7585 280 5

Statistik om hlso- och sjukvrd samt regional utveckling 2014 1

Statistik om hlso- och sjukvrd

samt regional utveckling 2014

VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER


Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar varje r in och presenterar statistik om

verksamhet och ekonomi i landstingen och regionerna. I rapporten redovisas uppgifter fr

r 2014. Frn och med r 2007 ansvarar Statistiska Centralbyrn (SCB) som r statistikan-

svarig myndighet fr insamlingen av den ekonomiska bokslutsstatistiken (rkenskapssam-

mandraget).

Rapporten innehller statistik ver ekonomi och verksamhet i hlso- och sjukvrd och

annan landstings- och regionverksamhet. Redovisningen av statistiken fljer Verksamhets-

indelning fr landsting och regioner, VI 2000 som utgr ifrn verksamhetsomrden. All

landstingsfinansierad verksamhet redovisas oavsett vem som har producerat den.

Fr primrvrden redovisas bland annat allmnlkarvrd, sjukskterskeverksamhet samt

fysioterapi och arbetsterapi. Den specialiserade vrden delas in i frre delomrden jmfrt

med primrvrden, trots att strsta delen av sjukvrdskostnaderna ligger dr. Sklet r att

Socialstyrelsen ansvarar fr patientregistret som r ett hlsodataregister. Registret innehl-

ler information om alla avslutade vrdtillfllen i den slutna vrden och uppgifter om patien-

ter som behandlats av lkare i den ppna vrden som inte r primrvrd. Statistik utifrn

VI 2000 och patientregistret presenteras ven i kommun- och landstingsdatabasen

KOLADA, www.kolada.se.

Statistiken presenteras ocks i tabellformat, fr ekonomi och verksamhet, och de finns p

SKLs webbplats:

http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistiknyckeltaljamforelser/ekonomiochverksamhetsst

atistik/landstingekonomiochverksamhet.1342.html. Tabellerna publicerades den 3 juni.

Stockholm i augusti 2015

Peter Fitger

Statistiksektionen

Avdelningen fr ekonomi och styrning

Frord


Inledning ............................................................................................................................... 7

Landstingens och regionernas ekonomi ........................................................................... 8

Resultatrkning ...................................................................................................................... 8

Balansrkning ......................................................................................................................... 8

Kostnader efter kostnadsslag ................................................................................................. 9

Intkter efter intktsslag ....................................................................................................... 10

Kostnader fr hlso- och sjukvrd respektive regional utveckling .............................. 11

Kostnader och intkter ......................................................................................................... 11

Hlso- och sjukvrd ........................................................................................................... 14


All landstingsfinansierad verksamhet omfattas .................................................................... 16

Prestationsmtt .................................................................................................................... 16

Besk och telefonkontakter .................................................................................................. 16

Vrdplatser ........................................................................................................................... 20

Primrvrd .......................................................................................................................... 21

Kostnader efter delomrde ................................................................................................... 21


Antalet vrdcentraler ............................................................................................................ 23

Lkarbesk efter delomrde ................................................................................................ 23

Besk hos andra personalkategorier n lkare efter delomrde ......................................... 23

Hembesk efter delomrde .................................................................................................. 24

Telefonkontakter ................................................................................................................... 24

Kostnader och prestationer efter delomrde ........................................................................ 25

Specialiserad somatisk vrd ............................................................................................. 32




Specialiserad psykiatrisk vrd .......................................................................................... 36




Tandvrd ............................................................................................................................. 40




vrig hlso- och sjukvrd ................................................................................................. 43



Lkemedel ........................................................................................................................... 45

Kostnader inom lkemedelsfrmnen.................................................................................. 45

Kostnader fr lkemedel p rekvisition ................................................................................ 46

Innehll


Regional utveckling ........................................................................................................... 47


Utbildning och kultur ............................................................................................................. 49

Kostnader per delomrde ..................................................................................................... 49


Trafik och infrastruktur, samt allmn regional utveckling ..................................................... 50

Kostnader per delomrde ..................................................................................................... 50


Bilaga 1 Indelningsgrunder ............................................................................................... 52

Bilaga 2 Landsting och regioner ...................................................................................... 62

Bilaga 3 Begrepp och definitioner .................................................................................... 63

Bilaga 4 versiktsschema fr L-Bas 2013 ....................................................................... 66


Inledning

Ekonomi och verksamhet i landsting och regioner

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar varje r statistik om verksamhet och

ekonomi i landstingen och regionerna. I den hr rapporten redovisas uppgifter om verksam-

heten fr r 2014 och jmfrelse med r 2013, ibland ven tidsserier. Region Gotland som

ansvarar fr svl landstingskommunal som primrkommunal verksamhet lmnar enbart

uppgifter om nettokostnader (bruttokostnad minus bruttointkt) fr hlso- och sjukvrden.

Landstingens och regionernas verksamhet redovisas p en vergripande niv, per verksam-

hetsomrde och delomrde enligt Verksamhetsindelning fr landsting och regioner, VI

2000 som beskrivs i bilaga 1. Verksamheten redovisas utifrn ekonomi och verksamhets-

/prestationsmtt. Statistiken som ligger till grund fr rapporten finns p: http://skl.se/ekono-

mijuridikstatistik/statistiknyckeltaljamforelser/ekonomiochverksamhetsstatistik/lands-

tingekonomiochverksamhet.1342.html, dr de publicerades den 3 juni. Nyckeltal

presenteras ven i Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA p www.kolada.se.

Frn och med r 2007 verlmnades insamlingen av den ekonomiska bokslutsstatistiken

(rkenskapssammandrag) till Statistiska centralbyrn (SCB) som r statistikansvarig myn-

dighet. Den ekonomiska statistiken ligger bland annat till grund fr nationalrkenskaperna

och utgr ven underlag i skatteutjmningssystemet. Uppgifterna presenteras frutom i den

hr rapporten ven av SCB. Verksamhetsstatistiken som presenteras i rapporten samlas in

av SKL och ger en bild av den landstingsfinansierade verksamhetens olika verksamhetsom-

rden oberoende av organisation och driftform.

Viss oskerhet i jmfrelserna

Vissa uppgifter kan vara behftade med viss oskerhet d det kan krvas en omfrdelning

frn ansvarsomrden till delomrden enligt VI 2000. Mellan r 2012 och r 2013 gjorde

Region Halland revideringar av kodplaner och uppdaterade frdelningsnycklar. Vstra

Gtaland har anvnt en ny metod fr sammanstllning och gjort frndringar i frdel-

ningsnycklar bde r 2013 och r 2014. Detta pverkar den inbrdes frdelningen av kost-

nader mellan hlso- och sjukvrdens olika omrden. Man ska sledes vara frsiktig med

slutsatser av kostnadsutvecklingen per omrde mellan r 2013 och r 2014.

Definitioner och begrepp

Fr redovisningen utifrn omrden och delomrden enligt VI 2000 finns anvisningar med

exempelsamling och verksamhetsbegrepp. Definitioner finns i Socialstyrelsens termbank:

http://socialstyrelsen.iterm.se/. Fr uppgifterna om olika kostnads-/intktsslag finns en

landstingsgemensam baskontoplan, L-Bas 2013 fr r 2014. I bilagorna 1, 3 och 4

redovisas utdrag ur VI 2000 och L-Bas 2013 samt definitioner fr anvnda begrepp. L-Bas

2013 finns tillgnglig p SKL:s webbplats:

http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/redovisning.1866.html.

KAPITEL

1


Landstingens och

regionernas ekonomi Nedan redovisas sammandrag fr landstingens och regionernas resultatrkning och balans-

rkning1.

Resultatrkning

Tabell 1. Resultatrkning i miljoner kronor landsting och regioner1, 2011-2014 Exkl. Region Gotland

2011 2012 2013 2014

Verksamhetens intkter 40 623 46 999 49 705 50 929

Verksamhetens kostnader 261 272 274 186 284 933 298 960

Avskrivningar 7 502 7 946 8 345 8 808

Nettokostnader 228 152 235 132 243 573 256 839

Skatteintkter 185 482 195 661 204 649 211 918

Generella statsbidrag 47 132 45 686 46 189 46 936

Finansiella intkter minus kostnader -6 955 -1 267 -9 069 1 283

rets resultat -2 498 4 947 -1 804 3 296 1 I landstinget ingr samtliga frvaltningsenheter.

Boksluten fr landstingen och regionerna redovisade ett verskott p 3,3 miljarder kronor, i

jmfrelse med ett underskott p nrmare 2 miljarder r 2013. D Region Gotland endast

lmnar nettokostnader fr hlso- och sjukvrden s ingr regionen dr dessa redovisas. I

tabellen ovan r Region Gotland inte med och utifrn detta redovisade 13 av 20 landsting

och regioner verskott, ven Region Gotland redovisade ett verskott. Nettokostnaderna

uppgick till nrmare 257 miljarder kronor (243,6 miljarder r 2013) och verksamhetens

kostnader till 299 miljarder (285 miljarder r 2013). Verksamhetens intkter uppgick till 51

miljarder (nstan 50 miljarder r 2013). Skatteintkterna uppgick till 212 miljarder, en

kning med drygt 7 miljarder frn r 2013. Det generella statsbidraget uppgick till 47 mil-

jarder (46 miljarder r 2013).

Balansrkning

Tabell 2. Balansrkning i miljoner kronor landsting och regioner 2011 - 2014 Exkl. Region Gotland

2011 2012 2013 2014

Anlggningstillgngar 114 763 119 939 131 830 147 098

Bidrag till statlig infrastruktur 1 160 1 159 1 122 1 752

Omsttningstillgngar 64 341 78 384 81 391 85 965

Tillgngar 180 265 199 482 214 343 234 816

Eget kapital 39 588 44 578 42 772 47 104

Avsttningar 60 216 65 922 79 644 85 055

Lngfristiga skulder 27 518 31 471 34 299 34 776

Kortfristiga skulder 52 942 57 512 57 628 67 882

Skulder 80 460 88 982 91 927 102 657

Soliditet (procent) 22 22 20 20

Pensionsfrmner intjnade fre 19981 148 007 148 378 158 650 153 104 1 Inklusive lneskatt, dessa redovisas inom linjen.

