7289-264-1

Kostnader, mängder och nyckeltal

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

väghållningKommunernas

2003

Förord

För nittonde gången har SvenskaKommunförbundet samlat in uppgifterom kommunernas ansvar och kostna-der för väghållningen. Årets rapportgäller ansvar och kostnader för år 2003.

Rapporten innehåller endast uppgifterom kommunernas sammanlagda an-svar och kostnader.

Alla kommunvisa uppgifter ochnyckeltal finns redovisade på förbun-dets sida för statistik: www.webor.se.Där går det att själv göra de jämförelsersom önskas avseende kostnader, mäng-der och nyckeltal. På samma adress gårdet även att se resultaten av de fyra fö-regående undersökningarna för åren1998, 1999, 2001 och 2002.

Årets enkät har besvarats av 221 kom-muner, vilka tillsammans representerar88 % av landets befolkning. I redovis-ningen har dessa kommuners uppgifteranvänts som grund för att räkna framtotala kostnader och mängder för lan-dets samtliga kommuner. Nyckeltalsom kostnader per invånare och kost-nader per kvadratmeter har beräknatsenbart utifrån de uppgifter som läm-nats av kommunerna i årets enkät. Ef-tersom många av de kommuner somlämnat uppgifter inte kunnat besvaraalla frågor och ett antal kommuner intesvarat alls bör resultaten tolkas medviss försiktighet.

Den kommunvisa och jämförande redovis-ningen på förbundets statistik-webb”Webor” bygger enbart på uppgifternafrån de kommuner som svarat på enkä-ten för 2003. Eventuella kostnads-

skillnader kan förklaras med att kom-munerna har olika principer för redo-visning av ytor, att man har begränsadkunskap om ytor och kostnader elleratt det finns stora skillnader i klimat,vägstruktur, trafikbelastning, mark-förhållanden samt standard på vägar.Osäkerhetsfaktorerna till trots är viövertygade om att det är möjligt attgöra intressanta jämförelser kommu-ner emellan. Det är vår förhoppning attredovisningen kommer att kunnasporra till fördjupade analyser av kost-nader och kvalitet i den egna kommu-nen, samt att den leder till diskussionockså mellan kommuner. I ett vidareperspektiv kan resultaten av enkätenanvändas för att hävda kommunernasintressen i diskussioner med till exem-pel statliga myndigheter och annanomvärld.

För att möjliggöra rättvisande jämfö-relser över tiden har alla kostnadersom redovisas i tidsseriediagram räk-nats upp med nettoprisindex (NPI) till2003 års penningvärde.

Kommunförbundet vill rikta ett varmttack till alla som arbetat med och be-svarat enkäten. Frågor och synpunktertas emot av Carmita Lundin, Kom-munförbundets gatu- och fastighets-sektion, [email protected] tfn 08-452 79 54. Insamling, bear-betning och sammanställning av mate-rialet har utförts av Sofia Hoffman, ochanalys av resultaten av Sofia Hoffmanoch Carmita Lundin.

Svenska Kommunförbundet i augusti 2004

2 Kommunernas väghållning 2003

Innehåll

Sammanfattning ...................................................................................................... 3

Kommunernas väghållningsansvar ....................................................................... 4

Kommunernas kostnader för väghållningen........................................................ 7

Variationer i mängder och kostnader inomden kommunala väghållningen 1992–2002 ..................................................... 12

Var finns de kommunvisa uppgifterna? .............................................................. 16

© Svenska Kommunförbundet 2004

Adress: 118 82 STOCKHOLM, tfn 08-452 71 00

E-post: gata@svek om.se

ISBN 91-7289-264-1

Text: Sofia Hoffman

Form och produktion: Björ n Hårdstedt

Tryck: Alfa Print, Sundbyberg

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40

Kommunernas väghållning 2003 3

Kommunala gator Enskilda vägar

Drift- och underhållskostnader 4 728 mkrInvesteringar 2 863 mkrDrift- och underhållskostnader samt investeringar 170 mkrBidrag 227 mkr

Totalt 7 591 mkr 397 mkr

Under 2003 underhöll kommunernadrygt 40 000 km kommunala gatoroch cirka 17 400 kilometer enskildavägar.

Drift- och underhållskostnadernaför de kommunala gatorna mins-kade med drygt 3 % i fasta priserfrån 4,9 miljarder kronor (mdkr)2002 till 4,7 miljarder kronor 2003.

De tre största posterna i kommuner-nas kostnader för väghållningen ärvinterväghållningen (27 %), gatu-belysningen (25 %) och beläggnings-underhållet (19 %). Tillsammans stårde för 71 % av kommunernas totaladrift- och underhållskostnader.

Jämfört med 2002 minskade dentotala kostnaden för beläggnings-underhåll med 8,5 %. Även kostna-derna för barmarksrenhållning ochvinterväghållning minskade, med6 % respektive 6,5 %.

