Det
end
a sä
kra
sätte
t är a
tt lär
a sig
språ
ket.
Hu
r m
öter
vi l
atin
i sv
ensk
a sp
råke
t?
Vi a
nvän
der
det
latin
ska
alfab
etet
, som
urs
prun
glig
en a
lltså
är
gjor
t fö
r at
t pa
ssa
just
spr
åket
latin
. I p
rinci
p st
år v
arje
boks
tav
i alfa
bete
t fö
r et
t lju
d i
latin
, i a
llmän
het
för
sam
ma
ljud
som
i sv
ensk
a. M
en s
vens
ka h
ar b
etyd
ligt
fler v
okale
r än
latin
, och
vi h
ar d
ärfö
r fåt
t lov
att
lägga
till
boks
täve
rna
å ä
ö. O
rd so
m in
nehå
ller d
em, e
xem
pelv
is lån
och
höst
, är s
anno
likt i
nte
från
latin
.
I
det l
atin
ska
alfab
etet
fann
s in
te b
okst
aven
k, u
tan
för d
et lj
udet
anv
än-
des
c.
I r
ent
sven
ska
ord
anvä
nder
m
an
sälla
n e
ller
aldrig
c an
nat ä
n i
fö
rbin
delse
n ck
, s
å c
uta
n k
är
et
t br
a te
cken
på
lat
insk
bak
grun
d-__
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
____
Text
en i
detta
häft
e byg
ger d
elvis
på a
vsnitt
i bo
ken
Var
för la
tin? a
v pro
fessor
Tor
e Jan
son.
3 D
et f
inns
mån
ga s
ådan
a or
d: ci
rkel
och
centru
m är
bar
a tv
å ex
empe
l. A
tt de
t fin
ns e
tt k
i sta
vnin
gen
beh
över
doc
k in
te b
etyd
a at
t ord
et in
te ä
r lat
in, f
ör i
sven
ska
byte
r man
iblan
d ut
det
latin
ska
c mot
k. P
å lat
in h
eter
det
circu
s men
de
n sv
ensk
a st
avni
ngen
är c
irkus
. Det
gör
vi i
urs
prun
glig
en g
reki
ska
ords
tam
-m
ar, d
ärfö
r att
grek
iska
hade
bok
stav
en k
. O
rden
s slu
t oc
h bö
rjan
ger
ofta
änn
u sä
krar
e in
dicie
r på
att
orde
t hä
rsta
mm
ar f
rån
latin
et. Ä
ndels
er s
om -
us i
cirku
s och
-um
i cen
trum
visa
r at
t or
den
har k
var s
in u
rspr
ungl
iga
latin
ska
form
. Det
finn
s ock
så st
ora
män
gder
or
d so
m s
luta
r på
ett
sätt
som
avs
löjar
här
stam
ning
en. V
erbe
t or
gani
sera
är
bara
ett
av a
lla v
erb
i sve
nska
som
slu
tar
på -e
ra, o
ch d
e fle
sta
kom
mer
frå
n lat
in:
funger
a, dis
kuter
a, stu
dera
oc
h så
vi
dare
. Sa
mm
a sa
k är
de
t m
ed
subs
tant
iven
på
-ion,
som
sta
tion,
natio
n, fus
ion o
ch v
äldig
t m
ånga
and
ra. D
et
finns
en
lång
rad
av a
ndra
ord
slut s
om m
er e
ller m
indr
e sä
kert
visa
r att
orde
t ha
r en
latin
sk st
am.
Latin
ska
förs
tave
lser
är o
ckså
lät
ta a
tt kä
nna
igen
och
för
ekom
mer
rik
ligt i
sve
nska
spr
åket
. Någ
ra a
v de
van
ligas
te ä
r ad-
som
i ad
voka
t, de
- som
i de
flatio
n, ko
n- s
om i
kon
gress,
ex-
som
i e
xpor
t, in
- so
m i
infla
tion,
pro-
som
i
prod
ukt,
pre-
som
i pr
epar
era, r
e- so
m i
refor
m, tr
ans-
som
i tra
nspo
rt. A
lla d
essa
fö
rsta
velse
r har
urs
prun
glig
a be
tyde
lser s
om ä
r bra
att
känn
a til
l efte
rsom
det
bl
ir lät
tare
att
förs
tå o
rden
s m
oder
na b
etyd
else
: ex
bety
der
’från
’ och
tra
ns
bety
der ’
geno
m’ e
ller ’
på a
ndra
sida
n’, s
å nä
r man
expo
rtera
r bär
man
ut n
ågot
, oc
h nä
r man
tran
sport
erar b
är m
an n
ågot
igen
om e
ller t
ill a
ndra
sida
n.