1 vergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgngliga redan tidigt under ret och redovisas i serien EkonomiNytt frn SKL.

KAPITEL

2


r 2014 uppgick tillgngarna till 235 miljarder kronor (214 miljarder r 2013). Landsting-

ens och regionernas sammanlagda skulder uppgick till nrmare 103 miljarder (92 miljarder

r 2013).

Kostnader efter kostnadsslag

Tabell 3. Kostnader efter kostnadsslag i miljoner kronor landsting och regioner, 2014 Exkl. Region Gotland

Kostnadsslag Miljoner

kronor I procent av

kostnaderna

I procent av kost-naderna exkl. kp

frn lt/region

Lner exkl. skattefria ersttningar 90 871 29,3 30,3

vriga kostnader fr personal (inkl. utbetalda pensioner)

48 555 15,7 16,2

Kp av verksamhet 54 759 17,7 15,3

drav frn landsting/regioner 8 946 2,9

Lmnade bidrag 22 491 7,3 7,5

drav bidrag till trafik och infrastruktur 13 837 4,5 4,6

Material 46 462 15,0 15,5

varav lkemedel, sjukvrdsartiklar och medicinskt material

36 925 11,9 12,3

drav lkemedel inom lkemedelsfrmnen 20 006 6,5 6,7

Tjnster 35 564 11,5 11,6

varav kp av verksamhetsanslutna tjnster 9 915 3,2 3,0

drav frn landsting/regioner 776 0,3

Nedskrivningar och frlust vid avyttring 257 0,1 0,1

Verksamhetens kostnader 298 959 97 99,7

Avskrivningar 8 808 3 2,9

Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar 307 766 99 102,6

Kostnader utanfr verksamhetsresultatet 1 862 1 0,6

Kostnader totalt 309 628 100

exkl. kp frn landsting/regioner 299 907 100

Verksamhetens kostnader uppgick till 299 miljarder kronor (285 miljarder r 2013). Inklu-

sive avskrivningar och kostnader utanfr verksamhetsresultatet uppgick de totala kostna-

derna till nrmare 310 miljarder kronor (305 miljarder r 2013). Exkluderas kostnaderna

fr kp frn landsting och regioner uppgick dessa till 300 miljarder (296 miljarder r

2013). Landstingens och regionernas investeringar uppgick till nrmare 19 miljarder kro-

nor.

Lnekostnaderna utgjorde 30 procent av nettokostnaderna, exklusive kostnader fr kp

frn landsting och regioner och vriga kostnader fr personal 16 procent. Kp av verksam-

het och material utgjorde 15 procent vardera.


Intkter efter intktsslag

Tabell 4. Intkter efter intktsslag i miljoner kronor fr landsting och regioner, 2014 Exkl. Region Gotland

Intktsslag Miljoner

kronor I procent av

intkterna

I procent av intkterna exkl.

frsljning till lt/region

Intkter i form av avgifter 10 617 3,4 3,5

drav ppenvrd 2 804 0,9 0,9

drav sluten vrd 578 0,2 0,2

drav hemsjukvrd 196 0,1 0,1

drav tandvrd 2 607 0,8 0,9

drav trafikantavgifter i kollektivtrafiken 4 116 1,3 1,4

drav vriga avgifter 315 0,1 0,1

Frsljning av verksamhet 12 459 4,0 1,1

drav till landsting/region 9 189 2,9

Frsljning av tjnster 8 820 2,8 2,9

drav till landsting/region 1 172 0,4

Frsljning av material och varor 1 572 0,5 0,5

Erhllna bidrag 13 022 4,2 4,3

drav specialdestinerade statsbidrag 8 487 2,7 2,8

vriga intkter 4 437 1,4 1,5

Verksamhetens intkter exkl. interna intkter

50 926 16,3 13,4

Intkter utanfr verksamhetsresultatet 261 999 83,7 86,6

drav generellt statsbidrag 46 936 15,0 15,5

drav rnteintkter 1 341 0,4 0,4

drav skatteintkter 211 918 67,7 70,0

Totala intkter 312 925 100

exkl. frsljning till landsting/region 302 563 100

Landstingens och regionernas totala intkter uppgick till 313 miljarder (303 miljarder r

2013), exklusive frsljning till landsting/region uppgick de till 302,6 miljarder (drygt 293

miljarder r 2013). Verksamhetens intkter, exklusive interna intkter, uppgick till 51

miljarder (nrmare 50 miljarder r 2013). Skatteintkterna uppgick till 212 miljarder, en

kning med drygt 7 miljarder. Det generella statsbidraget uppgick till 47 miljarder kronor

(46 miljarder r 2013). Specialdestinerade statsbidrag uppgick till drygt 8 miljarder kronor

(7 miljarder r 2013). Intkter i form av patientavgifter i hlso- och sjukvrden uppgick till

3,6 miljarder (3,4 miljarder r 2013) och fr patientavgifter i tandvrden uppgick till 2,6

miljarder (3 miljarder r 2013). Intkter i form av trafikantavgifter i kollektivtrafiken

uppgick till lite drygt 4 miljarder kronor, vilket inte r ngon frndring mot fregende r.

Landstingens och regionernas intkter frn investeringar uppgick till 59 miljoner kronor r

2014 (68 miljoner r 2013).

Av nettointkterna, exklusive frsljning till landsting och regioner utgjorde skatteintk-

terna 70 procent och de generella statsbidragen 16 procent. Intkter i form av patientavgif-

ter, trafikantavgifter och andra avgifter utgjorde 4 procent.


Kostnader fr hlso-

och sjukvrd respektive

regional utveckling

Landstingens och regionernas verksamhet redovisas i tv huvudomrden, hlso- och sjuk-

vrd och regional utveckling.

Kostnader och intkter

Tabell 5. Kostnader och intkter i landsting och regioner efter omrde i miljoner kronor, 2014

Fr Region Gotland redovisas endast nettokostnader fr hlso- och sjukvrd.

Netto- kostnad

1,2

Verksam-hetens

externa kostnader

Verksam-hetens interna

kostnader

Verksam-hetens

externa intkter

Verksam-hetens interna intkter

Primrvrd 39,4 36,0 21,3 4,7 13,4

Specialiserad somatisk vrd 125,7 99,7 63,3 13,9 24,2

Specialiserad psykiatrisk vrd 20,6 18,9 9,9 2,3 6,0

Tandvrd 5,4 8,1 2,8 4,0 1,5

vrig hlso- och sjukvrd 18,1 20,6 9,6 6,9 5,4

Lkemedelsfrmn 20,1 20,0

Politisk verksamhet avseende hlso- och sjukvrd

1,3 1,3 0,1 0,0 0,0

Hlso- och sjukvrd 230,6 204,7 106,9 31,8 50,6

Utbildning 0,9 2,0 0,6 1,5 0,2

Kultur 3,0 3,9 0,3 1,1 0,1

Trafik och infrastruktur 19,4 24,4 0,9 5,5 0,4

Allmn regional utveckling 1,7 1,9 0,1 0,2 0,0

Politisk verksamhet avseende regional utveckling

0,2 0,2 0,0 0,0 0,0

Regional utveckling 25,2 32,3 1,9 8,3 0,7

Serviceverksamheter 63,7 -13,6 9,1 41,0

Jmfrelsestrande poster 3 -1,4

vrigt 4 3,9 6,8 2,9

Summa verksamhet 258,3 307,5 95,3 49,2 95,3

Finansiering utanfr verksamheten 1,9 262,0

drav skatteintkter 211,9

drav generella statsbidrag 46,9

drav finansiella intkter/kostnader 1,9 3,1

drav extraordinra intkter/kostnader 0,0 0,0

1 Bruttokostnad minus bruttointkt. 2 Den totala nettokostnaden fr samtliga verksamheter inkluderar Region Gotlands nettokostnader fr hlso- och sjukvrd. Fr verksamheternas kostnader och intkter ingr inte Region Gotland. 3 Avser ersttning frn kommun avseende utbyggnad av tunnelbana (Nya Karolinska Solna) i Stockholm, markfrsljning i Uppsala, frsljning av vrdcentral samt aktiverade statsbidrag i Srmland, avyttring av fastigheter i Kronoberg och komplette-rande avskrivningar i Vstmanland. 4 Avser interna rnteintkter och pensionsutbetalningar (konto 446).

Nettokostnader r de kostnader som finansieras med skatter, generella statsbidrag och

finansnetto. Fr hlso- och sjukvrden uppgick nettokostnaden till nrmare 231 miljarder

(221 miljarder r 2013) och fr regional utveckling till 25 miljarder kronor r 2014 (drygt

KAPITEL

3


23 miljarder r 2013). Totalt uppgick nettokostnaden fr landstingen och regionerna till

258 miljarder (245 miljarder r 2013).

Landstingens och regionernas nettokostnader kade med 5,4 procent i lpande priser.

Lne- och prisfrndringen i form av prisindex med kvalitetsjusterade lner (LPIK)2 berk-

nades till 2,3 procent fr 2013-2014.

Diagram 1. Nettokostnader efter omrde, landsting och regioner i procent 2014 Exkl. Region Gotland

Av landstingens och regionernas kostnader gick 90 procent till hlso- och sjukvrd och

tandvrd r 2014. Den specialiserade somatiska vrdens andel motsvarade 49 procent av

nettokostnaderna, primrvrdens andel 15 procent och lkemedelsfrmnen 8 procent. Den

specialiserade psykiatriska vrdens andel och vrig hlso- och sjukvrd utgjorde 8 procent

vardera. Andelen fr trafik och infrastruktur uppgick till 8 procent av nettokostnaderna.

I ekonomitabellerna E 2 och E 3, redovisas verksamheternas nettokostnader fr landstingen

och regionerna i miljoner kronor respektive kronor per invnare. Frndring av nettokost-

naden mellan ren 2013 och 2014 terfinns i tabell E 4.

2 Frn och med december 2010 fastprisberknar SKL landstingens kostnadsutveckling p ett delvis nytt stt. Frndringen gller lnekostnaderna. Se mer information i EkonomiNytt 05/15.

