2000 OCH fRAMÅt · Jobba smartare – men hur? Att informera och kommunicera på jobbet ses som ett viktigt led i att hitta nya möjligheter att göra mer (eller lika mycket) för

26

SA

MV

ER

KA

N D

Å,

NU

– O

CH

SE

N D

Å?

Co

pyr

igh

t ©

20

07

by

AFA

Fö

rsäk

rin

g.

Ver

sio

n 1

.0

Co

pyr

igh

t ©

Lea

rnin

g C

on

cep

t D

esig

n 2

00

7 b

y C

elem

iab

Sys

tem

s A

B.

Mat

eria

let

fram

tag

et p

å u

pp

dra

g a

v ko

mm

un

ern

as o

ch la

nd

stin

gen

s A

rbet

smilj

örå

d.

FAS

Arbe

tsliv

60

-tA

lE

t2

00

0 O

CH

fR

AM

Åt.

..9

0-t

AlE

t8

0-t

AlE

t7

0-t

AlE

tO

RD

ER

INf

OR

MA

tIO

NK

OM

MU

NIK

At

ION

DIA

lO

G

1. T

idsa

ndan

...

2. E

gna

erfa

renh

eter

av

att s

amve

rka

och

ha in

flyta

nde

på a

rbet

spla

tsen

und

er d

etta

årt

iond

e...

B1.

Tid

sand

an...

2. E

gna

erfa

renh

eter

av

att s

amve

rka

och

ha in

flyta

nde

på a

rbet

spla

tsen

und

er d

etta

årt

iond

e...

B1.

Tid

sand

an...

2. E

gna

erfa

renh

eter

av

att s

amve

rka

och

ha in

flyta

nde

på a

rbet

spla

tsen

und

er d

etta

årt

iond

e...

B1.

Tid

sand

an...

2. E

gna

erfa

renh

eter

av

att s

amve

rka

och

ha in

flyta

nde

på a

rbet

spla

tsen

und

er d

etta

årt

iond

e...

B1.

Tid

sand

an...

2. E

gna

erfa

renh

eter

av

att s

amve

rka

och

ha in

flyta

nde

på a

rbet

spla

tsen

und

er d

etta

årt

iond

e...

B

Ant

al s

juks

kriv

na lä

ngre

än

30 d

agar

. R

iksf

örsä

krin

gsve

rket

Sver

ige

i med

vind

Det

går

bra

för S

verig

e, s

å br

a at

t vi

har r

åd m

ed s

tora

inve

ster

inga

r i

folk

hem

met

.

Det

ta in

neb

är k

raft

iga

sats

ning

ar

på

bl a

äld

reom

sorg

en, s

jukv

årde

n,

skol

an o

ch b

arno

mso

rgen

. Det

finn

s en

sta

rk fr

amtid

stro

.

Det

går

bra

fö

r vå

ra in

dus

trie

r o

ch d

ärm

ed ö

kar

arb

etsk

raft

sin

vand

ring

en.

Jan

Car

lzon

, che

f för

SA

S, l

anse

rar

ett

nytt

ser

vice

tänk

and

e in

om s

in

orga

nisa

tion.

Han

s sy

nsät

t vä

cker

st

or u

pp

mär

ksam

het

även

inom

ko

mm

uner

och

land

stin

g.

Vi f

atta

r be

slut

en,

så o

fta

det g

årR

unt

om i

land

et b

lir a

rbet

spla

tser

na

allt

mer

sjä

lvst

änd

iga.

Bes

lute

n sk

a fa

ttas

så

nära

med

bo

rgar

na

som

mö

jlig

t.

Po

litik

erna

s up

pg

ift ä

r at

t fo

rmul

era

upp

dra

get

, men

arb

etsp

lats

en s

ka

ha f

rih

et a

tt b

estä

mm

a h

ur

upp

-d

rag

et s

ka u

tfö

ras

och

hur

mål

en

ska

upp

nås.

Has

se o

ch T

age

skäm

tar

om a

llt

från

kär

nkra

ftso

lyck

or ti

ll B

ond

- fil

mer

. De

ger

oss

nya

sam

tals

- äm

nen

på

job

bet

, där

allt

fler

ger

sig

in

i d

isku

ssio

nen,

t o

m m

ed c

hefe

n.

Fack

et v

inne

r st

ora

segr

arFa

ckfö

reni

ngar

na s

tärk

er s

in p

ositi

on

och

kräv

er a

tt få

var

a m

ed n

är v

iktig

a be

slut

om

ver

ksam

hete

n ta

s.

Det

förh

and

las

fram

bät

tre

arbe

ts

förh

ålla

nden

för

alla

arb

etst

agar

e.

Till

exem

pel

luck

ras

regl

erna

krin

g ar

bet

stid

sför

lägg

ning

en u

pp

och

fle

xtid

en in

förs

.

Förn

yels

e i v

erks

amhe

ten

Eko

nom

in s

er lj

usar

e ut

igen

. Men

de

t är e

tt a

nnor

lund

a S

veri

ge m

ed

nya

beho

v so

m k

omm

it ur

kris

en.

Båd

e m

edbo

rgar

na o

ch d

e st

yran

de

stäl

ler n

ya k

rav,

bl a

på

öppe

nhet

, til

lgän

glig

het o

ch fl

exib

ilite

t.

Och

sam

ma

krav

hör

s fr

ån m

edar

be-

tarn

a, d

är s

tora

pen

sion

savg

ånga

r har

fö

rt m

ed s

ig e

tt g

ener

atio

nssk

ifte.

Nya

per

spek

tiv

på a

rbet

smilj

önD

en fy

sisk

a ar

bets

milj

ön h

ar lä

nge

ståt

t i c

entr

um o

ch m

an h

ar ta

lat o

m

bulle

r, tu

nga

lyft

och

bely

snin

g.

Nu

ökar

intr

esse

t fö

r d

en p

syko

so

cial

a ar

bet

smilj

ön;

hur

vi u

pp

-le

ver

och

tolk

ar v

erkl

ighe

ten

på

arb

etsp

lats

en. I

deb

atte

n hö

rs o

rdet

”s

tres

s” a

llt o

ftar

e.

Ung

efär

vid

sam

ma

tidpu

nkt s

om n

ed-

drag

ning

ar o

ch h

ot o

m a

rbet

slös

het

ökar

, öka

r ock

så s

juks

kriv

ning

arna

.

Vi p

rata

r m

ycke

t om

hur

vi s

ka k

unna

ar

bet

a m

er e

ffekt

ivt,

så

att

vi k

an

hinn

a m

ed m

er fa

st v

i bliv

it fä

rre.

Arb

etet

med

ris

kfak

tore

r fo

rtsä

tter

, m

en g

rad

vis

lägg

s al

lt m

er v

ikt

vid

fr

ämja

nde

insa

tser

och

”fr

iskf

akto

rer”

.

Bes

lute

n fly

ttas

nä

rmar

e an

vänd

arna

Eft

er m

ånga

år

av a

llt s

tark

are

cen-

tral

iser

ing

vänd

er t

rend

en. N

u fly

ttas

al

lt fle

r be

slut

ut i

org

anis

atio

nen,

nä

rmar

e an

vänd

arna

.

