Embed Size (px)
Citation preview
2016-04-05
Linköpings universitet 1
Magnus Dahlstedt
Socialt arbete
Välfärdsmodeller, medborgarskap och etnicitet
Fort Europa september 2015
2
Fort Europa september 2015
Ett hotat Fort Europa
3
Ett hotat Fort Europa
Magnus Dahlstedt
REMESO
Välfärdsmodeller, medborgarskap och etnicitet
7
Upplägg
! En av vår tids mest akuta frågor:
! Vem är medborgare?
! Med vilka rättigheter?
! I vilket samhälle?
! Problematisera välfärd och välfärdsstatliga förändringar
! Framför allt i relation till migration och etnicitet
! Med avstamp i T.H. Marshalls tankar om medborgarskap
! Därefter Esping-Andersens diskussion kring välfärdsregimer
! Fokus på relationen medborgarskap, migration och etnicitet
! Exemplifiering utifrån nedslag i samtidens mångetniska Sverige
! Runda av med frågan om förhandling om medborgarskap idag
Ett hotat Fort Europa
7
Upplägg
! En av vår tids mest akuta frågor:
! Vem är medborgare?
! Med vilka rättigheter?
! I vilket samhälle?
! Problematisera välfärd och välfärdsstatliga förändringar
! Framför allt i relation till migration och etnicitet
! Med avstamp i T.H. Marshalls tankar om medborgarskap
! Därefter Esping-Andersens diskussion kring välfärdsregimer
! Fokus på relationen medborgarskap, migration och etnicitet
! Exemplifiering utifrån nedslag i samtidens mångetniska Sverige
! Runda av med frågan om förhandling om medborgarskap idag
T.H. Marshall
§ T.H. Marshall, Citizenship and Social Class (1950)
§ Medborgarskap som relation mellan individ och stat
§ Garanterar fullt medlemskap i samhällsgemenskapen
§ En uppsättning rät t igheter och skyldigheter
§ Distinktion mellan tre olikatyper av rättigheter, civila, polit iska och social, utvecklade i denna ordning
5
Civila rättigheter
§ Rättigheter som garanterar individen
§ Personlig frihet
§ Yttrande-, åsikts- och religionsfrihet
§ Privat egendom
§ Likhet inför lagen
§ Från det sena 1700-talet
6
2016-04-05
Linköpings universitet 2
Politiska rättigheter
§ Rätten att delta i utövandet av politisk makt
§ Rätten att rösta – rätten att bli representerad
§ Rätten att kandidera – rätten att representera andra
§ Från slutet av 1800-talet
§ Det vad dock inte alla som fick del av dessa rättigheter
§ T.ex. fattiga, kvinnor och etniska minoriteter
7 8
Sociala rättigheter
§ Garanterar rätt till
§ utbildning
§ arbete§ skälig inkomst och anständiga arbetsvillkor
§ drägligt boende
§ socialförsäkringar
§ Efter det andra världskriget
§ Paralleller till efterkrigstidens svenska modell
Huvudsakliga invändningar
§ Storbritannien som utgångspunkt§ En linjär syn på utveckling§ Som om alla länder kommer att gå samma utveckling till mötes
§ Fokus på formella rättigheter – men substant iella rättigheter är något helt annat§ Formellt sett lika rättigheter garanterar inte reella jämlika levnadsvillkor
§ Endimensionellt fokus på klass§ Ett behov att uppmärksamma också andra centrala dimensioner
§ Medborgarskap har också en subjektiv dimension, känslan av tillhörighet
§ Kritik mot att medborgare setts som passiva objekt
Välfärdsregimer
§ Gøsta Esping-Andersen (1990) Three Worlds of Welfare Capitalism
§ Välfärd kan organiseras på olika sätt – typologi
§ Olika relationer mellan medborgare, stat och marknad
§ Commodificat ion – i vad mån välfärd är beroende av marknadens principer
§ re-commodificat ion§ de-commodificat ion
Den angloamerikanskt liberala
§ Bl.a. i Storbritannien och USA
