SKOLA OCH

IDROTTSFÖRENING – SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGDOMAR

MED FUNKTIONSHINDER

Specialpedagogik Hinder och möjligheter

6 hp

Agneta Johansson

HT 2011

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN I BORÅS

1

Innehåll Innehåll ................................................................................................................................................ 1

Inledning .............................................................................................................................................. 2

Problemområde 2

Syfte ..................................................................................................................................................... 3

Bakgrund ............................................................................................................................................. 3

Historik 3

Aktörerna inom handikappidrotten 4

Riksidrottsförbundet och funktionshinder ................................................................................... 4

Svenskt utvecklingscentrum för Handikappidrott ........................................................................ 4

Svenska Handikappidrottsförbundet ........................................................................................... 5

Specialpedagogiska skolmyndigheten ......................................................................................... 5

Svenskt Nätverk för Anpassad Fysiskt Aktivitet ........................................................................... 5

Viktiga begrepp .................................................................................................................................... 6

Integrering/ Inkludering 6

Skolidrott och inkludering ............................................................................................................ 7

Idrottsföreningar och inkludering ................................................................................................ 8

Delaktighet 9

Metod ................................................................................................................................................ 10

Litteraturstudie 10

Datainsamling och urval 10

Bearbetning 10

Resultat .............................................................................................................................................. 11

Att vara en bland alla andra 11

Idrottens funktioner .................................................................................................................. 12

Idrott i idrottsförening ............................................................................................................... 12

Samverkan i skolan och idrottsföreningar 14

Idrott i skolan ............................................................................................................................. 15

Kamratstödjare .......................................................................................................................... 16

Diskussion .......................................................................................................................................... 17

Resultatdiskussion 17

Metoddiskussion 19

Vidare forskning................................................................................................................................. 19

Litteraturförteckning ......................................................................................................................... 20

2

Inledning Det finns ett program som Riksidrottsförbundet (RF) tog fram vid ett Riksidrottsmöte, i

Umeå 1995, som heter ”Idrotten vill”. För att programmet alltid ska vara aktuellt, reviderade

RF detta program 2005. RF vill att dokumentet ska vara ett levande dokument, den

idrottsliga och samhälleliga utvecklingen ska överensstämma med varandra. Det vill säga

idrotten utvecklas i takt med utvecklingen i samhället i stort. Det är ett dokument där

idrottsrörelsen tagit ett gemensamt beslut om ett idéprogram, som ligger till grund för

utvecklings- och utbildningsverksamhet inom olika idrottsrörelser. Detta dokument har

också legat till grund för framtagandet av lokala kommunala idrottspolitiska program.

Programmet ger grunderna för idrottsverksamheten och utifrån dessa fattar olika förbund

egna beslut som styr föreningsverksamheten och idrotten. Idrottsrörelsen präglas av en tro

på framtiden, att idrotten hela tiden ska utvecklas och förbättras. Ambitionerna med idrott är

att medverka till ett bättre samhälle genom att påverka människor på ett positivt sätt. Idrott

är en folkrörelse där alla är välkomna och där arbetet med att förebygga det som är dåligt

och nedbrytande och stärka det positiva och betona arbetet gällande moral och etik (RF,

2005).

I Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade programs kursplaner (GySär) från

Skolverket (2002) står det att ämnet idrott och hälsa syfte är att eleverna ska utveckla

fysiska, psykiska och sociala förmågor. Ämnet ska skapa nyfikenhet för nya aktiviteter som

eleverna kan göra på fritiden. Skolverket säger att elever ska utvecklas på egna villkor, efter

egna förutsättningar. Kursen idrott och hälsa ska leda till en aktiv fritid för att öka

livskvalitén, genom samverkan med andra ämnen i skolan och det omgivande samhället ska

eleverna få prova på nya aktiviteter för en aktiv fritid. Utifrån detta har min litteraturstudie

tagit sin grund, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar.

Problemområde

Idag är det relativt få elever, på den skola som jag gjort en studie, ännu opublicerad, som har

en fritidssysselsättning som har anknytning till idrott. Undersökningen visar att 28 % av alla

elever har en fritidssysselsättning utanför skolan som är idrottsrelaterad. Aktiviteter som

eleverna har på fritiden är ofta individuella, det vill säga att de kan göra dessa utan att göra

det tillsammans med andra. Undersökningen visar även att mellan 25-40 % av eleverna

väljer att avstå från idrotten i skolan, den stora variationen beror på vad det är för lektion

som ska genomföras.

3

I texten ovan har vi läst om att RF (2005) och GySär (2002) är ganska eniga om att det är

viktigt att komma i kontakt med idrott i både skolan och på fritiden samt att det är viktigt att

en samverkan sker mellan skola och idrottsföreningar, för barn och ungdomars hälsa,

välmående och ett aktivt liv. Erfarenheter som erhålls vid möten med människor är viktiga

och formar dig som människa.

Syfte Mitt syfte med litteraturstudie är att sammanställa och analysera vetenskapliga studier om

samverkan i skolor och idrottsföreningar för att inkludera barn och ungdomar med

funktionshinder.

Bakgrund I detta kapitel beskrivs vad litteraturen säger om idrott och funktionshinder i skolan och i

idrottsföreningar.

Historik

Fröjd (2004) säger att normaliseringsprincip (jfr Nirje, 2003) har fått god genomslagskraft

hos funktionsnedsatta och gett positiva förändringar. Tideman (2004) menar att

institutionernas förändring efter normaliseringsprocessen gjorde skillnad för de som bodde

där. Levnadsvillkor var, jämfört med människor utanför på institution, annorlunda innan

förändringsprocessen. Normaliseringsidén var först och främst att förändra institutionerna

för att bli jämställda i linje med välfärdsstatens ideal. Genom att göra om miljön på

institutionerna, som blev mer hemlika, och ändrade levnadsvillkor skulle detta leda till att

personer med funktionsnedsättning skulle bli mer delaktiga i samhället (Tideman, 2004).

Under 1970- talet och 1980-talet inleddes en integreringsdebatt skriver Rosenqvist (2011).

Debatten handlade om hur integreringen skulle ske. I skolan sågs integreringen som vad som

skulle göras för en viss elev, det vill säga individuella anpassningar. Integreringen har vuxit

fram ur segregeringen, så om vi inte segregerat hade ingen integrering behövts göras, detta

gäller främst i skolan med även i det vanliga samhället (Rosenqvist, 2011).

