Annan påbyggnadsutrustning 7 Innehåll · Jämför vi totalsumman stabiliserande moment med totalsumman stjälpande moment, får vi en s k sta-bilitetsfaktor (n). Stabiliserande

1© Scania CV AB 2002

Annan påbyggnadsutrustning 7

Innehåll

KRAN BAKOM HYTT 2

Montering 2

Stabilitet 3

Exempel på beräkning av stabilitetsfaktorn 4

HJÄLPRAM 6

Infästning av kran 7

FÖRSTÄRKT KRANINFÄSTNING 9

Stora kranar 10

BAKMONTERAD KRAN 13

MITTMONTERAD KRAN 15

STABILITET 16

Bakmonterad kran med extra stödbenspar 17

Hjälpram 18

FÖRSTÄRKNING AV BAKÖVERHÄNG 24

INFÄSTNING AV KRAN 27

Infästning av kran med klammor 28

BAKGAVELLYFT 29

DRAGBALKAR 30

INFÄSTNING AV TUNGA KOMPONENTER 32

FRONTMONTERAD UTRUSTNING 34

2 © Scania CV AB 2002


KRAN BAKOM HYTT

Montering

Vid dåliga och mycket dålìga körförhållanden fårendast kran med ledad brygga (eller trepunkts-upphängd kran) användas bakom hytt.Används kran med fast brygga kan detta orsakaskador på kraninfästningen, chassiramen och öv-riga chassidetaljer eftersom kranens infästningbegränsar chassiramens vridningsmöjligheter.

Vid goda och medelgoda körförhållanden kan bådekranar med ledad och fast brygga monteras bakomhytt.

Kranar med ledad brygga ger erfarenhetsmässigt enbättre komfort eftersom chassiramens vridning-svekhet inte begränsas av kraninfästningen.

3- punktsbryggan skall som regel vara vänd framåt.Detta ger lägre framaxeltryck och oftast bättreutrymme för föraren att sköta reglagen.

Kran med ledad brygga.

26:7

041

Endast kranar med ledad brygga får användasbakom hytt vid dåliga och mycket dåliga kör-förhållanden.



Stabilitet

Då kranen arbetar bestäms stabiliteten av bilen,lasten, stödbenen, underlaget och kranensarbetsriktning i förhållande till bilen.

För att få god stabilitet ska stödbenen vara långtutskjutna. Förutom stödbenen tjänstgör hjulen somstödpunkter.

Stabiliteten är sämst vid lyft snett framför bilen.

Detta kan innebära att kranens arbetsområde måstebegränsas till ett område av 180° bakom stödbenen.

Det är föraren av kranen som i varje situation skase till att stabiliteten är tillräcklig.

Stabilitetsfaktor

En viktig princip:

Alla vikter som verkar på "fordonssidan" avstjälplinjen, är alltid stabiliserande moment.

Alla vikter som verkar på den sida av stjälplinjensom vänder bort från fordonet är alltid stjälpandemoment.

Jämför vi totalsumman stabiliserande moment medtotalsumman stjälpande moment, får vi en s k sta-bilitetsfaktor (n).

Stabiliserande moment, totalt = n Stjälpande moment, totalt

Den beräknade faktorn ”n” ska vara minst 1,4för att uppnå god stabilitet.

I vissa länder är en beräkning tillräcklig, men avgö-rande är dock inte beräkningen utan ett stabilitets-prov.

Ett förslag till ny Europastandard anger en provlastpå 1,25 av maximal last och prov runt helasvängområdet.

Det är föraren av kranen som i varje situationska se till att stabiliteten är tillräcklig.

Beräkning av maximalt tillåtet böjmoment

Beräkningen skall baseras på maximal statisk lasttillsammans med statiska och dynamiska krafterfrån kranen.

Resultatet av beräkningen får ej överstiga 80% avramens sträckgräns.

