Fl

icka

med

antec

knin

gsbloc

k och

griff

el i v

änta

n

på in

spira

tion

Var

för

hu

man

isti

skt

pro

gram

med

lati

n –

sp

råk

och

ku

ltu

r?

Hum

anist

iskt

prog

ram

vän

der

sig t

ill d

ig s

om v

ill a

rbet

a in

om y

rken

där

ku

nska

p om

kul

tur,

sam

hälle

och

om

värld

är

av s

ärsk

ilt v

ärde

. Utb

ildni

ngen

läg

ger g

rund

en fö

r for

tsat

ta s

tudi

er i

hum

anist

iska

och

sam

hälls

vete

nska

plig

a äm

nen

på h

ögsk

olan

.

In

om in

riktn

ing

Språ

k er

bjud

s stu

dier

i bl

.a. sv

ensk

a, m

oder

na sp

råk,

latin

-

språ

k oc

h ku

ltur,

män

nisk

ans

språ

k, h

istor

ia, id

rott

och

hälsa

, mat

emat

ik,

natu

rkun

skap

, re

ligio

nsku

nska

p, f

iloso

fi oc

h sa

mhä

llsku

nska

p. I

den

här

fo

lder

n få

r du

läsa

mer

a om

just

latin

et.

Vilk

en ä

r la

tin

ets

roll

i vår

t sp

råk

och

vår

ku

ltu

r?

Språ

k be

höve

r nya

ord

och

låna

r dem

, så

har d

et v

arit

och

så k

omm

er d

et a

tt fö

rbli.

Lat

in ä

r en

huvu

dkäll

a fö

r sve

nska

och

för a

ndra

eur

opei

ska

språ

k, o

ch

det g

ör a

tt de

t är p

rakt

iskt a

tt kä

nna

till i

nneb

örde

n av

van

liga

latin

ska

ord.

E

n an

ledni

ng ä

r at

t sv

ensk

a sp

råke

t of

ta h

ar f

lera

ord

som

har

bild

ats

från

sam

ma

latin

ska

stam

. M

ånga

ord

bild

as e

nlig

t m

önst

er s

om n

umer

a

Tr

ädgå

rden

i hu

set m

ed ’V

enus

i mu

sselbå

ten’,

Pomp

eji

är m

ycke

t vä

lkän

da i

sven

ska.

Den

som

stud

erar

ägna

r sig

åt

studie

r, oc

h de

n so

m k

an or

gani

sera

åsta

dkom

mer

eve

ntue

llt e

n or

gani

satio

n.

Sven

ska

språ

ket h

ar tu

sent

als o

rd a

v de

t slag

et, o

ch d

e bl

ir st

ändi

gt f

ler.

Man

skul

le ku

nna

tro a

tt ny

a or

d sk

ulle

kom

ma

från

and

ra m

oder

na sp

råk.

Så

är d

et i

nte,

utan

nya

för

etee

lser

får

mes

tade

ls na

mn

häm

tade

frå

n fr

ämst

lat

inet

. Kra

fsar

man

lite

på

ytan

av

de n

ya o

rden

, titt

ar la

tinet

näs

tan

alltid

fr

am (t

.ex. e

n ny

var

dags

pryl

som

mob

il fr

ån la

tinet

s mob

ilis ’

rörli

g’).

Det

är

förs

tås

inte

allt

id lä

tt at

t kä

nna

igen

latin

ska

ord.

Det

end

a sä

kra

sätte

t är a

tt lär

a sig

språ

ket.

Hu

r m

öter

vi l

atin

i sv

ensk

a sp

råke

t?

Vi a

nvän

der

det

latin

ska

alfab

etet

, som

urs

prun

glig

en a

lltså

är

gjor

t fö

r at

t pa

ssa

just

spr

åket

latin

. I p

rinci

p st

år v

arje

boks

tav

i alfa

bete

t fö

r et

t lju

d i

latin

, i a

llmän

het

för

sam

ma

ljud

som

i sv

ensk

a. M

en s

vens

ka h

ar b

etyd

ligt

fler v

okale

r än

latin

, och

vi h

ar d

ärfö

r fåt

t lov

att

lägga

till

boks

täve

rna

å ä

ö. O

rd so

m in

nehå

ller d

em, e

xem

pelv

is lån

och

höst

, är s

anno

likt i

nte

från

latin

.