§ Utgår primärt från marknadens principer
§ Alla som kan ska ”göra rätt för sig”
§ Selektiva, behovsprövade bidrag
§ Privat finansierade välfärdslösningar
Den korporativa
§ Primärt i det konservativa kontinentala Europa, bl.a. Tyskland
§ Baseras på kristna normer och värderingar
§ Värnar den traditionella kärnfamiljen
§ Betonar moralisk ordning
§ Ett hierarkiskt, korporativt system
2016-04-05
Linköpings universitet 3
Den socialdemokratiska
§ Primärt i de skandinaviska länderna
§ Kretsar kring
§ jämlikhet;§ omfördelning av resurser§ generella välfärdslösningar
§ Omfattande offentlig sektor som motor
§ Kvinnor som arbetstagare
§ Staten som arbetsgivare och möjliggör arbete genom t.ex. barnomsorg i offentlig regi
§ ”Den svenska modellen”
Välfärdspolitisk omorientering
§ Välfärdspolitisk omvandling sedan 1980-talet § New Public Management – 1980-talets Storbritannien och USA§ Offentlig verksamhet bör ordnas enligt marknadens principer§ Politiska ledstjärnor:
§ Effektivitet§ Individens frihet
§ Medborgaren blir kund – principen om valfrihet vägledande
§ Medborgarskap re-kommodifieras
§ Arbete som plikt snarare än rättighet§ Politiska omvandlingar gör gränsdragningar svåra § Idealet om aktivt medborgarskap
Fostran till valfrihet
§ Utbildning ett tydligt exempel på en tilltagande marknadsorientering inom välfärdsstaten
§ Marknad inte längre en metafor – ”utbildning som marknad”
§ Utbildning är marknad
§ Exemplet gymnasiemässor
§ Skolor som försäljare
§ Elever som köpare eller konsumenter § Utbildning som varumärke
15
En gammal idé
§ Tanken om medborgarskap har en lång historia
§ Lika lång som de politiska idéernas historia
§ Aristoteles§ Tanken om det sociala kontraktet
§ Hobbes, Locke, Rousseau § Historien visar att det inte är alla
som inkluderas i gemenskapen som fullvärdiga medlemmar
§ Vilka inkluderas – och vilka hamnar utanför?
17 18
In/exkludering
§ Kritik mot allt för stort fokus på klass hos T.H. Marshall
§ Medborgarskap snarare en mer generell process av in/exkludering
§ Både symbolisk och materiell
§ Klass är en bland flera och samverkande dimensioner
§ Intersektionalit et
§ In/exkludering baseras på rådande principer om den normala medborgaren
2016-04-05
Linköpings universitet 4
Könat medborgarskap
§ Feminister har kritiserat T.H. Marshall för sin blindhet för kön
§ T.ex. Ruth Lister, Nira Yuval-Davis och Carol Pateman
§ Figuren Medborgare har i politisk teori och stora delar av medborgarskapslitter aturen traditionellt varit Man
§ Carol Pateman: medborgarskapet vilar på ett sexual contract
§ Kvinnor definieras först och främst utifrån kön
§ Män är primärt individer, dvs. homo polit icus
§ Genuskontraktet skrivs i olika kontexter och förändras
Offentligt/privat
§ Förståelsen av medborgarskap har utgått från distinktionen offentligt/privat
§ På den sena sidan av dikotomin har kvinnor traditionellt exkluderats från en rad fundamentala rättigheter som medborgare
§ Kvinnor hänfördes till den privata sfären – familjen
§ Män å andra sidan tillerkändes rätten att agera i offentligheten, som medborgare
§ Ordnande av välfärd utifrån könsbestämda principer
Genusregimer
21 22
Det nationella medborgarskapet
§ Begreppet medborgarskap växte fram inom ramen för en nationalstatlig tankeram
§ Liisa Malkki (1997) – the nat ional order of things
§ Medborgarskapets plats såväl som det folk som bebodde denna plats, togs mer eller mindre för given
§ Storbritannien, t.ex., var ett Imperium!
