2015-02-02arbetsochmiljomedicin.se/wp-content/uploads/2015/02/... · 2015. 2. 2. · 2015-02-02 Linköpings universitet 5 Socialt kapital på arbetet Tillit och vi-känsla i arbetsgruppen

2015-02-02

Linköpings universitet 1

Att främja arbetsförmåga i

ett rörligt arbetsliv

Kerstin Ekberg

Linköpings universitet

IMH & HELIX Vinn Excellence Centre

& Region Östergötland

Rörligt arbetsliv

• Rörlighet på arbetsmarknaden – nya ägare och ägarformer, globalisering

• Inom och mellan organisationer och yrken (till exempel mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrken)

• Rörlighet på arbetsplatser – nya organisationsformer och arbetsuppgifter

• Ökande andel tidsbestämda anställningar

• Rörlighet bland personer och idéer

• Från arbetslöshet till anställning, eller från att vara sjukskriven till att få ett arbete

• Frivillig eller påtvingad rörlighet

Rörlighet i arbetslivet

• Danmark 16%

• Norge 14%

• Sverige 8%

• Av arbetskraften byter arbete.

• Öka sannolikhet för långtidssjukskrivna som byter arbete att

vara kvar på arbetsmarknaden 4 år senare

3

Rörlighet på arbetsmarknaden

• Vem kan få ett nytt arbete?

• Vem bör få ett nytt arbete?

Kerstin Ekberg, Linköpings universitet

2015-02-02


Vilka blir anställda?

(TCO, Jakten på superarbetskraften, 2008)


Arbetsplatsen: organisering, ledning,

arbetsmiljö och hälsa


Det moderna arbetslivet

• Nya organisationsformer ställer krav på

deltagande, kunskap, lärande

• Mätning av prestation, ökad kontroll

• Team-organisering och fler typer av

arbetsuppgifter kräver översikt, kompetens att

utföra en rad olika uppgifter, social kompetens,

kommunikationsförmåga

• Ökade krav på kompetensutveckling, kognitiv

förmåga, ansvarstagande, initiativ

• Tillfälliga anställningar ökar i antal. Tillfälliga anställningar innebär ekonomisk otrygghet, sämre

social integration på arbetsplatsen och sämre

möjligheter till kompetensutveckling

teamarbete

Arbetsmiljöindikatorer för kvinnor och män

Indikator Kvinnor Män

1989 2001 2009 2013 1989 2001 2009 2013

Hög arbetstakt, %

48,3 58,4 60,0 61,0 34,4 42,7 47,0 45,0

Litet inflytande, %

48,3 51,8 52,0 52,0 36,0 37,6 37,0 35,0

Monotont arbete %

42,3 44,9 45,0 48,0 33,6 36,5 38,0 40,0

8

Källa: Arbetsmiljöundersökningen, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån

Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats,

medan den psykosociala tycks ha försämrats främst för kvinnor

2015-02-02


Arbetsmiljö och ökad risk för depression,

utmattning (SBU 2014)

• „Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter

att påverka, i kombination med alltför höga krav

• „Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i

arbetsmiljön

• De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete

• „Personer som upplever att de har pressande arbete eller en

arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande

till ansträngningen

• Osäkerhet i anställningen, t ex en oro för att arbetsplatsen ska

läggas ner

9

Ökad risk för sjukskrivning i psykiska

sjukdomar (Försäkringskassan 2013)

• Två diagnoser dominerar:

• Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (40%)

• Depressiv episod (30%)

• Psykiska sjukdomar har de längsta sjukfallen: medianlängd 75

dagar, jämfört med medianlängd 43 dagar för samtliga

diagnoser

10

Grupper med ökad risk för sjukskrivning i

psykiska sjukdomar (Försäkringskassan 2013)

• 28% högre risk för kvinnor

• Åldrarna 30-39 år

• Har barn 3-12 år

• Frånskilda och personer med livskamrat som dött

• Boende i storstäder och förorter

• Inkomst under medianinkomst, särskilt för män

• Offentliganställda

• Tjänstemannayrken och kontaktyrken

11

Återgång i arbete för sjukskrivna i psykiska diagnoser (Försäkringskassan 2013)

• F43, anpassningstörningar och reaktion på svår stress har lika

hög sannolikhet som genomsnittet av alla diagnoser att återgå i

arbete

• F32 depressiv episod har 20% lägre sannolikhet för återgång i

arbete än genomsnittet av alla diagnoser

• Efter 2009 har antalet nya sjukfall med psykisk sjukdom ökat

medan återgång i arbete successivt har minskat

12

2015-02-02


Produktivitet, sjukfrånvaro och sjuknärvaro

Sjukskrivning Återgång i

arbete

sjuknärvaro

sjuknärvaro

sjukfrånvaro

100%

0%

ersättare

Produktivitet

Kan arbetsplatsen främja arbetsglädje, hälsa och produktion?