26:7

068



Exempel på beräkning av stabilitetsfaktorn

Beräkningsskiss för kran monterad bakom hytt.

G1 = Vikten av utdragsbalkarna med de bådastödbenen + monteringstillbehör och olja

G2 = Kranens vikt utan stödben

P = Kranens max lyftförmåga på max armlängd

M1 = Det olastade fordonets vikt på framaxel

M2 = Det olastade fordonets vikt på bakaxel

som blir:

M1xD + G1xA + M2xC + G2xE = nP x B

Kran monterad bakom hytt

Beräkningsskiss för kran monterad bakom hytt och3-axligt fordon



G4 = Vikten av extra stödben




som blir:

M1xD + G1xA + M2xC + G2xE + G4xF = nP x B

Kran monterad bakom hytt och extra stödbenpå 3-axligt fordon



Beräkningsskiss för 4-axlad bil (dubbla framaxlar).

Lägg märke till att vikten M1 är placerad mellanframaxlarna.

Kran monterad bakom hytt och extra stödbenpå 4-axligt fordon (dubbla framaxlar)







som blir:


OBS! Om måttet E är på andra sidan om stjälp-linjen enl skissen skall G2xE placeras under linjeni formeln (dvs i nämnaren).



Förstärkt kraninfästning.

Ram Max Hjälpramkran-

storlek Höjd x bredd x Min(ton m) tjocklek (mm) yttröghets-

moment perbalk Ix (cm4)

Ram Max Hjälpramkran-

storlek Höjd x bredd x Min(ton m) tjocklek (mm) yttröghets-

moment perbalk Ix (cm4)

F95014-20 160 x 80 x 8 900

20-24 180 x 80 x 8 1215

F95822-26 160 x 80 x 8 900

26-30 180 x 80 x 8 1215

F80010 110 x 80 x 6 290

12 140 x 80 x 8 380

F95012 110 x 80 x 6 290

14 140 x 80 x 8 665

F958 22 110 x 80 x 8 380

Max kranstorlek och exempel på hjälprams-dimension

Max kranstorlek och exempel på hjälprams-dimension med förstärkt kraninfästning.

Vid önskemål om lägre hjälpram (minskad total-höjd), kan detta lösas med exempelvis hjälpram avfyrkant-profil och/eller livplåtar och/eller hel plåtmellan hjälpramsbalkarna, under förutsättning attdet totala böjmotståndet bilram + hjälpram blirungefär samma som för bilram + hjälpram enligttabellen.

HJÄLPRAM

Kranar upp till ca 30 tonnmeter.

För allmän information om hjälpramar se kapitel2.

Kran bakom hytt ger upphov till vrid- och böj-krafter samt stora punktbelastningar i infästningen.

För att undvika höga påkänningar och minska ris-ken för komfortstörande ramsvängningar ska hjälp-ramen börja framför kranen och gå till bakre ändenav chassiramen.

Används tipp, fast flak eller annan påbyggnad skahjälpramen anslutas till påbyggnadens hjälpramgenom att svetsa ihop de båda hjälpramsprofilerna.

Inom givet yttröghetsmoment kan man välja god-tyckliga dimensioner på profilerna.Rekommendationerna avser stålhjälpram av U-profil och av motsvarande material som chassi-ramen, se avsnitt ”Rammaterial”, under kapitel”Generella påbyggnadsanvisningar”.

I hjälpramens främre del bör tvärbalkar användas ianslutning till kranens infästning i chassiramen.

På bilar med 3-vägstipp ska främre tippbäraxelnplaceras så långt fram som möjligt för att undvikakomfortstörande ramsvängningar.



26:7

021

8

2-5

50

60

60

Infästning av kran

För att erhålla så god körbarhet som möjligt börkranen vila på speciella kranfästen som är fast-skruvade i chassiramens liv.

Avståndet mellan kran och hjälpram ska vara2-5 mm.

