Projektet Hållbar affärsutveckling

- en följeforskningsbaserad delstudie av ett del-

projekt inom InnoWent

Delrapport 1

Mats Lundgren

AArrbbeettssrraappppoorrtt

NNrr:: 22001100::0011

1

Högskolan Dalarna arbetsrapport nr 2010:01

ISBN 978-91-85941-21

ISSN 1653-9362

© Text: Mats Lundgren, Foto: Ina von Schantz Lundgren

2

Projektet Hållbar affärsutveckling

- en följeforskningsbaserad delstudie av ett delprojekt

inom InnoWent

Delrapport

Mats Lundgren

3

Förord

Den här studien av pilotprojektet Hållbar affärsutveckling har genomförts på upp-

drag av Stiftelsen Teknikdalen inom ramen för det mera omfattande projektet In-

noWent. Syftet med den här utvärderande fallstudien är att beskriva, analysera och

värdera uppnådda resultat inom projektet Hållbar affärsutveckling från starten hös-

ten 2008 fram till och med försommaren 2009 och på ett övergripande plan besvara

frågan om hållbar affärsutveckling har ett mervärde för företagare att utveckla sin

affärsidé, både vad gäller produkter och tjänster och deras marknadskommunika-

tion. Om så skulle vara fallet reser det följdfrågan hur konceptet i så fall kan im-

plementeras i företagsinkubatorns tre olika steg. Data samlades in våren 2009.

Det är min förhoppning att resultatet av studien ska kunna fylla en funktion för pro-

jektet Hållbar affärsutvecklings fortsatta utvecklingsarbete och även utgöra ett un-

derlag till om konceptet ska kunna införlivas i Företagsinkubatorns verksamhet. Jag

vill samtidigt passa på att tacka alla er som så välvilligt lät er intervjuas, eller som

på andra sätt försåg mig med information och på det sättet gjorde det möjligt att

genomföra studien. Jag vill också tacka Fil. dr. Ina von Schantz Lundgren för hen-

nes kommentarer som på olika sätt förbättrat rapporten innehållsmässigt och dess-

utom bidrog hon med en trevlig och symbolisk bild på rapportens framsida.

Falun i juni 2009

Mats Lundgren

Fil. dr. Sociologi & Lektor i Pedagogik

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord 3

1. INTRODUKTION 5

2. PROJEKTET HÅLLBAR AFFÄRSUTVECKLING 6

3. SYFTE 9

4. METOD 10

5. EN RAM FÖR TOLKNING OCH ANALYS 12

5.1 Hållbar affärsutveckling 12

5.2 Livscykelanalys (LCA) 13

5.3 Hur fungerade miljökonsulternas coaching? 14

6. RESULTAT 15

6.1 Coachingen 15

6.2 Går det att påverka företagares drivkraft och motivation för att arbeta med håll-

bar affärsutveckling? 22

6.3 Går hållbar affärsutveckling att fasa in i en vidareutvecklad affärsprocess? 24

6.4 Hur nöjda var inkubatorföretagen med konceptet hållbar affärsutveckling och

ger det affärsnytta? 27

6.5 Analys 29

7. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 32

Referenser 34

Bilaga 36

5

1. INTRODUKTION

Hållbar utveckling har inom miljöområdet blivit ett etablerat begrepp som av den

s.k. Brundtlandkommissionen (1987) definierades som "en samhällsutveckling som

tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att

tillgodose sina behov". Brundtlandkommissionens definition betraktas som en cen-

tralpunkt i den internationella diskussionen och begreppets vaga innehåll kan paradox-

alt nog innebära att detta är orsaken till dess popularitet (Björneloo, odaterat). Det

ökade samhälleliga intresset för en hållbar samhällsutveckling har gjort att företag

allt mer börjat engagera sig för en hållbar affärsutveckling där de försöker ta både

ett miljöansvar och ett socialt ansvar. Allt fler intressenter kräver att företagen re-

dovisar relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling, en s.k. hållbar-

hetsredovisning, vilken består av tre huvudelement, miljö, ekonomi och socialt an-

svar. Det finns goda skäl att anta att efterfrågan på hållbarhetsredovisningar kom-

mer att öka i framtiden (Anadol & Frost Nylén, 2007).

Även ett ökat miljömedvetande hos konsumenterna gör att de har blivit allt mera

medvetna om sitt eget agerande och att de därför i allt högre utsträckning väljer att

köpa produkter och tjänster som har producerats på ett miljömedvetet sätt. Detta

påverkar företagens sätt att planera, producera och distribuera sina produkter och

tjänster. Miljömedvetna företag kan skaffa sig fördelar jämfört med de konkurrenter

som inte agerar miljömedvetenhet. För att kunna hänga med i konkurrensen på

marknaden måste företagsledare utveckla genomtänkta strategier för hur deras pro-

dukter och tjänster ska kunna införlivas i en hållbar affärsutveckling. Om strategier

”som tar sin utgångspunkt i ett långsiktigt hållbart samhälle där sociala, ekonomiska

och miljömässiga värderingar vägs samman och prioriteras, kan affärsidéer som le-

der till ökad tillväxt och välfärd utvecklas” (Projektplanen, Hållbar affärsutveck-

ling). Detta skapar ett ”behov av att förse entreprenörer, företagsledare, innovatörer

m.fl. med kunskap, metoder och verktyg så att de i tidiga utvecklingsskeenden kan

se möjligheterna med att utforma sin affärsidé, produkt eller tjänst i ett hållbarhets-

perspektiv” (Projektplanen, Hållbar affärsutveckling). Det är mot denna bakgrund

som den här utvärderingen av pilotprojektet Hållbar affärsutveckling har genom-

förts.

6

2. PROJEKTET HÅLLBAR AFFÄRSUTVECKLING

Hållbar affärsutveckling är ett pilotprojekt med målet att stödja inkubatorföretag så

att de kan utveckla en s.k. hållbar affärsutveckling, d.v.s. det anses att det finns ett

samband mellan ett aktivt miljöarbete och lönsamhet. Projektet är en fortsättning på

ett tidigare genomfört projekt: Inkubator för hållbar utveckling, som genomfördes

under 2007.

Projektet syftar till att integrera hållbar affärsutveckling som verksamhetsidé i Stif-

telsen Teknikdalens företagsinkubator, vilken ingår i projektet InnoWent1. Verk-

samheten, som startade hösten 2008 och avslutas sommaren 2010, skulle genomfö-

ras i fyra steg:

1. Utveckla konceptet med hållbar affärsutveckling i företagsinkubatorer

2. Prova och utvärdera konceptet på befintliga inkubatorföretag i Stiftelsen

Teknikdalens företagsinkubator

3. Sprida konceptet till det regionala inkubatornätverket, Region Mitt

4. Sprida resultatet till andra företagsinkubatorer i Sverige.

(Projektplanen, Hållbar affärsutveckling)

En tidigare genomförd inventering bland företag som deltog i Stiftelsen Teknikda-

lens företagsinkubator visade att det fanns ett stort intresse och ett behov av ökade

kunskaper om hållbar affärsutveckling. Framförallt efterfrågades kunskap om be-

greppet samt om användbara metoder och verktyg för att lyfta fram den egna verk-

samhets koppling till en hållbar utveckling. Resultaten visade även att flera av före-

tagarna redan hade arbetat med miljöfrågor, men att de inte har lagt någon vikt vid

att kommunicera hållbarhetsaspekter med marknaden. Företagen hade inte heller i

någon större utsträckning arbetat med de totala livscykelkostnaderna för en produkt

eller tjänst. De flesta trodde dock att detta var aspekter som skulle komma att bli

viktiga i framtiden. Därutöver genomfördes senare även en inventering av befintliga

metoder för att redovisa och kommunicera hållbarhetsaspekter. Resultatet i de fal-

len visade att det fanns olika metoder tillgängliga för att väga in olika miljöaspekter

i verksamheten, men att det var svårt att finna metoder för sociala och ekonomiska

aspekter sett ur ett hållbarhetsperspektiv (Slutrapport, Projektet: Inkubator för håll-

bar utveckling, 2007).

11 I projektbeskrivningen för InnoWent - en regional arena för samverkan och hållbar tillväxt ges en

övergripande avsiktsförklaring från Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna om att dessa till-

sammans under perioden oktober 2007 till oktober 2010 gemensamt skulle arbeta för att utveckla en

stark infrastruktur med syftet att generera ökad tillväxt och sysselsättning både inom nya och befint-

liga kunskapsområden. Utvecklingsarbetet skulle ske inom ramarna för den Regionala tillväxtplanen

och Dalastrategin. I projektplanen framhölls som ett viktigt syfte vara att samutnyttja Högskolan Da-

larnas, Teknikdalens och näringslivets resurser för att stärka företagens konkurrenskraft och därmed

bidra till den regionala tillväxten.

7

Stiftelsen Teknikdalens Företagsinkubator

Projektet Hållbar affärsutveckling är, som redan framgått, ett pilotprojekt inom Stif-

telsen Teknikdalens företagsinkubator. För att sätta in detta pilotprojekt i sitt sam-

manhang redovisas här grunddragen i hur denna inkubator är uppbyggd.

Inkubatorn är till för alla typer av idéer från t ex enskilda uppfinnare, entre-

prenörer, företag, forskare, studenter, statliga verk, offentlig verksamhet,

näringslivet och från alla kommuner. (Projektbeskrivningen för InnoWent)

Den företagsinkubator som finns inom InnoWent ingår i sin tur i Innovationsbrons

program NIP (Nationella Inkubatorprogrammet2). Syftet är att stödja befintliga små

och medelstora företag som kan stärka deras utvecklings- och tillväxtpotential samt

i företag med intresse för att utveckla internationella affärer. Företagsinkubatorn be-

står av tre steg (se figur 1).

Figur 1. Företagsinkubatorn (Källa: Projektbeskrivning för InnoWent).

De tre stegen som ett företag går igenom i företagsinkubatorn föregås av att den bli-

vande företagaren redan har en affärsidé, liksom att denne också vanligen har delta-

git i någon företagarskola, eller på annat sätt fått nyföretagarrådgivning. Det första

steget i Företagsinkubatorn är Business Start, därefter följer Business Lab. För de

företag som vill gå vidare och utveckla sin affärsidé. För de som vill gå ett steg till

och satsa på ett tillväxtföretag så följer Business Accelerator.

