Alfvenlana 1/03Utgiven av Hugo Alfvensällskapet

Läs om Alfven och folkmusikenLäs om Alfven och Musikaliska Konstföreningen

m.m.

Alfvenlana 1/03Utgiven av Hugo Alfvensällskapet

Ansvarig utgivare:Gunnar TernhagRedaktör och distributör:Jan Olof RudenVästeråsgatan 8113 43 Stockholmtel. 08-33 83 69e-post jan.olofruden@chello.se

Medlemsregister (årsavgift 100 kr,institutioner 200 kr) :Jan HeimerBjurho lmsplan 26166 63 Stockholmtel och fax: 08-641 53 96e-post jan.heimer@home.se

Postgiro: 42 88 52-8

ISSN 1101-5667

Tryckt av Eko nomi-Print , Stockholm

InnehållHugo Alfven och folkmusiken. Av Gunnar Ternhag 3Hugo Alfven och Musikaliska Konstföreningen. AvJan Olof Ruden 7Gunnar Bucht Alfvenpristagare 2003. Av Jan OlofRuden 12Alfvenbibliografi 2000-2002. Av Jan Olof Ruden 13Hugo Alfven: Music for wind band. Recension avNiklas Willen 15Alfvensällskapets nya hems ida 16

Omslaget:Hugo Alfvem. Foto Herman Hamnqvist, Stockholm.Fotot som är limmat på firmans reklampapp har årtalet1898 intryckt. På firmans reklampapp förekommerutmärkelsen Gudlmedalj Gefle 1901. 1898 var Alfven26 år och hade fullbordat sin andra symfoni.Ebbe Grims-Iand har välvilligt donerat detta foto.

Kom med iHugo Alfvensällskapet!Hugo Alfvem var en av Sveriges mest mångsidiga ochfängslande personligheter. Som medlem i Hugo Alfven-sällskapet får Du för endast 100 kr/år inte bara del avnedanstående förmåner utan inbjuds att deltaga i in-tressanta och stimulerande aktiviteter omkring HugoAlfven och den tid som han verkade i.

Medlemsförmåner:• Tidskriften Aitveniene• Gratis inträde på Alfvengården i Tibble, Leksand• Gratis inträde till Prins Eugens Waldemarsudde

• Rabatt på Filharmonikernas Alfvenskivor vid inköp iKonserthusshopen i Stockholms Konserthus (öppen i samband med konserter)

• Rabatt på Alfvenskivor av märket Bluebell, Swedish Society och Musica Sveciae när de köps direkt frånproducenten

• Rabatt på ordinarie pris vid ett inköp av musiklitteratur i LundeQ bokhandel i Uppsala

2 Alfveniana 1/2003 Besök Alfvensällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se

Hugo Alfven och folkmusikenAV GUNNAR TERNHAG

Hugo Alfven har hosmånga människorkommit att förknip-

pas med folkmusik, i synner-het den från Dalarna. Iblandser man t o m tonsättarenAlfven reducerad till enfolkmusikberoende tonsätta-re, vilket självfallet är enbåde felaktig och orättvisinskränkning. När National-encyklopedin skriver att Alf-vens "intresse för svenskfolkmusik och svensk folktongenomsyrar större delen avhans produktion ", är detalltså ingen korrekt uppgift·

Det uppenbarligen starka ban-det mellan Hugo Alfven ochfolkmusiken har två grunder.Den första är given: hans ton-sättningar som baseras på ellerär inspirerade av folkmusik.Här står de älskade körarran-gemangen av folkvisor i främs-ta rummet, men här ryms ocksåofta hörda orkesterverk somMidsommarvaka och Dalarap-sodin. Den andra grunden ärAlfvens bosättningar i Leksand.Det associativa bandet mellanLeksand och folkmusik harinneburit att också den mång-årige leksandsbon Alfven blivitsammankopplad med folkmu-sik.

Helt fel är det naturligtvisinte att associera Hugo Alfvenmed folkmusik, men en be-gränsning, för att inte sägakråkvinkling av föremåletsmusikaliska horisonter. Medrisk att ytterligare understrykaden försåtliga kopplingen skaämnet ändå behandlas på föl-jande sidor.

MusikenFörebud om folkmusikbaseradetonsättningar syns tidigt i Alf-vens skapande. PianostycketMinne från Asen, Dalarne(1893) och solosången Gam-malt kväde från Hälsingland (isamlingen Tio sånger, 1899)visar vägen. Ingen av dessakompositioner innehåller folk-musik i bemärkelsen uppteck-nade folkmelodier - inte ens detsistnämnda verket med sin för-ledande titel, där dock både textoch melodi är komponerade,trots att textens skapare inte ärnämnd. Båda kompositionernaär reflexer av 1890-talets regio-nalism som gärna fäste konstvid svenska platser och land-skap.

Alfveris första folkmu-sikbaserade tonsättning är rap-sodin Midsommarvaka, vilkentillkom 1903. Den bygger på ettmelodimaterial som tonsättarentecknade upp under en bröl-lopsfestlighet i Roslagen 1894.Med Hedwall vet vi att rapso-din främst tänktes som en gen-remålning, inte ett verk medfolkmusik i fonden. Tonsättarenbehandlade därför det musika-liska underlagsmaterialet gans-ka fritt, vilket framkom tydligt isamband med de rättsliga turer-na kring den amerikanske or-kesterledaren Percy FaithsSwedish rhapsody. "Jag harmed andra ord icke användtlåten i dess u r s p r u n g l i g agestalt utan format om den eftermin egen konstnärliga smak,givit den min rent personligaprägel", skriver han i ett brevom den mest kända melodin tillWilhelm Hansen Musik-Forlag.

Den självklara friheten skullesnart bytas ut mot ett annatförhållningssätt som innebarmycket mer respekt för denupptecknade folkmusiken somsjälvständiga verk. Förändring-en är inte oviktig, om man villförstå Hugo Alfvens relation tillfolkmusiken.

Sommaren 1904 gjordehan två kompositioner för Lek-sands hembygdskör: Och hördu unga Dora och Herr Pederssjöresa. "De båda folkvisebear-betningarna var de första pro-ven i en genre, som Alfvensenare skulle ägna mycken tidoch kraft", skriver Hedwall isin Alfvenbiografi (s. 43). Bådavisorna är s k medeltida balla-der. Underlagen hämtade han urGeijer-Afzelii Svenska folk-visor från forntiden, en utgåvasom han framöver skulle kom-ma att använda flera gånger isamma syfte.

Så här långt var HugoAlfvens uppfattning om - ochbehandling av - folkmusik intesärskilt anmärkningsvärd. Hangjorde som flera andra vid den-na tid: använde sig ibland avfolkmusikaliskt melodimaterialsom kunde hanteras efter egetskön.

Alfvens inställning tillfolkmusiken förändrades någraår in på det nya seklet. Genombankiren och konstvännen Er-nest Thiel blev han bekant medAnders Zorn - och bjöds förstagången upp till Mora 1902. Ar1907 inviterades han av Zornatt medverka som domare viden spelmanstävling i Mora. Detengagemanget innebar att hanfick kontakt med den s k spel-mansrörelsen, vars främsta

Alfveniana 1/2003 Besök Alfvemsällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se 3

namn, juristen och folkmusik-samIaren Nils Andersson, ocksåtillhörde domargruppen. Spel-mansrörelsen brukar användassom sammanfattande benäm-ning på en framgångsrik strä-van att samla och uppmärk-samma den instrumentala folk-musiken. Rörelsen som inte varnågon regelrätt organisation,fastmer en serie initiativ, inrät-tade spelmanstävlingarna (från191O spelmansstämmor) ochgav ut upptecknad folkmusik(med samlingsverket Svenskalåtar som mest kända resultat).Första tecknet från Alfven påen konkret handling i spelmans-rörelsens anda skymtar redan inågra brevrader från våren1906:

Sedan har jag tänkt mig upp tillDalarna för att i några ajkro-kar teckna upp en del gammalfolkmusik, som aldrig kommerpå papper; och jag måste skyn-da mig, innan al/a de gamlamasarna dö, ty vi ha ej råd attförlora något af vår folkmusiksskatter. (Alf ven 1948, s. 165)

Äldsta bevarade folkmusikupp-teckningarna av Alfveris hand-

förutom de från Roslagen - ärtre låtar från 1908 efter fiol-spelmannen Lekatt Mats, gran-ne i leksandsbyn Tibble. 1910gjorde han sammalunda medGädd Jonas (Jonas Norin) iTällberg på andra sidan not-blocket.

