annons hela denna bilaga är en annons från intelligent ... › wp-content › uploads › 2014 › 09 › IL_5_2014-2.pdfka mäSSan GöteBorG dens stör sta logistik-möts hela ,

Amerikanska Tesla Motors är en kaxig uppstickare i bilbranschen. Bara tio år efter start säljer företaget elbilar som går 50 mil på en laddning och drivs av framtidens litium-jonbatterier. Möt svensken Peter Carlsson som ansvarar för Teslas globala inköp och logistik.

a n n o n s h e l a d e n n a b i l ag a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k a n n o n s

Intelligent Logistik

Med

följe

r so

m b

ilaga

i D

agen

s in

dust

ri s

epte

mbe

r 2

01

4

”Anställ erfarna logistiker”Staffan Mörndals bästa tips till den växande e-handeln.

Vem blir nästa infrastrukturminister?Här är de hetaste kandidaterna att efterträda Catharina Elmsäter-Svärd.

sid 10 sid 22

NuMMer 5 | sePTeMBer 2014 | www.iNTelligeNTlogisTik.se iNköP logisTik ProDukTioN Affärer

sid 16

över 7 000 affärsmöjligheter under tre dagar Boka datumen – 19–21 maj 2015 SvenSka mäSSan GöteBorG

På Nordens största logistik-, transport- och truckmässa med konferens

möts hela branschen för att skapa de rätta kontakterna – alla viktiga aktörer

finns på plats som utställare eller besökare!

Läs mer på www.logistik.to#Lot2015mäSSa och konferenS

OFFICIELL MEDIAPARTNER MEDIAPARTNER

över 7 000 affärsmöjligheter under tre dagar

Svensken på Tesla ”Staten måste ta ansvar”Frida Widmalm, Riksrevisionen, om ökade risker och högre kostnader vid regional och kommunal medfinansie-ring av infrastruktur.

sid 5

Logistiken kan bli valets vinnare Partienkät! Nu är valet avgjort och mycket tyder på att transportbranschens hjärtefrågor kan få visst politiskt stöd när den nya reger-ingen tar makten. sid 6–7

Sveriges största logistikbyggen Lågpriskedjor som Jula, Jysk och Rusta kapprus-tar sin lagerkapacitet och står för flera av de största logistikbyggena i landet just nu. Jysks nya höglager i Nässjö (bilden) ska stå klart i början av 2016. sid 12–13

foTo

: le

NA

so

NN

e

Hamnar i blåsväderMikael Castanius, vd Sveriges Hamnar, är oroad över hur nya svaveldirektiv och höjda farledsavgifter slår mot svensk sjöfart och miljön. För trots allt snack om järnväg är det inget snack om att det är trailertrafiken som ökar mest.

sid 18–21

foTo: leNA soNNe


2. Intelligent Logistik

Hilda Hultén redaktör

Nästa nummer av affärsmagasinet Intelligent Logistik kommer i vecka 50

gösta Hultén senior editor

Kampen för svensk konkurrenskraft fortsätterNu är så valet avgjort. Som vanligt blev det en rysare in i det sista. Men än är supervalåret 2014 inte slut!

För transportindustrin och näringslivet finns en mängd frågor som står obesvarade. Vilka förslag kommer att få politiskt stöd? Vilka nya regler och styrsystem kommer att införas? Vilka infrastrukturprojekt kommer att prioriteras?

Det finns en rad frågor med koppling till logistik, infrastruktur och hållbara transporter som ännu inte är avgjorda, men som har stor betydelse för logistikbranschen och hela näringslivet. En fråga är hur det blir med jättebyg-get av Förbifart Stockholm, där spaden satts i jorden men det politiska spelet om bygget ännu ej är avgjort. Mer om det på sid 7.

En annan fråga är hur det ska gå för Sveriges hamnar och svensk sjöfart efter årsskiftet, när EUs nya, hårdare svavel-regler införs. Därtill finns förslag om höjda farledsavgifter, ett hårt slag mot sjöfartens konkurrenskraft. ”Risken är att ännu mer gods flyttas till vägarna” ropar sjöfartsindustrin, som vill se politiska beslut som gynnar sjöfart och kombi-trafik.