Hjälpramens främre del ska inte vara infäst i kran-fästena utan ska på vanligt sätt vara infäst i chassi-ramen med i längsled flexibla fästen.

Kranen ska placeras så långt fram som möjligt föratt minska påkänningarna i chassiramen och för attminska risken för komfortstörande svängningar.

Vissa typer av kranar kan fästas in med byglar.Nedanstående figur visar exempel på kranfäste förbygel. Denna typ av fäste kräver stort utrymme ochgår därför inte alltid att använda.

Kranfäste för bygel.

26:7

028



26:7

009

Många kranar är förberedda för att monteras påhjälpramen med krampor, detta kan tillåtas vidkranmontering om chassiramens och hjälpramensflänsar skyddas enligt bilden.

26:7

027



FÖRSTÄRKT KRANINFÄSTNING

För att kunna använda de större kranstorlekarnaenligt tabellen på sid 6, måste en förstärkt kran-infästning göras.

Kranen ska vila på ett kranfäste som är fastskruvati chassiramens och hjälpramens liv.

Hjälpramen skall om möjligt dras fram till bakreframfjäderfäste.

Vid luftfjädrad framaxel skall hjälpramen dras framså långt som möjligt mot fjäderbälgarna.

Kranfäste, hjälpram och chassiram ska bindas ihoptill en styv enhet. Detta innebär en sämre komforteftersom bilen kommer att upplevas som stötig.

Vid dåliga och mycket dåliga körförhållandenmåste hastigheten minskas väsentligt eftersomchassiramens vridningsmöjlighet är begränsad. Seföljande figurer för lämplig infästning av störrekranar.

Förstärkt kraninfästning för större kranstorlekar.

26:7

023

R5

45°

8 8

26:7

024



Stora kranar

Stora kranar från 30 tonmeter och uppåt kräver somregel två stödbenspar och betydligt böj ochvridstyvare hjälpramar.

Vid två stödbenspar måste hjälpramen kryss-förstärkas längs hela längden, se bild, för att kunnastå emot vridkrafterna.

26:7

025

26:7

039

26:7

026

Nedan, och på följande två sidor, visas några exem-pel på hjälpramar för stora kranar, på dragbilarrespektive lastbilar.

Exemplen kan ge viss vägledning för dimensione-ring och konstruktion, men det är alltid påbyggarensom ansvarar för att hållfasthets- och stabilitets-beräkningar blir riktigt utförda.



Hjälpramsexempel för stora kranar på dragbil.

Bilden visar ett exempel på hur man åstadkommeren något högre hjälpram under själva kranen änunder vändskivan.

På den undre fyrkant-profilen (ex 80x140x10)ligger en ca 12 mm stålplåt längs hela hjälpramen,som också utgör fäste för vändskivan.

Under kranen är det en extra fyrkant-profil(ex 60x140x10) och tvärbalkar så långt bak somdet får plats, med hänsyn till trailern, och ytterli-gare en 12 mm stålplåt.

Livplåtarna enligt bilden är ca 10 mm tjocka.

Exemplet gäller för en kran på ca 40 - 45 Tm

Exemplen kan ge viss vägledning fördimensionering och konstruktion, mendet är alltid påbyggaren som ansvararför att hållfasthets- och stabilitets-beräkningar blir riktigt utförda.

Vid riktigt stora kranar 50-80 Tm måste livplåtarnadras ned under ramlivet där ytterligare en fyrkant-profil placeras på ca 160x90x10.

Allternativt byggs en ”låda” runt bilramen somförbinder främre och bakre stödbenspar.

26:7

026



Hjälpramsexempel för stora kranar på lastbil.

Bilden visar ett exempel på hur man åstadkommeren hjälpram för en kran på ca 45 Tm.

Fyrkant-profilen (ex 150x250x10)tvärbalkar (ex U-profil 220x80x9)

Livplåtarna enligt bilden är ca 10 mm tjocka.