Verk

sam

hete

n fin

ansi

eras

fort

fara

nde

geno

m a

nsla

g, m

en n

u få

r t

ex

rekt

or/s

kolle

dar

e an

svar

för

bu

dget

en fö

r si

n sk

ola.

Kvi

nnor

na

går

till

jobb

etA

llt fl

er k

vinn

or g

år t

ill e

tt b

etal

t ar

bete

uta

nför

hem

met

.

Där

med

väx

er b

ehov

et a

v m

ånga

ty

per

av

omso

rg o

ch tj

änst

er

– så

dan

t so

m t

idig

are

var

en d

el a

v kv

inno

rs o

bet

ald

a ar

bet

e.

Riskfaktor

Gem

enskap

Sjuk

skrivningstal

Friskfaktor

Arbetsglädje

Belastningsskada

Verk

sam

hete

n st

yrs

upp

ifrån

. De

loka

la e

nhet

erna

har

beg

räns

ade

möj

lighe

ter

att

fatt

a b

eslu

t i f

rågo

r om

t e

x b

udge

t oc

h ut

veck

ling.

Här

bes

täm

mer

che

fen

Arb

etet

sty

rs a

v en

pyr

amid

av

chef

er, e

n ”h

iera

rki”

, där

det

of

ta fi

nns

ett

tiota

l niv

åer

mel

lan

arb

etst

agar

e oc

h hö

gsta

che

f.

När

mas

t öv

eror

dna

de

chef

har

rät

t at

t utf

ärd

a or

der

. Che

fen

kont

rolle

rar

att

bes

lute

n fö

ljs, o

ch s

tyr

ibla

nd

arb

etet

änd

a ne

r p

å d

etal

jniv

å.

Vi b

ygge

r et

t S

verig

e d

är d

et fi

nns

bos

tad

, job

b, u

tbild

ning

och

ett

so

cial

t sky

ddsn

ät å

t al

la.

Mer

mak

t åt f

olke

tM

edb

org

are,

fac

k o

ch a

rbet

sta-

gar

e tr

ycke

r p

å fö

r at

t få

mer

insy

n oc

h st

örre

möj

lighe

ter

att

vara

med

oc

h b

estä

mm

a.

Ett

tec

ken

är b

l a a

tt §

32 i

SA

Fs

stad

gar

luck

ras

upp

och

arb

etsg

ivar

e in

te lä

ngre

fri

tt k

an a

nstä

lla o

ch

avsk

eda

med

arb

etar

e.

Får

jag

gå h

em e

n tim

me

tidig

are

på

tors

dag

, jag

mås

te p

å et

t lä

karb

esök

?

Nej

, det

får

Ni o

rdna

på

anna

t sä

tt, h

är jo

bb

ar a

lla

mel

lan

sju

och

fyra

!

Mån

ga b

lir fä

rre

Utb

udet

av

off

entl

iga

tjän

ster

fo

rt-

sätt

er a

tt v

äxa

och

det

blir

svå

rare

oc

h sv

årar

e fö

r sm

å ko

mm

uner

att

er

bju

da

allt.

Kom

mun

refo

rmen

inne

bär a

tt

Sve

riges

100

0 ko

mm

uner

ban

tas

ner

till 2

78 –

stö

rre

och

därm

ed b

ättr

e ru

stad

e at

t möt

a m

edbo

rgar

nas

beho

v.Fö

r d

e fle

sta

är d

et d

ock

fort

fara

nde

själ

vkla

rt a

tt d

et o

bet

ald

a ar

bet

et i

hem

met

utf

örs

av k

vinn

an.

Ni b

lir d

u på

bre

d fr

ont

”Du”

-ref

orm

en”

får

ett

bre

tt g

enom

-sl

ag. D

en u

nder

lätt

ar k

onta

kten

m

ella

n m

änni

skor

på

alla

niv

åer

och

bid

rar

till ö

ppna

re s

amta

l på

arbe

ts-

plat

sern

a.

Mån

ga u

pp

leve

r at

t ty

stna

den

på

arb

etsp

lats

erna

min

skar

- m

an v

ågar

sä

ga m

er v

ad m

an t

ycke

r.

En a

nnan

kra

ft so

m d

river

sam

man

slag

-ni

ngen

är ä

ven

att m

änni

skor

flyt

tar i

n til

l st

an o

ch a

tt la

ndso

rten

avfo

lkas

allt

mer

.

Bes

lut t

as c

entr

alt

För

att

ta h

em v

inst

erna

med

de

nya

sto

rko

mm

uner

na, l

etar

man

ef

ter

sätt

att

sam

ord

na o

ch s

tyra

ce

ntra

lt fr

ån h

uvud

orte

n.

Till

exem

pel

får

den

cen

tral

a sk

ol-

förv

altn

inge

nb

udg

etan

svar

fö

r al

la s

kolo

r i k

om

mun

en. I

nom

la

ndst

inge

t fu

nger

ar d

et li

kad

ant:

en

sjuk

vård

sdire

ktör

lägg

er b

udge

t fö

r al

la ”

sina

” sj

ukhu

s.

Med

bes

täm

man

del

agen

, MB

L,

anta

s 19

77. E

nlig

t M

BL

mås

te

arb

etsg

ivar

en in

form

era

och

förh

and

la m

ed d

en fa

cklig

a or

gani

sa-

tione

n in

nan

bes

lut

om

vik

tig

a fö

ränd

ring

ar i

verk

sam

hete

n ta

s.

Alla

tala

r om

ser

vice

Kra

ven

från

anv

änd

arna

öka

r oc

h d

eras

beh

ov k

omm

er i

foku

s –

vi

strä

var

efte

r at

t ge

god

ser

vice

; att

sä

tta

”kun

den

i ce

ntru

m”.

Ser

vice

-tän

kand

et ä

r p

å fr

amm

arsc

h,

båd

e in

om p

rivat

och

offe

ntlig

ver

k-sa

mhe

t. D

et h

and

lar

till s

tor

del

om

hu

r vi

bem

öte

r va

rand

ra –

båd

e an

vänd

are

och

arb

etsk

amra

ter.

Vi s

atsa

r på

att u

tvec

klas

tills

amm

ans

och

vill

förs

tå v

aran

dra

på d

jupe

t.

”Och

för a

tt v

i int

e sk

a tr

ampa

P

eter

på

tårn

a, ä

r det

vik

tigt a

tt v

i ko

mm

er ih

åg a

tt h

an ä

r en

tiger

...”

Till

sam

man

s hi

ttar

vi

bät

tre

lösn

inga

rIs

tälle

t för

att

ta e

mot

ord

er o

ch d

irek-

tiv, a

rbet

ar v

i mer

tills

amm

ans

mot

ge

men

sam

ma

mål

. Det

ta s

tälle

r nya

kr

av p

å fö

rmåg

an a

tt s

amar

beta

,of

ta ö

ver

grän

ser

mel

lan

olik

a fu

nk-

tione

r oc

h ar

bets

grup

per.

