7289 047 9

Trafiksäkerhet iplanprocessen

Ideskrift om hur trafiksäkerheten kan behandlasi den kommunala planoch tillståndsprocessen

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Förord

Riksdagen har beslutat att Nollvisionenska vara vägledande för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och att vägtransportsystemets utformning och funktion skaanpassas till de krav som följer av detta.Beslutet ställer ökade krav på kommunerna att redovisa trafiksäkerhetskonsekvenserna i de kommunala planerna.

Syftet med denna ideskriften är att visapå möjligheterna att påverka trafiksäkerheten i olika planskeden och att geexempel på teknik för att redovisakonsekvenserna. Skriften kan ses somen fortsättning på den tankegång somväcktes med Kommunförbundets skrift"Lugna gatan".

Förhoppningen är att skriften ska kunnafungera som ett hjälpmedel i planarbetet

och därmed bidra till ökad trafiksäkerhet.

Arbetet har initierats och letts av HåkanJohansson, Svenska Kommunförbundet.Skriften har färdigställts av Sari Wallberg, Kommunförbundet. Texten harskrivits av Anders Berggren, Tyrensinfrakonsult AB.

I styrgruppen har ingått Ulf Agermark,Kommunledningskontoret Växjökommun; Leif Hillding, Stadsbyggnadskontoret Örebro; Peter Rydell, Stadsbyggnadskontoret Växjö; Eva Sjölin,Region Skåne; Harald Skölving, Vägverket och Mathias Wärnhjelm, Tekniska kontoret Umeå.

Svenska Kommunförbundet i oktober 2001

© Svenska Kommunförbundet 2001

118 82 Stockholm . Tfn 08-452 71 00

Epost: [email protected] . Webbplats: www.svekom.se

ISBN: 91-7289-047-9

Tryckeri: Repro8, Nacka

Text: Anders Berggren

Omslag: Michael Schneider

Redigering och form: Birgitta Granberg och Björn Hårdstedt

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40

Trafiksäkerhet i planprocessen 1

Innehåll

Förord 1

Innehåll 2

Sammanfattning 3

Dagens trafiksäkerhetssituation 4

Planprocessen 8

Checklista för egenkontroll av trafiksäkerhet 11

Exempel på tillämpning:

Planering på regional och mellankommunal nivå 14


Översiktsplaner 16


Fördjupade översiktsplaner och sektorsplaner 18


Detaljplaner 20


Bygglov och förköp 22


Väghållarprojekt 24

Kunskapsunderlag för att öka trafiksäkerheten 26

2 Trafiksäkerhet i planprocessen

Sammanfattning

Riksdagen beslutade 1997 att det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet iSverige ska vara att ingen dödas ellerskadas allvarligt till följd av vägtrafikolyckor, den s k "Nollvisionen". För attuppnå trafiksäkerhetsmålet ska vägtrafiksystemets utformning och funktionanpassas till de krav målet ställer.

Detta innebär att trafiksäkerheten måstelyftas fram i planeringen och möjligaåtgärder vidtas på alla planerings- ochbeslutsnivåer. Planerare och systemutformare måste vid alla tillfällen bevaka att trafiksäkerhetsintresset beaktasoch konsekvenserna med avseende påtrafiksäkerhet ska redovisas i planer ochbeslutsunderlag.

Påverkan möjlig på alla plannivåer

Till stor del är det kommunerna som haransvaret för att förbättra trafiksäkerheten i samhället. Förutsättningar ochmöjligheter för hur trafiken kan ordnas iformas nämligen hög grad i den kommunala planeringen på olika nivåer.

Förutsättningarna för trafikens omfattning och fördelning på färdmedel avgörs i stor utsträckning i kommunövergripande planer och översiktsplaner.I detaljplaner bestäms markanvändningen och principerna för trafiksystemets utformning.

Bygglov och förköpsärenden kan påverka trafiksäkerheten. På denna nivåkan lokala problem både skapas och elimineras. Även för väghållarprojekt sominte kräver en planmässig prövning börsåväl direkta som indirekta trafiksäkerhetskonsekvenser tydligt redovisas.

Alla möjligheter på planstadiet

Det är i planeringsskedet man ska beskriva konsekvenserna och jämföraalternativen för när planerna väl genom-

förts är det för sent att ändra förutsättningarna.

Planeringsunderlaget får inte vara vilseledande och alla väsentliga konsekvenser ska redovisas enkelt och begripligtså att beslutet om genomförande, sålångt möjligt, baseras på kunskap.

I planprocessen ska planförslagen värderas mot såväl de trafikpolitiska målensom mot övriga samhällsrnål. Delmålenkan vara i olika grad motstridiga ochkonsekvenserna av dessa måste tydligtredovisas för att möjliggöra en samladvärdering. Det är nödvändigt att, på ettjämförbart sätt, beskriva de olika delmålen samt identifiera och kvantifieramåluppfyllelsen och målkonflikterna förde olika alternativen.

Checklista för egenkontroll

För att underlätta en mer systematiskbedömning av planens/beslutets trafiksäkerhetskonsekvenser har en checklistaför egenkontroll upprättats. I skriftenges exempel på användning av checklistan i olika situationer. Checklistan kanäven hämtas på Svenska Kommunförbundets hemsida, www.svekom.se.

Det är viktigt att de trafiksäkerhetskonsekvenser som checklistan tydliggör redovisas i planbeskrivningen/beslutshandlingen för att trafiksäkerheten skakunna värderas i förhållande till andraintressen och samhäJJeliga mål.

Som ett eget avsnitt finns även en förenklad sammanställning av dagenskunskapsläge vad gäller vägtrafjkolyckor. Denna utgår från de principerför trafiksystemets utformning sompresenteras i "Lugna gatan!" och framhåller de väsentliga orsakssambandmellan hastighet, utformning och säker-

het som forskningen hittills har klarlagt.


ChecklistaA Ökad trafik?

B Fler olyckor?

C Fler skadade?

Dagens trafiksäkerhetssituation

Nuvarande olyckstal ochansvarsfördelning

De samhällsekonomiska kostnadernaför trafikolyckor i Sverige uppgår årligen till cirka 15 miljarder kronor,mänskligt lidande oräknat. Varje år dödas över 500 personer på vägarna. Cirka4000 skadas allvarligt. Trafikskadornaär därmed ett av Sveriges största folkhälsoproblem.

Förhållandena är givetvis inte acceptabla och enligt riksdagens beslut år 1997ska målet vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckorinom vägtransportsystemet. Denna"Nollvision" anger den inriktning planeringen måste ha.

Etappmål i riktning mot "Nollvisionen"är att antalet dödade och allvarligt skadade på grund av trafikolyckor fortlöpande minskas för alla trafikantkategorier. Antalet personer som dödas börha minskat med minst 50 % till år 2007räknat från 1996 års nivå.

Under de senaste åren visar dock statistiken att fler olyckor med personskadorhar inträffat. Regeringen har, för attvända trafikskadeutvecklingen, ålagtVägverket, som har sektorsansvaret förtrafiksäkerheten, att upprätta en trafiksäkerhetsplan för fysiska åtgärder längsnationella stamvägar och att även redovisa andra effektiva åtgärder.

Trafiksäkerhet är ett av fleraplaneringsmål

Transportpolitiken ska, enligt pIOp.1997/98:56 (Transportpolitik för en hållbar utveckling), utformas så att förutsättningar skapas för en utveckling moten långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i


hela landet. Balans måste uppnås mellanbehovet av utvecklad välfärd och ekonomisk tillväxt och kravet på ett transportsystem som ryms inom de ekologiska ramarna och som är socialt ochkulturellt hållbart.

• För att uppnå en ekologiskt hållbarutveckling av transportsystemetkrävs att miljön skyddas och att vihar en hållbar försörjning med energioch andra naturresurser.

• Den ekonomiska utvecklingen ställerkrav på ett transportsystem med högkvalitet, tillförlitlighet, tillgänglighetoch kapacitet i hela landet men ocksåinternationell t.

• Ett socialt hållbart transportsystemförutsätter en god tillgänglighet föralla befolkningsgrupper i hela landetoch att transporterna är säkra så attliv och hälsa inte riskeras.

• Ett kulturellt hållbart transportsystembidrar till att utveckla kulturen, försörja kulturbygder, tillvarata regionala karaktärsdrag och bevara kulturmiljöer.

Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. De delmål somanges är:

• ett tillgängligt transportsystem

• en hög transportkvalitet

• en säker trafik

• en god miljö

• en positiv regional utveckling

Förslag till ny lagstiftning

En utredning med uppdraget att göra enbred översyn över samhällets ochnäringslivets ansvar för en säker trafik

tillsattes 1999 (se SOU 2000:43). Utredningen, med namnet Trafikansvarsutredningen, föreslår dels ett ökat ansvarför de s k systemutformarna, och delsett inrättande aven Vägtrafikinspektion.

Med systemutformare menar man desom bygger upp trafiksystemet, t exväghållare, vägbyggare, fordonstillverkare och generalagenter, däcktillverkareoch de som yrkesmässigt använder sigav systemet t ex åkerier men även skoloroch andra som kan påverka trafikförhållandena.

Systemutformarna bör, enligt utredningen, systematiskt arbeta med att förbättra trafiksäkerheten, till exempelgenom att undersöka alla dödsolyckoroch sedan vidta förebyggande åtgärder.

Utredningen föreslår också att en särskild tillsynsmyndighet, Vägtrafikinspektionen, med uppgift att bland annat

bedriva utvärderings- och granskningsverksamhet, utforma regler för kvalitetssäkringssystem och initiera forskningsoch utvecklingsverksamhet, inrättas.

Trafikanten kommer fortfarande att haett ansvar för att uppträda korrekt, menskillnaden jämfört med tidigare är atttrafikmiljön ska vara utformad så att ettmisstag inte behöver leda till trafikantens död.

Under 2002 ska Trafikansvarsutredningen närmare analysera förutsättningarna för en Vägtrafikinspektion.Utredningen ska även ta ställning tillom denna ska utgöra en egen myndighet, integreras i Vägverkets ordinarieorganisation eller i någon annan statligmyndighet samt beräkna kostnaderna.

Det är alltså i dagsläget oklart dels omdet blir en ny lag, dels om en Vägtrafikinspektion kommer att inrättas.

Antal dödade och svårt skadade personeri trafiken i Sverige

600lh---------------------~II Svårt skadade D Dödade

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999


Program och strategier föratt öka trafiksäkerheten

11-punktsprogrammet

Våren 1999 presenterade regeringen dets.k. 1l-punktsprogrammet för ökad trafiksäkerhet. Programmet upptar följande punkter:

1. Satsning på de farligaste vägarna

2. Säkrare trafik i kommunerna

3. Trafikantens ansvar betonas

4. Säker cykeltrafik

5. Kvalitetssäkring av transporter

6. Krav på vinterdäck

7. Svensk teknik utnyt~asbättre

8. Ansvar för dem som utformarvägtrafiksystemet

9. Samhällets hantering av trafikbrott

10.Frivilligorganisationernas roll

11.Alternativa finansieringsformer förnya vägar.

Vägverkets trafiksäkerhetsstrategi

Hösten 1999 presenterade Vägverket ett,i samråd med Naturvårdsverket,Svenska Kommunförbundet och Rikspolisstyrelsen, utarbetat förslag till strategi för miljö och säkerhet. (Miljö ochsäkerhet på väg - en investering förframtiden). Strategin kan sammanfattasi följande sju punkter:

1. Efterfråga och genomför säkra ochrniljöanpassade transporter

2. Driv på den internationella utvecklingen av fordon och bränslen

3. Utveckla vägarna så att de klararskärpta krav på säkerhet och miljö

4. Utveckla tätorternas miljö och trafiksäkerhet samt öka gång-, cykel- ochkollektivtrafikens konkurrenskraft

6 Trafiksäkerhet i plan processen

5. Samverkan mellan stat och näringslivför utveckling av ny teknik

6. Öka och sprid kunskapen och arbeta idialog med andra

7. Ekonomisk stimulans stöder utveck-lingen.

Strategin är viktig för trafiksäkerhetsarbetets långsiktiga inriktning mentorde, enligt Vägverket, knappast gekonkreta effekter under den närmastetiden. För att snabbt minska antaletdödade och svårt skadade i trafikenkrävs, enligt Vägverket, främst åtgärderför att göra vägarna säkrare samt utökad övervakning och kontroll av hastighet, nykterhet och bältesanvändning.

Att göra vägarna säkrare är Vägverkets(de statliga vägarna) respektive kommunernas (de kommunala vägarna) uppgiftmedan ansvaret för övervakning ochkontroll ligger på polisen.

Inriktningen av den kommunala fysiskaplaneringen bör, med anpassning tillden av Vägverket m fl upprättade strategin för miljö och säkerhet, vara att

• Efterfråga, underlätta för och genomföra säkra och rniljöanpassade transporter.

• Planera så att vägarna klarar skärptakrav på säkerhet och miljö.

• Planera tätorterna med avseende påmiljö och trafiksäkerhet samt så attgång-, cykel- och kollektivtrafikenskonkurrenskraft ökar.

• Sprida kunskap om och öka förståelsen för trafiksäkerhetens betydelse.Underlätta för en dialog med andra.

Kommunala trafiksäkerhetsprogram

Kommunerna kan påverka trafiksäkerheten på många olika sätt. Flertaletkommuner i Sverige har utarbetatkommunala trafiksäkerhetsprogram.Programmen följer i huvudsakKommunförbundets "Handledning förkommunalt Trafiksäkerhetsprogram".Handledningen utgör ett underlag förkommunernas trafiksäkerhetsarbete isamverkan med Vägverkets regionalaorganisation, och beskriver en arbetsprocess. I handledningen betonas viktenav att förändra synen på trafiksäkerhet

vid samhällsplanering och att särskiltvärna om oskyddade trafikanter i planeringen.

Stor betydelse för trafiksäkerheten harockså kommunernas insatser som väghållare och som goda föredömen. Driftoch underhåll av trafiksystemet är viktigt både sommar och vintertid, information och övervakning likaså. Sådanaåtgärder regleras inte i kommunernasfysiska planering enligt Plan- och byggJagen och behandlas därför inte här. Deingår däremot som väsentliga delar i detkommunala trafiksäkerhetsprogrammet.


Planprocessen

Lagakraft

Den kommunalaplanprocessen

Lagstiftn ingen

Initiativ och vidtagna åtgärder på nationell och regional nivå ger förutsättningarna för hur framgångsrik planeringenpå lägre nivåer kan bli. Administrativa,juridiska och ekonomiska styrmedel påverkar den tekniska utvecklingen, resbenägenheten och konkurrenskraftenhos olika färd- och transportmedel.

Det är, enligt planoch bygglagen (PBL),en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark ochvatten. Planeringen av vägtrafiksystemet ingår i samhällsplaneringen och ären uppgift som, enligt PBL och väglagen(Vägl), delas av kommunerna och Vägverket. Järnvägar planeras av Banverketenligt lagen om byggande av järnväg(LBJ). Dock får varken väg eller järnväginom område med detaljplan eller områdesbestämmelser byggas i strid motPBL.

Lagstiftningen ställer således stora kravpå kommunerna att förändra vägtrafiksystemet till ett långsiktigt hållbart trafiksystem i enlighet med de trafikpolitiska mål som finns.

Kommunala planer ochtillstånd

Kommunerna har det primära ansvaretför den fysiska samhällsplaneringen.Trafiksäkerheten kan påverkas dels

Start

UpprEpat abe~ med idiEr fämarkanvänchingoch sys\emJtfcrmning samtkonsek\ensbeskrivningar o<h analy""r


genom de planer kommunen upprättar,dels vid tillståndsprövningen av enskilda ärenden.

Kommunernas ansvar sträcker sig frånatt i översiktsplanerna påverka förutsättningarna för en säkrare trafik till denkonkreta skötseln av trafiksystemet. Detär kommunerna som planerar för ochutformar de kommunala vägnäten ochdet är kommunerna som prioriterar behovet av åtgärder för att öka säkerheten.

Planeringsprocessen är ett instrumentför samordning av olika intressen ochåtgärder men möjliggör också ett demokratiskt inflytande som bidrar till ökadförståelse hos politiker, intressenter ochandra aktörer för ett fullföljande av deföreslagna åtgärderna. Genom att tydligt redovisa trafiksäkerhetskonsekvenserna i planerna ökar insikten om problemet och om åtgärdernas betydelsehos alla som medverkar i planprocessen.

Planläggningen ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalandeutformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigtgod hushållning med mark och vattenoch med energi och råvaror ska främjas.I planläggningen ska också befintliganatur- och kulturvärden beaktas.

Ut-Samråd stal-

...";~:;f',"d'

I planprocessen ska kommunen samråda med de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som harett väsentligt intresse av planförslaget.Den normala generella arbetsgången förden kommunala planprocessen illustreras ovan.