Exemplen kan ge viss vägledning fördimensionering och konstruktion, mendet är alltid påbyggaren som ansvararför att hållfasthets- och stabilitets-beräkningar blir riktigt utförda.

Vid riktigt stora kranar 50-80 Tm, se exemplet påföregående sida för stora kranar på dragbilar.

26:7

025



BAKMONTERAD KRAN

Kran fastsatt med konsoler i chassiramens liv.

26:7

044

Vid lastning och lossning med bakmonterad kranutsätts baköverhänget för mycket kraftigapåkänningar. Det är därför mycket viktigt att bak-överhänget görs tillräckligt styvt för att undvikaskador på chassiramen och hjälpramen.

Kranen kan vara fast monterad i chassiramen ellervara fastsatt med konsoler i chassiramens liv.



Bakmonterad kran ger oftast ett ogynnsamtbelastningsförhållande eftersom kranen är monte-rad längst bak med en lång hävarm till chassiram-ens bakersta stödpunkt.

Den fjädring och vridning av baköverhänget somkranen orsakar ger upphov till motsvarande rörelsei chassit framför baköverhänget och kan då geupphov till komfortstörande ramsvängningar.De uppstår i första hand vid olastat fordon och kansällan undvikas helt.

Obs! Med bakmonterad kran och vid olastat fordonär framaxeltrycket lågt. Detta kan orsaka framhjuls-låsning vid bromsning och halt väglag.

För att öka framaxeltrycket kan kran med förskjut-bar infästning användas.

Som regel är bakmonterad kran kombinerad medfast flak eller timmerpåbyggnad.

26:7

032

Kranens långa hävarm till chassiramens bakre stöd-punkt kan ge upphov till komfortstörande sväng-ningar.



7069

Brittisk tegeltransportbil 8x4 axelavstånd 6500,med mittmonterad kran.

Hjälpram 125x80x8 U-profil, stål.

Hjälpramen ska ha samma höjd längs hela bil-ramen.

Flexibel infästning i främre delen av hjälpramen,fasta fästen i bakre.

Fasta plåtar ska förstärka hjälpramens infästningmot chassiramen vid kranen, se figur.

MITTMONTERAD KRAN



G2

G1

M1

M2

CE

A

B90

°

P

26:7

033

STABILITET

Stabiliteten bestäms av bilen, kranens last,arbetsriktning, stödbenen och underlaget.

Samma stabilitetsfaktor gäller för bakmonteradekranar som för kran bakom hytt.

Figurerna visar exempel på hur stabilitetsfaktornkan räknas ut för bil med bakmonterad kran.

Vid lyft bakåt kan stabiliteten vara mycket stor. Omkranen då används för tunga lyft kan det ge myckethöga påkänningar i chassiramen.

Det är föraren av kranen som i varje situationmåste se till att stabiliteten är tillräcklig. Användaldrig kranen när bilens stödaxeln är upplyft.

G1xA + M2xC + G2xE = nP x B

OBS! Stjälplinjen i skissen går genom centrum avframaxeln. Därmed får framaxelvikten M1 inteinkluderas i beräkningen.

B

90°G2

G1

M2

M1

EC

D

P 26:7

034

M2xC + M1xD = nP x B + G2xE

OBS! Stjälplinjen i skissen går genom kran-centrum. Därmed får G1 (vikt för stödbens-utrustning m m) inte inkluderas i beräkningen.

Vid arbete med kran på luftfjädrad bil,töm inte bälgarna innan stödbenen ärpå ansatta.



Bakmonterad kran med extra stödbenspar

90°

G2P

AB

EG1

M2

C

G4

M1

D

F

26:7

040







som blir:


OBS! Om måttet E är på andra sidan om stjälp-linjen enl skissen skall G2xE placeras underlinjen i formeln (dvs i nämnaren).



Hjälpram

För allmän information om hjälpramar se kapitel 2.