Kommunernas totala saltförbruk-ning uppgick 2003 till 64 000 ton.Detta innebär en ökning med cirka3 000 ton jämfört med 2002.

Kommunernas totala investeringar igator och vägar (exklusive enskildavägar) summerades 2003 till knappa2,9 miljarder kronor. Jämfört med

2002 är siffran i stort sett oföränd-rad. Investeringarna är uppdelade iinvesteringar i kommunala gator,investeringar i nyexploaterings-områden samt investeringar avsmärre karaktär. Den största postenär investeringar i kommunala gatorsom står för cirka 60 % av de totalainvesteringarna. Då många kommu-ner inte svarat på frågorna angå-ende gjorda investeringar bör dessasiffror dock tolkas med viss försik-tighet.

Kommunernas kostnader förinvesteringar och drift & underhållnär det gäller enskilda vägar upp-gick till cirka 170 miljoner kronor(mkr). Dessutom gav kommunernaytterligare cirka 227 mkr i bidrag tillvägföreningar och vägsamfällig-heter. Påpekas bör att tillförlitlig-heten kring dessa siffror är relativtlåg, eftersom många mindre kom-muner, som torde ha ett stort ansvarför enskilda vägar, inte svarat påenkäten.

Av de 201 kommuner som besva-rade frågan om huruvida de följerKommunförbundets kontoplansvarade 60 % ja.

Sammanfattning

Sammanfattningkommunal väghåll-ning 2003.


Av de 221 kommuner som harbesvarat årets väghållningsenkäthar de flesta lämnat uppgifter omhur stort väghållningsansvar de har.

I de ytuppgifter som redovisasnedan ingår inte torgytor, särskildaparkeringsanläggningar ochliknande som kommunerna ofta harhuvudansvaret för.

Kommunerna underhåller inte en-bart de vägar de själva är huvud-män för. De sköter även vägar åtenskilda huvudmän, oftast väg-föreningar och samfälligheter, både itätorter och på landsbygden.

Gator och vägar

Sett till kilometer kommunala gatorsom kommunen har underhålls-ansvar för, är Stockholm den störstakommunala väghållaren. På andraplats kommer Göteborg och på

tredje respektive fjärde plats, Malmöoch Halmstad. Räknar vi in de en-skilda vägar kommunen har åtagitsig att sköta är Stockholm fortfa-rande den största kommunala väg-hållaren, följd av Gotland. På tredjeplats kommer Skellefteå och påfjärde Växjö tätt följd av Göteborg.Gotlands och Skellefteås kommunerhar mycket stora åtaganden av en-skilda vägar. Deras vägnät består till85 % respektive 72 % av enskildavägar. Andra kommuner vilkas väg-nät till stor del består av enskildavägar är till exempel Hylte (90 %),Leksand (87 %) och Norsjö (85 %).

Till kommunernas väglängd kom-mer även ca 33 300 km gångbanoroch gång- och cykelvägar. Någrakommuner har inte något väghåll-ningsansvar alls, utan har överlåtitdetta på enskilda väghållare. Kom-munerna lämnar dock i regel bidragtill väghållningen.

Vägverket underhåller nära dubbeltså mycket väg som alla kommunertillsammans, drygt 98 000 kilometer.I övrigt finns det cirka 210 000 kilo-meter privat väg i landet utan stats-bidrag, varav en stor del är skogsbil-vägar som inte är öppna för allmänmotortrafik, och knappt 75 000 kilo-meter enskilda vägar med stats-bidrag.

Längd Yta

Kommunala gator 40 284 km 296 milj kvmEnskilda vägar på landsbygden 17 354 km 70 milj kvm

Totalt 57 638 km 366 milj kvm

Kommunernas väghållningsansvar

Kommunala gator Gc-väg/bana Enskild väg

10000

20000

30000

40000

Km

väg

40 28433 300

17 354

Underhållen väglängd

Kommunalt under-hållna gator ochvägar 2003.


Totalsummornahar erhållitsgenom att diffe-renser mellanuppgifterna förde kommunersom svaratbåde år 2003och 2002 räk-nats ut. Däref-ter har det sam-manlagdaförändringstaletmultipliceratsmed föregå-ende års (2002)totalsummor,vilka i sin turhärstammarfrån de total-summor somräknades fram1983, då svars-frekvensen förenkäten varnäst intill hund-raprocentig.

Gång- och cykelvägar samtgångbanor

I kommunerna finns sammanlagtcirka 33 300 km gång- och cykel-vägar samt gångbanor med kant-stöd. Av de kommuner som besva-rat enkäten har Stockholm, Malmö,Västerås och Uppsala mest gång-och cykelvägar och gångbanor mätti antal kilometer. Göteborg besva-rade inte frågan men har enligt tidi-gare års enkäter ett stort gångbane-och gång- och cykelvägnät. Fördelatpå antalet invånare har Bengtsfors(10,8 m/inv), Gällivare (10 m/inv)och Hallstahammar (9,6 m/inv)mest gång- och cykelvägar ochgångbanor.