Under 1970-talet, då många elever med funktionshinder fanns på institutioner, skriver Fröjd

(2004) att det var lättare för idrottsledare att se vilka elever som vara tänkbara idrottare. På

institutionen fanns anställd tränare som anpassade träning för eleverna och utveckla deras

talanger. Ur global synvinkel är Sverige är framgångsrikt land när det gäller utveckling för

4

barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Det gäller att hålla sig framme och hela tiden

utvecklas och inte bli kvar i gamla fotspår, det som är bra kan alltid bli bättre. Idag tar allt

fler grundskolor ansvaret för alla elever, även de elever som tidigare gått i särskola och detta

ska ses inkluderande. Samhällsutvecklingen har gått från att integrera rent fysiskt till en

social integrering/inkludering. De flesta skolor som tar över ansvaret för särskolan får inte

alltid de ekonomiska stödinsatser som behövs. Inkluderande undervisning kräver resurser

såsom fortbildningsinsatser för att ta emot en ny elevgrupp. Integreringsprocessen går fort

och det kan vara svårt att hänga med i svängarna (Fröjd, 2004).

Aktörerna inom handikappidrotten

Under denna rubrik kommer en presentation av olika aktörer som medverkar vid samverkan

och inkludering för barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

Riksidrottsförbundet och funktionshinder

Idrottsrörelsens verksamhet och riktlinjer är formade för att alla ska passa in. Bland annat

säger den att ” alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller

sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven

idrottsverksamhet” (RF, 2005 s. 4). Dessutom står det att en samverkan mellan skolan och

idrottsrörelsen är positiv. ”Idrottsrörelsen ska i samverkan med skolan bidra till ökad fysisk

aktivitet inom ramen för den samlade skoldagen” (RF, 2005 s. 12). För en del barn och

ungdomar är skolidrotten den enda kontakt de har med idrott. Det finns många fördelar med

att idrotta. Att barn och ungdomar kommer i kontakt med olika kulturer, de lär sig respektera

och umgås med människor med olika bakgrund, är några av dessa. För många barn och

ungdomar är idrottsföreningarna det enda stället utanför hem och skola där de kommer i

kontakt med fostran och utveckling, detta kan bidra till positiv samhällsutveckling. RF

(2005) tar upp idrott och funktionshinder. De säger att alla mål som finns i dokumenten

gäller för barn och ungdomar med funktionshinder. Fysisk aktivitet ska finnas för alla

oavsett om det ligger ett funktionshinder bakom. En funktionshindrad person måste få

idrotta efter sina egna förutsättningar och också komma i kontakt med andra och få känna

tillhörighet i den sociala gemenskapen (RF, 2005).

Svenskt utvecklingscentrum för Handikappidrott

Svenskt utvecklingscentrum för Handikappidrott (SUH) har som uppgift att utveckla svensk

handikappidrott på alla nivåer genom olika utbildningar som gynnar alla med

funktionshinder. SUH utvecklar och genomför anpassad utbildning främst inom skolan och

5

idrottsrörelsen. De arbetar också för att skapa ett inkluderande synsätt inom såväl skolan

som idrottsrörelsen. Alla personer med funktionshinder ska ha möjlighet att bedriva fysisk

aktivitet i skolan och på fritiden. De ska få samma upplevelser och effekter av fysisk

aktivitet som barn och ungdomar (vuxna) utan en funktionsnedsättning. Tre begrepp ligger i

fokus, det är hälsa, välmående och social gemenskap. SUH vill bidra till att personer med

funktionshinder rehabiliteras eller habiliteras snabbare och effektivare. Handikappidrotten är

ett redskap för detta, genom att utnyttja handikappidrotten på ett bra sätt kan många förbättra

sin funktionalitet, bli friare och ett ökat välbefinnande samtidigt som det leder till stora

samhällsekonomiska besparingar (SUH, 2011).

Svenska Handikappidrottsförbundet

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) är ett riksidrottsförbund som organiserar

handikappidrotten och den paraolympiska idrotten i Sverige. SHIF är ett av RF:s

specialidrottsförbund (SF) SHIF organiserar 18 olika idrotter varav flertalet är inkluderade i

andra SF (Fors, 2004).

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Den Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, ungdomar och vuxna

med funktionsnedsättning ska få förutsättningar att nå målen i sin utbildning, en likvärdig

utbildning för alla – tillsammans gör vi det möjligt. SPSM gör detta genom att bland annat

ge specialpedagogiskt stöd. SPSM samarbetar med förskolor, skolor och vuxenutbildningen

och det innebär att pedagoger kan vända sig till SPSM för att få råd om hur de kan arbeta

med elever i behov av särskilt stöd. SPSM vill sprida specialpedagogisk forskning och

därför anordnas bland annat fortbildning och konferenser inom området. De samarbetar även

med universitet och högskolor i olika nätverk samt ett europeiskt samarbete med European

Agency for Development in Special Needs Education. En samverkan med Skolverket och

skolinspektionen sker också (SPSM, 2011).

Svenskt Nätverk för Anpassad Fysiskt Aktivitet

Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet (SNAFA) är ett nätverk för

funktionshindrade och bildades 1997 och har sitt centrum på Högskolan i Halmstad.

Nätverket består bland annat av idrottslärare, idrottspedagoger, sjukgymnaster, specialister

och forskare och syfte är att sprida och arbeta för ökad kunskap för barn och ungdomar med

funktionsnedsättningar gällande deras fysiska aktivitet genom att stödja vetenskaplig

forskning och utveckla undervisning och träning inom området. SNAFA arbetar för

6

fortbildning och utbyte av erfarenheter med andra med länder i Norden och Europa(SNAFA,

2011).

Viktiga begrepp Under denna rubrik kommer olika begrepp beskrivas som är viktiga för studiens syfte och

hur olika begrepp hänger ihop.

Integrering/ Inkludering

Integrering betyder att sammansluta, förena till en enhet medan inkludering betyder att

medräkna som ses som en motsats till att utesluta. Integrering kan få en negativ betydelse

om det enbart handlar om att vara rent fysiskt integrerad, ett exempel är att

funktionshindrade barn och ungdomar placeras på samma skolor som icke

funktionshindrade, rent fysiskt är de integrerade, men den sociala integreringen står i

skymundan. Målet med inkludering är givetvis att alla ska vara med, delaktiga, och

genomföra en aktivitet på liknande villkor, men att anpassningar för olika behov alltid måste

tillfredsställas (Fröjd, 2004).

Fors (2004) beskriver integrering som smälta samma olika delar till en helhet, detta innebär

att elever med en funktionsnedsättning kan delta i undervisningen men i annorlunda former.

Detta kan leda till att man fortfarande känner sig utanför och inte accepterad. Tidigare kunde

en integrering vara att undervisningen ändrades för eleven med funktionshinder men kunde

inte anpassas i hela gruppen, detta sätt kom idrottslärare att mynta uttrycket dumpning.