Primrvrd15%

Specialiserad somatisk vrd

49%

Specialiserad psykiatrisk vrd

8%

Tandvrd2%

vrig hlso- och sjukvrd inkl politisk

verksamhet8%

Trafik och infrastruktur

8%

vrigt2%

Lkemedelsfrmn8%


Diagram 2. Nettokostnad per invnare fr hlso- och sjukvrd samt regional utveckling, landsting och regioner 2014 Exkl. Region Gotland

Rikets genomsnittliga kostnad fr hlso- och sjukvrd samt regional utveckling var 26 249

kronor (r 2013 var den 25 345 kronor). Kostnadsskillnader mellan landstingen/regionerna

kan bero p skillnader i ansvar. Som exempel kan nmnas att Stockholms lns landsting,

Jnkpings lns landsting och Landstinget i Kalmar ln har ansvar fr frdtjnsten och i

Norrbottens lns landsting har ansvaret fr rehabilitering verlmnats till kommunerna.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

Sto

ckho

lm

Up

psa

la

Srm

land

ste

rg

tlan

d

J

nk

pin

g

Kro

no

be

rg

Kalm

ar

Ble

kin

ge

Sk

ne

Ha

lland

Vstr

a G

ta

land

Vrm

land

re

bro

Vstm

anla

nd

Da

larn

a

G

vle

borg

Vste

rno

rrla

nd

J

mtla

nd

Vste

rbo

tten

No

rrb

ott

en

Regional utveckling

Hlso- och sjukvrd

Genomsnitt fr riket 26 249 kronor/invnare


Hlso- och sjukvrd

Kostnader och intkter Tabell 6. Kostnader och intkter fr hlso- och sjukvrd och tandvrd i landsting och regioner i miljoner kronor, 2013 2014 Exkl. Region Gotland

Miljoner kronor Kostnads-/intktsslag 2013 2014

Lner exkl. skattefria ersttningar 65 718 68 836

vriga kostnader fr personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner)

29 608 31 478

Kp av verksamhet 43 616 46 009

drav frn landsting/regioner 8 568 8 894

Lmnade bidrag 1 741 1 623

Material och tjnster 52 014 54 695

drav lkemedel inom frmnen 19 675 20 004

Nedskrivningar, frlust vid avyttring och avskrivning 1 1 894 2 027

Verksamhetens externa kostnader 194 591 204 668

exkl. kp frn landsting/regioner 186 024 195 774

Nettokostnad 2 219 594 229 124

Patientavgifter och andra avgifter 6 476 6 207

Frsljning av verksamhet 11 437 11 646

drav till landsting/regioner 8 647 8 941

Frsljning av tjnster 1 674 1 931

Frsljning av material och varor 737 790

Erhllna bidrag 7 995 9 952

vriga intkter 1 073 1 314

Verksamhetens externa intkter 29 393 31 839

exkl. frsljning till landsting/regioner 20 746 22 898 1 Kapitalkostnader fr anlggningstillgngar. 2 Fr tandvrd har kostnaden fr lkemedel inom lkemedelsfrmnen exkluderats.

Hlso- och sjukvrdens nettokostnader uppgick till 229 miljarder (nrmare 220 miljarder r

2013). Nettokostnaderna exklusive kp frn landsting och regioner uppgick nstan till 196

miljarder (186 miljarder r 2013). De externa intkterna uppgick till nrmare 32 miljarder

(drygt 29 miljarder r 2013). De externa intkterna exklusive frsljning till landsting och

regioner uppgick till 23 miljarder (21 miljarder r 2013).

Ekonomitabellerna E 25-E 28 redovisar kostnader och intkter fr respektive landsting och

region.

Investeringarna inom hlso- och sjukvrdsomrdet uppgick till drygt 8 miljarder r 2014.

Intkterna frn investeringar uppgick till 38 miljoner kronor.

KAPITEL

4


Diagram 3. Nettokostnader fr hlso- och sjukvrd efter omrde i procent, samtliga landsting och regioner 2014

Nettokostnaderna fr den specialiserade somatiska vrden utgjorde 54 procent och primr-

vrdens nettokostnader utgjorde 17 procent. Den specialiserade psykiatriska vrden och

lkemedelsfrmnen utgjorde 9 procent vardera av de totala nettokostnaderna. Nettokost-

naderna fr vrig hlso- och sjukvrd, som bland annat omfattar funktionshinder- och

hjlpmedelsverksamhet samt ambulans- och sjuktransporter utgjorde 8 procent. Nettokost-

naderna fr tandvrden utgjorde 2 procent. Diagram 4. Nettokostnader per invnare fr hlso- och sjukvrd efter omrde, samtliga landsting och regioner 2014.

Primrvrd17%

Specialiserad somatisk vrd54%


9%

Tandvrd2%

vrig hlso- och sjukvrd8%

Lkemedelsfrmn9%

Politisk verksamhet avseende hlso- och sjukvrd

1%

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

Sto

ckho

lm

Up

psa

la

Srm

land

ste

rg

tlan

d

J

nk

pin

g

Kro

no

be

rg

Kalm

ar

Ble

kin

ge

Sk

ne

Ha

lland

Vstr

a G

ta

land

Vrm

land

re

bro

Vstm

anla

nd

Da

larn

a

G

vle

borg

Vste

rno

rrla

nd

J

mtla

nd

Vste

rbo

tten

No

rrb

ott

en

Go

tlan

d

vrig hlso- och sjukvrd samt politisk verksamhet avseende hlso- och sjukvrd

Lkemedelsfrmnen

Tandvrd



Primrvrd

Genomsnitt fr riket= 23 658 kronor/invnare


Rikets genomsnittliga nettokostnad per invnare fr hlso- och sjukvrd var 23 658 kronor

(22 910 kronor r 2013). Vissa kostnadsskillnader kan frklaras av skillnader i ansvar hos

landstingen och regionerna. Det finns ocks strukturella skillnader i form av demografi,

sjuklighet och geografi. Underlaget till diagrammet finns i ekonomitabell E 28.

All landstingsfinansierad verksamhet omfattas

I kostnaderna som redovisas ingr kostnader fr verksamhet som landstinget eller regionen

kpt av andra vrdproducenter. Kostnaden avser verksamhet som konsumerats av inv-

narna i landstinget eller regionen oavsett vem som producerat den. Kostnader fr verksam-

het som landstinget eller regionen slt har p motsvarande stt exkluderats. De redovisade

prestationerna inkluderar ocks verksamhet som kpts av andra producenter n landstingen

eller regionen s att kostnader och prestationer kan kopplas samman.

Prestationsmtt

Prestationer som anvnds i hlso- och sjukvrden r bl.a. besk, telefonkontakt och vrd-

tillflle. Besk sker i ppenvrden och vrdtillfllen i slutenvrden. I den specialiserade

vrden skiljs mottagningsverksamhet frn dagsjukvrd. Dagsjukvrd r ppenvrd som

innebr mer omfattande och/eller resurskrvande insatser n ett besk, ett exempel r dag-

kirurgi. Hemsjukvrdsbesk grs i primrvrd, specialiserad somatisk respektive och speci-

aliserad psykiatrisk vrd. Hembesk i primrvrden srredovisas.

Besk och telefonkontakter

Nedan redovisas besk och kontakter fr olika yrkeskategorier inom primrvrden, den

specialiserade somatiska och den specialiserade psykiatriska vrden. I primrvrden redo-

visas frutom prestationerna mottagningsbesk, hembesk och hemsjukvrdsbesk ven

telefonkontakter avseende kvalificerad sjukvrd vilka har journalfrts och ersatt ett van-

ligt besk. I den specialiserade vrden frekommer frutom mottagningsbesk, hembesk och hemsjukvrd ven dagsjukvrd.

Primrvrd

ppenvrd

Mottagningsbesk

Hembesk

Telefonkontakt

Hemsjukvrd

Hemsjukvrdsbesk

Telefonkontakt

Slutenvrd

Vrdtillflle

Specialiserad vrd

ppenvrd

Mottagningsbesk inkl. hembesk

Dagsjukvrd

Hemsjukvrd

Hemsjukvrdsbesk

Slutenvrd

Vrdtillflle

vrig hlso- och sjukvrd

Funktionshinders-verksamhet /hjlpmedelsverks.

Mottagningsbesk


Tabell 7. Besk i tusental hos lkare och vriga personalkategorier, samtliga landsting och regioner, 2014

Primrvrd


Specialiserad psykiatrisk

vrd

Hlso- och sjuk-vrd

Totalt varav Totalt varav Totalt varav Totalt varav

annan annan annan annan vrdgivare vrdgivare vrdgivare vrdgivare

Lkare

Mottagningsbesk och hembesk 14 434 6 180 11 176 2 855 1 115 326 26 724 9 361

drav allmnlkarvrd 1 13 821 6 003 13 821 6 003

drav mdrahlsovrd 125 40 125 40

drav barnhlsovrd 443 124 443 124

Hemsjukvrdsbesk 325 149 57 13 1 0 383 162

Dagsjukvrdsbesk 1 316 186 5 0 1 321 186

Annan personalkategori n lkare

Mottagningsbesk och hembesk 24 020 10 152 6 100 460 3 908 622 34 922 11 319

drav mdrahlsovrd 2 078 544 2 078 544

drav barnhlsovrd 2 437 733 2 437 733

drav funktionshinder- 894 85

/hjlpmedelsverksamhet 2

Hemsjukvrdsbesk 2 112 1 569 623 246 13 0 2 748 1 815

Dagsjukvrdsbesk 896 78 96 5 992 84 1 Inklusive jour. 2 Verksamhet under omrdet vrig hlso- och sjukvrd.

Totalt gjordes 26,7 miljoner mottagnings- och hembesk av lkare (motsvarande siffra r

2013 var 26,6 miljoner besk). Av mottagnings- och hembesken skedde nrmare 14 mil-

joner besk i allmnlkarvrden, vilket r en liten minskning i jmfrelse med fregende

r. Antal mottagnings- och hembesk hos annan personalkategori n lkare har kat och

var nstan 35 miljoner besk (nstan 34 miljoner besk r 2013).