Business Start

Syftet med Företagsinkubatorns program Business Start är att ge deltagarna möjlig-

het att testa, utveckla och förädla sina företagsidéer, men även att ge kunskaper om

vad det innebär att starta och driva ett eget företag. Verksamheten omfattar fem

2 ”I det nationella inkubatorprogrammet finansierar, utvecklar och driver Innovationsbron ett

rikstäckande nätverk av inkubatorer. Programmet omfattar 19 inkubatorer som aktivt skapar mor-

gondagens tillväxtföretag i Innovationsbrons sju regioner.” (http://www. innovationsbron.se/ baz-

ment/182.aspx)

8

workshops med generell information om affärsutvecklingsprocesser, patent- och

immateriella rättigheter, finansiering, försäljnings- och presentationsteknik, projekt-

och processledning samt affärsjuridik som genomförs på sen eftermiddag/ kvällstid.

Dessutom innefattas fem individuella möten med affärscoach om totalt 20 timmar

under ca 8 veckor. I slutet av programmet finns möjlighet att presentera affärskon-

cept för en expertpanel och få detta utvärderat för att söka till nästa steg i inkuba-

torprocessen – Business Lab. Business Start riktar sig till personer som har en af-

färsidé och förmåga att utveckla den till ett tillväxtföretag med säte i Dalarna.

(http://www.teknik dalen.se/768.php)

Business Lab

Nästa steg i inkubatorprocessen kallas Business Lab. Denna del av företagsinkuba-

torn vänder sig till personer med en företagsidé och som vill utveckla idén till ett

starkt tillväxtföretag. I programmet ingår seminarier, laborationsresurser, finansie-

ring, rådgivning samt tillgång till en kvalificerad affärscoach. Syfte med Business

School är att erbjuda professionell ledning för att förädla en affärsidé och att analy-

sera idéns bärkraft. Deltagarna bygger upp sina kunskaper om affärsutveckling och

företagande och utvecklar samtidigt ett kontaktnät. Programmet omfattar två sex-

månadsperioder, med en utvärdering efter den första perioden (http://www. teknik-

dalen.se/ 763.php).

Business Accelerator

Det avslutande steget av Företagsinkubatorn benämns som Business Accelerator.

Detta steg omfattar fyra sex månader långa perioder med målet att deltagarna ska

kunna utveckla en unik affärsidé. Deltagarnas företag stöds av en coach som besö-

ker företaget fyra – sex timmar varje vecka. Syftet är att finna och utveckla affärs-

idéer som bedöms ha en god tillväxtpotential. Det behöver nödvändigtvis inte vara

den som har idéer som driver denna, det kan också vara så att idén tas över av en

entreprenör som driver denna vidare och etablerar företaget (http://www. teknikda-

len.se/ 763.php).

De deltagande företagen och projektets innehåll

I det mest avancerade steget av företagsinkubatorn, Business Accelerator, ingick två

av de företag som deltog i pilotprojektet. Det Naturliga Steget3 genomförde för des-

sa företagare ett heldagsseminarium om hållbar affärsutveckling. Dessutom fick de

träffa en coach för 12 timmars coaching om hållbar affärsutveckling med fokus på

den egna verksamheten samt att genomföra en Livscykelanalys (LCA) i samarbete

med en Miljöcoach. Deltagarna skulle efter genomförd utbildning kunna göra egna

uttalanden och s.k. egendeklarationer (typ I och typ II), miljövarudeklarationer

(EPD, typ III), Miljö-, rättvisemärkningar ISO 14001:2004 samt ha kännedom om

miljöledningssystem som ISO 14020 och ISO 14040-serierna.

3 Det Naturliga Steget är en internationell, icke vinstdrivande stiftelse med inriktning på ekonomisk,

ekologisk och social hållbarhet och är experter på att vägleda företag i deras arbete med hållbar ut-

veckling.

9

Två av de andra medverkande företagen i pilotprojektet befinner sig i det andra ste-

get av företagsinkubatorn, Business Lab. För dessa deltagare omfattar utbildningen

ett heldagsseminarium om hållbar affärsutveckling med Det Naturliga Steget, 6

timmars coaching om hållbar affärsutveckling med fokus på den egna verksamheten

samt att genomföra en Livscykelanalys (LCA) i samarbete med en Miljöcoach. Fö-

retagen ska också kunna genomföra ”Green Benchmarking”, d.v.s. att jämföra den

egna verksamheten med liknande företag i perspektivet hållbar affärsutveckling.

Av de åtta företag som deltar i det första steget i företagsinkubatorn, Business

School, har fått en utbildning som omfattar en 4-timmars workshop om hållbar af-

färsutveckling samt två timmars coaching om hållbar affärsutveckling inriktat mot

den egna verksamheten. Målet med integreringen av hållbar affärsutveckling är att

medvetandegöra inkubatorföretagen i ett tidigt skede om vad hållbar affärsutveck-

ling innebär samt vilka fördelar företaget kan få ut av att integrera ett hållbarhets-

perspektiv i sin affärsidé.

3. SYFTE

Syftet med den här utvärderande fallstudien är att beskriva, analysera och värdera

uppnådda resultat inom projektet Hållbar affärsutveckling från starten hösten 2008

fram till och med försommaren 2009 och på ett övergripande plan besvara frågan

om hållbar affärsutveckling har ett mervärde för företagare att utveckla sin affärs-

idé, både vad gäller produkter och tjänster och deras marknadskommunikation. Om

så skulle vara fallet reser det följdfrågan hur konceptet i så fall kan implementeras i

företagsinkubatorns tre olika steg. Mot denna bakgrund formuleras följande fråge-

ställningar som riktar intresset mot resultatet av projektet Hållbar affärsutveckling:

- På vilket sätt arbetade de miljökonsulter som medverkade som coacher och

hur uppfattades värdet av deras insats?

- Hur ser inkubatorföretagarnas drivkraft och motivation ut för att arbeta med

hållbar affärsutveckling?

- Går hållbar affärsutveckling att fasa in i en vidareutvecklad affärsprocess?

- Hur nöjda var inkubatorföretagen med konceptet hållbar affärsutveckling och

ger det affärsnytta?

10

4. METOD

Denna utvärderande fallstudie (se t.ex. Merriam, 1994) har en kvalitativ ansats där

datainsamlingen genomfördes under senvåren 2009 genom s.k. triangulering4, d.v.s.

att flera olika datainsamlingsmetoder användes parallellt (se t.ex. Cohen & Manion,

1994).

Dokument och statistik

Den skriftliga dokumentation som funnits tillgänglig har använts för att införskaffa

grunddata om verksamheten. Det gäller såväl dokument som beskriver projektet och

dess verksamhet och sådana dokument som upprättats under projekttiden, t.ex. pro-

tokoll, skriftliga sammanställningar, statistikuppgifter etc.

Enkät

Till de åtta företagare i Business School som ingick i pilotprojektet sändes via e-

mail en enkät (bilaga 1) om hur de uppfattade sitt deltagande i detta. På så sätt var

det möjligt att få en ”temperaturmätning”. Till detta kan fogas att den information

om s.k. hållbar affärsutveckling som de fått i Business School inte var särskilt om-

fattande varför det är svårt att veta något om framför allt de långsiktiga effekterna.

Intervjuer

Med de övriga aktörerna i projektet genomfördes intervjuer. Således intervjuades de

två projektledarna och fyra personer från företag i Business Accelerator respektive

Business lab. De tre miljökonsulter som medverkat som coacher i projektet deltog i

en gruppintervju. Intervjuerna skedde i form av bandinspelade samtal som i tillämp-

liga delar sedan skrevs ut. Samtalen tog sin utgångspunkt i informanternas erfaren-

heter från projektet. Projektbeskrivningen användes som stöd för intervjuaren att

strukturera samtalet.

Att skapa bilder av verkligheten

Resultatet av studien utgörs av en socialkonstruktivistiskt grundad idé om att in-

samlade data kan vävas samman till en mer eller mindre sammanhållen bild, visser-

ligen som en av flera möjliga sådana. Vad vi kan erhålla kunskap om utgår därvid

från antagandet att det är människors upplevelser som ligger till grund för hur de

konstruerar sin verklighet (se t.ex. Berger och Luckman, 1979) och i det specifika

fallet uppfattas utgöra verkligheten. Det så kallade Thomasteoremet5 uttrycker detta

på följande sätt: "Om något definieras som verkligt blir det verkligt till sina konse-

kvenser" (Brante, 1993:23).6 Detta innebär den sociala verkligheten konstrueras av

de involverade aktörerna, vilket också avgör hur de förstår verkligheten och sedan

agerar utifrån detta (se t.ex. Lundgren & von Schantz Lundgren, 2009). Den bild

4 “/…/, triangulation can be a useful technique where a researcher is engaged in case study, a par-

ticular example of „complex phenomena‟ ” (Cohen & Manion, 1994:241). 5 Thomasteoremet är uppkallat efter William I Thomas (Goffman, 1994).

6 Detta är emellertid en mera komplicerad frågeställning än vad som direkt framgår här, men vi av-

står från att utveckla detta vidare då det i det här sammanhanget skulle föra för långt.

11

som presenteras i det här fallet kan därför utgöra ett underlag för en dialog hos pro-

jektledningen om den fortsatta verksamheten och dess utveckling.

Att låta aktörerna komma till tals

Jag har här vinnlagt mig om att så långt möjligt låta de involverade aktörerna kom-

ma till tals, d.v.s. att låta deras röster göra sig hörda genom att återge, eller citera

vad de hade att säga om sitt deltagande i projektet (se t.ex. Czarniawska-Joerges,

1992) för att med utgångspunkt i detta försöka konstruera en sammanhållen bild av

hur projektet Hållbar affärsutveckling fungerade. De citat som används härrör från

de samtalsliknande intervjuerna och de har därför också prägel av talspråk, även om

jag varligt försökt göra språkliga justeringar för att göra texten mera läsvänlig. Det

är min förhoppning och tro att detta innehållsmässigt inte på något avgörande sätt

har påverkat resultatet av utvärderingen.

Etiska överväganden

Vid intervjuerna informerades informanterna om syftet med intervjun. De fick god-

känna att de var villiga att intervjun spelades in på band. De gjordes också upp-

märksamma på att om de ångrade vad de hade sagt kunde de ta tillbaka detta och att

detta i så fall inte skulle komma att användas i rapporten. De informerades också att

intervjuunderlaget skulle komma att ligga till grund för den kommande rapporten

där de skulle anonymiseras.

12

5. EN RAM FÖR TOLKNING OCH ANALYS

I det följande ges en enkel tolkningsram som stöd för att analysera studiens resultat.