Och nog har de rätt. För i den blygsamma volymutveck-lingen hittills i år är det en stapel som sticker ut: Andelen trailers ökar tvåsiffrigt i de flesta sydsvenska hamnar.

Vad tycker våra politiker om den utvecklingen? Punktligheten i järnvägen i somras var också en besvi-

kelse. Nära var fjärde godståg var försenat. Trafikverket rycker på axlarna ”Det går inte att bedöma vilka konse-kvenser godsförseningar får” heter det. Men konsekvenser blir det. Inte bara i miljardkostnader för industrin, men i förlorat förtroende för Sveriges leveransförmåga.

”Sverige är ett exportberoende land i utkanten av värl-

den. Om transportsystemet hackar så hackar hela Sveriges välstånd” säger Per Bondemark på SSAB, som menar att Trafikverket systematiskt underskattar godtransporternas betydelse.

Det var ju faktiskt den stora upprustningen av järnvägs-nätet under 1800-talet som lade grunden för Sveriges väl-färd. En infrastruktursatsning som för övrigt gjordes när vi bodde i ett av Europas fattigaste länder.

Tillgången till pålitliga, hållbara och kostnadseffektiva transporter är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välstånd.

Glöm inte det, ni som ska sitta i Rosenbad och Bryssel.

* * *Intelligent Logistik bevakar logistikens hela bredd, från produktionslogistik, inköp och supply, till sjöfart, handel, distribution och konsumtion.

Med våra tre årliga temabilagor som medföljer Dagens Industris hela riksupplaga på ca 100 000 exemplar och när-mare 400 000 läsare bland landets tunga beslutsfattare, når vi många logistikintresserade. Vårt fördjupande affärsma-gasin av Intelligent Logistik har en RS-kontollerad upp-laga på 10 500 ex och når ca 40 000 läsare och vår växande nyhetssajt intelligentlogistik.se besöks av tusentals logistik-intresserande läsare varje vecka.

Så vill du synas i Logistiksverige är det på vår webb, vårt affärsmagasin och här i vår temabilaga som du ska synas.

Hilda Hultén, redaktörGustaf Berencreutz, marknadsansvarigGösta Hultén, senior editor

Följ vår nyhetswebb på www.intelligentlogistik.se

reDAkTioN hilda hultén, redaktör bastugatan 6 118 20 [email protected] 59 04 gösta hultén, senior editor 073-766 11 45 [email protected] sonne, reporter, 070-254 20 64 [email protected] forM Michael Wall, www.michaelwall.serePro stefans ordbildTrYCk bold/dneX tryckeri, akalla V-tab, landvetter daily Print, UmeåekoNoMi & MArkNAD Marknadsansvarig: gustaf berencreutz intelligent logistik hb Vämlinge 4115, 761 73 norrtälje tel: 0176-22 83 50Mobil: 070-730 35 21 fax: 0176-22 83 49 [email protected] logistik produceras och ägs av intelligent logistik HB.

FROM LOGPOINT WITH LOVE

2014LOGPOINT.SE

FROM LOGPOINT WITH LOVE2014

LOGPOINT.SEFROM LOGPOINT WITH LOVE2014

LOGPOINT.SE ES.TNIOPGOL

4102

EVOLHTIWTNIOPGOLMORF NIOPGOOGLMORFES.TNIOPGOL0142

EVOLHTIWTNIOPGOROM LF

J 014GO

2 ES.TNIOPGOL

4102

EVOLHTIWTN

Läge som levererar

Från Jönköping och To

rsvik ner till Vaggeryd,

med E4:an som pulsåd

er, sträcker sig LogPoin

t

South Sweden. Här mö

ts de moderna trans-

portslagen. Här etabler

ar sig de logistikinten-

siva företagen. Svårslag

en närhet till storstads-

regionerna och kontine

nten kombineras med

småländsk entreprenörs

anda och gediget enga -

gemang. En mix som ge

r konkurrensfördelar.