Vi s

pela

r rol

lspe

l och

går

på

kurs

för a

tt

lära

kän

na v

aran

dra

– oc

h os

s sj

älva

.

På

job

bet

ska

det

gär

na fi

nnas

en

mys

ig h

örna

med

pla

ts fö

r fik

a,

avko

pp

ling

och

gem

ensk

ap. D

et

hålls

allt

fler

form

ella

och

info

rmel

la

mö

ten

och

beg

rep

pet

”ar

bet

spla

ts-

träf

f” in

förs

.

Foku

sera

på

kärn

verk

sam

hete

nD

en o

ffent

liga

sekt

orn

i Sve

rige

avre

gler

as –

mo

nop

ole

n b

ryts

up

poc

hko

nkur

rens

infö

rs fö

r el

dis

trib

u-tio

n oc

h te

lefo

ni, m

en ä

ven

inom

t e

x vå

rd o

ch o

mso

rg.

Kom

mun

er o

ch la

ndst

ing

ska

ägna

sig

åt

sin

”kär

nver

ksam

het”

. Det

so

m in

te r

äkna

s d

it, s

ka s

älja

s el

ler

lägg

as u

t p

å en

trep

rena

d.

De

loka

la e

nhet

erna

fatt

ar a

llt fl

er b

e-sl

ut o

m d

en lö

pan

de

verk

sam

hete

n –

de

är n

ärm

ast

med

bor

garn

a oc

h ve

t vi

lken

ser

vice

des

sa v

ill h

a.

Jobb

en b

lir fä

rre

Den

eko

nom

iska

kris

en fö

r m

ed s

ig

sto

ra s

par

krav

för

offe

ntlig

sek

tor.

Det

tal

as o

m ”

öve

rtal

ighe

t” n

är

verk

sam

hete

n m

åste

ban

tas.

Hel

aar

bet

skat

ego

rier

fö

rsvi

nner

,t

ex s

jukv

ård

bitr

äden

a. N

y te

knik

m

öjlig

gör

des

suto

m a

tt m

ånga

ar

bets

uppg

ifter

dat

oris

eras

, och

job-

ben

blir

färr

e fö

r t e

x lä

kars

ekre

tera

re.

St G

öran

s sj

ukhu

s i S

tock

holm

blir

de

t för

sta

akut

sjuk

huse

t i S

verig

e so

m

bola

gise

ras

och

får e

n pr

ivat

äga

re.

Jobb

a sm

arta

re –

m

en h

ur?

Att

info

rmer

a oc

h ko

mm

unic

era

på

jobb

et s

es s

om e

tt v

iktig

t led

i at

t hi

tta

nya

möj

lighe

ter

att g

öra

mer

(e

ller l

ika

myc

ket)

för m

indr

e pe

ngar

. D

et b

örja

r ta

las

om a

tt h

a en

fun

ge-

rand

e d

ialo

g, o

m a

tt s

amve

rka

krin

g ar

bet

smilj

öfrå

gor.

Men

i va

rdag

en

hinn

er v

i säl

lan

med

, så

det

får

ske

p

å sä

rski

lda

mö

ten.

Nya

med

arb

etar

e ko

mm

er t

ill

kom

mun

er o

ch la

ndst

ing

med

nya

förv

äntn

ing

ar; d

e vi

ll va

ra m

ed o

ch

gest

alta

ver

ksam

hete

n, u

tvec

klas

oc

h ha

om

växl

and

e ar

bet

sup

pgi

fter

.

Ny

mod

ell

vinn

er m

ark

Från

att

ha

finan

sier

at v

erks

amhe

ten

med

ans

lag,

går

man

på

mån

ga

områ

den

öve

r til

l en

så k

alla

d

Bes

tälla

r-U

tfö

rar

mo

del

l (B

UM

).

Det

ta in

neb

är a

tt e

tt s

jukh

us e

ller

en

skol

a få

r p

eng

ar p

er ”

enhe

t”,

t ex

per

höf

tled

sop

erat

ion

elle

r p

er

insk

riven

ele

v.

I liv

ets

alla

fase

rE

fter

att

ha

upp

levt

det

hög

a an

tale

t sj

uksk

rivni

ngar

för

stre

ss o

ch

utb

ränd

het,

är

mån

ga r

edo

fö

r en

ny

syn

på

arb

ete

och

arb

etsm

iljö.

Nu

pra

tar

man

mer

om

att

hitt

a ar

bet

sfor

mer

som

gör

att

män

nisk

or

kan

och

vill

job

ba

inom

ett

arb

etsl

iv

som

är

attr

aktiv

t oc

h til

lgän

glig

t i

livet

s al

la fa

ser.

FAS

05,

som

byg

ger

vid

are

på

avta

l so

m s

krev

s p

å 19

90-t

alet

, ger

möj

lig-

het

för

med

arb

etar

e at

t p

åver

ka v

erk-

sam

hete

n oc

h si

n ar

bet

ssitu

atio

n.

Vik

tig

a b

eslu

t b

ör

tas

dir

ekt

på

arb

etsp

lats

träf

far.

FAS

05,

som

byg

ger

vid

are

på

avta

l

Det

är v

i som

sk

apar

ver

ksam

hete

nD

et n

ya s

ynsä

ttet

ver

kar

för

att

sätt

a m

edar

bet

aren

i fo

kus,

med

stö

rre

möj

lighe

ter

att

påv

erka

- m

en o

ckså

st

örre

ans

var,

t ex

för

häls

a oc

h ar

bet

smilj

ö.

Sam

tale

t på

arbe

tspl

atse

n är

på

väg

att f

å en

cen

tral

rol

l, oc

h de

t ses

som

al

lt vi

ktig

are

att t

a til

lvar

a så

väl m

än-

nisk

ors

form

ella

utb

ildni

ng s

om d

eras

er

fare

nhet

er o

ch k

unsk

aper

.

Den

nya

tek

nike

n ge

r st

ora

möj

lig-

hete

r at

t b

ygg

a nä

tver

k m

ella

n ar

bet

spla

tser

och

funk

tione

r, t

ex fö

r at

tg

emen

sam

t d

riva

frå

go

r, d

ela

kuns

kap

, utf

öra

arb

etsu

pp

gift

er.

Faci

tMod

uldu

k2_7

0x50

_Hig

h.in

dd

120

07-0

8-22

09

:12:

58

27

Beräknad tidsåtgång

ca 1 h 30 min

Deltagarmaterial per smågrupp

• 1 aktivitetsblad• 1 sats med fotografier• Tejp eller nålar• Pennor• Anteckningsblad/block (Ev dokument som visar redan formulerade

uppdrag för gruppen och/eller dess verksam-het. Kan finnas i verksamhetsplanen, budge-ten eller dylikt)

Samtalsledarmaterial

• suntarbetsliv.se under FAS Arbetsliv• Summeringsduken (dokument med tidigare formulerade uppdrag

för gruppen)

Instruktionstexter ur deltagarmaterialet Samtalsledartips

”För att vi ska kunna utveckla verksam-heten, behöver vi ha en klar och tydlig bild av vad vårt gemensamma uppdrag är, på arbetsplatsnivå; Vad ska vi uppnå med vår verksamhet och varför?