Med
hjäl
p av
de
här t
umre
gler
na g
år d
et a
tt id
entif
iera
flera
tuse
n lat
insk
a or
d i s
vens
ka sp
råke
t, oc
h de
t fin
ns m
ånga
fler
. Kan
du
sven
ska
är d
u i s
jälva
ve
rket
ock
så b
ekan
t m
ed e
n ga
nska
sto
r de
l av
det
latin
ska
ordf
örrå
det.
Vi
har
dess
utom
ofta
en
hel r
ad s
vens
ka o
rd fr
ån s
amm
a lat
insk
a st
am, b
ildad
e ef
ter
fast
a re
gler
. Det
är
lätt
att
se a
tt de
t fin
ns e
tt sa
mba
nd m
ellan
ord
en
prod
ucera
, pro
ducen
t, pr
oduk
t, pr
oduk
tiv, p
rodu
ktivi
tet, p
rodu
ktion
. En
latin
sk s
tam
ha
r all
tså
gett
upph
ov t
ill s
ex s
vens
ka o
rd.
Där
till
kom
mer
alla
sam
man
-sä
ttnin
gar,
från
pro
ducen
tans
var
till p
rodu
ktut
veckl
ing,
tota
lt bl
ir de
t om
krin
g 90
ol
ika
ord
enlig
t Sve
nska
Aka
dem
iens o
rdlis
ta.
Lat
in i
utb
ildn
ing
och
for
skn
ing
När
ele
ver
kom
mer
till
sko
lan lä
ser
de s
nart
olik
a äm
nen,
och
nam
nen
på
skol
ämne
n ko
mm
er o
fta t
ill s
vens
kan
från
latin
et, s
åsom
mat
emat
ik, h
istor
ia ell
er re
ligion
. D
et m
an lä
r sig
inom
äm
nena
uttr
ycks
ock
så g
ärna
med
latin
ska
4
T
eckn
ing
av S
taff
an L
indé
n
”D
et är
män
sklig
t att
fela”
or
d, o
ch d
en te
nden
sen
blir
star
kare
ju h
ögre
upp
i sk
olan
man
kom
mer
. D
et
latin
ska
ordf
örrå
det h
änge
r när
a ih
op m
ed u
tbild
ning
och
med
fors
knin
g oc
h te
knik
, där
term
er fr
ån la
tin ä
r sär
skilt
van
liga.
Det
är i
nte
själv
klar
t att
det m
åste
var
a så
. Man
sku
lle ti
ll ex
empe
l kun
na
kalla
mat
emat
ik f
ör ’r
äkni
ng’ i
alla
sam
man
hang
. Men
det
fin
ns å
tmin
ston
e tv
å fö
rdela
r m
ed te
rmen
mat
emat
ik. N
är m
an h
ar tv
å or
d, b
åde
’räkn
ing’
och
’m
atem
atik
’, är
det
lätt
att g
öra
åtsk
illna
d m
ellan
själ
va a
ktiv
itete
n rä
kna
och
läran
om
akt
ivite
ten,
och
ord
et m
atem
atik
går
att
känn
a ig
en s
om i
prak
tiken
sa
mm
a or
d i e
ngels
ka (m
athem
atics
), fr
ansk
a (m
athé
matiq
ue),
tysk
a (M
athe
matik
) oc
h så
vid
are.
Eur
opas
språ
k ha
r sam
ma
ord
för s
amm
a be
grep
p.
En
myc
ket s
tor d
el a
v de
latin
base
rade
ord
en i
sven
skan
är a
v de
t slag
et.