Inledningsvis görs i det syftet en översiktlig beskrivning av begreppet hållbar af-

färsutveckling som följs av en kort beskrivning av Livscykelanalysen (LCA) som är

det verktyg som använts inom projektet Hållbar affärsutveckling. Här berörs även

kortfattat några bärande idéer för hur rollen som coach kan utformas och spelas.

5.1 Hållbar affärsutveckling Tidningen Miljöaktuellt (http://miljoaktuellt.idg.se/polopoly_fs/1.143982!dm%

202007-03_csr.pdf) listar ett antal skäl till att arbeta med Corporate Social Respon-

sibility (CSR). Även om miljöaspekten är en bärande del i detta synsätt så är per-

spektivet bredare än så och tar också hänsyn till de sociala konsekvenserna av ett

företags miljöarbete. I det här fallet används CSR synonymt som att de kriterier som

bygger upp denna modell också kan användas för att beskriva vad som känneteck-

nar en s.k. hållbar affärsutveckling, även om detta inte är helt okontroversiellt då

det finns många olika infallsvinklar på denna problematik. De fördelar som anges i

CSR är att det skapar:

1. Starkare varumärke. Företagets varumärke byggs upp och skyddas.

2. Förbättrad kapitalförsörjning. Det blir lättare att uppfylla investerarnas krav.

3. Vassare affärsstrategi. Den gamla affärsstrategin får ett lyft av CSR-tänket.

4. Riskminimering. Riskerna hanteras bättre och kostsamma incidenter undviks.

5. Nya marknader. Genom att företaget engagerar sig i lokalsamhället kan det nå

oexploaterade marknader.

6. Locka talangerna. Det blir lättare att dra till sig den bästa kompetensen i den

hårdnande dragkampen arbetsgivare emellan.

7. Smarta produkter. Bättre och tätare dialog med företagets intressenter ger

uppslag till nya produkter och tjänster.

8. Engagerade medarbetare. Personalen blir mer motiverad och trogen företaget.

9. Lojala kunder. Nöjda kunder vill fortsätta att vara kunder då företaget blir

mer lyhört för deras önskemål och behov.

10. Minskade kostnader. Resurser utnyttjas effektivare. Dessutom kan pengar

sparas genom till exempel färre sjukdagar, minskade rekryteringskostnader

och sänkta försäkringspremier.

11. Smidigare myndighetskontakter. Ni försöker göra ert bästa, det blir därmed

lättare att få tillstånd.

12. Långsiktig framgång. Signalerar ett gott ledarskap och ett välskött företag

med goda framtidsutsikter, vilket skapar förtroende hos intressenterna och

samhället i stort.

I teorin är de antaganden som görs av de fördelar som CSR innebär betydande. Des-

sa kan ses som motiv för att kunna locka företag att ansluta sig till att anamma en

strategi för hållbar affärsutveckling. Huruvida de faktiska effekterna också uppstår

är däremot en empirisk fråga, d.v.s. detta måste i så fall visas i det enskilda fallet.

Det finns också goda skäl att anta att de faktiska effekterna kan variera mellan olika

företag, t.ex. beroende på de förutsättningar som råder i de enskilda fallen och på

vilket sätt ett CSR-inspirerat arbetet bedrivs.

13

I det här fallet används de angivna kriterierna närmast som indikatorer på att det för

ett företag uppstår positiva effekter om de arbetar med konceptet hållbar affärsut-

veckling. Indikatorerna används således för att försöka upptäcka i vad mån de för-

väntade effekterna uppstår på ett sådant sätt att de också kan visas i praktiken. Ef-

tersom verksamheten i det här fallet pågått under en begränsad tid är det självfallet

inte troligt att det har uppstått några drastiska effekter, därtill krävs sannolikt flera

års målmedvetet utvecklingsarbete.

5.2 Livscykelanalys (LCA) Det finns en mängd olika verktyg som syftar till att ta hänsyn till miljöaspekter och

hur en hållbar utveckling kan implementeras. Exempel på sådana verktyg är Miljö-

konsekvensbeskrivning (MKB), Strategisk Miljöbedömning (SMB), Cost-Benefit-

analys (CBA), Livscykelanalys (LCA), Livscykelkostnadsanalys (LCC), Miljörevi-

sion, Miljöräkenskaper inklusive Input/Output-analys (IOA), Materialflödesanalys

(MFA), och Riskbedömning. För produkter kan flera olika verktyg vara tänkbara,

t.ex. energianalyser eller materialflödesanalyser som fokuserar på olika typer av na-

turresursanvändning. Livscykelanalyser (LCA)7, som började utvecklas redan under

1970-talet, inkluderar både naturresursanvändning och miljöpåverkan av emissio-

ner, medan Livscykelkostnadsanalyser fokuserar på ekonomiska kostnader i form

av olika typer av miljökostnader (Johansson, m.fl., 2001).

LCA är ett verktyg för miljöanpassad produkt- och processutveckling, liksom för

miljömässiga bedömningar i samband med inköp. Metoden går ut på att kartlägga

produkter och tjänsters miljöpåverkan, vilket ger en möjlighet för ett företag att

kunna koncentrera sitt förbättringsarbete dit det har störst effekt. Livscykelanalys

(LCA) visar hur produkter och processer påverkar miljön, från råvaruutvinning

fram till dess att produkten blir avfall eller återvinns. En produkt kan vara en mate-

riell sådan, men också en tjänst. När en produkt följs från ”vaggan till graven” kan

resursförbrukningen kartläggas, men även utsläpp till luft, vatten och mark kan be-

räknas (http://www.sik.se/ default.asp?initid=468&menutree=470&top link

name=Miljösidor&menuheading=Miljösidor&mainpage=templates/01.asp?sida=37

2). Vad som senare tillkommit är att detta miljöarbete kan användas i marknads-

kommunikationen med de tilltänkta kunderna, vilket kan ses som ett viktigt mo-

ment för att begreppet hållbar affärsutveckling kommit att användas allt mer fre-

kvent. Kunderna antas gilla miljömedvetna företag.

77 Metodiken för utförande av LCA finns standardiserad enligt ISO 14040-14043 (http://www.sik.se/

default.asp?initid=468&menutree=470&toplinkname=Miljösidor& menuheding=Miljösidor&mainp

age=templates/01.asp?sida=372).

14

5.3 Hur fungerade miljökonsulternas coaching?

Coaching växte fram i USA under 1970-talet av tränare som ville dela med sig av

sina erfarenheter också utanför idrottsarenan.8 Det har sedan gjorts försök att omsät-

ta detta sätt att arbeta till andra områden, t.ex. inom sociala verksamheter av olika

karaktär. Coaching beskrivs som ett sätt att frigöra människors inneboende potenti-

al. Tanken vilar på ett antagande att varje människa kan forma sitt eget öde. Dow-

ney (1999) säger till exempel att coaching är konsten att underlätta för någon an-

nans prestation, inlärning och utveckling. Whitmore (1997) beskriver coaching som

ett sätt att frigöra en persons potential för att maximera dennes prestation genom att

understödja personens eget lärande, till skillnad från att lära någon något. En li-

knande tanke är Flaherty, (1999, p. xii) inne på när han säger, att coaching är att:

“not telling people what to do, but giving them a chance to examine what they are

doing in light of their intentions.” Hallqvist (2005) refererar till Bachkirova och

Cox (2004) som ser coaching som ett internationellt växande ”helping by talking”

fenomen. Aktiviteterna är inriktade på handling och att skapa ett lärande som leder

till att en individ kan utveckla sig själv (Whitworth, et. al, 1998).

Bachkirova och Cox (2004) skriver att coaching för närvarande är ”ateoretisk” till

sin natur, d.v.s. att begreppet saknar teoretisk förankring, och i vissa fall även in-

tresse för, etablerad psykologisk teoribildning. Samtidigt framhåller de att coa-

chingen svarar mot ett ökat behov och de understryker verksamhetens positiva ef-

fekter. Många av dem som idag arbetar som coacher bygger sin verksamhet på nå-

gon typ av personliga erfarenheter och ett praktiskt arbete där man utvecklat ett sätt

att arbeta, kanske i form av en särskild metod som visat sig fungera i vardagens ar-

bete. Det verkar som om coaching utvecklas av praktiskt verksamma personer.

En form av coaching är att stödja företagare som vill utveckla ett företag, s.k. af-

färscoaching. En affärscoach uttryckte detta t.ex. på följande sätt om sin roll som att

denna handlar ”om att bidra till att skapa struktur och att bygga upp en fungerande

organisation” (http://www.teknikdalen.se/794.php). Men rollen innehåller också

”att ifrågasätta och utmana entreprenörerna på ett positivt sätt som att peka på alter-

nativ och tipsa om konkreta åtgärder och förslag” (www.teknik

byn.se/atlas/file.php? Id=3516).

8 Detta avsnitt är en bearbetning av Lundgren, 2007.

15

6. RESULTAT Projektet planerades, som redan framgått, att genomföras i fyra steg varav denna

studie omfattar en beskrivning och analys av de två första stegen, nämligen att: a)

Utveckla konceptet med hållbar affärsutveckling i företagsinkubatorer och b) Pro-

va och utvärdera konceptet på befintliga inkubatorföretag i Stiftelsen Teknikda-

lens företagsinkubator. Vad som sedan återstår är att: c) Sprida konceptet till det

regionala inkubatornätverket, Region Mitt och d) Sprida resultatet till andra före-

tagsinkubatorer i Sverige.

Tanken är att vi ska sprida det här konceptet, dels att det ska sätta sig i inku-

batorn så att det ska finnas här och att vi ska kunna sprida det till andra inku-

batorer också. Vi jobbar ju med företag som inte har den här tydliga miljö-

kopplingen, utan vi vill ju väcka den här frågan hos alla företag. För det finns

alltid någonting man kan göra och det finns många som redan gör mycket fast

de tänker inte på det. De skulle bara kunna lyfta fram det i sin marknadsföring

och vinna på det, fast de har bara inte sett på det så. (Projektledare)

Resultatet redovisas genom att inledningsvis beskrivs hur de medverkande miljö-

konsulterna arbetat i sin coachande roll. Därefter redovisas resultatet för var och en

av de frågeställningar som formulerats i studiens syfte. I ett avslutande avsnitt ana-

lyseras med utgångspunkt i CSR-modellens kriterier för konceptet hållbar affärsut-

veckling och dess bärighet för att utveckla en framgångsrik affärsstrategi. Om så är

fallet ger det ett underlag för att kunna besvara frågan om hållbar affärsutveckling

kan ses som ett fruktbart koncept att implementeras i företagsinkubatorns verksam-

het.