Kommunerna har möjlighet att helteller delvis överlåta ansvaret förrenhållning av gångbanor inomdetaljplanerat område till fastighets-ägarna. En del kommuner har valtatt överlåta ansvaret endast undervinter- eller sommarhalvåret, andrahar helt och hållet lämnat överrenhållningsansvaret, medan ytter-ligare andra sköter gångbanornagemensamt med fastighetsägarna. IStockholms, Västerbottens ochNorrbottens län är det nästan ute-slutande kommunerna som haransvaret för gångbanorna, medansituationen är den omvända i exem-pelvis Skåne, Hallands och Gävle-borgs län.

Beläggningsunderhåll

I årets enkät frågades inte efter hurstora ytor som är asfaltbelagda. Se-dan 1993 har emellertid genomsnit-tet för andelen asfalterade vägytorlegat runt 97 %, en procentsats som

vi använder oss av även i år. Vi harkunnat konstatera att kommunerna2003 har en sammanlagd vägyta på296 miljoner kvadratmeter. Enligtprocentsatsen ovan innebär detta att287 miljoner kvadratmeter kommu-nal väg torde vara belagd medasfalt.

Broar

Kommunerna ansvarar för samman-lagt cirka 6 600 broar, såväl körbroarsom gång- och cykelbroar. Som brobetraktas brokonstruktion eller portmed fri spännvidd större än tremeter, samt trumma med diameterstörre än tre meter. De kommunersom underhåller flest broar är stor-städerna Stockholm med 1 120broar, Göteborg med 421 och Malmömed 301 stycken.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

5

10

15

20

25

30

Ant

al k

omm

uner

meter per inv

1310

20

33

10

1811

8 96 6

93 3 1 3 2 2 1

Gc-väg/bana per invånare

12

Median: 2,4 m/inv

Medel: 3.0 m/inv

Antal svar: 168

Sommar Vinter

50

100

150

200

250

Anta

l kom

mun

er

48%

43%

9%

50%

38%

12%

Ansvar för gångbanerenhållning

Kommun Kommun

Gemensamt Gemensamt

Fastighetsägare Fastighetsägare


in och de uppgifter som finns fråntidigare år kan en tillförlitlig siffraför det totala antalet cirkulations-platser i landet inte beräknas.

Gatubelysning

Gatubelysningen utgjorde 2003 igenomsnitt 25 % av väghållningensdrift och underhållskostnader. Totaltunderhåller kommunerna cirka 2,1miljoner ljuspunkter. I detta antalingår även gatubelysning som kom-munen sköter och finansierar påvägar som kommunen inte harväghållningsansvar för. Bland de157 kommuner som besvarat fråganuppgick den förbrukade energin igenomsnitt till 121,3 kilowattimmarper invånare, medan median-förbrukningen låg på 110,4 kilo-wattimmar per invånare. Den instal-lerade effekten för gatubelysningeni de 82 kommuner som lämnat upp-gifter var i genomsnitt 31,9 watt perinvånare. Medianen uppgick till 26,4watt per invånare. Den låga svars-frekvensen på frågan om installeradeffekt medför att det råder storosäkerhet kring dessa siffror.

Kommunernas saltanvändning

Många kommuner väljer att på olikasätt använda sig av salt som halk-bekämpningsmedel i vinterväg-hållningen. För 2003 har kommu-nerna uppgett att de använt cirka64 000 ton salt. Jämfört med 2002innebär denna siffra en ökning medomkring 3000 ton. Av de 221 kom-muner som skickat in enkäten har179 kommuner besvarat frågan omsaltanvändning. 37 kommuner,utspridda över landet, har angivitatt de är helt saltfria.

Trafiksignaler

Kommunerna ansvarar för totaltcirka 2600 trafiksignalanläggningarmed sammanlagt knappt 49 600signallyktor. Detta motsvarar cirka19 signallyktor per anläggning. Avde 201 kommuner som svarat påfrågan har 75 kommuner (främstmindre) uppgett att de inte harnågra trafiksignaler.