Inkludering beskriver Fors (2004) som att se alla som en del i helheten. I idrott och hälsa

innebär inkludering att alla ges möjlighet att delta på lämpligt sätt och med rätt stöd. En

person med ett funktionshinder är en person, som vem som helst i en klass/grupp, som har

rätt att prova på, göra misstag och utvecklas utifrån egna förutsättningar (Fors, 2004).

Inkludering har många positiva effekter bland annat att alla innefattas i samma skolform och

att elever med funktionsnedsättning mår bra av att träffa andra personer för att stärka sitt

självförtroende. Inkluderande miljöer är också bra för att öka förståelsen hos alla för

funktionshinder och handikapp, att elever acceptera varandras olikheter. Den största

vinningen med inkludering är enligt Fors att ”Alla individers unika värde bekräftas och alla

människor ges möjligheter att ta risker, göra val och få möjlighet att vinna eller förlora” (Fors,

2004, s. 26).

7

Skolidrott och inkludering

Fysisk aktivitet är något centralt för barn och ungdomar med funktionsnedsättning och det är

viktigt att organisationen kring elever i skolan och i skolämnet idrott och hälsa fungerar

(Fröjd, 2004). Jonsson (1998) säger att fysik aktivitet är angeläget för barn och ungdomar

med funktionshinder, då relativt många barn och ungdomar har dålig kroppshållning och

problem med motoriska rörelsemönster. Motorik har stor betydelse för ett barns

kroppsuppfattning, uthållighet och välbefinnande skriver Jonsson (1998). Därför är det

viktigt att delta i motoriska aktiviteter, som tillexempel att springa, hoppa, rulla och krypa på

idrottslektionerna och i föreningsaktiviteter. Oavsett vilken funktionsnedsättning som ligger

till grund för den motoriska rörligheten är det vitala att hitta en form av fysisk aktivitet som

är anpassad efter förutsättningar som finns hos barnen och ungdomarna. I regel handlar det

att komma i kontakt med sjukgymnast för att få ett individuellt träningsprogram, men även

lektionerna i idrott på skoltid är viktiga (Jonsson, 1998). När det gäller elever med

funktionsnedsättning och skolämnet idrott kan det vara svårt att dra en gräns mellan idrott

och vad som är rehabilitering, regelbunden fysisk aktivitet har en rehabiliterande effekt och

därför har idrottslektionerna även ett rehabiliteringsvärde för eleverna (Fröjd, 2004).

Ett inkluderande arbetssätt menar Fors (2004) har stor betydelse för hur elevens individuella

behov tillfredställs, genom att upprätta en arbetsplan för hur man på ett enkelt sätt kan se

och sätta in rätt stöd för rätt behov kan inkluderingen ske ganska smärtfritt för både elev och

pedagog. Inkludering i idrottsundervisningen kräver, enligt Fors mycket små ändringar. Alla

har rätt till idrott och fysisk aktivitet i skolan, då större insatser krävs är det viktigt att

anpassningarna är gjorda efter elevens behov, inte för gruppen. Ibland handlar inkludering i

idrottsämnet om att genomföra en aktivitet parallellt med den vanliga undervisningen och i

vissa fall handlar det om att undervisningen måste ske i en mindre grupp, inte i helklass och

i en angränsande lokal. Den gyllene regeln med inkludering är att pedagogen ser till alla kan

delta på lektionen, undervisningen passar för alla elever i gruppen. Det är viktigt att

pedagogen hittar en jämvikt i undervisningen, den ska vara utmanande och meningsfull för

alla och inte bara genomföras för genomförandet skull (Fors, 2004).

Ämnet idrott och hälsas syftar till att skapa förutsättningar så att alla kan delta i olika

aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse

och respekt för alla. Skolan ska i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven

utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utveckla en positiv självbild,

8

stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin

hälsa samt att utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och

tillsammans med andra (Skolverket, 2002). Ämnet idrott och hälsa har ett brett innehåll,

aktiviteterna är utformade så att alla kan vara med, att alla ska få uppleva och skapa sig egna

nya erfarenheter efter egna förutsättningar. Med bland annat detta som grund borde det

enligt Göransson (2004) inte finnas några hinder att kunna bedriva en skola där alla kan

medverka. Idag deltar inte många elever på idrottslektionerna på grund av lokaler som inte

håller måttet för funktionshindrade, resurser saknas samt att en osäkerhet hos personal som

ska möta elever med funktionsnedsättning (Göransson, 2004).

Idrottsföreningar och inkludering

Det är viktigt att utforma idrottsverksamhet för barn och ungdomar med utvecklingsstörning

och funktionshinder. Att samarbeta på olika arenor och tillsammans med olika aktörer

skapar social integration för kategorin funktionshindrade. Ett samarbete mellan olika aktörer

skapar förståelse och ökar samarbetsmöjligheterna (Kristén, Patriksson & Fridlund, 2002).

För personer med ett lättare funktionshinder kan det vanliga motionsutbudet som

idrottsföreningar erbjuder passa för fysisk aktivitet. Ett alternativ är att ta kontakt med

handikappidrottsförening (Jonsson, 1998). På ett träningspass, i en förening med barn och

ungdomar med och utan funktionshinder skriver Fröjd, Nygren och Wedman (2005), att

ledaren ska kunna ta hand om den funktionshindrade i hela gruppen och kunna se de

förutsättningarna som behövs för att han/hon ska känna delaktighet. Brodin (2008) menar att

det är viktigt att behandla barn och ungdomar, med ett funktionshinder, på ett sådant sätt att

de känner att de är accepterade för den person de är och i den miljön de är en del i.

”Man brukar säga att barn är alltid barn av sin tid och med detta

menas att barn påverkas av sin sociala omgivning och att de

utvecklas både utifrån sina genetiska förutsättningar och den

sociala kontext, det vill säga den miljö, som de befinner sig i”

(Brodin, 2008, s.7).

Det är viktigt att skolan visar att alla är accepterade, att läraren visar att alla accepteras för

den man är. Fröjd (2004) menar på att det sätt som pedagogen bemöter elever har avgörande

betydelse för hur andra uppträder mot varandra. Har pedagogen en skolledare med ett

inkluderande synsätt genomsyrar det att hela verksamheten och inkludering känns som en

självklarhet.