Återkoppling till tidigare övningar

Om ni gjort någon/några av de övriga övningar-na innan denna, gå igenom vad ni hittills kommit överens om och skrivit på summeringsduken.

Inledning

Läs/låt en av deltagarna läsa upp inledningen på aktivitetsbladet:Vårt gemensamma uppdrag

För att vi ska kunna utveckla verksamheten, behöver vi ha en klar och tydlig bild av vad vårt gemensamma uppdrag är, på arbetsplatsnivå: Vad ska vi uppnå med vår verksamhet och för vem?

Den här övningen handlar främst om att undersöka om vi som grupp har en gemensam bild av detta.

aktiViteter

a. Vad är det vi ska åstadkomma tillsammans?1. Ta fram bildkortleken och lägg ut bilderna på bordet. Vilka bilder speglar vårt

gemensamma uppdrag? Låt var och en välja ut 2-3 bilder samt kortfattat anteckna vad de betyder. (Det är alltså helt OK att samma bild väljs av flera personer.)

Tänk på att välja bilder som svara på frågorna:

• Vad ska vi uppnå med vår verksamhet?

• För vem finns vi till?

2. Samtala i gruppen. Låt var och en berätta för de andra om de bilder de valt. Enas därefter om 3-4 bilder. Skriv ned hur ni utifrån dessa bilder beskriver det gemensamma uppdraget:

B. gemensam summering I enlighet med samtalsledarens anvisningar.

C. individuell reflektion När ni fått upp hela arbetsgruppens gemensamma bild av uppdraget,

ta en stund och reflektera individuellt:

• På vilket sätt är mitt arbete viktigt för vårt gemensamma uppdrag? (Om du har några frågor kring ditt uppdrag, notera dem för vidare samtal i arbetsgruppen och med din chef)

Dela gärna med er av era reflektioner inom gruppen ni sitter i.

Copyright © 2007 by AFA Försäkring.Copyright © Learning Concept Design 2007 by Celemiab Systems AB.Materialet framtaget på uppdrag av kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd.

uppföljning av samtalet

individuell reflektionHur tycker du att ditt bidrag till ”det goda samtalet”; dialogen, i din arbetsgrupp har utvecklats över tiden? Reflektera över påståendena här nedan och markera med kryss på den 4-gradiga skalan.

1. Jag tar i förväg reda på vad mötet ska handla om, och ser till att jag har den information jag behöver för att kunna delta i samtalet.

2. Jag säger vad jag tycker om de frågor som vi talar om på våra möten.

3. Jag tar min del av ansvaret för att allas åsikt ska höras – t ex ser jag till att ställa frågor till personer som inte kommit till tals.

4. När vi har möte får den som talar min odelade uppmärksamhet.

5. När jag märker att någon tycker annorlunda än jag, försöker jag ta reda på varför.

6. Jag låter alla tala färdigt innan jag själv kommer med nya idéer eller lösningar.

7. När det blir otydligt eller svårt att förstå vad någon vill säga, frågar jag med en gång.

8. Jag tar på mig, och utför, uppgifter som hjälper till att ta det som vi har beslutat från ord till handling.

9. Jag ser till att frågor som jag tycker är viktiga kommer på agendan för våra möten.

I mindre utsträckning än tidigare

I större utsträckning än tidigare

Copyright © 2007 by AFA Försäkring. Version 1.0Copyright © Learning Concept Design 2007 by Celemiab Systems AB.Materialet framtaget på uppdrag av kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd.

Copyright © 2012 by AFA Försäkring. Version 2.0 Materialet framtaget på uppdrag av kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd.

1. SAMTALET 2. SAMVERKAN DÅ, NU – OCH SEN DÅ?

4. ETT LÅNG-SIKTIGT HÅLLBART ARBETSLIV

3. VÅRT GEMEN-SAMMMA UPPDRAG

5. VAD VILL VI GÖRA?

6. MÖTET I FOKUS

Det här vill vi göra mer av framöver för att stärka inslaget av dialog i våra samtal på arbetsplatsen:

Uppföljning – hur ligger vi till?

Bedöm mha trafi kljuset; rött (dåligt), gult (sådär), grönt (känns bra)











Så här vill vi att vår arbetsplats ska vara om 3 år när det gäller att samverka och ha inflytande:

Så här vill vi formulera vårt gemensamma uppdrag:

Detta vill vi göra – långsiktigt – inom de fyra områdena:

Detta vill vi utveckla och/eller införa på vår arbetsplats:

Viktigt för att lyckas hos oss:

Detta vill vi göra för att säker-ställa bra möten framöver:

Samverkan skapar nya möjligheter och förväntningar, vilket ökar behovet av ett samtalsklimat präglat av dialog.

Våra möjligheter att vara delaktigai och ha infl ytande över verksam-hetsutveckling och beslut har vuxit fram över årtiondena. Hur har vi tagit oss hit och vad vill vi att vårarbetsplats ska präglas av i framtiden?


För att uppnå ett långsiktigt hållbart arbetsliv, behöver vi uppmärksamma och aktivt arbeta med Hälsa, Arbets-miljö, Mångfald och Jämställdhet.

När vi för samtal kring vad vi vill utveckla på den egna arbetsplatsen, kan det ibland vara inspirerande att se vad andra gjort.

Det är också nyttigt att ställa sig frågan; vad är viktigt för att lyckas hos oss?

För att undvika att planer, förslag och idéer enbart förblir ord och aldrig förverkligas, behöver våra möten skapa förutsättningar för äkta delaktighet och medskapande.

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Mötet i fokus

För att undvika att planer, förslag och idéer förblir enbart ord och aldrig

förverkligas, är det viktigt att vi ser över våra möten så att de blir ändamålsenliga

och effektiva.

Temat för denna övning är alltså våra möten och hur vi ska säkerställa att de

ger utrymme för att samverka och ha inflytande i utvecklingsarbetet.

Aktiviteter

A. Vad är vi redan bra på, och vad behöver vi förbättra?

Dela in er i två grupper per bord och ta en kortlek per grupp. För varje rubrik,

bestäm inom gruppen vad ni tycker vi är starkast på idag (sätt endast ett kryss

i den kolumnen), och vad som är viktigast att förbättra (sätt endast ett kryss i den

kolumnen).

B. Har ni samma bild av hur det fungerar idag?

Lägg upp korten med samma rubrik bredvid varandra och jämför med era

bordsgrannar hur ni svarat. Vad beror eventuella skillnader på? Fråga och förklara för varandra.

C. Vad är viktigast att göra, för att mötena ska bli (ännu) bättre framöver?

Kom överens i gruppen och sammanfatta det som ni vill ta upp tillsammans

i storgrupp.

D. Gemensam summering I enlighet med samtalsledarens anvisningar.

Copyright © 2007 by AFA Försäkring. Version 1.0

Copyright © Learning Concept Design 2007 by Celemiab Systems AB.