Frisk arbetsplats Lindberg & Vingård 2012, systematisk litteraturgenomgång

• En frisk arbetsplats är god arbetsplats med en arbetsmiljö som

har gynnsamma effekter på både individ och verksamhet

15

• positiva, tillgängliga och rättvisa ledare; utvecklad

kommunikation;

• samarbete/teamarbete; positivt, socialt klimat;

• medinflytande/delaktighet;

• autonomi/empowerment;

• rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål;

• erkännande; att utvecklas och växa i arbetet;

• lagom arbetstempo och arbetsbelastning;

• administrativt och/eller personligt stöd i arbetet;

• bra fysisk arbetsmiljö samt bra relationer till intressenterna.

Beslutsutrymme/kontroll

Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete (hur och vad)

Få använda sina färdigheter fullt ut

Känsla av kontroll över en krävande situation

(Karasek & Theorell, 1990)

2015-02-02


Socialt kapital på arbetet

Tillit och vi-känsla i arbetsgruppen

Att dela med sig av idéer och information

Styrkan i, och mängden av länkar och nätverk (struktur)

Uppfattning av stöd, ömsesidighet, tillit och samarbete (kognitivt)

Nätverk är en resurs i sig för att nå mål

Norm av ömsesidighet: resurs för gruppen

(Kouvonen et al., 2006)

Innovativt lärandeklimat

Innovativt lärande: nya situationer, problemlösning, förbättring

Uppmuntras att ifrågasätta arbetsprocesser, tänka nytt, prova

nya arbetssätt.

• Innovation som ett sätt att hantera höga krav (Salanova, Agut &

Peiró, 2007).

• Förutsättning för organisatorisk utveckling

SBU 2014

• Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna

arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar

mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än

andra.

19

LOHP –Samband organisation,

arbetsvillkor, hälsa och produktion

Organi

sation

Lärande-miljö

Ledarskap

Psykosociala arbetsvillkor

Arbets-

glädje,

Flow

Ut-

mattning

Produkti

on

Socio

2015-02-02


Om man blir sjuk….


Utvecklingen - sjukfrånvaro

22

Sjukfrånvaron i olika sektorer

23

Riskgrupper för sjukskrivning

• Kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg och traditionella mansdominerade arbetaryrken.

• Yrken som bygger på kontakt med andra människor (hälso- och sjukvård, barnomsorg, äldrevård, lärare, etc).

• Låginkomsttagare

• Kvinnor

• Lågutbildade

• Äldre

• Icke-infödda

• Tidigare sjukfrånvaro

24

2015-02-02


Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen:

många faser – och många aktörer

Arbetsplatsen och

arbetets villkor -social arena

-inkluderande/marginaliserande

-arbetsmiljö

I arbete

med svårigheter -preseenteism?

-interventioner?

Sjukskriven -utredningar

-arbetsförmåga

-rehab. åtgärder

-samverkan aktörer ”Redo” att

återgå -rätt tidpunkt?

-individens perspektiv

-hälso- och sjukvårdens perspektiv

-arbetsplatsens perspektiv

-socialförsäkringens perspektiv

-”fit for work”?

Återgång i

arbete

-arbetsplatsens policy

-arbetskamraternas syn

-anpassningar i arbetet

-arbetsledarens kompetens

Hållbar

arbetsförmåga -rätt åtgärder

-stöd under re-integrationen

Utveckling - karriär - Rörlighet vertikalt el

horisontellt

Rörlighet på

arbetsmarknaden - från/till anställning

- rekryteringsstrategier


Bedömning av arbetsförmåga


Vad är arbetsförmåga?

Begreppet arbetsförmåga är inte

definierat i praktiken

• Många olika instrument används för att bedöma arbetsförmåga

• I allmänhet tar instrumenten upp basal

• Fysisk funktion (gå, stå, lyfta, bära, sitta, etc)

• Psykisk funktion (uppmärksamhet, minne, självständighet, fullgöra

uppgifter, stresskänslighet, etc)

• Social funktion (uttrycka känslor, konflikthantering, samarbete,

kommunikation, etc)

• Ofta saknas relationen till arbete och analys av förutsättningar i

arbetet


2015-02-02


Concept of work ability.