I

det l

atin

ska

alfab

etet

fann

s in

te b

okst

aven

k, u

tan

för d

et lj

udet

anv

än-

des

c.

I r

ent

sven

ska

ord

anvä

nder

m

an

sälla

n e

ller

aldrig

c an

nat ä

n i

fö

rbin

delse

n ck

, s

å c

uta

n k

är

et

t br

a te

cken

på

lat

insk

bak

grun

d-__

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

Text

en i

detta

häft

e byg

ger d

elvis

på a

vsnitt

i bo

ken

Var

för la

tin? a

v pro

fessor

Tor

e Jan

son.

3 D

et f

inns

mån

ga s

ådan

a or

d: ci

rkel

och

centru

m är

bar

a tv

å ex

empe

l. A

tt de

t fin

ns e

tt k

i sta

vnin

gen

beh

över

doc

k in

te b

etyd

a at

t ord

et in

te ä

r lat

in, f

ör i

sven

ska

byte

r man

iblan

d ut

det

latin

ska

c mot

k. P

å lat

in h

eter

det

circu

s men

de

n sv

ensk

a st

avni

ngen

är c

irkus

. Det

gör

vi i

urs

prun

glig

en g

reki

ska

ords

tam

-m

ar, d

ärfö

r att

grek

iska

hade

bok

stav

en k

. O

rden

s slu

t oc

h bö

rjan

ger

ofta

änn

u sä

krar

e in

dicie

r på

att

orde

t hä

rsta

mm

ar f

rån

latin

et. Ä

ndels

er s

om -

us i

cirku

s och

-um

i cen

trum

visa

r at

t or

den

har k

var s

in u

rspr

ungl

iga

latin

ska

form

. Det

finn

s ock

så st

ora

män

gder

or

d so

m s

luta

r på

ett

sätt

som

avs

löjar

här

stam

ning

en. V

erbe

t or

gani

sera

är

bara

ett

av a

lla v

erb

i sve

nska

som

slu

tar

på -e

ra, o

ch d

e fle

sta

kom

mer

frå

n lat

in:

funger

a, dis

kuter

a, stu

dera

oc

h så

vi

dare

. Sa

mm

a sa

k är

de

t m

ed

subs

tant

iven

på

-ion,

som

sta

tion,

natio

n, fus

ion o

ch v

äldig

t m

ånga

and

ra. D

et

finns

en

lång

rad

av a

ndra

ord

slut s

om m

er e

ller m

indr

e sä

kert

visa

r att

orde

t ha

r en

latin

sk st

am.

Latin

ska

förs

tave

lser

är o

ckså

lät

ta a

tt kä

nna

igen

och

för

ekom

mer

rik

ligt i

sve

nska

spr

åket

. Någ

ra a

v de

van

ligas

te ä

r ad-

som

i ad

voka

t, de

- som

i de

flatio

n, ko

n- s

om i

kon

gress,

ex-

som

i e

xpor

t, in

- so

m i

infla

tion,

pro-

som

i

prod

ukt,

pre-

som

i pr

epar

era, r

e- so

m i

refor

m, tr

ans-

som

i tra

nspo

rt. A

lla d

essa

fö

rsta

velse

r har

urs

prun

glig

a be

tyde

lser s

om ä

r bra

att

känn

a til

l efte

rsom

det

bl

ir lät

tare

att

förs

tå o

rden

s m

oder

na b

etyd

else

: ex

bety

der

’från

’ och

tra

ns

bety

der ’

geno

m’ e

ller ’

på a

ndra

sida

n’, s

å nä

r man

expo

rtera

r bär

man

ut n

ågot

, oc

h nä

r man

tran

sport

erar b

är m

an n

ågot

igen

om e

ller t

ill a

ndra

sida

n.