Diagram 5. Besk och telefonkontakter efter vrdomrde i tusental, landsting och regioner 2014.

Av primrvrdens 55,9 miljoner besk och telefonkontakter utgjorde mottagnings- och

hembesken i primrvrden 38,5 miljoner. Hemsjukvrdsbesken var 2,4 miljoner och

telefonkontakterna var 15 miljoner telefonkontakter r 2014. I den specialiserade somatiska

vrden gjordes totalt 20,2 miljoner besk, varav mottagnings- och hembesken utgjorde

drygt 17 miljoner besk. I den specialiserade psykiatriska vrden gjordes drygt 5 miljoner

besk, i huvudsak mottagnings- och hembesk.

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

Primrvrd Specialiserad somatiskvrd

Specialiseradpsykiatrisk vrd

vrig hlso- ochsjukvrd

Tu

senta

l vrd

konta

kte

r

Telefonkontakter Mottagnings- och hembesk Dagsjukvrdsbesk Hemsjukvrdsbesk


Diagram 6. Lkarbesk och besk hos vriga personalkategorier efter vrdomrde i tusental samtliga landsting och regioner, 2014.

I besk inkluderas mottagningsbesk, hemsjukvrdsbesk, dagsjukvrdsbesk och hembesk.

Totalt gjordes 67 miljoner besk inom alla vrdomrden, varav 41 miljoner besk i primr-

vrden, 20 miljoner besk i den specialiserade somatiska vrden och drygt 5 miljoner

besk i den specialiserade psykiatriska vrden. Lkarbesken utgjorde 28,4 miljoner och

besk hos vriga personalkategorier uppgick till 38,7 miljoner besk. Telefonkontakterna

r inte med i diagrammet ovan.

Diagram 7. Genomsnittligt antal besk per invnare och vrdomrde, 2014

Genomsnittligt antal besk fr alla vrdomrden per invnare var 6,9 besk per invnare

(6,8 besk per invnare r 2013).

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

Lkare Annan personal n lkare

Tu

senta

l besk

Primrvrd Specialiserad somatisk vrdSpecialiserad psykiatrisk vrd vrig hlso- och sjukvrd

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Sto

ckho

lm

Up

psa

la

Srm

land

ste

rg

tlan

d

J

nk

pin

g

Kro

no

be

rg

Kalm

ar

Ble

kin

ge

Sk

ne

Ha

lland

Vstr

a G

ta

land

Vrm

land

re

bro

Vstm

anla

nd

Da

larn

a

G

vle

borg

Vste

rno

rrla

nd

J

mtla

nd

Vste

rbo

tten

No

rrb

ott

en

Go

tlan

d

Primrvrd Specialiserad somatisk vrd

Specialiserad psykiatrisk vrd vrig hlso- och sjukvrd

Genomsnitt fr riket =6,9 besk/invnare


Tabell 8. Besk i tusental samt procentuell frndring samtliga landsting och regioner 2011-2014

2011 2012 2013 2014

Lkarbesk 1

Primrvrd 14 847 14 851 14 855 14 758

procentuell frndring 2,9 0,0 0,0 -0,7

Specialiserad somatisk vrd 12 076 12 125 12 295 12 549

procentuell frndring 1,2 0,4 1,4 2,1

Specialiserad psykiatrisk vrd 1 088 1 095 1 097 1 120


Totalt 2 28 011 28 072 28 248 28 428


Besk hos annan vrdpersonal n lkare 1

Primrvrd 25 528 25 886 25 619 26 132

procentuell frndring 1,4 1,4 -1,0 2,0

Specialiserad somatisk vrd 7 106 7 245 7 270 7 619




Funktionshinder- och hjlpmedelsverksamhet 652 704 913 894

procentuell frndring 5,4 8,0 29,7 -2,1

Totalt 2 37 162 37 719 37 754 38 662


Totalt samtliga besk 1,2 65 173 65 791 66 002 67 090

procentuell frndring 2,1 0,9 0,3 1,6 1 Mottagningsbesk, hembesk, hemsjukvrdsbesk och dagsjukvrdsbesk. 2 Vaccinering mot influensan (HN1N1) ingr inte 2009 och 2010 3 Exkl. dagsjukvrd

Totalt gjordes 67,1 miljoner besk i hlso- och sjukvrden (66 miljoner besk r 2013).

I tabellerna med verksamhetsstatistik, V 4.1 och V 4.2 visas frndringen i lkarbesken

och besk hos andra personalkategorier mellan 2013 och 2014 fr landstingen och region-

erna.

Diagram 8. Besksutveckling samtliga landsting och regioner 2005 - 2014

Mellan 2013 och 2014 kade antalet lkarbesk knappt. Tidigare r har kningen legat runt

2 procent. Besk hos andra personalkategorier kade med 2 procent mellan r 2013 och

2014.

22 000

24 000

26 000

28 000

30 000

32 000

34 000

36 000

38 000

40 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

OBS! Bruten Y-axel Lkare Annan personal n lkare


Vrdplatser Tabell 9. Genomsnittligt antal disponibla vrdplatser efter verksamhetsomrde, samtliga landsting och regioner, 2011 - 2014

2011 2012 2013 2014

Vrdplatser vid enheter drivna av huvudmnnen 24 163 23 612 23 141 22 919

varav:

Primrvrd 85 83 79 80

Specialiserad somatisk vrd 19775 19280 18807 18609

drav medicin 9 653 9 537 9 477 9 247

drav kirurgi 7 370 7 059 6 968 6 912

drav ofrdelade 942 943 674 736

Geriatrik 1 539 1 409 1 363 1 339

vrigt 271 333 326 374


Vrdplatser vid vriga enheter 1 1 359 1 686 1 764 1 684

TOTALT 2 25 522 25 298 24 905 24 603

Vrdplatser/1 000 invnare 2,7 2,6 2,6 2,6

Platser p patienthotell 294 320 386 299 1 Hr ingr vrdplatser hos privata fretag, stiftelser och liknande. 2 Exkl. platser p patienthotell.

r 2012 frtydligades definitionen p disponibel vrdplats av Socialstyrelsen till vrdplats i sluten vrd med fysisk utformning, utrustning och bemanning som skerstller patients-

kerhet och arbetsmilj.

De genomsnittligt disponibla vrdplatserna under ret 2014 var 24 600 stycken.

I verksamhetstabell V 32 redovisas vrdplatserna 2013 och 2014.


Primrvrd

Primrvrden svarar fr befolkningens behov av grundlggande medicinsk behandling,

omvrdnad, frebyggande arbete och rehabilitering och som inte krver sjukhusens medi-

cinska och tekniska resurser. Primrvrd r inte synonymt med verksamhet p vrdcen-

traler. Basal mdra- och barnhlsovrd ingr i primrvrd oavsett var den bedrivs.

Kostnader efter delomrde

Tabell 10. Nettokostnader fr primrvrd efter delomrde, samtliga landsting och regioner, 2014

Delomrde Miljoner kronor Procent

Allmnlkarvrd 2 21 235 53,9

Sjukskterskevrd 2 6 327 16,1

Mdrahlsovrd 1 926 4,9

Barnhlsovrd 2 294 5,8

Fysioterapi och arbetsterapi 3 659 9,3

Primrvrdsansluten hemsjukvrd 727 1,8

Sluten primrvrd 136 0,3

vrig primrvrd 3 087 7,8

Summa primrvrd 1 39 391 100 1 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen 2 Inklusive jour

Landstingens och regionernas nettokostnad fr primrvrd var 39,4 miljarder (38,6 miljar-

der r 2013). Mer n hlften, 21,2 miljarder utgjordes av kostnader fr allmnlkarvrd.

Sjukskterskevrdens andel av nettokostnaderna var 16 procent och fr fysioterapi och

arbetsterapi 9 procent.

Underlaget till diagram 11 finns i ekonomitabell E 39.

KAPITEL

5



Tabell 11. Kostnader och intkter fr primrvrd i landsting och regioner, 2014 Exkl. Region Gotland

Kostnads-/intktsslag Miljoner

kronor

Lner exkl. skattefria ersttningar 11 046

vriga kostnader fr personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 5 067

Kp av verksamhet 14 798

drav frn landsting/regioner 308

Lmnade bidrag 114

Material och tjnster, exkl. lkemedel inom frmnen 4 941

Nedskrivningar, frlust vid avyttring och avskrivning 78

Verksamhetens externa kostnader, exkl. lkemedel inom frmnen 36 044

exkl. kp frn landsting/regioner 35 735

Nettokostnad, exkl. lkemedel inom frmnen 39 189

Patientavgifter och andra avgifter 1 402

Frsljning av verksamhet 599

drav till landsting/regioner 299

Frsljning av tjnster 236

Frsljning av material och varor 63

Erhllna bidrag 1 987

vriga intkter 427

Verksamhetens externa intkter 4 714

exkl. frsljning till landsting/regioner 4 415

Landstingens och regionernas nettokostnader fr primrvrd uppgick till drygt 39 miljarder

(38,4 miljarder r 2013). De externa kostnaderna uppgick till 36 miljarder (34,6 miljarder

r 2013) och de externa intkterna uppgick till nrmare 5 miljarder (r 2013 uppgick de till

4 miljarder).

Uppgifter fr respektive landsting och region redovisas i ekonomitabellerna E 36 E 39.

Totalt uppgick investeringarna i primrvrden till 197 miljoner kronor r 2014. Ngra

intkter frn investeringar har inte redovisats.

Diagram 9. Nettokostnader per invnare fr primrvrden, exkl. lkemedelsfrmnen, samtliga landsting och regioner, 2014.

Den genomsnittliga nettokostnaden i primrvrden per invnare var 4 041 kronor r 2014

(4 003 kronor r 2013). I Region stergtland och i landstinget Vsternorrland vergick

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Sto

ckho

lm

Up

psa

la

Srm

land

ste

rg

tlan

d 1

J

nk

pin

g

Kro

no

be

rg

Kalm

ar

Ble

kin

ge

Sk

ne

Ha

lland

Vstr

a G

ta

land

Vrm

land

re

bro

Vstm

anla

nd

Da

larn

a

G

vle

borg

3

Vste

rno

rrla

nd

1

J

mtla

nd

Vste

rbo

tten

No

rrb

ott

en

Go

tlan

d

Primrvrd Genomsnitt fr riket 4 041 kr/invnare


hemsjukvrden till kommunerna r 2014. Fr Region Gvleborg redovisas kostnaderna fr

den slutna primrvrden i den somatiska slutenvrden.

