ANALYS AV IT SYSTEM FÖR UNDERHÅLLSPROCESS...och mål och behöver ett IT-system som stödjer dem. Ett av senaste tidens största problem är att få IT-system att möta de krav och

ANALYS AV

IT-SYSTEM FÖR

UNDERHÅLLSPROCESS

PÅ SVENSKA KRAFTNÄT

Slutrapport

Frida Stålbom

KTH

Mars 2007

- I -

Abstract

This report is a Master thesis performed by Frida Stålbom at Royal Institute of Technology (KTH) for Svenska Kraftnät. The purpose of the thesis is to evaluate how well the IT-system Banken supports the maintenance process.

The thesis deals with how to define and measure the value gained from using an IT-system to assist a process. A framework was created that displays how to measure the support given by an IT-system to a maintenance process at a power distributor. The framework was then applied through data collection on the specific system Banken and the work order flow at Svenska Kraftnät. Analysis of the values gave a 93 % rate of support from Banken and was considered to be very good.

- II -

Sammanfattning

Denna rapport är ett examensarbete utfört av Frida Stålbom KTH för Svenska Kraftnät. Examensarbetet syftar att besvara hur väl Svenska Kraftnäts IT-system Banken stödjer deras underhållsprocess.

Arbetet behandlar frågan om hur väl ett IT-system stödjer en process; hur detta definieras och mäts. Ett generellt ramverk har utvecklats för att mäta hur väl ett IT-system stödjer en underhållsprocess hos ett elbolag. Genom empiriinsamling har ramverket applicerats på IT-systemet Banken och flödet av arbetsorder hos Svenska Kraftnät. Analys av värden gav ett svar på 93 % stöd från Banken, vilket ansågs vara mycket bra.

- III -

Innehållsförteckning

Abstract.................................................................................................................................... I Sammanfattning.................................................................................................................... II Innehållsförteckning ...........................................................................................................III 1 Inledning .........................................................................................................................6

1.1 Bakgrund................................................................................................................6 1.2 Syfte ........................................................................................................................8 1.3 Frågeställning ........................................................................................................8 1.4 Mål ..........................................................................................................................8 1.5 Avgränsningar .......................................................................................................8 1.6 Disposition ............................................................................................................9

2 Metod............................................................................................................................ 10 2.1 Kvalitet på fallstudie ......................................................................................... 10 2.2 Teorimetod......................................................................................................... 11 2.3 Empirimetod...................................................................................................... 13 2.4 Analysmetod....................................................................................................... 14

3 Teori.............................................................................................................................. 15 3.1 Datakvalitet ........................................................................................................ 15 3.2 Ledtider............................................................................................................... 17 3.3 Funktionalitet ..................................................................................................... 18 3.4 Teoriträd ............................................................................................................. 18

4 Utvärderingsmetod..................................................................................................... 24 4.1 Intervjupersoner ................................................................................................ 24 4.2 Ledtider............................................................................................................... 25 4.3 Funktionalitet ..................................................................................................... 25 4.4 Trovärdighet för intervjuer.............................................................................. 25 4.5 Sammanställning av värden ............................................................................. 26

5 Empiri........................................................................................................................... 27 5.1 Intervjupersoner ................................................................................................ 27 5.2 Intervjusvar ........................................................................................................ 28 5.3 Empiri ledtider................................................................................................... 29 5.4 Empiri funktionalitet ........................................................................................ 29

6 Resultat ......................................................................................................................... 33 6.1 Resultat av viktning........................................................................................... 33 6.2 Värde för noder ................................................................................................. 34 6.3 Resultat ledtider ................................................................................................. 38 6.4 Resultat funktionalitet ...................................................................................... 38 6.5 Resultat för delträd............................................................................................ 38 6.6 Svar på frågeställningen.................................................................................... 40

7 Diskussion ................................................................................................................... 41

- IV -

8 Bilagor........................................................................................................................... 43 8.1 Teoriträd Datakvalitet ...................................................................................... 43 8.2 Teoriträd Datakvalitet ...................................................................................... 44 8.3 Teoriträd Datakvalitet ...................................................................................... 45 8.4 Teoriträd Datakvalitet ...................................................................................... 46 8.5 Teoriträd Datakvalitet ...................................................................................... 47 8.6 Funktionslista..................................................................................................... 48 8.7 Intervjufrågor Användare/Sällananvändare ................................................. 52 8.8 Intervjufrågor Systemanalytiker...................................................................... 54 8.9 Intervjuer ............................................................................................................ 55 8.10 Betyg från intervjuer ......................................................................................... 66 8.11 Kommentarer från intervjuer.......................................................................... 67 8.12 Viktning............................................................................................................... 69 8.13 Arbetsorderflöde ............................................................................................... 70 8.14 Mätpunkter funktionalitet................................................................................ 71

Frida Stålbom Slutrapport

KTH

-6-

1 Inledning

Denna rapport är ett examensarbete utfört av Frida Stålbom i samarbete med institutionen för Industriella Informations- och Styrsystem (ICS) KTH, för Svenska Kraftnät. Arbetet syftar till att avgöra hur väl Svenska Kraftnäts IT-system Banken stödjer deras underhållsprocess.

I dagens samhälle används IT-system till många olika saker, till exempel att söka information, betala räkningar och kommunicera. Alla dessa aktiviteter har olika krav och mål och behöver ett IT-system som stödjer dem. Ett av senaste tidens största problem är att få IT-system att möta de krav och mål som finns inom verksamheten på ett företag [13]. IT-system kan avsevärt öka effektiviteten men kan också kraftigt komplicera situationen om det inte är rätt system till rätt funktion.

Med IT-system så avses i denna rapport enbart sådana program som har till syfte att underlätta verksamheten och därav strategiskt strävar att uppnå verksamhetsmålen. För Svenska Kraftnät så innebär detta ”säker överföring av el på stamnätet”, vilket skapar ett behov av underhåll. Ett IT-system som stödjer underhållsprocessen ska då sträva mot samma mål och behöver uppfylla alla egenskaper som krävs för att lyckas med detta.

1.1 Bakgrund

Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som sköter stamnätet för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Detta ansvar innebär att se till att elsystemet kortsiktigt är i balans och att dess anläggningar samverkar driftsäkert. Stamnätet omfattar totalt cirka 15 000 km 220 kV och 400 kV kraftledningar med bland annat stationer, förbindelser med utlandet, kontrollsystem och optofiber för bredbandskommunikation [21].

Fyra uppdrag finns för verksamheten [21]:

• Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. • Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. • Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. • Verka för en robust elförsörjning.

För att kunna uppfylla verksamhetsmålen är underhåll vitalt. Underhåll är fortlöpande arbete med avsikt att behålla/förbättra standarden på materiella tillgångar. Syftet med underhåll är att skapa driftsäkerhet samt drifteffektivitet [6][7].

Tillståndsunderhåll bygger på regelbundna kontroller då komponenten undersöks för förslitningsskador och en uppskattning av livslängd görs. Denna metod bygger på att komponenten visar förslitningsskador innan det uppstår fel. Avhjälpningsunderhåll


KTH

-7-

innebär att komponenten lagas eller byts ut då fel har uppstått. Detta fungerar bra då underhåll och konsekvens står för låg kostnad [7].

Svenska Kraftnät har till större delen tillståndsbaserat underhåll och en viss del avhjälpande underhåll. Underhållet har sedan Svenska Kraftnät bildades för tolv år sedan förändrats mycket. Nya rutiner och metoder har utvecklats och kostnaderna har sjunkit. För att underlätta arbetet med underhåll har Svenska Kraftnät ett IT-system, Banken, till hjälp (med Banken avses i denna rapport underhållsmodulen samt dess gränssnitt). Systemet har utvecklats löpande och har uppdaterats ett antal gånger sedan starten 1996, då kallat TIFO.

IT-systemet Banken är uppbyggt av en rad processer och funktioner, en av de viktigaste är hantering av arbetsorder. Denna process löper genom hela systemet och är en viktig informations- och kommunikationskanal mellan Svenska Kraftnät och entreprenörerna. För Svenska Kraftnät så innebär arbetsorderhantering en status på arbetet hos entreprenören. Information visas om var i kedjan som arbetsordern ligger; om arbetet är startat, refuserat, avslutat eller fakturerat. För entreprenören så innebär arbetsorderflödet information om vad som ska utföras, var det ska utföras och när det ska utföras. Denna information används sedan som faktureringsunderlag samt minskar risken för missförstånd. Figuren nedan visar översiktligt detta flöde.

Figur 1: Förenklat flöde av arbetsorder på Svenska Kraftnät

Svenska Kraftnät har vissa krav på systemet som måste uppfyllas, till exempel är det viktigt att säkerheten är hög eftersom delar av informationen är känslig för landets elförsörjning. Kraven har delats upp i tre olika huvudområden; datakvalitet, ledtider och funktionalitet. Den första faktorn avgör hur väl systemet är anpassat att hantera för underhållsprocessen nödvändiga data, däribland hur säkerheten är uppbyggd. Den andra faktorn avgör hur väl systemet stödjer korta ledtider i underhållsprocessen; systemet ska underlätta och påskynda arbetet, inte orsaka väntetider. Den tredje och sista faktorn avgör hur många av underhållsprocessens funktioner som stöds av systemet, detta för att systemet ska täcka in hela underhållsprocessen och inte orsaka splittring ut i fler system.

Problemställning på Svenska Kraftnät Med en förändrad underhållsprocess och ett förändrat IT-system så är det numera oklart hur väl Banken verkligen stödjer underhållsprocessen. Åsikterna går isär på punkten då vissa anser att systemet har förändrats till det bättre medan andra menar att det stör mer än det hjälper.


KTH

-8-

1.2 Syfte

Syftet med denna rapport är att ge Svenska Kraftnät en uppfattning av hur väl deras IT-system stödjer deras underhållsprocess. Det syftar också till att visa hur väl de olika delmomenten; datakvalitet, ledtider och funktionalitet; är anpassade till underhållsprocessen samt att påvisa styrkor och svagheter i systemet.

Arbetet syftar också till att skapa bättre kontakter mellan KTH och Svenska Kraftnät samt att ge författaren ökade kunskaper.

1.3 Frågeställning

Frågeställningen för detta examensarbete att besvara är:

Hur väl stödjer Svenska Kraftnäts IT-system Banken deras underhållsprocess?

Denna frågeställning definieras av tre underfrågeställningar:

1. Hur bra datakvalitet har Banken?

2. Hur bra stödjer Banken ledtider i arbetsorderflödet?

3. Hur bra funktionalitet har Banken för underhållsfunktioner inom arbetsorderflödet?

1.4 Mål

Huvudmål

• Framtagning av ett generellt ramverk för att avgöra hur väl ett IT-system stödjer underhållsprocessen hos el-distributörer med givna kriterier: datakvalitet, ledtider och funktionalitet.

• Analys enligt ramverket för att hitta flaskhalsar/problemområden/bra lösningar i underhållssystemet hos Svenska Kraftnät.

1.5 Avgränsningar

För att arbetet ska kunna utföras på tjugo veckor krävs en del avgränsningar. Dessa ska minska arbetsbördan utan att resultatet blir lidande mer än nödvändigt.

• det teoretiska ramverket kommer inte att baseras på all tillgänglig litteratur inom området

• examensarbetet kommer inte att behandla hela underhållsprocessen, utan flödet av arbetsorder

• datainsamling kommer att fokuseras på de områden som ramverket ska appliceras på, flödet av arbetsorder

• examensarbetet behandlar inte hela IT-systemet Banken, utan underhållsmodulen och dess gränssnitt


KTH

-9-

1.6 Disposition

Rapporten är uppbyggd enligt följande; metod – teori – empiri – resultat.

I kapitel två beskrivs de metoder som har använts genom hela arbetet, både för att insamla information och för att utvärdera den.

I kapitel tre beskrivs hur teorin har sökts, avgränsats och använts.

Det åtföljs i kapitel fyra av en beskrivning av hur mätpunkterna i teorin ska besvaras av empirin och av kapitel fem med all insamlad empiri sammanfattad.

I kapitel sex redovisas resultatet av alla delmoment samt svar på frågeställningen. Det sjunde och sista kapitlet är en diskussion kring resultatet och de teorier som formats under arbetet.


KTH

-10-

2 Metod

Arbetet utfördes i fyra olika faser; Projektetablering, Teorifas, Empirifas och Analysfas.

Figur 2: Projektets faser

Första fasen i projektet var etablering av grunddata som frågeställning, mål och syfte. Dessa la upp riktningen för resten av arbetet och visade vad som skulle besvaras. Första fasen var också till för etablering av kontakter som på ett eller annat sätt behövdes senare i projektet för att uppfylla målen. Bland dessa kontakter kan speciellt nämnas underhållsingenjör Bertil Bartholdsson som tillhandahållit mycket av den information som krävdes för att starta projektet.

Under teorifasen insamlades nödvändig information och sammansattes till ett ramverk. Denna fas var den längsta och själva kärnan i arbetet. Den information som hittades sammanställdes till det ramverk som visar hur ett IT-system kan mappas mot en underhållsprocess. Denna teori applicerades sedan med hjälp av empirin. Empiri är egeninsamlad data och behövs för att ge svar på den specifika situationen, i detta fall Banken och arbetsorderflödet på Svenska Kraftnät.

Under analysfasen var all information och data insamlad och skulle tolkas. Detta var den avslutande fasen och resulterade i ett svar på frågeställningen samt påvisade styrkor och svagheter i Banken.

2.1 Kvalitet på fallstudie

Arbetet är uppbyggt som en fallstudie och kvalitetsmått är valda därefter. Enligt Yin [22] så bör en fallstudie ha tre egenskaper; Extern validitet, Konstruktionsvaliditet och Reliabilitet. Då dessa egenskaper är uppfyllda är fallstudien tillförlitlig vilket ger ett användbart resultat.