Någon verkligt aktivfolkmusiksamlare blev HugoAlfven aldrig. Men han prövadetrots allt detta värv några gång-er. Inte heller blev han någotcentralt namn inom spelmans-rörelsen, trots att han kändeflera av dess ledande gestalter.Att han ändå tog intryck avdenna våg av stegrat folkmusik-intresse hörs framför allt i hanskompositioner.

Bortsett från körbearbetningar-na är Alfveris folkmusikbasera-de kompositioner inte särskiltmånga, t o m lätt räknade. 1914skrev han en liten samling pia-nostycken, Några låtar frånLeksand, vilka bygger på denämnda uppteckningarna efterLekatt Mats. (1934 instrumen-terade han verket för liten or-kester.) Den ganska lediga pia-nosatsen släpper fram ur-sprungsmelodiema till lyss-

naren. Men han behandlarspelmannens låtar som vilkamelodier som helst. Något fiol-spel hörs således inte i dessastycken.

Hösten 1931 komponera-de Alfven pendangen til1 Mid-sommarvaka, nämligen Dala-rapsodin (op. 47). Till skillnadfrån förstlingsrapsodin plocka-de tonsättaren sina melodiskateman från olika källor, någraur egna uppteckningsböcker,annat ur andras folkmusiksam-lingar. Trots melodiernas skildaursprung väver han ihop demtill en sammanhängande kedja.

Om han rorfogade frittöver Midsommarvakas me-lodier, var han mer respekt-full inför låtarna från Dalar-na. Högstämt, nästan över-drivet vördsamt uttalar hansig om saken i sina memoa-rer:Jag kan [. ..] inte driva gäckmed för mig heliga ting ellersöka förbättra det som är full-komligt. Därför har jag i "Da-larapsodin" icke ändrat enenda not i de sköna, långspun-na melodierna, lika litet som i

Nedan: Ur "Häfte 10", UUBVMhs 196

(

polskorna - med undantag avett kort intermedium i "Djä-vulspolskan" . (Alf ven 1952, s.51 t)

Den annorlunda attityden kansäkert spåras till hans erfaren-heter från spelmansrörelsensglansdagar, men också till dennärhet till Dalarna och dessfolkmusik som han med årenfick. Närheten innebar att hanuppfattade landskapets musikallt mera ödmjukt. Det somgick att göra på långt avståndifrån dalaiåtarnas hemtrakter, iUppsala eller utomlands, varinte längre möjligt, när hanbodde i folkmusikens mitt.

A andra sidan bör mansom vanligt inte ta Hugo Alf-vens kategoriska yttranden påhundraprocentigt allvar. Hansverbala färgprakt är ofta likabländande som hans musikalis-ka, vilket döljer en del nyanser ihans göranden. Faktum är atthan petat något i vissa av rap-sodimelodierna, inte bara i dens k Djävulspolskan (en låt efterHjort Anders OIsson frånBingsjö), där det största ingrep-pet är en inledande synkoperingi tredje reprisen som inte finns iKarl Sporrs uppteckning. Enannan nämnvärd förändringfinns i brudmarschen från Orsa,rapsodins andra tema, som iAlfvens glättiga skepnad liggerlångt från Orsaspelmännensmer klistrade stråk. Påpekande-na kan kanske verka småaktiga,men görs mot bakgrund avtonsättarens tal om "heligating" som inte får modifieras.

Av övriga folkbaseradeinstrumentalverk finns ett Pot-pourri över svenska folkvisoroch låtar för triobesättning,skrivet 1950. Denna svit fårnog skrivas på spekulationenskonto, eftersom han visste atthans eget namn tillsammanssvensk folkmusik lockade bådeutövare och lyssnare. Potpour-riet innehåller en heJ del åter-

användning av tidigare brukatmelodirnateriai med tillhörandesatser. Samma gör det verk somblev Alfvens sista, musiken tillbaletten Den förlorade sonensom färdigställdes av en 85-årigupphovsman i februari 1957.

KörarrangemangFolkvisebearbetningarna förkör är som sagt betydligt fler ände folkmusikbaserade instru-mentalverken. Sammanlagtskrev Alfven ett 50-tal körar-rangemang, varav mångasjungs regelbundet. Ett visstantal tillhör t o m standardre-pertoaren hos svenska körer.Säg den sommarkonsert medkör som inte innehåller Kristal-len den fma, Glädjens blomster,Tjuv och tjuv det skall du hetaeller Uti vår hage. Och säg denkörsångare som inte kan sinstämma till just dessa nummerutantill.

Hugo Alfven inledde somnämnts sitt komponerande idenna genre ganska tidigt. Hanåterkom regelbundet till körbe-arbetningarna av folkvisor un-der hela sitt yrkesliv. Men enperiod var dessa arbeten särskiltvanliga på hans skrivbord. Islutet av 1930-talet och under1940-talet första hälft ägnadehan sig åt något som faktisktkan kallas serieproduktion.Dessa verk skrevs för att fåsnabba inkomster till betalningaven nyinköpt - och alldelesför dyr - billl den långa radenav körarrangemang som tillkomdå finns flera av de mest kändastyckena.

Körarrangemangenskrevs f ö vanligen för bådemanskör och blandad kör - iregel i den ordningen. Alfvendirigerade båda slagen och hadedärför direkt anledning att näs-tan alltid göra två versioner avett arrangemang. Men bakomdenna dubblering fanns ocksåen förhoppning om att arran-gemanget skulle kunna nå stör-

re spridning om både manskö-rer och blandade körer kundesjunga det. Alfven behövde jupengar ...

Hugo Alfven var långtifrån först med att arrangerafolkvisor för kör. Genren hadeungefär hundra år på nacken,när han satte igång sin omfat-tande produktion. Inte hellerkan Alfven betecknas som för-nyare av genren. Hans verkavviker stilistiskt inte från såvälnågot äldre som samtida ton-sättningar. Nej, Alfvens fram-gångsrecept ligger varken i atthan var tidigt ute eller tänkte pånytt. I stället vinner hans kör-bearbetningar därför att de ärändamålsenliga och helt enkeltsköna. Ändamålsenligheten varberäknad och illustreras av detfaktum att arrangemangen nåtten så enorm spridning. Menutan inneboende skönhet skulleingen sjunga dem, hur väl de änlåg till för den enskilde kör-sångaren.

Ord om folkmusik

Frågan är om inte Hugo Alfventalade och skrev mer om folk-musik än han komponerademed folkmusikinspiration. Detär i varje fall inte svårt att letaupp uttalanden, brevpassageroch memoarbitar som behand-lar folkmusik. Möjligen gör detatt den starka kopplingen mel-lan Alfven och folkmusik ocksåkan skyllas på föremålets egenfolkmusikaliska retorik.

AHa nyanser i Alfverisverbala umgänge med folkmu-siken ryms inte här. Blott tvåting ska aktualiseras: hans mestspridda uttalande och hans in-ställning till folkvisan.