Materialet framtaget på uppdrag av kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd.


• Alla strävar efter att vara så ärliga som möjligt med sina åsikter.

• Var och en får komma till tals under mötet, på lika villkor.

• Vi visar respekt och gensvar när andra talar.• Nya eller annorlunda åsikter möts med nyfikenhet snarare än kritik.

DIALOGEN

Här är vi starkast idagDetta är viktigastatt förbättra

•


• Vi får rätt information i lagom mängd.• Vi går på djupet med ett mindre antal viktiga frågor, snarare än att behandla många ärenden ytligt.• Våra samtal brukar ge oss bra underlag för beslut.• Vi summerar och stämmer av med varandra

vad vi kommit fram till på mötet.

INNEHÅLL


•

Vad VILL VI GÖRa?

Genom att se vad andra har gjort, kan man ibland få egna idéer om vad man själv vill göra. I den här övningen ska vi därför titta på initiativ från andra arbetsplatser för att komma fram till vad vi vill utveckla och/eller införa hos oss. Vi ska också fundera över våra egna framgångsfaktorer; vad är viktigt för att lyckas hos oss?

aktIVIteteR

a. Vanliga utmaningar Läs berättelserna på de sju korten.

1. På er arbetsplats – hur aktuell är den utmaning som beskrivs? Markera med kryss på korten.

2. När ni läst alla korten, välj ut de 2-3 utmaningar som känns mest aktuella på er arbetsplats. Vilka förslag har ni på initiativ hos er? Skriv era förslag på korten. (Observera att det finns ett extra, ”tomt”, kort – att använda om ni har ytterligare en utmaning ni vill samtala kring.)

B. Inspiration från andra När ni är klara - ta fram uppföljningskorten som har samma nummer som korten ni valt. Där kan ni läsa vad man gjort på olika arbetsplatser för att lösa den här typen av utmaningar. (Självklart kan ni, om ni vill, även läsa de andra uppföljningskorten.)

Finns det något särskilt på uppföljningskorten som inspirerar er? Komplettera i så fall gärna era förslag.C. Sammanfatta

Sammanfatta era förslag, så att ni kan dela dem med hela arbetsgruppen:

d. Viktigt för att lyckas Vilka initiativ har vi lyckats med hos oss? Vad är det som har gjort att de har blivit bra?

e. Gemensam summering I enlighet med samtalsledarens anvisningar.

Copyright © 2007 by AFA Försäkring. Version 1.0 Copyright © Learning Concept Design 2007 by Celemiab Systems AB. Materialet framtaget på uppdrag av kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd.




1. Hitta en annan lösning

Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten

att ha heltidsanställning med friheten att

välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att

delaktiga medarbetare, med sin kunskap och

kreativitet, hittar smarta lösningar. Arbetslagen

arbetar fram egna lösningar utifrån följande

förutsättningar:

• Alla deltidsanställda får heltid

• Möjlighet att gå ner i tid och ändå behålla sin

heltidsanställning

• Individuella scheman

• Ökad rörlighet över arbetslagsgränserna

• Hålla sig inom budgetramarna

• Följa beslutade kvalitets- och arbetsplaner

• Skapa gemensamma spelregler

(www.pitea.se, Lars-Gunnar Bergman)

Ett av syftena med samverkansavtalet

FAS är att ge oss större inflytande på

arbetsplatsen. Detta ställer högre krav på

oss att ha ett öppet och lyssnande samtal

i vår arbetsgrupp – något som kan låta

enkelt, men vara svårt i praktiken.

I den här övningen ska vi titta på vad

vi vill göra för att få mer och bättre dialog

hos oss. 2. Hoppsan, nu gäller det att hålla tungan rätt i mun… 3. Ibland syns och hörs vissa mer än andra…

5. Vilken hopplös människa...6. Jag vet! Det måste vara en…

7. Är det bara jag som inte fattar…?

SAMTALET


FAS Arbetsliv

1. Oj, vad handlar det här mötet om…?

plats för tipskort...

AKTIVITETER

A. Olika sorters samtal

Mitt på arbetsduken finns beskriv

ningar av tre olika sätt att bedriva

samtal – debatt, diskussion och

dialog. Resonera med varandra om

ni känner igen de tre olika sätten, på

arbetsplatsen eller från någon annan

situation/miljö och vad ni upplevt i

samband med detta.

B. Vanliga fallgropar

På arbetsduken finns 8 illustrerade

situationer. De visar typiska fallgropar

som kan hindra att ett samtal, under

eller utanför ett möte, blir till en dialog.

1. Gå igenom situationerna, en i taget.

Vad är det som går snett/förhindrar

dialog? Vilka erfarenheter har ni av

liknande situationer? Vad kan

man göra för att inte ”gå i fällan”?

Sammanfatta ert samtal under ”Våra

kommentarer” vid respektive situation.

2. Ta fram tipskorten, läs ett i taget och

placera ut det på den plats ni tycker

passar bäst.

3. Utifrån ”våra kommentarer” och tips

korten, vad vill ni göra mer av framöver

för att stärka inslaget av dialog i era

samtal på arbetsplatsen? Notera sådant

som ni tycker är viktigt för hela arbets

gruppen.

C. Gemensam summering

Enligt samtalsledarens anvisningar

D. Individuell reflektion

I vilken grad bidrar du till samtal med

mycket dialog? Reflektera och fyll i

det individuella arbetsbladet.

Våra kommentarer:

8. Vi bara snackar och snackar… 4. Hej! …hallå? …hallå!? …HALLÅ!?

Olika sorters samtal…

Debatt, debattera

Från latin: ”Slå ned”

Samtal där olika åsikter ställs emot varandra – vi talar ofta om

vem som ”vunnit” en debatt.

Diskussion, diskutera

Från latin: ”Skaka eller bryta isär”

Utgår ifrån att vi har olika ståndpunkter. Skillnaderna står i fokus,

och vi försöker övertyga motparten att vår syn på

frågan är den rätta.

DialogFrån grekiska: ”Genom ord”

Ett fritt och meningsskapande flöde

av tankar, där deltagarna avvaktar

och lyssnar in varandra. Syftet är att

finna en gemensam grund, så att

beslut som tas blir väl förankrade.


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:

SAMTALET

Individuell reflektionI vilken utsträckning tycker du att du idag bidrar till dialog i din arbetsgrupp? Reflektera över påståendena här nedan och markera med kryss på den 4-gradiga skalan.










Kan göra mycket mer av detta Så gör jag redan idag

Copyright © 2007 by AFA Försäkring. Version 1.0 Copyright © Learning Concept Design 2007 by Celemiab Systems AB.Materialet framtaget på uppdrag av kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd.

TipskorT A

När vi inte förstår är vi sällan ensamma. om vi har en öppen attityd till alla slags frågor, även de som verkar ”dumma”, kan alla i gruppen våga engagera sig och fråga när de inte förstår.