Trafiksäkerheten kan påverkas på alla plannivåer

Generellt går allt planarbete ut på attbeskriva och värdera konsekvensernaav de föreslagna förändringarna. Trafiksäkerheten är en av flera aspekter sompåverkas av den fysiska planeringen.Planerna på alla plannivåer medför för-

ändringar som i större eller mindre gradpåverkar trafiksäkerheten såväl inomsom utanför planområdet. På alla planoch beslutsnivåer måste därför konsekvenserna med avseende på trafiksäkerheten beskrivas. Detta bör ske genomatt redovisningen av trafiksäkerhetskonsekvenserna inarbetas i den ordinarie planbeskrivningen.

Även vid tillståndsprövningen kan trafiksäkerheten påverkas. Kommunernahar dessutom skyldighet att redovisahur trafiksäkerheten tillgodoses, eftersom byggnader, enligt PBL, ska placerasoch utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligtpå trafiksäkerheten.

Regionplaner

Översiktsplaner

Fördjupade översikts

planer och sektorsplaner

Detaljplaner

Områdesbestämmelser,

fastighetsplaner

Bygglov, rivningslov,

marklov

Väghållarplaner, DrIft

och underhållsplaner

Lokala trafikföreskrifter

För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner antas.

Varje enskild kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela

kommunen. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användningen av

mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas.

För delar av kommunen, alternativt för avgränsade intresseområden, kan

kommunerna förtydliga och komplettera översiktsplaneringen med fördjupade

översiktsplaner respektive sektorsplaner. Exempel på en fördjupad översikts

plan är en centrumplan, sektorsplaner är bl.a. naturvårdsplan och trafikplan.

Detaljplaner upprättas för att reglera markens användning och bebyggelsen

inom kommunen. Detaljplanerna omfattar endast begränsade delar av

kommunen.

För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får

områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med översiktspla

nen ska uppnås eller för att säkerställa att riksintressen tillgodoses.

Fastighetsplaner får antas för att under lätta genomförandet av detaljplaner.

Fastighetsplaner upprättas numera mycket sällan.

För byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning m m

fordras tillstånd i form av bygglov, rivningslov respektive marklov

Kommunen har i sin roll som väghållare möjlighet att påverka såväl utform

ningen och standarden som användningen av gatunätet. Beslut om utformning

av gator och offentliga platser kan, inom de ramar detaljplaner anger, fattas av

kommunen utan särskild planprövning. Standarden påverkas genom de resur

ser och den strategi kommunen har för drifts- och underhållsåtgärder.

Användningen av trafiksystemet påverkar kommunen genom att utfärda lokala

trafikföreskrifter. Kommunen har rätt att utfärda lokala trafikföreskrifter för

vägar inom tätbebyggt område. Utanför tätbebyggt område meddelar kommu

nen lokala trafikföreskrifter för de vägar för vilka kommunen är väghållare. För

övriga vägar utfärdar länsstyrelsen de lokala trafikföreskrifter som ska finnas.


Den kommunala planprocessen sker på 01 ikanivåer och med olika syften

Trafikpolitiska målNationella åtgärder och regionala planer

BygglovI

Väghållaråtgärder TLokala trafikföreskrifter

Översiktsplaner och förddjupadeöversiktsplaner

I......

Sektorsplaner och trafikplanerT

~·I--~-+1~·I---~

-+I--~-+1---=

Beskrivning av hurtrafiksäkerheten påverkas:

~·I---~

+I Deta~plane,

Riksdag. regering, regionala myndigheterAnger överordnade planeringsförutsättningar

KommunerPåverkar problemets samlade omfattning och anvisarmöjliga lösningar

Anger utformning och teknik för att fötia upp planernasintentioner

Beskriver konflikter och metoder för att minskaproblemen

Hur trafiksäkerheten påverkas bör redovisas på allaplan- och tillståndsnivåer.


Checklista för egenkontroll av trafiksäkerhet

Trafiksäkerheten påverkas av planernapå olika sätt. Allmänt gäller att antaletpersoner som dödas eller skadas allvarligt i trafiken är beroende av

• Trafikmängden eller exponeringend.v.s. omfattningen av trafikverksamheten där olyckor kan ske.

• Olycksrisken d.v.s. sannolikheten föratt bli inblandad i en trafikolycka.Olycksrisken är i stor utsträckningberoende av trafiksystemets detaljutformning.

• Skaderisken och skadegraden dvssannolikheten för att man blir skadadom man blir inblandad i en trafikolycka och att skadan är allvarlig.Trafikens hastighet är en viktig parameter.

En checklista bör kunna underlätta arbetet med egenkontroll av hur trafiksäkerheten påverkas på olika plannivåer och iolika alternativ under förutsättning atttillämpningen är enkel.

I det följande ges ett förslag till checklista samt exempel på hur den kan tilllämpas på olika plannivåer.

Förslag till checklista

Checklistan är uppdelad i tre avsnitt.I avsnitt A kontrolleras om planförslagetinnebär ökad trafik, i avsnitt B om detkommer att medföra fler olyckor och iavsnitt C om dessa olyckor innebär flerdöda och svårt skadade personer.

Checklistan redovisas nedan med kommentarer för aspekter som bör kontrolleras i de olika avsnitten. Värderingenav respektive aspekt görs utifrån hur debedöms påverka trafiksäkerheten.

Exempel på hur checklistan kan användas följer senare. Checklistan finnsockså att hämta i digital form påSvenska Kommunförbundets hemsida,www.svekom.seianslutning till information om denna skrift.


Plan-/projektbenämning: .

Planen/ projektet medför trafi ksäkerhetskonsekvenserutanför plan-/projektområdet som måste beaktas Ja D Nej D

A. Ökad trafik?

Planen/projektetpåverkar:

Fler och längre resor ökar trafikens omfattning och medför ökad olycksexponering vid i övrigt lika förhållanden. Omfördelning till bättre gator ger färre konflikter. Omfördelning till säkrare fordon minskar såvälantalet olyckor som skador.

Förändringen bedöms medföraatt trafiksäkerheten påverkas:Positivt Negativt Obetydligt Kommentarer:

Trafi ka Istringen

Trafikarbetet

Antalet konflikter

Valet av färdmedel

AlA2

A3

A4

B. Fler olyckor?

Planen/ projektetpåverkar:

Olycksrisken, skaderisken och skadegraden beror bl.a. på trafikmiljöns komplexitet och utformning,fordonens hastighet samt på trafikanternas beteende och skyddsutrustning.


Trafikmiljön

Fordonshastigheterna

Trafi ka ntbeteendetjkategorierna

Bl

B2

B3

C. Fler döda och skadade personer?

Kommentarer

Förändringen bedöms medföraatt trafiksäkerheten påverkasPositivt Negativt Obetydligt

Antalet dödade och svårt skadade i trafiken beror både på trafikens omfattning enligt avsnitt A och riskerna enligt avsnitt B.

Planen/projektetmedför förändratantal svårt skadade:

Ge-trafikanter

Kollektivtrafikresenärer

Bilburna trafikanter

ClC2

C3


Kommentarer till checklistan

Nedanstående kommentarer är en förenklad sammanställning av viktiga faktorer sompåverkar säkerheten. Främst baseras kommentarerna på handboken "Lugna gatan".

Al Trafikalstringen och resbehovet per färdmedel påverkas av markanvändningenoch planstrukturen. En tät bebyggelsestruktur främjar gång- och cykeltrafik.

A2 Exponeringen är beroende av trafikarbetet som i sin tur är beroende av trafiknätens utformning och genhet. Trafikregleringar och förbifarter ökar trafikarbetet men kan trots det förbättra säkerheten (se A3).

A3 Trafiksäkerheten påverkas av hur trafikarbetet fördelas på gator med olikakonfliktslag och konfliktmängder. Exempelvis minskar normalt trafikregleringar och yttre förbifartsleder antalet konflikter med oskyddade trafikanter.

A4 Valet av färdmedel påverkas av utformningen av trafiksystemen och av detkollektiva trafikutbudet. Trafiksäkerheten påverkas av fördelningen på färdmedel med olika olyckstal.

Bl Antalet olyckor minskar då risken för missförstånd minskar. Enkelhet och tydlighet eftersträvas. Fasta hinder bör undvikas.

B2 Lägre hastigheter medför både minskad olycksrisk och minskad risk för allvarliga skador.

B3 Ökade kunskaper hos trafikanterna, större regelefterlevnad och ökad användning av skyddsutrustning minskar antalet olyckor och skadornas allvarlighetsgrad.

CI Antalet skadade cyklister i trafiken och skadegraden är beroende av bl.a.cykeltrafikens omfattning och trafiksystemets utformning. En stor del avcykelolyckorna är singelolyckor för vilka även underhållet av de separatacykelvägarna har stor betydelse.