Välkommen att ta del a

v dem du också.

Att:Du som sökerSkandinaviens bästa läge

Skandinaviens bästa logistiklägewww.logpoint.se

CO

NC

RE

T.S

E

|

FOTO

: M

AS

KO

T &

MA

TS A

.

Annons 252x176 Intelligent Logistik_Layout 1 2014-04-22 08:17 Sida 1

A N N O N S H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N I N T E L L I G E N T L O G I S T I K

A N N O N S


Med

följe

r so

m b

ilaga

i D

agen

s In

dust

ri m

aj 2

01

1

Logistiker på största bygget

“Bara människor skapar värde” Logistikgurun John Gattorna om logistik idag.Bästa logistiklägena i Västsverige. Miljöministern tror på biobränslen.

sid 22

sid 4–5

NUMMER 4 | MAJ 2011 | WWW.INTELLIGENTLOGISTIK.SE

INKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRER

sid 15

Lätt få jobb för logistikstudenter Vi kartlägger Sveriges logistikutbildningar sid 21

Snabba toppar i trikåSå sköter Gina Tricot sin logistik. sid 9

Kristina Eliasson är logistikkoordina-tor för Nya Karolinska Solna, Sveriges största byggprojekt just nu. sid 12Hon jobbar på Axfoods miljöprofi l Åsa Domeij är miljöchef på livsmedelsjätte. sid 18

FOTO

: H

ILD

A H

ULT

ÉN

Norra hamnen Malmö

www.mfu.se

Amerikanska Tesla Motors är en kaxig uppstickare i bilbranschen. Bara tio år efter start säljer företaget elbilar som går 50 mil på en laddning och drivs av framtidens litium-jonbatterier. Möt svensken Peter Carlsson som ansvarar för Teslas globala inköp och logistik.

A N N O N S H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N I N T E L L I G E N T L O G I S T I K

A N N O N S


Med

följe

r so

m b

ilaga

i D

agen

s in

dust

ri s

epte

mbe

r 2

01

4

”Anställ erfarna logistiker”Sta� an Mörndals bästa tips till den växande e-handeln.

Vem blir nästa infrastrukturminister?Här är de hetaste kandidaterna. sid 10

sid 22

NUMMER 5 | SEPTEMBER 2014 | WWW.INTELLIGENTLOGISTIK.SE INKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRER

sid 16

över 7 000 affärsmöjligheter under tre dagar Boka datumen – 19–21 maj 2015 SvenSka mäSSan GöteBorGPå Nordens största logistik-, transport- och truckmässa med konferens möts hela branschen för att skapa de rätta kontakterna – alla viktiga aktörer finns på plats som utställare eller besökare!Läs mer på www.logistik.to#Lot2015

mäSSa och konferenS

OFFICIELL MEDIAPARTNER MEDIAPARTNER

över 7 000 affärsmöjligheter under tre dagar

Svensken på Tesla ”Staten måste ta ansvar”Frida Widmalm, Riksrevisionen, om ökade risker och högre kostnader vid regional och kommunal med� nansie-ring av infrastruktur.

sid 5

Logistiken kan bli valets vinnare Partienkät! Nu är valet avgjort och mycket tyder på att transportbranschens hjärtefrågor kan få visst politiskt stöd när den nya reger-ingen tar makten.

sid 6–7

Sveriges största logistikbyggen Lågpriskedjor som Jula, Jysk och Rusta kapprus-tar sin lagerkapacitet och står för � era av de största logistikbyggena i landet just nu. Jysks nya höglager i Nässjö (bilden) ska stå klart i början av 2016. sid 12–13

FO

TO

: LE

NA

SO

NN

E

Hamnar i blåsväderMikael Castanius, vd Sveriges Hamnar, är oroad över hur nya svaveldirektiv och höjda farledsavgi� er slår mot svensk sjöfart och miljön. För trots allt snack om järnväg är det inget snack om att det är trailertra� ken som ökar mest. sid 18–21

FOTO: LENA SONNE

gustaf Berencreutz Marknadsansvarig

Med världen runt hörnet.