De
före
kom
mer
i l
ikna
nde
form
och
med
sam
ma
elle
r nä
stan
sam
ma
bety
delse
r i a
ndra
eur
opeis
ka sp
råk,
och
de
hör h
emm
a in
om e
tt om
råde
som
m
an s
kulle
kun
na k
alla
utbi
ldni
ng o
ch f
orsk
ning
. Eur
opas
spr
åk (s
om o
ckså
an
vänd
s i
andr
a vä
rldsd
elar)
har
geno
m å
rhun
drad
ena
skap
at e
tt i
stor
ut
strä
ckni
ng g
emen
sam
t ord
förr
åd in
om d
etta
om
råde
.
5 L
atin
inom
med
icin
och
bot
anik
H
ur s
tark
latin
tradi
tione
n va
r in
om m
edic
inen
och
ang
räns
ande
vet
ensk
aper
vi
sar s
ig i
den
mär
klig
a ka
rriär
som
Car
l von
Lin
né (1
707-
1778
) had
e. D
enne
sm
ålänn
ing
är
ju m
est
kän
d s
om
bota
nike
r, m
en h
ade
läka
rutb
ildni
ng
med
exa
men
frå
n et
t ne
derlä
ndsk
t un
iver
sitet
och
pra
ktise
rade
ock
så s
om
läkar
e i f
lera
år. H
an s
tude
rade
och
arb
etad
e so
m f
orsk
are
i Upp
sala.
Lin
né
skre
v m
ånga
lärd
a ve
rk o
ch k
orre
spon
dera
de s
tänd
igt m
ed v
eten
skap
smän
i
hela
vär
lden
. D
e sp
råk
han
be
härs
kade
i ta
l och
skr
ift v
ar s
vens
ka o
ch
latin
. Arb
eten
för
den
sve
nska
allm
änhe
ten
och
för
polit
iker
skr
ev h
an p
å sv
ensk
a, all
t ann
at p
å lat
in.
Han
s hu
vudf
ält, b
otan
iken
, bet
rakt
ade
man
vid
den
här
tide
n än
nu m
est
som
ett
biäm
ne t
ill m
edici
nen.
Läk
are
syss
lade
med
örte
r fö
r at
t få
fra
m
med
icine
r. Ä
ven
zool
ogin
hör
de ti
ll de
ras o
mrå
de.
På a
lla d
e hä
r om
råde
na h
ar la
tinet
var
it ov
anlig
t sta
rkt ä
ven
unde
r de
t se
nast
e se
klet
. De
allra
fle
sta
term
er ä
r lån
frå
n lat
in, o
ch s
pecie
llt v
iktig
a be
teck
ning
ar ä
r fo
rtfar
ande
ibl
and
på r
ent
latin
. D
et g
äller
blan
d an
nat
offic
iellt
fast
ställ
da a
rtnam
n på
väx
ter o
ch d
jur.
Linn
é va
r den
stor
e pi
onjär
en
på d
et o
mrå
det.
6
Lat
in in
om k
emi
För
grun
däm
nen
anvä
nder
kem
ister
tra
ditio
nellt
de
latin
ska
nam
nen
från
an
tiken
i d
en m
ån d
et f
inns
såd
ana:
auru
m fö
r met
allen
gul
d, a
rgent
um fö
r m
etall
en s
ilver
och
så
vida
re.
Gru
ndäm
nen
som
int
e h
ar n
ågot
bes
täm
t lat
insk
t nam
n få
r ofta
st e
tt so
m h
ar d
en la
tinsk
a än
delse
n -u
m. D
e ka
n bi
ldas
på
vilk
en s
tam
som
hels
t: de
ova
nlig
a gr
undä
mne
na y
ttriu
m, t
erbiu
m oc
h ytt
erbiu
m, t
ill e
xem
pel
har
alla
nam
n bi
ldad
e av
nam
net
på d
en f
örst
a fy
ndor
ten,
Ytte
rby
utan
för
Vax
holm
i St
ockh
olm
s sk
ärgå
rd. M
en d
et f
inns
oc
kså
såda
na so
m ra
dium,
bild
at fr
ån ro
ten
i det
latin
ska
verb
et ra
diare
’strå
la’.