C2 De kollektiva färdmedlen buss och tåg har i sig hög säkerhet. Vad som måstebeaktas vid bedömningen av olycks- och skaderiskerna är dock olycksriskernaför trafikanterna vid och på väg till och från hållplatser.

C3 Yttre faktorer som kan påverkas av planering och som påverkar antalet bilistersom skadas allvarligt i trafiken är biltrafikens omfattning, trafiksystemets utformning och biltrafikens hastigheter. Minskat bilresande, säkrare vägar medfärre och mindre farliga konflikter samt lägre hastigheter och en "mjukare"trafikmiljö minskar antalet skadefall.

Trafiksäkerhet i plan processen 1.3


Planering på regional och mellankommunal nivå

Övergripande planering på regional ochmellankommunal nivå krävs då frågorom användning av mark- och vattenområden som angår flera kommunermåste utredas eller då flera komm1lllersöversiktliga planering måste samordnas.Planeringen kan genomföras av kommunerna tillsammans, exempelvis i ettregionplaneförbund, eller av ett särskiltregionplaneorgan.

Behovet aven övergripande planeringpå denna nivå har ökat i takt med ökningen av såväl den fysiska som ekonomiska rörligheten i samhället. Samhällethåller på att internationaliseras och samverkan inom de större regionerna får alltstörre betydelse. Genom ett regionaltsamarbete kan effektiviteten ökas ochkonkurrensförutsättningarna förbättras.

Frågor som kan bli aktuella på dennanivå och som påverkar förutsättningarna för trafiksäkerheten i vägtransportsystemet är bl a

• bebyggelsestruktur och transportbehov

• det övergripande vägtransportsystemets utformning

• kollektivtrafikens konkurrenskraft

• tillgängligheten för funktionshindrade

För den regionala transportinfrastrukturplaneringen upprättas lO-åriga s kRTI/LTI-planer (Regional investeringsplanering respektive Länstransportplan)samt RTP/LTA-planer (Regional trans-


portplan respektive Länstrafikomläggningsplan) med Länsstyrelserna respektive de självstyrande regionerna som ansvariga. En strategisk trafiksäkerhetsanalys och konsekvensbedömning ärviktig även i detta sammanhang.

Ett exempel på tillämpning av den tidigare beskrivna checklistan vid planeringpå regional och mellankommunal nivåredovisas till höger. Exemplet är hypotetiskt och avser en extern stormarknadsetablering.

En slutsats är att stormarknaden i exemplet medför en positiv effekt i innerstaden genom att antalet konflikter medoskyddade trafikanter minskar, men åandra sidan kan den kvarvarande biltrafikens hastigheter komma att öka vilket påverkar skadegraden. Utanförinnerstaden ökar antalet olyckor ochskadegraden vid bilolyckor. Inom regionen som helhet bedöms exemplet medföra att trafiksäkerheten försämrasnågot.

För att kunna värdera dessa konsekvenser i förhållande till övriga konsekvenser som etableringen medför och för attkunna jämföra olika lokaliseringsalternativ, bör en noggrannare beräkningoch beskrivning av trafikarbetet ochfärdmedelsfördelningen göras. I planbeskrivningen bör om möjligt en kvantifiering av olyckstalen för respektivetrafikantkategori tas med som underlagför en samhällsekonomisk värdering.

Plan-/projektbenämning: Lokalisering av stormarknad i kommunen

Planen/projektet medför trafiksäkerhetskonsekvenserutanför plan-/projektområdet som måste beaktas Ja D Nej 00

A. Ökad trafik?


Fler och längre resor ökar trafikens omfattning och medför ökad olycksexponering vid i övrigt lika förhållanden. Omfördelning till bättre gator ger färre konflikter. Omfördelning till säkrare fordon minskarsåväl antalet olyckor som skador.


Trafikalstringen Externmarknaden medför färre men längreinköpsresor. Totalt ökar resbehovet ochbiltrafikarbetet.

Trafikarbetet

Antalet konflikter

Valet av färdmedel

Innerstaden avlastas viss biltrafik vilket medför färre konflikter med oskyddade trafikanter.

Externmarknaden bidrar till minskad kollektivtrafik och minskad andel gång- och cykeltrafik.

B. Fler olyckor?



Förändringen bedöms medföraatt trafiksäkerheten påverkasPositivt Negativt Obetydligt Kommentarer

Trafikmiljön

Fordonshastigheterna För biltrafik som flyttas ut från innerstadenökar hastigheten. Minskad trafik i innerstadenkan innebära bättre framkomlighet och högrehastigheter.

Trafi kantbeteendetjkategorierna


Kommentarer


Antalet dödade och svårt skadade i trafiken beror både på trafikens omfattning enligt avsnitt A ochriskerna enligt avsnitt B.


Gc-trafikanter



Minskad biltrafik i innerstaden minskar inågon mån olycksriskerna för oskyddadetrafikanter. Aandra sidan ökar eventuelltbiltrafikens hastighet.

Kollektivtrafikens trafikantandel minskarnågot.

En större mängd biltrafik på trafikledermed högre hastighet medför fler ochsvårare skador vid bil/bil-olyckor.



Oversiktsplaner

Varje kommun har skyldighet att upprätta en översiktsplan som omfattar helakommunen. I översiktsplanen ska deallmänna intressen och de miljö- ochriskfaktorer som bör beaktas vid beslutom användning av mark- och vattenområden redovisas.

Planen ska visa grunddragen i fråga ommarkanvändningen och ange kommunens syn på hur den byggda miljön skautvecklas. Den ska också ange trafiksystemens struktur och den trafikpolitiska inriktningen. Översiktsplanenomfattar karta och planbeskrivning.I planbeskrivningen ska planeringsförutsättningarna och planens konsekvenser, däribland trafiksäkerhetskonsekvenser enligt PBL, beskrivas.

Generellt kan konstateras att översiktsplanen har mycket stor betydelse förtrafiksäkerheten. Det är på denna nivåsom förutsättningarna för den framtidatrafiken grundläggs. Planen innehållerstyrande beslut, politiska mål och framtida policy. Översiktsplanens grunddragnär det gäller markanvändningen, lokaliseringen av verksamheterna och strukturen för trafiksystemen ger förutsättningarna för trafikarbetets omfattningoch trafikens fördelning på olika färdmedel och färdvägar, vilket påverkartrafiksäkerheten. Därför ska även översiktsplanens konsekvenser med avseende på dessa aspekter redovisas i planbeskrivningen.

I den kommunala översiktsplaneringenav i dag finns ett flertal exempel påöversiktsplaner som i många avseendenkan vara föredömen för hur sådana planer bör utformas. Däremot är trafiksäkerhetsmålen ofta mindre framträdande och trafiksäkerhetskonsekvenserna


sparsamt redovisade. Åtgärder för attöka trafiksäkerheten kommenteras normalt endast i allmänna termer. I dessafall kan det finnas risk för att intresseområdet trafiksäkerhet undervärderas ijämförelse med andra konkurrerandeintressen.

Det är därför, med hänsyn till det nationella trafiksäkerhetsmålet, önskvärt atttydligare redovisa trafiksäkerhetskonsekvenserna i översiktsplanen. I planenbör, enligt checklistan, anges hur markanvändningen och trafikstrukturen kanförutses påverka trafikutvecklingen,trafikarbetet och fördelningen på färdmedel och hur dessa förändringar i sintur bedöms påverka trafiksäkerheten.

Till höger redovisas ett exempel på hurchecklistan kan användas för egenkontroll av trafiksäkerhetskonsekvenserna ien översiktsplan. Exemplet är liksomtidigare hypotetiskt. Kommunens övergripande ambition antas bl a vara attpåverka markanvändningen och bebyggelsestrukturen på ett sådant sätt attförutsättningarna för den spårburnakollektivtrafiken förbättras.

Sammanfattningsvis görs bedömningenatt trafiksäkerheten med föreslagna åtgärder kommer att förbättras. Storeffekt antas utbyggnaden av den spårburna trafiken få, dels på grund av attkollektivtrafikens attraktion ökar, delsför att säkerheten blir högre. Även deföreslagna åtgärderna för att sänkabiltrafikens hastigheter där konfliktermed oskyddade trafikanter förekommerkommer att medföra betydande säkerhetsvinster. Det är framförallt dessafrågeställningar som bör utvecklas viden beskrivning av trafiksäkerheten påöversiktsplanenivå. Dessutom bör förutsättningarna för de antagna trafiksäkerhetseffekterna redovisas.