6.1 Coachingen En bärande tanke med projektet Hållbar affärsutveckling var att ett urval av företag

som deltog i Stiftelsen Teknikdalens inkubator skulle ges möjlighet att få informa-

tion och kunskaper om vilka möjligheter som ryms i konceptet hållbar affärsutveck-

ling och hur de kan applicera detta i sitt eget företag.

Idén om att jobba med hållbar affärsutveckling i vår företagsinkubator har

vuxit fram efter hand. I samklang med samhällsutvecklingen så var det inte

bara vi utan många med oss insett vikten att jobba med hållbarhet i alla aspek-

ter i samhället och företagen har ju tidigare setts som en bov i dramat. Men

numera så ser man på många håll företagen och näringslivet som en del av

lösningen. Det är väl så vi vill se det, att näringslivet ska kunna vara en del av

lösningen. Då kom vi tidigt att tänka på att i jobbet med att stötta företag i vår

företagsinkubator så borde det kunna vara en plusfaktor att implementera

hållbarhet, alltså hållbar affärsutveckling och på det sättet både vinna i affärs-

verksamheten och tjäna den goda saken. (Projektledare)

Idén om hållbar affärsutveckling verkar således vara på stark frammarsch, medan

konceptet ännu så länge tycks vara sällsynt förekommande inom de inkubatorer

som finns runt om i verksamheten.

16

Vi har försökt att skanna så gått det har gått. Vi är inte först med hållbar af-

färsutveckling, eller idédriven affärsutveckling som en del säger, men däremot

så var det ganska så tunt när det gäller företagsinkubatorer. Så vi har väl inte

sett att någon gör något liknande, en lika stor satsning att implementera det i

en vanlig företagsinkubator. (Projektledare)

De deltagande företagen i pilotprojektet befann sig i olika faser av sin utveckling.

De företag som var i en inledande fas, i Business School, fick en översiktlig infor-

mation och sedan ökar stödet gradvis i de två kommande stegen i företagsinkuba-

torn om de i framtiden kommer att delta i något av dessa. För de företag som fanns i

antingen Business Lab eller Business Accelerator ger en av projektledarna följande

beskrivning av hur verksamheten bedrevs.

Vi började med att ha en utbildning som det Naturliga steget höll i. Den var

ganska bred, den handlade om vad begreppet hållbar utveckling står för och

sedan gick vi mer in på hållbar affärsutveckling och vad kan företag göra. Det

var företagen och deras coacher som gick utbildningen och nu har vi valt ut

fem företag, eller fått erbjudande om att delta och det är fyra som deltar och

de har fått individuell coaching också om hållbar utveckling, så får de också

en Livscykelanalys genomförd av deras verksamhet. Tanken med det här är

inte att komma med några pekpinnar, utan snarare att lyfta fram möjligheter

för de här företagen. Vad de kan vinna på att jobba med de här frågorna, vilka

mervärden det kan skapa i deras verksamheter. (Projektledare)

Den coaching som använts i projektet har syftat till att hjälpa företagarna att under-

söka hur de kan utveckla konceptet hållbar utveckling i sin specifika situation. De

medverkande miljöcoacherna uppfattade att många av de deltagande företagarna var

omedvetna om vilka fördelar det skulle innebära för dem att arbeta med hållbar af-

färsutveckling.”De startar ju från noll, eller minus. Kunskapsmässigt och attityd-

mässigt hade de inte med sig de här frågorna in i sin affärsidé” (Miljöcoach). Coa-

chingen inriktades därför mot att sätta in företagets produkter eller tjänster i ett

sammanhang.

Jag försökte att coacha dem i att se helheten. Hur ser min verksamhet ut, var

har min produkt, eller var har min agerande miljöpåverkan någonstans. Hur

kan jag göra annorlunda? Vad ser kunderna för någonting, att se alltihopa, vad

är hållbar affärsutveckling? För det skiljer ju sig också från person till person

vad man tycker att det är. (Miljöcoach)

Coachingen syftade också till att ta fram ett relevant beslutsunderlag och sedan var

det upp till den enskilde företagaren att fatta de beslut som denne fann lämpligt.

Vi jobbar med miljömässiga och sociala perspektiv för att försöka balansera,

att få en balanserad bild. Det är inte alltid miljön är rådande. Det är någonting

annat som är viktigt och då gör vi så att vi lägger det på bordet som besluts-

underlag, att så här ser det ut för miljön. Det är så vi har jobbat med de här fö-

retagen. Vi ger dem beslutsunderlag för att gå vidare och underlag för att kun-

na kommunicera till marknaden om man väljer det. /…/. Dels jobbar vi i Lab

17

och dels jobbar vi i Accelerator och de är olika mogna. De som är i Lab är ju

ganska nya, i början och där kanske vi har en större möjlighet att påverka ge-

nom att visa hur det ser ut. Materialval, processval, om man handlar saker

o.s.v. Medan de som ligger i Acceleratorn kanske handlar det mer om att be-

kräfta, att försöka plocka fram eventuella miljöfördelar. Det är så vi fått job-

ba. (Miljöcoach)

Kontakterna mellan företagaren och coachen skedde vid fler tillfällen, både ”live”

och via e-mail.

Jag har dels träffat dem personligen. Vi har haft telefon- och mailkontakt. Vi

har försökt att ha personliga möten en gång i månaden för att dels följa upp

det vi pratade om månaden innan och för att gå vidare i nästa steg. Ett företa-

get som är i Acceleratorn har vi inte haft möjlighet att jobba med för de har

helt enkelt inte haft tid. (Miljöcoach)

Miljöcoachen försöker hjälpa företagaren att spegla affärsidén genom att ge nya in-

fallsvinklar.

Jag försöker titta på kundbehov kopplat till miljö och ekonomi. Finns det en

marknad för miljö. Finns det andra saker hos kunderna som är viktigare än

miljö? Finns det möjlighet att göra en produkt som har hög miljökvalitet, men

som ändå är dyrare, sådana saker. /…/. Jag försöker ställa mig bredvid och se

det ur företagets perspektiv. Jag är lite rädd för att gå in för mycket och tala

om hur marknaden reagerar Det tycker jag är deras uppgift. Om jag kan pre-

sentera någonting och säga att det här är mycket bättre miljömässigt än det

som funnits förut. Hur tror du, hur har du underlag för hur det här skulle mö-

tas på marknaden. Har de inte det då tycker jag att det är deras uppgift att

skaffa sig det med hjälp av övriga coacher. (Miljöcoach)

Flera av företagarna ser tiden som väl använd.

Vi har haft tre möten, sedan har vi korresponderat via mail och försett X

[anm. Min anonymisering] med lite uppgifter så det är inte många timmar jag

har behövt lägga ner på det här. I förhållande till det som kommit fram är det

väldigt lite tid. De timmarna är definitivt inte bortkastade. (Företagare)

När resultat och effekter av projektet ska värderas måste man väga in att insatserna

inte varit särskilt omfattande, att de pågick under relativt kort tid och att det för del-

tagarna var en relativ okänd fråga som de på det här sättet kom att möta.

Vi är inne en kort tid /…/. Knappt tre månader är ju en ganska kort tid och jag

och X (anm.) som bara varit inne vid ett par tillfällen har suttit ner och disku-

terat och det är också väldigt kort tid. Det finns inte ett så stort utrymme att

komma så långt mer än att diskutera och få dem att uppmärksamma och vidga

vyerna och det har vi lyckats med tycker jag. Sedan att gå fram till tydliga, att

man ser konkreta handlingar i deras verksamhet på grund av det vi har disku-

terat, det tror jag inte att man kan riktigt se. Jag hade inte förväntat mig det

18

heller. De sitter i så många problem och utmaningar i den totala verksamhe-

ten, vilket gör att deras fokus ofta ligger där de är i processen. Jag tror ändå

att det har sått en hel del frön som de bär med sig framåt. Det intressanta är

hur de kommer att lyckas om två, tre år. Hur kommunicerar de, vad använder

de för argument i försäljningen och hur fungerar verksamheten /…/ för att se

om de här delarna förts in. (Miljöcoach)

Pilotprojektet har gett en del erfarenheter om hur konceptet om hållbar affärsut-

veckling skulle kunna utvecklas vidare. En fråga som uppkommer i och med detta

är i vilka skeenden och i vilken omfattning som hållbar affärsutveckling ska införli-

vas i inkubatorn.

Nu har vi få timmar för företagen i Business Lab och vi har många fler timmar

i Acceleratorn, men egentligen kanske det skulle ha varit större behov och

vara flera timmar i Business Labb fast under en längre tidsperiod, än vad det

finns behov i Acceleratorn. (Miljöcoach)

Det är också en fråga om under hur lång tid coachingen behöver pågå.

Det skulle vara bra att dels ha det under längre tid och kunna anpassa timmar-

na efter behovet. Om jag tar ett av de företag som jag har. Om man har haft tre

månader och ett visst antal timmar och man hade kunnat anpassa de timmarna

under hela året, spridigt ut det efter när de har det största behovet av det skul-

le man kunna nå bättre resultat. (Miljöcoach)

En annan fråga är om rådgivningen ska anpassas till olika behov som de blivande

företagen har.

Det optimala vore att man sitter ner och gör någon slags bedömning vad kan

man göra med den här produkten, eller tjänsten och vad finns det för behov av

att ta fram underlag och utifrån det borde man kunna sprida timmarna. Vissa

företag skulle man kanske behöva jobba fler timmar med för att man i slutän-

dan känner att det skulle ge en väldigt stor effekt för företaget. /…/ Om man

får välja att fördela timmar så tror jag att man ska titta på företag från företag.

(Miljöcoach)

Även om det kan vara svårt att organisera hur ”mentortid” kan fördelas mellan olika

företag så kan det ändå finnas skäl att utveckla någon form av behovsanpassad tid

för rådgivning för att kunna svara upp mot de olika behov som finns. Här verkar det

också finnas öppningar för en samverkan mellan miljökonsulterna och affärscoa-

cherna.

Om man utgår från att vi är den lilla expertgruppen. Vi skulle kunna vara ett

stöd åt de affärscoacher som är inkopplade också. Vi behöver ju inte alltid

träffa företagen. Vi kan ju coacha affärscoacherna. Man kan diskutera miljö-

frågan med de här affärscoacherna. /…/. Vi skulle också kunna vara affärs-

coacher för vissa företag och att vi tar hjälp av marknadsföringsproffset i vis-

sa lägen, eller ekonomistyrningsproffset, eller vad det nu är. (Miljöcoach)

19

Hur väl verksamheten fungerar är även en fråga om hur de olika personerna ”passar

ihop” och det framstår som viktigt att coacherna har hög legitimitet.