Att andra lyssnar på och respekterar det vi säger är viktigt för att vi ska känna oss trygga och vilja delta i samtalet. När vi ger den som pratar odelad uppmärksamhet – och ställer frågor – visar vi tydligt att vi lyssnar.

TipskorT B

ibland anpassar vi oss för att inte

sticka ut eller för att få fördelar. om vi

i stället säger vad vi verkligen tycker

har vi större chans att förstå varandra

och komma vidare i samtalet.

TipskorT C

SAMVERKAN DÅ, NU – OCH SEN DÅ?


FAS Arbetsliv

60-tAlEt2000 OCH fRAMÅt...90-tAlEt80-tAlEt70-tAlEt

ORDER INfORMAtION KOMMUNIKAtION DIAlOG

1. Tidsandan...

2. Egna erfarenheter av att samverka och ha inflytande på arbetsplatsen under detta årtionde...

B

1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B

Antal sjukskrivna längre än 30 dagar. Riksförsäkringsverket

Sverige i medvindDet går bra för Sverige, så bra att vi har råd med stora investeringar i folkhemmet.

Detta innebär kraftiga satsningar på bl a äldreomsorgen, sjukvården, skolan och barnomsorgen. Det finns en stark framtidstro.

Det går bra för våra industrier och därmed ökar arbetskraftsinvandringen.

Jan Carlzon, chef för SAS, lanserar ett nytt servicetänkande inom sin organisation. Hans synsätt väcker stor uppmärksamhet även inom kommuner och landsting.

Vi fattar besluten, så ofta det gårRunt om i landet blir arbetsplatserna allt mer självständiga. Besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Politikernas uppgift är att formulera uppdraget, men arbetsplatsen ska ha frihet att bestämma hur upp-draget ska utföras och hur målen ska uppnås.

Hasse och Tage skämtar om allt från kärnkraftsolyckor till Bond- filmer. De ger oss nya samtals- ämnen på jobbet, där allt fler ger sig in i diskussionen, t o m med chefen.

Facket vinner stora segrarFackföreningarna stärker sin position och kräver att få vara med när viktiga beslut om verksamheten tas.

Det förhandlas fram bättre arbetsförhållanden för alla arbetstagare. Till exempel luckras reglerna kring arbetstidsförläggningen upp och flextiden införs.

Förnyelse i verksamhetenEkonomin ser ljusare ut igen. Men det är ett annorlunda Sverige med nya behov som kommit ur krisen. Både medborgarna och de styrande ställer nya krav, bl a på öppenhet, tillgänglighet och flexibilitet.

Och samma krav hörs från medarbe-tarna, där stora pensionsavgångar har fört med sig ett generationsskifte.

Nya perspektiv på arbetsmiljönDen fysiska arbetsmiljön har länge stått i centrum och man har talat om buller, tunga lyft och belysning.

Nu ökar intresset för den psyko sociala arbetsmiljön; hur vi upp-lever och tolkar verkligheten på arbetsplatsen. I debatten hörs ordet ”stress” allt oftare.

Ungefär vid samma tidpunkt som ned-dragningar och hot om arbetslöshet ökar, ökar också sjukskrivningarna.

Vi pratar mycket om hur vi ska kunna arbeta mer effektivt, så att vi kan hinna med mer fast vi blivit färre.

Arbetet med riskfaktorer fortsätter, men gradvis läggs allt mer vikt vid främjande insatser och ”friskfaktorer”.

Besluten flyttas närmare användarnaEfter många år av allt starkare cen-tralisering vänder trenden. Nu flyttas allt fler beslut ut i organisationen, närmare användarna.

Verksamheten finansieras fortfarande genom anslag, men nu får t ex rektor/skolledare ansvar för budgeten för sin skola.

Kvinnorna går till jobbetAllt fler kvinnor går till ett betalt arbete utanför hemmet.

Därmed växer behovet av många typer av omsorg och tjänster – sådant som tidigare var en del av kvinnors obetalda arbete.

Riskfaktor

GemenskapSjukskrivningstal

Friskfaktor

Arbetsglädje

Belastningsskada

Verksamheten styrs uppifrån. De lokala enheterna har begränsade möjligheter att fatta beslut i frågor om t ex budget och utveckling.Samverkan då, nu – och Sen då?

aktivitet c – vår framtida arbetSplatS

Försök i ord beskriva följande frågeställning:

”Hur vill jag att det ska vara på mitt arbete om 3 år när det gäller att samverka

och ha inflytande?”

Som en hjälp på traven, kan du använda dig av ett eller flera av följande uttryck:

• ”Våraarbetsplatsträffaranvändstillatt…””Våraarbetsplatsträffaranvändsdäremot

intetillatt…”

• ”Viutvecklarverksamhetengenomatt…”

• ”Vilöserproblemgenomatt…”

• ”Vifattarbeslutgenomatt...”

• ”Vihanterarinformationgenomatt…”

• ”Vifårmerinflytandegenomatt...”

• ”Vifårmerdelaktighetgenomatt...”

Copyright©2007byAFAFörsäkring.Version1.0

Copyright©LearningConceptDesign2007byCelemiabSystemsAB.

MaterialetframtagetpåuppdragavkommunernasochlandstingensArbetsmiljöråd.

Många blir färreUtbudet av offentliga tjänster fort-

sätter att växa och det blir svårare

och svårare för små kommuner att

erbjuda allt.

Kommunreformen innebär att

Sveriges 1000 kommuner bantas ner

till 278 – större och därmed bättre

rustade att möta medborgarnas behov.För de flesta är det dock fortfarande

självklart att det obetalda arbetet i

hemmet utförs av kvinnan.

Nya medarbetare kommer till kommuner och landsting med nya förväntningar; de vill vara med och gestalta verksamheten, utvecklas och ha omväxlande arbetsuppgifter.

Ny modell vinner markFrån att ha finansierat verksamheten med anslag, går man på många områden över till en så kallad Beställar-Utförar modell (BUM). Detta innebär att ett sjukhus eller en skola får pengar per ”enhet”, t ex per höftledsoperation eller per inskriven elev.

Här bestämmer chefenArbetet styrs av en pyramid av chefer, en ”hierarki”, där det ofta finns ett tiotal nivåer mellan arbetstagare och högsta chef. Närmast överordnade chef har rätt att utfärda order. Chefen kontrollerar att besluten följs, och styr ibland arbetet ända ner på detaljnivå.

Vi bygger ett Sverige där det finns bostad, jobb, utbildning och ett socialt skyddsnät åt alla.

Jobba smartare –

men hur?Att informera och kommunicera på

jobbet ses som ett viktigt led i att

hitta nya möjligheter att göra mer

(eller lika mycket) för mindre pengar.

Det börjar talas om att ha en funge-

rande dialog, om att samverka kring

arbetsmiljöfrågor. Men i vardagen

hinner vi sällan med, så det får ske

på särskilda möten.

Vårt gemensamma uppdrag

För att vi ska kunna utveckla verksamheten, behöver vi ha en klar och tydlig

bild av vad vårt gemensamma uppdrag är, på arbetsplatsnivå: Vad ska vi uppnå

med vår verksamhet och för vem?