Plan-jprojektbenämning: Översiktsplan för kommunenPlanen/projektet medför trafiksäkerhetskonsekvenserutanför plan-/projektområdet som måste beaktas Ja D Nej [R]

A. Ökad trafik?


Fler och längre resor ökar trafikens omfattning och medför ökad olycksexponering vid i övrigt lika förhållanden. Omfördelning till bättre gator ger färre konflikter. Omfördelning till säkrare fordon minskarsåväl antalet olyckor som skador.

Förändringen bedöms medföraatt trafiksäkerheten påverkas:Positivt Negativt Obetydligt Kommentarer

Trafikalstringen Befolkningsökningen medför mer trafik.

Trafikarbetet

Antalet konflikter

Bebyggelsen blir mer spridd, kringfarter gerlängre körvägar.

Förbifartsleder minskar antalet konflikter.

Valet av färdmedel Planeringen inriktas mot mer spårburentrafik.

B. Fler olyckor?



Förändringen bedöms medföraatt trafiksäkerheten påverkas:Positivt Negativt Obetydligt Kommentarer

Trafikmiljön


Ökad separering av trafikslagen ökar säkerheten. Mjuka sidoområden längs trafiklederminskar skaderiskerna.

Gatuklassificering och åtgärder enligt'"Lugna gatan'" sänker hastigheterna.

Trafikantbeteendetjkategorierna Påverkas inte väsentligt.


Kommentarer




Ge-trafikanter


Bättre förutsättningar för cykeltrafiken, mindre biltrafik och lägre hastigheter ökar säkerheten.

Små skillnader.

Bilburna trafikanter Ökat trafikarbete och högre hastigheter påförbifarter kan eventuellt ge fler skadefall.



Fördjupade översiktsplaner och sektorsplaner

Begreppen "Fördjupad översiktsplan"och "sektorsplan" återfinns inte i PBL.Dessa planformer har dock, i många fall,en funktion att fylla när det gäller attnärmare klargöra planförutsättningarinom ett delområde i kommunen och/eller fördjupa kunskaperna inom ettvisst intresseområde, exempelvis engrönplan eller en trafikplan. Beroendepå planform kan beskrivningen utgöraunderlag för en bedömning av trafiksäkerhetskonsekvenser för planen somhelhet eller för en prioritering av olikaåtgärder.

Exemplet avser en miljöanpassadkommunikationsplan. Komrnunikationsplanen ingår som en del av översiktsplanen. Syftet är att få en samladbild av hur transportsystemet skabyggas upp och hur det kan samverkamed bebyggelsen. Planen ska visa ivilken grad miljörnålen kan tillgodoses,hur trafiksystemet kan effektiviseras ochhur trafiksäkerhet kan uppnås.


De ovan nämnda förändringarna avtrafikantbeteendet förutsätter en fortsattsatsning på information och samarbetemed polisen för att öka hjälmanvändningen bland cyklister, förbättra synbarheten i trafiken och allmänt bidra tillen högre värdering av trafiksäkerhetm.m.

Totalt bedöms trafikplanen, trots ökadbiltrafik, medföra att antalet dödadeoch svårt skadade i trafiken minskar,främst tack vare de åtgärder som vidtasför att öka separeringen och minskabiltrafikens hastigheter.

Plan-/projektbenämning: Miljöanpassad kommunikationsplan förkommunen

Planen/projektet medför trafiksäkerhetskonsekvenserutanför plan-/projektområdet som måste beaktas Ja D Nej [EJ

A. Ökad trafik?

Planen/ projektetpåverkar:



Trafikalstringen

Trafikarbetet

Befolkningen ökar, bebyggelsen blir merspridd.

Med längre resor ökar trafikarbetet.

Antalet konflikter Förbifartsleder minskar konflikterna.

Valet av färdmedel Planeringen inriktas på att minska bi/beroendet. Atgärder för att främja busstrafiken ska prioriteras.

B. Fler olyckor?




Trafikmiljön Successivt genomförande av "Lugna gatans"ideer och intentioner ger färre konflikter ochlägre hastigheter.


Trafikantbeteendet!kategorierna. Påverkas inte väsentligt.

c. Fler döda och skadade personer?

Kommentarer



Planen/ projektetmedför förändratantal svårt skadade:

Gc-trafikanter


Trafiksystemet för Ge-trafiken utvecklas.Separeringen ökar.

Små skillnader.

Bilburna trafikanter Längre resor medför ökad olycksexponering.



Detaljplaner

Prövning av markens lämplighet förbebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utforrrming ska enligt PBL skegenom detaljplan om inte tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser. I detaljplanen ska redovisas bl aområden för allmänna platser ochkvartersmark.

• Allmänna platser är bl.a. gator, vägar,torg och parker. Om kommunen ärhuvudman för den allmänna platsenska användningen och utforrrmingenanges i planen.

• Kvartersmark omfattar områden förbebyggelse, idrotts- och fritidsanläggningar, anläggningar för trafik,vatten, avlopp och energi samtskydds- och säkerhetsområden m m.

Detaljplanen består aven plankarta ochen särskild handling med bestämmelsersamt genomförandebeskrivning.

Planen ska grundas på ett program somanger utgångspunkter och mål förplanen. Till detaljplanen ska fogas enplanbeskrivning i vilken bl.a. planeringsförutsättningarna, planens syfteoch skälen till planens utformning skaredovisas. Dessutom ska planförslagetåtföljas av annat planeringsunderlag


som kommunen anser vara av betydelseför en bedörrming av förslaget.

I detaljplanen regleras markanvändningen. Det är då som reglerna för samspelet mellan olika trafikantgrupper utformas. I detaljplanen kan konfliktanledningar både skapas och elimineras.Det är också där som möjligheterna attlösa förutsedda konflikter redovisasgenom a tt tillräckligt u trymme reserveras för erforderliga åtgärder. Pådenna planeringsnivå fastställs nätutforrrmingen och i princip även utformningen av trafikmiljön.

I en detaljplan kan både markanvändningen, verksamhetens omfattning ochtrafiksystemets utformning påverkatrafiksäkerheten. Effekterna kan uppståsåväl inom som utanför planområdet.Skillnaderna mellan olika detaljplanerstrafikmässiga konsekvenser är dockmycket stora.

Det hypotetiska exemplet avser endetaljplan för en ny skola nära bostadsbebyggelsen men i anslutning till en trafikerad gata. Skolbarnen korsar gatan påett hastighetssäkrat övergångsställe.

Den slutsats som kan dras är att avgörande för om den nya skolan ska bidratill att trafiksäkerhetsmålet uppnås äratt skolvägarna är säkra. I detaljplanenbör särskilt redovisas var riskerna finnsoch hur problemen ska lösas.

Plan-/projektbenämning: Detaljplan för ny skola

Planen/projektet medför trafiksäkerhetskonsekvenserutanför plan-/projektområdet som måste beaktas Ja [EJ Nej D

A. Ökad trafik?




Trafikalstringen Elever och lärare alstrar ny trafik i området.

Trafikarbetet Den nya skolan medför minskat behov avbussning.

Antalet konflikter

Valet av färdmedel Närheten till skolan minskar behovet avskjutsning. Skolans läge främjar ökad gångoch cykeltrafik.

B. Fler olyckor?


Olycksrisken, skaderisken och skadegraden beror bl.a. på trafikmiljöns komplexitet och utformning,fordonens hastighet samtpå trafikanternas beteende och skyddsutrustning.


Trafikmiljön


Ingen större förändring förutomhastighetssäkringen av övergångsstället.

Hastighetssäkring av övergångsstället.

Trafikantbeteendet/kategorierna

Fler omogna trafikanter korsar gatan.

c. Fler döda och skadade personer?

Kommentarer




Ge-trafikanter


Den ökade andelen oskyddade trafikanter kanmedföra fler skadefall.

Små skillnader.

Bilburna trafikanter Små skillnader.



Bygglov och förköp

För byggande och rivning av byggnadersamt schaktning, fyllning, trädfällningoch skogsplantering fordras tillstånd iform av bygglov, rivningslov respektivemarklov. Vid lovprövningen ska bådeallmänna och enskilda intressen beaktas,dvs även trafiksäkerhet.

Bygglov krävs bl a också för att uppföramurar eller plank och i vissa fall ävenför att anordna parkeringsplatser utomhus. De krav som ställs för bygglovinom områden med sammanhållen bebyggelse, är bl.a. att bebyggelsemiljönutformas med hänsyn till trafikförsörjning, god trafikmiljö och behovet avskydd mot trafikolyckor och andraolyckshändelser.