Extern validitet Extern validitet uppnås om teorierna kan appliceras på andra fall än de som ingår i studien [22]. Det uppnås i detta arbete genom att skapa ett generellt ramverk och tydligt dokumentera vilka steg som är specifika för företaget i fråga. För att uppnå extern validitet ska arbetet vara så generellt som möjligt. Så stor del som möjligt av teorierna ska kunna användas i andra studier. Ramverket är generellt med undantag för fem noder som har anpassats efter behovet hos Svenska Kraftnät. Denna anpassning är dock något som med stor sannolikhet passar även många andra företag. Företag inom samma bransch har ofta likartade behov har nytta av samma


KTH

-11-

anpassning. Ramverket är utformat för underhållsprocess men kan användas för andra processer. Detta enbart med ändringen att funktionalitet gäller den nya typen av process istället för underhållsprocessen. För att kunna använda ramverket längre fram i tiden behöver litteraturen kontrolleras för aktualitet.

Konstruktionsvaliditet Konstruktionsvaliditet är ett mått på de metoder och den litteratur som har använts [22]. Att litteraturen är välciterad och välrefererad ger hög konstruktionsvaliditet. Litteraturen i arbetet kontrolleras mot citeringar och referenser för att säkerställa kvaliteten och intervjuer är försvarligt många och utförs med personer med skilda positioner och synvinklar för att subjektiviteten ska utjämnas. Litteraturen har tagits från stora och välkända databaser med ett brett utbud av trovärdiga artiklar inom området. Sökning med variation av nyckelord ger hög sannolikhet att hitta trovärdiga artiklar. De som har använts har kontrollerats för referenser och citeringar för att säkerställa kvaliteten. Intervjuerna har utförts med personer med olika positioner och arbetsuppgifter för att få olika synvinklar och krav på systemet. Detta inkluderar personer inom Svenska Kraftnät, från entreprenörer samt systemleverantör. Spridningen på intervjupersoner utjämnar subjektiviteten och skapar god konstruktionsvaliditet.

Reliabilitet Reliabilitet innebär att vem som helst med befintlig dokumentation ska kunna göra om samma fallstudie och då komma fram till samma resultat [22]. För att uppnå reliabilitet krävs att varje steg i studien dokumenteras. Det är inte bara relevant att veta var informationen kom ifrån utan även varför den togs fram, hur den togs fram och vad den resulterade i. Detta arbete är dokumenterat enligt dessa riktlinjer och har hög reliabilitet. Dock så finns det alltid en viss mängd subjektivitet i tolkning av information.

2.2 Teorimetod

För att ge ett korrekt resultat måste teorin vara trovärdig. Trovärdighet i teorin uppnås genom välrennomerad litteratur som noga dokumenteras med avseende att visa varifrån litteraturen togs, varför den hämtats och vad den resulterade i. Motiveringen till litteraturen ger konstruktionsvaliditet och dokumenteringen ger intern validitet och reliabilitet. Teoridelen har stor tyngd i denna fallstudie och det är viktigt att insamlad litteratur är tillräckligt omfattande och relevant.

Teorin är uppdelad i tre delar; Datakvalitet, Ledtider och funktionalitet. Denna gruppering valdes efter behov hos Svenska Kraftnät samt med målet att täcka in så många synvinklar och kriterier som möjligt.

Teorin har med hjälp av metoden EID sammanställts till ett teoriträd (se stycke 3.4). EID är en metod utvecklad av Lagerström [10] som underlättar faktainsamling från texter. Metoden bygger på tre enkla grundstenar; läs, skriv ner och sammanfoga. Lagerström beskriver i detalj hur man ska göra detta och metoden har för detta


KTH

-12-

arbete visat sig både enkel och effektiv. Den information som fås fram i slutändan är i form av ett teoriträd. Ett teoriträd består av tre olika typer av noder; toppnod, definitionsnod och nod. Dessa representerar olika nivåer i ett teoriträd. Det finns endast en toppnod i varje teoriträd. Toppnoden är frågeställningen som teoriträdet ska belysa. I det här fallet så är toppnoden ”IT-system för UH process” (se stycke 3.4). Definitionsnoder är mellansteg som påverkas av underliggande noder och definierar noden ovanför. ”IT-system för UH process” har tre definitionsnoder; Datakvalitet, Ledtider och Funktionalitet. En definitionsnod är toppnod för ett delträd, varav Datakvalitet, Ledtider och Funktionalitet även kallas delträd. En definitionsnod har istället för en vanlig pil en rombformad pilspets (se exempelträd nedan). Grundnivån i teoriträdet är noderna. Dessa är mätbara egenskaper som påverkar överliggande nod. Teoriträdet i detta arbete har tjugo noder vars mätvärden redovisas i Empirikapitlet (kapitel 5).

Toppnod

DefinitionsnodDefinitionsnod

Nod Nod

Nod

Figur 3: Exempel på teoriträd

Val av litteratur Teoriinsamlingen har fokuserats på att besvara de tre underfrågeställningarna (se stycke 1.3). Dessa definierar huvudfrågeställningen vilket gör att resultatet inte påverkas, dock så blir litteratursökningen lättare. Sökning på huvudfrågeställningen resulterade i litteratur på en övergripande strategisk nivå, vilket inte har eftersökts i detta arbete. Underfrågeställningarna à andra sidan gav upphov till litteratur på mätbar funktionsnivå, vilket var vad som eftersöktes.

Litteratur har sökts i databaser såsom Libris, Google Scholar, Elsevier och ACM med variation av sökord som process, flow, data quality, information, cycle time och business/IT alignment i olika kombinationer. Databaserna är stora, välanvända och täcker in sökt litteraturkategori vilket ger konstruktionsvaliditet. Insamlad litteratur har visat sig välciterad på området och ansågs tillförlitlig för utformning av ramverket. Delträdet i teoriramverket om datakvalitet har främst baserats på litteraturen från Redman [17][18]. Redmans litteratur är välciterad och välrefererad vilket ger hög


KTH

-13-

konstruktionsvaliditet. Övrig litteratur till datakvalitet är dominerad av Wang [19][20] som är lika välciterad på området.

Litteratur till delträdet om ledtider har främst baserats på Krovi et al [9]. Artikeln var en av få som hittades om problemet i fråga, nämligen; hur väl stödjer ett IT-system ledtider i en affärsprocess och hur kan detta mätas. Artikeln ansågs tillförlitlig för utformning av delträdet om ledtider.

Delträdet om stöd för underhållsfunktioner är baserat på enbart ett arbete [16]. Detta för att en uppradning av underhållsfunktioner var den enda information som krävdes och arbetet i fråga ansågs ha tillräcklig validitet för den informationen. Funktioner definieras i detta arbete som egenskaper hos ett IT-system, som till exempel förmåga att söka, spara och skriva ut.

Viktning I ramverket har noderna olika stor påverkan på toppnoden. För att värdet på toppnoden ska bli korrekt måste resterande noder viktas i enlighet med deras påverkan. Detta har uppnåtts genom att låta underhållsansvariga personer på Svenska Kraftnät prioritera noderna i enlighet med företagets underhållsstrategi. Personerna fick en summa av 100 poäng att dela ut, vilket gjordes mycket jämnt och resulterade i små skillnader mellan noderna. För att öka utslaget räknades vikterna om till procent av maxvärdet. Detta resulterade i ett något större utslag och nodernas resultat har angetts för båda typerna av vikter.

2.3 Empirimetod

Empiri är egeninsamlad data som i det här fallet behövs för att kunna applicera ramverket. Ett välutfört ramverk kan ge ett felaktigt resultat om inmatad data är bristfällig. För att minimera felmarginalen och ge hög konstruktionsvaliditet har data samlats in med tre olika metoder; intervjuer, dokumentation och observationer. Främst kommer data ifrån intervjuer, detta för att tester är svåra att dokumentera och vore alltför tidskrävande. Dokumentation användes då det fanns tillgängligt och observationer användes som komplement till övriga källor.

Beroende på vilken data som skulle insamlas under intervjuerna så tillfrågades olika personer, detta eftersom olika personer besatt den kunskap som krävdes. Insamlad data värderades för trovärdighet i två steg; trovärdighet för källan och trovärdighet för insamlingsmetod. Till exempel så ger möte öga mot öga bättre svar än en mailkonversation. Källan för informationen bedömdes efter vad som efterfrågades; systemanalytiker har högre trovärdighet vad gäller systemstruktur och drifttekniker har högre trovärdighet vad gäller driftfrågor.

Dokumentation anses ha hög trovärdighet och utnyttjades då det fanns tillgängligt. Observationer användes som stödjande information till övriga källor, främst till ledtider och funktionalitet. Detta för att observationer i vissa fall ger mycket bra empiri, men är svåra att dokumentera och skapa reliabilitet.


KTH

-14-

Ledtiderna mättes på två olika sätt beroende på nod. De två noderna ’Entydighet i information’ och ’Korrekthet i information’ mättes samtidigt som datakvalitet. De övriga noderna ’Flöde på information’ och ’Antal steg i processen’ mättes genom en specifik intervju där observationer var ett viktigt komplement. Detta för att empirin skulle besvara frågor som ”Hur många steg ingår i hantering av komponenten X?”. Många intervjuer för att utjämna subjektivitet är onödigt eftersom svaret är objektivt och bevisas genom observation.

Listan med alla funktioner som kan finnas inom en underhållsprocess jämfördes med de funktioner som används inom Svenska Kraftnät. Alla funktioner som inte användes ströks från listan och användes inte vidare i arbetet. Kvarvarande funktioner mappades mot systemet för att se var de behövdes i arbetsorderflödet. Funktionerna testades sedan i systemet och gav värde 1 för funktioner som stöds, värde 0,5 för funktioner som stöds efter anpassning och värde 0 för funktioner som inte stöds alls.

2.4 Analysmetod

Då teori- och empiridelarna var avslutade skulle allt sammanställas och analyseras. Under denna fas summerades alla värden i sina respektive noder och delträd. Värdet på vartdera delträdet besvarade de tre underfrågeställningarna medan toppnodens värde besvarade huvudfrågeställningen.

Delträdet för datakvalitet viktades av Svenska Kraftnät enligt deras underhållsstrategi. Dessa vikter multiplicerades med betyget för respektive nod och gav noden dess värde. Nodernas betyg; 0-4; beräknades genom medelvärdet av insamlad empiri. För mellannoderna så summerades alla understående noder och likaså för toppnoden. Värdena för alla noder redovisas som procenttal för att tydligt illustrera styrkor och svagheter i systemet. Övriga delträd viktades lika för alla sina respektive noder samt mot toppnoden.


KTH

-15-

3 Teori

Nedan redovisas hur insamlad litteratur har sammanvägts till teoriramverket. Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt, efter delträden, och redovisar stegvis hur informationen har använts.

3.1 Datakvalitet

Litteraturen till delträdet om datakvalitet domineras av Redman [17][18] och Wang [19][20]. Dessa författare är båda välciterade på området vilket ger hög konstruktionsvaliditet. Litteratur inom datakvalitetsområdet refererar ofta till både Redman och Wang och deras idéer och teoriträd används flitigt. För att utöka litteraturgrunden har två artiklar används som båda bygger på idéerna från Redman och Wang. Den ena artikeln har utgått ifrån Redmans idéer och med hjälp av annan välciterad litteratur inom datakvalitet byggt vidare därifrån. Den andra artikeln har gjort detsamma men utgått ifrån idéerna från Wang. All litteratur sammantaget; Redman, Wang, artiklar; ger upphov till fem olika ramverk.

Det är viktigt att utreda varför författaren har skrivit litteraturen eftersom påverkan från företag eller liknande gör litteraturen vinklad. Varken Redman eller Wang har skrivit litteraturen i kommersiellt syfte utan anses objektiva i sina idéer och utan märkbar påverkan för någons fördel annat än användaren. Synsätten på datakvalitet för Redman och Wang skiljer sig något åt. Redman har ett starkt användarfokus, han anser att datakvaliteten är högre om datamängden bättre möter användarens behov [17]. Även Wang har ett användarfokus men inte lika utpräglat. Datakvalitet har många olika egenskaper men i slutändan så är ändå målet att datan ska kunna användas av någon till något. Detta ger naturligt ett användarfokus och högprioriterar egenskaper som är viktiga för användaren. Detta synsätt har uppmärksammats i detta arbete och grunden till delträdet om datakvalitet kommer från Redmans idéer.

Wang ser datakvalitet i ett kontextuellt perspektiv och fokuserar på empiriska värden [20]. Redman ser datakvalitet mer från en organisatorisk nivå. Detta ger en mer övergripande bild av datakvalitet från Redman som till skillnad från Wangs idéer inte lägger lika stor vikt vid varje enskilt värde. Litteraturen från Redman [17][18] och Wang [19][20] har sammanställts och översiktligt ritats upp som teoriträd (se bilagor 1-3).

Delträdet om datakvalitet bygger som nämnt ovan främst på Redmans [17][18] litteratur om datakvalitet. Redman har definierat datakvalitet i fem olika delträd; tillgänglighet, kvalitet på innehållet, kvalitet på värden, presentationskvalitet och flexibilitet. Dessa fem delträd har lagt grunden för de fyra delträden; presentationskvalitet, systemkvalitet, värdehantering och flexibilitet. Delträden presentationskvalitet och flexibilitet finns med i båda och har samma betydelse. Delträdet för tillgänglighet har utökats med säkerhet och benämnts systemkvalitet.


KTH

-16-

Delträdet värdehantering hanterar alla övriga noder; vilket omfattar värden och innehåll.