Kranen ger tillsammans med lasten ett böjande ochvridande moment i baköverhänget under körning ochdå kranen arbetar.

Påkänningarna i chassiramen är störst i bakaxel/boggiinfästningen. Ett långt baköverhäng medför ettstort böjande moment.

Belastningen ska fördelas på framaxeln, bakaxelpartietoch stödbenen. Stödbenets längd måste anpassas så attbakaxelpartiet tar sin rätta del av belastningen påchassiramen. Därför måste stödbenen i regel justerasunder lastning och lossning för att kompensera chassi-ramens höjdförändring.

Hjälpramen ska dimensioneras så att påkänningarna ichassiramen inte blir för stora med avseende påhållfastheten. Hjälpramen kan dock knappast dimen-sioneras så att den helt kan förhindra att baköverhän-get fjädrar och vrider sig på grund av de höga dyna-miska belastningarna.

Hjälpramar för bakmonterade kranar ej större änca 20 tonmeter.

Hjälpramen ska göras styv i baköverhänget med hjälpav t ex diagonalstag. Den kan bestå av U- eller Z-profiler för att ge en relativt vridningsvek främre del.Tabellerna på nästa sida anger rekommenderadehjälpramsdimensioner för olika chassityper.



F800

4x2 Z 821003100

6901215

160 x 80 x 6180 x 80 x 8

4x2 A/B 816002600

6901250

160 x 80 x 6180 x 80 x 8

F950

4x2 Z

821003100

665900

140 x 80 x 8160 x 80 x 8

1221003100

9001215

160 x 80 x 8180 x 80 x 8

1721003100

12152000

180 x 80 x 8220 x 80 x 8

4x2 A/B

816002600

665900

140 x 80 x 8160 x 80 x 8

1216002600

9001215

160 x 80 x 8180 x 80 x 8

1716002600

12152000

180 x 80 x 8220 x 80 x 8

6x2 A/B6x4 A/B8x2 A8x4 A

829003900

665900

140 x 80 x 8160 x 80 x 8

1229003900

9001215

160 x 80 x 8180 x 80 x 8

1729003900

12152000

180 x 80 x 8220 x 80 x 8

6x4 Z8x4 Z

1225003500

12151850

180 x 80 x 8210 x 90 x 8

1725003500

13502250

180 x 90 x 8230 x 80 x 8

F958

6x2 Z8x2 Z

1229003900

665900

140 x 80 x 8160 x 80 x 8

1729003900

9001215

160 x 80 x 8180 x 80 x 8

2029003900

12152000

180 x 80 x 8220 x 80 x 8

6x4 Z8x4 Z

1225003500

9001550

160 x 80 x 8200 x 80 x 8

1725003500

12151850

180 x 80 x 8210 x 90 x 8

2025003500

13502250

180 x 90 x 8230 x 80 x 8

6x2 A6x4 A8x2 A8x4 A

1229003900

665900

140 x 80 x 8160 x 80 x 8

1729003900

9001215

160 x 80 x 8180 x 80 x 8

2029003900

12152000

180 x 80 x 8220 x 80 x 8

Ram Biltyp Max kranstorlek Lmax Min yttröghetsmoment Hjälpram(ton m) per balk IX (cm4) Höjd x Bredd x Tjocklek (mm)

Yttröghetsmomentet IX förutsätter att hjälpramen är utförd i

stål med motsvarande kvalitet som chassiramen, se avsnittet”Rammaterial” under kapitel ”Generella påbyggnadsan-visningar”.

Den rekommenderade hjälpramsprofilen är endast ettexempel på hur man med en viss U-profil uppnåryttröghetsmomentet.



L

26:7

065

L

26:7

029



L

26:7

030

L

26:7

060



L26

:703

1



Hjälpramar för bakmonterade kranar större änca 20 tonmeter.