Det här har vi tänkt på mycket från projektledningen, det är viktigt att vi får

bra referens på coacherna och det är en test för oss att se hur de går hem. Det

kan ju vara så att en av de här coacherna går hem hos en företagare, men inte

hos en annan. Det ser vi i andra sammanhang med andra coacher att ibland

byter vi för att det stämmer inte riktigt. (Projektledare)

Resultatet av studien visar att miljöcoacherna har spelat viktiga roller i projektet,

inte bara i sin coachroll gentemot de deltagande företagen, utan också för att ut-

veckla modellens innehåll, d.v.s. hur coachingen kan genomföras.

Det är vi som har format modellen kan man säga. Jag tror att det skulle kun-

na vara värdefullt att antingen att man ... Vi pangar på med Livscykelanaly-

sen väldigt tidigt, man kanske skulle ha träffats någon gång till och mer dis-

kuterat och känt sig för och mera lära känna företagen lite mer ingående på

djupet innan man pangar på. (Miljöcoach)

En erfarenhet är att de företag som ska delta behöver en lite längre förberedelse-

sträcka, d.v.s. att de är lite mer förberedda vad som kommer att ske och vad som

krävs av dem när de startar arbetet med att utveckla konceptet hållbar affärsutveck-

ling.

Det var lite dåligt upplägg från början. Jag tycker att det hade kunnat vara

bättre förberedelser. Informationen och sedan informationen under hela gång-

en. Vad ska det här leda till, vad är målet med det här. /…/ Annars tycker jag

att det var ett bra upplägg. (Företagare)

I det här fallet är det framför allt de Livscykelanalyser (LCA) som genomförts, trots

att dessa kom in i ett tidigt skede, som har varit särskilt uppskattade. Denna fram-

gång måste framför allt tillskrivas den kompetens som en av de medverkande mil-

jökonsulterna hade i denna fråga. Resultatet måste i det avseendet betraktas som

mycket lyckosamt.

Det var mycket bra med X [anm, min anonymisering]. Han har ju ett industri-

förflutet. Han hade lätt att förstå sig på våran produkt, användningsområde

och fördelar. /…/ Han har gjort jämförelser utifrån sin egen erfarenhet när han

har tittat på materialförbrukning och annat. Jag tycker att den här [anm. Livs-

cykelanalys] är väldigt professionellt gjord. (Företagare)

Miljöcoacherna verkar ha funnit sin roll där samspelet med de deltagande företagen

har varit fruktbart, både för företagaren att utveckla idéer inom konceptet hållbar af-

färsutveckling såväl för miljöcoacherna som kan utveckla sitt arbetssätt.

20

Workshop och coaching för företagen från Business School

I den enkät (bilaga 1) som skickades ut till de åtta företag som deltog besvarade sju

denna. Dessa företag erbjöd tjänster, eller produkter och i några fall både och. Det

fanns en stor spridning mellan hur väl de ansåg att de var insatta i miljöfrågor i all-

mänhet, vilket också om än inte i lika hög grad också gällde deras kunskaper om af-

färsutveckling och marknadsföring. Spridningen i åsikter gällde även hur angeläget

de ansåg det är att företag bidrar till att försöka lösa miljöproblem, där fyra svarade

att de anser att det i hög rad är angeläget att företagen bidrar i detta arbete. En före-

tagare uttryckte detta på följande sätt:

Att man även kan ha nytta av och gå ut med att man har miljötänk inom före-

taget som marknadsföring och inte bara använda det för att man bryr sig. Hela

vår idé är skapad utifrån ett miljtänk. Vi blev väldigt intresserade av att få

göra en P LCA och ha i vårt säljande framöver. Få utrett hur mycket det kan

spara på miljön med vår idé. (Företagare)

Tre av företagarna svarade att de redan i hög grad arbetade med hållbar affärsut-

veckling, medan fem trodde att de skulle komma att använda denna strategi i fram-

tiden och fyra att de skulle få stor användning av konceptet för att företaget skulle

bli framgångsrikt. Resultatet sammanfattas i tabell 1.

Fråga 1-3 4-7 8-10 Ej svar Totalt

Hur väl insatt anser Du Dig vara i mil-

jöfrågor i allmänhet?

1 4 2 7

Hur väl insatt anser Du Dig vara i af-

färsutvecklingsfrågor i allmänhet?

1 4 2 7

Hur väl insatt anser Du Dig vara i

marknadsföringsfrågor i allmänhet?

1 4 2 7

Hur angeläget anser Du att det är att fö-

retag bidrar till att försöka lösa miljö-

problem?

3 4 7

Är hållbar affärsutveckling något som

Du redan idag arbetar med?

2 1 3 1 7

Tror du att Du kommer att arbeta med

hållbar affärsutveckling i framtiden?

1 1 5 7

Hur stor nytta ser Du med att arbeta

med hållbar affärsutveckling för att Ditt

företag ska bli framgångsrikt?

2 1 4 7

Tabell 1. Deltagarnas uppfattningar om hållbar affärsutveckling.

Ett av de inslag som ingick för de företag som deltog i projektet från Business

School var en workshop. Av deltagarna svarade sex stycken att innehållet i denna

var mycket relevant, men samtliga tyckte att den var intressant och alla var nöjda

med föreläsarens insatser. För fem deltagare hade workshopen i hög grad skapat nya

idéer/tankar kring hur de skulle kunna utveckla sitt företagande. Vad avser coacher-

21

nas roll och insatser så framförde alla utom en att coachingens innehåll var högst re-

levant, i fem fall svarade de att den hade utvecklat nya idéer kring sitt företagande,

däremot var de flesta eniga om att den tidsmässiga omfattningen av cochingen var

för kort (se tabell 2).

Fråga 1-3 4-7 8-10 Ej svar Totalt

Vad tyckte du om workshopen om

hållbar affärsutveckling vad gäller?

Innehållet 1 6 7

Föreläsaren 7 7

Väckte workshopen nya idéer/tankar

kring utvecklingen av Ditt företagande?

2 5 7

Vad tyckte Du om den individuella

coachingen vad gäller?

Innehåll? 1 6 7

Tidsmässig omfattning? 3 3 1 7

Väckte coachingen nya idéer/tankar

kring Ditt företagande?

2 5 7

Tabell 2. Deltagarnas uppfattning om workshopen och coachingen.

En deltagare ger följande råd inför den fortsatta verksamheten:

Fortsätt hålla dessa föreläsningar! Kom gärna med mer konkreta exempel på

vad andra gjort och vad det fått för positiva konsekvenser. Jag skulle gärna se

att ni tar upp fairtrade/rättvisemärkt för att påpeka vikten av att inte bara välja

leverantörer efter priset och sin egen vinnings skull, utan för att få kommande

innovatörer att tänka vidare och på allas vinning och att en affärsidé inte bara

är bra för att den genererar pengar utan även för att den gör gott för andra

också.

Resultatet kan sammanfattas som att både workshopen och coachingen för företa-

garnas från Business School utföll väl.

22

6.2 Går det att påverka företagares drivkraft och motivation för

att arbeta med hållbar affärsutveckling?

Det som kan bli krångligt i längden är att få alla att förstå att de faktiskt …

många kanske tycker: Vadå hållbar utveckling och miljö! Jag gör ju ingenting

som påverkar miljön fast de kanske gör det ändå. Man tänker faktiskt inte hur

man påverkar miljön, utan det gäller att kunna inspirera och motivera även

dem att vilja jobba med de här frågorna. Det är väl det som kan vara svårighe-

ten sedan, tror jag. (Projektledare)

Det fanns således inledningsvis en farhåga hos projektledningen att det hos de del-

tagande företagarna skulle finnas en uppfattning om att miljökraven var alltför upp-

fordrande. Risken var att de skulle uppfatta att de insatser som de själva skulle göra

var otillräckliga och därför skulle vara avvisande eller i varje fall tveksamma till att

anamma konceptet hållbar affärsutveckling.

Alla de här företagen har inte vetat vad hållbar affärsutveckling är för någon-

ting över huvud taget och att det kändes intressant, men att det var en pålaga.

Nu är vi har jobbat med det har de börjat tänka på ett annat sätt. (Miljöcoach)

Det har också funnits en medveten strategi från miljöcoacherna att peka på och se

möjligheter att väga in miljöfrågor i affärsutvecklingsprocessen och i stället tona

ner pekpinnar och problem. ”Vi kan se produkterna i sitt sammanhang och på det

sättet lyfta fram fördelarna (Miljöcoach).

Vi är inte direkt problemorienterade, men vi måste förstås se vad vi har för

hinder och tampas mot. Man kan väl säga att det finns väl en ganska tydlig

tradition, kultur i affärsutvecklingssammanhang och där den här delen inte har

haft någon naturlig plats. Det är väl en utmaning till att få det här att bli en na-

turlig del i en affärsutveckling och en affärsplan och hela processen. Det tyck-

er jag väl är den stora utmaningen. (Projektledare)

Från miljöcoachernas sida var de således angelägna att försöka att denna fråga inte

skulle få för stora proportioner och därmed ”skrämma” de deltagande företagarna så

att de skulle tycka att det skulle bli en alltför omfattande uppgift att arbeta med

hållbar affärsutveckling. ”Vi har prata lite om metodik, det gäller att lyssna mycket,

det gäller att inte komma med en massa förmaningar. Det får inte bli för mycket

miljö” (Projektledare).

Det har redan framgått att de deltagande företagarna inte hade tänkt särskilt mycket

på hur de skulle väga in olika typer av miljöaspekter i sina produkter, tjänster och

marknadskommunikation. ”Det är ingenting som vi skulle ha gett oss in i själv i det

här läget, på eget initiativ. Vi har inte tänkt så mycket på det” (Företagare).

Fråga: Hade du tänkt på miljöaspekterna innan?: Lite grand. Jag hade ju tänkt

att det skulle vara med, men jag har inte byggt vidare på det. Kanske kommer

23

det i ett lite tidigt stadium. Men som jag har hört så kommer, om jag kommer

in i Acceleratorn, så kommer de in en gång till. (Företagare)

De deltagande företagen i projektet uppger att de på olika sätt tänkt in miljötänkan-

de och tillgänglighet i sin affärsidé. En säger t.ex.: ”Jag arbetar med tillgänglighet

för personer med funktionsnedsättningar. Miljö och tillgänglighet är båda delar i en

hållbar samhällsutveckling” (Företagare). En annan har funderat runt återvinnings-

aspekten.

Det här med återvinning, det hade jag tänkt på. Det var bra att få det konkret.