Ilmarinen J E. ,Occup. Environ. Med 2001;58

Fysisk

kapacitet

Mental

kapacitet

Social

funktion

Hälsa

Skicklighet

Kunskap

Utbildning och kompetens

Motivation

Arbetstill-

fredställelse

Mänskliga

resurser

Värderingar

Attityder

Mentala krav

Arbets-

gemenskap

Arbetsmiljö

Fysiska krav

Arbets-

förmåga

Arbete

WAI - Work Ability Index

Bedömning av arbetsförmåga i

primärvården

• Diffusa symptom (trötthet, smärta, ångest, etc) och bristande kunskap

om patientens arbetsplats/ arbetssituation innebär osäkerhet i

bedömningen (Nilsing et al 2013)

• Policy saknas ofta inom primärvårdscentraler för hur sjukskrivningar ska

hanteras. Ingen tar reellt ansvar för bedömning av arbetsförmåga (Ståhl

et al 2009, Nilsing et al 2013)

• Organisatoriska svårigheter, andra professioner finns ibland inte på VC

utan får remiss baserat på läkarens bedömning

• Läkaren är ”ensam” i bedömningen och har ont om tid

• Samarbete med andra aktörer är sällsynt och äger vanligen rum sent i

sjukskrivningsprocessen (Ståhl et al 2009, Nilsing et al 2013)


Arbetsgivares uppfattningar om

arbetsförmåga - produktivitet (Jansson 2014)

Individen

• Vara tillgänglig

• Fysisk förmåga, kunna hantera stress och

konflikter, uthållighet, tåla kritik

• Förmåga att kommunicera, vara internt

och externt social

• Meddela frånvaro, kunna fungera i team,

informera, vara trevlig

• Engagemang, intresse och en vilja att utveckla

• Vara stolt över arbetet och engagerad

• Vara sin egen arbetsledare

• Pålitlig, flexibel, ta initiativ, ha överblick över

produktionen

• Leverera produktion – tid

• Respektera arbetsplatsregler, leverera

Arbetsgivaren

• Skapa en god arbetsmiljö

• Skapa en social team-känsla

• Motivera genom information och

deltagande

• Coacha och stödja

• Leda och organisera arbetet

Begränsad arbetsförmåga

• Hälsoproblem, bristande engagemang, för många privata intressen, alkohol,

droger, familjeproblem, husbygge,

ungdomar som inte förstår regler på

arbetsplatsen


Arbetsledares uppfattningar om orsaker av betydelse för

sjukskrivning– psykisk ohälsa (Lemieux et al 2011)

Den sjukskrivne

• Social isolering

• Stressorer i privatlivet

• Missnöjd med arbetet

• Upprepad tidigare

sjukfrånvaro

• För tidig återgång i arbete

Arbetet

• Fördomar mot psykisk ohälsa

• Konfliktfyllda relationer

• Organisatoriska förändringar

under sjukfrånvaro

• Arbetsledares bristande

kunskap om psykisk ohälsa

• Skepticism mot diagnosen


2015-02-02


Förmåga att arbeta

Hälso- och sjukvården

- funktionsförmåga

• Läkare

• Sjukgymnaster

• Arbetsterapeuter

• Psykologer

• Socionomer

Socialförsäkringssystemet

- arbetsförmåga

• Handläggare

• Regelverket

Arbetsplatsen

-produktionsförmåga

• Arbetsgivare

• Arbetskollegor

Individen själv

- Hälsa

- Relation arbetsledaren

- Relation arbetskamrater

- Arbetsengagemang

- Social situation

- Ekonomi

Vem bedömer arbetsförmågan i praktiken? Systematiska

utvärderingar av

rehabiliteringsåtgärder


Besvär i rörelseorganen


Sherbrooke-modellen

(Loisel et al 2002, ländryggsbesvär)

40 arbetsplatser

(20 000 anställda)

Ingen intervention arbetsplatsen Intervention arbetsplatsen

Anställda

4 veckors sjukskr.