Den här övningen handlar främst om att undersöka om vi som grupp har en

gemensam bild av detta.

aktiViteter

a. Vad är det vi ska åstadkomma tillsammans?

1. Ta fram bildkortleken och lägg ut bilderna på bordet. Vilka bilder speglar vårt

gemensamma uppdrag? Låt var och en välja ut 2-3 bilder samt kortfattat anteckna

vad de betyder. (Det är alltså helt OK att samma bild väljs av flera personer.)




2. Samtala i gruppen. Låt var och en berätta för de andra om de bilder de valt.

Enas därefter om 3-4 bilder. Skriv ned hur ni utifrån dessa bilder beskriver det

gemensamma uppdraget:

B. gemensam summering

I enlighet med samtalsledarens anvisningar.

C. individuell reflektion

När ni fått upp hela arbetsgruppens gemensamma bild av uppdraget,


• På vilket sätt är mitt arbete viktigt för vårt gemensamma uppdrag?

(Om du har några frågor kring ditt uppdrag, notera dem för vidare samtal i

arbetsgruppen och med din chef)


Copyright © 2007 by AFA Försäkring.





Hälsa, arbetsmiljö, mångfald och

jämställdhet är fyra områden som

lyfts fram i FAS-avtalet. De är vikti-

ga att arbeta med på arbetsplats-

nivå för att uppnå ett långsiktigt

hållbart arbetsliv.

I den här övningen ska vi därför

orientera oss inom dessa fyra om-

råden, prata om vad de betyder för

oss och komma fram till hur vi vill

arbeta vidare med dessa.HÄLSA ArbetSmiLjÖ

mÅngfALdjÄmStÄLLdHet

Aktiviteter

A. Vad tycker ni? - en uppvärmningsövning

Ta fram den dubbelsidiga kortleken.

Kortens två sidor beskriver två olika

perspektiv inom ett visst område.

Vad tycker ni i gruppen; vilken sida

(A eller B) blir ert val om ni måste

välja perspektiv? När ni bestämt

er, placera kortet på dess plats på

arbetsduken med vald sida upp.

B. Utveckla verksamheten Välj ut ett område ni vill börja

fördjupa er i och följ instruktionerna

på motsvarande arbetsblad.

UtveckLA mÄnniSkor

UtveckLA verkSAmHete

n

2 3

1

8

7 6

5

4

ett LÅngSiktigt HÅLLbArt ArbetSLivFAS Arbetsliv


Hälsa – vad handlar det om på vår arbetsplats? Samtala kring text- och frågerutor.

När ni utforskat varandras syn på området, fortsätt till uppgift 2.

Hälsa

Aktivitet B

SJUK

FRISK

Är sjuk och mår bra Är frisk och mår bra

Är sjuk och mår dåligt Är frisk och mår dåligt

MÅR BRA

MÅR DÅLIGT (www.ammuppsala.se)

1

2

Forskning har visat att hälsofrämjande

insatser på arbetsplatsen ger vinster för

organisationen. (www.suntliv.nu)Vilka vinster ser ni?

Både kropp och själBåde vår psykiska och fysiska hälsa är viktig

för att vi ska må bra. Förutom arv och miljö har

också personliga faktorer stor betydelse för

vårt välmående, till exempel hur vi äter, motio-

nerar, hanterar stress och hur mycket alkohol vi

konsumerar. www.fhi.se

Fler sjukskrivna för psykisk ohälsa än för ryggont

En kartläggning gjord av Försäkringskassan hösten 2005 visar att antalet psykiska diagnoser

är fler än de som sjukskrivs på grund av ryggont eller ont i armar och ben.

(Borås Tidning 11 maj, 2006)Vad gör du för att må bra på din arbetsplats och vad behöver du

för att må bra där?

Varför blir vi stressade?

Stress är ofta en sund reaktion på en onormal situation. Lagom mycket stress kan vara

positivt. Det ger oss styrka att klara svåra uppgifter. Ofta är det först när vi känner att vi inte

kan påverka situationen, som stressen blir negativ och tröttande. När stressen pågår

under en lång tid, utan tillfälle till återhämtning, blir den skadlig.

(Källa: Ett bättre arbetsliv med mindre stress, AFA Försäkring)

Vad gör du när någon på din arbetsplats visar tecken på ihållande stress?

Hur håller ni på er arbetsplats bäst kontakt med de som är sjukskrivna?

Hur vill vi jobba med hälsan på vår arbets-

plats framöver? Vad vill vi göra mer av?

Sammanfatta sådant som ni vill dela med

hela gruppen.




A




Vi måste våga pröva nya idéer

och jobba mycket mer aktivt med

jämställdheten på vår arbetsplats.

Annars kommer ingenting

att förändras.

7. aktiva åtGärder A

A

Copyright © 2007 by AFA Försäkring. Version 1.0 Copyright © Learning Concept Design 2007 by Celemiab Systems AB.


I första hand behöver vi lära oss mer och ta fram bättre rutiner för vårt arbetsmiljöarbete, så att vi jobbar med frågorna på rätt sätt.

3. Hitta Bättre rutiner A

A


När det kommer en ny person till vår arbetsgrupp, kan vi göra mer för att välkomna honom/henne och visa hur vi arbetar, så att han/hon snabbt kan bli en del av gruppen.

5. en i Gruppen A

Samverkan då, nu – och Sen då?

Våra möjligheter att vara delaktiga i och ha inflytande över verksamhetsutveckling

och beslut har vuxit fram över årtiondena. Beroende på när vi gick ut i arbetslivet

har vi olika erfarenheter ”i bagaget” av att få vara med och påverka på jobbet.

Den här övningen handlar om att med historien som hjälp ta fram hur vi vill att vår

arbetsplats ska utvecklas när det gäller att samverka och ha inflytande.

aktiviteter

A. Hur har utvecklingen sett ut från 60-talet och framåt?

På arbetsduken finns ett halvfärdigt collage av texter och bilder. Utforska historien

tillsammans genom att placera de lösa korten på rätt plats, en efter en.

B. Samverkan och inflytande på arbetsplatsen

Titta igenom det färdiga collaget, ett årtionde i taget och samtala i gruppen:

1. Vad tycker ni summerar tidsandan? Skriv ner några nyckelord på arbetsduken.

2. Var det någon av er som började jobba under det här årtiondet? Berätta för varandra

om era egna erfarenheter av att samverka och ha inflytande på arbetsplatsen.

Summera på arbetsduken.

C. Vår framtida arbetsplats

Texterna under 2000-talet beskriver främst en vilja till förändring. Hur vill ni att

vår arbetsplats ska vara om 3 år när det gäller att samverka och ha inflytande?

Reflektera först individuellt och ta det separata arbetsbladet till hjälp. Samtala

därefter i gruppen och summera era slutsatser här nedan.

d. Gemensam summering


Copyright © 2007 by AFA Försäkring. Version 1.0Copyright © Learning Concept Design 2007 by Celemiab Systems AB.