Flexibilitet

Presentations-

kvalitetSystemkvalitet

Datakvalitet

Värdehantering

Format

Precision

Tydlighet

Tillgänglighet

Säkerhet

Korrekthet

NULL-värde

Aktualitet

Entydighet

Fullständighet

Identifierbarhet

Relevans

LagringModifierbarhet

Kompatibilitet

Figur 4: Delträd Datakvalitet

Dessa fyra delträd har byggts upp av noder som finns med i fyra eller fler av de fem teoriträden (se bilaga 1-5) om datakvalitet. Undantag från detta är fem noder; säkerhet, modifierbarhet, kompatibilitet, NULL-värde och identifierbarhet. Dessa noder finns endast med i tre av ramverken men ansågs tillräckligt välrefererade och viktiga för att få balans i delträdet. Denna värdering har baserats på specifika behov hos Svenska Kraftnät i enlighet med verksamhetsmålen, därav kan dessa fem noder väljas bort för att ytterligare generalisera teoriträdet. Valet av noder delvis baserat på behov hos Svenska Kraftnät minskar den externa validiteten något. Detta uppvägs dock av nyttan från noderna.


KTH

-17-

3.2 Ledtider

Delträdet för ledtider bygger på två artiklar som båda tar upp fyra mätbara noder. Dessa fyra har alla tagits med i ramverket och bygger upp delträdet för ledtider.

Korrekthet i

information

Flöde på information

Antal steg i

processen

Ledtider

Entydighet i

information

Figur 5: Delträd Ledtider

Flöde av information är vitalt i alla processer för att kunna ändra antal/modell/metod efter de behov som finns. För att ledtider ska kunna hållas korta behöver IT-systemet stödja det flöde av information som processen behöver. Ett effektivt flöde av information är lagom snabbt, jämnt och korrekt [9][12]. Flödet bör vara lagom snabbt för att få fram information i tid men inte för snabbt. Ett onödigt högt tempo på information ger litet utrymme för att ändra felaktiga uppgifter och drar ned korrekthet på informationen. Låg korrekthet leder till att informationen behöver kontrolleras i större utsträckning än önskvärt innan den kan användas. Då informationen sedan används bör det vara tydligt var den finns och vart den ska. Det går åt onödigt tidsspill att leta efter information som kunde ha varit entydigt utformat efter en standard och därav alltid på samma format och plats. När informationen har använts så skickas den vidare; som material, driftorder eller dylikt; och används i nästa steg i processen. Ett steg i processen definieras som varje gång information kommuniceras med systemet. Det är till exempel varje entertryckning, sidbyte eller ifyllt fält som resulterar i att information skickas till systemet och ett svar väntas. Varje steg i processen tar tid och systemresurser varpå det är viktigt att det tillför nytta, eller tas bort. Tillförd nytta definieras som något som hjälper användaren. Det kan till exempel vara sökresultat eller sparad information. Vissa steg i processen är väldigt små, som ett enda fält som ska fyllas i, medan andra är längre, som beskrivande texter. Detta påverkar inte ledtiderna förutsatt att steget i sig tillför nytta. Tillförd nytta är till viss del subjektivt och minskar den externa validiteten något. Om steget tillför nytta eller inte går att observera, dock så blir det subjektivt för personen som frågas om tillförd nytta är proportionell mot mängden arbete som ingår i steget.

Ett annat argument för få processteg är att då varje steg i processen är beroende av information från föregående steg blir osäkerheten för korrektheten större ju längre


KTH

-18-

bak i kedjan steget är [9][12]. Då vissa steg är mänskliga faktorn, t.ex. en maskinist, ökas osäkerheten ytterligare då det är svårt att varje gång lyckas formulera information på ett sätt som inte går att misstolka för andra.

Arbetsorderflödet på Svenska Kraftnät har delats upp i fem steg och är illustrerat nedan (för utförlig information se bilaga 13). Dessa fem steg är UH plan/Felanmälan, Beredning, Utförande, Avrapportera och Historik. Då underhållsfunktionerna mappas mot systemet så används dessa fem steg för att klargöra i vilken del av flödet som funktionen behövs.

Figur 6: Arbetsorderflöde

3.3 Funktionalitet

Funktioner definieras i detta arbete som egenskaper hos ett IT-system, som till exempel förmåga att söka, spara och skriva ut. Alla IT-system har ett antal funktioner som stöds och huruvida det är ett bra IT-system för processen beror av vilka funktioner som tillför processen nytta.

För att mäta hur bra funktionalitet IT-systemet Banken har så behövs en komplett lista över funktioner som kan finnas inom en underhållsprocess, Funktionslistan. Funktionslistan kommer från Närmans arbete ”A functional reference model for work and maintenance applications within asset management at Vattenfall” [16]. Närman har tagit fram en tillfredställande komplett lista över funktioner som bör finnas inom ett IT-system för en underhållsprocess. Listan bygger på IEC standarden 619 68-1 med tillägg från bland annat SAP och Oracle. Arbetet har välunderbyggda metoder samt att listan med underhållsfunktioner är refererad till i liknande arbeten.

Figur 7: Delträd Funktionalitet

3.4 Teoriträd

Nedan är det kompletta ramverket uppritat. De tre delträden Datakvalitet, Ledtider och Funktionalitet är representerade med sina underliggande noder. Antalet noder skiljer sig kraftigt åt mellan de tre delträden vilket är resultatet av olika många


KTH

-19-

nedbrytbara faktorer. Relevansen av de tre delträden är inte kopplat till antalet underliggande noder. En beskrivning av alla noder följer nedan ramverket.

Figur 8: Teoriträd “IT-system för UH process”

Förklaring av trädnoder Nedan följer en kort beskrivning av alla noder samt dess referens.

IT-system för UH process

Hur väl ett IT-system stödjer en underhållsprocess inom eldistribution

.

Datakvalitet

Hur bra datakvalitet systemet har

Presentationskvalitet

Hur väl data presenteras för användaren

Format [4][5][17][18][19]


KTH

-20-

Refererar till hur data presenteras för användaren, till exempel som text, tabell eller procentsats

Precision [4][5][17][18][19]

Det är viktigt att tillräckligt många värdesiffror visas för att inte förlora information men utan att informationen blir överflödig

Lagring [4][5][17][18]

För snabb och effektiv åtkomst bör informationen vara sparad på ett enkelt och kompakt sätt

Systemkvalitet

Hur bra systemets grundläggande funktioner är

Säkerhet [4][5][20]

Säkerheten bör vara tillräcklig för systemet i fråga utan att vara för hård eftersom detta orsakar onödiga restriktioner

Tillgänglighet [4][5][17][18][19][20]

I vilken utsträckning systemet är tillgängligt för att tillhandahålla information

Värdehantering

Hur väl systemet hanterar data

Tydlighet [4][5][17][18][19][20]

Det är viktigt att informationen är lätt att tolka

Entydighet [4][5][17][18][19][20]

Information, t.ex. datum, bör presenteras i samma format oberoende av varifrån i systemet den hämtas

Aktualitet [4][5][17][18][19][20]

Värden som inte är statiska behöver kontinuerligt uppdateras. Vad som är lämplig period avgörs beroende på vikten hos värdet och risken med inaktuellt värde


KTH

-21-

Korrekthet [4][5][17][18][19][20]

Det är viktigt att data i systemet är korrekt, felaktiga värden får större eller mindre påverkan beroende på betydelse

Fullständighet [4][5][17][18][19][20]

Systemet bör kunna hantera all nödvändig information

Relevans [4][5][17][18][19][20]

Data i systemet måste kunna användas till önskad funktion. Ökad användbarhet ger ökad relevans

Identifierbarhet [4][5][17][18]

Informationen måste kunna refereras till verkligheten. Varje objekt i systemet bör vara unikt identifierat och ha en och endast en motsvarighet bland tillgångarna

Flexibilitet

Hur lätt systemet går att anpassa

NULL-värde [4][5][17][18]

Vissa fält i systemet kommer att sakna värden till och från, dessa måste kunna hanteras utan att behov av nollor eller liknande uppstår

Modifierbarhet [4][5][17][18]

Systemet bör vara lätt att modifiera efter en ständigt föränderlig marknad

Kompatibilitet [4][5][17][18]

Systemet bör kunna kommunicera med andra applikationer för att underlätta informationshantering

Ledtider

Hur väl systemet stödjer korta ledtider i underhållsprocessen

Flöde på information [9][12]

Informationsflödet genom processen bör vara


KTH

-22-

jämnt för att varken orsaka brist eller kö.

Entydighet i information [9][12]

Informationen bör presenteras på samma sätt för att underlätta tolkningen.

Korrekthet i information [9][12]

Informationen bör vara korrekt för att undvika tidsödande fel.

Antal steg i processen [9][12]

Byte av processteg tar tid varpå varje steg måste tillföra nytta, eller tas bort.

Funktionalitet

Hur många underhållsfunktioner som systemet stödjer

Systemfunktioner vs UH-funktioner [16]

Systemet kontrolleras mot Funktionslistan för att utreda hur stor del av dessa som stöds

Funktionslistan Funktionerna är uppdelade i två huvudkategorier; Anläggningsregister och Underhåll och konstruktion; med två respektive fyra underkategorier. Denna uppdelning ger en överblick över de områden som har fokuserats på. Under Anläggningsregister ligger funktioner som hanterar lagring av all nödvändig information. Dessa register används för att leta information om en viss komponent eller anläggning och visar förutom tekniska data även karta och miljöinformation. Kategorin Underhåll och konstruktion innehåller funktioner som hanterar mer operativa delar i underhållet; bland annat planering, utförande och uppföljning av besiktningar.

Anläggningsregister är indelat i två underkategorier, Arkiv och Kartor. Dessa innehåller all objektinformation respektive alla nödvändiga kartor. För att utföra underhåll på framför allt ledningar är det viktigt att både hitta till den del av ledningen som ska underhållas samt att ha kunskap om den omgivande terrängen för att kunna planera transporter av utrustning och material.

Underhåll och konstruktion är indelat i fyra underkategorier; Underhåll och besiktning, Konstruktion och beredning, Arbetsschema samt Dokumentation och beredning i fält. Dessa underkategorier innehåller alla olika typer av information om arbetet i fält. För att underlätta samt följa lagar och regler så krävs tydlig information om hur underhållet ska utföras. Funktionerna behandlar till exempel den rutin som ska följas vid i- och urdrifttagning av komponenter. För att säkerställa nätets och


KTH

-23-

komponentens funktion samt arbetarnas säkerhet så krävs att rutinerna är klart uttryckta för att kunna användas i arbetet.

För utförlig information om alla funktioner i Funktionslistan, se bilaga 6.


KTH

-24-

4 Utvärderingsmetod

Utvärderingsmetod beskriver hur steget har tagits från teori till empiri. Nedan beskrivs hur intervjupersoner har valts, hur intervjuerna har utförts samt hur svaren har bedömts. Dokumentering till steget mellan teori och empiri ger arbetet reliabilitet och motiveringen till metoden ger konstruktionsvaliditet. Dessutom är metoderna för empiriinsamling generella vilket ger extern validitet. Val av intervjupersoner samt trovärdighet för dessa kan användas av de flesta arbeten medan metod för ledtider kräver ett liknande arbete.

4.1 Intervjupersoner

Intervjupersoner har valts efter vilken typ av fråga som ska besvaras. Teorin har gett upphov till tolv användarfrågor (se bilaga 7) samt tre frågor till systemtekniker (se bilaga 8). För att få en rättvis bild av användarnas uppfattning har intervjupersoner valts från olika avdelningar och med olika kriterier och synvinklar. Vid intervjuer så är subjektiviteten stor. Personer svarar efter egna erfarenheter samt efter egna krav. Detta gör att för varje intervju så hamnar vissa av Bankens egenskaper i fokus medan andra hamnar i skymundan. För att detta inte ska påverka resultatet behöver antalet intervjuer vara försvarligt stort. Detta utjämnar de enskilda åsikterna och skapar en generell bild. Detta räcker dock inte för att skapa konstruktionsvaliditet. För att vidare utjämna subjektiviteten krävs det att intervjupersoner väljs från olika avdelningar med olika uppgifter i systemet och därav olika krav på systemet. Detta ger personerna ökad kunskap om vissa delar och lyfter fram positivt och negativt om dessa delar. Intervjupersoner till detta arbete har valts från olika avdelningar inom Svenska Kraftnät samt från de entreprenörer som anlitas. Valet av intervjupersoner har gjorts för att representera så många olika krav och synvinklar som möjligt. Antalet intervjuer var totalt 23 styck vilket ansågs vara tillräckligt många. Från ovanstående krav har intervjupersoner att svara på användarfrågor valts med följande tre kriterier

• Personen ska ha arbetat med systemet i minst fyra månader

• Personen ska vara inne i systemet minst en gång i veckan

• Personen ska passa i intervjugruppen med avseende på spridning mellan synvinklar

Om personen använder systemet tre gånger per vecka eller oftare grupperas personen i gruppen Användare. Om personen använder systemet färre än tre gånger per vecka grupperas personen som Sällananvändare. Personer med teknisk kunskap om systemet grupperas som Systemtekniker Dessa har dock inte valts med ovanstående krav eftersom de är få till antalet. Tre personer med så god kunskap som möjligt om Banken intervjuades för de tre systemfrågorna.


KTH

-25-

Intervjuerna har utförts på plats på aktuell avdelning på Svenska Kraftnät. De har varit mellan fyra ögon och i en avslappnad anda. De flesta intervjupersoner har träffats vid tidigare tillfällen då observationer har utförts och en relation har kunnat byggas upp för att möjliggöra korrekta och fullständiga svar. Under intervjuerna så har en bedömning gjorts av hur trovärdigt svaret är. Bedömningen ger konstruktionsvaliditet.

4.2 Ledtider

Ledtider bedöms enligt tre olika metoder beroende på vilken nod som utreds. Noderna ”Korrekthet i information” och ”Entydighet i information” bedöms efter svaren från intervjuerna. Resultatet redovisas som en procentsats för respektive nod. ”Flöde på information” bedöms efter ojämnhet i flödet i förhållande till systemkapacitet. Flöde på informationen bör vara jämnt för att skapa snabbt genomflöde [9][12], vilket dock inte är ett problem om systemresurserna är tillräckligt stora för att systemet inte ska bli segt trots maxbelastning.