Äm
nen
som
är
sam
man
satta
av
olik
a äm
nen
får
nam
n en
ligt e
tt en
kelt
men
sin
nrik
t ko
mbi
natio
nssy
stem
där
vik
t iga
best
ånds
delar
är
de i
ngåe
nde
äm
nena
s na
mn.
Med
hjäl
p av
de
grun
dläg
gand
e pr
inci
pern
a ka
n m
an b
ilda
obeg
räns
at k
ompl
icer
ade
vete
nska
plig
a na
mn
på t
ill e
xem
pel
plas
tmat
erial
. D
e in
gåen
de b
estå
ndsd
elarn
a är
ofta
men
int
e all
tid l
atin
ska
stam
mar
. Ä
ndel
ser
som
-it
, -a
t, -id
(su
lfit,
sulfa
t, su
lfid)
är
näst
an a
lltid
frå
n lat
in.
Kem
ister
na h
ar a
lltså
skap
at e
tt sla
gs p
seud
olat
insk
t nam
nsys
tem
för k
emisk
a fö
reni
ngar
. Efte
rsom
alla
eur
opeis
ka s
pråk
har
fas
ta r
utin
er f
ör a
tt lån
a in
lat
insk
a or
d ka
n de
ssa
kem
iska
nam
n fly
ttas f
rån
det e
na sp
råke
t till
det
and
ra
med
min
imala
pro
blem
. H
ur
möt
er v
i lat
in i
and
ra e
uro
pei
ska
språ
k?
När
ord
tas
över
i et
t ann
at s
pråk
bru
kar
dera
s ut
tal o
ch fo
rm o
fta a
npas
sas.
Det
har
nat
urlig
tvis
ocks
å hä
nt m
ed e
nge
lska
ord
av
latin
skt
ursp
rung
. E
fters
om d
et rö
r sig
om
tuse
ntals
ord
har
det
ska
pats
fast
a m
önst
er fö
r olik
a ty
per
av o
rd,
och
de ä
r in
te a
lltid
des
amm
a so
m f
ör m
otsv
aran
de o
rd i
sv
ensk
a.
En
påta
glig
ski
llnad
mell
an s
vens
ka o
ch e
ngel
ska
är a
tt en
gelsk
a ha
r be
tydl
igt f
ärre
änd
elser
på
verb
. I s
vens
ka h
ar in
finiti
ver v
anlig
tvis
ett -
a, so
m
i vin
na, f
inna
, rin
ga, m
en e
ngels
ka h
ar in
gen
ände
lse a
lls, s
om i
win,
find,
ring.
Latin
ska
lånor
d i s
vens
ka b
ruka
r i in
finiti
v få
änd
elsen
-era
, som
i at
t imp
orter
a, at
t tra
nsfor
mera
, men
i e
ngel
ska
finns
ofta
ing
en ä
ndels
e, so
m i
to
impo
rt, t
o tra
nsfor
m.
I en
gelsk
a an
vänd
er m
an o
ckså
gär
na e
n an
nan
latin
sk v
erbf
orm
än
i sv
ensk
a fö
r at
t gö
ra l
ånor
det.
Sven
skan
s att
kom
pens
era, a
v lat
inet
s in
finiti
v com
pens
are,
mot
svar
as t.
ex. a
v en
gelsk
ans t
o com
pens
ate,
som
kom
mer
av
latin
ets
perf
ekt p
artic
ip a
v sa
mm
a ve
rb co
mpen
satu
s ’ko
mpe
nser
ad’.
7
D
et e
ngel
ska
sätte
t blir
fakt
iskt i
blan
d en
klar
e, fö
r i l
atin
finn
s of
ta s
tora
sk
illna
der
mel
lan in
finiti
v oc
h pa
rticip
, och
det
åte
rspe
glas
i sv
ensk
a. V
i har
dis
kuter
a fr
ån e
n lat
insk
inf
initi
v m
en d
iskus
sion
från
ett
latin
skt
perf
ekt
parti
cip,
distra
hera
men
dist
rakt
ion,
injic
era m
en in
jektio
n. E
ngels
ka h
ar d
iscus
s oc
h dis
cussi
on,
distra
ct o
ch
distra
ction
, in
ject
och
injec
tion,
alla
med
utg
ångs
- pu
nkt i
den
latin
ska
parti
cipf
orm
en.