9

Inkluderingen innebär inte att alla i gruppen ska göra likadant utan individanpassningar kan

tillämpas för att kunna delta i en aktivitet. Ofta leder inkluderingsbegreppet till missförstånd,

en hel grupp blir lidande, ledaren lägger svårigheten på en slags medelnivå av vad gruppen

klarar av och detta leder till att för de flesta ligger aktiviteten på fel nivå. Det handlar om att

kunna individualisera träningen så att alla får ett utbyte av den. Att ha ett inkluderande

synsätt är viktigt oavsett om det finns en person i gruppen som har en funktionsnedsättning

eller inte. Alla utvecklas olika och i en grupp kan det finnas många olika utvecklingsnivåer,

som du som ledare måste ta hänsyn till. Att en ledare har ett inkluderande synsätt innebär

inte att det måste finnas ett handikapp med i bilden, ett inkluderande synsätt borde ses som

en positiv egenskap hos en ledare, det finns inget logiskt som säger att en kategorisering är

något positivt (Fröjd, Nygren & Wedman, 2005).

Idrottsföreningar har stor betydelse för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, detta

gäller både för aktiva tävlingsidrottare, men även för de som vill ha ett aktivt liv enbart för

att leva ett hälsosamt liv. RF (2003) framhåller vikten av att idrottsläraren har kunskaper om

olika funktionsnedsättningar samt att planering och genomförandet av idrottslektionen ger

eleverna positiva effekter, effekter som gör att ungdomarna vill fortsätta med att röra på sig

efter det att de tagit studenten. Det är också viktigt att visa på tillgängligheten för idrotts-

och motionsaktiviteter och att alla kan vara delaktiga oavsett vem man är (RF, 2003).

Delaktighet

Delaktighetsbegreppet hörs ofta ihop med de tidigare nämnda begreppen integrering och

inkludering. Att vara delaktighet är en upplevelse och den visar sig på olika sätt menar

Almqvist, Eriksson och Granlund (2004). För barn handlar det ofta om att koppla ihop

upplevelsen med att må bra, att kunna leka, vara tillsammans med kompisar och att vara

snälla mot varandra. Almqvist, Eriksson och Granlund (2004) säger att barn och ungdomar

känner sig till viss del delaktiga i skolan. För yngre barn är delaktighet relaterat till miljö

medan för ungdomar riktar sig delaktigheten mer mot relationer mellan varandra, sociala

kontakter. För att kunna känna delaktighet så måste de tre begreppen ovan samverka ”….för

att vara delaktig behövs en upplevelse av att vara med, att aktivt agera i situationen samt

förutsättningar för delaktighet i det sammanhang som avses” (Almqvist, Eriksson &

Granlund, 2004, s. 139).

10

Metod I detta kapitel har jag beskrivit den metod, litteraturstudie, som använts vid denna studie och

på vilket sätt jag har genomfört den. Arbetsgången från sökningen och datainsamlingen,

sammanställningen av det insamlandet materialet till hur jag valt att bearbetat materialet och

redovisa resultatet.

Litteraturstudie

Den här studien är en litteraturstudie. Dimenäs (2009) skriver att i litteraturstudier söks

kunskap inom ett specifikt område med utgångspunkt i litteratur. Syfte har styrt valet av

litteratur, artiklar och andra skrifter som sedan har sammanställts i resultatdelen.

Litteraturstudier kan ses som en process där tidigare forskning sammanfattas och ur detta

växer det fram ny kunskap. Kihlström (2009) påpekar vikten av att förstå vad

författare/forskare avser och kunna förmedla det med egna ord. Den nya kunskapen tolkas

och ger de som läser, förhoppningsvis, en ny bild inom ämnet.

Datainsamling och urval

I datainsamlingen användes databasen Summon1. I den får man alla träffar från olika

databaser på böcker, tidskrifter och artiklar om det aktuella ämnet och de aktuella sökorden

som var relevanta för syftet. Flera sökord användes för att minska träffbilden. Den slutliga

sökningen gav ett antal relevanta träffar och tillsammans med litteratur från bibliotek räckte

det för att kunna arbeta med uppgiften.

Bearbetning

Det är viktigt att kunna analysera artiklar och andra texter för att förstå resultatet. Genom att

bearbeta materialet i studien utifrån syftet kan rätt kunskap tas fram och skrivas in under nya

rubriker i den nya studien. Genom att noggrant läsa artiklarna och litteraturen plockade jag

ut relevant information och viktiga begrepp, sedan sammanställde detta i ett nytt dokument.

Genom att analysera det nyframtagna dokumentet så sorterade jag ut det som jag ansåg vara

betydelsefullt i förhållande till mitt syfte och för studien och redovisade det under

resultatdelen.

1 I Summon söktes med följande begrepp: sökning 1: "Mental disability sport club"; sökning 2: "Mental

disability sport youth children"

11

Resultat Analysen av de vetenskapliga studierna och annan litteratur redovisas under två

huvudrubriker, Att vara en bland alla andra och Samverkan i skolan och idrottsföreningar

med underrubriker.

Att vara en bland alla andra

Idrott och hälsa är begrepp som berör många idag i det samhället vi lever i (Kristén, 2010).

Trots detta är det inte en självklarhet att delta i skolämnet idrott och hälsa eller att delta i

föreningsverksamhet för barn och ungdomar med ett funktionshinder, en stor del av ohälsan

i samhället finns hos denna grupp, de som har ett funktionshinder. För den här gruppen,

funktionshindrade, är det extra viktigt med fysisk aktivitet dels för det egna välbefinnandet

men även för att bevara god hälsa. Därför är det av största vikt att göra det tillgängligt för

denna grupp (Kristén, 2010).

Det kommer tydligt fram i en rapport från RF (2003) att personer med funktionsnedsättning

inte kan idrotta och motionera på lika villkor som övriga befolkningen i Sverige, men detta

innebär inte att de inte gör det. Ofta handlar det om att hitta andra vägar. Studien som är

gjord, en enkätstudie, visar på att andelen som medverkar i någon form av motion motsvarar

motionsvanorna som finns i Sverige som helhet. Rapporten från RF (2003) säger att det är

viktigt att det sker ett förbättringsarbete för att kunna nå ut med mer information. Apelmo

och Sellerberg (2006) säger att det är viktigt att få kunskap om vad det är som gör att

funktionshindrade tycker att det är roligt att idrotta. Apelmo och Sellerberg menar också är

viktigt att sprida kunskaper kring funktionshinder för ledare ute i idrottsföreningarna. Den

kunskapsbasen är viktig inte bara för ledare utan också barn och ungdomar som idrottar är

medvetna om att ledarna har kunskap och utbildning för att arbeta med dem. Enligt RF

(2003) handlar inte om att behöva avstå från motion bara för att det finns en funktions-

nedsättning, det som krävs är information om de positiva effekter som motion leder till. Det

är svårt att nå ut med information till de som har en funktionsnedsättning då uppgifter om

funktionsnedsättningar sällan är registrerade samt att de skyddas av sekretess. De behövs

nya kanaler för att sprida information, dessa kan vara handikappförbunden, annonser och att

sprida via massmedia. Ett annat sätt att spridas information är att utbilda personal som

12

kommer i kontakt med denna grupp exempelvis sjukgymnaster, assistenter eller lärare (RF,

2003).