För noden ”Antal steg i processen” så gav antalet kommunikationer med Banken under arbetsorderflödet antalet steg i processen. Antalet steg bör vara väl avvägt mot nyttan, därav har varje steg som anses tillföra nytta bedömts som nödvändigt medan steg som inte tillför nytta har bedömts som onödiga. Steg som inte tillför nytta kan till exempel vara rester från uppgraderingar och modifieringar som i gamla versioner tillförde nytta men i nya ligger kvar och skräpar. Antalet onödiga steg jämfördes med det totala antalet steg och gav en procentsats för noden. Noderna ”Flöde på information” och ”Antal steg i processen” har utretts genom två intervjuer samt kontrollerats med observationer.

4.3 Funktionalitet

Funktionslistan testades mot IT-systemet genom två intervjuer samt kontrollerades genom observationer. Funktionerna kontrollerades först mot underhållsprocessen hos Svenska Kraftnät för att se om de behövdes. De funktioner som inte behövdes i underhållsprocessen användes inte vidare i arbetet. De funktioner som behövdes i processen mappades mot systemet och kontrollerades om de stöttades av systemet. Resultatet redovisas som en procentsats mellan de funktioner som stöds och det totala antalet funktioner.

4.4 Trovärdighet för intervjuer

Svaren bedömdes enligt följande krav för att säkerställa kvalitet på empirin. Det är viktigt att veta hur ofta personen använder systemet eftersom detta påverkar säkerheten i svaret. Det är också viktigt att veta vad personen arbetar med eftersom kunskapen skiljer sig mellan de olika funktionerna i systemet beroende på vilka som vanligen används i arbetet. Säkerheten i svaret ökar om funktionen används ofta. Den tredje bedömningen är personens säkerhet på sitt svar. Detta kopplas till den


KTH

-26-

fjärde och sista bedömningen som är hur trovärdig personen upplevs vara. De tre första bedömningarna diskuteras med intervjupersonen medan den fjärde är intervjuarens egen uppfattning. Bedömningsgrunderna har sammanfattats nedan

• Hur ofta använder personen systemet (användare/sällananvändare)

• Vilken kunskap personen har inom frågan (arbetar ofta med funktionen/har använt den någon gång)

• Hur säker personen är på sitt svar

• Hur trovärdig personen upplevs

Svaren på intervjufrågorna har dels ett betyg, 0-4, och dels en kommentar som förklarar betyget och/eller ger ett konkret exempel av funktionen. Alla betyg och kommentarer är sammanställda och resultatet visas i empirikapitlet (för fullständig redogörelse se bilaga 9). Betygen för varje fråga har sammanställts till ett medelvärde vilket är det slutliga betyget för frågan. För att ge ett värde till den nod som frågan är kopplad till krävs att betyget multipliceras med nodens vikt. Viktning av noderna har utförts av personer inom Svenska Kraftnät som har kunskap om underhållsstrategin. De värden som personerna har gett noderna har normerats och sammanställts till ett medelvärde som är nodens vikt (för fullständig redogörelse se bilaga 10). Alla nodernas vikter är sammanställda i empirikapitlet.

4.5 Sammanställning av värden

Värden räknas ihop nerifrån och upp i ramverket. Definitionsnod får sitt värde genom medelvärdet av alla dess underliggande noder. Toppnoden får sedan sitt värde genom medelvärdet av definitionsnoderna. Alla värden som sammanräknas redovisas i decimalform och som procenttal.


KTH

-27-

5 Empiri

Empirin har samlats in i tre omgångar; den första för datakvalitet samt två av noderna för ledtider, den andra för de övriga två noderna för ledtider och den tredje för funktionalitet. Nedan är all empiri uppspaltad och sammanställd för att sedan räknas ihop i resultat kapitlet.

5.1 Intervjupersoner

Under hela empiriinsamlingen har 23 personer intervjuats. Nedan följer en tabell över dessa personer, deras intervjugrupp samt datum för intervjun.

Intervjugrupp Efternamn, Förnamn Avdelning Datum för intervju

Andersson, Barbro SvK (DCRÅ) 2006-12-12

Bartholdsson, Bertil SvK (NS) 2007-01-11

Bjermkvist, Jan-Erik SvK (NL) 2006-12-06

Dahlström, Hans SvK (NL) 2006-12-15

El Marakbi, Wissam SvK (NP) 2006-12-12

Engman, Per-Olov SvK (NS) 2006-12-15

Gustafsson, Per SvK (NL) 2006-12-06

Hertzberg, Kjell SvK (NS) 2006-12-15

Huss, Erik SvK (NS) 2006-12-07

Karlström, Per-Erik Entreprenör (Eltel)

2006-12-07

Lidin, Björn Entreprenör (VSN)

2006-12-08

Lundman, Kjell SvK (DP) 2006-12-12

Användare

Näsmark, Sten Entreprenör (VSN)

2006-12-05

Ahnlund, Hans Entreprenör (VSS)

2006-12-15

Hammarwall, Anna SvK (NS) 2006-12-12

Hellström, Yvonne SvK (NT) 2006-12-12

Kabagambe, Steven SvK (NS) 2006-12-07

Sällananvändare

Ledin, Mikael SvK (DCSO) 2006-12-06


KTH

-28-

Nylund, Tomas Entreprenör (Eltel)

2006-12-07

Persson, Rikard SvK (NS) 2006-12-05

Jarleman, Patrik SvK (IA) 2006-12-12

Karlsson, Cecilia Systemleverantör (IFS)

2006-12-21

Systemanalytiker

Östelius, Niklas Systemleverantör (IFS)

2007-01-26

5.2 Intervjusvar

Sammanställning av svaren från intervjuerna har gett ett betyg för vardera frågan. Dessa svar är uppställda nedan (för fullständig redogörelse se bilaga 9). Svaren är sammanställda genom medelvärde av de betyg som frågan har fått genom intervjuerna.

Användarfrågor

Fråga Betyg

Tillgänglighet 3,8

Säkerhet 3,8

Precision 3,6

Format 3,35

Aktualitet 3,21

Korrekthet 3,63

Entydighet 3,35

Fullständighet 3,16

Relevans 3,4

Tydlighet 3,35

Identifierbarhet 3,9

NULL-värde 3,7

Systemfrågor

Fråga Betyg


KTH

-29-

Modifierbarhet 3

Kompatibilitet 4

Effektiv lagring 4

5.3 Empiri ledtider

Intervju med underhållsingenjör på Svenska Kraftnät gav svar på de två noder inom ledtider som återstod efter övriga intervjuer. Steg i processen har observerats och noterats för att sammanställas till följande tabell.

Arbetsorderprocess Antal steg Antal steg som tillför nytta

Antal steg utan nytta

Förebyggande underhåll 9-10 +eventuellt koppla dokument

9-10 -

Felanmälan 8-12 +eventuellt koppla dokument

8-12 -

Avbruten arbetsorder 2 2 -

Snabbavrapportera 6 +eventuellt koppla dokument

6 -

Avrapportera

6 +eventuellt koppla dokument

6 -

Koppla dokument 6 6 -

Noden Flöde på information har kontrollerats mot belastning av systemet. De tidpunkter som systemet har högst belastning är mot månadsskifte samt årsskifte. Vid inget av dessa tillfällen har det rapporterats någon nedgång i systemet.

För fullständig information om arbetsorderflödet se bilaga 13.

5.4 Empiri funktionalitet

Efter intervju med underhållsingenjör på Svenska Kraftnät har funktionerna delats in i två grupper; de som behövs i underhållsprocessen på Svenska Kraftnät och de som inte behövs. De funktioner som inte behövs har inte vidare använts i detta arbete.


KTH

-30-

De funktioner som behövs i underhållsprocessen har delats in i fem grupper för att reda ut var i arbetsorderflödet de behövs. Indelningen är utförd i enlighet med figuren för arbetsorderflödet (se stycke 3.2).

Funktion Behov i underhållsprocessen på Svenska Kraftnät

Steg i arbetsorder-flödet

Utrustningsegenskaper Ja UH plan/ Felanmälan

Kopplingsschema över nätet Ja Beredning

Stationer Ja UH plan/ Felanmälan

Databas för telekommunikationsutrustning

Ja UH plan/ Felanmälan

Geografisk nätverksbild Ja Beredning

Topologisk karta Nej Beredning

Underhållsplanering Ja UH plan/ Felanmälan

Hantering av triggernivåer Ja UH plan/ Felanmälan

Uppföljningsgrupper Ja UH plan/ Felanmälan

Hantering av inspektionsdata Ja Utförande

Åtgärdshistorik Ja Historik

Fel/Störningshistorik Ja Historik

Status och uppföljning av arbetsorder Ja Hela flödet

Avrapportera arbetsorder Ja Avrapportera

Renovering Nej

Besiktningsplanering Nej

Skapande av arbetsorder Ja UH plan/ Felanmälan

Utformning av arbetsorder Ja Beredning

Uppskattning av arbetskostnad Nej

Projektplanering Ja Beredning/ Utförande

Infasning av utrustning Ja Beredning/ Utförande

Skrotade komponenter Nej


KTH

-31-

Utfasning av utrustning Ja Beredning/ Utförande

Personalhantering Nej

Uppgiftsplanering inom arbetsorder Nej

Hantering av utrustning Ja Utförande

Materialhantering till konstruktion Ja Utförande

Tillstånd Nej

Utformning av arbetsrutiner ”i fält” Nej

Besiktningsresultat Nej

Personaltimmar Nej

Faktiskt material Nej

Faktisk utrustning Nej

De funktioner som inte behövs används inte vidare. Nedan följer listan på de funktioner som behövs inom underhållsprocessen. Genom intervjuer med underhållsingenjör samt systemansvarig har funktionerna mappats mot systemet och visat vilka som stöds respektive inte stöds. För att kontrollera svaren från intervjuerna har egna observationer utförts på alla funktioner i minst tre omgångar. Dessa observationer är svåra att dokumentera varav de används enbart som stöd till övrig empiri.

Funktion Funktion i IT-systemet

Stöd i IT-systemet

Utrustningsegenskaper Anläggningsregister Ja

Kopplingsschema över nätet Dokumentmodul Ja

Stationer Anläggningsregister Ja

Databas för telekommunikationsutrustning Anläggningsregister Ja

Geografisk nätverksbild Anläggningsregister Ja

Underhållsplanering Underhållsplan (FU modul)

Ja

Hantering av triggernivåer Dokumentmodul Ja

Uppföljningsgrupper Anläggningsregister Ja

Hantering av inspektionsdata Arbetsordermodul Ja, med VB makron

Åtgärdshistorik Arbetsordermodul Ja

Fel/Störningshistorik Arbetsordermodul Ja

Status och uppföljning av arbetsorder Arbetsordermodul Ja

Avrapportera arbetsorder Arbetsordermodul Ja


KTH

-32-

Skapande av arbetsorder Arbetsordermodul Ja

Utformning av arbetsorder Arbetsordermodul Ja

Projektplanering Arbetsordermodul Ja, med VB makron

Infasning av utrustning Dokumentmodul Ja

Utfasning av utrustning Dokumentmodul Ja

Hantering av utrustning Anläggningsregister Ja

Materialhantering till konstruktion Anläggningsregister Ja

Tabellen visar att det enbart är två funktioner som behövs i underhållsprocessen som inte stöds av systemet i dagsläget. Dessa funktioner kräver anpassning från systemleverantören med VB makron. Då anpassningen är fullt möjlig att göra anses funktionerna stödjas delvis.

Funktionaliteten ger därav värdet 17*1+2*0,5=18.

I relation till maxvärdet blir siffran 95 %.


KTH

-33-

6 Resultat

Empirin sammanställs och räknas ihop till resultat för enskilda noder, delträd samt toppnoden. Resultaten besvarar frågeställningen samt belyser styrkor och svagheter i systemet.

6.1 Resultat av viktning

Viktning är utförd enligt två metoder. Den första har normerat insamlade värden och adderat ett för att uppnå ett värde som kan multipliceras med betyget för noden. Denna metod gav upphov till värden som var mycket lika varandra. Skillnaden mellan största och minsta är inte mer än 0,024, vilket inte ger någon märkbar effekt på nodens slutliga värde. För att kunna jämföra med värden från en viktning som har genomslag så har därför även procentuella vikter räknats ut. Högsta värdet har fått representera hundra procent och resten av vikterna har hamnat jämnt utspritt ned till 69 procent. På samma sätt som för de normerade vikterna har ett adderats och skapat ett värde som sedan multiplicerats med betyget för noderna.

Nod Normerad vikt +1

Procentuell vikt +1

Tillgänglighet 1,078 2

Korrekthet 1,077 1,99

Aktualitet 1,077 1,98

Identifierbarhet 1,075 1,96

Tydlighet 1,071 1,91

Säkerhet 1,069 1,88

Entydighet 1,069 1,88

Lagring 1,067 1,86

Fullständighet 1,067 1,85

Format 1,064 1,81

Modifierbarhet 1,061 1,78

Precision 1,061 1,77

Relevans 1,054 1,69

NULL-värde 1,054 1,69

Kompatibilitet 1,054 1,69

Figur 9: Tabell över nodernas vikter


KTH

-34-

6.2 Värde för noder

Nedan följer två tabeller som vardera redovisar de värden som noderna fått. Den första tabellen räknar på de normerade vikterna och den andra på de procentuella. Skillnaden mellan tabellerna är inte stor men befintlig. I toppen är det oförändrat, likaså tvåan är densamma. Därefter så har vikterna spelat en större roll och listan har förändrats med ett par platser upp eller ned.

Nod Normerad vikt*Betyg Maxvärde

Lagring 4,27 4,27



Tillgänglighet 4,10 4,31

Säkerhet 4,06 4,28



Precision 3,82 4,24

Tydlighet 3,59 4,28


Relevans 3,58 4,22

Format 3,56 4,26




Figur 10: Nodernas värde med normerad vikt.

Nedan visas värdena i ett diagram för att ge bättre överblick. Värdena ligger mycket nära varandra och högt vilket visar på en bra datakvalitet hos Banken.