Vid montering av stora bakmonterade kranar räckerdet inte med enbart vanlig hjälpram och kryss-förstärkning, utan ramen måste också förstärkasmed livplåtar, se skiss.

Vid kranar upp till ca 30 tonmeter räcker det i all-mänhet om livplåtarna går från bakkant ram framtill framför boggin.

Vid kranar större än ca 30 tonmeter bör livplåtarnagå ända fram till de främre stödbenen.

Vid bakmonterade kranar som kräver två stödben-par skall hjälpramen kryssförstärkas längs hela desslängd, se skiss.

26:7

039

26:7

063



26:7

014

1

2

3

4

Exempel 6 x 2-bil.

Lämplig utformning för diagonalstag av plattstång

1. Plattstång min 80 x 10 mm

2. Ändstycken

3. Hjälpram

4. Fästplåtar

FÖRSTÄRKNING AV BAKÖVERHÄNG

Diagonalstag

Vid lastning och lossning av bilar med bak-monterad kran, utsätts baköverhänget för kraftigapåkänningar. Det är därför mycket viktigt att bak-överhänget görs tillräckligt styvt för att undvikaskador på chassi- och hjälpram.

Diagonalstag ska användas i hjälpramens bakre del.Diagonalstagen förhindrar parallellförskjutningmellan hjälpramens sidobalkar och ger därigenomen vridstyv ram. Det är viktigt att stagensinfästningar görs i anslutning till hjälpramens tvär-balkar och fästplåtar.

Diagonalstagen ska vara av sluten fyrkantsprofileller plattstång. Om plattstång används måstediagonalstag sättas dit både på hjälpramens underoch översida, se figur nedan.

Hjälpramens tvärbalkar bör dessutom förses medändstycken.



6 x 2-bilar med förstärkt baköverhäng från fa-brik

GB 6x2 Z med axelavstånd 4700 - 5500 som skautrustas med bakmonterad kran kan beställas frånfabrik med förstärkt baköverhäng.

Förstärkningen innebär följande:

1. Förstärkningsplåt

2. Förstärkt tvärbalk med ändstycken i ramensbakre del.

1

1

26:7

015

2

Diagonalstag i hjälpramens bakre del ska ävenanvändas för detta ramalternativ.

26:7

016

1



6 x 2 och 8 x 2 Z-bilar utan förstärkt bak-överhäng från fabrik

Dessa bilar ska förutom diagonalstag förstärkasmed plåtar på chassiramens undersida, för att fåjämn övergång från styvt till mjukare parti.Förstärkningsplåtarna ska svetsas fast både ichassiramens liv och i stödaxelinfästningens under-sida.

Tillverka plåtar enligt figur.

Ditsättning av förstärkningsplåt.

1. Fästplåt2. Pluggsvets3. Svets

Förstärkningsplåt

26:7

012

1

2

R18 118

475 340 230 135 45

247 8

50

ø 30 (5x)

26:7

010

640

40

22°

26:7

011

3

3

26:7

013



INFÄSTNING AV KRAN

Kranen kan vara fast monterad i chassiramen ellervara fastsatt med konsoler i chassiramens liv.

Kran fastsatt med konsoler

Konsolerna ska fästas in i chassiramens liv medskruvförband.

Antal skruvar och skruvdimension ska anpassasefter belastningen. I övrigt hänvisas till kapitel”Generella påbyggnadsanvisningar” avsnitt”Skruvförband”.

Chassiramen ska förstärkas med en hjälpram.

Kranfäste, hjälpram och chassiram ska bindas ihoptill en styv enhet. Se nedanstående figur för exem-pel på infästning.

Fast monterad kran

Kranen ska vila på kranfästen som är fastskruvade ichassiramens liv.Antalet skruvar och skruvdimension ska anpassasefter belastningen. Se även under kapitel ”Gene-rella påbyggnadsanvisningar” avsnitt ”Skruv-förband”.

Chassiramen ska förstärkas med en hjälpram.