§ Charles Mills (1997) The Racial Contract
§ Det nationella medborgarskapet var ett resultat av nationalismen som historisk kraft
§ Distinktionen mellan etnisk och civisk nationalism
§ Även ”civiska” värden kan vara exkluderande
23
Utmanar medborgarskap
§ Vi lever i migrationens tidevarv § Migration utmanar väletablerade sätt att se på medborgarskap§ Vem hör (inte) till samhällsgemensk ap en? § Bofasthet och homogenitet som bärande principer § Rörlighet och gränsöverskridand en i sig en utmaning
§ En livlig debatt – i både politik och akademi § Diskussion om medborgarskap bortom homogenitetens doktrin
§ kosmopolit iskt medborgarskap – på övernationell nivå; t.ex. EU§ mångkulturellt medborgarskap – erkännandets politik (Taylor 1995)§ diasporiskt medborgarskap – rättigheter och gemenskaper över gränser
24
Medborgarskapsregimer
§ Framväxten av skilda medborgarskapsregimer§ Specifika historiska vägval i enskilda länder § Men på senare tid har enskilda regimer förändrats
§ Inte minst inom EU, med ett allt tätare samarbete inom olika områden
§ Nationella modeller blir allt mer del av en gemensam EU-modell
§ Utveckling i riktning mot ett gemensamt europeiskt medborgarskap?
§ Baserad på sociala eller kulturella grundvalar?
§ Fokus på gemensamma core values som demokrati och jämställdhet kan också vara exkluderande
§ Romer som enemies within
§ Eu-medborgare utan substantiella rättigheter?
2016-04-05
Linköpings universitet 5
25 26
Drömmen om Folkhemmet
§ Medborgarskap i det mångetniska Sverige
§ Folkhemmet – drömmen om jämlikhet
§ Etnokultur inte det primära
§ Formellt sett inkluderande – alla är inviterade
§ Men substantiellt exkluderande – inte minst i termer av etnicitet
§ Folkhemmets baksidor…
§ Social ingenjörskonst
§ Hygien och renlighet en del av moderniseringen av samhället
§ Statens rasbiologiska institut – eugeni
§ ”Tattarfrågan”
27
De individer, varom fråga är, torde visserligen kännetecknas av ett gemensamt drag, nämligen en viss medfödd eller förvärvad arbetsskygghet och en därur framspringande benägenhet att parasitera. Denna parasitism visar emellertid en stor, om man så får uttrycka det, anpassningsförmåga och framträder, varhelst och närhelst samhällslivet öppnar en blotta, som bereder individen möjlighet att med olovliga medel och utan arbete tillgodogöra sig frukterna av andras, mödor.
Socialstyrelsen 1929 28
Åtgärder för att åstadkomma en anpassning av dessa individer äro mestadels fruktlösa, därför att deras förhållande till andra människor i stor utsträckning bestämmes av deras släktmentalitet och de ofta sakna psykologiska förutsättningar för en anpassning till gängse moralbildning och uppförandenormer. Både biologiskt och socialt utgöra de genomgående en belastningsfaktor för det svenska samhället.
