Learning studies - exemplet matematik

Learning study - exemplet matematik

Jessica Carlsson, Doktorand Margareta Engvall, Universitetsadjunkt

Cecilia Sveider, Universitetsadjunkt

2

Innehåll

•  Forskning om skolutveckling

•  Utvärdering av matematiksatsning med fokus på Lesson study och Learning study

•  Handledarerfarenheter av Learning study-projekt

Forskning

Kollegialt lärande – en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling

Forskning visat att: •  Det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin

undervisning

•  Vi vet väldigt lite om vad som händer i klassrummen och hur undervisningen går till

3

Forskning

•  Gemensam analys och utvärdering av undervisning ger förbättrade elevresultat

(långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samarbetet är mycket viktigt)

•  Professionsutveckling – baserad på forskning och

beprövad erfarenhet lokalt på skolor (jämför Skolverkets kommande satsning – baserad på kollegialt lärande)

4

Forskning Effekter på elevers lärande

•  Gemensam videoanalys av undervisning

•  Tydlighet i undervisningen -  Mål och kriterier -  Förklaringar

-  …

•  Professionell utveckling – kompetensutveckling

•  Undervisningskvalitet -  Utmana elever -  Uppmuntra elever

-  Har höga förväntningar

5

Forskning

Faktorer som är viktiga för att fortbildning av lärare ska påverka elevers resultat: •  fortbildningen varar en längre tid

•  medverkan av extern expertis ger bättre resultat •  fortbildningen har stöd av skolledning och det finns tillgång till

expertis och tid för att processa ny information

•  betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att deras inlärning blir djup

•  lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning

•  lärarna får möjligheter att diskutera

6

Skolverkets utvärdering

Betydelsefulla faktorer

•  Avgränsningar

•  Handledningen

•  Den avsatta tiden

•  Stöd från skolledningen

7

Skolverkets utvärdering

Samarbete mellan lärare i fokus

•  Didaktiska diskussioner - ett specifikt matematiskt innehåll

•  Kollektivt ansvar för planering

Men Ovanligt med fortsatt samarbete efter avslutat projekt

8

Skolverkets utvärdering

Balans mellan innehåll och förmågor – ökad måluppfyllelse

Flera orsaker: •  Lärargrupperna har reflekterat över behandlingen av

ämnesinnehållet

•  Didaktiska diskussioner mellan lärare och med handledare

•  Lektionsplanering med utgångspunkt från elevernas förkunskaper

9

Skolverkets utvärdering

Positiva resultat - Elevers lärande Lärare har utvecklat sitt sätt att undervisa

•  Elevernas lärande utifrån deras förståelse av innehållet

•  Valet av metod (vilken och när) för att tydliggöra ett visst innehåll

•  Ökad didaktisk kompetens

•  Fler samtal om det matematiska innehållet i klassrummet

Lärarna säger att de har fått en annan syn på läraryrket!

10

Erfarenheter

•  Generella aspekter

•  Framgångsrika lärarlag

•  Påverkan på undervisning

11

Erfarenheter - generella aspekter

•  Synlig projektledning

•  Alla inblandade är medvetna om projektets mål

•  Tydlig organisation

•  Komprimera tiden för genomförandet av lektion 1-3

•  Bra att projekten får synliggöras i olika sammanhang

•  Viktigt att grupperna får prova modellen fler gånger med samma gruppmedlemmar

•  Kan ibland vara svårt att få tillgång till filmerna

12

Erfarenheter - framgångsrika lärarlag

•  Är förtrogna med kursplanen och är medvetna om vad innehållet innebär

•  Har hög ämnesdidaktisk kompetens

•  Är medvetna om vikten av att vara tydlig i sina instruktioner •  Har höga förväntningar på eleverna, vågar höja ribban och

utmana eleverna

•  Är insatta i variationsteorin, ex använder sig av begrepp såsom kontrast

•  Har ett avgränsat lärandeobjekt som även testas i förtestet/eftertest

•  Använder sig av både film, observationer och tester vid analys och bearbetning av lektionerna

•  Analys i nära anslutning till lektionerna 13

Erfarenheter - påverkan på undervisningen

Skiljer sig åt mot den ”vanliga” undervisningen A, mer artefakter B, grupper

C, diskussioner -­‐  C1  i  klassrummet  

-­‐  C2  vid  planeringar  av  lek5onerna  

D, kortare tid individuellet arbete E, läroboken har väldigt lite dominans

14

För vidare läsning…

Gustavsson, L. (2008). Att bli en bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan. Högskolan Kristianstad

Kullberg, A. (2010). What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics. Gothenburg studies in Educational sciences 293. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: studentlitteratur.

Marton, F. & Pang, M.F. (2006). On some necessary conditions of learning. Journal of the Learning Sciences, 15:2, 193-220

Runesson, U. (1999). Variationens pedagogik. Skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll. Göteborgs universitet.

Wennerberg, A. (2009). Lärandets objekt – Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Högskolan Kristianstad

15

www.liu.se

jessica.carlsson@liu.se margareta.engvall@liu.se cecilia.sveider@liu.se