KTH

-35-

00,5

11,5

22,5

33,5

44,5

5

Lagr

ing

Kompa

tibilit

et

Iden

tifier

barh

et

Tillgän

gligh

et

Säker

het

Korre

kthet

NULL-v

ärde

Precis

ion

Tydlig

het

Entyd

ighet

Releva

ns

Form

at

Aktuali

tet

Fullstä

ndigh

et

Mod

ifierb

arhe

t

Normerad vikt*Betyg

Maxvärde

Figur 11: Diagram över Normerad vikt*Betyg relativt maxvärde

För att få större genomslag från viktningen så räknades värden även med procentuell vikt. Detta gav ett visst genomslag på listan och visas i tabellen nedan.

Nod Procentuell vikt*Betyg Maxvärde


Tillgänglighet 7,60 8,00

Lagring 7,44 7,44


Säkerhet 7,14 7,52


Tydlighet 6,40 7,64

Precision 6,37 7,08




Format 6,10 7,28


Relevans 5,75 6,76


Figur 12: Värde för noder med procentuell vikt


KTH

-36-

Nedan visas värden i ett diagram för att ge en bättre överblick. Noderna ligger i ungefär samma ordning som men normerad vikt men med några ändringar. Bland annat så har topp tre ändrats från Lagring, Kompatibilitet, Identifierbarhet till Identifierbarhet, Tillgänglighet, Lagring.

0123456789

Iden

tifier

barh

et

Tillgän

gligh

et

Lagr

ing

Korre

kthet

Säker

het

Kompa

tibilit

et

Tydlig

het

Precis

ion

Aktuali

tet

Entyd

ighet

NULL-v

ärde

Form

at

Fullstä

ndigh

et

Releva

ns

Mod

ifierb

arhe

t

Procentuell vikt*Betyg

Maxvärde

Figur 13: Diagram över Procentuell vikt*Betyg relativt maxvärde

En jämförelse mellan nodens värde och det maxvärde den kan uppnå ger en tabell över starka och svaga sidor hos systemet. Toppen är oförändrad i denna tabell, medan tvåan nu får dela sin plats med trean respektive fyran från tabellerna ovan. Generellt kan sägas att över 95 procent är bra vilket ger tre noder som med beröm fyller sin funktion. Mellan 90 och 95 procent är ok, vilket ger tre noder som kan förbättras men det finns inget egentligt behov av det. Under 90 procent ger utrymme för förbättring, vilket ger sex noder som bör ses över för att utröna om det är intressant med åtgärder.

Nod Procent av maxvärde

Kompatibilitet 1

Lagring 1

Identifierbarhet 0,98

Säkerhet 0,95

Tillgänglighet 0,95

NULL-värde 0,93

Korrekthet 0,91

Precision 0,90

Relevans 0,85


KTH

-37-

Entydighet 0,84

Format 0,84

Tydlighet 0,84

Aktualitet 0,80

Fullständighet 0,79

Modifierbarhet 0,75

Figur 14: Nodernas procent av maxvärdet.

För att tydligare illustrera värdena redovisas de nedan i ett diagram som visar vilka värden som ligger på topp och vilka som illustrerar svagheter i Banken.

Procent av maxvärde

00,20,40,60,8

11,2

Kompa

tibilit

et

Lagr

ing

Iden

tifier

barh

et

Säker

het

Tillgän

gligh

et

NULL-v

ärde

Korre

kthet

Precis

ion

Releva

ns

Entyd

ighet

Form

at

Tydlig

het

Aktuali

tet

Fullstä

ndigh

et

Mod

ifierb

arhe

t

Procent av maxvärde

Figur 15: Diagram över nodernas värde relativt maxvärdet

Alla nodernas värden ligger i övre kvartilen, lägsta värdet på 75 %. Detta visar på att datakvaliteten i Banken är god, men med utrymme för förbättring. I realiteten är 100 % svårt att uppnå varpå 95 % och över i detta fall kan anses vara ett optimalt system. Tre av noderna har värden på 95 % och över; Kompatibilitet, Lagring och Identifierbarhet; varpå dessa kan anses vara så bra som möjligt. Värden mellan 90 % och 95 % är bra utan behov men med utrymme för förbättring. Fem av noderna ligger inom denna kategori; Säkerhet, Tillgänglighet, NULL-värde, Korrekthet och Precision. Värden mellan 80 % och 90 % är ok men bör förbättras om de anses högprioriterade. Noder i denna kategori är; Relevans, Entydighet, Format, Tydlighet och Aktualitet. I viktningen så ligger Tydlighet och Aktualitet i topp fem vilket betyder att de borde förbättras till en nivå över 90 %.

Två av noderna ligger på värden under 80 % vilket kan anses undermåligt för annat än lågprioriterade egenskaper. Fullständighet och Modifierbarhet ligger efter viktning i undre hälften men inte längst ned. Dessa bör därav förbättras till en nivå över 80 %.


KTH

-38-

6.3 Resultat ledtider

Resultat för ledtider är till hälften redan redovisat. Noderna Korrekthet och Entydighet är desamma som för datakvalitet och ligger enligt den analysen bra till på 91 % respektive 84 %. Flöde på information och Steg i processen har båda ett värde på 100 % vilket måste anses vara optimalt. Anledningen till dessa höga värden är goda systemresurser samt inga onödiga belastningar. Huruvida Steg i processen bör ändras ur användarsynpunkt har inte behandlats i detta arbete. Det är mycket möjligt att det går att förenkla flödet på vissa håll genom att lägga till/ta bort fält eller urval. Åsikter angående detta har uppkommit under intervjuerna (se bilaga 11) och kan uppmärksammas om det upplevs som ett problem.

6.4 Resultat funktionalitet

Funktionaliteten är hög hos systemet och kan med anpassning ökas till 100 %. De anpassningar som systemleverantören måste göra är relativt små och borde kunna utföras på ett par dagar. Under intervjuerna har det bland annat framkommit att användarna skulle uppskatta ett planeringsverktyg. Det kan vara värt satsningen på Svenska Kraftnät att göra denna anpassning och genom detta få en funktionalitet för Banken på 97 %.

6.5 Resultat för delträd

Nedan har värden för definitionsnoder och delträd räknats samman. För att få en snabb och enkel överblick har de redovisats i tabeller. Av de tre delträden är det funktionalitet som ligger på topp med 95 %, ledtider precis bakom med 94 % och datakvalitet på tredje plats med 91 %.

Datakvalitet

Delträdet för datakvalitet fick ett värde på 91 %. Detta är det lägsta av de tre delträden. Styrkan inom datakvalitet är systemkvalitet, 95 %. De övriga definitionsnoderna ligger runt 90 % med Värdehantering lägst på 88 %. För att hjälpa upp detta är det enskilda noder som behöver förbättras. Detta framgår av analysen ovan (stycke 6.2).

Definitionsnod Delvärden Värde

Presentationskvalitet 1, 0,90; 0,84 0,91

Systemkvalitet 0,95; 0,95 0,95


KTH

-39-

Värdehantering 1; 1; 0,98; 0,91; 0,85; 0,84; 0,84; 0,80; 0,79; 0,75

0,88

Flexibilitet 1, 0,93, 0,75 0,89

Datakvalitet 0,95; 0,91; 0,89; 0,88 0,91

Ledtider

Delträdet för ledtider ligger på en säker andra plats av delträden med 94 %. Styrkor är Flöde på information och Steg i processen med sina 100 % medan Entydighet släpar med 84 %. Genomslaget kommer här ifrån intervjuerna med kommentarer angående röriga beteckningar och fält som flyttar plats på skärmen. Överlag så upplevs systemet som svårförstått av användarna vilket borde ses som en åtgärd av Svenska Kraftnät. De användare som har lärt sig systemet tycker att det är bra vilket visar att det är inte funktionerna i Banken som det är fel på utan hur de presenteras.


Flöde på information 1 1

Korrekthet i information 0,91 0,91

Entydighet i information 0,84 0,84

Steg i processen 1 1

Ledtider 1; 1; 0,91; 0,84; 0,94

Funktionalitet

Funktionaliteten är hög i Banken hög, 95 %. För att öka den så krävs anpassning från systemleverantören vilket i bör beaktas i åtminstone fallet med planeringsverktyg. Att funktionaliteten är hög är inte överraskande. IT-system kan ofta stödja det mesta och speciellt välkända system utvecklade för närliggande processer. Vad som kan anmärkas är bristen på förståelse mellan IT och verksamheten. Banken har hög funktionalitet men upplevs inte som användarvänligt. Då systemet är nere eller krånglar upplevs servicen från IT som seg. Vad som har uppdagats inom Svenska Kraftnät är något som förmodligen är mycket vanligt. Personer med verksamhetsförståelse kan inte kommunicera med personer med IT kunskap och vise versa. Ingen sida har tillräcklig information om vad den andra gör för att kunna förstå eller göra sig förstådd.


KTH

-40-


Systemfunktioner vs underhållsfunktioner

0,95 0,95

6.6 Svar på frågeställningen

Summering av delträdens värden ger resultatet att:

Banken stödjer arbetsorderflödet till 93 %.

Denna siffra är hög och Svenska Kraftnät kan vara stolta över sitt system. Det utför sitt jobb med god kvalitet. För att höja siffran måste delträden förbättras vilket kan göras enligt de förslag som är angivna vid respektive resultat. Vidare diskussioner kring Banken återfinns nedan i diskussionskapitlet.

Toppnod Delvärden Värde

IT-system för underhållsprocess 0,95; 0,94; 0,91 0,93


KTH

-41-

7 Diskussion

Nedan följer kommentarer och diskussion kring upptäckter som har gjorts under arbetets gång. De svar som arbetet har resulterat i är underbyggda av teorier och arbetet i sig är utfört i enlighet med erkända kvalitetsstyrningsmått (Yin [22]). Det är dock alltid en viss felmarginal inblandad vilket orsakas av brister i bland annat tillgänglig litteratur och empiri. Felmarginalen gör att resultaten alltid bör granskas för trovärdighet innan de utnyttjas i praktiken.

Vid koppling av dokument är systemet uppbyggt enligt principen ”uppifrån och ner”. Vilket betyder att funktionen fungerar bäst då fälten fylls i uppifrån och ner. Om personen har dokumentnumret och vill få dokumentklassen gratis så fungerar inte detta. Funktionen går att fixa men påverkar alla som kopplar dokument och antalet personer som anger dokumentnummer och vill få resten gratis är en minoritet. Eventuellt går det att användaranpassa om intresse finns.

Guiden ”Avrapportera” består av fyra sidor där den sista sidan ligger i ett fönster som är för litet. Den knapprad som ligger längst ned på sidan ryms inte inom fönstret utan för att avsluta guiden måste fönstret först förstoras. Denna åtgärd är mycket enkel och borde vara rättat från systemleverantören.

Tillgängligheten för systemet är god, dock så finns det inga dokument från IT-avdelningen som kan bekräfta detta. För tillfället görs ingen notering av Mean Time To Failure (MTTF) eller Mean Time To Repair (MTTR). Administratör och ansvarig för Banken eftersöker denna information och det är möjligt att den nu kommer att börja registreras.

Då arbetsorder redigeras så finns ingen kontroll på huruvida någon annan försöker redigera arbetsordern samtidigt. Först då ändringarna ska sparas visas det att någon annan har ute arbetsordern på redigering. Denna kontroll borde göras redan vid första steget, då arbetsordern tas från ”titta” till ”redigera”.

Som avslutande kommentar kan nämnas att det alltid finns utrymme för förbättringar och att ovanstående kommentarer är en sammanfattning av vad som kommit fram under empririinsamlingen på Svenska Kraftnät. Huruvida dessa kommentarer bör leda till ändring eller inte överlämnas till Svenska Kraftnät och lämplig person att avgöra.


KTH

-42-

REFERENSER

[1] Alexopoulou N. Kanellis P. Martakos D., Managing information flow dynamics with agile enterprise architectures, DBLP 2004

[2] Business and IT alignment, Teamquest 2006

[3] Gammelgård M. Ekstedt M. Gustafsson P., A categorization of benefits from IS/IT investments, KTH 2006

[4] Gran M. Lindmark G. Ullberg J., Uppdrag: Datakvalitet. Utvärdering av datakvalitet i Gävle Energis drift- och underhållssystem, KTH 2006

[5] Gustafsson P. Lindström Å. Jägerlind C. Tsoi J., A framework for assessing data quality – from a business perspective, SERP’06 vol 2 CSREA press 2006

[6] Hilber P., Underhållsoptimering av elnät avseende kostnad och tillförlitlighet , KTH 2003

[7] Hilber P. Lindquist T., Underhållsprocessen, KTH 2003

[8] IFS applications 7 architecture and technology, IFS white paper 2006

[9] Krovi R. Chandra A. Rajagopalan B., Information flow parameters for managing organizational processes, ACM 2003

[10] Lagerström R., A method for generating extended influence diagrams from natural language texts KTH 2006

[11] Lee Y. Strong D. Kahn B. Wang R., AIMQ: a methodology for information quality assessment, Elsevier 2002

[12] Li Q. Chiu D. Hung P. Cheung S., Flows and views for a scalable scientific process integration, ACM 2006

[13] Luftman J., Measure your business-IT alignment, Society for Information Management 2003

[14] Molina E., Evaluating IT investments, KTH 2003

[15] Nugent M., The four phases of IT/business alignment, CIO Update 2004

[16] Närman P., A Functional Reference Model For Work- And Maintenance Applications Within Asset Management At Vattenfall, KTH 2006

[17] Redman T., Data quality for the information age, Artech house inc. 1996

[18] Redman T., Data quality: the field guide, Digital press 2001

[19] Strong D. Lee Y. Wang R., Data Quality In Context, ACM 1997

[20] Wang R. Reddy M. Kon H., Toward quality data: An attribute-based approach, Elsevier 1995

[21] www.svk.se, besökt 2006-10-21

[22] Yin R., Case study research, third edition, Sage publications 2003


KTH

-43-

8 Bilagor

8.1 Teoriträd Datakvalitet

Redman [17][18]