Med

hjäl

p av

de

här t

umre

gler

na g

år d

et a

tt id

entif

iera

flera

tuse

n lat

insk

a or

d i s

vens

ka sp

råke

t, oc

h de

t fin

ns m

ånga

fler

. Kan

du

sven

ska

är d

u i s

jälva

ve

rket

ock

så b

ekan

t m

ed e

n ga

nska

sto

r de

l av

det

latin

ska

ordf

örrå

det.

Vi

har

dess

utom

ofta

en

hel r

ad s

vens

ka o

rd fr

ån s

amm

a lat

insk

a st

am, b

ildad

e ef

ter

fast

a re

gler

. Det

är

lätt

att

se a

tt de

t fin

ns e

tt sa

mba

nd m

ellan

ord

en

prod

ucera

, pro

ducen

t, pr

oduk

t, pr

oduk

tiv, p

rodu

ktivi

tet, p

rodu

ktion

. En

latin

sk s

tam

ha

r all

tså

gett

upph

ov t

ill s

ex s

vens

ka o

rd.

Där

till

kom

mer

alla

sam

man

-sä

ttnin

gar,

från

pro

ducen

tans

var

till p

rodu

ktut

veckl

ing,

tota

lt bl

ir de

t om

krin

g 90

ol

ika

ord

enlig

t Sve

nska

Aka

dem

iens o

rdlis

ta.

Lat

in i

utb

ildn

ing

och

for

skn

ing

När

ele

ver

kom

mer

till

sko

lan lä

ser

de s

nart

olik

a äm

nen,

och

nam

nen

på

skol

ämne

n ko

mm

er o

fta t

ill s

vens

kan

från

latin

et, s

åsom

mat

emat

ik, h

istor

ia ell

er re

ligion

. D

et m

an lä

r sig

inom

äm

nena

uttr

ycks

ock

så g

ärna

med

latin

ska

4

T

eckn

ing

av S

taff

an L

indé

n

”D

et är

män

sklig

t att

fela”

or

d, o

ch d

en te

nden

sen

blir

star

kare

ju h

ögre

upp

i sk

olan

man

kom

mer

. D

et

latin

ska

ordf

örrå

det h

änge

r när

a ih

op m

ed u

tbild

ning

och

med

fors

knin

g oc

h te

knik

, där

term

er fr

ån la

tin ä

r sär

skilt

van

liga.

Det

är i

nte

själv

klar

t att

det m

åste

var

a så

. Man

sku

lle ti

ll ex

empe

l kun

na

kalla

mat

emat

ik f

ör ’r

äkni

ng’ i

alla

sam

man

hang

. Men

det

fin

ns å

tmin

ston

e tv

å fö

rdela

r m

ed te

rmen

mat

emat

ik. N

är m

an h

ar tv

å or

d, b

åde

’räkn

ing’

och

’m

atem

atik

’, är

det

lätt

att g

öra

åtsk

illna

d m

ellan

själ

va a

ktiv

itete

n rä

kna

och

läran

om

akt

ivite

ten,

och

ord

et m

atem

atik

går

att

känn

a ig

en s

om i

prak

tiken

sa

mm

a or

d i e

ngels

ka (m

athem

atics

), fr

ansk

a (m

athé

matiq

ue),

tysk

a (M

athe

matik

) oc

h så

vid

are.

Eur

opas

språ

k ha

r sam

ma

ord

för s

amm

a be

grep

p.

En

myc

ket s

tor d

el a

v de

latin

base

rade

ord

en i

sven

skan

är a

v de

t slag

et.

De

före

kom

mer

i l

ikna

nde

form

och

med

sam

ma

elle

r nä

stan

sam

ma

bety

delse

r i a

ndra

eur

opeis

ka sp

råk,

och

de

hör h

emm

a in

om e

tt om

råde

som

m

an s

kulle

kun

na k

alla

utbi

ldni

ng o

ch f

orsk

ning

. Eur

opas

spr

åk (s

om o

ckså

an

vänd

s i

andr

a vä

rldsd

elar)

har

geno

m å

rhun

drad

ena

skap

at e

tt i

stor

ut

strä

ckni

ng g

emen

sam

t ord

förr

åd in

om d

etta

om

råde

.