Anställda

4 veckors sjukskr.

randomisering

randomisering randomisering

Vanligt

omhändertagande

OR = 1.0

Enbart klinisk

behandling

OR = 1.12

Enbart arbets-

platsintervention

OR = 1.59 – 1.9

Klinisk +

arbetsplats

OR = 2.41

2015-02-02


Effekten av interventioner, rehabilitering och

åtgärder på arbetsplatsen -Systematisk kunskapssammanställning (Holm m fl 2010)

• Besvär i rörelseorganen

• Visst stöd för att multidisciplinär rehabilitering inkluderande

fysisk aktivitet och psykologisk intervention, KBT eller

liknande, är positivt för sjukskrivna under perioden 4 veckor – 4-6

månader

• Koordinerad vård och coachning är positivt under de första 3

månaderna


NICE guidance on long-term sickness and

incapacity (2011)

Tre övergripande teman återfanns i de studier som visade

positiva resultat för att förebygga långtidssjukskrivning:

• Tidiga interventioner

• Multidisciplinära åtgärder

• Interventioner som inkluderar arbetsplatsen


Faktorer som påverkar återgång i arbete efter

akuta ländryggsbesvär (Systematisk review, Institute of Work and Health 2012)

Stark evidens

• Den sjukskrivnes egna förväntningar om återgång i arbete

• Vilka sjukvårdsprofessioner man träffar och vilka åtgärder man får

• Självrapporterad smärta och funktionsnedsättning

• Utstrålande smärta

• Arbetsrelaterade faktorer som fysiska krav, arbetstillfredsställelse och erbjudande

om anpassningar på arbetsplatsen

Måttlig evidens

• Psykosocial arbetsmiljö (arbetstakt, kontroll, socialt stöd)

• Försäkringsfrågor (tid och upplevd rättvisa i bedömningen)

• Fast anställning

• Tidigare sjukskrivning för besvären

• Bemötande i hälso- och sjukvården


Sju principer för en framgångsrik

rehabiliteringsprocess (Inst. of Work and Health, Toronto)

1. Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och

säkerhet

2. Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet

3. I rehabiliteringsplaneringen säkras att planen stödjer den sjukskrivne

utan att innebära nackdelar för arbetskamrater

4. Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor

och deltar i planeringen för återgång

5. Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne

6. Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator

7. Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga

anpassningsåtgärder


2015-02-02


Psykiska besvär


Effekten av interventioner, rehabilitering och

åtgärder på arbetsplatsen -Systematisk

kunskapssammanställning (Holm et al 2010)

Psykiska besvär

• Inget entydigt stöd för några effektiva behandlingsmetoder

Cochrane review – interventioner för att underlätta återgång i

arbete för sjukskrivna med psykiska besvär (Arends et al 2012)

• 10 inkluderade RCT studier, varav 5 KBT och 5 PST

(lösningsfokuserad terapi)

• Utfallsmått: tid till återgång i arbete helt eller på deltid

• KBT och PST tycks inte hjälpa sjukskrivna med psykiska

besvär till full återgång i arbete i högre grad än sedvanlig eller

ingen behandling (måttlig evidens)

• PST tycks hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till att återgå

i arbete på deltid (dvs ett första steg tillbaka) (måttlig evidens)


Principer i ”best practice” i interventioner för psykiska besvär (Costa-Black 2013, efter Pomacki et al 2010)

Nivå Principer

Organisatorisk • Klar, detaljerad och väl kommunicerad policy på arbetsplatsen för identifiering och hantering av psykiska besvär.

• Utbildning av arbetsledare i att identifiera problem och i att underlätta återgång i arbete.

Rehabilitering • Koordinerad, strukturerad och planerad nära kommunikation mellan den anställde, arbetsledare, sjukvården och andra aktörer.

• Tillämpa systematiska, strukturerade och koordinerade rehabiliteringsåtgärder – aktivering, uppföljning, målorienterat mot återgång i arbete.

• Anpassningar på arbetsplatsen som tar hänsyn till den anställdes förutsättningar

• Stöd från arbetsledare och arbetskamrater i anpassningar

Individen • Tillgång till evidens-baserade åtgärder, som kognitiva beteendemetoder i kombination med anpassningar på arbetsplatsen och stöd/rådgivning


2015-02-02


Meta-analys - RCT studier av effekter av koordinerad

rehabiliteringsprocess (Schandelmaier et al 2012)

En koordinerad rehabiliteringsprocess leder till

• Större andel tillbaka i arbete

• Bättre funktionsförmåga

• Bättre fysisk funktion

• Bättre psykisk funktion

• Lägre smärta

Måttlig evidens för resultaten – det behövs fler studier


Exempel: koordinerad och individanpassad

intervention (Bültmann et al. 2009)

• Systematisk multidisciplinär bedömning (team) av funktions- och

arbetsförmåga . Identifiering av hinder för återgång i arbete

• Teamet utvecklar en skräddarsydd, handlingsinriktad

rehabiliteringsplan som diskuteras med patienten

• Individinriktade interventioner

• Arbetsplatsåtgärder

• Åtgärder riktade mot hinder i individens omgivning/livssituation

• Kontinuerlig uppföljning och feedback mellan alla berörda &

arbetsgivare, anpassningar i programmet

• Programmet gav sign. färre förlorade arbetstimmar, uppföljning

över ett år.