Datakvalitet

TillgänglighetKvalitet på

innehållet

Kvalitet på

värden

Presentations-

kvalitetFlexibilitet

Tillgänglighet Relevans Essentiell

Förståbarhet

Robusthet

Granularitet

hos attribut

Tydlig

definition

Domän-

precision

Avspeglar

verkligheten

Minimera

onödiga

attribut

Identifierbar

Semantisk

konsistens

Strukturell

konsistensFlexibilitet

Minimera

onödig

redundans

Korrekthet

Konsistens

Kompletthet

Aktuell

Lämplighet

Precision

Effektiv lagring

Representa-

tions-

konsistens

Lättolkad

Flexibilitet hos

formatet

Möjlighet att

representera

NULL-värden

Portabilitet


KTH

-44-


Wang, Reddy, Kon [20]


KTH

-45-


Lee, Strong, Kahn, Wang [19]

Datakvalitet

Intern datakvalitetKontextuell

datakvalitet

Representationell

datakvalitet

Tillgänglighets

datakvalitet

Korrekt

Trovärdig

Väl-

renommerad

Objektiv

Värde-

skapande

Relevant

Komplett

Aktuell

I relevant

mängd

Förståbar

Tolkningsbar

Koncis

representation

Konsistent

representation

Tillgänglig

Lättanvänd

Säker


KTH

-46-


Gustafsson, Tsoi, Jägerlind, Lindström [5]

Datakvalitet

Systemkvaliteter Datamodell Datavärden

Presentation av data

System egenskaper

Format precision

NULL-värde representerat

Lämplig data-presentaition

Entydighet

Säkerhet

Tillgänglighet

DatafullständighetDatamodellens

strukturReaktionsförmåga på förändringar

Reabilitet

Korrekthet av

datavärdenModellens detaljnivå

Omfång av datamodell

Strukturell

enhetlighet

Semantisk

enhetlighet

Format-

flexibilitet

Kompatibla format av data

Manipulerings-förmåga

Redundans

Effektiv användning av lagrings-

utrymme

Homogen datamodell

Identifierbara objekt

Naturlighet av datamodell

Fullständighet av datavärden

Anseende

Riktighet av datavärden

Aktualitet

Riktighet i tiden

Relevans


KTH

-47-


Gran, Lindmark, Ullberg [4]


KTH

-48-

8.6 Funktionslista

Följande funktioner mappades IT-systemet emot för att kontrollera om de stöds:

Anläggningsregister

Funktion att spara information om företagets alla tillgångar.

Arkiv

Funktion att lagra all nödvändig information.

Utrustningsegenskaper

En funktion för att visa egenskaper för alla objekt i ett anläggningsregister. ”Egenskaper” avser en mängd olika aspekter, varav vissa kan variera över en tidsperiod, som tillsammans representerar objektets skick.

Kopplingsschema över nätet

Komplett beskrivning över nätets elektriska kopplingar

Stationer

Funktion för att visa detaljerad information om stationer i nätet.


Funktion för att lagra och visa information om utrustning som finns installerad i kommunikationsnätet.

Geografisk nätverksbild

Geografisk karta

Topologisk karta

Topologisk karta över nätet

Underhåll och konstruktion

Funktion att hantera underhållsprocessens operativa delar.

Underhåll och besiktning

Funktion för utförande och planering av underhåll.


KTH

-49-

Underhållsplanering

Funktionalitet för att planera underhållsarbete på övergripande nivå. Underhållsplaneringen avser operationalisering av underhållsstrategier och/eller framtagande av underhållsplaner (kort- eller långtidsplaner). I underhållsplaneringen så specificeras exempelvis besiktningsintervall och förebyggande underhållsaktiviteter. Funktionen innehåller även beslutsstöd, koordinering av underhållsaktiviteter med konstruktionsarbeten och andra investeringsprojekt.

Hantering av triggernivåer

Triggernivåer avgör när underhållsarbete ska utföras. En trigger kan exempelvis vara en prestandanivå för en komponent som när den går under ett visst gränsvärde aktiverar en underhållsaktivitet. Denna funktion försäkrar att triggernivåer är optimala och att de är synkroniserade med övergripande underhållsplaner.

Uppföljningsgrupper

Funktion för att gruppera tillgångar enligt valt kriterium (t ex geografisk plats, funktionell specificering). Uppföljningsgrupper har som syfte att kunna överblicka tillgångar och att förenkla investeringsplanering.

Hantering av inspektionsdata

Funktionalitet för att hantera data som samlas in vid besiktning eller från sensorer.

Åtgärdshistorik

Information om historiska åtgärder på tillgångar.

Fel/Störningshistorik

Funktion för att lagra, analysera och visa fel och störningar hos komponenter och komponenttyper.

Status och uppföljning av arbetsorder

Funktion för att bevaka och följa upp arbetsorder för underhåll och inspektion, med avseende på tekniska och finansiella aspekter.

Avrapportera arbetsorder

Funktion att avsluta en arbetsorder och uppdatera aktuella arkiv.

Renovering


KTH

-50-

Lagning/renovering av komponenter via verkstad.

Besiktningsplanering

Funktion för att planera besiktningsärenden.

Skapande av arbetsorder

Funktion för att skapa en arbetsorder.

Konstruktion och beredning

Hantering av ombyggnad och nybyggnad.

Utformning av arbetsorder

Funktionalitet för att underlätta utformning av arbetsorder (t ex hantering av ritningar som används för standardarbeten).

Uppskattning av arbetskostnad

Funktionalitet för att uppskatta kostnaden för att utföra arbeten.

Projektplanering

Funktion för att underlätta planering och utformning av projekt.

Infasning av utrustning

Funktionalitet för att lagra data rörande nyligen installerad utrustning i anläggningsregistret. Stödjer även proceduren för att göra utrustningen redo för användning.

Skrotade komponenter

Hantering av skrotade komponenter.

Utfasning av utrustning

Funktionalitet för att hantera processen för utfasning av utrustning från nätet.

Arbetsschema

Planering av arbetet

Uppgiftsplanering inom arbetsorder

Detaljplanering av arbetsorder.

Personalhantering


KTH

-51-

Information om vilken personal som gör vad, var och har vilken kompetens.

Hantering av utrustning

Hantering av utrustning (t ex verktyg och fordon) som behövs för att kunna utföra arbeten.

Materialhantering till konstruktion

Information om nödvändigt material.

Tillstånd

Hantering av de tillstånd som finns/behövs.

Dokumentation och beredning i fält

Funktioner för att underlätta arbete i fält.

Utformning av arbetsrutiner ”i fält”

När en tillgång renoveras eller byts ut görs en del av planeringen på plats, ”i fält”. Den här funktionen tillåter utförare att registrera utformning av arbetsrutiner utanför kontoret.

Besiktningsresultat

En funktion för att lagra och överföra data som samlats in under en besiktning i fält.

Personaltimmar

Antalet mantimmar på varje uppgift.

Faktiskt material

Kontroll på levererat material.

Faktisk utrustning

Kontroll på utrustning i fält.


KTH

-52-

8.7 Intervjufrågor Användare/Sällananvändare

Intervjufrågor; IT-systemet Banken Följande tolv frågor behandlar datakvalitet i Banken, dvs. hur väl systemet stödjer användarnas krav. Svaren eftersöks på en skala 0-4; 0 – aldrig, 1 – sällan, 2 – ibland, 3 – ofta, 4 – alltid. För betygen så kommer en kommentar att efterfrågas då vissa anser en gång på tio vara ofta medan andra anser det vara sällan. För att göra en så korrekt bedömning som möjligt behöver jag också en angivelse av hur ofta systemet används.

1. Tillgänglighet – Hur ofta har du tillgång till Banken jämfört med hur ofta systemet inte svarar?

2. Säkerhet – Innebär säkerheten störande restriktioner?

3. Precision – Hur ofta förloras information alternativt blir information svårtolkad på grund av för liten/stor noggrannhet? (t.ex. ledningslängd i mm)

4. Lämpligt format – Hur ofta presenteras data i lämpligt format? (t.ex. översikt i tabell i stället för löptext eller antal i siffror i stället för ettor och nollor)

5. Aktualitet – Hur ofta finner du uppdaterade och aktuella värden? (t.ex. årets telefonlista i stället för fjolårets)

6. Korrekthet – Hur ofta finner du korrekta värden? (t.ex. rätt objektinformation)

7. Enhetlighet – Presenteras samma information på samma sätt oberoende av var i systemet man är? (t.ex. presenteras datum på ett enda sätt varje gång)

8. Fullständighet – Finns all information som behövs?

9. Relevans – Är den information som presenteras nödvändig (eller tar den bara upp plats)?

10. Tydlighet – Presenteras informationen så att det är lätt att förstå den?


KTH

-53-

11. Identifierbarhet – Är det lätt att överföra informationen till verkligheten? (t.ex. förstå vad det är för komponent som ska lagas)

12. NULL-värde – Finns det något fält som måste fyllas i trots att det inte fyller någon funktion? (t.ex. måste ange hårfärg på personen för att få söka på telefonnumret)


KTH

-54-

8.8 Intervjufrågor Systemanalytiker

Intervjufrågor till systemanalytiker

Följande frågor syftar till att besvara hur väl systemet är uppbyggt rent tekniskt. Svaren får gärna vara väl underbyggda med exempel samt betygsatta på en skala 0-4, där 0 är dåligt betyg och 4 är högsta betyg.

1. Hur lätt är systemet att modifiera (t.ex. nya menyval, ändrat dataformat)? 2. Hur kompatibelt är systemet (går det att kombinera med t.ex. MSProject,

Lotus, Solaris applikationer)? 3. Hur väl utnyttjas lagringsutrymmet (snabb åtkomst, redundans)?


KTH

-55-

8.9 Intervjuer

Intervju Användare

Fråga Betyg Kommentar

Tillgänglighet 4 Tillgängligt 14/15 ggr, nere ganska lång tid när det väl är nere.

Säkerhet 4 Utkastad någon enstaka gång

Precision 4

Format 1 Problem med konvertering till Excel

Aktualitet 4

Korrekthet 4

Entydighet 3 Vissa fält ligger inte alltid på samma plats i systemet.

Fullständighet 4

Relevans 4 Lite mycket men det stör inte.

Tydlighet 4 Inget som är svårtolkat.

Identifierbarhet 4 Bra

NULL-värde 3

Koppla dokument, fullständig info automatiskt vid angivelse av

dokumentnummer.

Övriga kommentarer

Bra med utvärdering av systemet. Konvertering till Excel från Citrix ger allt i samma cell. Lång väntetid vid nytt/ändrat användarkonto.

Intervju Användare


Tillgänglighet 4 Kanske nere 1/30

Säkerhet 4

Precision 4

Format 3 lite fix med format på utskrifter

Aktualitet 3 En del släpar efter i ombyggnation

Korrekthet 4 1/100 att hitta felaktigt protokoll

Entydighet 4

Fullständighet 3 saknar något någon gång

Relevans 3

Tydlighet 3 Lite otydligt då och då

Identifierbarhet 4

NULL-värde 3


KTH

-56-

Övriga kommentarer Bra system. Planering för entreprenörer borde underlättas.

Intervju Användare


Tillgänglighet 4 Åkt ur någon gång

Säkerhet 4

Precision 2 Kort beskrivning kunde vara kortare. Datum utan tid.

Format 3 Behövs tillgång till Ganttschema

Aktualitet 2 Släpar lite teknisk info

Korrekthet 3 Lite fel här och var

Entydighet 4 Genomgående samma namn även om vissa borde döpas om.

Fullständighet 3 Allt finns men det används dåligt

Relevans 3 Rörigt många fält i sökguide

Tydlighet 2 Rubriker, fältbeteckning, status borde döpas om för att göra betydelsen självklar

Identifierbarhet 4

NULL-värde 4 Snarare för få tvingande fält, bl.a. slutdatum för att kunna avrapportera

Övriga kommentarer

Bra system, bör användas dagligen, svårt att reda ut alla koder och begrepp

Intervju Användare


Tillgänglighet 4 Nere kanske 1/50

Säkerhet 4 Inga problem

Precision 4 Kort beskrivning kunde vara kortare

Format 3 Datum utan tid

Aktualitet 3 Saknas kontaktpersoner för ledningar mellan

Korrekthet 4 inte hittat något

Entydighet 3 Sitter inte alltid på samma plats

Fullständighet 3 Saknar stolptabeller

Relevans 4 Finns mycket men det segar inte ned, behövs säkert av någon

Tydlighet 3 Lite otydliga begrepp

Identifierbarhet 4


KTH

-57-

NULL-värde 4

Övriga kommentarer Fungerar bra, snabbt verktyg. Lite problem med Citrix i början.

Intervju Användare


Tillgänglighet 4 Kommer åt det bra

Säkerhet 4 Kommer åt det som behövs

Precision 4 nödvändig precision

Format 4 Går att söka och ändra

Aktualitet 3 Lite dåligt uppdaterade värden här och var

Korrekthet 4 Tillräckligt för att utföra jobbet

Entydighet 3 Fält i olika ordning

Fullständighet 1 Mycket som fattas. Kommer delvis med Plant Design, nya dimensioner och avtal.

Relevans 3 Allt är inte jättenödvändigt

Tydlighet 3 Svårt att veta var man ska söka. Svårt första gångerna, upplevs inte som användarvänligt.

Identifierbarhet 4

NULL-värde 4

Övriga kommentarer

Öka användarvänlighet, fler grafer och hjälpfiler. Seg hantering av användarrättigheter.

Intervju Användare


Tillgänglighet 4 Nere kanske 1/40

Säkerhet 3 Många inloggningar och frekvent byte av lösenord.

Precision 4

Format 4

Aktualitet 3

Korrekthet 3

Entydighet 1 Många felaktiga översättningar från systemleverantören.