Byggnader ska placeras och utformas såatt de eller deras avsedda användninginte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför faraeller betydande olägenheter för omgivningen. Inom områden med detaljplanfår byggnadsnämnden, om det behövsmed hänsyn till trafiksäkerheten, förelägga ägaren aven fastighet eller enbyggnad att anordna stängsel ellerändra utfart eller annan utgång motgator eller vägar.

Kommunerna har således betydandemöjligheter att även i bygglovskedet påverka trafiksäkerhetsförutsättningarnaoch en beskrivning av hur trafiksäkerheten påverkas bör därför regelmässigtupprättas.

En ytterligare möjlighet för kommunenär att utnyttja sin förköpsrätt då fastigheter med trafiksäkerhetskonsekvenserska säljas. Det kan exempelvis varaaktuellt för att få bort lastbilstrafik inomett bostadsområde, möjliggöra siktför-


bättringar eller få utrymme för enseparerad gång- och cykelväg.

Ett exempel på hur checklistan kan användas för att beskriva trafiksäkerhetskonsekvenserna i bygglovskedet visastill höger.

Granskningen av bygglovets konsekvenser för trafiksäkerheten bör avsekonsekvenser både inom och utanförkvarteret.

De frågor som bör ställas är bl a hur stortrafiken till och från verksamheten är,var infart/ utfart finns, hur trafiken påverkas på omgivande gator, hur stortparkeringsbehovet är och var bilparkeringen ordnas, hur många cykeluppställningsplatser som behövs ochvar cykelparkeringen finns, var entreeroch tillfarter till kvarteret finns, vilkenomfattning och karaktär varutransporterna till verksamheten har, var ochhur varumottaget är ordnat.

Exemplet avser ett bibliotek i centrummed entre mot en gågata och varutransporter via en lokalgata. Parkeringför anställda finns i källaren. Biblioteketbyggs på en rivningstomt som undermånga år använts för parkering.

En sammanfattande bedömning kanvara att det krävs ytterligare åtgärderför att öka säkerheten för de oskyddadetrafikanterna. Bristen på cykelparkeringvid entren kan medföra minskad regelefterlevnad och innebära oordnad cykeluppställning på gågatan. Även tillfartsvägarna för cyklister och cykelparkeringens omfattning och lokalisering börses över. Vid bedömningen måste ocksåkonsekvenser utanför projektgränsernabeaktas.

Bygglovärende: Nytt bibliotek

Planen/ projektet medför trafiksäkerhetskonsekvenserutanför plan-/projektområdet som måste beaktas

A. Ökad trafik?

Ja [!] Nej D


Förändringen bedöms medföraatt trafiksäkerheten påverkas

Lovet påverkar: Positivt Negativt Obetydligt Kommentarer

Trafikalstringen

Trafi ka rbetet

Antalet konflikter

Valet av färdmedel

B. Fler olyckor?

Nyexploateringen medför ökad trafik tillcentrumområdet. Gång- och cykeICrafiken inärområdet ökar.

Bilparkeringen reduceras vilket främjar kollektivtrafik.



Lovet påverkar: Positivt Negativt Obetydligt Kommentarer

Trafikmiljön


Trafikantbeteendetj

Trafikmiljön blir mer komplex, Trafikbelastningen ökar.

Påverkas inte.

Bristen på vällokaliserade cykelställkategorierna kommer aH medföra olämpligtparkerade cyklar.

C. Fler döda och skadade personer?Antalet dödade och svårt skadade i trafiken beror både på trafikens omfattning enligt avsnitt A och riskerna enligt avsnitt B.

Lovet medför förändratantal svårt skadade:

Ge-trafikanter




)( Fler cyklister och ökad trafikkomplexitet kanmedföra fler skadefall.

)( Små skillnader.

)( Ökad trafikbelastning kan ge fler skadefall.



Väghållarprojekt

Kommunerna har i många fall, som väghållare och ansvariga för lokala trafikföreskrifter, stora möjligheter att genomföra även omfattande projekt utanförden normala planprocessen. Det kangälla regleringar av trafiken i gatunätet,utformning av gatusektion, val av beläggning, lokalisering av övergångsställen etc. Ofta genomförs dessa åtgärder i samråd med boende och övrigaberörda men några formella krav påbeslutshandlingarna eller handläggningen finns inte.

Åtgärderna kan ha stor betydelse förbåde trafikanterna och omgivningen.För trafikanterna kan såväl rörlighetensom säkerheten påverkas, för omgivningen kan tillgängligheten och miljöförhållandena förändras. Det är viktigt,inte minst ur demokratisk synpunkt, attkonsekvenserna redovisas innan åtgärderna genomförs.


Även vid väghållarprojekt bör en egenkontroll av projektets trafiksäkerhetsmässiga konsekvenser genomföras medhjälp av checklistan. Till höger illustreras en sådan tillämpning för ett väghållarprojekt i form aven gårdsgata.

Projektet avser en ombyggnad och trafikreglering av "Storgatan" i centrum såatt cykeltrafiken separeras, biltrafikenenkelriktas och hastigheten begränsastill högst 30 km/h. Åtgärderna vidtasinom gällande detaljplan med hjälp avlokala trafikföreskrifter.

Utanför projektgränserna medför åtgärderna en omfördelning av biltrafiken igatunätet och att busslinjetrafiken måsteläggas om.

Den slutsats som kan dras av exempletär att ombyggnaden bidrar till att antalet personskadefall minskar. Eventuellt bör kompletterande åtgärder vidtaslängs de gator där biltrafiken ökar.

väghållarprojekt: Gårdsgata

Planen/projektet medför trafiksäkerhetskonsekvenserutanför plan-/projektområdet som måste beaktas Ja 00 Nej D

A. Ökad trafik?Fler och längre resor ökar trafikens omfattning och medför ökad olycksexponering vid i övrigt lika förhållanden. Omfördelning till bättre gator ger färre konflikter. Omfördelning till säkrare fordon minskar såvälantalet olyckor som antalet skador.


Projektet påverkar: Positivt Negativt Obetydligt Kommentarer

Trafikalstringen Trafikalstringen påverkas endast obetydligt.

Trafikarbetet

Antalet konflikter

Valet av färdmedel

Enkelriktningen av Storgatan medför en omfördelning av biltrafiken som innebär ett ökattrafikarbete med bil och buss.

Omfördelningen av trafik från Boulevardenmedför färre konflikter med gående.

Små förändringar men någon förbättring förcykeltrafik som får egen bana.

B. Fler olyckor?Olycksrisken, skaderisken och skadegraden beror bl.a. på trafikmiljöns komplexitet och utformning, fordonen, fordonens hastighet samt på trafikanternas beteende och skyddsutrustning.


Projektet påverkar: Positivt Negativt Obetydligt Kommentarer

Trafikmiljön Trafikmiljön förenklas.


Trafikantbeteendetjkategorierna

Hastigheten minskar betydligt på Storgatan, iövrigt oförändrad.

De gående mister respekten förbilarna på gårdsgatan.


Kommentarer




Ge-trafikanter Färre konflikter och lägre hastigheter.

Ko Ilektivtrafi kresenärer Små skillnader.

Bilburna trafikanter Ökat trafikarbete och större trafikbelastningkan ge fler skadefall.


Kunskapsunderlag tör att öka trafiksäkerheten

För att minska antalet olyckor och dessskadeverkningar krävs kunskaper ombåde var och varför de inträffar samt avvilket slag de är. Olycksstatistiken hardock brister och orsakssambanden ärkomplexa. Det pågår därför en omfattande forskning och teknikutvecklingmed syfte att förbättra olycksstatistikenoch öka förståelsen för de faktorer sompåverkar olyckstalen och därav uppkonma skador.

I det följande görs ett försök att kortfattat och översiktligt beskriva det kunskapsunderlag som finns för kartläggning och förståelse av problemens omfattning och olyckornas samband medtrafiken och trafikmiljön.

Olycksstatistik

Olycksstatistik, som på ett tillförlitligtsätt beskriver antalet olyckor, olycksskeendet och personskadornas svårighetsgrad, behövs för att i trafiksäkerhetsarbetet kunna göra riktiga prioriteringar och som underlag för fortsattforskning om orsaker till olyckor. Idaganvänds i huvudsak olycksstatistik sombygger på polisrapporter trots att långtifrån alla skadefall kommer till polisenskännedom.

Statistiken är dessutom otillförlitlig närdet gäller personskadornas svårighetsgrad. Vägtrafikolycksstatistikens indelning i svårt respektive lindrigt skadadär en mycket grov klassificering somgörs av polisman på olycksplatsen. Avnaturliga skäl är felbedömningar vanliga.