Socialstyrelsen 1940
29
Den svenska mångkulturalismens paradoxer
§ Idag gap mellan medborgarskap i formell och substant iell mening
§ Aleksandra Ålund & Carl-Ulrik Schierup (1991) Paradoxes of Mult iculturalism
§ Exkludering från grundläggande civila, politiska och sociala rättigheter
Civila rättigheter
§ Ojämlikhet inför lagen
§ Etnicitet/ras spelar roll
§ I varje led av den juridiska processen
§ T.ex. i termer av
§ Döms oftare
§ Hårdare straff§ Strängare utredningar
§ Anmäls oftare
§ Föreställningar om ”kriminella invandrare”
30
2016-04-05
Linköpings universitet 6
31
Politiska rättigheter
§ I Sverige i stort sett samma rättigheter – åtminstone i termer av formella rättigheter
§ Men ojämlika reella möjligheter att faktiskt kunna utnyttja dessa
§ Offentligheten är reserverad, skiktad längs etniska linjer
§ Systematiska skillnader både när det gäller röstande och politisk representation
§ Alla ges inte samma förutsättningar
§ Synliga och osynliga barriärer
32
Det monokulturella partilivet
§ T.ex. i partilivet
§ Underrepresentat ion utifrån ”härkomst”
§ På samtliga nivåer
§ Lägre andel i mer prestigefyllda organ
§ Skillnader beroende på uppdragets karaktär
§ Skillnader mellan de som nomineras och de som väljs in
§ Geografiska ojämlikheter
Underrepresentationens mönster
33
Jag kände mig som en handikappad, en som inte kunde röra sig i det politiska livet här i Sverige. Vi som varit politiskt aktiva i våra hemländer kan inte fortsätta på samma sätt här i Sverige. Det finns inte förutsättningar för att göra det.
Juan
34
Som invandrarpolitiker… blir [man], oavsett om man vill det eller inte, en representant för invandrare. Är du från Afrika ska du veta hur zigenare har det… Man blir alltså representant för resten av världen! Och det kan man ju aldrig på något sätt leva upp till. […] Man blir jämnt representant, man pliktbeläggs eller tar automatiskt det där uppdraget att föra fram invandrarfrågor.
Sirkka
35
Sociala rättigheter
§ Ojämlik tillgång till grundläggande sociala rättigheter såsom
§ Boende§ segregation
§ diskriminering
§ Arbete§ lägre inkomst
§ dekvalificering§ occupational ghettos
§ Utbildning§ systematiskt lägre förväntningar
§ stigmatisering
§ Institutionell diskriminering
OECD 2015
41
Sysselsättningsgrad
42
Motstånd
§ Men exkludering är ingen endimensionell process
§ Föder olika strategier för att hantera exkluderingens realiteter
§ Protestaktioner – vandalisering, brinnande bilar, ockupationer etc. § Politisering av populärkulturen – humor, film, musik
§ De som definieras ut gör anspråk på rättigheter och att höra till
§ Men även apati och tystnad som motstånd
36
2016-04-05
Linköpings universitet 7
37 38
Jag är Jason*
Jag är Jason*
47
Jag tog med den i dag för att säga att detta är mitt bevis i varje fall, på att jag inte är någon främling. […] Ni behöver inte vara toleranta mot mig. Jag ber inte att få bli tolererad, och eran nåd är inte någonting jag kräver. Däremot kräver jag, med all kraft jag kan uppbåda, att bli bedömd på mina handlingar och på min personlighet. […] Och jag kräver att bli sedd som en del av detta samhället. Men i utbyte ger jag dig mitt liv Sverige. För dig kommer jag och mina barn alltid hjälpa till att bygga.
Timbuktu 2013
Förhandling om medborgarskap
§ Förhandling om medborgarskapets gränser och innehåll
§ Vem tillhör gemenskapen?
§ Vad ska gemenskapen konkret innehålla?
§ För upp nya frågor på den politiska dagordningen
§ Gör anspråk på tillhörighet
§ Kräver likabehandling
§ Medverkar i en förhandling om rådande föreställningar, om t.ex. svenskhet
§ T.ex. hur Theodor Kallifatides blev del av en svensk litterär kanon
40
41
Avrundning
§ Medborgarskap ett begrepp som hjälper oss att förstå individens relation till samhället – igår, idag och kanske imorgon
§ Sätter fokus på sociala omständigheter
§ Men också rådande idéer och ideal
§ Viktigt att problematisera både gap formellt/substant iellt och rådande ideal
§ Etnicitet/migration centrala dimensioner
§ Men de är inte på något sätt några ”speciella” frågor
§ De hjälper oss att förstå samhället i allmänhet
§ Hur ska medborgare se ut, vara och tänka?
§ Vilka rättigheter och skyldigheter har och bör medborgaren ha? § Vilket slags samhälle ska medborgaren bo i?
www.liu.se