Fullständighet 3 Blir bättre med Plant Design

Relevans 3 Ligger lite kvar och skräpar

Tydlighet 4

Identifierbarhet 4


KTH

-58-

NULL-värde 4 Fler fält borde vara tvingande

Övriga kommentarer

Felljud när enter-tryckning används. Önskar urvalslistor på fler ställen.

Intervju Användare


Tillgänglighet 4 99 % tillgänglighet

Säkerhet 3 Lite störande lösenordsregler

Precision 4

Format 3

Aktualitet Ej tillförlitligt svar

Korrekthet Ej tillförlitligt svar

Entydighet 4

Fullständighet Ej tillförlitligt svar

Relevans 2

Tydlighet 3

Identifierbarhet 4

NULL-värde 4

Övriga kommentarer Begränsning i modifierbarhet

Intervju Användare


Tillgänglighet 4

Säkerhet 4

Precision 4

Format 4

Aktualitet 4

Korrekthet 4 Har inte hittat något

Entydighet 4

Fullständighet 3 Svårt att redigera uppgifter i efterhand, mycket information förloras.

Relevans 4

Tydlighet 2 Svårnavigerat

Identifierbarhet 4

NULL-värde 3


KTH

-59-

Övriga kommentarer

Otydligt hur info söks. Svårt att se vilken status AO har. Finns många funktioner, tar tid att lära sig systemet.

Intervju Användare


Tillgänglighet 3 90-95 % tillgänglighet

Säkerhet 4

Precision 2 För hög precision t.ex. datum med tid gör det svåröverskådligt

Format 4 Konvertering fungerar bra

Aktualitet 4

Korrekthet 4 Aldrig hittat något, litar på det som står

Entydighet 4

Fullständighet 4

Relevans 1 Finns mycket onödigt, hamnar lätt i vägen

Tydlighet 4

Identifierbarhet 4

NULL-värde 4

Övriga kommentarer Användbart system men komplicerade sökvägar

Intervju Användare



Säkerhet 4 utkastad lite då och då

Precision 3 onödigt med datum med tid

Format 3 Svårt att konvertera

Aktualitet 4 Har inte hittat något

Korrekthet 4 Har inte hittat något

Entydighet 4

Fullständighet 2 Saknas en del

Relevans 4

Tydlighet 3 ok men kunde vara bättre

Identifierbarhet 3 Lång sökväg att hitta vem som är huvudman på stationen

NULL-värde 4

Övriga Utskrift av AO liggande och utan försättsblad. Enter-tryckning


KTH

-60-

kommentarer fungerar inte alltid och ger felljud.

Intervju Användare


Tillgänglighet 4 (90) 95 % tillgänglighet

Säkerhet 4 Blir utkastad lite då och då

Precision 4

Format 4 Går att konvertera och skriva ut

Aktualitet 3 Lite som släpar

Korrekthet 4

Entydighet 3 Lite fält som flyttar runt

Fullständighet 3 Nästan, saknas en del

Relevans 4

Tydlighet 3 Lite svårtytt här och var

Identifierbarhet 4 Littera gör det mycket enkelt

NULL-värde 4

Övriga kommentarer

Systemets har förbättrats över åren. Lite rörigt och otydligt här och var.

Intervju Användare


Tillgänglighet 4 Nästan 100 % tillgänglighet

Säkerhet 4 Inga problem

Precision 4

Format 4 Funkar bra

Aktualitet 1 Skogs hektar

Korrekthet 3 Det mesta är korrekt

Entydighet 4 Numera, bra datumtabeller

Fullständighet 4

Relevans 4 Lite många fält ibland

Tydlighet 4 Finns några hjälptexter

Identifierbarhet 4

NULL-värde 4

Övriga kommentarer

Systemet har blivit bra. Bertil gör ett mycket bra jobb. Önskar urvalslistor och koppling till Gantt-schema.


KTH

-61-

Intervju Användare


Tillgänglighet 4 nere 2 gånger totalt sett

Säkerhet 3 Blir utkastad lite då och då

Precision 3 Kort beskrivning lite kort

Format 4

Aktualitet 4 Ordentligt uppdaterat

Korrekthet 4

Entydighet 3 Urvalslistor till rubriker för att skapa entydighet

Fullständighet 3 Saknar tabeller

Relevans 4 Stor användarfrihet att sålla

Tydlighet 3 Lite otydligt, blivit bättre

Identifierbarhet 4

NULL-värde 3 Verkligt slutdatum känns onödigt

Övriga kommentarer

När man väl kommit på det så är det ett bra system. Systemleverantören kan lägga till men inte ta bort. Vissa texter fortfarande på engelska.

Intervju Sällananvändare


Tillgänglighet 4 Tillgängligt varje gång

Säkerhet 4 Tillgång till allt som behövs

Precision 4

Format 4

Aktualitet 3 Hittar lite då och då

Korrekthet 4

Entydighet 4

Fullständighet 4

Relevans 4

Tydlighet 4

Identifierbarhet 3 Finns ingen förteckning över vad littera står för

NULL-värde 4

Övriga kommentarer

Finns ett fält som strular lite mellan objekt och tekniska data. Bra system, lite svårt att greppa, svåröverskådligt. Det är inte alltid


KTH

-62-

logiskt men man lär sig att leva med det.



Tillgänglighet 4 tillgängligt 95 %

Säkerhet 4 Full rättighet

Precision 4 kort beskrivning kkunde vara längre

Format 3 Lite många steg och fixande

Aktualitet 3 Ligger efter på ombyggnationer

Korrekthet 3

Entydighet 3 Skiljer något då och då

Fullständighet 3 En del brister på kontrollanläggning

Relevans 3 Finns en del som kan rensas bort

Tydlighet 4

Identifierbarhet 4

NULL-värde 3 onödiga tvingande fält vid dokumenthantering

Övriga kommentarer

Behändigt att jobba med, svårtytt i början. Systemet fyller sin funktion. Saknas mallar, användaruppgifter uppdateras dåligt.



Tillgänglighet 4 Tillgängligt varje gång

Säkerhet 4 Tillgång till allt som behövs

Precision 4

Format 1 Går inte att konvertera till Excel från Citrix

Aktualitet 3 Lite gammalt finns

Korrekthet 3

Entydighet 3

Fullständighet 3 Saknas litegrann

Relevans 4

Tydlighet 4

Identifierbarhet 4

NULL-värde 4

Övriga Anmälandeperson från DC ger null om det lämnas tomt, borde vara


KTH

-63-

kommentarer tvingande eller blankt. Systemet är toppen, bra verktyg. Lite långa sökvägar ibland. Bertil ger bra och snabb hjälp.



Tillgänglighet 4 nere 1-2 ggr totalt

Säkerhet 3 Behov av vissa dokument som man inte har tillgång till

Precision 4

Format 3 Utskriven arbetsorder borde vara liggande utan försättsblad

Aktualitet 3 AO-ort inte alltod uppdaterat

Korrekthet 3 Smågrejer, det mesta stämmer

Entydighet 3

Fullständighet 4

Relevans 3 Hamnar lite i vägen ibland

Tydlighet 3 Lite otydligt ibland

Identifierbarhet 4

NULL-värde 4 Bra att det går att söka på NULL-värde, t.ex. vilka AO som saknar datum

Övriga kommentarer

Seg service från IT-avdelningen. Stabilt och snabbt.




Säkerhet 4 inga problem

Precision 3 Svårt att se var längs ledningen komponenten är

Format 3

Aktualitet 4 Sköts bra

Korrekthet 4

Entydighet 4

Fullständighet 4

Relevans 4

Tydlighet 3 Lite tvetydigt ibland

Identifierbarhet 4


KTH

-64-

NULL-värde 3

Övriga kommentarer

Ganska bra system, borde gå att göra enklare. Skogen hamnar lite i skymundan




Säkerhet 4 full rättighet

Precision 3 Vissa rubriker är korta, blir otydligt

Format 4

Aktualitet 3 Sällan något är fel

Korrekthet 3 Oftast korrekt

Entydighet 3 Oftast på samma plats

Fullständighet 3 saknar mallar

Relevans 3 mycket extra som tar plats

Tydlighet 4 kunde vara fler urvalslistor

Identifierbarhet 4

NULL-värde 4 Borde vara fler tvingande fält

Övriga kommentarer Systemet fyller sin funktion, borde dock förenklas.



Tillgänglighet 4 Alltid tillgängligt

Säkerhet 4

Precision 4

Format 4

Aktualitet 4

Korrekthet 4 Inte hittat något

Entydighet 3

Fullständighet 3 Saknar namn och nummer till kontaktperson

Relevans 4

Tydlighet 4

Identifierbarhet 4

NULL-värde 4 Borde ha tvingande fält för namn och nummer till utskickad entreprenör samt väderlek vid felanmälan från


KTH

-65-

DC.

Övriga kommentarer

Intervju Systemanalytiker


Lagring Ej tillförlitligt svar

Modifierbarhet 3 Ganska lätt

Kompatibilitet Ej tillförlitligt svar



Lagring 4 Fungerar bra

Modifierbarhet 3 Ganska lätt men vissa hinder

Kompatibilitet Ej tillförlitligt svar



Lagring 4 Mycket liten redundans

Modifierbarhet 3 Vissa begränsningar i systemstrukturen

Kompatibilitet 4 Kan kommunicera med hjälp av Java, COM och .Net.


KTH

-66-

8.10 Betyg från intervjuer

Sammanställning av betyg från intervjuer

Nod Svar Summa Medelvärde

Tillgänglighet 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3 76 3,8

Säkerhet 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3 76 3,8

Precision 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 2, 2 72 3,6

Format 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 1, 1 67 3,35

Aktualitet 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 2, 1 61 3,21

Korrekthet 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3 69 3,63

Entydighet 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 1 67 3,35

Fullständighet 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 2, 1 60 3,16

Relevans 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 2, 1 68 3,4

Tydlighet 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 2, 2 67 3,35

Identifierbarhet 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3 78 3,9

NULL-värde 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3 74 3,7


KTH

-67-

8.11 Kommentarer från intervjuer

Kommentarer från intervjuer

1. Tillgänglighet - Systemet är nere lång tid när det väl är nere; Blir utkastad ibland; Tillgängligt så gott som alltid; Inga problem att komma åt systemet; Tillgängligt varje gång; Nere 3-4 ggr per år; Nära alltid tillgängligt, 99%;

2. Säkerhet - Inga problem på grund av säkerheten kring systemet; Segt att få användaruppgifter; Tillgång till allt som behövs, inga hinder; Jobbigt att byta lösenord varje månad; Utkastad lite då och då, en gång per timma;

3. Precision - Datum borde anges utan hh:mm:ss; Fältet ”kort beskrivning” kunde vara kortare; Onödigt med hh:mm:ss i datumangivelse; Fältet ”kort beskrivning” är lite långt; Onödigt med kalender med sekundangivelse;

4. Format - Fungerar inte att konvertera till Excel dokument med vissa behörigheter; vissa fält kunde döpas mer logiskt; arbetsorder vid utskrift borde vara liggande och utan försättsblad; Bra konvertering till Excel; Fungerar bra med konvertering till Excel och pdf; Vissa rubriker blir otydliga, borde vara urvalslistor; Svårt att konvertera;

5. Aktualitet - Vissa saker är lite efter i uppdatering; Saknas en del information, bland annat kontaktpersoner på ledningar mellan; hittar bristande information lite då och då; har inte hittat något inaktuellt;

6. Korrekthet - Lite smågrejer som blir fel; Ibland ligger fel information i fel fält; Inte hittat något än så länge; Litar på det som står; Aldrig hittat något fel, litar på det som står;

7. Entydighet - Genomgående samma beteckingar men vissa borde döpas om; vissa fält heter samma men ska innehålla olika information; Ser inte alltid likadant ut;

8. Fullständighet - Saknar planeringsverktyg; Finns många funktioner men de används inte/känns inte till; saknar tabellverktyg; Saknas namn och telefonnummer till kontaktperson hos entreprenören; Saknar en del mallar;

9. Relevans - Mycket information men det ligger inte i vägen; En del av informationen ligger i vägen; för många fält i sökguider, förvirrar; Finns mycket men


KTH

-68-

det ligger inte i vägen eller gör systemet segt; Finns mycket men det är säkert någon som behöver det; Finns mycket onödigt, hamnar lätt i vägen; Mycket extra men det stör inte;

10. Tydlighet - Lite otydligt ibland vart man ska och hur man ska göra; Lite otydligt för sällananvändare, orsakar att fel information fylls i fel fält; Många fält/koder/status heter inte så att de blir självförklarande; Svårt att reda ut vad alla begrepp står för; ”ort” för stationer skiljer sig från ”ort” för ledningar; Lite svårnavigerat; Tappar bort sig på vägen; Behövs urvalslistor för rubrik på arbetsorder; Hyfsat tydligt;

11. Identifierbarhet – Tydligt vad som står för vad; Littera gör det mycket enkelt; Finns ingen förteckning över vad littera står för;

12. NULL-värde - Borde vara fler tvingande fält; Fältet ”verkligt slutdatum” borde vara tvingande vid avrapportering av arbetsorder;

Övriga kommentarer: Dokument är inte sorterat optimalt; Systemet var lite knackigt i början men är nu snabbt och stabilt; Behövs planeringsfunktion som Ganttschema; Bra system om det används ofta, svårt för sällananvändare; Lite strul i början med Citrix men det fungerar nu bra; Snabbt verktyg; Fungerar inte alltid att skriva ut arbetsorder; Tvingande fält med namn och telefonnummer till entreprenör vid felanmälan från DC; Svårt att greppa systemet, oöverskådligt; Man lär sig leva med det som är ologiskt; Bra system; Onödiga mellansteg som borde rensas bort; Har haft problem med ”å,ä,ö”; Onödigt försättsblad då man skriver ut arbetsoder, borde vara liggande; Fungerar sällan med <enter>, måste trycka på ”sök”;


KTH

-69-

8.12 Viktning

Sammanställning av nodernas viktning

Nod Normerad vikt Medel

Format 0,074 0,066 0,072 0,047 0,067 0,07 0,05 0,064

Precision 0,074 0,059 0,072 0,063 0,067 0,04 0,05 0,061

Lagring 0,074 0,059 0,08 0,063 0,067 0,08 0,05 0,067

Tillgänglighet 0,074 0,074 0,08 0,078 0,083 0,08 0,08 0,078

Säkerhet 0,074 0,066 0,064 0,063 0,058 0,08 0,08 0,069

Aktualitet 0,074 0,074 0,08 0,078 0,075 0,08 0,08 0,077

Korrekthet 0,074 0,066 0,08 0,078 0,083 0,08 0,08 0,077

Entydighet 0,074 0,059 0,064 0,063 0,075 0,07 0,08 0,069

Fullständighet 0,074 0,066 0,048 0,063 0,058 0,08 0,08 0,067

Relevans 0,074 0,059 0,064 0,039 0,033 0,04 0,07 0,054

Tydlighet 0,074 0,066 0,072 0,078 0,058 0,07 0,08 0,071

Identifierbarhet 0,074 0,074 0,064 0,078 0,075 0,08 0,08 0,075

NULL-värde 0,037 0,066 0,056 0,063 0,067 0,05 0,04 0,054

Kompatibilitet 0,037 0,074 0,04 0,07 0,067 0,04 0,05 0,054

Modifierbarhet 0,037 0,074 0,064 0,078 0,067 0,06 0,05 0,061


KTH

-70-

8.13 Arbetsorderflöde

Nedan är illustrerat arbetsorderflöde på Svenska Kraftnät. Den övre raden gäller förebyggande underhåll och den undre felanmälan. De avslutas båda på samma sätt varav de går ihop under fasen utförande.