Cirkulationsplatser

205 kommuner har besvarat fråganom cirkulationsplatser. Av dessa har61 uppgett att de inte har någon cir-kulationsplats. De resterande 144kommunerna sköter och bekostartillsammans 910 cirkulationsplatser,varav 91 återfinns i Göteborg, 50 iMalmö och 29 i Växjö. Stockholmhar inte lämnat någon uppgift omantalet cirkulationsplatser i kommu-nen. På basis av det material vi fått

30 50 70 90 110 140 180 220 260

5

10

15

20

25

30

Anta

l kom

mun

er

kW per invånare

2 2 36

12 12

2316

13

24

15 15

5 1 4 1

Gatubelysning – energi

Median: 110 kWh/inv

Medel: 121 kWh/inv

Antal svar: 157

Gatubelysning – installerad effekt

0 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

5

10

15

20

25

30

Anta

l kom

mun

er

Watt per inv

2

12

21

13 158 6 1 1 1 2

Median: 26,4 W/inv

Medel: 31.9 W/inv

Antal svar: 82


Endast kostnader som är direktknutna till drift- och underhålls-verksamheten, samt mindreombyggnadsåtgärder i trafiksäker-hetssyfte omfattas av undersök-ningen. Kapitalkostnader för inves-teringar i anläggningar och kostna-der för centralt övergripande admi-nistration såsom gatunämnd, centralfakturakontroll, bokföring etceteraingår inte i dessa kostnader.

Årets sammanställning visar attkommunerna har minskat sinatotala utlägg för drift och underhållav gator och vägar med cirka 3 % ifast penningvärde jämfört med2002. Den totala kostnaden för 2003,inklusive investeringar i samt driftoch underhåll av enskilda vägar, harberäknats till 4 899 miljoner kronor.

Drift- och underhållskost-nadernas fördelning

Hur kommunernas väghållnings-kostnader (exklusive kostnadernaför enskilda vägar) fördelade sig2003 redovisas i tabell och figur.

Vad är “normala“ kostnader förolika åtgärder?

För att göra kommunernas uppgif-ter om kostnader för de kommunalagatorna jämförbara, använder vi ossav nyckeltal som exempelvis kost-nad per kvadratmeter kommunalgata eller kostnad per invånare.Tidigare års sammanställningar harvisat att gruppen ”Storstads-kommuner”, som har fler än 200 000invånare, i de flesta fall har enbetydligt högre kostnad per kva-dratmeter för de flesta åtgärder änövriga kommungrupper. I mångafall är det endast storstadskommu-nerna som ligger över genom-snittsvärdet. Detta medför att jäm-förelser med medelvärdet bör görasmed viss försiktighet. Genom attredovisa också medianvärdet ifigurerna hoppas vi kunna förmedlaen mer nyanserad bild av kostnads-läget.

Kommunernas kostnader för väghållningen

Gatubelysning (25%) Dagvattenavledning (3%)

Konstbyggnader (6%)

Trafiksignaler (2%)

Trafikanordningar (4%)

Gröna ytor (3%)

Barmarksrenhållning (11%)

Vinterväghållning (27%)

Beläggnings-underhåll (19%)

DoU-kostnadernas fördelning

Verksamhetsområde Kostnader milj kr

Beläggningsunderhåll 823

Vinterväghållning 1 149

Barmarksrenhållning 448

Gröna ytor 107

Trafikanordningar 171

Trafiksignaler 93

Konstbyggnader 267

Dagvattenavledning 107Gatubelysning 1 083


Total drift- och underhålls-kostnad

Som nämnts var den totala drift-och underhållskostnaden 3 % lägre2003 än året innan. Den totala kost-naden exklusive belysning och en-skilda vägar uppgick till 3,6 miljar-der kronor. Medianvärdet var 7,83kronor per kvadratmeter. Av dia-grammet framgår att det är kommu-nerna med flest invånare som harden högsta genomsnittliga total-kostnaden per kvadratmeter fördrift och underhåll.

Drift- och underhållskostnaden perinvånare var i genomsnitt 300 kro-nor och medianen 279 kronor perinvånare. En övervägande del avkommunerna (92 %) ligger i spannetmellan 100 kronor och 500 kronorper invånare med betoning på inter-vallet 200–300 kronor.


Totalt uppgick kostnaderna förbeläggningsunderhållet till cirka 823miljoner kronor under 2003. Dettainnebär en minskning med cirka8,5 % i jämfört med 2002. Dengenomsnittliga kostnaden förbeläggningsunderhåll uppgick till2,55 kronor per kvadratmeter ochmedianen till 2,23 kronor per kva-dratmeter. Som diagrammet visar ärdet storstadskommunerna som läg-ger ned mest pengar på underhålls-beläggningar per kvadratmeter.