Jag är positiv till det, verkligen. /…/ Jag tycker att det har varit bra fast att det

här i början, man hann inte riktigt veta vad det var för någonting. (Företagare)

Ytterligare en annan uttrycker att: ”Jag försöker att alltid tänka på vad mina val in-

nebär för miljön, även om det inte alltid går att välja det mest miljövänliga i alla lä-

gen” (Företagare).

En erfarenhet som kan dras från projektet Hållbar affärsutveckling är att det genom

information och utbildning tycks vara möjligt att förändra företagares attityd till att

även ta in hållbar affärsutveckling.

Många trodde nog från början att de här coacherna skulle komma med pek-

pinnar och regler och har du tänkt på det här. Men istället har de fått hjälp

med att se möjligheter och olika vägar hur de kan utveckla sin verksamhet på

och det tror jag att de har sett positivt på. (Projektledare)

Miljöcoacherna uppger att de anser att de klarade av att möta den utmaning som det

är att ändra människors attityder och att motivera de deltagande företagarna att an-

amma konceptet hållbar affärsutveckling.

En av effekterna, som vi upplever det i alla fall, är att vi har ändrat deras atti-

tyd till de här frågorna. Att man kanske har upplevt det tidigare som att vi

kommer in och talar om hur man inte får göra o.s.v., pekpinnar, håller till det

här, att det är farligt o.s.v. Vi har i stället försökt lägga an perspektivet att vi

vill hjälpa dem att se möjligheterna och det tror jag att vi har lyckats ganska

bra med. Det känns så. Det var inte så farligt som de trodde. Det är inget hin-

der, utan det är tvärs om. Det är ett hjälpmedel. (Miljöcoach)

De miljöcoacher som varit involverade i projektet är eniga om att det är möjligt att

väcka intresset bland de företagare som fått information och utbildning om hållbar

affärsutveckling. ”De har blivit klokare, vidgat perspektiven och ändrat attityder

lite” (Miljöcoach).

24

6.3 Går hållbar affärsutveckling att fasa in i en vidareutvecklad af-

färsprocess? Att etablera ett företag innebär mycket arbete och tiden ska räcka till för en mängd

olika saker för den blivande företagaren. I vad mån miljöfrågan av företagaren upp-

fattas som viktig måste självfallet kopplas till företagets affärsidé, d.v.s. i vilken ut-

sträckning som de produkter och tjänster som företaget kommer att tillhandahålla är

miljöstörande och vilken potential som finns för att förbättra de miljöstörande egen-

skaperna så att detta blir en tydlig fördel i marknadskommunikationen. Det framstår

att för att underlätta denna process är det viktigt att miljöaspekterna kommer in i ett

tidigt skede när en ny affärsidé utvecklas.

Vi försöker komma in i ett tidigt skede. Det finns en poäng med att komma in

i ett tidigt skede i en affärsutvecklingsprocess för då har man större möjlighe-

ter att styra i en riktning som kan vara mer gynnsam. (Projektledare)

Erfarenheterna från projektet visar att det finns intressanta exempel på hur miljö-

aspekterna kan involveras i affärsutvecklingsprocessen, men även att detta måste

komma i rätt fas i denna utveckling.

Det ena företaget är fruktansvärt jätteintresserat och väldigt ambitiöst och det

andra är också intresserat, men har inte haft tiden. Det har varit i fel fas i de-

ras verksamhet helt enkelt. Skulle vi ha börjat nu så skulle vi ha fått ett helt

annat resultat. Vi hade kunnat arbeta på ett helt annat sätt än vad vi gjort nu.

(Miljöcoach)

I de fall som de blivande företagen är små är miljöledningssystem verktyg som t.ex.

ISO 140019 allför inriktade mot hur verksamheten organiseras för att vara ett realis-

tiskt alternativ. Istället har intresset riktats direkt mot företagens produkter och

tjänster genom att Livscykelanalyser (LCA) (ISO 14040-serien) har genomförts.

Dessa analyser fäster på ett konkret sätt uppmärksamheten direkt på den miljöpå-

verkan som den enskilda produkten eller tjänsten har och hur detta kan minimeras

för att senare bli en tänkbar konkurrensfördel. ”Det är just miljön som kommer att

vara det avgörande argumentet för att få in min produkt på marknaden” (Företaga-

re).

Livscykelanalysen (LCA) kan användas både som ett sätt att utveckla en produkt,

eller tjänst som ett företag vill utveckla, samtidigt som detta ger argument för en

framtida marknadsföring.

9 “ISO 14001 was first published in 1996 and specifies the actual requirements for an environmental

management system. It applies to those environmental aspects which the organization has control and

over which it can be expected to have an influence”. /…/ “ISO 14001 is often seen as the corner

stone standard of the ISO 14000 series. However, it is not only the most well known, but is the only

ISO 14000 standard against which it is currently possible to be certified by an external certification

authority. Having stated this, it does not itself state specific environmental performance criteria.”

(http://www.iso14000-iso14001-environmental-management.com/iso14001.htm)

25

Vi har ett exempel här redan som vi gjorde en Livscykelanalys åt förra året

och han har kunnat använda den här analysen i sin verksamhet, i sin mark-

nadsföring. Det var jättepositivt. Vi hoppas ju att det ska bli lika positivt för

de här företagen som vi hjälper nu. (Projektledare)

Det krävs dock en hel del kunskap för att kunna genomföra och tolka resultatet av

en Livscykelanalys (LCA). Det framstår därför knappast som troligt att företagare,

mer än i undantagsfall, klarar av att utveckla konceptet hållbar affärsutveckling på

egen hand i detta avseende.

Företagen har väldigt svårt att tolka resultaten. Vi hjälper dem med det och

säger att det här betyder det här. Om du kan påverka den här saken så blir det

bättre totalt sett. Frågan är, har du en målgrupp som är intresserad? Det är

nästa fråga. Det måste de ta reda på själva. (Miljöcoach)

En effekt är t.ex. att projektet ökat medvetenheten och kunskaperna om hur miljö-

aspekter kan tillföras i affärsutvecklingsprocessen och att på så sätt även stärka af-

färsidén. En annan viktig aspekt är att även de medverkande miljöcoachernas kom-

petens stärks i fråga om hur de kan stödja företag i deras process.

Vi har byggt upp en kunskap, både hos dem och hos oss själva förstås om de

här företagen. Det är väldigt svårt att lära sig så mycket som man har gjort

ändå om ett speciellt företag om man inte har gjort på det här sättet. Vi har

skapat oss en kunskapsbank både hos dem och hos oss som gör att vi kan fort-

sätta och hjälpa dem. (Miljöcoach)

Det var inte bara de blivande företagarna som behövde få information om verksam-

heten. De medverkande miljöcoacherna uppfattade att det också fanns en viss tvek-

samhet hos affärscoacherna i inkubatorn om syftet med att införa ett moment om

hållbar affärsutveckling. Kanske framför allt för att även de inte heller var särskilt

förtrogna med begreppet hållbar affärsutveckling.

Vi har också påverkat affärscoacherna, det inte bara entreprenörerna, utan det

är också affärscoacherna. Affärscoacherna var lika skeptiska kan man säga

som företagarna, kanske till och med mer skeptiska från början. Där tror jag

också att vi har gjort nytta. (Miljöcoach)

De miljökonsulter som arbetat med att coacha företagen ansåg att det var viktigt att

ta in andra aspekter än enbart miljö, vilket ytterligare talar för att det var nödvändigt

att de samarbetade med de ordinarie affärscoacherna för att optimera utfallet. För att

kunna involvera affärscoacherna i en samverkan utvecklade miljöcoacherna en stra-

tegi om att träffa dessa för att planera verksamheten.

Vår strategi var att innan vi träffar förtagarna tar vi ett möte med affärscoa-

cherna för att dels stämma av läget och dels anpassa oss till deras arbetspro-

cess och se hur de jobbar så att vi inte bara klampar in. (Miljöcoach)

26

För att konceptet hållbar affärsutveckling ska kunna integreras i Företagsinkubatorn

måste affärs- och miljöcoacherna utveckla former för samverkan. Det är inte heller

säkert att de coachingrollerna strikt går att särskilja från varandra. ”Nyttigt med in-

dividuell miljökonsultering. Tenderade dock att bli ‟vanlig‟ affärscoachning” (Före-

tagare).

Det var också viktigt med mötet med coacherna att inte bara förhöra sig om

hur de hade jobbat och hur de såg på företagen, var de var och på väg o.s.v.

Det var lika mycket för att vi skulle tala om hur vi jobbar. Om de känner sig

otrygga med det så skulle de kunna känna sig lite tryggare med att vi var inte

inne och rörde om för mycket. Utan vi var snarare ett verktyg för utveckling-

en. Det tyckte jag vi gjorde ganska bra. (Miljöcoach)

För den framtida verksamheten, om konceptet hållbar affärsutveckling kommer att

införlivas i inkubatorns verksamhet, kan det finnas skäl att tydliggöra rollfördel-

ningen mellan affärs- och miljöcoacherna.

Vilken roll ska vi som affärscoach ta? Hur stor plats ska vi ta? Där försöker

jag se om inte hela företaget, men affärsmöjligheten, att försöka få in miljö-

och hållbarhetsperspektiv i hur hon eller han kan utveckla affären, säljargu-

ment och sådana bitar. Hur använder vi den här kunskapen på ett optimalt sätt.

Hur tolkar vi och formar om så att det passar in i deras affärsmodell? Men,

också att vida och ge idéer om man kan förändra i sin affärsmodell. (Miljö-

coach)

Av resultatet framgår att det i de flesta fall finns goda möjligheter att utveckla kon-

ceptet hållbar affärsutveckling och att detta även kan ses som en utvidgad affärsut-

vecklingsprocess, till gagn både för företag och för kunder till ett förbättrat miljöar-

bete generellt.

27

6.4 Hur nöjda var inkubatorföretagen med konceptet hållbar af-

färsutveckling och ger det affärsnytta?

Miljöcoacherna uttryckte att projektet i huvudsak hade utvecklats på det sätt som de

hade hoppats och de uppgav att deltagarna också var nöjda med sitt deltagande i

projektet.

Jag tror att de är väldigt nöjda, alla företagarna. Om vi tar det här företaget

som inte har haft tid så handlar det inte om att de inte har intresse. Det handlar

bara om att de har fått lov att prioritera andra saker just nu. (Miljöcoach)

Även företagarna uppgav att de hade haft utbyte av sitt deltagande i projektet.