Samhällets inkluderingsprogram kan fortsätta med några förändringar baserade på

erfarenheter från en pilotstudie gjord av Fennick och Royle (2003). I studien hjälper tränare

barn och ungdomar efter skolan. För att arbetet ska löpa friktionsfritt är det viktigt med

kommunikation mellan olika verksamheter och att använda myndigheter samt att använda

olika kommunikationsfält för att komma närmare verksamheten. Ett led i programmet är att

informationen sprids och att alla kommer i kontakt med den. Problemet i studien har varit att

kommunicera med mångkulturella grupper. Alla måste få känna sig bekväma, speciellt barn

med funktionshinder. Att flytta delaktighet utanför skolan lyfts fram som ett positivt steg

både för barnen men även för föräldrarna. Fennick och Royle (2003) studien visar på att

barnen och ungdomarna som deltog i studien fick delta på lämplig nivå, det vill säga

inkluderade med jämnåriga och att de upplevde just detta som stimulerande och roligt

(Fennick & Royle, 2003).

Idrottens funktioner Apelmo och Sellerberg (2006) påpekar att idrotten fyller många funktioner. En idrottare

oavsett handikapp eller inte förbättrar sin fysiska form genom att få god kondition, bli

smidigare och förbättra sin snabbhet. Genom att träna klarar ungdomarna av mer och mer

saker på egen hand, både när det gäller rent tekniskt i den idrott de håller på med men också

ökar självförtroendet. Om de gör det i skolan eller i en idrottsförening har ingen betydelse.

Idrotten har också enligt Apelmo och Sellerberg en social funktion. Att träffa andra

kompisar, att ha roligt tillsammans med andra och att träffa nya är alltid spännande. Det är

extra viktigt för funktionshindrade att träffa andra med funktionshinder för att umgås och

prata om olika erfarenheter för gemenskapen skull, då är hjälpsamhet och hänsyn något alla

tänker på och visar.

Kristén et al. (2002) belyser vikten av samverkan mellan handikappsområdets aktörer och

resultatet i studien är viktig därför att den ger information som säger att fysisk aktivitet ger

barn och ungdomar med funktionshinder positiva erfarenheter på flera plan där ibland på

både på individ- och samhällsnivå (Kristén et al., 2002).

Idrott i idrottsförening Kristén, Patriksson och Fridlund (2002) har i sin studie, vars huvudsakliga syfte var att

beskriva uppfattningar om barn och ungdomar med fysiska funktionshinder om deras

13

deltagande i idrottsföreningar, visat att sport och idrottsföreningar har stor betydelse

för välbefinnandet hos barn och ungdomar med fysiska funktionshinder. Det handlar inte

bara om rent sportsligt utan även socialt. Studien visar dock på att den organiserade idrotten

inte är tänkt att passa alla utan de som gynnas är de som inte har ett funktionshinder.

Kristén, Patriksson och Fridlund (2002) säger att det är viktigt med fördjupad kunskap om

barn och ungdomars funktionshinder för att kunna arbeta med gruppen i olika

idrottsföreningar. Det är viktigt för denna målgrupp att känna välbefinnande och de är

socialt accepterade. Ett samarbete med habilitering och rehabilitering skapar ökad kunskap

om funktionsnedsättningarna och hur ledare kan arbeta med funktionshindren (Kristén,

Patriksson & Fridlund, 2002).

I Apelmo och Sellerbergs (2006) studie upplever ungdomarna att det är svårt att hänga med

då man tränar med icke funktionshindrade. När man tränar med andra funktionshindrade blir

det mer på lika villkor. Fördelen med att delta i vanlig föreningsverksamhet är att de i regel

sker i närmiljön, det är lätt att ta sig till och från aktiviteten. Andra fördelar med att träna

och tävla med kompisar i egen ålder och att det är en större utmaning att möta de som inte

har ett funktionshinder. Vissa av ungdomarna som deltog Apelmo och Sellerbergs studie

tyckte det var bra att idrotta i vanliga idrottsföreningar då det var enkelt att ta sig till och

från verksamheten och att kunna göra det själva, inte vara beroende av att något skjutsande

fram och tillbaka, det kunde till och med vara skönt att gå hem, att kunna slappna av efter

träningen. De ungdomar som var med i intervjustudien kände sig diskriminerade i

jämförelse med andra idrotter (Apelmo & Sellerberg, 2006).

Fennick och Royle (2003) beskriver också svårigheten med att genomföra inkluderande

idrottsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder tillsammans med andra barn

efter skolan. De funktionshindrade barnen har varit med på idrottsaktiviteter tillsammans

med jämnåriga barn, men ibland har det bara varit aktuellt med individuell idrottsaktivitet.

Även om de ibland inte varit inkluderade visar studien att gruppen funktionshindrade har

utvecklat sina färdigheter på idrottsaktiviteter och att de känt en glädje att genomföra dessa.

Både McCubbin et al (1997) och Fennick och Royle (2003) studier visar att det blir allt

vanligare att arbeta på ett inkluderade sätt, det vill säga att arbeta med hela grupper, med och

utan funktionshindrade, med följden att alla som arbetar med barn och ungdomar med

funktionshinder får rätt fortbildning.

14

En av svårigheterna för tränare utanför skolan är enligt Fennick och Royle (2003) att få

kunskaper om alla barn och ungdomars funktionsnedsättning. Det behövs tid för att tränare

ska lära sig barns olika förutsättningar, det krävs ett aktivt samarbete med föräldrarna. Att

kunna kommunicera med föräldrarna var svårt då ungdomarna kom från månkulturella

grupper och hade i vissa fall svårt med det amerikanska språket. Vissa av tränarna fick bättre

information om sina adepter och på det viset kom de också närmare sina adepter. Vissa

tränare ifrågasatte om verkligen barn med funktionshinder skulle delta på träningarna, det

fanns tränare som tvärtemot tog emot dessa ungdomar och välkomnade dom med öppna

armar (Fennick & Royle, 2003).

Kommunikationen mellan tränare och ungdomarna kunde vara svår ibland då adepterna inte

hade ett talspråk utan kommunicerade på annat sätt. Det visade sig att dessa tränare hade fått

mer information om funktionshindren och lite information till de tränarna som ifrågasatte.