Mest kända Alfvenordenom folkmusik handlar om drag-spelet. Det är gnistrande ordsom ofta citeras apropå mot-stånd mot instrumentet. Deförekommer i en artikel somAlfven skrev om sin upplevelse

Alfveniana 1/2003 Besök Alfvensällskapets hemsida www.alfvensallskapetse 5

av spelmanstävlingen i Mora1907 (senare införd i andramemoardelen). Repliken rikta-des till en Lång Lars från Älv-dalen: "Hugg sönder alla drag-spel du träffar på din väg, tram-pa dem fördärvade, skär dem istycken och kasat dem i svinsti-an, för där hör de hemma"(Alfven 1948, s. 387). Sällanser man dock fortsättningen påAlfvens uttalande, där förklar-ingen till utfallet kommer. Alf-vens mening var att de dåtidadragspelens begränsade tonalaoch harmoniska resurser banali-serade många spelmans låtar.Han tar exemplet Oxbergsmar-schen. Den som försöker speladen på dragspel tvingas "pressain mollmelodin i sin diatoniskadurskala och harmonisera denmed sina tre durharmonier.Därmed är marschen förfalskadoch vanställd till oigenkännlig-het".

Alfvens farhåga kantyckas befogad, även om vimed facit i handen vet att denvar klart överdriven. Hur somhelst gör detta enda uttalandenAlfven inte till en dragspelsha-tare och en folkmusikalisk bak-åtsträvare, vilket den flitigaanvändningen av den förstameningen ofta implicerar. Cita-tet kan däremot brukas rör attillustrera påverkan från spel-mansrörelsen. Hans avståndsta-gande från industrial ismensfrämsta instrumentsymbol hadenämligen varit i rörelsens säckinnan det kom i Alfvens påse.

Alfvens mening var attde dåtida dragspelensbegränsade tonala ochharmoniska resurser ba-naliserade många spel-manslåtar

Alfvens hållning till folkmu-siken

Alfvens nära kontakt medspelmansrörelsen ska emellertidinte betonas alltför mycket.Hans hållning till folkmusikenkan schematiskt delas in i treperioder. I yngre år hade han enganska oreflekterad attityd somhan delade med många andra idåtidens musikliv. Hans intres-se för folkmusiken utgick iförsta hand från musikaliskapreferenser, dvs han bedömdeden folkmusik som han stöttepå efter musikaliska kriterier.Kontakten med spelmansrörel-sen kring 1905 skapade ett tyd-ligt engagemang med ideolo-giskt innehåll. Folkmusikenblev för honom en laddad sym-bol för svensk kultur (med ac-centen på svensk). Men efter etttag klingade det engagemangetav - och Alfvens fortsatt storaintresse för folkmusiken kundekombineras med en mer prag-matisk hållning. Folkmusikenssymboliska laddning tonadesner till förmån för dess musika-liska innehåll.

Från åren efter sekelskif-tet 1900, då Alfven upptäckte

Dalarna och mötte spelmansrö-relsen, bevarade han livet ige-nom en aktning för folkvisan -spelmanslåtarna fick till synesinte samma status i hans ögon. Imemoarerna skriver han omSiljans kören: "Det är närmastdenna kör jag har att tacka förmin uppfattning av folkvisans-själ och av djupet i melodinsperspektiv. Och ur dessa upp-fattningar har den harmonikenskolorit som jag använder i minafolkvisebearbetningar, av egendrift spirat upp" (Alfven 1949,s. 138). Även om repliken fäll-des sent i Alfvens liv och därförhar det retrospektivas prägel,innehåller den något väsentligt.Han aktade folkvisorna på ettnästan religiöst sätt, nota benede visor, mestadels ballader,som han fann värda att arrange-ra. Den allvarliga respektenfinns inbäddad i arrangemangensom därför inte är varken djärvaeller humoristiska (med någotundantag).

Inte heller vördnadeninför folkvisan var Alfven förstmed. Den går närmast tillbakatill inställningen hos folkmusik-insamlandets pionjärer under1800-talets första decennier.Dessa personers respektfullahållning fortplantade sig underhela seklet och längre än så.Den kom också att bli känne-tecknande för körkompositörenHugo Alfven. Inte heller pådenna punkt var han alltså nå-gon banbrytare, men en synner-ligen skicklig fullföljare.

6 Alfveniana 1/2003 Besök Alfvemsällskapets hem sida www.alfvensallskapet.se

Hugo Alfven och Musikaliska KonstföreningenAV JAN OLOF RUDEN

1859 var årtalet för bildandet avMusikaliska konstföreningenoch syftet var från början attinköpa och publicera "värdeful-la tonsättningar af inhemskakonstnärer" för att därmed kun-na "upplifva och underhålla ensjälfständig svensk tonkonst".Detta mål tillkom i en tid dånotutgivning i Sverige var be-gränsad och då den seriösamusiken var ett vågspel förförläggaren att publicera ochdärför av naturliga skäl lystemed sin frånvaro. Inte hellerfanns många svenska kompo-

nister av rang. Avsikten var attpåverka repertoaren på ett posi-tivt sätt och att se till att denspreds. Ett reguljärt konsertvä-sende var i stor utsträckningknutet till främst Kungliga Tea-tern. Musikaliska konstföre-ningens utgåvor kom att riktastill goda amatörer som delshade råd att betala medlemsav-giften och dels hade förmåganatt spela och tillgodogöra sigmusiken. Vid sidan av utgiv-ningsverksamheten har strävanvarit att anordna konserter nå-got som dock skett huvudsakli-

gen under några decennier vid1800-talets slut. Konstförening-en existerar ännu idag och utgörmed sina årstryck ett komple-ment till reguljära förlags utgå-vor av musik av svenska tonsät-tare.

Vid flera tillfällen har histori-ker över Konstföreningen för-fattats. Den senaste återfinns påhttp://www .musikaliskakonstforeningen.org.sel författad avTore Uppström 2001. 100-årshistoriken författades av ÅkeLellky 1959.

Kantater och liknande av Alfven utgivna av Musikaliska Konstföreningen:Vid sekelskiftet årstryck 1906, Herrans bön 1909, Uppenbarelsekantaten 1915, Kantaten vidReformationsfesten 1921, Unge Herr Sten Sture 1933, Riksdagskantaten 1936

Hugo Alfven har tätt flera avsina kantater utgivna av Konst-föreningen och han har somexpert deltagit i bedömningenav verk som varit föreslagna förutgivning. Nedanstående radervill belysa hur det gick till. Detär främst styrelse- och årsmö-tesprotokoll som nu förvaras iRiksarkivet, Enskilda arkiv,kapslarna A 4-5 som lämnarunderlag därtill. Tidsperiodensom behandlas här nedan är1907-39 då Alfvens namnförekommer i handlingarna.Relaterat till hans liv betyderdet åren innan han blev directormusices tills han blev emeritus,dvs hela hans anställningstid iUppsala.

Tävlingsverk - inköpsffirslagMusikaliska konstföreningenutlyste dels "kompositionstäv-lingar", där bidragen skullelämnas in anonymt med namn-sedel, dels fick medlemmarna iKonstföreningen komma med

förslag på annan opubliceradmusik. Bägge slagen kunderesultera i ett (eller flera) års-tryck om det fanns tillräckligtmed pengar för att trycka no-terna och om musikverken hadegod kvalitet och passade mål-gruppen, dvs. medlemmarna.Beträffande "att passa med-lemmarna" kan noteras att manaldrig tryckte partitur till orkes-terverk eller kantater tills långtin på 1930-talet utan enbartklaverutdrag, vilka lämpade sigför att spela själv

För att bedöma "tävlingsver-ken" valdes på varje årsmöteflera granskare, som oftast in-begrep även utländska experter.Granskarna valda vid årsmötet1905 t.ex. var Franz Neruda,dirigent i Köpenhamn, ConradNordqvist, hovkapellmästare iStockholm, Carl Reinecke,professor i Leipzig, alltså högtmeriterade bedömare.