Av de 221 kommuner som besvaratenkäten har fem kommuner uppgettatt de inte lagt ned några pengar påbeläggningsunderhåll under 2003.Nio kommuner har lämnat fråganobesvarad.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24

5

10

15

20

25

30An

tal k

omm

uner

kr per kvm

1 1 37 8

171515131510

5 4 21 4 1 1 1 1 1

Median: 7,83 kr/kvm

Medel: 8,41 kr/kvm

Antal svar: 125

44

DoU-kostnader per kvadratmeter

DoU-kostnader per kommunstorlek

0 15 30 50 70 100 200

10

15

20

25

30

kr/k

vm

Kommunstorlek (tusen inv)

6,5 7,7 8,6 10 9,8 10,2

26

OBS: exkl belysning & enskild väg

Antal svar: 125

D&U-kostnader per invånare

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

10

20

30

40

50

60

Anta

l kom

mun

er

Kr per inv

322

56

3215

2 2 2 1 1

Median: 279 kr/inv

Medel: 300 kr/inv

Antal svar: 136

Beläggningsunderhåll per kvm

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8

5

10

15

20

25

30

Anta

l kom

mun

er

Kr per inv

13

2320

15

31

10

19

8 84 2 1 1 1 1 2 1

Median: 2,23 kr/inv

Medel: 2,55 /inv

Antal svar: 170


Vinterväghållning

Vinterväghållningen kostade under2003 kommunerna 1 150 miljonerkronor. Den genomsnittliga kostna-den för vinterväghållningen var 3,44kronor per kvadratmeter ochmedianen 2,87 kronor per kvadrat-meter. Kommunernas kostnader förvinterväghållning varierar naturligt-vis med det geografiska läget ochdet lokala vinterklimatet. Äveninom ett län kan variationerna varastora, vilket den som går in påwww.webor.se och gör egna jämfö-relser kan observera. De högsta ge-nomsnittliga kostnadsnivåerna hit-tar man i Västernorrlands, Jämt-lands och Stockholms län, tätt följtav Västerbottens och Gävleborgslän.

Beläggningsunderhåll per kommunstorlek

0 15 30 50 70 100 200

2

3

4

5

6

kr/k

vm


2,48 2,76 2,68 2,19 2,483,22

5,41

Vinterväghållning per kvm

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

5

10

15

20

25

Anta

l kom

mun

er

Kr per kvm

37

2321

23

1317

1411 9 7 8

1 4 3 3 1 1 1 3 1 1

Median: 2,87 kr/kvm

Medel: 3,44 kr/kvm

Antal svar: 175

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

1

2

3

4

5

6

7

8

kr/k

vm

5,97

4,34

3,233,01

1,921,58

2,012,59

2,181,351,6

3,162,93

3,233,45

3,89

5,6

7,26 7,2

5,92

4,72

Vinterväghållning per län

Vinterväghållning per kommunstorlek

0 15 30 50 70 100 200

2

3

4

5

6

7

kr/k

vm


3,16 2,96 3,454,09

4,84 4,23

6,16

Antal svar: 175


Barmarksrenhållning

Den totala kostnaden för barmarks-renhållningen uppgick under 2003till 448 miljoner kronor. Fördelat påkvadratmeter kommunal gata varden genomsnittliga kostnaden 96öre, medan medianvärdet låg på 80öre per kvadratmeter. Kostnadernaför barmarksrenhållning varieraravsevärt kommunerna emellan.Detta faktum kan delvis förklaras avkommunernas skiftande sätt att de-finiera vad som innefattas i postenbarmarksrenhållning.

Gatubelysning

Under 2003 summerade kommuner-nas kostnader för gatubelysning till1 083 miljoner kronor, vilket innebären ökning med cirka 7,8 % i fastpenningvärde jämfört med 2002.Den genomsnittliga kostnaden perljuspunkt var 506 kronor ochmedianen 503 kronor.

Investeringar

Föga överraskande förekommerstora skillnader mellan kommuner-nas investeringar i om- och till-byggnader av gator och vägar. Detre typer av investeringar som om-fattas av enkäten är investeringar ikommunala gator, investeringar inyexploateringsområden samt in-vesteringar av smärre karaktär somkonterats på driftbudgeten. Stock-holm är den kommun som under2003 totalt sett investerat mest, hela582 miljoner kronor. Därefter följerGöteborg, Lund och Örebro som in-vesterat 307, 64, respektive 61 miljo-ner kronor. Partille, Svedala, Åreoch Höör är de kommuner som in-vesterat mest räknat per invånare.

Barmarksrenhållning per kvm

0 0,4 0,8 1,2 1,6 2 2,4 2,8 3,2 3,6 4

5

10

15

20

25

30

Anta

l kom

mun

er

Kr/kvm

13

2326

2329

12 11 104 3 2 3 3 1 1 1 1

2

Median : 80 öre/kvm

Medel: 96 öre/kvm

Antal svar: 168

Barmarksrenhållning per kommunstorlek

0 15 30 50 70 100 200

2

3

4

5

kr/k

vm


0,68 0,84 1,031,49

0,831,41

4,7

Antal svar: 168

Gatubelysning per ljuspunkt

200 300 400 500 600 700 800 900 1000

5

10

15

20

Anta

l kom

mun

er

Kr per ljuspunkt

3 3 710

1412

20

13

36 7

3 2

Median: 503 kr/ljp

Medel: 506 kr/ljp

Antal svar: 103


Stockholm, Göteborg, Lund ochPartille toppar listan över de kom-muner som investerat mest i kom-munala gator under 2003. Fördelatpå antal invånare i kommunen harPartille och Åre, med nästan dubbeltså stora investeringar som efterföl-jande två kommuner, de högsta siff-rorna för investeringar i kommunalagator. Falun och Kungsör kommerpå tredje och fjärde plats. Av de 187kommuner som besvarat frågan har23 uppgett att de inte gjort några in-vesteringar i kommunala gator un-der det gångna året.