En slutsats som drogs av tränarna var att ha rimliga förväntningar på ungdomarna. Genom

att ta kontakt den som var ansvarig för eleven och få information om funktionsnedsättningen

och deltagarnas särskilda behov i god tid innan aktiviteten sätts igång (Fennick & Royle,

2003).

Samverkan i skolan och idrottsföreningar

Skolan har enligt RF (2003) ens stor roll för funktionshindrade att komma i kontakt med

motion och idrott. I studien som RF genomförde visade det sig att flera hade dålig erfarenhet

från skolidrotten. Utbildning för just undervisningssituationen och mer kunskap om

funktionsnedsättningar skulle kunna vara ett steg för att elever med funktionsnedsättningar

skulle känna sig mer delaktiga på idrottslektionerna. Fors (2004) manar för samverkan

mellan skolan och olika idrottsföreningar då det har stora fördelar för bägge parter. Det

handlar om att resurserna fördelas mellan de båda intressenterna. Skolan kan genom kontakt

med föräldrar och barn vidarebefordra till exempel information om prova-på-dagar och

föreläsningar. Ett projekt som startades 2003 tillsammans med Handslaget 2och RF innebar

att ekonomiska resurser satsades på barn- och ungdomsidrotten. Syftet var att intensifiera

samverkan med skolan och utveckla metoder för att locka alla elever till hitta lustfyllda och

hälsofrämjande aktiviteter. Det föreningar kan göra i skolan är till exempel att göra besök

och presentera sin förening, låna ut redskap eller hjälpa till vid idrotts- och friluftsdagar,

2 Handslaget var en ekonomisk satsning där dåvarande regeringen gav idrottsrörelsen en miljard kronor under

en fyra års period, pengarna var öronmärkta för barn- och ungdomsverksamheten (RF, 2012).

15

som skolorna arrangerar. Att föreningar arbetar på ett inkluderande sätt medför många

positiva saker. Genom att samverkan lockar föreningarna till sig nya medlemmar och nya

grupper, föreningarna växer. Barn och ungdomar kommer i kontakt med varandra och det

ökar förståelsen för varandra. Fördomar kring funktionsnedsättningar försvinner då

medlemmarna ser på varandra som individer (Fors, 2004).

Apelmo och Sellerbergs (2006) intervjustudie bygger på hur barn och ungdomar upplever

idrott i skolan och i olika idrottsföreningar. Apelmo och Sellerbergs informanter idrottade i

någon form, i handikappidrottsförening eller i en vanlig förening. I handikappidrott tränar

man ofta tillsammans, det vill säga killar och tjejer tränar gemensamt. Det beror på att det

inte är lika många som är handikappade som idrottar, att det är svårt att få ihop så många

som behövs för att det ska fungera i en grupp. Att vara handikappidrottare handlar om ofta

om att vara beroende av andra, att få stöd och hjälp. Handikappidrott kan enligt Apelmo och

Sellerberg (2006) jämföras med att hålla på med tjejidrott, som ofta är diskriminerade ibland

annat media. Handikappidrott får kämpa för att få publicitet, för att få ekonomiska resurser

samt för att få mediabevakning. Enligt Fennick och Royle (2003) finns strategier för att

genomföra inkludering i samhället, genom att ta hjälp från olika myndigheter, ideella

idrottsföreningar, skolor, universitet, religiösa organisationer och andra intresserade

privatpersoner är viktigt.

Idrott i skolan Apelmo och Sellerbergs (2006) studie visar också på olika erfarenheter om att vara

inkluderad eller inte på idrottslektionerna. Det är viktigt att få en bra start från början och att

inte få stå till svars för sitt handikapp och försvara det, det kan leda till att elever väljer att

avstå från lektionerna. De som deltagit i studien, som Apelmo och Sellerberg gjort, har gått i

klasser med icke funktionshindrade klasskamrater. Studien visar att deltagarna har goda

erfarenheter av idrottslektionerna, där idrottsläraren är påhittig så att alla kan delta oavsett

handikapp eller inte. Uppfinningsrikedomen finns enligt Apelmo och Sellerberg hos flertalet

av lärarna som ungdomarna har kommit i kontakt med. Det finns exempel på där läraren har

låtit alla elever prova på handikappidrott i form av rullstolsbasket, läraren har då lånat ihop

rullstolar. Andra exempel är att handikappidrottare kommit till skolan och varit med

eleverna på lektionerna i idrott. För andra ungdomar som deltagit i studien har det inte varit

någon positiv upplevelse att vara med på idrotten. Mobbing är en av orsakerna till att inte

vara med på idrottslektionerna. Att det finns ett ointresse hos läraren, att lämna klassen på

lektionen för at gå och fika. Det är lätt att skylla på sitt handikapp för att slippa att vara med

på idrotten i skolan (Apelmo & Sellerberg, 2006).

16

Enligt Apelmo och Sellerberg (2006) tyckte ungdomarna att vissa idrottslärare inte var

pålitliga och hade dålig kunskap om olika funktionshinder. Någon idrottslärare var inte

uppfinningsrik nog, kunde inte inkludera eleven i undervisningen. En av eleverna var inte

med på idrottslektionerna i skolan, men var aktiv i en idrottsförening. De sociala kontakterna

med de andra klasskamraterna var inte något problem mer än i ett fall då idrottsläraren

lämnade klassen vind för våg. Ofta var klasskamraterna medvetna om funktionshindret

(Apelmo & Sellerberg, 2006). Enlig RF (2003) påpekades det att idrottslärarna i regel hade

bristande kunskaper om olika funktionsnedsättningar och ingen förståelse för elever med

funktionsnedsättning på idrottslektionerna.

Kamratstödjare Resultatet i McCubbin, Dunn, Houston Wilson och van der Mars (1997) studie visar på att

de utbildade kamratstödjarna, klasskamraterna, hade positiv inverkan för de

funktionshindrade eleverna i den motoriska färdigheten under aktiviteten, medan de

outbildade vuxna stödpersonerna inte hade samma effekt. Dessutom visade studien att den

integrerade undervisningen under fysisk aktivitet var en stimulerande och motiverande

miljö, eleverna med funktionshinder kände att de utvecklade sina svaga sidor tillsammans

med andra barn som var i samma ålder. Dessutom var den fysiska aktiviteten riktad för den

åldersgrupp som eleverna tillhörde, den var inte anpassad för yngre barn. De barn som

ingick i studien påpekar dock att de tyckte att grupperna på idrottslektionerna var för stora,

det saknades lämplig utrustning, otillräckligt med pedagogisk personal och att det vid vissa

tillfällen ansåg sig vara förbisedda (McCubbin et al., 1997).