Jag tycker X [anm. min. anonymisering] har varit jättebra för han är mycket

insatt. Han har egna patent och material kan han mycket om och mycket bra

tips om vad som kan vara mest naturvänligt. (Företagare)

Fler av deltagarna uppger att fördelen med att arbeta med konceptet hållbar affärs-

utveckling var större än de hade förväntat sig.

Vi såg inte våran produkt som att den hade så stor miljöpåverkan. Så jag var

lite tveksam först när vi blev erbjudna att gå in som pilotföretag /…/, men vi

hoppade på i alla fall och jag har blivit glatt överraskad under resans gång.

(Företagare)

Även när blicken riktas mot framtiden kvarstår företagarnas intresse för konceptet.

”Jag har frågat. Har du behov av det här även efter de här tre månaderna och då sä-

ger de ja” (Miljöcoach). Denna bild stämmer också väl in med den bild som företa-

garna själva ger.

Jag har själv ett förflutet i verkstadsindustrin och jag vet ju när kvalitetssy-

stemen kom, ISO 9000 och även de här miljöcertifieringarna, när det började

komma uti industrin, hur nyttan ifrågasattes i företagen. Ska vi verkligen job-

ba fram det här och vad har vi för nytta av det. I dag så är det ett krav för att

bli leverantör att du är certifierad, både kvalitetscertifierad, men även miljö-

certifierad. Det här kommer ju att krävas av alla i framtiden. Nu har ju vi ett

försteg som har gjort det här redan på utvecklingsstadiet av produkten och så

går det ju naturligtvis att hålla det uppdaterat. Så det blir ett klart försäljnings-

argument. (Företagare)

Även i de fall där de ekonomiska vinsterna av att produkten miljöanpassats är små

kan det finnas en affärsnytta som ett starkt försäljningsargument, t.ex. i en tänkt

säljdokumentation. ”Vi har för avsikt att i första hand sälja licenser, alltså inte byg-

ga upp en hel produktionsapparat. Då är det jättebra att sådant här finns med” (Före-

tagare).

28

Det är X [anm. Min anonymisering] som har tagit fram en ganska omfattande

miljödeklaration av våran produkt där han tar hänsyn till både material och

tillverkning, även till transporter och lägger in sådana faktorer som är viktiga

för våra tilltänkta kunder. Kanske inte så mycket för våran egen produktion,

men som ett försäljningsargument. (Företagare)

Affärsnyttan kan variera för olika typer av affärsidéer och för små företag kan det

t.ex. vara svårt att agera på egen hand, eller att ha de resurser som behövs för att

kunna arbeta med hållbar affärsutveckling. I dessa fall kan t.ex. miljöcoacher för-

väntas göra nytta inom ramen för inkubatorverksamheten.

Vi som har en klassisk materialtillverkande produktidé är det väldig lätt, det

kanske är svårare för ett tjänsteföretag. /…/ Jag tycker det här är jättebra, en

bra möjlighet, för inga små företag på utvecklingsstadiet lägger pengar och re-

surser på det här. /…/ Det var ett bra komplement för oss. /…/ En annan sak

som har varit bra för oss är att vi inte har behövt lägga ner så mycket tid efter

som X [anm. Min anonymisering] hade en förståelse för funktionaliteten i den

här så har han inte behövt förklara det här så mycket. (Företagare)

Projektledarna sammanfattar resultatet som att framför allt Livscykelanalyser

(LCA) kan ge de företag som satsar på hållbar affärsutveckling ett mervärde.

Det känns lite tidigt ännu att dra de stora slutsatserna, men de första slutsat-

serna vi drog, som fortfarande håller väldigt bra, det är att när vi har hjälp till

att göra en miljölivscykelbedömning, en livscykelanalys av produkten eller

tjänsten så har det blivit ett mervärde som har skapat ny kunskap och skapat

många följdeffekter som har hjälpt till på vägen i den hållbara affärsutveck-

lingen, så det har varit en väldigt lyckosam del som vi ser tydligt redan nu.

(Projektledare)

Med utgångspunkt i studiens resultat så framgår det att samtliga inblandade aktörer

upplever projektet Hållbar affärsutveckling som framgångsrikt och att utfallet från

olika utgångspunkter uppfattas ha gett ett mervärde.

29

6.5 Analys Detta analysavsnitt tar utgångspunkt i den information som datainsamlingen resulte-

rade i och att studiens resultat analyseras i relation till de kriterier som bygger upp

den s.k. CSR-modellen som presenterades i teoriavsnittet. Ett ytterligare skäl för att

använda denna modell i analysarbetet är att försöka finna argument för- och emot

att en hållbar affärsstrategi skulle ha fördelar för de företag som anammar ett sådant

synsätt i förhållande till de företag som inte gör detta.

Varumärke

I den mån ett nystartat företag kan sägas ha ett varumärke så framstår det som att

produkter/tjänster som är miljöanpassade kommer att kunna bidra till att i varje fall

skapa ett starkare framtida varumärke än om en sådan anpassning inte gjorts.

Kapitalförsörjning

Ett företags möjligheter att skaffa nödvändigt kapital för att utveckla sin affärsidé är

självfallet beroende av en lång rad faktorer och inte minst produkten/tjänstens för-

väntade attraktivitet på marknaden. I de flesta fall bör en miljöanpassad pro-

dukt/tjänst kunna höja den attraktiviteten, även om det skulle kunna finnas undan-

tagsfall. Det framstår dock inte som särskilt troligt att en miljöanpassning i sig är

avgörande, men är sannolikt ändå en faktor som medverkar positivt för företaget

även i detta sammanhang.

Affärsstrategi

Genom att företagaren införlivar miljöaspekter i sin affärsstrateg tvingar detta även

fram att affärsstrategin i sin helhet måste tas i beaktande, vilket också några av de

intervjuade företagarna berättade om att det hade vidgat deras perspektiv i detta av-

seende. Det framstår som troligt att införandet av konceptet hållbar affärsutveckling

i flera av de studerade företagen hjälpte till att utveckla deras affärsstrategi.

Riskminimering

När en produkt/tjänst utvecklades för att möta miljökrav ingår där ett naturligt risk-

tänkande av vilka miljönegativa effekter som produkten/tjänsten innehåller. Det kan

även få överspridningseffekter i andra avseenden vad gäller riskhantering. I den här

studien kunde dock inte några tydliga sådana effekter spåras.

Nya marknader

När ett företag arbetar med hållbar affärsutveckling ger det också en möjlighet att

om än inte nå ut till nya marknader, om man med det avser andra geografiska områ-

den, men väl till nya kundgrupper på dessa marknader, d.v.s. grupper av konsumen-

ter eller företag som av ideologiska skäl väljer att köpa miljövänliga alternativ.

Att från den här studien drar några direkta slutsatser är inte möjligt, men det förefal-

ler ändå rimligt att säga att miljötänkande ändå öppnar upp för att kunna nå nya

kundgrupper och marknader med en hög miljömedvetenhet.

30

Locka talanger

Ett företag som arbetar på ett miljömedvetet sätt bör i många fall kunna betraktas

som innovativt och kreativt och därmed som intressant för talanger att söka sig till,

trots att det i den här studien inte gått att finna några tydliga sådana exempel. Effek-

ter av den här karaktären måste ses i ett långsiktigt perspektiv, som ett resultat av att

ett företag skapat en stark image av att arbeta med hållbar affärsutveckling.

Smarta produkter

I framtagandet av miljöanpassade produkter ligger även en möjlighet att dessa ut-

vecklas på andra sätt i fråga om konstruktion och funktion. Inte heller i det här fallet

har det varit möjligt att direkt finna tydliga exempel på detta, även om några av fö-

retagarna ansåg att så var fallet.

Engagerade medarbetare

I den mån medarbetare kan vinnas för konceptet hållbar affärsutveckling kommer

de sannolikt att engagera sig även för att förverkliga detta i praktiken. Det kan dock

knappast ske utan en engagerad företagsledare och medvetna utbildningssatsningar

riktade till personalen. I det här fallet har inte något av de medverkande företagen

befunnit sig i en sådan fas i företagets utveckling att det var möjligt att realisera det-

ta. Det har snarast i projektet varit en fråga om att vinna dessa företagare för idén,

något som också i flera fall förefaller ha lyckats.

Lojala kunder

Det finns skäl att anta att miljömedvetna kunder också kommer att vara lojala mot

företag som arbetar med hållbar affärsutveckling. Även i detta fall har de involvera-

de företagen inte kommit till det läge i sin utveckling, d.v.s. de har ännu inte kom-

mit in på marknaden och därför är det inte möjligt att säga något om effekter i detta

avseende.

Minskade kostnader

Ett ökat miljömedvetande för att producera produkter och tjänster kan tänkas orsaka

både högre respektive lägre kostnader för företaget. I en del fall kan det vara så att

ett miljövänligt material i en produkt fördyrar produkten. Detta kan kanske vägas

upp av att i kombination med att andra miljövänliga råvaror används kan produkten

ändå totalt sett blir billigare och att det senare t.ex. uppstår färre reklamationer

o.s.v. Det framstår inte som att det är möjligt att säga att kostnaderna alltid minskar

när en produkt miljöanpassas, men att det också finns förutsättningar för att även

detta kan lyckas. Framför allt skapas värdefulla argument i kommunikationen med

marknaden. I det här fallet finns några exempel på att material bytts ut, men om det

också har inneburit minskade kostnader finns det i den här studien inget stöd för,

även om det inte heller är uteslutet att så kan ha skett.

Smidigare myndighetskontakter

I de avseenden där produkter behöver godkännas av olika slag ger t.ex. en Livscy-

kelanalys (LCA) ett utmärkt underlag för att redovisa produktens egenskaper i olika

31

avseenden. Här finns en del exempel på att några av de deltagande företagen redan

har haft viss nytta av sitt arbete med konceptet hållbar affärsutveckling.

Långsiktig framgång

För företagare som nyligen startat går det självfallet inte att dra några slutsatser om

hur de långsiktigt kommer att utvecklas. Däremot går det att argumentera för att

konceptet hållbar utveckling framstår som väl genomtänkt och att det innehåller en

potential för att framför allt vara just långsiktigt framgångsrikt.

32

7. DISKUSSION OCH SLUTSATSER

Den här utvärderande studien avsåg att besvara frågan om hållbar affärsutveckling

kan sägas ha ett mervärde för företagare att utveckla sin affärsidé, både vad gäller

produkter och tjänster och avseende deras marknadskommunikation. Om så skulle

vara fallet reser det följdfrågan hur konceptet i så fall kan implementeras i företags-

inkubatorns tre olika steg. För att försöka besvara denna fråga diskuteras de fråge-

ställningar som restes i studiens syftesavsnitt:

På vilket sätt arbetade de miljökonsulter som medverkade som coacher och hur

uppfattades värdet av deras insats?