Inköpsnämnden å sin sidabedömde de inlämnade förs la-

gen bestående av opubliceradmusik. Vid årsmötet 1905 val-des till inköpsnämnd John Ja-cobsson, hovmusikhandlare ochErik Åkerberg, musikdirektör.

Styrelsens sammansättningoch arbetssättDet finns en stark kontinuitet istyrelse och utskott under denperiod som här skall behandlas.Sekreteraren var i allmänhetMusikaliska akdemiens sekrete-rare och styrelseldamöter varantingen professorer vid Mu-sikhögskolan eller höga stats-tjänstemän. Hade man en gångblivit vald som granskare ellerinköpare, dvs stod utanför sty-relsen, skedde snart inval i sty-relsen för att så småningomavancera till ordförandeposten.Hugo Alfven blev aldrig styrel-seledamot och synes aldrig hadeltagit i årsmötena, vilka inomparentes huvudsakligen bestodav styrelseledamöterna.

Alfveniana 1/2003 Besök Alfvensällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se 7

Kompositionerna av båda sla-gen, dvs tävlingsverk och för-slag till inköp skickades mellande utsedda granskarna och in-köparna och deras utlåtandenfinns ofta som bilagor till pro-tokollen. Dessa är ofta rakt påsak. Om det var något man slogned på, i synnerhet i början av1900-talet, var det dilettantis-men.

Generellt sett blev färre "täv-lingsverk" än föreslagna verkantagna till tryckning. Detfanns också en viss motviljamot att publicera sånger (somansågs utmärkande för dilettan-tismen) tills romanser av TureRangström börjar förekomma.

Kantaten Vid sekelskiftet(1899)Alfveris namn förekommerförsta gången i styrelseproto-kollet den 12 juli 1907 där det i§4 beslöts att " ... utdelningenför 1906 skulle utgöras af delsStenhammars Ithaka dels -under förutsättning af att enderaarbete kunde erhållas för ettbelopp af 300 kronor samt un-der förutsättning af inköps-nämndens tillstyrkande - afHugo Alfvens sekelskifteskan-tat i klaverutdrag eller av Sjö-grens violinsonat, hvilketderaaf dessa båda som kunde erhål-las skulle snarast möjligt läm-nas till tryckning"

Tillstyrkt av WilhelmStenhammar, Erik Åkerberg,John Jacobsson som då utgjor-deinköpsnämnden.

Alfven, boendes Odengatan 32,Stockholm svarar på ett brev-kort daterat 28 juli [1907]"Herr Dr Valentin [dvs Konst-föreningens sekreterare KarlValentin],Hemkommen till Stockholm justnu hade jag nöjet mottaga Ertbrev. ·Jag gläder mig åt inköpetav kantaten och har klaver ud-raget nästan färdigt, återstårblott renskrivningen av sista

8 Alfven iana 1/2003

kören och ett stycke av solot.Skall snarast sända den tillAkademien [där Valentin varMusikaliska akademiens sekre-terare]Med utmärkt högaktning /Hugo Alfven "

-Vid SQkQlskiftQtKflNTflT

erik ~xQI Kar1fQldttonsatt för solo. Rör och o~ester

Hugo fl JfVQn°f'''-

I protokollet från årsmötet den7 december 1907 godkändesvalet av Ithaka och Sekelskif-teskantaten såsom årstryck1906. "Utdelningen", dvs ut-skicket till medlemmarna skul-le ske ibörjan av år 1908.

KLAVERUTDRAG

TILL FRU BERTHI'l I'lNG€UN.

Någon - Alfven själv? - synesha insänt partituret till styrelsensom förslag till utgivning. En-ligt stadgarna borde det ha variten medlem av Konstföreningensom lämnade förslaget. MenAlfven synes aldrig ha varitmedlem, åtminstone inte 1907.Styrelsen är beredd att betalaAlfven 300 kr. Men det gälldeatt komma före Sjögren medleveransen av klaverutdragetför att komma ifråga som års-tryck 1906. Inköpsnämndensyttrande finns enbart som ett .tillstyrkande, ej med motiver-ingar.

Sekelskifteskantaten komverkligen ut som årstryck 1906men distribuerades alltså inteförrän 1908. Detta var åtta årefter dess tillkomst och mankan tycka att Konstföreningenvar föga affärsmässig när densatsade på ett till fällighetsverksom knappast skulle komma tillframförande igen. Man kundeju inte veta att det skulle tasupp igen 100 år senare!

Alfven var i mycket gott säll-skap: Wilhelm StenhammarsIthaka för baryton och orkesterhade redan tidigare beslutatsutges som årstryck 1906.

RRliDS' J'onUR. ·MrfRlYRERnrlRFoSTflGOELIUS

T0NS.t'lTT FOR.

SOLI,KÖRoCH ORKESTER

-OP15,-

KLAVERUTDRAG MED TEXT

STOCl<HOLM'MUSIKtlUSKtl I<OnsrFORSnmGen·

Besök Alfvensällskapets hemsida

Herrans bön (1901)Vid styrelsesammanträde den28 december 1909 "beslötsinhämta upplysning af hr OttoHirsch [musikförläggare ochKonstföreningens distributör]angående kostnad för eventuelltryckning af Hugo Alfvens"Herrans Bön" i kla verutdragmed text samt att anhålla ominköpsnämndens yttrande omifrågavarande tonsättning lik-som om ett af hr Stenhammarkomponeradt Andante sedandetta enligt tonsättarens löfteväl komme Föreningen tillhan-da".Inköpsnämnden bestående avAndreas Hallen, Wilhelm Sten-hammar och Erik Åkerbergtillstyrker den 26 februari 1910.Vid styrelsesammanträde den 8juni 1910 "föredrogs inköps-

www.alfvensallskapet.se

nämndens bifogade enhälligatillstyrkande att inköpa HugoAlfvens körverk "Herrans Bön"och beslöts att inköpa klaverut-draget till ifrågavarande arbete;och skulle detsamma i 600 ex-emplar tryckas i autograf i en-lighet med från Tyskland ge-nom Abr. Hirsch förlag erhålletanbud - omslag och titel somvanligt. Nämnda klaverutdragskulle honoreras med 300 kr attutbetalas sedan korrekturet lästsaf tonsättaren och skulle tonsät-taren beviljas rätten i utlandetfå utgifva klaverutdraget, dockutan svensk text. Klaverutdra-get skulle jämte [Harald] Fryk-löfs vid täfling till tryckningantagna fuga [för piano] i höstutdelas såsom årstryck för1909".

Vid styrelsesammanträde den28 november 1910 fastställdespriset på årstrycket till kr 4,50för Alfvens Herrans Bön ochtill kronor 1,50 för Fryköfsfuga. Årstrycket, bestående avHerrans Bön och Fryklöfs Fugaskulle utdelas såsom årstryckför 1910.