Kranfäste, hjälpram och chassiram ska bindas ihoptill en styv enhet.

Se nedanstående figur för exempel på infästning.26

:700

6

Infästning av kran med konsol.

Infästning av fast monterad kran.

26:7

062



Två alternativ på infästning av fast monterad kran.

8 8

26:7

008

Infästning av kran med klammor

Många kranar är förberedda för att monteras påhjälpramen med klammor, detta kan tillåtas vidkranmontering om chassiramens och hjälpramensflänsar skyddas enligt bilden.

26:7

009

Kraninfästning med klammor.



26:7

005

Bakgavellyft utsätter baköverhänget för böj ochvridkrafter. Behovet av chassiramförstärkningmåste bedömas från fall till fall beroende pålyftkapacietet, påbyggnadens utförande ochbaköverhängets längd. Som regel kräverbakgavellyften emellertid ingen förstärkning avchassiramen utöver den som påbyggnaden utgör.

Avståndet mellan drivaxeln och chassiramens ba-kre ände bör inte vara längre än 3000 mm på 4 x 2-bilar och 4000 mm på 6 x 2-bilar.

I övrigt vad som gäller montering hänvisas tillbakgavellyfttillverkarens anvisningar.

BAKGAVELLYFT

26:7

042

Bakgavellyftens lyftkapacitet får vara max 2000kg.

Vid behov av bakgavellyft med större lyftkapacitetän vad som anges ovan, kan baköverhänget för-stärkas enligt samma principer som för bak-monterad kran.

Bakgavellyften kan också utrustas med egna stöd-ben för att minska påkänningarna i baköverhänget.

Infästning av bakgavellyft. Kontrollera alltid strömförbrukningen vid monte-ring av bakgavellyft så att generatorkapaciteten ärtillräcklig.



DRAGBALKAR

En dragbalk kan vara centralt monterad, halvtundermonterad, helt undermonterad eller fläns-monterad enligt nedanstående figurer.

Tillkopplad släpvagn i kombination med under-monterad dragbalk ger förutom sidkrafter, ävenvridkrafter i baköverhänget. Avståndet L bör därförinte överstiga 100 mm.

Om måttet ”L” är större än 100 mm så måste bak-överhänget förstärkas med krysstag i hjälpramen.

För mer information om dragbalks montering sekap 8 och 14.

Helt undermonterad dragbalk.

Centralt monterad dragbalk.

7071

7070

L

7073



7072

Dragbalken får inte monteras så att den ligger anmot chassiramens flänsar.

Dragbalken eller gavelplåtarna ska monteras ichassiramens liv med skruvförband.Antalet skruvar och skruvdimension ska anpassasefter belastningen, M16 skruv är oftast en lämpligskruvdimension.

Flänsmonterad dragbalk bör undvikas men kanvara enda möjligheten p g a utrymmesskäl.

Obs! Flänsmonterad dragbalk får endast monterasbakom chassiramens bakersta stödpunkt.

I övrigt vad gäller montering hänvisas tilldragbalkstillverkarens anvisningar.

Halvt undermonterad dragbalk.

26:7

004

L

Flänsmonterad dragbalk.



Bilar med enkelram (F800 OCH F950)

För att undvika för höga påkänningar och skador påchassiramen ska infästning av tunga komponentergöras enligt följande principer.

Obs! Följande förstärkningar behöver inte görasom infästningen görs i anslutning till befintligatvärbalkar i chassiramen.

Hålborrning och skruvförband

Alla infästningar ska göras med skruvförband isidobalkarnas liv.

Inga hål får borras i ramflänsarna.

26:7

018

Infästning

För komponenter som på grund av sin tyngd utsät-ter ramsidobalken för ett vridande moment mindreän 600 Nm ska infästningen förstärkas med en plåt(min tjocklek 6 mm) eller plattjärn på ramsidobalk-ens insida och utsida enligt nedan.