Sven
ska
och
enge
lska
tillh
ör b
åda
den
grup
p av
spr
åk s
om k
allas
ge
rman
ska
och
är f
örhå
lland
evis
nära
släk
t. I
södr
a E
urop
a fin
ns v
ad s
om
kalla
s ro
man
ska
språ
k.
I E
urop
a fin
ns o
mkr
ing
200
milj
oner
män
nisk
or
som
talar
ett
rom
ansk
t spr
åk. L
atin
et fi
nns s
tänd
igt n
ärva
rand
e i d
e ro
man
ska
språ
ken.
Det
är
ju u
rspr
unge
t so
m d
e ha
r ut
veck
lats
från
. D
e ro
man
ska
språ
ken
har
två
olik
a ty
per
av o
rd f
rån
latin
- a
rvor
d oc
h lån
ord.
Arv
ord
är
ord
som
var
it m
ed f
rån
rom
artid
en o
ch f
örän
drat
s m
ycke
t. På
130
0-ta
let
fann
s fö
r fra
nsm
änne
n i s
tort
sett
bara
latin
att
låna
ifrån
. När
man
beh
övde
t.e
x. e
tt or
d fö
r ’fö
rklar
a’ så
lån
ades
det
näs
tan
oför
ändr
at f
rån
latin
ets
expli
care
> ex
pliqu
er.
An
tike
ns
kult
ur
och
dag
ens
Eu
rop
a G
enom
att
stud
era
text
på
orig
inals
pråk
et k
omm
er lä
sare
n oc
kså
i när
kont
akt
med
män
nisk
or s
om fö
r år
tuse
nden
sed
an u
ttryc
kte
sina
käns
lor,
tank
ar o
ch
erfa
renh
eter
, t.e
x.
Catu
llus
dikt
: O
di et
amo.
Qua
re id
faciam
, for
tasse
req
uiris
.//N
escio,
sed
fieri
sen
tio e
t exc
rucio
r (
’Hat
a jag
mås
te m
en ä
lskar
änd
å. M
en v
arfö
r? J
ag v
et e
j. Bl
ott
att
så v
erkl
igen
är,
känn
er j
ag s
orgs
en m
ed
kval’
). D
eras
leva
nde
text
er h
ar in
spire
rat g
ener
atio
ner
av p
oete
r, dr
amat
iker
oc
h ro
man
förf
atta
re ö
ver h
ela E
urop
a. La
tinsk
a se
nten
ser,
som
t.ex
. per
aspe
ra
ad a
stra,
är so
m S
taff
an L
indé
n vi
sar p
å nä
sta
sida
lika
tänk
värd
a än
nu id
ag.
Det
ant
ika
Rom
har
spe
lat e
n ro
ll in
te b
ara
för
litte
ratu
r, ut
an o
ckså
för
ta
nkar
och
idée
r om
sam
hälle
t. D
et g
äller
inte
bar
a gr
undl
ägga
nde
begr
epp
om h
ur e
tt sa
mhä
lle k
an o
rgan
isera
s, so
m fo
lkst
yre
och
repu
blik
, uta
n oc
kså
rätts
väse
ndet
mer
kon
kret
. Den
rom
ersk
a rä
tten
har
spela
t en
sto
r ro
ll fö
r fr
amvä
xten
av
det m
oder
na rä
ttsvä
send
et i
Eur
opa.
Ord
et ju
ridik
här
stam
mar
f.ö
. frå
n lat
inet
(jfr
ius,
iuris
’rä
tt’).