I en amerikansk studie av McCubbin, Dunn, Houston Wilson och van der Mars (1997) visar

det hur viktigt det är att vara kamratstödjare för elever med funktionsnedsättning. Studien

visar hur utbildade kamratstödjare stöder klasskamrater som har ett funktionshinder i

undervisningen idrott och hälsa. Studien har gjorts parallellt med andra stödjare, vuxna

människor i skolan, som hjälpt samma kategori elever under idrottslektioner. Uppgiften för

de två olika kategorier av stödjare var att stötta eleverna med funktionsnedsättning vid

genomförandet av aktiviteten på idrottslektionen, integrerade med hela gruppen/klassen

(McCubbin et al., 1997). I Sverige finns det ett initiativtagande till liknande projekt där Lars

Kristén, ämnesansvarig för idrott och hälsa vid Högskolan i Halmstad är inblandad, skriver

Sjögren-Törhage (2009). Fennick och Royle (2003) menar att använda sig av jämnåriga

kamratstödjare som är med i undervisningen och stöttar elever som har ett handikapp är

mycket bra. Fennick & Royle säger att barn med funktionshinder länge har varit anvisade till

17

att ha egna utformade undervisning som ligger på en lägre nivå än de är rent åldersmässigt

sett. Det kan vara bra att planera lektioner som passar alla elever oavsett ett handikapp eller

inte. Fennick och Royle visar att inkluderande aktiviteter tillsammans, ger positiva effekter

på elever med funktionshinder. När alla elever umgås med varandra och har lektioner

tillsammans utvecklas en glädje, positiva attityder mot andra elever och förbättrad

färdigheter i den aktivitet som utförs (Fennick & Royle, 2003).

Diskussion Under denna rubrik kommer jag att koppla ihop tidigare forskning, resultatdelen och andra

bakgrundsfakta med egna erfarenheter, men även presentera en metoddiskussion.

Resultatdiskussion

Utifrån de olika vetenskapliga studierna och med annan litteratur som är vald för detta ämne

tycker jag det verkar det som om det finns en positiv syn på samverkan mellan olika aktörer

i samhället som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, både inom

idrottsrörelsen och inom skolan. Synen verkar vara likadan utanför Sveriges gränser.

Skolverket (2002) säger att ämnet idrott och hälsas syfte är att ska skapa förutsättningar för

alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och

samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för alla. Skolan ska i sin undervisning i idrott

och hälsa sträva efter att eleven utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt

utveckla en positiv självbild, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk

aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa samt att utvecklar förmågan att leka, motionera och

idrotta på egen hand och tillsammans med andra. I skolan idag verkar inkludering bli mer

och mer vanlig och att samverkan sker för att tillgodose barn och ungdomars egna behov.

McCubbin et al. (1997) visar på hur viktigt det är att alla elever i klassen är med och stöttar

elever med funktionshinder. Att ha kamratstödjare som hjälper elever som är i behov av

särskilt stöd i idrottsundervisningen har visat sig positivt. Jag tror att denna tanke inte är fel.

I skolor idag finns det kamratstödjare, som arbetar med mobbing, det tror jag är bra och om

kamratstödjare kan implementera i själva undervisningssituationen är det mycket intressant.

Sjögren-Törhage (2009) har skrivit på Halmstad Högskola om ett projekt med

kamratstödjare. I inlägget säger Lars Kristén att arbeta med kamratstödjare skulle kunna

påverka klimatet på en lektion på samma sätt som det har visats sig i en studie gjord av

McCabbin et al. (1997). Eleverna har där visat på att de tar större hänsyn varandra och

hjälper varandra i olika situationer. Sjögren-Törhage (2009) skriver att Lars Kristén menar

18

att det skapas förståelse och empati och därigenom också trivsel och speciellt för barn och

ungdomar som har ett funktionshinder.

Idrottslärare och annan personal bör få fortbildning om olika funktionsnedsättningar. Jag tro

att det är viktigt med ett nätverk, som exempelvis SNAFA, där en samverkan mellan

idrottslärare, SPSM och SUH sker. Där lärare kan ha ett forum där de delar med sig av bland

annat erfarenheter och eventuellt lektionsupplägg för elever med funktionshinder, men även

att information om utbildningar om funktionsnedsättningar. Hos elever som deltagit i studier

har det framkommit att ibland har det inte funnits någon förståelse för funktionshinder och

ett ointresse att engagera sig. Fors (2004) menar på att eleven individuella behov är viktig att

ta hänsyn till. Genom att ha en arbetsplan kan behoven i regel tillfredsställas på ett enkelt

sätt. Jag tycker det är av största vikt att ta reda på vad för funktionshinder en elev har och

vad den har för möjligheter och förutsättningar i de ämnen jag undervisar i. SUH säger att

alla personer med funktionshinder ska ha möjlighet att bedriva fysisk aktivitet i skolan och

på fritiden. De ska få samma upplevelser och effekter av fysisk aktivitet som barn och

ungdomar utan en funktionsnedsättning (SUH, 2011).

Samverkan mellan idrottsföreningar och skolan stöttas av RF (2003). Programmet verkar för

barn och ungdomar ska ha möjlighet att idrotta oavsett handikapp eller inte. Flera av

studierna visar på att barn och ungdomar med funktionsnedsättning idrottar regelbundet,

men att gruppen stöter på problem i idrottsföreningar. Fröjd (2004) menar att skolidrotten

kan vara en inkörsport för ett senare aktivt motionerande. Jag anser det intressant och jag

kopplar ihop det med mitt arbete. Mitt främsta intresse med idrottsundervisningen är att

skapa förutsättningar för att kunna prova på olika fritidsintressen som är idrottsrelaterade.

Jag vill försöka öka kunskapen hos eleverna varför det är viktigt att röra på sig. Jag tycker

att mitt resonemang kan kopplas ihop med flera av studierna som jag har redovisat. Idrott är

viktigt för alla oavsett ålder eller om ett handikapp finns med i bilden eller ej. Därför är det

viktigt att information till funktionshindrade om vikten av att må bra och vetskapen om vad

god hälsa är. Studierna som jag analyserat visar att barn och ungdomar med funktionshinder

är med på idrottslektionerna i de flesta fall. Min egen opublicerade studie visar på

motsatsen, att många avstår att delta på idrottslektionerna. Det jag upplever är att lektioner

som är roliga har fler antal elever med och dessa lektioner kopplar jag till fritidsaktiviteter,

det handlar om exempelvis bowling och besök i badhus.

19

Metoddiskussion

Litteraturstudien bygger på vetenskapliga studier och litteratur som kan svara på mitt syfte.