Exempel enligt figur: 300 mm x 130 kg = 390 Nm.

130 kg

300 mm

26:7

020

min 80 mm

På dragbilar med enkelram får avståndet mellan håloch nedre ramfläns inte vara mindre än 80 mm.Detta gäller om infästningen görs mellan bakreframfjäderfäste och främre bakfjäderfäste.

Anpassa antal skruvar och skruvdimension efterbelastningen.

Använd låsmutter för att förhindra att mutterngängar upp sig och lossnar. I övrigt se kapitel”Generella påbyggnadsanvisningar” under avsnitt”Skruvförband”.

Tunga komponenter t ex reservhjulshållare,hydraultankar och kompressorer som sätts fast iramsidobalkarna, ger upphov till stora vridkrafter ichassiramen.

INFÄSTNING AV TUNGA KOMPONENTER



För komponenter som på grund av sin tyngd utsät-ter ramsidobalken för ett vridande moment störreän 600 Nm ska infästningen förstärkas med entvärbalk eller stag mellan ramsidobalkarna enligtnedan.

Exempel enligt figur: 400 mm x 250 kg =1000 Nm.

Bilar med dubbelram (F958)

Tunga komponenter ska fästas in enligt sammaprinciper som för bilar med enkelram.

Förstärkning av infästningen behöver däremotendast göras för mycket tunga komponenter(vikt större än 250 kg).

Infästningen ska då förstärkas med tvärbalk ellerstag mellan ramsidobalkarna enligt föregåendefigurer.

250 kg

400 mm

26:7

019



De andra två infästningspunkterna är infästnings-punkterna för bogsersprint på vänster och höger sida.

FRONTMONTERAD UTRUSTNING

Frontmonterad utrustning kan exempelvis varasnöplog, winch eller dragkrok.

Gemensamt för all frontmonterad utrustning är attsamma infästningspunkter på chassit kan användas.

Komplett sats med fästen, skruvar, distanser, etc (enlbild) kan fås monterat från fabrik eller köpas somtillbehör.

M24X100



1157

±1,5

26:7

051

För att fördela kraften på båda infästnings-punkterna skall de förbindas med en balk, se bild.

Infästningen i bogsersprintlägena skall göras mednågon form av expanderbult så att en glappfriförbindning uppnås.

+1 ø44,5 0

92 ±

1,1

+1ø36,5 0

302

532

7055



Fästet för den frontmonterade utrustningenskall vara ledat infäst till förbindningsbalken, ipunkt C, för att undvika snedbelastningar i degjutna fästena, se bild.

M

M = max 2000 kg.

L = max 200 mm (avståndet från centrum”bogsersprinten” till centrumleden).

M x A = max 3000 kgm. (30kNm)

Firma Mähler & Söner i Östersund har tagit framett expanderbultfäste komplett med förbindnings-balk, se bild. Mähler & Söner säljer fästet underartikel nr 06-2902-1.

Tel +46 624 203 50Fax +46 624 200 50

26:7

067



Maximalt tillåten drag- respektive tryckkraft är250 kN (25 ton) enligt nedanstående formel:

250

200

150

100

50

10 20 30 40 50 60 70 80 90α(°)

F(kN)

26:7

066

α (°) F (kN)

0 250

5 250

9 250

10 230

15 155

20 117

25 95

30 80

33 70

40 62

45 57

60 46

90 40

Maximalt tillåten kraft F, som funktion av vinkeln α.

F = max 40 kNsin ααααα

ααααα



Den högsta tillåtna drag- respektive tryckkraften på250 kN (25 ton), får anbringas maximalt 250 mmunder centrum på det övre ledade fästet, se bild.

max 25026

:706

4

Documents

Annan påbyggnadsutrustning 7 Innehåll · Jämför vi totalsumman stabiliserande moment med totalsumman stjälpande moment, får vi en s k sta-bilitetsfaktor (n). Stabiliserande