De kommuner som investerat mest inyexploateringsområden är Stock-holm, Göteborg, Huddinge och Öre-bro. Svedala, Orust, Höör och Trelle-borg har de högsta investeringarnaper invånare. Endast 157 kommunerhar lämnat svar på frågan om inves-teringar i nyexploateringsområden.Av dessa har 66 kommuner uppgivitatt de inte har gjort några dylika in-vesteringar under 2003.

När det gäller investeringar avsmärre karaktär som konterats pådriftbudgeten ligger Göteborg itopp, följt av Nacka, Borås och Bot-kyrka. Räknat per invånare harÄlvsbyn, Norsjö, Nacka och ≈storpinvesterat mest. Frågan om investe-ringar av smärre karaktär har besva-rats av blott 140 kommuner, varav78 uppgett att de inte gjort några in-vesteringar alls.

Många kommuner har av olika skälinte kunnat svara på frågorna ominvesteringarnas omfattning. För attfå en ungefärlig totalsumma för in-vesteringar i landet under 2003 harkommunerna delats in i fem grup-

per utifrån invånarantal, för vilkagenomsnittsvärden per invånareräknats fram. Dessa fem medel-värden har sedan multipliceratsmed invånarantalet i de kommuneri respektive grupp som inte besvaratfrågorna. Slutligen har en summe-ring över de av kommunerna självaredovisade och de uppskattade siff-rorna gjorts. Den på detta sätt fram-räknade totalsumman uppgår tillknappa 2,9 miljarder kronor.

Kommunalt bidrag och kostna-der för enskild väghållning

Tillsammans betalade kommunernaut cirka 227 miljoner kronor i kom-munalt bidrag till enskild väghåll-ning under 2003, vilket motsvararen ökning med 3,4 % i fast penning-värde i förhållande till 2002. Bidragges till enskilda vägföreningar ochvägsamfälligheter som själva skötersin väghållning. 203 kommuner be-svarade frågan om kommunalt bi-drag. Av dessa uppgav 24 att de integivit något bidrag till enskild väg-hållning under 2003.

Kommunernas sammanlagda kost-nader för drift och underhåll avsamt investeringar i enskilda vägarutanför tätorterna uppgick, enligtuppskattningar som bygger på upp-gifterna från de svarande kommu-nerna, till cirka 170 miljoner kronor.För de 160 kommuner som besva-rade enkätfrågan i år var den totalakostnaden för enskild väghållningcirka 125 miljoner. Påpekas bör attdrygt hälften av dessa (85 kommu-ner) uppgav att de ej haft någrakostnader för enskild väghållningunder 2003.


I detta avsnitt beskrivs variationer ikommunernas sammanlagda mäng-der och kostnader under åren 1993 -2003. Alla kostnadsuppgifter upp-ges i 2003 års priser enligt nettopris-index (NPI).

Mängder

Det har inte skett några drastiskaförändringar i kommunernas totalaväghållningsansvar sedan 1993.Jämfört med hur situationen såg utför tio år sedan fanns det totalt cirka5 500 kilometer mer väg 2003. Ök-ningen är fördelad relativt jämt mel-lan enskilda vägar och kommunalagator med viss tonvikt på enskilda

Variationer i mängder och kostnader inom denkommunala väghållningen 1993–2003

3,62 3,78 3,71 3,74 3,794,18 4,31

4,96 5,11 4,9

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

1

2

3

4

5

milj

arde

r kr

D&U-kostnader 1993–2003

D&U-kostnader per löpmeter 1993–2003

69,4 70,9 69,6 68,3 68,1 72,3 74,6

85,8 89,2 85,1

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

102030405060708090

kr p

er lö

pmet

er

vägar. Antalet broar har under tio-årsperioden ökat med cirka 500stycken. När det gäller antalet an-läggningar för trafiksignaler har enminskning med cirka 400 anlägg-ningar skett under de tio senasteåren. En trolig förklaring till minsk-ningen kan vara att antaletcirkulationsplatser istället ökat.Antalet ljuspunkter i gatubelys-ningen har under perioden legat påen relativt konstant nivå kringtvåmiljonersstrecket. För 2003 be-räknades det totala antalet ljus-punkter i gatubelysningen till cirka2,1 miljoner.