Antalet vrdcentraler

Antalet vrdcentraler uppgick till 1 158 stycken, en kning med 2 stycken frn r 2013. Av

dessa drevs 478 stycken (497 r 2013) i privat regi, dvs. 41 procent.

Lkarbesk efter delomrde

Tabell 12. Lkarbesk inom primrvrden efter delomrde, samtliga landsting och regioner, 2014

Tusental besk Besk/invnare


Mdrahlsovrd 2 125 0,05

Barnhlsovrd 3 443 0,54

Primrvrdsansluten hemsjukvrd 325 0,03

vrig primrvrd 46 0,00

Summa besk 4 14 758 1 Inklusive jour 2 Mdrahlsovrd i relation till kvinnor 15-54 r 3 Barnhlsovrd i relation till barn 0- 6 r. 4 Mottagningsbesk, hembesk och hemsjukvrdsbesk.

Totalt gjordes 14,8 miljoner lkarbesk i primrvrden under 2014. Besken avsg i

huvudsak allmnlkarvrd. Inom barnhlsovrden gjordes motsvarande 443 000 besk vil-

ket motsvarar 0,5 besk per barn i ldern 0 till 6 r.

Besk hos andra personalkategorier n lkare efter delomrde

Nedan redovisas antalet besk hos andra personalkategorier n lkare vilka uppgick till 26

miljoner, en kning med drygt 500 000 besk jmfrt med r 2013. Inom sjukskterskevr-

den gjordes nstan 9 miljoner besk och inom barnhlsovrden gjordes 2,4 miljoner besk.

Tabell 13. Besk hos andra personalkategorier n lkare inom primrvrden efter delomrde, samtliga landsting och regioner, 2014

Tusental besk Besk/invnare


Mdrahlsovrd 3 2 078 0,85

Barnhlsovrd 4 2 437 2,98


Primrvrdsansluten hemsjukvrd 2 112 0,22

vrig primrvrd 2 506 0,26

Summa besk 1 26 132 1 Mottagningsbesk och hembesk respektive hemsjukvrdsbesk. 2 Inklusive jour 3 Mdrahlsovrd i relation till kvinnor 15-54 r 4 Barnhlsovrd i relation till barn 0- 6 r


Hembesk efter delomrde

Nedan redovisas hembesken i primrvrden r 2014. Det totala antalet hembesk var

651 000 stycken, varav 134 000 hembesk gjordes av lkare. Sjukskterskornas hembesk

minskade med 190 000 besk d Region stergtland och Landstinget Vsternorrland

kommunaliserade hemsjukvrden r 2014, varav den strsta minskningen av hembesk

skedde i Region stergtland. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter gjorde 210 000 hembe-

sk. Tabell 14. Hembesk inom primrvrden per delomrde, samtliga landsting och regioner, 2014

Tusental hembesk av Hembesk/invnare

Lkare vriga Totalt Totalt



Mdrahlsovrd 2 0 3 3 0,00

Barnhlsovrd 3 0 98 98 0,12


vrig primrvrd 1 27 28 0,00

Summa hembesk 4 134 517 651 1 Inklusive jour 2 Mdrahlsovrd i relation till kvinnor 15-54 r 3 Barnhlsovrd i relation till barn 0- 6 r 4 Hr ingr inte hemsjukvrdsbesk

Hembesk ska inte blandas ihop med hemsjukvrdsbesk, som avser besk hos en definie-

rad grupp av patienter.

Telefonkontakter

Enbart telefonkontakter som avser kvalificerad hlso- och sjukvrd redovisas nedan. Kontakten ska ha ersatt ett vanligt mottagningsbesk och journalfrts. Antalet telefon-kontakter var nrmare 15 miljoner stycken (drygt 14 miljoner r 2013). Det motsvarade 1,8

kontakter per invnare (1,5 r 2013). Det strsta antalet telefonkontakter finns inom sjuk-

skterskevrden, nstan 8,4 miljoner, motsvarande 0,9 kontakter per invnare. Motsva-

rande fr allmnlkarvrden r 0,4 telefonkontakter per invnare.

Tabell 15. Telefonkontakter inom primrvrden efter delomrde, samtliga landsting och regioner, 2014

Tusental telefonkontakter

med Telefonkontakter/

Lkare vriga Totalt invnare totalt

Allmnlkarvrd 1 4 062 4 062 0,42

Sjukskterskevrd 1 8 337 8 337 0,86

Mdrahlsovrd 2 3 170 173 0,07

Barnhlsovrd 3 1 164 165 0,20


Primrvrdsansluten hemsjukvrd 42 3 45 0,00

vrig primrvrd 3 1 807 1 810 0,19

Summa telefonkontakter 4 111 10 856 14 967 1 Inklusive jour 2 Mdrahlsovrd i relation till kvinnor 15-54 r 3 Barnhlsovrd i relation till barn 0- 6 r


Kostnader och prestationer efter delomrde

Fr att berkna produktionskostnad fr vrdkontakter har hembesk och telefonkontakter

getts vikter gentemot mottagningsbesk. Vikterna antas motsvara skillnaderna i resurst-

gng. Ett hembesk har antagits motsvara tv mottagningsbesk och en telefonkontakt en

tredjedel av ett mottagningsbesk. Kostnaden per vrdkontakt som redovisas i tabellerna

17-20, 25-26 och 30 utgrs av kostnad fr landstingets eller regionens produktion av

verksamhet (frvaltnings- och bolagsform).

Allmnlkarvrd

Under allmnlkarvrd (inklusive jour) redovisas mottagningsverksamhet och hembesk av

lkare som r specialister i allmnmedicin. Insatser som avser patienter i hemsjukvrden

redovisas under delomrdet primrvrdsansluten hemsjukvrd.

Tabell 16. Allmnlkarvrd, samtliga landsting och regioner, 2014

Vrdkontakter i tusental Lkare

Mottagningsbesk 1 13 687

Hembesk 133

Summa viktade besk 2 13 954

Telefonkontakter 4 062

Samtliga viktade vrdkontakter 2 15 308

Andel producerat av annan vrdgivare 43,2

Vrdkontakter per invnare

Summa viktade besk 2 1,43

Samtliga viktade vrdkontakter 2 1,57

Nettokostnad 3

Nettokostnad i miljoner kronor 21 235

Nettokostnad per invnare 2 179

Kostnad per vrdkontakt 2 1 397

1 Inklusive jour 2 Ett hembesk motsvarar 2 mottagningsbesk och en telefonkontakt motsvarar 1/3 mottagningsbesk. 3 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Antalet viktade vrdkontakter inom allmnlkarvrden uppgick till drygt 15 miljoner.

Drygt 43 procent av vrdkontakterna producerades av andra vrdgivare n lands-

tinget/regionen (42 procent r 2013). Nettokostnaden fr allmnlkarvrden uppgick till

drygt 21 miljarder (20,5 miljarder r 2013). Nettokostnaden per invnare var 2 179 kronor

(2 129 kronor r 2013). Produktionskostnaden per viktad vrdkontakt har berknats till

1 397 kronor r 2014.

Sjukskterskevrd

Hr redovisas sjukskterskevrd (inklusive jour) i form av mottagnings- och hembesk.

Sjukskterskemottagning omfattar svl distriktsskterskemottagning som specialmottag-

ning fr till exempel astma-, diabetes-, och hypertonipatienter. Gynekologiska undersk-

ningar och preventivmedelsrdgivning som inte sker i anslutning till graviditet eller inom

ungdomsmottagningarnas verksamhet ingr ocks hr.


Tabell 17. Sjukskterskevrd, samtliga landsting och regioner, 2014

Sjuk- Annan Samtliga

skterska personal- personal-

kategori kategorier

Vrdkontakter i tusental

Mottagningsbesk 1 7 766 888 8 654

Hembesk 159 20 180

Summa viktade besk 2 8 085 928 9 013

Telefonkontakter 8 280 56 8 337

Samtliga viktade vrdkontakter 2 10 845 947 11 792

andel producerat av annan vrdgivare 30,3 25,9 29,9


Summa viktade besk 2 0,83 0,10 0,925

Samtliga viktade vrdkontakter 2 1,11 0,10 1,21

Nettokostnad 3


Nettokostnad per invnare 649

Kostnad per vrdkontakt 2 540

1 Inklusive jour 2 Ett hembesk motsvarar 2 mottagningsbesk och en telefonkontakt motsvarar 1/3 mottagningsbesk. 3 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Nettokostnaden fr sjukskterskevrden uppgick till drygt 6 miljarder (nstan 6 miljarder

r 2013). Nettokostnaden per invnare var 649 kronor (615 kronor r 2013). Antalet vik-

tade besk uppgick till 9 miljoner, ingen frndring i jmfrelse med r 2013. Andelen

besk hos sjukskterska utfrd av annan vrdgivare n landstinget/regionen uppgick till 30

procent (28 procent r 2013). Produktionskostnaden per viktad vrdkontakt har berknats

till 540 kronor r 2014.

Mdrahlsovrd

I mdrahlsovrd ingr gynekologiska underskningar, mammografier fr- och eftervrd

av gravida kvinnor, samt preventivmedelsrdgivning i anslutning till graviditet. Basal md-

rahlsovrd som bedrivs p sjukhus redovisas ocks hr. r 2014 fanns det 2,5 miljoner

kvinnor i ldern 15-54 r.