5 L

atin

inom

med

icin

och

bot

anik

H

ur s

tark

latin

tradi

tione

n va

r in

om m

edic

inen

och

ang

räns

ande

vet

ensk

aper

vi

sar s

ig i

den

mär

klig

a ka

rriär

som

Car

l von

Lin

né (1

707-

1778

) had

e. D

enne

sm

ålänn

ing

är

ju m

est

kän

d s

om

bota

nike

r, m

en h

ade

läka

rutb

ildni

ng

med

exa

men

frå

n et

t ne

derlä

ndsk

t un

iver

sitet

och

pra

ktise

rade

ock

så s

om

läkar

e i f

lera

år. H

an s

tude

rade

och

arb

etad

e so

m f

orsk

are

i Upp

sala.

Lin

né

skre

v m

ånga

lärd

a ve

rk o

ch k

orre

spon

dera

de s

tänd

igt m

ed v

eten

skap

smän

i

hela

vär

lden

. D

e sp

råk

han

be

härs

kade

i ta

l och

skr

ift v

ar s

vens

ka o

ch

latin

. Arb

eten

för

den

sve

nska

allm

änhe

ten

och

för

polit

iker

skr

ev h

an p

å sv

ensk

a, all

t ann

at p

å lat

in.

Han

s hu

vudf

ält, b

otan

iken

, bet

rakt

ade

man

vid

den

här

tide

n än

nu m

est

som

ett

biäm

ne t

ill m

edici

nen.

Läk

are

syss

lade

med

örte

r fö

r at

t få

fra

m

med

icine

r. Ä

ven

zool

ogin

hör

de ti

ll de

ras o

mrå

de.

På a

lla d

e hä

r om

råde

na h

ar la

tinet

var

it ov

anlig

t sta

rkt ä

ven

unde

r de

t se

nast

e se

klet

. De

allra

fle

sta

term

er ä

r lån

frå

n lat

in, o

ch s

pecie

llt v

iktig

a be

teck

ning

ar ä

r fo

rtfar

ande

ibl

and

på r

ent

latin

. D

et g

äller

blan

d an

nat

offic

iellt

fast

ställ

da a

rtnam

n på

väx

ter o

ch d

jur.

Linn

é va

r den

stor

e pi

onjär

en

på d

et o

mrå

det.

6

Lat

in in

om k

emi

För

grun

däm

nen

anvä

nder

kem

ister

tra

ditio

nellt

de

latin

ska

nam

nen

från

an

tiken

i d

en m

ån d

et f

inns

såd

ana:

auru

m fö

r met

allen

gul

d, a

rgent

um fö

r m

etall

en s

ilver

och

så

vida

re.

Gru

ndäm

nen

som

int

e h

ar n

ågot

bes

täm

t lat

insk

t nam

n få

r ofta

st e

tt so

m h

ar d

en la

tinsk

a än

delse

n -u

m. D

e ka

n bi

ldas

på

vilk

en s

tam

som

hels

t: de

ova

nlig

a gr

undä

mne

na y

ttriu

m, t

erbiu

m oc

h ytt

erbiu

m, t

ill e

xem

pel

har

alla

nam

n bi

ldad

e av

nam

net

på d

en f

örst

a fy

ndor

ten,

Ytte

rby

utan

för

Vax

holm

i St

ockh

olm

s sk

ärgå

rd. M

en d

et f

inns

oc

kså

såda

na so

m ra

dium,

bild

at fr

ån ro

ten

i det

latin

ska

verb

et ra

diare

’strå

la’.

Äm

nen

som

är

sam

man

satta

av

olik

a äm

nen

får

nam

n en

ligt e

tt en

kelt

men

sin

nrik

t ko

mbi

natio

nssy

stem

där

vik

t iga

best

ånds

delar

är

de i

ngåe

nde

äm

nena

s na

mn.