Kostnader

Utvecklingen av den totala drift-och underhållskostnaden samt kost-naden per löpmeter i fasta priserkan studeras i diagram. Mellan 1993och 1997 låg de totala kostnadernapå en relativt konstant nivå kring3,7 miljarder kronor. ≈ren därefterökade kostnaderna och nådde 2002toppnivån 5,1 miljarder kronor. Un-der 2003 sjönk kostnaderna någottill cirka 4,9 miljarder kronor.

Då det sammanlagda ansvaret förväghållningen inte förändrats avse-värt under de senaste tio åren följerden genomsnittliga drift- ochunderhållskostnaden per löpmeterväg en likartad utveckling som dentotala kostnaden. Således låg dengenomsnittliga kostnaden underåren 1993 till 1997 på en förhållan-devis jämn nivå kring 70 kronor per


löpmeter väg, för att sedan öka varjeår fram till 2002 års nivå på 89 kro-nor per löpmeter. Liksom den totalakostnaden sjönk genomsnitts-kostnaden under 2003. Drift och un-derhåll kostade då kommunernacirka 85 kronor per löpmeter väg.

Den procentuella fördelningen mel-lan kostnadsslagen har i stort settvarit densamma under de år somKommunförbundet samlat in statis-tik. Vinterväghållningen stod 2003för 27 % av den totala kostnaden,följd av gatubelysningen med cirka25 % och beläggningsunderhålletmed 19 %. De övriga drifts- ochunderhållskostnaderna består avkostnader för barmarksrenhållning,dagvattenavledning, konst-byggnader, trafiksignaler, trafik-anordningar och gröna ytor.

Saltförbrukning

Saltförbrukningen ökade mellanåren 1993 och 1995 från 56 000 till64 000 ton. De efterföljande två årenlåg saltförbrukningen på en relativtkonstant nivå och var totalt cirka62 000 ton 1997. 1998 ökade salt-förbrukningen kraftigt, till rekord-nivån 74 500 ton, för att däreftersuccessivt sjunka till 61 000 ton2002. En liten ökning skedde under2003 då 64 000 ton salt förbrukades.Figuren visar kommunernas salt-förbrukning under perioden 1993-2003.

Vinterväghållning

De milda vintrarna i slutet av 80-talet och början av 90-talet gjorde attkostnaderna för vinterväghållning-en minskade och låg på förhållande-

vis låga nivåer under ett antal år.Under åren 1993-1996 ökade dockkostnaderna för vinterväghåll-ningen med totalt 19 %. Under 1997minskade de med 14 % i förhållandetill året innan och 1998 ökade kost-naderna för vinterväghållningenigen med hela 35 % till cirka 1,18miljarder kronor. Under 1999 stegvinterväghållningskostnaderna yt-terligare, till dryga 1,2 miljarder, föratt 2001 sjunka tillbaka till 1998 årsnivå. 2002 steg kostnaderna ånyo tillknappa 1,25 miljarder, varefter de2003 återigen sjönk med 8 % tillcirka 1,15 miljarder kronor.

855975 989 1 022

879

1 184 1 2181 141

1 2481 150

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

200

400

600

800

1000

1200

1400

milj

oner

kr

Kostnader för vinterväghållning 1993–2003

Kommunernas saltförbrukning 1993–2003

56 5764 63 62

75 7268

6164

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

10

20

30

40

50

60

70

80

Tuse

n to

n



Kostnaderna för beläggnings-underhåll låg för tio år sedan på un-gefär samma nivå som under 2003.Dock har kostnaderna varieratunder åren däremellan. Under 1994och 1995 sjönk kostnaderna förbeläggningsunderhåll med sam-manlagt cirka 9 % jämfört med 1993års siffror. Därefter låg kostnadernapå en relativt konstant nivå fram till1999, då en, i förhållande till kostna-derna 1998, nioprocentig ökningskedde. Under 2001 steg kostna-derna ytterligare, till 965 miljonerkronor, och tioårsperiodens högstanivå nåddes. Under 2002 och 2003sjönk kostnaderna återigen, med5,5 % respektive 10 %.

Kostnaderna i förhållande tillbeläggningsunderhållets omfattninghar varierat under åren beroende påbland annat det ekonomiska läget ikommunerna. Totalkostnaderna förbeläggningsunderhållet låg 1997 och1998 på ungefär samma nivå. Emel-lertid ökade den underhållna ytanunder 1998 vilket innebär att dengenomsnittliga kostnaden sjönknågot. Mellan 1998 och 2001 ökadekostnaden per kvadratmeter under-hållen yta, för att under 2002 och2003 återigen sjunka. Genomsnitts-kostnaden för beläggningsunderhållvar 2003 cirka 9 % lägre än åretinnan.

