Upload
others
View
14
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Cell
Kroppen är uppbyggd av celler
som har specifika uppgifter.
Cellen behöver:
• Syre
• Vatten
• Näring (kolhydrater, fett,
proteiner).
cell
Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar= celler
Det finns hundratusen miljarder celler i kroppen.
Celler: små, retbar och reagerar på omgivningen och har rörelseförmåga
Kroppens minsta cell är en blodcell och kroppens största cell är en äggcell.
Stamcell: celler som ännu inte har specialiserat sig utan kan bli olika celltyper. Kallas ibland omogna eller icke färdig utvecklade celler.
Cellens uppbyggnad
Cellmembran = alla celler har ett ”skal”. ”Skalet ”är genomsläppligt, ämnen kan transporteras igenom
Cellkärna = reglerar alla processer i cellen. Cellens kärna är omgiven av ett kärnmembran
Cellorganeller = utanför cellkärnan men inuti cellen finns olika ”organ”. De sköter cellen ämnesomsättning
Cellmembran - Tullen
Cellmembranet fungerar som
ett skydd och hindrar
vattenlösliga ämnen från att
fritt föras ut ur cellen.
De flesta celler har en cellkärna.Vissa celler
har flera kärnor, till exempel
skelettmuskelceller. Röda blodkroppar saknar
cellkärna.
Kärnan omges av ett kärnmembran som har
små öppningar så att information kan skickas
ut. På så sätt styr kärnan vad som sker i cellen.
Cellkärnan -chefen
Cellens förökning
Nya celler bildas genom att celler kan dela sig
Ur en cell uppstår två identiska celler
Cellerna har en ”klocka” som startar delningsprocessen
Äldre människor har en nedsatt ämnesomsättning och därför en långsammare förmåga till celldelning
Celldelning
Det finns två typer av celldelning:
Mitos är den vanliga celldelningen. En cell delar på sig och bildar två identiska celler det bildas hela tiden nya celler, 46 kromosomer ( 23 kormosompar) i vardera cell.
Meios är könscellernas delning. Varje mogen könscell har 23 koromosomer dvs vid en befruktning sammanförs 23 kromosomer från spermien och 23 kromosomer från äggcell
Vävnader
De olika celltyperna ordnas i 5 olika
typer av vävnader
Epitelvävnad
Stödjevävnad
Muskelvävnad
Nervvävnad
Flytande vävnad
Epitelvävnad
Epitelvävnad finns i huvudsak i hud, blodkärl och
luftrören.
Tätt packade celler ger skydd mot mikroorganismer,
mekaniska skador & vätskeförluster
Huden (epitelvävnad)
Största organet
Överhud
Döda celler s.k.
hornlager
Läderhud
Blodkärl, nerver,
svettkörtlar m.m.
Underhud
Fett
Stödjevävnad
Bindväv binder ihop vävnader och organ och
utgör ledband runt våra leder
Broskvävnad finns i bla brosket mellan lederna,
struplocket och i diskerna mellan kotorna
Broskvävnad saknar blodkärl
Benvävnad finns framförallt i skelett
Stödjevävnad
Stöd & förbindelse mellan organ & vävnader. Brosk,
fett & ben är exempel på denna vävnad
Muskelvävnad
Muskelvävnad är rik på blodkärl. De ligger i
buntar av muskelfibrer
Tre typer av muskelvävnad:
Skelettmuskelvävnad
Hjärtmuskelvävnad
Glatt muskelvävnad
Muskelvävnad
Över 600 st i kroppen
Viljestyrd men inte uthållig
Kan bilda mjölksyra
Styrs av nervsystemet
Nervvävnad
Nervvävnaden har kroppen mest specialiserade
celler. Nervcellerna ansvarar för information
och kommunikation.
(Nervtrådarna omges av gliaceller som skyddar
de känsliga nervcellerna)
Nervsystemet - översikt
Består av: Hjärna, ryggmärg & nerver.
Ryggmärg – nerver som leder info till hjärnan
Nerver – kan vara upp till 1 m och har kontakt med muskler
Flytande vävnad
Blodet och lymfan utgör kroppen
flytande vävnad.
Här finns plasma, röda och vita
blodkroppar samt blodplättar.
Cell – vävnad - organ
Cellerna bygger upp vävnader som i sin tur
bygger upp organ som kan ingå i ett
organsystem
Organ
Olika vävnader bildar ett organ
Organen i kroppen är uppbyggda av olika
vävnader som var och en har en speciell
uppgift.
Organ som samarbetar kring en speciell uppgift
utgör ett organsystem
Kroppens organsystem samarbetar för att
kroppen ska fungera