Mörkertalen, dvs antalet olyckor sominte kommer till polisens kännedom, ärockså stora även om de varierar medolyckans art och med skadegraden.


Singelolyckor har högre mörkertal änkollisionsolyckor, personskadeolyckorhögre än egendomsskadeolyckor.Särskilt stora mörkertal finns för singelolyckor till fots och med cykel.

Bristerna i trafikskadestatistiken är otillfredsställande. För att förbättra olycksstatistiken pågår inom vissa kommunerett samarbete med sjukhusen så att densjukvårdsbaserade trafikskadestatistikenkan utnyttjas för analys- och planeringsändamål. Den ökade kunskap om trafikolycksbilden som erhålls, medför att trafiksäkerhetsarbetet kan bli effektivare.

Hur stor förbättring av kunskapsunderlaget som den kompletterande sjukhusstatistiken medför exemplifieras tillhöger av 2 kartbilder från Umeå. Denöversta bilden visar polisrapporteradecykelolyckor under åren 1992-1996 ochden nedersta visar både polis- och sjukhusrapporterade cykelolyckor undersamma tid.

STRADA (Swedish Traffic AccidentData Acquisition) är ett informationssystem som testas i fyra områden iSverige - Umeå, Göteborg, Stockholmoch Region Skåne. Systemet innebär attsjukhusens och polisens rapporteringarsamordnas.

Den tekniska utrustningen är lätt att använda, vilket är en förutsättning för attpersonalen ska hinna med registreringen. Genom att analysera den statistik som samlas in ökar kunskapen omorsaken till olyckor och skador. Utifrånden kunskapen kan förbättringar göras.Målet är att STRADA ska finnas i helalandet från 1/1 2003.

För att öka kunskaperna om hur säkerheten ska kunna förbättras är det, förutom bra statistik om antalet olyckor


Polisrapporterade cykelolyckor j Umeå 1992-96.

Polis- och sjukhusrapporterade cykelolyckor iUmeå 1992-96.

som inträffar, även av vikt att djupareanalyser av olyckornas orsaker och konsekvenser genomförs.

Orsakssamband

Antalet trafikolyckor som inträffar ochde skador de medför är beroende avenmängd olika faktorer bl a:

• Människans tålighet mot krockvåld

• Trafiksystemets utformning ochstandard

• Trafikens omfattning och egenskaper

• Fordonens utrustning och skick

• Trafikanternas omdöme, kunskaperoch förmåga

Tdet följande kommenteras kortfattatnuvarande kunskapsläge om olyckstaloch konsekvenser utifrån dessa rubrikersamt de slutsatser som kan dras.

lVIänniskans tålighet mot krockvåldDet långsiktiga trafiksäkerhetsmålet ären "Nollvision" d.v.s. ett vägsystemsom vid olyckor inte ger varaktigahälsoförluster. Visionen bygger på insiktom att människor inte är felfria och attdet största problemet är den skada somolyckan förorsakar. Eftersom en skadaär en följd av både misstaget som ledertill olyckan och konsekvenserna avmisstaget så kan både misstagen ochkonsekvenserna minskas för att ökasäkerheten.

Nollvisionen utgår från att de somplanerar och utformar gator och vägar,stiftar lagar och tillverkar fordon alltidhar det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel ochanvändning. Trafikanterna har att följade regler (lagar och förordningar) somfinns för trafiken men om de ändå integör det, på grund av bristande kunskap,acceptans eller förmåga, ska vägtransportsystemet ha en utformning som


förhindrar att människor dödas ellerskadas allvarligt.

Människans tolerans mot yttre våldmåste med denna förutsättning vara avgörande för utformningen av vägsystemet. Händer det en olycka får den inteinnebära allvarliga personskador ochden variabel som är starkast olycks- ochskaderelaterad är hastigheten.

Olika forskare har visat att om en fotgängare blir påkörd aven bil med hastigheten 50 km/h är risken att fotgängaren dödas högre än 60 % medan riskenminskar till mindre än 10 % om bilenshastighet reduceras till 30 km/h.

Nollvisionen anger den riktning somska följas. Trafiksäkerheten ska successivt förbättras till dess ingen längredödas eller skadas allvarligt i vägtrafikolyckor.

Det konkreta arbetet med att förbättratrafiksäkerheten utgår från de angivnatrafiksäkerhetsmålen och de möjligheteratt minska antalet olyckor och skadorsom står till buds. Den nationella strategin (Nationell strategi för miljö- och trafiksäkerhet - MöTs) som upprättats avSvenska Kommunförbundet, Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen ochVägverket ska vara vägledande i dettaarbete.

TSvenska Kommunförbundets ideskrift"Lugna gatan!" beskrivs en planeringsprocess för förnyelse av stadens blandtrafikgator med syfte att öka trafiksäkerheten. Utgångspunkten i ideskriften ärdet samband som finns mellan fordonstrafikens hastighet och de personskadorsom uppstår vid en kollision.

De s.k. "krockvåldskurvorna" (se figurpå motstående sida) visar att oskyddadetrafikanter och fordonstrafik inte börblandas om fordonstrafikens hastighetär högre än 30 km/h. Hastigheten iplankorsningar där sidokollisioner mellan motorfordon kan inträffa bör inte

Trafiksystemets utformningoch standard

slagen kräver lite utrymme och ur folkhälsosynpunkt är den motion fotgängarna och cyklisterna får så betydelsefullatt den väl uppväger trafikolyckornashälsoeffekter. Den slutsats man däremotska dra av risktalen är att åtgärder föratt öka säkerheten för oskyddade trafikanter är angelägna.

En arman slutsats som statistiken gerunderlag för är att en större andelkollektivtrafik minskar antalet skadade itrafiken.

Generella planerings- och utformningsprinciper

För att öka säkerheten bör

1. verksamheter och trafikanläggningarlokaliseras så att konflikter kan undvikas.

2. trafikmiljön utformas överskådligt,enkelt och enhetligt så att beslutsprocesserna i konfliktpunkternaunderlättas och missförstånd ochöverraskningsmoment undviks.

3. trafik med olika egenskaper separerasså långt möjligt för att konfliktriskerna ska elimineras.

4. de kvarvarande konfliktytorna, därseparering inte kan ske, hastighets-

100 km/tim80

Människans tålighet motkrockvåld

6040o 20o

40

80

20

60

100 % Risk att dödas

Trafikens omfattning ochegenskaper

överstiga 50 km/h och på sträckor därrisk för mötesolyckor firms bör den intevara högre än 70 km/h.

En trafikplanering som utgår från deprinciper som "Lugna gatan!" redovisaroch som har sin grund i riksdagensbeslut om Nollvisionen irmebär mycketstora förändringar av trafiksystemet.Oskyddade trafikanter måste helt separeras från biltrafiken där hastigheten ärhögre än 30 km/h. Alternativt måstebiltrafikens hastighet begränsas tillhögst 30 km/h där blandtrafik förekommer.

En viktig åtgärd för att minska antaletolyckor och därmed antalet dödade ochskadade i trafiken är att lokalisera verksamheter och funktioner så att res- ochtransportbehovet generellt minskar.

På regional- och mellankommunal nivåliksom i översiktsplaner är det särskiltviktigt att beskriva planens konsekvenser med avseende på dessa förhållandenoch på valet av färdmedel.

Vidare firms stora skillnader mellanolika trafikantslag när det gäller riskenför olyckor. Av diagrammet på nästasida framgår att mopedister och mcförare löper störst risk att skadas i trafiken men att risken, med dagens blandtrafikförutsättningar, även är stor förfotgängare och cyklister. Diagrammetbaseras på officiell olycksstatistik ochbeaktar därför inte att en stor andel avolyckorna inte polisrapporteras. Mörkertalet är särskilt stort för olyckor medgående och cyklister vilket irmebär attskillnaderna i risktalen egentligen är änstörre än vad diagrammet visar.

En slutsats man inte bör dra av diagrammet är att gång- och cykeltrafikenbör minska. Att gå och cykla har storafördelar ur många synvinklar. Trafik-

Trafiksäkerhet i plan processen 29

tätort", indela gatorna efter trafiksäkerhastighet.

Med trafiksäkerheten som utgångspunkt är det naturligt att utgå från denklassificering efter hastighetsklassersom reformarbetet och "Lugna gatan"lanserar. I klassificeringen måste mandock ta hänsyn till gatornas läge ochfunktion, eftersom värderingen av olikatrafikantgruppers anspråk varierar beroende på dessa förutsättningar.

De hastighetsklasser med tillhörandegatutyper som definierats är:

• Gångfartsgatan där motorfordonstrafikens hastighet är begränsad tillgångfart och där gående lämnas företräde.