Med

hjäl

p av

de

grun

dläg

gand

e pr

inci

pern

a ka

n m

an b

ilda

obeg

räns

at k

ompl

icer

ade

vete

nska

plig

a na

mn

på t

ill e

xem

pel

plas

tmat

erial

. D

e in

gåen

de b

estå

ndsd

elarn

a är

ofta

men

int

e all

tid l

atin

ska

stam

mar

. Ä

ndel

ser

som

-it

, -a

t, -id

(su

lfit,

sulfa

t, su

lfid)

är

näst

an a

lltid

frå

n lat

in.

Kem

ister

na h

ar a

lltså

skap

at e

tt sla

gs p

seud

olat

insk

t nam

nsys

tem

för k

emisk

a fö

reni

ngar

. Efte

rsom

alla

eur

opeis

ka s

pråk

har

fas

ta r

utin

er f

ör a

tt lån

a in

lat

insk

a or

d ka

n de

ssa

kem

iska

nam

n fly

ttas f

rån

det e

na sp

råke

t till

det

and

ra

med

min

imala

pro

blem

. H

ur

möt

er v

i lat

in i

and

ra e

uro

pei

ska

språ

k?

När

ord

tas

över

i et

t ann

at s

pråk

bru

kar

dera

s ut

tal o

ch fo

rm o

fta a

npas

sas.

Det

har

nat

urlig

tvis

ocks

å hä

nt m

ed e

nge

lska

ord

av

latin

skt

ursp

rung

. E

fters

om d

et rö

r sig

om

tuse

ntals

ord

har

det

ska

pats

fast

a m

önst

er fö

r olik

a ty

per

av o

rd,

och

de ä

r in

te a

lltid

des

amm

a so

m f

ör m

otsv

aran

de o

rd i

sv

ensk

a.

En

påta

glig

ski

llnad

mell

an s

vens

ka o

ch e

ngel

ska

är a

tt en

gelsk

a ha

r be

tydl

igt f

ärre

änd

elser

på

verb

. I s

vens

ka h

ar in

finiti

ver v

anlig

tvis

ett -

a, so

m

i vin

na, f

inna

, rin

ga, m

en e

ngels

ka h

ar in

gen

ände

lse a

lls, s

om i

win,

find,

ring.

Latin

ska

lånor

d i s

vens

ka b

ruka

r i in

finiti

v få

änd

elsen

-era

, som

i at

t imp

orter

a, at

t tra

nsfor

mera

, men

i e

ngel

ska

finns

ofta

ing

en ä

ndels

e, so

m i

to

impo

rt, t

o tra

nsfor

m.

I en

gelsk

a an

vänd

er m

an o

ckså

gär

na e

n an

nan

latin

sk v

erbf

orm

än

i sv

ensk

a fö

r at

t gö

ra l

ånor

det.

Sven

skan

s att

kom

pens

era, a

v lat

inet

s in

finiti

v com

pens

are,

mot

svar

as t.

ex. a

v en

gelsk

ans t

o com

pens

ate,

som

kom

mer

av

latin

ets

perf

ekt p

artic

ip a

v sa

mm

a ve

rb co

mpen

satu

s ’ko

mpe

nser

ad’.

7

D

et e

ngel

ska

sätte

t blir

fakt

iskt i

blan

d en

klar

e, fö

r i l

atin

finn

s of

ta s

tora

sk

illna

der

mel

lan in

finiti

v oc

h pa

rticip

, och

det

åte

rspe

glas

i sv

ensk

a. V

i har

dis

kuter

a fr

ån e

n lat

insk

inf

initi

v m

en d

iskus

sion

från

ett

latin

skt

perf

ekt

parti

cip,

distra

hera

men

dist

rakt

ion,

injic

era m

en in

jektio

n. E

ngels

ka h

ar d

iscus

s oc

h dis

cussi

on,

distra

ct o

ch

distra

ction

, in

ject

och

injec

tion,

alla

med

utg

ångs

- pu

nkt i

den

latin

ska

parti

cipf

orm

en.