De tre miljöcoacherna utvecklade under projektet en viss samverkan med inkuba-

torns affärscoacher och som det framstår i någon utsträckning lyckades de även

vinna dessa för konceptet hållbar affärsutveckling. Men framför allt utvecklade de

goda relationer med de deltagande förtagarna och de kunde i flera fall hjälpa dem

att arbeta med att i sitt respektive företag utveckla konceptet hållbar affärsutveck-

ling.

Hur ser inkubatorföretagarnas motivation ut för att arbeta med hållbar affärsut-

veckling?

I de olika affärsidéerna varierar självfallet miljöaspekternas tyngd i de produkter

och tjänster som företagen erbjuder och med detta även vad de skulle kunna arbeta

vidare med. Generellt verkar det dock vara så att ju fler miljöaspekter som innefat-

tas i produkten/tjänsten desto mera motiverade var de att arbeta vidare med detta,

vilket självfallet inte framstår som särskilt märkligt. Lika självklart framstår det

som att dessa produkter/tjänster också är de som innehåller den största potentialen

för att kunna dra nytta av konceptet hållbar affärsutveckling.

Hur väl har konceptet hållbar affärsutveckling gått att fasa in i inkubatorföretaga-

rens affärsprocess?

Inte i något fall tycks det ha varit några problem med att i varierande grad integrera

miljöaspekter med den övriga affärsutvecklingen, snarast har det tvärtom varit så att

arbetet med hållbar affärsutveckling har stött denna process.

Hur nöjda var inkubatorföretagen med konceptet hållbar affärsutveckling och ger

det affärsnytta?

De flesta av de deltagande företagarna hade inte tidigare tänkt in miljöaspekter när

de höll på att utveckla sin affärsidé och flera uttryckte viss förvåning över att de

hade upptäckt nyttan med ett sådant angreppssätt. Även om ingen av deltagarna

uppger att arbetet med den hållbara affärsutvecklingen hade en avgörande betydel-

se, vilket kan kopplas till de olika affärsidéerna, fanns ändå i de flesta fallen en del

förväntningar på att en miljöanpassning skulle kunna bära frukt i framtiden. Med

tanke på den utveckling som sker inom miljöområdet så finns det goda skäl att anta

att graden av produktens miljöanpassning kommer att få allt större betydelse i fram-

tiden och att göra sådana anpassningar kommer att ge betydande konkurrensförde-

lar.

33

Slutsatser

Projektet Hållbar affärsutveckling har på ett tämligen övertygande sätt visat på att

det är möjligt att framgångsrikt intressera de företagare som ingått i projektet att in-

förliva konceptet hållbar affärsutveckling i sin affärsstrategi och att de också ser ett

mervärde i att arbeta på detta sätt. Detta kan knappast sammanfattas på annat sätt än

att konceptet bör bli en naturlig och integrerad del av Företagsinkubatorns verk-

samhet.

34

Referenser

Anadol, F., Frost Nylén, I. (2007) Hållbarhetsredovisning ur ett institutionellt per-

spektiv. Gävle: Högskolan i Gävle. (D-uppsats i företagsekonomi)

Bachkirova,T., Cox, E. (2004) ”A bridge over troubled water: bringing together

coaching and counselling” The International Journal of Mentoring and Coaching,

2 (1).

Berger, P. L., Luckmann, T. (1979) Kunskapssociologi - Hur individer uppfattar

och formerar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Björneloo, I. Miljö och hållbar utveckling. (http://www.ped.gu.se/ipd/dokument/

Uppdragmiljo.pdf, 2009-05-24)

Brante, T. (1993) Den sociala konstruktivismen inom medicinsk sociologi och tek-

nologistudier, i Vest 1-1993, vol 6, sid. 19-52.

Brundtlandkommissionen (1987) WCED.

Czarniawska-Joerges, B. (1992) Styrningens paradoxer – scener ur den offent-

liga verksamheten. Stockholm: Norstedts Juridikförlag.

Cohen, L., Manion, L. (1994) Research Methods in Education. New York: Routled-

ge.

Collins, R. (2008) Den sociologiska blicken – Att se bortom det uppenbara. Lund:

Studentlitteratur.

Downey, M. (1999) Effective coaching. London: Orion Business.

Flaherty, J. (1999) Coaching: Evoking excellence in others. Boston:

Butterworth-Heinemann.

Goffman, E. (1994). Jaget och maskerna - En studie i vardagslivets

dramatik. Stockholm: Rabén Prisma.

Hallqvist, A. (2005) Arbetsliv och mobilitet – en forskningsöversikt. Stockholm:

Arbetslivsinstitutet. Rapport: 2005:13.

Johansson, J., Finnveden, G., Moberg. Å. (2001) Metoder för förenklade, kvalitati-

va livscykelanalyser av produkter och materiel. Stockholm; Totalförsvarets

forskningsinstitut.

Lundgren, M. (2007) Mentorskap & kompetensutveckling - En utvärderande studie

av ett projekt om coaching av arbetslösa och sjukskrivna individer som länge

stått utanför arbetsmarkanden. Falun: Högskolan Dalarna. (Arbetsrapport).

Lundgren, M., von Schantz Lundgren, I. (2009) Uppfattningar om en organisations-

förändring - En fallstudie av en förändrad ledningsorganisation avseende Barn-

och ungdomsförvaltningen i Rättviks kommun. Falun: Högskolan Dalarna. (Ar-

betsrapport).

Merriam, S. B. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlittera-

tur.

Whitmore, J. (1997) Coaching for performance: Naparville: Nicholas Brealey Pub-

lishing.

Whitworth, L., et al. (1998) Co-Active Coaching: New Skills for Coaching People

Toward Success in Work and Life. Davies-Black Pub.

35

Internet

(http://www.sik.se/default.asp?initid=468&menutree=470&toplinkname=Miljösido

r&menuheading=Miljösidor&mainpage=templates/01.asp?sida=372) (2009-06-13).

http://www. innovationsbron.se/ bazment/182.aspx (2009-05-17)

http://miljoaktuellt.idg.se/polopoly_fs/1.143982!dm% 202007-03_csr.pdf

(2009-05-25).

http://www. teknikdalen.se/ 763.php (2009-05-17).

http://www.iso14000-iso14001-environmental management.com/iso14001.htm

(2009-06-14).

http://www.teknikdalen.se/794.php (2009-06-18).

www.teknik byn.se/atlas/file.php? Id=3516). (2009-06-18).

http://www.teknikdalen.se/768.php (2009-10-12)

Övriga källor

Stiftelsen Teknikdalen. Projektet Inkubator för hållbar utveckling. Slutrapport 2007.

Projektbeskrivning InnoWent - en regional arena för samverkan och hållbar

tillväxt (2008).

36

Bilaga 1

2009-05-26

Till företag som deltar i Business School våren 2009

Utvärdering av projektet Hållbar affärsutveckling På uppdrag av Stiftelsen Teknikdalen genomför jag en utvärdering av projektet

Hållbar affärsutveckling. Uppdraget innebär bl.a. att analysera vilka möjligheter och

problem som de företag som ingår i projektet ser med att arbeta med hållbar affärs-

utveckling. Resultatet kommer att ligga till grund både för att försöka värdera resul-

tat och effekter, men även för att kunna utveckla de metoder som används likväl

som konceptet affärsutveckling.

Det är angeläget att Du/Ditt företag tar den tid som det behövs för att kunna besvara

den bifogade enkäten (även om jag vet att Ni redan är hårt tidspressade). Resultatet

kommer att redovisas i en rapport till uppdragsgivarna.

Jag tar gärna emot Ert svar så snart som möjligt via e-mail (mlu@du.se), senast

den 10 juni 2009. Det är också möjligt att besvara enkäten och skicka den till Hög-

skolan Dalarna, att: Mats Lundgren, 791 88 Falun.

Tack på förhand!

Högskolan Dalarna

Mats Lundgren

Fil. dr Sociologi

070-3168281

37

Enkät

Besvara nedanstående frågor med utgångspunkt i Din egen uppfattning om hur

momentet om hållbar affärsutveckling i Business School fungerat. Markera till-

lämpligt alternativ.

1. Producerar Ditt företag huvudsakligen?

- Produkter

- Tjänster

Kommentarer:

2. Hur väl insatt anser Du Dig vara i miljöfrågor i allmänhet?

Inte alls 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad

Kommentarer:

3. Hur väl insatt anser Du Dig vara i affärsutvecklingsfrågor i allmänhet?

Inte alls 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad

Kommentarer:

4. Hur väl insatt anser Du Dig vara i marknadsföringsfrågor i allmänhet?

Inte alls 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad

Kommentarer:

5. Hur angeläget anser Du att det är att företag bidrar till att försöka lösa miljöpro-

blem?

Inte alls 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad

Kommentarer:

6. Vad tyckte du om workshopen om hållbar affärsutveckling vad gäller?

- Innehållet

Icke-relevant 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Relevant

38

- Föreläsaren

Ointressant 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Intressant

- Vad var bra, vad var dåligt?

Kommentarer:

7. Väckte workshopen nya idéer/tankar kring utvecklingen av Ditt företagande?

Vad/vilka?

Inte alls 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad

Kommentarer:

8. Vad tyckte Du om de individuella coachingen vad gäller?

- Innehåll?

Icke-relevant 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Relevant

- Tidsmässig omfattning?

För kort 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 För lång

- Vad fungerade väl respektive mindre väl?

Kommentarer:

9. Väckte coachingen nya idéer/tankar kring Ditt företagande?

Inte alls 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad

Kommentarer:

10. Är hållbar affärsutveckling något som Du redan idag arbetar med i Din verk-

samhet? I så fall, på vilket sätt?

Inte alls 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad

39

Kommentarer:

11. Tror du att Du kommer att arbeta med hållbar affärsutveckling i Din verksamhet

i framtiden?

Inte alls 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad

Kommentarer:

12. Hur stor nytta ser Du med att arbeta med hållbar affärsutveckling för att Ditt fö-

retag ska bli framgångsrikt?

Inte alls 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I hög grad

Kommentarer:

13. Har Du förslag på förbättringar i Stiftelsen Teknikdalens arbete med hållbar af-

färsutveckling i företagsinkubatorn?

14. Jag skulle också vilja framhålla att:

TACK FÖR DIN MEDVERKAN!

40

Högskolan Dalarna, 791 88 Falun. Telefon 023-778000. www.du.se