UPPENBARELSEKANTATSAMMANSTALLD UR DEN HEUGA SKRIFT

ARItE81UOP

NATHAN SÖDERBLOM

_lTPCIl

a.u- OCH IlARI'I'ON-soLO. 'lVol IIORD, OIOEL, HARMONIUM,

m.l!t.!WAJrn\T. _A OCHCl!l.ESTA

HUGO ALMN

OP.JI

STOCKHOLMIIllS11WJSKA KO.'tStTOlINlNaN

Uppenbarelsekantat (1913)Vid styrelsemöte den 22 okto-ber 1915 "föredrogs inköps-nämndens utlåtanden angåendetill inköp och utgifning före-slagna kompositioner och be-slöts med stöd af dessa utlåtan-den att i och för utdelning 1915inköpa pianosonat opus 33 afLennart Lundberg, erbjuden för200 kronor och Uppenbarelse-kantat af Hugo Alfven, erbju-den för 400 kronor, dock medförbehåll af tonsättaren att åutländskt förlag få utgifva vär-ket [sic] med öfversatt text samtå ett annat förlag separat lautgifva det brottstycke sombenämnes Intermezzo i de in-strumentala arrangemang kom-ponisten finner lämpligt".

Som bilaga finns utlåtanden avmedlemmarna i inköpsnämndenErnst Ellberg och Erik Åker-berg.Ernst Ellberg skriver den 4augusti 1915"... ditt däri framställda för-slag att för Musikaliska Konst-fören. inköpa Alfvens "Uppen-barelsekantat " - som jag kän-ner till - gillar jag tillfullo, dåju Alfvens namn borgar för attföreningens medlemmar i "Up-penbarelsekantaten" erhålla ettverk fullt värdigt att injorllfvasi deras bibliotek.Priset anserjag för min del ej

böra lägga hinder i vägen forplanens realiserande"

Erik Åkerberg skriver från Rå-sunda den 7/8 1915"Bäste Herr Moralest [Konst-föreningens och Musikaliskaakademiens sekreterare}Varit bortrest. Finner här Ertbref om Alfvenska Kantaten.Jag har ej hört den men harhört den berömmas.Har intet att invända mot tryck-

Alfven invald i inköpsnämn-denVid årsmötet den 26 november1915 valdes som granskareWilhelm Stenhammar dirigentför Göteborgs orkesterföre-ning), Carl Nielsen (tonsättare iDanmark) och Robert Kajanus(dirigent i Helsingfors). Leda-möter i inköpsnämnden blevErnst Ellberg (omval), HugoAlfven och Conrad Nordqvist(nyval) samt Olallo Morales,suppleant.Andreas Hallen och Erik Åker-berg hade avsagt sig omval.

Det finns utlåtanden av Alfvensom medlem av inköpsnämn-den. Den 3/5 1916 känner hansig jävig att ta ställning tillUnge Herr Sten Sture av And-reas Hallen eftersom han självkomponerat ett sådant verk.Den 18/5 1916 rekommenderarhan till inköpRickard Henneberg: Serenadför blåsareTure Rangström: Sex sånger

A1fven vald som granskareMan märker att det kan varaofördelaktigt för en tonsättareatt vara invald i inköpsnämndeneftersom detta blockerade ho-nom att föreslå egna verk tillutgivning. Därför finner vi iprotokollet från årsmötet den29 november 1919 att HugoAlfven, Robert Kajanus ochLouis Glass väljs till granskareav anonymt insända verk me-dan inköpsnämnden beståendeav Conrad Nordqvist, WilhelmStenhammar, Ernst Ellberg ochOlallo Morales (som suppleant)skulle ta ställning till av Konst-föreningens medlemmar re-kommenderade verk.

Reformationskantaten (1917)Redan den 18 december 1919

ningen" "föreslogs av sekreteraren efterinköpsnämndens hörande inkö-pa H. Alfvens Reformations-kantat till ett pris av 800:- kro-

Alfveniana 1/2003 Besök Alfvensällskapets hemsida www.alfvensallskapetse 9

Alfven i inköpsnämnden igen1930-39Vid årsmötet den 29 november1921 valdes som inköpsnämndAlfven, Morales, Ellberg medBror Beckman som suppleant. tur att få sin komposition utgi-1930 den 29 november valdes ven som årstryck, långt efter attAlfven, Otto Olsson, Olallo det komponerats.Morales och Sven Kjellström(suppleant) till inköpsnämnd Riksdagskantaten (1935)och så förblev konstellationen Styrelseprotokoll den 27 januaritill den 30 januari 1939. 1936 kr. för tryckande av Hugo Alf-

Den 2 juni 1939 har Alfven § 3. Meddelade ordföranden vens Kantat vid Riksdagensinte deltagit i yttranden om [Olallo Morales ] ehuru officiell 500-årsjubileum.föreslagna verk. Den 29 januari bekräftelse därpå ej hunnit in- § 4. Beslöt styrelsen att såsom1940 ersätts Alfven av Melcher komma, att Kungl. Maj:t bevil- årstryck för 1936 utgiva HugoMelchers -- som dock avsäger jat det begärda anslaget å 600 Alfvens ovannämnda kantat. ..

10 Alfveniana 1/2003 Besök Alfvlmsällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se

nor och trycka Franz Berwaldsorkesterverk Älvlek i kompo-nistens pianoarrangemang förtvå händer som kostnadsfrittställts till förfogande av ägarenhr Hjalmar Berwald".

Styrelseprotokoll den 5 februari1920§ 2. Föredrogs inköpsnämndensutlåtanden angående utgivandeaf Hugo Alfvens Reformations-kantat i klaverutdrag och FranzBerwalds orkesterkompositionÄlvlek i komponistens piano-bearbetning för två händer ochbeslöts med tillstyrkande av hrrStenhammar och Ellberg atttrycka och utgiva verken (Con-rad Nordqvist hade på grund avsjukdom ej kunnat lämna utlå-tande)

Wilhelm Stenhammar haderedan den 18 december 1919skrivit från Göteborg"Sedan till inköp föreslagitsåfven Hugo Alfvens Reforma-tionskantat och jag varit i till-fälle taga kännedom om den-samma, villjag, utan att fördöl-ja, att den i åtskilliga detaljerbär tydliga spår af att vara etthastverk, med hänsyn till demusikaliskt verkligt värdefullapartier den innehåller förordaatt den af Konstföreningen be-fordras till tryckning".

sig uppdraget redan den 2 feb-ruari därför att hans Sonat förvioloncell och piano var års-tryck 1940.

Unge Herr Sten Sture (1912)Ur styrelseprotokollet den 20mars 1933 :§ 2. Föredrogs förslag om in-köp av Hugo Alfveris körverkUnge Herr Sten Sture i klaver-utdrag mot ett arvode av 200 kroch beslöts i enlighet med för-slaget. Ordföranden [John May]anmälde sin reservation motbeslutet på grund av förening-ens svaga ekonomi.

§ 3. Föredrogs från BrödernaLagerström inkommet kost-nadsanbud på 592 kr för tryck-ning av Alfvens Unge HerrSten Sture och beslöts antagaanbudet.

§ 4. Beslöts att som årstryck för1933 utgiva Alfvens Unga HerrSten Sture.

Styrelseprotokoll l juni 1933, §5. Beslöts att årstrycket, UngaHerr Sten Sture av Alfven skul-le utsändas nästkommande 1september samt att upplaganskulle tryckas i 800 exemplarhos Bröderna Lagerström

Ett verk med samma titel avAndreas Hallen var årstryck1916. Som nämts var Alfven dåi inköpsnämnden men han an-såg sig jävig eftersom han självkomponerat ett verk till sammatext. Nu var det alltså Alfvens

MUSIKALISKA KONSTfORENINOEN

KANTATREfORMATlONSfESTEN I UPPSALA

DEN JI OKT. 1917

KOM.PQNU,\D rOR

BARITONSOlO. KOR oot ORKESTERAV

HUGO ALFVJ:.N

KLAVERUTDRAO

TILL CARL MILLES

Unge Herr Sten StureDIJtT AV HUGO TIGERSCHIOLD

TONSArr FÖll

AV

HUGO ALFV!N

o], JO

JtLAVERUTDRAG

STOCKHOLM I,})

MUSIKALlSItA ItONSTFORENINGEN

STIFTAD l'.,

MUSIKALISKA KONSTFÖRENINCEN

ST1FT.AD 1 as,

KANTATSVERIGES RIKSDACS SOO·ARS MINNESFEST

(!TUf 5ILA.JI(OUr)

HUGO ALFVEN

STOCI[HOLM

, 936

Styrelseprotokoll 4 mars 1936§ 3. Uppläste ordföranden[Olallo Morales] Kungl. Maj:tsskrivelse av den 24 januari1936 angående anslag å 600 kr.för tryckande av klaverutdragtill Hugo Alfveris kantat vidRiksdagens SOO-årsjubileum

Styrelseprotokoll 7 maj 1936§ 3. Beslöts styrelsen att års-trycket skulle utgöras av HugoAlfvens kantat vid Riksdagens500-årsjubileum och H Man-kells Barcarol ...