Gatubelysning

Kostnaden för gatubelysning repre-senterade 2003 en fjärdedel av detotala drift- och underhållskost-naderna. Under tioårsperioden harkostnaden varierat mellan den läg-

807 780 734 779 788 788859

965912

823

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

100200300400500600700800900

1000

milj

oner

kr

Kostnader för beläggning 1993–2003

Barmarksrenhållning

Kostnaderna för barmarks-renhållning rörde sig under åren1993 till 1998 mellan cirka 300 och330 miljoner kronor. De högstakostnadslägena under denna periodnåddes 1993 och 1998, medan kost-naden var som lägst 1995. Från ochmed år 1999 ökade kostnadernavarje år till toppnivån 483 miljonerkronor 2002. Liksom många av deövriga kostnaderna sjönk kostnadenför barmarksrenhållningen under2003, då cirka 448 miljoner kronoranvändes för detta ändamål i kom-munerna.

874

971 927 945 966 994 1 036 1 026 1 004

1 083

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

200

400

600

800

1000

1200

milj

oner

kr

Kostnader för gatubelysning 1993–2003


sta nivån på 874 miljoner kronor,vilken uppnåddes 1993, till den hög-sta på 1083 miljoner 2003. Mellan1995 och 1998 ökade kostnadernasuccessivt till strax under 1 miljardkronor. Året därefter sprängdesenmiljardgränsen då kostnaden förgatubelysning uppgick till 1 036 mil-joner. Under 2001 och 2002 sjönkkostnaden något, för att sedan stigamed cirka 8 % under 2003.

Investeringar

Kommunernas totala investeringarhar både under 2002 och 2003 upp-gått till cirka 2,8 miljarder per år.Detta är en kraftig ökning jämförtmed perioden 1994–1999 då investe-ringarna höll sig på en relativt kon-stant nivå kring 1,2–1,5 miljarder.Från 1999 till 2002 har alltså kom-munernas investeringar mer än för-dubblats.

Frågan om samredovisade investe-ringar ställdes inte i enkäterna för1999, 2002 och 2003. Istället frågadesefter investeringar av smärre karak-tär. Svarsfrekvensen på den senarefrågan har varit relativt låg. Dess-utom är det sammanlagda beloppsom de svarande kommunerna upp-gett att de lagt i investeringar avsmärre karaktär litet i förhållande

till de övriga två investerings-posterna. Av dessa anledningar väl-jer vi att inte redovisa denna uppgifthär, utan hänvisar till de kommun-visa uppgifterna i förbundets statis-tik-webb WebOr (www.webor.se).Att frågeställningarna om investe-ringar ändrats något under denredovisade perioden innebär attjämförelser mellan de första sex årenoch de sista tre bör göras med för-siktighet.

Vägverkets investeringar har undertioårsperioden fluktuerat mindre änkommunernas. Minskningar skeddeunder 1996 och 1997. 1998 steginvesteringarna med över 1 miljardkronor, för att under 1999 falla till-baka till 1996 och 1997 års nivåer.Periodens största investeringargjorde Vägverket under 2003.

Investeringar i kom-munernas vägnätmätt i miljoner kro-nor. (Avser 2003 årspriser enl NPI)

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2002 2003

Kommunala gator 807 786 792 849 684 789 972 2 120 1 763Nyexploatering 352 222 224 210 207 228 263 737 1 068Samredov. investeringar 387 203 163 231 332 504

Totalt 1 546 1 211 1 179 1 290 1 223 1 521 1 235 2 857 2 831

Vägverket 9 260 9 538 7 803 7 146 8 465 7 462 8 319 9 700

1 5461 211 1 179 1 290 1 223

1 5211 235

2 857 2 831

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2002 2003

500

1000

1500

2000

2500

3000

milj

oner

kr

Totala investeringar 1993–2003


Var finns de kommunvisa uppgifterna om kost-nader och mängder inom väghållningen 2003?

De kommunvisa uppgifterna åter-finns på Svenska Kommunförbun-dets statistik-webb www.webor.se.Sidan kan även nås via förbundetsnya hemsida www.lf.svekom.se.

Nedan åskådliggörs hur Weborsnyckeltalsredovisning kan se ut. Enmängd sökningar och jämförelserkan här göras. Sökningen kan foku-seras på ett eller ett par nyckeltal

och flera kommuner, alternativt enkommun och flera nyckeltal. Analy-serna kan dessutom göras årsviseller som tidsserier. De uppgiftersökningarna resulterar i redovisas itabeller och olika typer av diagram,beroende av vilka alternativ somväljs. Sökresultaten kan även sparassom Excel-ark för egen bearbetning.

Du hittar fler bra skrifter om k ommunal väg-hållning på www .svekom.se, välj Publikationer .

bhaar1

Spärrningsfelen i texten nedan är nog bara "falskt alarm", men kolla för säkerhets skull.


Kommunernasväghållning

2003Kostnader, mängder och nyckeltal

Fler exemplar kan beställas påtfn 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40

eller på www.svekom.sevälj ”Publikationer”.

ISBN 91-7289-264-1

SVENSKAKOMMUNFÖRBUNDET

Documents

7289-264-1