Tabell 18. Mdrahlsovrd, samtliga landsting och regioner, 2014

Lkare Sjukskterska Annan Samtliga Samtliga

/barnmorska personal- personal- personal-

kategori kategorier kategorier

viktade 1


Mottagningsbesk 125 2 056 19 2 200 955

Hembesk 0 2 0 3 1

Summa viktade besk 2 125 2 061 20 2 205 957


Samtliga viktade vrdkontakter 2 125 2 117 21 2 263 980

andel producerat av annan vrdgivare 32,4 26,3 2,9 26,5 26,9

Vrdkontakter per kvinna 15-54 r

Summa viktade besk 2 0,05 0,84 0,01 0,90 0,39

Samtliga viktade vrdkontakter 2 0,05 0,86 0,01 0,92 0,40

Nettokostnad 3


Nettokostnad per kvinna 15-54 r 786


1 Besk hos andra personalkategorier n lkare har antagits motsvara 40 % av ett lkarbesk 2 Ett hembesk motsvarar 2 mottagningsbesk och en telefonkontakt motsvarar 1/3 mottagningsbesk. 3 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Nettokostnaden fr mdrahlsovrden uppgick till nstan 2 miljarder (1,9 miljarder r

2013). Nettokostnaden per kvinna i ldrarna 15-54 r var 786 kronor (761 kronor r 2013).

Antalet besk var 2,2 miljoner, en mindre kning i jmfrelse med r 2013. Andelen av

besken i mdrahlsovrden som utfrdes av annan vrdgivare n landstinget/regionen

utgjorde 27 procent, likas stor andel r 2013. Produktionskostnaden per viktad vrdkon-

takt har berknats till 1 976 kronor r 2014.

Barnhlsovrd

Under barnhlsovrd redovisas mottagningsverksamhet och hembesk fr barnhlsovrd.

ven basal barnhlsovrd som bedrivs p sjukhus ingr. r 2014 fanns det drygt 817 000

barn i ldern 0-6 r.


Tabell 19. Barnhlsovrd, samtliga landsting och regioner, 2014

Lkare Sjuk- Annan Samtliga Samtliga

skterska personal- personal- personal-


viktade 1


Mottagningsbesk 443 2 312 27 2 782 1 378

Hembesk 0 97 1 98 39

Summa viktade besk 2 443 2 506 29 2 978 1 457


Samtliga viktade vrdkontakter 2 443 2 559 31 3 033 1 479

andel producerat av annan vrdgivare 27,9 30,2 10,4 29,7 29,4

Vrdkontakter per barn 0-6 r



Nettokostnad 3


Nettokostnad per barn 0-6 r 2 806


1 Besk hos andra personalkategorier n lkare har antagits motsvara 40 % av ett lkarbesk 2 Ett hembesk har antagits motsvara 2 mottagningsbesk och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesk. 3 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Nettokostnaden fr barnhlsovrden uppgick till nrmare 2,3 miljarder (2,2 miljarder r

2013). Nettokostnaden per barn 0-6 r var 2 806 kronor r 2014 (2 772 kronor r 2013).

Antalet besk uppgick till 3 miljoner, ingen frndring mot r 2013. Andelen av barnhlso-

vrden som producerats av annan vrdgivare n landstinget/regionen var 29 procent, r

2013 28 procent. Produktionskostnaden per viktad vrdkontakt har berknats till 1 555 kro-

nor r 2014.

Fysioterapi och arbetsterapi

Under fysioterapi och arbetsterapi redovisas mottagningsverksamhet och hembesk samt

arbetsplatsbesk. Insatser som avser patienter i hemsjukvrden redovisas under primrvrd-

sansluten hemsjukvrd.


Tabell 20. Fysioterapi och arbetsterapi, samtliga landsting och regioner, 2014

Fysioterapi/ Annan Samtliga

arbetsterapeut personal- personal-

kategori kategorier


Mottagningsbesk 7 824 132 7 956

Hembesk 206 4 210

Summa viktade besk 1 8 236 139 8 375

Telefonkontakter 370 5 375

Samtliga viktade vrdkontakter 1 8 359 141 8 500

andel producerat av annan vrdgivare 59,7 24,8 59,1


Besk per invnare 0,84 0,01 0,86

Samtliga vrdkontakter per invnare 0,86 0,01 0,87

Nettokostnad 2



Kostnad per vrdkontakt 431

1 Ett hembesk har antagits motsvara 2 mottagningsbesk och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesk. 2 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Nettokostnaden fr vrdkontakter inom fysioterapi och arbetsterapi uppgick till 3,7 miljar-

der, motsvarande r 2013 var 3,8 miljarder. Nettokostnaden per invnare var 375 kronor

(394 kronor r 2013). Antalet viktade besk uppgick till 8,4 miljoner (8,3 miljoner r

2013). Andelen av fysioterapi och arbetsterapi som producerats av annan vrdgivare var 59

procent, en kning med en procentenhet mot r 2013. Produktionskostnaden per viktad

vrdkontakt har berknats till 431 kronor r 2014.

Primrvrdsansluten hemsjukvrd

Primrvrdsansluten hemsjukvrd ges i patientens bostad eller srskilt boende och de medi-

cinska tgrderna r sammanhngande ver tiden. tgrder/insatser ska ha fregtts av

vrd- och omsorgsplanering. Hlso- och sjukvrdslagen styr ansvarsfrdelningen mellan

landstingen och kommunerna. Landstingen har ansvar fr lkarinsatser i hemsjukvrd och

fr vrig hemsjukvrd i ordinrt boende. Den vriga hemsjukvrden kan verltas till kom-

munen och s har skett fr 15 av landstingen och regionerna. r 2014 frdes hemsjuk-

vrden ver till kommunerna i Region stergtland och Landstinget Vsternorrland. Kom-

munen har ansvar fr sjukvrd i srskilt boende frutom fr lkarinsatserna.


Tabell 21. Primrvrdsansluten hemsjukvrd, samtliga landsting och regioner, 2014

Lkare Sjuk- Sjuk- Arbets- Annan Samtliga Samtliga

skterska gymnast terapeut personal- personal- personal-


viktade 1


Hemsjukvrdsbesk i ordinrt boende 103 976 1 0 1 134 2 215 948

Hemsjukvrdsbesk i srskilt boende 222 - - - - 222 222

Summa besk 325 976 1 0 1 134 2 437 1 170

Telefonkontakter 42 2 0 0 1 45 44

Samtliga viktade vrdkontakter 2 339 977 1 0 1 135 2 452 1 184

Andel producerat av annan vrdgivare 37,8 65,1 2,9 7,4 71,8 66,7 63,8


Summa viktade hemsjukvrdsbesk 2 0,03 0,10 0,00 0,00 0,12 0,25 0,12

Samtliga viktade vrdkontakter 2 0,03 0,10 0,00 0,00 0,12 0,25 0,12

Nettokostnad3

Nettokostnad i miljoner kronor 727


1 Besk hos andra personalkategorier n lkare har antagits motsvara 40 % av ett lkarbesk 2 Ett hembesk har antagits motsvara 2 mottagningsbesk och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesk 3 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Nettokostnaden fr den primrvrdsanslutna hemsjukvrden uppgick till nrmare 730 mil-

joner (nrmare 780 miljoner r 2013). Nettokostnaden per invnare var 75 kronor r 2014

(81 kronor r 2013). Antalet hemsjukvrdsbesk uppgick till 2,4 miljoner besk, en minsk-

ning med 200 000 besk mot r 2013. Andel primrvrdsansluten hemsjukvrd producerad

av annan vrdgivare uppgick till 64 procent (43 procent r 2013).

vrig primrvrd

Under vrig primrvrd redovisas exempelvis verksamhet vid ungdomsmottagning, skol-

hlsovrd, fretagshlsovrd, fotvrd, och till exempel grupper fr rkavvnjning, bantar-grupper och kostnad fr vaccin.

Tabell 22. vrig primrvrd, samtliga landsting och regioner, 2014

Lkare Sjuk- Annan Samtliga Samtliga

skterska personal- personal- personal-


viktade 1


Mottagningsbesk 45 302 2 176 2 524 1 036

Hembesk 1 1 26 28 11

Summa viktade besk 2 46 304 2 229 2 579 1 059

Telefonkontakter 3 1 634 173 1 810 726

Samtliga viktade vrdkontakter 2 47 849 2 286 3 182 1 301

Andel producerat av annan vrdgivare 28,7 4,4 50,4 37,8 37,6




Nettokostnad 3



1 Besk hos andra personalkategorier n lkare har antagits motsvara 40 % av ett lkarbesk 2 Ett hembesk har antagits motsvara 2 mottagningsbesk och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesk. 3 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen


Nettokostnaden fr vrig primrvrd uppgick till 3 miljarder (3,3 miljarder r 2013). Netto-

kostnaden per invnare var 317 kronor (344 kronor r 2013). Antalet besk uppgick till 2,6

miljoner (2,5 miljoner besk r 2013). Andelen vrig primrvrd producerad av annan

vrdgivare uppgick till 38 procent (35 procent r 2013).

Sluten primrvrd

Sluten primrvrd innebr observationsplatser dr viss allmnvrd och lttvrd bedrivs.

Fyra landsting/regioner bedriver sluten vrd inom primrvrden, Landstinget i Gvleborg,

Jmtlands lns landsting, Norrbottens lns landsting och Region Gotland. Omfattningen r

vldigt liten, totalt lite drygt 4 000 vrdtillfllen under r 2014.


Specialiserad somatisk

vrd Specialiserad vrd (somatisk och psykiatrisk) definieras som hlso- och sjukvrdsverk-samhet som krver mer specialiserade tgrder n vad som kan ges i primrvrd. Hr

redovisas hlso- och sjukvrd som i huvudsak bedrivs p sjukhus men ven specialiserad

vrd p specialistlkarmottagningar och vrdcentraler. Den specialiserade somatiska vr-

den omfattar till exempel medicinsk och kirurgisk vrd.

Kostnader efter delomrde Tabell 23. Nettokostnader fr specialiserad somatisk vrd efter delomrde, samtliga landsting och regioner, 2014

Delomrde Miljoner kronor 1 Procent

Somatisk mottagningsverksamhet 44 865 35,7

Somatisk dagsjukvrd 6 566 5,2

Somatisk hemsjukvrd 1 516 1,2

Somatisk sluten vrd 72 720 57,9

Summa specialiserad somatisk vrd 125 666 100 1 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Nettokostnaden fr landstingens och regionernas specialiserade somatiska vrd var nr-

mare 126 miljarder (nstan 118 miljarder r 2013). Nettokostnaden fr den somatiska slu-

tenvrden var nrmare 73 miljarder (drygt 68 miljarder r 2013). Fr den somatiska mot-

tagningsverksamheten uppgick den till 45 miljarder (41 miljarder r 2013).