Styrelseprotokoll 2 november1936§ 4. Anmäldes att årstrycket ibehörig ordning utsänts

Om man från dagens utgångs-punkt förundras över att Alf-vens tidigare kantater (för attbortse från körverken med or-kester) publicerades i klaverut-drag av Musikaliska konstföre-ningen kan man inse att Riks-dagskantaten hade sådan natio-nell dignitet att den bara måstetryckas. Konstföreningen tardock tillfållet i akt och begärmedel därtill från Kungl. Maj:t.

Alfven föreslår förgäves verkav sin efterträdare som direc-tor musicesStyrelseprotokoll 18 maj 1938§ 3. Anmälde ordföranden attdirector musices Hugo Alfvenoch musikdirektör David Åhlenenligt stadgarna inom stipuleradtid inkommit med förslag tilltryckning ev. inköp av följandeverk: Sven E Svensson, Stråk-kvartett i D-dur, föreslagen avhr Alfven och J. Jonsson, MissaSolemnis, föreslagen av hr Ah-len. I anledning härav har in-kommit utlåtande av prof. Ell-berg, som föreslagit till tryck-ning klaverutdrag till JosefJonsson Missa Solemnis. Offert

å detta senare verk hade inford-rats och ingivits av A.B. Not-tryck§ 4. Beslöt styrelsen att tillutgivande antaga Josef Jons-sons Missa Solemnis

Alfven föreslår förgäves sinbalett Bergakungen (1923)Styrelseprotokoll den 19 maj1943§ 2. Meddelade sekreteraren[Gösta Morin] att följande verkföreslagits till inköp: H Alfven,Balettpantomimen Bergakung-en i klaverutdrag ([föreslagenav] tonsättaren), H. Mankell,Op.57 Andante med variationer([föreslagen av] tonsättarenTure Rangström) ... Beslöt sty-relsen på inköpsnämndens för-slag att som årstryck för 1943utgiva H. Mankell, Op.57Andante med variationer förpiano

Som bilaga finns utlåtande avmedlemmen i inköpsnämndenOlallo Morales daterat 25 mars1943"Till inköp har föreslagits föl-jande kompositioner: klaverut-draget till balettpantomimenBergakungen av Hugo Alfven ...Då samtliga dessa redan kändaverk synes värda att i trycktform införlivas med svenskmusiklitteratur är lämplighetenav dessas inköp en huvudsakli-gen ekonomisk fråga.Det konstnärligt mest betydan-de arbetet är pantomimen Ber-gakungen, på sitt område detotvivelaktigt främsta svenskaverk som vi äga och som är enskyldighet att genom tryckningbevara och göra tillgängligtsåväl för svensk som utländskpublik. Föreningen har tidigareutgivit ett större sceniskt verk -Berwalds Estrella de Soria -varför prejudikat finnes ... "

Alfven gav sig inte utan åter-kom både i juni 1946 och idecember samma år utan attvinna gehör.

Och därmed upphör Alfvensnamn att förekomma i Musika-liska konstföreningens proto-koll. I förlagskatalogen kandock Alfvens kompositionertävla med Franz Berwald, Lud-vig Norman, Ture Rangström -och i våra dagar Jan Carlstedtvad gäller förekomsten.

Tryckförlagorna till Konstföre-ningens utgåvor har inte behål-lits av denna utan återsänts.Vad jag kunnat utröna återfinnsklaverutdragen i nedanståendebiblioteks samlingar.

Herrans Bön (Ruden 39) före-slås tryckas som klaverutdrag iautograf. I Statens musikbiblio-tek finns ett klaverutdrag i au-tograf men det är ofullständigt(sats 1 defekt, sats 5 saknas).Det har inte utgjort tryckförlagatill utgåvan trots att en hand-skriven renskrift använts.

Klaverutdraget till Sekelskiftes-kantaten (Ruden 32) finns iUppsala universitetesbibliotek.

Klaverutdraget till Uppenbarel-sekantaten (Ruden 80) finnshos Stiftelsen MusikkulturensFrämjande och och i Statensmusikbibliotek

Klaverutdraget till Reforma-tionskantaten (Ruden 90) sak-nas

Klaverutdraget till Unge HerrSten Sture (Rudan 76) finnsUppsala universitetesbibliotek

Klaverutraget till Riksdagskan-taten (Ruden 137) saknas

Alfveniana 1/2003 Besök Alfvensällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se 11

,'F ödd på Krigsstigen" är titeln på Gun-nar Buchts memoarer. Det är en titelsom är träffande på två sätt. Dels

bodde familjen Bucht på Krigsstigen i Stocksundnär Gunnar föddes, dels har Gunnar Bucht variten orädd debattör och tagit strid för sina ideal ochför sina kollegor i något som han kallar samhälls-tjänst. I sådan kapacitet har han varit ordförande ikammarmusiksällskapet Fylkingen som radikali-serades under hans tid, han har varit ordförande iFöreningen Svenska Tonsättare och på hans initi-ativ skapades STIMs informationscentral försvensk musik (nuvarande STIM/Svensk Musik).Han har varit kulturattache i Bonn, han har un-dervisat musikforskare i Stockholm. Han harvarit kompositionsprofessor i Stockholm ochdärefter rektor för Kungl. Musikhögskolan. Tillmångsidigheten hos Bucht hör att han fil lic imusikforskning och utbildad pianist och att hanskrivit böcker och artiklar om musik.

Men det är inte därför som han tilldelas åretsAlfvenpris utan för sina kompositioner. Buchthar varit mest attraherad av de stora formerna.Med en metodisk envetenhet har det ena störreverket efter det andra lämnat tonsättarstugan påGotland. Sällan har det varit fråga om regelrättabeställningsverk utan Bucht förlitar sig på attorkesterinstitutionerna förr eller senare tar sig an

Gunnar BuchtAlfvenpristagare2003

dem. Ofta har det varit fråga om orkesterverkmed titeln symfoni - också under skeden närandra undvek en sådan titel- nu är de tolv tillantalet.Berwald, Berlioz och Wagner är tonsättaresom fångat Buchts intresse. Ett utflöde avdetta intresse för romantikens tonsättare utgörundertiteln "Apotheose de Berwald" i hans

tionde symfoni.Men det har nästan lika ofta varit orkesterverkmed mer abstrakta titlar som kan alludera på eneuropeisk idevärld som "Tönend bewegte For-men" (musikkritikern Eduard Hanslicks defini-tion av musik), eller ett annat verk med svensktitel och samma innebörd "Rörelser i rummet".Just rörelsen och tidsbegreppet intresserar Bucht.En annan titel som illustrerar detta är "Fresquesmobiles".Men det finns också i Buchts tankevärld hänvis-ningar till diktare som Vergilius i "Georgica" , tillHeidenstam i "Alienus dröm", till Karlfeldt i"Vinterorgel" till Elmer Diktonius i "En vårgick jag ut i världen, en roman i 16 kapitel".Rent programmusikaliska är verk som "The bigbang - and after" (om universums skapelse).