Återfall i sjukskrivning

Psykiska besvär

• Risken för återfall ökar i större verksamheter (> 100 anställda) och

om det är konflikter med arbetsledaren (fördubblad risk) (Arends et al

2014)

• För män är återfall vanligare vid depression än för andra psykiska

besvär, ingen skillnad mellan diagnoser för kvinnor (Koopmans et al

2011)

Oberoende av diagnos

• Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer med besvär i

rörelseorganen jämfört med personer med psykiska besvär.

• Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer i yrken som inte

kräver utbildning och som har en kortare anställning (< 5 år) och

bland kvinnor < 45 år (Roelen et al 2010 a, b)


48

Personliga faktorer • Identitet

• Self-efficacy

• Egna förväntningar

2015-02-02


REWESS

• Return to Work East Sweden Study ReWESS

• Prospektiv kohortstudie 2008-2010

• Östergötland (424 333 inhabitants)

• Datainsamling: nyinsjuknade I besvär från rörelseorganen eller psykiska besvär, sjukskrivna inom primärvården eller företagshälsovården

Linköping

ReWESS – Kliniska och arbetsplatsbaserade

åtgärder och återgång i arbete

• En kombination av klinisk och arbetsplatsbaserad intervention

gav en nästan 3 gånger så hög återgång i arbete jämfört med

enbart kliniska åtgärder.

• (Wåhlin et al 2012)

50

ReWESS Vem får åtgärder på

arbetsplatsen, jämfört med enbart

kliniska rehabiliteringsåtgärder?

• Psykiska besvär Besvär i rörelseorganen

• Något yngre - Yngre

• Högre utbildning - Högre utbildning

• White Collar yrken - White Collar yrken

• Mindre sjukskrivning - Stabilare socialt nätverk

året innan

Åtgärder på arbetsplatsen hade inte samband med den sjukskrivnes självskattade hälsa, symptom på ohälsa, arbetsförmåga, eller med arbetsplatsförhållanden.


Wåhlin et al 2012

ReWESS: Prediktorer för återgång i arbete

psykisk ohälsa

Återgång inom 3 månader

• Lägre utbildning

• Bättre arbetsförmåga

• Positiv förväntan på åtgärder

• Konflikter/orättvisa i relationen

med arbetsledare

Återgång 3-12 månader

• Behov av minskade krav i

arbetet

• Vilja byta arbete

52

Ekberg et al, 2015

2015-02-02


ReWESS - Samhällskostnader för

primärvårdens interventioner

Kostnader MSD N=518

Kostnader MD N= 294

Kostnad EUR

M (sd)

% av produktions-

förlust

Kostnad EUR

M (sd)

% av produktions

-förlust

Hälso- och sjukvårdsåtgärder

556 (635) 9.3 526 (599) 8.2

Därav rehabiliterings åtgärder

220 (408) 3.7 198 (371) 3.1

Produktionsförlust 5978 (5772)

6381 (5526)


Persson et al. 2014

Sammanfattningsvis

• Den psykiska ohälsan ökar, främst bland kvinnor

• Sjuknärvaron är hög hos personer med psykiska besvär,

förebyggande åtgärder behövs

• Den psykosociala belastningen i arbetslivet har ökat, främst för

kvinnor

• Organisation och ledarskap av arbetet spelar stor roll för de

anställdas hälsa och även för möjligheten att återgå i arbete

efter sjukskrivning

• Hälso- och sjukvården arbetar sällan med återgång i arbete

som mål för sina åtgärder

• Det saknas samverkan mellan vården och arbetsplatserna

• Samhällskostnaderna för sjuknärvaro och sjukfrånvaro är höga

54

Tack för er uppmärksamhet!

[email protected]

55

Documents

2015-02-02arbetsochmiljomedicin.se/wp-content/uploads/2015/02/... · 2015. 2. 2. · 2015-02-02 Linköpings universitet 5 Socialt kapital på arbetet Tillit och vi-känsla i arbetsgruppen