A


Det bästa sättet att få alla att satsa tid och energi på sin hälsa, är att belöna dem som når sina hälsomål. Till slut får man ändå med sig de som inte är så intresserade.

1. Belöna dem som lyckas A



• Alla som ska vara med på mötet är noga med att komma.• De som deltar i mötet är engagerade och intresserade.• De som inte kan vara med får information på annat sätt.• De som inte kan vara med har möjligheter att bidra med synpunkter på annat sätt.

DELTAGANDE

Här är vi starkast idag Detta är viktigastatt förbättra

•

VÅRA GEMENSAMMA SUMMERINGARFAS Arbetsliv

VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG


28

Berätta att deltagarna först ska arbeta i små-grupp för att sedan i den stora gruppen komma fram till gemensamma slutsatser som ska skri-vas in på summeringsduken.

Visa på summeringsduken vad som ska skrivas in:

”Så här vill vi formulera vårt gemensamma uppdrag:”

AKTIVITETER

Läs/be någon av deltagarna att högt läsa in-struktionerna för A 1 och A 2 innan smågrupå-perna sätter igång att arbeta med dem. Gör ett kort uppehåll efter varje aktivitetsinstruktion, så att deltagarna hinner läsa och förstå.

Gör även de förtydliganden till respektive instruktion som föreslås nedan, om du får frå-gor eller tycker att det behövs.

Den här övningen handlar främst om att undersöka om vi som grupp har en gemensam bild av detta.”

AKTIVITETERA. Vad är det vi ska åstadkomma tillsammans?

1. Ta fram bildkortleken och lägg ut bilderna på bordet. Vilka bilder speglar vårt gemensamma uppdrag? Låt var och en välja ut 2-3 bilder och kortfattat anteckna vad de betyder. (Det är alltså möjligt att välja samma bilder)




aktiViteter
































6. MÖTET I FOKUS



























Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Mötet i fokus



och effektiva.



Aktiviteter





kolumnen).






i storgrupp.









DIALOGEN


•




INNEHÅLL


•

Vad VILL VI GÖRa?


aktIVIteteR




















förutsättningar:



heltidsanställning


















SAMTALET


FAS Arbetsliv



AKTIVITETER









samband med detta.















passar bäst.






gruppen.







Våra kommentarer:



Debatt, debattera
















Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:

SAMTALET













TipskorT A



TipskorT B






TipskorT C



FAS Arbetsliv



1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B






















Riskfaktor


Friskfaktor

Arbetsglädje

Belastningsskada








intetillatt…”













erbjuda allt.











Jobba smartare –
















aktiViteter





































Aktiviteter













UtveckLA mÄnniSkor


n

2 3

1

8

7 6

5

4





Hälsa

Aktivitet B

SJUK

FRISK



MÅR BRA


1

2


























hela gruppen.




A








att förändras.


A





A



5. en i Gruppen A







aktiviteter




















A







DELTAGANDE


•



vårtkortfattat anteckna

personer.)

valt.beskriver det

vårtanteckna

personer.)

Co

pyr

igh

t ©

20

07

by

AF

A F

örs

äk

rin

g.

samtalsamtal



29

Poängtera att detta moment är individuellt och att man ska låta de kort man väljer ligga kvar på bordet.

Förtydliga att den gemensamma beskrivningen av uppdraget ska svara på de två frågorna:• Vad ska vi uppnå med vår verksamhet?• För vem finns vi till?

B. Gemensam summering

Låt någon/ra deltagare från varje smågrupp gå fram och sätta upp de bilder man valt, muntligt presentera vad bilderna betyder för gruppen kopplat till uppdraget samt skriva ner några korta ord om detta

När samtliga smågrupper redovisat, ber du dem att reflektera gruppvis över likheter och skillnader i de olika beskrivningarna av uppdra-get.

Stöd därefter storgruppen att enas kring en gemensam uppdragsbeskrivning. Om delta-garna inte är så många, kan detta vara enklare att göra om alla samlas vid den tavla/vägg där bilderna är uppsatta.

Tänk på att täcka in följande frågor:• Vad ska vi uppnå med vår verksamhet?• För vem finns vi till?”

2. Samtala i gruppen. Låt var och en berätta för de andra om de bilder de valt. Enas därefter om 3-4 bilder. Skriv ned hur ni utifrån dessa bilder beskriver det gemensamma uppdraget:”

B. Gemensam summering

I enlighet med samtalsledarens anvis-ningar.




aktiViteter
















aktiViteter














30

Om det sedan tidigare finns ett fastställt upp-drag för arbetsgruppen, så passar det här att presentera och gå igenom denna tillsammans med arbetsgruppen.

Låt storgruppen samtala kring likheter och skillnader mellan gruppens egna beskrivning av dess uppdrag med den ”officiella”. Om skill-naderna är stora, kan det vara bra att samtala kring om man ska ha en förnyad uppdragsdialog med den som tidigare formulerat arbetsgrup-pens uppdrag.

För in storgruppens gemensamma formulering av uppdraget på summeringsduken.

C. Individuell reflektion

Läs/be någon av deltagarna läsa:

C. Individuell reflektion

”När ni fått upp hela arbetsgruppens gemensamma bild av uppdraget, ta en stund och reflektera individuellt:På vilket sätt är mitt arbete viktigt för vårt gemensamma uppdrag? (Om du har några frågor kring ditt uppdrag, no-tera dem för vidare samtal i arbetsgrup-pen och med din chef)

Dela gärna med er av era reflektio-ner inom gruppen ni sitter i.”




aktiViteter
































6. MÖTET I FOKUS



























Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Datum:

Mötet i fokus



och effektiva.



Aktiviteter





kolumnen).






i storgrupp.









DIALOGEN


•




INNEHÅLL


•

Vad VILL VI GÖRa?


aktIVIteteR




















förutsättningar:



heltidsanställning


















SAMTALET


FAS Arbetsliv



AKTIVITETER









samband med detta.















passar bäst.






gruppen.







Våra kommentarer:



Debatt, debattera
















Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:


Våra kommentarer:

SAMTALET













TipskorT A



TipskorT B






TipskorT C



FAS Arbetsliv



1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B

1. Tidsandan...


B






















Riskfaktor


Friskfaktor

Arbetsglädje

Belastningsskada








intetillatt…”













erbjuda allt.











Jobba smartare –
















aktiViteter





































Aktiviteter













UtveckLA mÄnniSkor


n

2 3

1

8

7 6

5

4





Hälsa

Aktivitet B

SJUK

FRISK



MÅR BRA


1

2


























hela gruppen.




A








att förändras.


A





A



5. en i Gruppen A







aktiviteter




















A







DELTAGANDE


•



31

Förtydliga att det räcker med att var och en säger något kort i sin smågrupp, men att det är frivilligt.

Därmed är arbetet med övningen avslutat. Be-rätta när ni ska arbeta med FAS Arbetslivs öv-ningar härnäst.


Documents

2000 OCH fRAMÅt · Jobba smartare – men hur? Att informera och kommunicera på jobbet ses som ett viktigt led i att hitta nya möjligheter att göra mer (eller lika mycket) för