"Panta rei : fragment" (allting flyter) för soli, köroch orkester till text av den antike filosofen He-rakleitos hör till de senaste av Buchts verk. Deturuppfördes den 9 maj i Berwaldhallen.

Bucht hör 'i sin musik inte till avantgardet utanhan kan snarast .betecknas som traditionalistensom funnit sin stil efter att ha gått i lära hos debästa: Karl-Birger Blomdahl, Goffredo Petrassi,Max Deutsch och sedan inte låtit sig påverkas avvad som för tillfället var på modet.

JAN OLOF RUDEN

12 Alfveniana 1/2003 Besök Alfvensällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se

Alfvenbibliografi 2000-2002AV JAN OLOF RUDEN

Nedanstående Alfvenbibliografi utgör i huvudsak en innehållsförteckning till Alfveniaria 2000-2002.Tidskriftsnamnet utelämnas därför i angivelserna. 1-2/00, s. 16-17 skall då läsas som Alfveniana 1-2/2000, sid 16-17. IU betyder illustrerad, Not betyder notexempel.

Den systematiska ordningen är i anslutning till Bengt Kyhlbergs Ett system för samling av svenskt mu-sikhistoriskt forskningsmaterial (Svenskt musikhistoriskt arkiv: Bulletin; 6. Stockholm 1970).

Alfvenbibliografi 1996-99 återfinns i Alfveniana 1-2/00, s. 19-22.

00. Hugo Alfven Fonden0.1 Hugo Alfvensällskapetl. Litteratur osv. om Hugo Alfven, skivutgåvor

samt recensioner därav2. Porträtt föreställande Hugo Alfven3. Fotografier föreställande Hugo Alfven4. Personligt: Föräldrar. Födelse. Skolgång.

Sjukdom. Testamente5. Personligt: Död/begravninng. Bouppteckning6. Familj: Hustrur och barn7. Hushåll: Bostad. Tjänstefolk8. Fast egendom: Fastigheter. Grav9. Lösegendom: Instrument. Musikalier. Böcker10. Lösegendom: Möbler. Konstverk.

Utmärkelser. Kuriosa m.m.

Il. Verksamhet: Utbildning.Karaktärsegenskaper

12. Verksamhet: Resor13. Verksamhet. : Erhållna stipendier. Hugo

Alfvens stipendiefond14. Verksamhet: Utmärkelser15. Verksamhet: Organisatoriskt16. Verksamhet: Anställningar17. Verksamhet: Som tonsättare (Musikalier,

Inspelningar)18. Verksamhet: Som violinist. Som dirigent.

Som konstnär. Som fotografm.m.19. Verksamhet: Som skriftställare20. Verksamhet: Som brevskrivare21. Brev till Hugo Afven

00. Hugo Alfven Fonden Sven-David Sandström, Alfven- Verksamhetsberättelse 200 l. -Ruden, Jan Olof pristagare 200 l intervjuas av Jan 1/02, s. 16Hugo Alfvenrummet på Grand Olof Ruden. - 1/02, s. 10. IIIHötel invigt den 8 december 1999. Ruden, Jan Olof- 1-2/00, s. 12-13. III Ruden, Jan Olof Hugo Alfvensällskapet 10 år. -

Sven-David Sandström, 3-4/00, s. 18-22. III.Ole Hjorth och Pelle Jacobsson Alfvenpristagare 200 l. - 1-2/0 l,Alfvenpristagare 2000. - 1-2/00, s. 15. III Ruden, Jan Olofs. 14-15. III Alfvensällskapet 10 år [Bildsvep l.

Alfvendagen den 6 juli 200 l. - - 1-2/0 l, s. 20-21. IIIAlfvendagen den 7 juli 2000. - 3-4/0 l, s. 2021. III3-4/00, s. 10-11 Ruden, Jan Olof

Ruden, Jan Olof Medlemsmöte i Alfvengården.Alfvenpristagarna Ole Hjorth och Alfvendagen den 6 juli 2002-. - Tibble juli 2000. - 3-4/00, s. 23.Pelle Jakobsson intervjuas av Jan 2-3/02. III III.

Olof'Ruden, - 3-4/00, s. 12-15. III.Ruden, Jan Olof

Ruden, Jan Olof 0.1 Hugo Alfvensällskapet Alfvensällskapets årsmöte den 21Evgenij Svetlanov postum Verksamhetsberättelse 1999. - maj [200 l]. - 3-4/0 l, s. 22-23. IIIAlfvenpristagare 2002. - 1/02, 1-2/0, s. 24s. 7. III Ruden, Jan Olof

Årsredovisning 2000. - 1-2/0 l, Alfvensällskapets höstmöte 200 l.

s.23 - 1/02, s. 14. III

Alfveniana 1/2003 Besök Alfvemsällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se 13

Ruden, Jan OlofVårmötet den 6 mars 2002. -1/02, s. 15. III

Alfvensällskapets årsmöte den 16maj 2002. - 2-3/02

Ruden, Jan OlofHöstmöte 22 november 2002. -2-3/02,23

1. Litteratur om Alfven,skivutgåvor samtrecensioner därav

Barkefors, LailaHugo Alfven och hans sånger. -1/02, s. 3-6.

Boetnius, JacobOxbergsmarschen [med svensköversättning]. - 1-2/00, s. 23

Texten enbart

Caron, Jean-LucDictionnaire Hugo Alfven (1872-1960). (Bulletin no 21 del' Association francaise CarlNielsen 1999/2000). 108+28 s.,iII.

Hedwa II, LennartEn [Oskar] Lindbergbiografi [avBo Harry Sandin]. - 1/02, s. 12-13

Recension

Symfoni nr 2. - Symfoni nr 4Ung, JanHugo Alfven och iden om denabsoluta musiken. - 3-4/00, s. 3-9,3-4/0 l, s. 3-6. Not

Ruden, Jan OlofChristina Mattsson, Lille BrorSöderlund, tonsättare ochviskompositör. - 1-2/01, s. 16-19.III

Recension

MidsommarvakaKangas, Ram iTidernas Midsommarvaka : Enstudie i Alfvens rapsodi och treolika inspelningar som historiskakällor. - 1-2/0 l, s. 19

Summary in English

Kask, JanRec av Den förlorade sonen,Symfoni nr 2. Naxos 8.5550728. -2-3/2002

Ruden, Jan OlofSwedish Tongues : an anthologyofchoirs 1900-1950. CAP 21630.- 2-3/02

6. Familj: Hustrur och barnLandelius, HåkanTonnie Arnold, Balladen omMarie. En biografi om MarieKröyer. - 1-2/00, s. 16-17

Recension

7. Hushåll: Bostad.Tjänstefolk

Jan Olof RudenHugo Alfven och Leksand : ensammanställning. - 1-2/01, s. 3-9.III

9. Lösegendom : Instrument.Musikalier. Böcker

Ruden, Jan OlofAlfven-fiollånas ut tillMusikkonservatoriet i Falun. -1-2/00, s. 22

10. Lösegendom: Möbler.Konstverk. Utmärkelser.Kuriosa m.m.Ternhag, GunnarEmeritusfracken tillbaka påAlfvengården. - 1/02, s. Il

12. Verksamhet: ResorRuden, Jan OlofHugo Alfverts sommarnöje 1900på Marö. - 1/02, s. 9-10. III

Sundkvist, Axel V[Anekdot om Alfven rånad iParis]. - 1-2/0 l, s. 22

Ternhag, GunnarAlfven i Finland

Arkivalier i Sibeliusmuseum ,Åbo

Ternhag, GunnarVilla di Lourdes iAnacapri - enAlfvenbostad. - 1-2/0 l, s. 10-14.III