Sven

ska

och

enge

lska

tillh

ör b

åda

den

grup

p av

spr

åk s

om k

allas

ge

rman

ska

och

är f

örhå

lland

evis

nära

släk

t. I

södr

a E

urop

a fin

ns v

ad s

om

kalla

s ro

man

ska

språ

k.

I E

urop

a fin

ns o

mkr

ing

200

milj

oner

män

nisk

or

som

talar

ett

rom

ansk

t spr

åk. L

atin

et fi

nns s

tänd

igt n

ärva

rand

e i d

e ro

man

ska

språ

ken.

Det

är

ju u

rspr

unge

t so

m d

e ha

r ut

veck

lats

från

. D

e ro

man

ska

språ

ken

har

två

olik

a ty

per

av o

rd f

rån

latin

- a

rvor

d oc

h lån

ord.

Arv

ord

är

ord

som

var

it m

ed f

rån

rom

artid

en o

ch f

örän

drat

s m

ycke

t. På

130

0-ta

let

fann

s fö

r fra

nsm

änne

n i s

tort

sett

bara

latin

att

låna

ifrån

. När

man

beh

övde

t.e

x. e

tt or

d fö

r ’fö

rklar

a’ så

lån

ades

det

näs

tan

oför

ändr

at f

rån

latin

ets

expli

care

> ex

pliqu

er.

An

tike

ns

kult

ur

och

dag

ens

Eu

rop

a G

enom

att

stud

era

text

på

orig

inals

pråk

et k

omm

er lä

sare

n oc

kså

i när

kont

akt

med

män

nisk

or s

om fö

r år

tuse

nden

sed

an u

ttryc

kte

sina

käns

lor,

tank

ar o

ch

erfa

renh

eter

, t.e

x.

Catu

llus

dikt

: O

di et

amo.

Qua

re id

faciam

, for

tasse

req

uiris

.//N

escio,

sed

fieri

sen

tio e

t exc

rucio

r (

’Hat

a jag

mås

te m

en ä

lskar

änd

å. M

en v

arfö

r? J

ag v

et e

j. Bl

ott

att

så v

erkl

igen

är,

känn

er j

ag s

orgs

en m

ed

kval’

). D

eras

leva

nde

text

er h

ar in

spire

rat g

ener

atio

ner

av p

oete

r, dr

amat

iker

oc

h ro

man

förf

atta

re ö

ver h

ela E

urop

a. La

tinsk

a se

nten

ser,

som

t.ex

. per

aspe

ra

ad a

stra,

är so

m S

taff

an L

indé

n vi

sar p

å nä

sta

sida

lika

tänk

värd

a än

nu id

ag.

Det

ant

ika

Rom

har

spe

lat e

n ro

ll in

te b

ara

för

litte

ratu

r, ut

an o

ckså

för

ta

nkar

och

idée

r om

sam

hälle

t. D

et g

äller

inte

bar

a gr

undl

ägga

nde

begr

epp

om h

ur e

tt sa

mhä

lle k

an o

rgan

isera

s, so

m fo

lkst

yre

och

repu

blik

, uta

n oc

kså

rätts

väse

ndet

mer

kon

kret

. Den

rom

ersk

a rä

tten

har

spela

t en

sto

r ro

ll fö

r fr

amvä

xten

av

det m

oder

na rä

ttsvä

send

et i

Eur

opa.

Ord

et ju

ridik

här

stam

mar

f.ö

. frå

n lat

inet

(jfr

ius,

iuris

’rä

tt’).

Bygg

nads

kons

ten

utve

cklad

es

unde

r ro

mar

riket

. V

alvsla

gnin

g oc

h by

ggan

det a

v ak

vedu

kter

(aqu

aedu

ctus ’

vatte

nled

ning

’) va

r blan

d m

ycke

t ann

at

rom

ersk

a sp

ecial

itete

r. D

en g

reki

sk-r

omer

ska

arki

tekt

uren

har

insp

irera

t den

vä

ster

länds

ka b

yggn

adsk

onst

en i

n i

våra

dag

ar.