Tabell 24. Kostnader och intkter fr specialiserad somatisk vrd i landsting och regioner, 2014 Exkl. Region Gotland

Kostnads-/intktsslag Miljoner kronor




drav frn landsting/regioner 7 701

Lmnade bidrag 146


Nedskrivningar, frlust vid avyttring och avskrivning 1 187





Frsljning av verksamhet 8 352

drav till landsting/regioner 7 450



Erhllna bidrag 2 748

vriga intkter 377



KAPITEL

6


Nettokostnaden fr den specialiserade somatiska vrden var 125 miljarder (117 miljarder r

2013). De externa kostnaderna uppgick till nrmare 100 miljarder (nstan 94 miljarder r

2013) och de externa intkterna 14 miljarder (13 miljarder r 2013). I ekonomitabellerna

redovisas uppgifterna per landsting och region i tabellerna E 40-E 43.

Investeringarna inom den specialiserade somatiska vrden uppgick till 3,6 miljarder kronor

och intkterna frn investeringarna uppgick till 24 miljoner kronor r 2014.

Diagram 10. Nettokostnader* per invnare fr specialiserad somatisk vrd, samtliga landsting och regioner, 2014.

* Exklusive lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Den genomsnittliga nettokostnaden per invnare fr den specialiserade somatiska vrden

var 12 892 kronor (12 215 kronor r 2013).


Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet

Nedan redovisas den specialiserade somatiska mottagningsverksamheten. Antalet mottag-

ningsbesk inklusive hembesk uppgick till drygt 17 miljoner besk, en liten kning mot r

2013. Majoriteten av besken, 11 miljoner, gjordes hos lkare. Nettokostnaden uppgick till

45 miljarder kronor (41 miljarder r 2013). Utslaget per invnare motsvarar det 4 603 kro-

nor (4 252 kr r 2013). Andelen somatisk mottagningsverksamhet producerad av annan

vrdgivare uppgick till 22 procent, ingen frndring i jmfrelse med r 2013. Produktions-

kostnaden per viktad vrdkontakt har berknats till 3 297 kronor.

Tabell 25. Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet, samtliga landsting och regioner, 2014

Lkare Annan Samtliga Samtliga

personal- personal- personal-


viktade 1

Vrdkontakter

Mottagningsbesk/hembesk (1000-tal) 11 176 6 100 17 277 13 616

Andel producerat av annan vrdgivare 25,5 7,5 19,2 22,3

Besk per invnare 1,15 0,63 1,77 1,40

Nettokostnad 2




1 Besk hos andra personalkategorier n lkare har antagits motsvara 40 % av ett lkarbesk 2 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Srm

lan

d

st

erg

tlan

d

Jn

kp

ing

Kro

no

ber

g

Kal

mar

Ble

kin

ge

Skn

e

Hal

lan

d

Vs

tra

G

tala

nd

Vr

mla

nd

re

bro

Vs

tman

lan

d

Dal

arn

a

Gv

leb

org

Vs

tern

orr

lan

d

Jm

tlan

d

Vs

terb

ott

en

No

rrb

ott

en

Go

tlan

d

Specialiserad somatisk vrd Genomsnitt fr riket =12 892 kr/invnare


Specialiserad somatisk dagsjukvrd

Hr redovisas ppen vrd som innebr mer omfattande och/eller resurskrvande insatser n

vad ett besk normalt krver. Specialiserad somatisk dagsjukvrd omfattar dagkirurgi, dag-

medicin och vrig dagsjukvrd. Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling,

cytostatikabehandling och diabetesvrd. vrig dagsjukvrd omfattar bland annat medicinsk

dagrehabilitering.

Tabell 26. Specialiserad somatisk dagsjukvrd, samtliga landsting och regioner, 2014

Samtliga Lkare Annan Samtliga personal-

personal- personal- kategorier kategori kategorier viktade 1

Vrdkontakter

Dagsjukvrdsbesk (1000-tal) 1 316 896 2 212 1 674


Besk per invnare 0,14 0,09 0,23 0,17

Nettokostnad 2




1 Besk hos andra personalkategorier n lkare har antagits motsvara 40 % av ett lkarbesk 2 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen 3 Landstinget Srmland har exkluderats d inga kostnader redovisats fr den somatiska dagsjukvrden

Den somatiska dagsjukvrden hade drygt 2 miljoner dagsjukvrdsbesk vilket r en liten

kning i jmfrelse med r 2013. Nettokostnaden uppgick till 6,5 miljarder kronor (7,2 mil-

jarder r 2013). Utslaget per invnare var nettokostnaden 674 kronor (743 kronor r 2013).

Andelen somatisk dagsjukvrd som producerats av annan vrdgivare uppgick till 13 pro-

cent (12 procent r 2013). Produktionskostnaden per vrdkontakt har berknats till 5 572

kronor.

Specialiserad somatisk hemsjukvrd

Nedan redovisas antalet hemsjukvrdsbesk i den specialiserade somatiska hemsjukvrden

som var 680 000 stycken (554 000 r 2013). Nettokostnaden uppgick till 1,5 miljarder (1,3

miljarder r 2013). Nettokostnaden per invnare var 156 kronor (130 kronor r 2013).

Andelen somatisk hemsjukvrd som producerats av annan vrdgivare uppgick till 36 pro-

cent (33 procent r 2013).

Tabell 27. Specialiserad somatisk hemsjukvrd, samtliga landsting och regioner, 2014




viktade1

Vrdkontakter

Hemsjukvrdsbesk (1000-tal) 57 623 680 306


Hemsjukvrdsbesk per invnare 0,01 0,06 0,07 0,03

Nettokostnad 2,3



1 Besk hos andra personalkategorier n lkare har antagits motsvara 40 % av ett lkarbesk 2 Sjutton huvudmn har angivit en kostnad. 3 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen


Specialiserad somatisk sluten vrd

Antalet vrdtillfllen frn Socialstyrelsens patientregister uppgick till drygt 1,5 miljoner r

2013 vilket r ngot hgre n r 2012. Uppgifter om vrdtillfllen tas frn Patientregistret

som Socialstyrelsen ansvarar fr och det r inte sammanstllt nnu fr r 2014.

I verksamhetstabellerna redovisas vrdtillfllena uppdelade per specialitet i tabell V 34.


Specialiserad

psykiatrisk vrd Den specialiserade psykiatriska vrden omfattar sluten vrd (heldygnsvrd) och ppenvrd,

specialiserade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsttning. Omrdet omfat-

tar allmn psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rttspsykiatri och beroendevrd. Beroen-

devrd r vrd av personer med missbruk av alkohol eller andra droger, matmissbruk,

dator-, spel- eller sexmissbruk.

Kostnader efter delomrde Tabell 28. Nettokostnader fr specialiserad psykiatrisk vrd efter delomrde, samtliga landsting och regioner, 2014

Delomrde Miljoner

kronor Procent

Psykiatrisk mottagningsverksamhet 11 691 56,8

Psykiatrisk dagsjukvrd 416 2,0

Psykiatrisk hemsjukvrd 62 0,3

Psykiatrisk sluten vrd 8 424 40,9

Summa specialiserad psykiatrisk vrd 1 20 593 100

1 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Landstingen och regionerna redovisade en nettokostnad fr specialiserad psykiatrisk vrd,

exklusive lkemedel inom ppenvrden, p nrmare 21 miljarder, en minskning med drygt

300 miljoner i jmfrelse med r 2013. Mottagningsverksamhetens nettokostnad var nr-

mare 12 miljarder kronor, vilket inte r ngon frndring i jmfrelse med r 2013. Sluten-

vrdens nettokostnad var drygt 8 miljarder (9 miljarder 2013).

Mottagningsverksamheten i den specialiserade psykiatriska vrden motsvarade 57 procent

av nettokostnaderna, slutenvrden motsvarade 41 procent och den psykiatriska dagsjukvr-

den 2 procent.

KAPITEL

7



Tabell 29. Kostnader och intkter fr specialiserad psykiatrisk vrd, landsting och regioner, 2014 Exkl. Region Gotland






Lmnade bidrag 73






Patientavgifter och andra avgifter 271





Erhllna bidrag 801

vriga intkter 93



Nettokostnaderna fr den specialiserade psykiatrin uppgick till drygt 20 miljarder (nrmare

21 miljarder r 2013.) De externa kostnaderna uppgick till 19 miljarder (18 miljarder r

2013) och verksamhetens externa intkter till lite drygt 2 miljarder, ingen frndring i

jmfrelse med r 2013.

I ekonomitabellerna E 44-E 47 redovisas uppgifterna fr respektive landsting och region.

Totalt uppgick investeringarna till 2,7 miljarder i den specialiserade psykiatriska vrden r

2014. Ngra intkter frn investeringarna har inte redovisats.

Diagram 11. Nettokostnader* per invnare fr specialiserad psykiatrisk vrd, samtliga landsting och regioner, 2014.


0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Srm

lan

d

st

erg

tlan

d

Jn

kp

ing

Kro

no

ber

g

Kal

mar

Ble

kin

ge

Skn

e

Hal

lan

d

Vs

tra

G

tala

nd

Vr

mla

nd

re

bro

Vs

tman

lan

d

Dal

arn

a

Gv

leb

org

Vs

tern

orr

lan

d

Jm

tlan

d

Vs

terb

ott

en

No

rrb

ott

en

Go

tlan

d

Sum

ma

Specialiserad psykiatrisk Genomsnitt fr riket =2 113 kr/invnare


Den genomsnittliga nettokostnaden i riket per invnare fr den specialiserade psykiatriska

vrden som var 2 113 kronor r 2014 (2 170 kronor r 2013).


Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet

Antalet mottagningsbesk/hembesk uppgick till 5 miljoner, vilket inte r ngon strre fr-

ndring i jmfrelse med r 2013. Nettokostnaderna uppgick till nrmare 12 miljarder kro-

nor, en kning med 150 miljoner frn r 2013. Nettokostnaden per invnare var 1 199 kro-

nor per invnare (1 194 kronor r 2013). Andelen specialiserad mottagningsverksamhet

producerad av annan vrdgivare uppgick till nrmare 22 procent, en kning med en dryg

procentenhet i jmfrelse med r 2013. Produktionskostnaden per vrdkontakt har berk-

nats till 4 355 kronor.

Tabell 30. Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet, samtliga landsting och regioner, 2014




viktade 1

Vrdkontakter

Mottagningsbesk/hembesk (1000-tal) 1 115 3 908 5 022 2 678


Besk per invnare 0,11 0,40 0,52 0,27

Nettokostnad 2



Kostnad per vrdkontakt 4 355

1 Besk hos andra personalkategorier n lkare har antagits motsvara 40 % av ett lkarbesk. 2 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvrd

Tabell 31. Specialiserad psykiatrisk dagsjukvrd, samtliga landsting och regioner, 2014

Samtliga

Lkare Annan Samtliga personal-

personal- personal- kategorier

kategori kategorier viktade 1

Vrdkontakter

Dagsjukvrdsbesk (1000-tal) 5 96 100 43


Besk per invnare 0,00 0,01 0,01 0,00

Nettokostnad 2

Nettokostnad i miljoner kronor 416


1 Besk hos andra personalkategorier n lkare har antagits motsvara 40 % av ett lkarbesk 2 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Omfattningen av specialiserad psykiatrisk dagsjukvrd r liten. Totalt gjordes 100 000 dag-

sjukvrdsbesk, lika stort antal som r 2013. Nettokostnaderna var 416 miljoner r 2014

(440 miljoner r 2013). Andelen specialiserad psykiatrisk dagsjukvrd som producerades

av annan vrdgivare uppgick till 5 procent, s ven r 2013.


Specialiserad psykiatrisk hemsjukvrd

Antalet hemsjukvrdsbesk inom den specialiserade psykiatrin uppgick till drygt 14 000

och kostnaderna fr dessa uppgick till 62 miljoner. Endast fem landsting och regioner har

lmnat uppgifter om specialiserad psykiatrisk hemsjukvrdsbesk och kostnader fr den.

Hemsjukvrden utfrdes enbart inom landstingsdriven verksamhet.

Specialiserad psykiatrisk sluten sjukvrd

Antalet vrdtillfllen frn Socialstyrelsens patientregister uppgick till drygt 105 000 r

2013 vilket r ngot hgre n r 2012. Uppgifter frn r 2014 r inte tillgngliga nnu.

I verksamhetstabellerna redovisas vrdtillfllena uppdelade per specialitet i tabell V 34.


Tandvrd Inom delomrdet Allmntandvrd fr vuxna redovisas den tand-

vrd inklusive som utfrs p allmnna tandvrdskliniker och

som ges till personer frn det kalenderr de fyller 20 r. Inom

delomrdet Landstingets tandvrdsstd redovisas uppskande och ndvndig tandvrd som

ges till personer med stort omvrdnadsbehov. Hit hr ocks tandvrd till personer med

behov av srskilda tandvrdsinsatser som led i sjukdomsbehandling. Allmntandvrd barn

och ungdomar omfattar den tandvrd (som inte r specialisttandvrd) som ges till personer

i ldern upp till 19 r. Enligt tandvrdslagen r landstingen skyldiga att erbjuda regelbun-

den tandvrd till alla barn och ungdomar till och med det kalenderr de fyller 19 r. Inom

delomrdet Specialisttandvrd redovisas tandvrd som till strsta delen utfrs vid specia-

listtandkliniker men ven av privatpraktiserande specialisttandlkare. Hr redovisas exem-

pelvis tandreglering och tandlossningssjukdomar. Specialisttandvrd omfattar insatser till

svl barn och ungdomar som vuxna.

Kostnader efter delomrde

Tabell 32. Nettokostnader fr tandvrd efter delomrde, samtliga landsting och regioner, 2014

Delomrde Miljoner

kronor Procent

Allmntandvrd vuxna 347 6,4

Landstingets tandvrdsstd (tandvrd fr patienter med srskilda behov) 920 17,0

Allmntandvrd barn och ungdomar 2 400 44,2

Specialisttandvrd 1 758 32,4

Summa tandvrd 1 5 425 100

1 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen

Nettokostnaderna fr tandvrden var drygt 5 miljarder (lite drygt 5 miljarder r 2013) varav

drygt 2 miljarder gick till allmntandvrd fr barn och ungdomar (2 miljarder r 2013).

Specialisttandvrdens nettokostnader uppgick till nstan 2 miljarder, en minskning med

nstan 250 miljoner jmfrt med r 2013. Landstingets tandvrdsstd uppgick till nrmare

1 miljard (drygt 800 miljoner r 2013). Allmntandvrden fr vuxna uppgick till drygt 300

miljoner kronor, en minskning med drygt 100 miljoner jmfrt med r 2013.

KAPITEL

8



Tabell 33. Kostnader och intkter fr tandvrd, landsting och regioner, 2014 Exkl. Region Gotland






Lmnade bidrag 0



Verksamhetens externa kostnader, exkl. lkemedel inom frmnen

8 134

Exkl. kp frn landsting/regioner 8 108







Erhllna bidrag 237

vriga intkter 37



Nettokostnaderna fr tandvrden uppgick till drygt 5 miljarder, en kning med drygt 170

miljoner mot r 2013. Verksamhetens externa kostnader uppgick till drygt 8 miljarder, s

ven r 2013. De externa intkterna uppgick till nstan 4 miljarder, en minskning med

drygt 500 miljoner i jmfrelse r 2013.

Investeringarna inom tandvrden uppgick till 135 miljoner r 2014. Inga intkter frn inve-

steringar har redovisats.

Diagram 12. Nettokostnader* per invnare fr tandvrd, samtliga landsting och regioner, 2014.


Den genomsnittliga nettokostnaden fr tandvrden per invnare i riket var 557 kronor r

2014 (544 kronor r 2013).

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Sto

ckh

olm

Up

psa

la

Srm

lan

d

st

erg

tlan

d

Jn

kp

ing

Kro

no

ber

g

Kal

mar

Ble

kin

ge

Skn

e

Hal

lan

d

Vs

tra

G

tala

nd

Vr

mla

nd

re

bro

Vs

tman

lan

d

Dal

arn

a

Gv

leb

org

Vs

tern

orr

lan

d

Jm

tlan

d

Vs

terb

ott

en

No

rrb

ott

en

Go

tlan

d

Tandvrd Genomsnitt fr riket =557 kr/invnare



Allmntandvrd fr vuxna utnyttjade tv miljoner patienter fr sin tandhlsa. Nettokostna-

den fr landstingens och regionernas allmntandvrd fr vuxna och barn och ungdomar

uppgick till 4,5 miljarder (4,4 miljarder r 2013). Landstingen och regionerna har inte

ngot kostnadsansvar fr allmntandvrd fr vuxna, men folktandvrden kan svara fr

vrig tandvrd fr vuxna i den omfattning som landstinget/regionen finner lmpligt. Som

exempel kan nmnas att Vstra Gtaland har beslutat om fri tandvrd fr unga vuxna upp

till och med 21 r. Nettokostnaden per invnare fr allmntandvrden var 1 313 kronor

(1 155 kronor r 2013).

Nettokostnaden fr tandvrd fr patienter med srskilda behov var drygt 900 miljoner

(drygt 800 miljoner r 2013). Utslaget per invnare var nettokostnaden 122 kronor (113

kronor r 2013).

Nettokostnaden fr landstingens och regionernas tandvrd var 5,4 miljarder (5,2 miljarder

r 2013). Utslaget per invnare var den nettokostnaden 557 kronor (544 kronor r 2013).

I verksamhetstabell V 35 redovisas antal patienter samt verksamheten frdelad p lands-

tingsdriven respektive privat verksamhet per landsting och region.

Tabell 34. Tandvrd per delomrde samtliga landsting och regioner, 2014

Allmntand- Allmntandvrd fr Specialist-

vrd fr vuxna1 barn och ungdom 2 tandvrd Summa

Antal Antal

patienter listade 3

Patienter/listade

Patienter (1000-tal) 2 019 1 154 1 829 266 5 268

Andel producerat av annan vrdgivare

12,5 14,1 5,8 3,0

Patienter per invnare 0,27 0,52 0,83 0,03 0,54

Nettokostnad4

Nettokostnad i miljoner kronor 347 2 400 1 758 4 505

Nettokostnad per invnare 46 1 086 180 1 313

Tandvrd fr patienter med srskilda behov 1

Led i

sjukdoms- Uppskta Ndvndig Lngvarig Summa Totalt

behandling patienter tandvrd sjukdom tandvrd

Patienter

Patienter (1000-tal) 33 87 134 8 262

Andel producerat av annan vrdgivare

25,0 45,5 42,2 46,6 49,9

Patienter per invnare 0,00 0,01 0,02 0,00

Nettokostnad4

Nettokostnad i miljoner kronor 920 5 425


1 Uppgifter per invnare avser gruppen 20 r och ldre 2 Uppgifter per invnare avser gruppen 0-19 r 3 Uppgifterna avser gruppen 3-19 r 4 Exkl. lkemedel inom lkemedelsfrmnen


vrig hlso- och

sjukvrd Under vrig hlso- och sjukvrd redovisas ambulans- och sjuktransporter, sjukresor, funk-

tionshinder- och hjlpmedelsverksamhet, social verksamhet, folkhlsofrgor, FoU samt

vrigt som inte redovisas under ngot annat omrde. Under funktionshinder-/hjlpmedels-

verksamhet redovisas bland annat kostnader fr hjlpmedelscentraler (hrcentraler, syncen-

traler, instrumentverkstder etc.) och ortopedteknisk verksamhet. Under social verksamhet

redovisas barn- och ungdomsvrd samt vrd av missbrukare.

Documents

7585 280 5