KTH

-71-

8.14 Mätpunkter funktionalitet

Följande nedbrytning av funktionerna för att kunna utreda om de stöds har gjorts med hjälp av Johnson M. ”ITIEM (phase III) – functional measurement documents”.

Utrustningsegenskaper

• Skapa nytt objekt i anläggningsregistret (då ny utrustning tas i bruk) • Skapa mätpunkter/räknare som ska användas vid inspektion av objektet • Skapa BOM (Bill Of Materials) för objekt i anläggningsregistret • Skapa underlag för uppdatering av ekonomiskt anläggningsregister • Skapa och spara besiktningshandlingar samt koppla mätvärden till

besiktningsobjekt • Registrera servitut mot tillgångar (anläggningar) • Importera fördefinierad information när standardobjekt skapas i

anläggningsregistret • Visa tillgångars nuvarande skick • Möjlighet att associera tekniska dokument med objekt i anläggningsregistret • Funktionalitet för att synkronisera tekniskt anläggningsregister med

finansiellt anläggningsregister

Kopplingsschema över nätet

• Funktion att visa elektriska kopplingar i nätet

Stationer

• Visa detaljerad kopplingsmodell för en station

• Visa information, ur anläggningsregistret, för varje komponent i en station

• Möjlighet att visa elektriska krav för alla platser i en station (t ex för att kunna se exakt vilka krav en viss kondensator i en station måste uppfylla vid beställning från ny leverantör)


• Funktionalitet för att visa information om varje enskilt objekt i kommunikationsnätet

• Funktion för att visa information om fysiska krav för varje enskilt objekt i kommunikationsnätet (t ex strömförsörjning, bandbredd, temperatur etc.)


KTH

-72-

• Funktion för att visa information om logiska krav för varje enskilt objekt i kommunikationsnätet (t ex portar, position i nätverk, typ av input, typ av output, etc.)

Geografisk nätverksbild

• Funktion att visa nätets geografiska läge

Underhållsplanering

• Funktionalitet för att översätta regler som styr besiktnings- och underhållsaktiviteter till konkreta triggervärden (som avgör när underhållsaktiviteter ska utföras)

• Funktionalitet för att bevaka överenskommelser som specificerar vilka underhålls- och besiktningsaktiviteter som ska utföras av entreprenörer

• Möjlighet att sammanställa och presentera schemalagt underhåll • Möjlighet att massuppdatera underhållsplaner baserat på modifierade

underhållsstrategier • Funktionalitet för att övervaka garantier för olika tillgångsobjekt • Möjlighet att införa besiktningar som är associerade med garantin för ett

specifikt tillgångsobjekt • Möjlighet att visa och modifiera underhållsplaner med hjälp av ett grafiskt

gränssnitt • Möjlighet att modifiera underhållsintervall för hela underhållsgrupper • Funktionalitet för att visa långtidsprognoser för effekt av planerat

underhållsarbete (tidsperspektiv: mer än 50 år) • Möjlighet att definiera nivåer för egenskaper/prestanda som ska

upprätthållas för tillgångar

Hantering av triggernivåer

• Funktionalitet för att styra underhållsprocessen genom att kunna sätta och modifiera nivåer för triggervärden (kalenderintervall, tillstånd, mätpunkter från inspektion, olyckor, eller kombinationer av flera värden)

• Funktionalitet för att analysera triggernivåers betydelse för tillgänglighet. • Möjlighet att grafiskt kunna visa feltrender för tillgångar. • Möjlighet att kunna importera underhållshistorik tillsammanas med vilka

triggernivåer som användes. (grupperade enligt något passande kriterium) • Funktionalitet för att kunna analysera kombinationer av feltrender och

triggernivåer för tillgångar utefter kostnadsnivåer och tillförlitlighet i nätet.


KTH

-73-

• Möjlighet att importera triggervärden från leverantörer, erfarenhet från fältarbetare, underhållschefer och drift.

• Möjlighet att hantera erfarenhet av tidigare triggerivåer och vilka resultat de gav.

• Funktion för att jämföra felhistorik med driftsdata för att avgöra om nivåerna är korrekta.

• Möjlighet att analysera triggernivåers inverkan på stationers prestanda. • Möjlighet att ändra triggernivåer beroende på myndighetsbeslut

Uppföljningsgrupper

• Funktion för att utforska anläggningsregistret och sortera enligt användardefinierade sökkriterier.

• Möjlighet att gruppera tillgångar enligt miljömässiga kriterier (t ex påverkan på miljö vid olycka, daglig påverkan på miljön med avseende på exempelvis oljeläckage)

• Gruppera enligt system • Gruppera enligt geografisk plats/region • Gruppera enligt stationer • Funktion för att separera komponenter, enligt tekniskt eller annat kriterium • Möjlighet att separera tillgångar inom tillgångsgrupper.

Hantering av inspektionsdata

• Funktionalitet för att lagra inspektionsdata i en sökbar databas • Funktionalitet för att sortera och klassificera anmärkningar enligt specifikt

kriterium • Möjlighet att analysera hela grupper av mätpunkter och utifrån ett

medelvärde av dessa definiera en tillgångs kondition (genomsnittsanalys) • Möjlighet att prioritera anmärkningar • Funktionalitet för att ange status: ”Ej åtgärd” för anmärkning samt att ange

anledning till detta • Funktionalitet för att automatiskt föreslå åtgärder för standardiserade

anmärkningar och att beräkna kostnad för åtgärd (baserat på kostnadskataloger)

• Möjlighet att associera en besiktning med en arbetsorder (som avser att åtgärda anmärkningar som uppkommit vid besiktning)

• Möjlighet att associera en besiktning med personen som utför besiktningen

Åtgärdshistorik

• Funktionalitet att söka på historiska åtgärder


KTH

-74-

• Funktion att spara information historiska åtgärder

Fel/Störningshistorik

• Möjlighet att registrera och behandla tidigare erfarenheter av slitage som inte har lett till fel och avhjälpande underhåll.

• Funktion för att spara besiktningsprotokoll och tillhörande mätpunkter för objekt i anläggningsregistret.

• Möjlighet att visa fel/störningsstatistik • Möjlighet att visa fel/störningstrender för grupper och/eller specifika

komponenter • Funktion för att gruppera fel/störningar beroende på hur allvarligt det är • Möjlighet att visa orsak för fel/störningar • Möjlighet att söka i databasen för fel/störningshistorik med

användardefinierade sökkriterier

Status och uppföljning av arbetsorder

• Möjlighet för entreprenör att rapportera status för arbetsorder. • Funktion för att jämföra faktiskt status för en hel grupp av arbeten med

planenlig status. • Funktionalitet för att generera alarm när arbeten inte är utförda vid deadline. • Funktionalitet för att härleda fakturor från entreprenörer och leverantörer • Möjlighet att jämföra faktisk finansiell status med plan. • Checklista för teknisk uppföljning av projektet. • Möjlighet att koppla checklistan med projektmodell (PROPS) • Möjlighet att göra automatisk uppföljning vid varje milstolpe I

projektmodellen • Möjlighet att uppdatera dokument, ritningar och liknande dokument. • Funktionalitet för att visa status för arbetsorder (ej startat/startat/avslutat) • Funktion för att verifiera mottagande och stängning av arbetsorder • Möjlighet att hantera delbetalningar då status för arbetsorder förändras. • Funktion för att sätta statuskriterium (tid, status etc.) • Möjlighet att följa status för alla arbetsorder som är relaterade till en specifik

del land/station/substation

Avrapportera arbetsorder

• Funktionalitet att avsluta en arbetsorder • Möjlighet att koppla dokument och övrig nödvändig information


KTH

-75-

Skapande av arbetsorder

• Skapa en order baserat på olika typer av input (t ex underhållsplan, information från kunder, kalenderintervall, besiktningsresultat, information från driftscentral, olyckor, tillstånd eller kombinationer av dessa)

• Skapa en order baserat på statistisk analys av sensordata och fel/störningshistorik (utan att ett explicit fel existerar)

• Möjlighet att prioritera order beroende på vad som är optimalt ur ett ekonomiskt perspektiv

• Möjlighet att välja en eller flera anmärkningar och skapa en arbetsorder för dem

• Välja utförare • Funktion som automatiskt föreslår utförare baserat på befintliga

servicekontrakt • Verifiering av att arbetsorder inte redan är skapad (för att undvika att

dubbletter)

Utformning av arbetsorder

• Funktionalitet för att bestämma var någonstans arbete ska utföras (t ex genom bestämning av koordinater i en kartfunktion).

• Lagring av standardiserade ritningar för arbeten av återkommande karaktär. • Möjlighet att kombinera standardiserade ritningar med specifika

omständigheter såsom den kringliggande terrängen, nätverksstatus etc. • Funktionalitet för att ändra på standardiserade ritningar för att kunna hantera

ovanliga omständigheter. • Visualisering av ritning på det som ska konstrueras. • Möjlighet att visa dokument (t ex manualer) som tillhör det objekt som

arbete utförs på. • Funktionalitet för att visa protokoll från tidigare mätningar.

• Funktionalitet för att genomföra kvalitetssäkring en arbetsorder. (innehållande t ex verifiering av kostnadsuppskattning, leveranstid, arbetsdokument, kundkrav, tillståndsansökningar, koordinering för av- och påkoppling av ström.

• Möjlighet att göra om utformningen av en arbetsorder. • Funktionalitet för att avgöra behov av material och utrustning (t ex verktyg)

för en arbetsorder.


KTH

-76-

Projektplanering

• Möjlighet att välja projektstruktur från fördefinierad projektmall • Möjlighet att bifoga dokument till projekt • Möjlighet att strukturera projekt i sub-projekt (dela upp ett större projekt i

flera mindre projekt) • Funktionalitet för att kvalitetssäkra förstudie (utifrån leveranstid,

kostnadskalkyl, arbetshandlingar, kundkrav, tillståndsansökan, avbrottssamordning)

• Funktionalitet för att beräkna projektkostnad baserat på kostnadskataloger (t ex EBR)

• Möjlighet att kontrollera/justera tids- och resursplan • Funktionalitet för att dela upp större aktivitetsblock i konkreta aktiviteter

(Work Breakdown Diagram) • Funktionalitet för att underlätta koordinering med andra projekt

Infasning av utrustning

• Definiera mätpunkter för besiktning • Utforma underhållsplan och lista med arbetsuppgifter • Skapa lista på utrustningens innehåll (Bill of Materials) • Associera utrustningen med garanti och tillstånd • Funktionalitet för att koordinera med drift, t.ex. att meddela om förändring i

nätstatus • Funktionalitet för entreprenören att sätta status till “tillgång färdig för slutlig

inspektion” • Funktionalitet för att uppdatera finansiellt anläggningsregister i affärssystem • Funktionalitet för att visa checklista med status för fel som behöver

korrigeras • Funktionalitet för att hantera resultaten från test av utrustning, t.ex. före

utrustningen installerats och tagits i bruk så testas den under en viss tidsperiod för att undvika vanliga ”barnsjukdomar”

Utfasning av utrustning

• Funktionalitet för att markera utrustning som inaktiv • Funktionalitet för att markera underhållsplan som inaktiv • Funktionalitet för att arkivera utrustningsdata (Master Data) • Funktionalitet för att ta bort utrustning ur finansiellt anläggningsregister


KTH

-77-

Hantering av utrustning

• Funktionalitet för att lagra information om utrustning och verktyg i ett anläggningsregister.

• Funktionalitet för att associera verktyg/utrustning till olika typer av arbeten. • Möjlighet att tillåta arbetslag att reservera (boka) verktyg. • Möjlighet att lagra statistik för verktyg. • Funktionalitet för att lagra och visa statusinformation för fordon. (t ex hur

gammalt fordonet är, hur många mil fordonet har gått, operativa användningsmöjligheter, användningskostnader och miljöaspekter)

Materialhantering till konstruktion

• Funktionalitet för att lagra information om material i ett anläggningsregister. • Funktionalitet för att associera material till olika typer av arbeten. • Möjlighet att tillåta arbetslag att reservera (boka) material.

Documents

ANALYS AV IT SYSTEM FÖR UNDERHÅLLSPROCESS...och mål och behöver ett IT-system som stödjer dem. Ett av senaste tidens största problem är att få IT-system att möta de krav och