Bygg
nads
kons
ten
utve
cklad
es
unde
r ro
mar
riket
. V
alvsla
gnin
g oc
h by
ggan
det a
v ak
vedu
kter
(aqu
aedu
ctus ’
vatte
nled
ning
’) va
r blan
d m
ycke
t ann
at
rom
ersk
a sp
ecial
itete
r. D
en g
reki
sk-r
omer
ska
arki
tekt
uren
har
insp
irera
t den
vä
ster
länds
ka b
yggn
adsk
onst
en i
n i
våra
dag
ar.
I de
n re
alist
iska
rom
ersk
a po
rträt
tkon
sten
möt
er v
i an
sikte
mot
ans
ikte
de
män
och
kvi
nnor
som
sk
apad
e de
n ro
mer
ska
kultu
ren
och
var l
edan
de in
om sa
mhä
llets
utv
eckl
ing.
Teck
ning
av
Staf
fan
Lind
én
”Gen
om sv
årigh
eter t
ill st
järno
rna”
Du
får
möj
lighe
t at
t br
edda
dig
ytte
rliga
re i
nom
det
hum
anist
iska
prog
ram
met
ge
nom
in
rikt
nin
gsku
rser
, p
rogr
amfö
rdju
pn
ings
kurs
er,
och
ind
ivid
uel
lt v
al, e
vent
uellt
ock
så g
enom
utö
kat
pro
gram
.
In
riktn
ings
kurs
er i
Språ
k om
fatta
r sam
man
lagt 4
00 p
oäng
. La
tin -
språ
k oc
h ku
ltur 1
(100
poä
ng) ä
r fas
t kar
aktä
rsäm
ne in
om in
riktn
inge
n. B
eträ
ffan
-de
övr
iga
300
poän
g få
r sko
lan e
rbju
da k
urse
r i m
oder
na sp
råk,
lati
n -
sp
råk
och
ku
ltu
r 2-
3,
klas
sisk
grek
iska
- spr
åk o
ch k
ultu
r 1-2
, m
oder
smål
elle
r te
cken
språ
k (4
kap
. 1 §
gym
nas
iefö
rord
nin
gen
201
0:20
39).
E
n el
ev få
r del
ta fr
ivill
igt i
und
ervi
snin
g i k
urs s
om li
gger
uta
nför
ele
vens
fu
llstä
ndig
a pr
ogra
m.
Beslu
t fat
tas a
v re
ktor
n (u
töka
t pr
ogra
m,
se 4
kap
. 23
§ g
ymn
asie
föro
rdn
inge
n).
Vilk
a ku
rser
som
ska
erbj
udas
som
pro
gram
förd
jupn
ing
eller
indi
vidu
ellt
val b
eslu
tas a
v sk
olhu
vudm
anne
n.
Sam
man
fatt
nin
g N
yfik
enhe
t på
hist
oria
och
äldre
kul
ture
r är o
fta e
tt vi
ktig
t mot
iv fö
r mån
gas
val a
v ku
rser
i La
tin -
språ
k och
kult
ur. K
unsk
ap o
m d
en g
reki
sk-r
omer
ska
kul-
ture
n läg
ger g
rund
en fö
r en
förs
tåels
e av
dag
ens E
urop
a. E
tt an
nat s
käl
är
den
roll
som
lat
inet
spe
lar n
u o
ch k
omm
er a
tt sp
ela
länge
än,
näm
ligen
so
m l
ever
antö
r av
ord.
En
stor
och
vik
tig d
el a
v or
dför
råde
t i sv
ensk
a oc
h i
andr
a eu
rope
iska
språ
k hä
rsta
mm
ar fr
ån la
tin.
Nya
ord
bild
as st
ändi
gt p
å la-
tinsk
a ba
ser
och
sprid
s sn
abbt
frå
n e
tt eu
rope
iskt s
pråk
till
andr
a. P
å sä
tt oc
h vi
s blir
de
euro
peisk
a sp
råke
n b
ara
mer
och
mer
latin
isera
de ju
stör
re
den
vete
nska
plig
a oc
h te
knisk
a vo
kabu
lären
blir
. Det
är o
ckså
de
latin
ska
or-
den
som
i hö
g ut
strä
ckni
ng ä
r och
för
blir
Eur
opas
gem
ensa
mm
a or
dför
råd.
Sven
ska
Klas
siker
förb
unde
t
Recommended