• 30/30-gatan med högsta hastighet30 km/h såväl i korsningar som påsträckor.

• SO/30-gatan med tillåten hastighet50 km/h på sträckor och 30 km/h ikorsningspunkter med gc-trafik.

• SO/50-gatan med hastighetsgränsen50 km/h såväl i korsningar som påsträckor.

• 70/S0-gatan med tillåten hastighet70 km/h på sträckor och 50 km/h ikorsningar.

En modell som beskriver betydelsen avgatornas läge i systemet har utarbetatsav professor Olof Gunnarsson vid CTH,den s.k. "Livsrumsmodellen". Modellenbeskriver tre överlappande "livsrum" istaden - frirum, mjuktrafikrum ochtransportrum.

Frirummet är de gåendes och cyklisternas revir. Där ska dessa trafikantgrupper kunna känna sig säkra. Frirummet omfattar parker, torg, separatagång- och cykelvägar etc. Biltrafik förekommer endast i undantagsfall och skadå helt anpassas tiII de oskyddade trafikanternas villkor.

Olycksrisk för olika färdmedel

säkras så att krockvåldet inte överstiger vad människan kan tåla.

5. närmiljön utformas så att risken förallvarliga personskador minskas omen olycka trots allt inträffar.

Utöver de allmänna planerings- ochutformningsprinciperna tiIIkommer åtgärder som vidmakthåller trafiknätetskvaliteter. En planering av drift- ochunderhållsåtgärderna är nödvändig föratt på ett effektivt sätt upprätthålla avsedd säkerhetsnivå för alla färdsättinklusive gående. Effektiva rutiner behövs för bl.a. halkbekämpning, sopningoch beläggningsarbeten.

Gatuklassificering efter hastighet,livsrumstillhörighet och funktion

Tydlighet i trafiken minskar riskerna förmisstag som kan leda tiII olyckor. För attöka säkerheten bör de gatutyper somanvänds vara lätta att känna igen ochutformningen bör tydligt visa vilket trafikbeteende som bör gälla. För att underlätta för trafikanterna att förstå "gatans språk", bör antalet olika gatutyper ien tätort begränsas.

Ett sätt att klassificera gatorna i systemet är att utgå från människans tålighetmot krockvåld och, enligt principerna i"Lugna gatan" och "Säkrare trafikmiljö i

Buss

Sptlrvagn

Personbil

Tung motoreyk•••••••••••••••••••

Olycksrisk får olika färdmedel (Källa: T0J 1997).

o 0,5 1 1,5 2Skadade personer per miljon personkilometer


tion. De relationer som bedömts vara ettnormalt utgångsläge redovisas medsvarta punkter. "Normalförhållandet"bildar en diagonal. Där förhållandena ärsvåra måste en lägre hastighet accepteras oavsett funktionsklasser, medan enhögre hastighet kan tillåtas i de falltrafiksäkerhetsstandarden är särskiltgod.

Utformning av gatulänkar, konflikt- och säkerhetsområden

Där konflikter mellan olika anspråkuppstår bör, om möjligt, planskildakorsningar mellan biltrafik och gångoch cykeltrafik anordnas samt separatagång- och cykelvägar anläggas. Dessutom bör körriktningarna för biltrafikskiljas åt där hastigheten är så hög attallvarliga personskador kan uppstå omen kollision inträffar.

Transportrummet är frirummets motsats. I transportrummet prioriteraseffektivitet och trafiksäkerhet för biltrafik. Gång- och cykeltrafik förekommerej. Den transportkvalitet som gatunätet itransportrummet erbjuder ska vara såhög att biltrafiken föredrar detta nätframför att utnyttja gator där gång- ochcykeltrafik förekommer.

Mellan fri- och transportrummet ochöverlappande detta finns enligt livsrumsmodellen ett mjuktrafikrum inomvilket blandtrafik förekommer. I mjuktrafikrummet, som är det största rummet, måste trafikantgrupperna samverka. Det är viktigt att utforma gatumiljön på ett sådant sätt att hastigheterna blir acceptabla och missförståndmellan trafikslagen inte uppstår.

Gatorna kan också klassificeras efterfunktionstillhörighet, dvs huvudgatoreller lokalgator. För gator i huvudnätetär framkomlighetskraven högre, bådenär det gäller utrymme och hastighet, äni lokalnätet eftersom huvudgatorna börvara attraktivare att utnyttja för övergripande trafik. Annars väljer mångatrafikanter genvägar via lokalnätetvilket medför ökade problem både ursäkerhets- och miljösynpunkt.

I schemat nedan redovisas ett förslag tillkombinerad klassificering enligt hastighet respektive livsrum och gatufunk-

Frirum Mjuktrafikrum Transportrum

Livsrumsmodellen

HASTIGHETSKLASS km/hLIVSRUM GATUFUNKTION Gångfart 30/30 50/30 50/50 70/50 >70

Frirum Gågata • ( .)

Frirum/Mjuk- Gårdsgata/ • • ( .)trafikrum Lokalgata

MjuktrafikrumLokalgata/ • • ( .)Huvudgata

Mjuktrafikrum/ Lokalgata/ • • • ( .)Transportrum Huvudgata

Transportrum Huvudgata • 8 • ( .)


Tänkt klassificering enligthastighet respektive livsrumoch gatufunktion. "Normala" relationer visas medstora svarta punkter. Därförhållandena är svåramåste en lägre hastighetaccepteras oavsettfunktionsklasser (små gråpunkter), medan en högrehastighet kan tillåtas i defall trafiksäkerhetsstandarden är särskilt god(punkter inom parentes).

Där separering av trafikslagen inte kanske bör gatorna och korsningspunkternahastighetssäkras så att biltrafikens hastighet inte överstiger de gränser som angetts för människans tålighet mot krockvåld.

För att förenkla trafikmiljön och underlätta för trafikanterna bör dessutom körbanebredden minskas där gående ochcyklister ska korsa gatorna och detaljerbör utformas med omsorg. Valet avmaterial kan bidra till tydligheten.

För att minska risken för allvarliga skador vid avkörning, bör närområdet intilltrafikanläggningar vara fritt från hårdaföremål.

I bl.a. handboken "Lugna gatan" och iKommunförbundets tidigare skrifter"Åtgärdskatalogen" och "Gator för alla"redovisas ett flertal exempel på detaljåtgärder som medför ökad trafiksäkerhet. Dessa kan delas in i åtgärder på ochlängs sträckor, åtgärder i korsningar ochallmänna åtgärder som ökar uppmärksamheten och fungerar som ledning förtrafikanterna.


Fordonens konstruktion,utrustning och skick

Parallellt med åtgärder för att förbättratrafiknätens utformning och standardpågår en utveckling av fordons- ochutrustningstekniska åtgärder för att ökasäkerheten. Fordonens konstruktion, utrustning och skick påverkar i hög gradtrafiksäkerheten. Exempel på detta ärbilbälten, krockkuddar, deformationszoner, bra bromsar och däck etc. förbilister och cykelhjälm, ekerskydd m.m.för cyklister.

Trafikanternas omdöme,kunskaper och förmåga

Många olyckor beror på mänskliga felhandlingar orsakade av missuppfattningar, oförstånd eller oförmåga.Genom information, utbildning, träningetc kan trafikanternas insikt om olycksriskerna öka och deras beteende förändras. Trafikanternas beteende kan ävenpåverkas genom lagstiftning som t exanvändningen av bilbälte och skyddshjälm.

Åtgärder för att förbättra trafikanternasomdöme, kunskaper och förmåga ärdock komplement och inga alternativ tillåtgärder i trafiksystemet. Nollvisionenanger att systemet ska vara utformat såatt mänskliga misstag kan ske utan attsvåra personskador uppstår.

Trafiksäkerhet iplanprocessen

I den kommunala plan processen finns stora möjligheter att påverka

trafiksäkerheten i samhället. Trafiksäkerheten är också en självklar

del av konsekvensbeskrivningarna vid det kommunala planarbetet.

Denna skrift är tänkt att kunna användas som ett hjälpmedel i det

arbetet. Här ges exempel på en checklista som kan användas för att

beskriva hur trafiksäkerheten påverkas i olika planskeden. Dessutom

finns en sammanställning av dagens kunskapsläge vad gäller väg

trafikolyckor.

Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30 eller

fax 020-31 32 40. Aktuell information om Svenska Kommun

förbundets skrifter finns alltid på www.svekom.se.

ISBN 91-7289-047-9

~~SVENSKAKOMMUNFÖRBUNDET

Documents

7289 047 9