15. Verksamhet:Organ isatoriskt

Ruden, Jan OlofOD:s repertoar under Alfven somdirigent. - 2-3/02, s. 3-17. Not

17. Verksamhet: Somtonsättare (Musikalier,Inspelningar)

Originalverk av Alfven förblåsorkester. - 1/02, s. 15

Sekelskifteskantaten ochReformationskantatenTegen, MartinSekelskifteskantaten ochReformationskantaten. - 1-2/00,s. 3-10. Not

17.1 Särskilda verkDalvisa "Om sommaren sköna"arr av Hugo Alfven för blandadkör.- 3-4/01, s. 24

Faksimil av autograf iZornsamlingarna

Dryckessång från MoraDryckessång från Mora [Få, få,ta ... ] arr för manskör. 3-4/00, s.16-17

Faksimil av autograf iZornmuseet

Den förlorade sonenRuden, Jan OlofOriginalpartituret till Denförlorade sonen påträffat [påOperan]. - 1-2/00, s. 18

Gustav Il AdolfTegen, MartinAlfvens Gustav Adolfsm usik. -3-4/01, s. 7-16. Not

Skärgårdsbilder ap. Il. -Souvenir d'ElfstenVaxholm - skärgårdsstaden : ettdubbelnöje. - 3-4/0 l, s. 19

Rec av CD utg av Vax records.

14 Alfveniana 1/2003 Besök Alfvensällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se

Symfoni nr 4Lundborg, Gösta[Anekdot om Otto Olsson och vadhan tycker om Alfvens fjärdesymfoni]. - 1-2/01, s. 23

Sången till FolkareRuden, Jan OlofSången till Folkare samt brev frånAlfven till Philipssons doneradetill Alfvengården. - 3-4/01, s. 16

18.Verksamhet: Somviolinist. Som dirigent.Som konstnär. Somfotograf m.m.

Alfven. HugoAlfven har funnit en nyinkomstkälla. 2-3/02, s. 21

Dagboksanteckning Tibble den20 mars 1944

19.Verksamhet: Somskriftställare

Ternhag, GunnarIngen musikkår, ingen musik. - 1-2/00, s. Il.

Om båtresa till Gotland 1890.- Replik av Anne-Marie Alfven-Eriksson i 3-4/00, s. 9

20.Verksamhet: Sombrevskrivare

Bergsten , Staffan.Med hälsning och handslag: brevom musik m.m. (utg) GunnarTernhag, Gidlunds 200 l. 120 S.-

Recension 3-4/01, s. 17-18

Ternhag, GunnarÖverlägset och ödmjukt hosbrevskrivaren Hugo Alfven.(Ordets makt och tankens frihet:omspråket som maktfaktor)(Humanistdagarna vid Uppsalauniversitet 1999), s. 314-324.

Hugo Alfven. Musicfor wind band.Marinens Musikkår,Karlskrona, dirigentAndreas Hanson.Serpent SERCD 24.2002

Jag vill börja med att sägaatt jag tycker detta är enriktigt bra CD. Frågan är

om inte just Marinens Musikkårkanske är den blåsorkester sompå bästa sätt både förvaltar vårmarschtradition samtidigt somman utvecklas och utvecklarbåde den äldre och den nyasymfoniska repertoaren. Kårentycker jag kännetecknas aventydlighet både iklang ochfrasering. Det som för mig är ettav kännetecknen för något manskulle kunna kalla nordiskblåsklang är en transparent ochljus färg som särskilt tydligtmärks i brasset. Även de andrasektionerna klingar fint.Välintonerade och balanseradeträblåsare och en varm ochmjuk bas, Dessutom kan vinjuta av alla de solistiskainsatserna som presenteras påskivan.

En CD med musik av Hugo Alf-ven innebär naturligt nog att deflesta verken är arrangemang ochbearbetningar, eftersom Alfveninte komponerade speciellt mycketför denna besättning. En deloriginalverk finns naturligtvis ochdet är intressant att höra hurintstrumentatören Alfven tar sigan en blåsorkester. Det är nu intehelt okomplicerat att lyssna på all"denna musik. Det infinner sigganska snart två funderingar kringdetta med arrangemang samtblåsorkester.

Min första tanke gäller arran-gemangen i sig. De är alla förvissoav hög kvalitet och klingar både

vackert och naturligt, men fråganuppstår ändå. Är ambitionen attefterlikna Alfvens original försymfoniorkester eller skall arran-gemanget kunna leva ett eget liv?Allra tydligast tycker jag det blirmed Dalarapsodin. Det blir fak-tiskt väldigt tröttsamt efter ett tagatt höra alla dessa klarinetter lekafioler. Andra stycken fungerar heltfantastiskt: Festspel, Leksands-låtarna och Gustav II Adolfs-sviten. Kanske skall vi inspireraalla arrangörer att se sig självamer som kompositörer än justarrangörer.

Min andra reflektion gällertolkningarna. Andreas Hanssongör överlag ett mycket gottintryck. Omsorgsfullt och med godkänsla för klang dirigerar handessa verk med stort allvar utanatt för den skull bli torr och trist.Min fundering har sitt ursprung inågra av de tempoval han hargjort. Är det så att instrumen-tariet påverkar oss i våra tolk-ningar. Jag menar, väljer vi andratempon om samma musik spelasaven stråkorkester än om denspelas i arrangemang för blås-kvintett? Själv tror jag det. Sara-banden ur Gustav IIAdolfsvitenlåter mer som en menuett, ochElegin framstår som en sommar-psalm. Det låter som om blåsarna isig på något sätt tvingar fram endel tempoval just i egenskap avblåsare. Jag tror inte intryckethade blivit likadant i originalver-sionerna med samma dirigent.

Mitt samlade intryck är somjag redan sagt att detta är enriktigt bra CD. Musiken ochframförandena tär också hjälpav en utmärkt produktion renttekniskt. Så om man gillarAlfven bör man genast köpadenna "platta" och gillar manblåsorkester bör man ocksåslänga sig på hojjen tillskivbutiken. Är man både Alve-nentusiast och blåsorkester-freak är valet självklart.

NIKLAS WILLEN

Alfveniana 1/2003 15Besök Alfvensällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se

Alfvensällskapets nya hemsida nu på webben

Sedan den 5 maj kan du nå Alfvensällskapets nya hemsida på den enklare adressenwww.alfvensal1skapet.se

Mycket av innehållet är redan känt men nu finns en mer enhetlig design som gör det lättare attorientera sig och dessutom ser hemsida på detta sätt mer aptitlig ut. De engelskspråkigatexterna har sammanförts och återfinns nu under den engelska flaggan vilket ger ett merprofessionellt intryck.

Verk Litteratur I Sällskapet I Länkar I

Välkommen till Hugo AlfvensällskapetHugo Alfv6n var -en av Sveriges mest mnngsidigu och fängslande personlighetea • Fu, eniElYto!fi

Hugo Alfvensälfskapet har till ändamal att främja kännedomen om Alfvens musik och gärning.

NYHETER

• Vårmöte och samtidiqt årsmote hålls

i Uppsala den 25 maj

• CD med musik av Alfven för

btäsorkest er

(Klicka på rubrikerna för att läsa nyheterna)

KOMMANDE KONSERTER2003

augusti14 Dalarapsodi

Vasaskjul. Karlskrona,Marinens musikkår, dirAndreas Hanson

.',~ -~---.-;.;./-._--.~

16 Alfveniana 1/2003 Besök Alfvensällskapets hemsida www.alfvensallskapet.se