I de

n re

alist

iska

rom

ersk

a po

rträt

tkon

sten

möt

er v

i an

sikte

mot

ans

ikte

de

män

och

kvi

nnor

som

sk

apad

e de

n ro

mer

ska

kultu

ren

och

var l

edan

de in

om sa

mhä

llets

utv

eckl

ing.

Teck

ning

av

Staf

fan

Lind

én

”Gen

om sv

årigh

eter t

ill st

järno

rna”

Du

får

möj

lighe

t at

t br

edda

dig

ytte

rliga

re i

nom

det

hum

anist

iska

prog

ram

met

ge

nom

in

rikt

nin

gsku

rser

, p

rogr

amfö

rdju

pn

ings

kurs

er,

och

ind

ivid

uel

lt v

al, e

vent

uellt

ock

så g

enom

utö

kat

pro

gram

.

In

riktn

ings

kurs

er i

Språ

k om

fatta

r sam

man

lagt 4

00 p

oäng

. La

tin -

språ

k oc

h ku

ltur 1

(100

poä

ng) ä

r fas

t kar

aktä

rsäm

ne in

om in

riktn

inge

n. B

eträ

ffan

-de

övr

iga

300

poän

g få

r sko

lan e

rbju

da k

urse

r i m

oder

na sp

råk,

lati

n -

sp

råk

och

ku

ltu

r 2-

3,

klas

sisk

grek

iska

- spr

åk o

ch k

ultu

r 1-2

, m

oder

smål

elle

r te

cken

språ

k (4

kap

. 1 §

gym

nas

iefö

rord

nin

gen

201

0:20

39).

E

n el

ev få

r del

ta fr

ivill

igt i

und

ervi

snin

g i k

urs s

om li

gger

uta

nför

ele

vens

fu

llstä

ndig

a pr

ogra

m.

Beslu

t fat

tas a

v re

ktor

n (u

töka

t pr

ogra

m,

se 4

kap

. 23

§ g

ymn

asie

föro

rdn

inge

n).

Vilk

a ku

rser

som

ska

erbj

udas

som

pro

gram

förd

jupn

ing

eller

indi

vidu

ellt

val b

eslu

tas a

v sk

olhu

vudm

anne

n.

Sam

man

fatt

nin

g N

yfik

enhe

t på

hist

oria

och

äldre

kul

ture

r är o

fta e

tt vi

ktig

t mot

iv fö

r mån

gas

val a

v ku

rser

i La

tin -

språ

k och

kult

ur. K

unsk

ap o

m d

en g

reki

sk-r

omer

ska

kul-

ture

n läg

ger g

rund

en fö

r en

förs

tåels

e av

dag

ens E

urop

a. E

tt an

nat s

käl

är

den

roll

som

lat

inet

spe

lar n

u o

ch k

omm

er a

tt sp

ela

länge

än,

näm

ligen

so

m l

ever

antö

r av

ord.

En

stor

och

vik

tig d

el a

v or

dför

råde

t i sv

ensk

a oc

h i

andr

a eu

rope

iska

språ

k hä

rsta

mm

ar fr

ån la

tin.

Nya

ord

bild

as st

ändi

gt p

å la-

tinsk

a ba

ser

och

sprid

s sn

abbt

frå

n e

tt eu

rope

iskt s

pråk

till

andr

a. P

å sä

tt oc

h vi

s blir

de

euro

peisk

a sp

råke

n b

ara

mer

och

mer

latin

isera

de ju

stör

re

den

vete

nska

plig

a oc

h te

knisk

a vo

kabu

lären

blir

. Det

är o

ckså

de

latin

ska

or-

den

som

i hö

g ut

strä

ckni

ng ä

r och

för

blir

Eur

opas

gem

ensa

mm

a or

dför

råd.

Sven

ska

Klas

siker

förb

unde

t