Jag hade inga frågeställningar så syftet låg i centrum. I en litteraturstudie är kvalitén i

artiklar och böcker av vikt, men även att de har relevans till området (Dimenäs, 2009). För

mig har litteraturstudien gett mig ny kunskap, men jag har stött på problem under arbetets

gång. Säkerheten vid artikelsök, att veta vad som är en vetenskaplig artikel, har stärkts. Det

svåra har varit att analysera de vetenskapliga artiklarna då de redan har ett syfte som

författarna redan beskrivit och redogjort för. Större delen av litteratur jag använt mig av är

publicerad från 2002 och framåt, vissa artiklar och böcker är äldre, men jag anser litteraturen

är aktuell och har varit användbar för att svara på mitt syfte.

Vidare forskning I denna litteraturstudie har begreppen inkludering och samverkan, mellan skolan och

idrottsföreningsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder, lyfts fram. I

bakgrundskapitlet nämns normaliseringsprocessen, utifrån normalitet och funktionshinder

har jag fastnat för en artikel, Fallet Oscar Pistorius – om diskriminering, normalitet och

anständighet. Författaren Jönsson (2008) tar upp begreppen normalitet, diskriminering och

anständighet. Den sydafrikanske elitidrottsmannen och 400 meters sprintern Oscar Pistorius

har i hela sitt liv fått kämpa med eller mot sitt handikapp, vid elva månaders ålder fick han

amputera benen, strax nedanför knäna. Allt sedan dess har han varit hänvisad till

handikappidrott. Pistorius anlitade till slut advokater för att bli accepterad som en icke

handikappidrottare, alltså som vilken elitidrottsman som helst. Till slut, efter avslag i vissa

instanser, kom meddelandet om att Pistorius skull få delta i OS i Peking 2008. Med

utgångspunkt av artikeln skulle en tänkbar forskningsstudie vara att i en litteraturstudie

analysera synen på normalitetsbegreppet inom handikappidrotten.

20

Litteraturförteckning Almqvist, Lena, Eriksson, Lilly & Granlund, Mats. (2004). Delaktighet i skolaktiviteter – ett

systemteoretiskt perspektiv. I Delaktighetens språk, Gustavsson, Anders (red). Lund:

Studentlitteratur.

Apelmo, Elisabet & Sellerberg, Ann-Mari. (2006). Shit – jag kan också lyckas. Om genus,

funktionshinder och idrottande kroppar. Lund: Media-Tryck Sociologen.

Brodin, Jane (red). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Malmö: Gleerups.

Dimenäs, Jörgen (red). (2009). Dokument och litteratur som redskap. I Lära till lärare. Att

utveckla läraryrket – vetenskapliga förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm:

Liber.

Fennick, Ellen & Royle, James. (2003). Community Inclusion for Children and Youth with

Developmental Disabilities. I Focus on Autism and Other Developmental Disabilities Volym

16, Nr 1, s 20-27. Austin: Hammill Institute on Disabilities.

Fors, Eva. (2004). Passa mig! – inkluderad idrottsundervisning. Lund: SISU Idrottsböcker.

Fröjd, Kennet. (2004). Inkluderande undervisning och bemötande. I Inkluderande

undervisning och bemötande Fröjd, Kennet & Göransson, Victor (red).(2004). Malmö:

SUH.

Fröjd, Kennet, Nygren, Conny & Wedman, Ingemar. (2005). Våga! Utmana! Pröva! – att

leda idrottare med och utan funktionshinder. Malmö: SISU Idrottsböcker.

Göransson, Patrik. (2004). Skolans styrdokument. I Inkluderande undervisning och

bemötande Fröjd, Kennet & Göransson, Victor (red). Malmö: SUH.

Kihlström, Sonja. (2009). Uppsatsen – examensarbete. I Lära till lärare. Att utveckla

läraryrket – vetenskapliga förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Kristén, Lars, Patriksson, Göran & Fridlund, Bengt. (2002). Conceptions of Children and

Adolescents with Physical Disabilities about Their Participation in a Sports Programme. I

European Physical Education Review 2002 8: 139. London: SAGE

Kristén, Lars. (2010). Anpassa fysisk aktivitet för barn och ungdomar med funktionshinder. I

Hälsa & livsstil. Forskning & praktiska tillämpningar, Hallberg Lillemor R_M (red). Lund:

Studentlitteratur.

Jonsson, Kerstin. (1998). Rörelse och motion. I Omsorgsboken, Bakk, Ann & Grunewald,

Karl. Stockholm: Liber.

Jönsson, Kutte. (2008). Fallet Oscar Pistorius – om diskriminering, normalitet och

anständighet. URL: http://www.idrottsforum.org/features/bosse+kutte/pistorius_jonkut.pdf

[Hämtad 2011-12-28 10:06]

McCabbin, Jeffrey, Dunn John M, Houston-Wilson, Cathy & van der Mars, Hans. (1997).

The Effect of Peer Tutors on Motor Performance in Integrated Physical Education Classes.

21

In Adapted Physical Activity Quarterlys, 14 (4), s.298-313. Champaign: Human Kinetics

Publishers, lnc.

Nirje, Bengt. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur.

Rosenqvist, Jerry. (2011). Ett integrerat samhälle: En utopi? I Omsorg i förändring. En

vänbok till Karl Grunewald. Andersson, Olov, Barow, Thomas & Tideman, Magnus (red).

Stockholm: Intra.

RF. (2003). Möjligheten till motion och fysisk aktivitet – lika för alla? Stockholm:

Riksidrottsförbundet.

RF. (2005). Idrotten vill. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

RF. (2012). Hemsida. URL:http://www.rf.se/Vi-arbetar-

med/Politiskafragor/Idrottslyftet/Handslaget/ [Hämtad 2012-01-10 12:16]

Sjögren-Törhage, Nathalie. (2009). Forskningssamarbete om kamratstöd i skolan. URL:

http://www.hh.se/pressmedia/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/forskningssamarbeteomk

amratstodiskolan.8091.html [Hämtad 2012-01-05]

Skolverket. (2002). Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade programs

kursplaner (GySär). Stockholm: Skolverket.

SNAFA. (2011). Detta är SNAFA -Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet. URL:

http://www.hh.se/download/18.70cf2e49129168da015800020212/detta-ar-snafa-

091105.pdf. [Hämtad 2011-12-27 kl. 12:00]

SPSM. (2011). Hemsida. URL: http://www.spsm.se/Om-oss/. [Hämtad 2011-12-27 11:33]

SUH. (2011). Hemsida. URL: http://www.suh.se/omsuh.html. [Hämtad 2011-12-27 11:06]