LINKÖPINGNORRKÖPING

Experter rankar Linköping-Norrköping som östra Sveriges skarpaste läge. Hos oss korsas europavägar, järnvägar, sjöfart och internationellt fl yg. Vart du än siktar fi nns världen runt hörnet.

Med ostlänken kortas avstånden mellan två av Sveriges största arbets- och tjänstemarknader. Vårt läge blir ännu mer attraktivt och satsningen blir en hävstång för investeringar i vår region.

Vill du veta mer om regionens logistikkluster och vad det kan ge ditt företag? Kontakta: [email protected] +46(0) 11-15 12 74 eller [email protected] +46(0) 13-33 66 00

www.eastsweden.se

• Ett av Nordens bästa lägen

• Eff ektiv infrastruktur

• Komplett helhet, fl exibla lösningar

• Aff ärsmiljö med växtkraft

• Kompetens med bredd och spets

• Starka referenser



Även KTH har uppskattat kostnaderna för förseningarna i tåggodstrafiken till ca 1,5 mil-jarder SEK.

Många företag med flexibel logistik kan ställa om från tåg till lastbil vid trafikstör-ningar, ett problem i sig sett till miljön. Men långtifrån alla har den möjligheten.

– Vi är järnvägsberoende, så vi drabbas hårt. Men i förlängningen drabbas hela industrin.

Det som oroar mest är minskat kundförtro-ende för svensk industris leveransförmåga.

– Att vi förlorar pengar i utebliven faktu-

området Samhälle på Trafikverket till DN.Men effekten av godstågens förseningar är

svårare att bedöma än när vanliga resenärer drabbas, menar han.

– Vi brukar inte göra så stor affär av det där med godstrafiken. Vagnarna har kört sämre i systemet men vi kan inte med säkerhet säga att det fått genomslag i industrin.

Men industrin har en annan bild. För stål-konernen SSAB uppskattas tågförseningar kosta 120 miljoner kronor per år.

– Sommarens störningar drabbade oss väl-digt hårt, bland annat hade vi kraftigt redu-cerad trafik mellan våra fabriker i Luleå och Borlänge. Men det här är tyvärr vardag för oss, säger Per Bondemark, koncerninköpschef på SSAB och ordförande för Näringslivets Trans-portråd.

kostar miljardbelopp I augusti presenterade Trafikverket intervju-studien ”Tillsammans för Tåg i Tid”, där mer-kostnaderna för tågförseningar uppskattas kosta samhället ca 5 miljarder SEK om året. Av dem står godstrafiken för 1,4 miljarder och kunderna, d v s varuägarna, står för den stora delen.

Sommarens punktlighet i godstrafiken var en besvikelse. Trafikverkets senaste statistik visar att nästan vart fjärde godståg var förse-nat under juni och juli. Punktligheten i juli 2014 minskade med hela 6,6 procentenheter till 77,6% mot 84,2% punktlighet i juli 2013.

De två tågurspårningarna vid Ovansjö och Stöde påverkade punktligheten mest negativt, menar Trafikverket. Därtill har f lera åsk-oväder och banarbeten orsakat störningar för godstågstrafiken.

– Vi har haft ett ambitiöst program för att underhålla spåren. På det har vi haft solkur-vor och kraftiga åskväder, och här har vi inte bedömt situationen rätt kan man konstatera, säger Tommy Jonsson, biträdande chef för

Förseningarna för godstågtrafiken ökar, i somras var nästan var fjärde godståg försenat. Förseningarna kostar näringslivet miljarbelopp varje år och främst drabbas kunderna. Nu växer frustrationen i industrin.

Tågförseningar slår hårt mot industrin

Utvecklingoch bra liv som drivkraft

Västerås med inriktning optimal godshantering. Vi berättar gärna mer. Välkommen till monter C 02:01 på Transport & Logistikmässan i Göteborg!

www.vasteras.se

Västerås med inriktning optimal godshantering. Vi berättar gärna mer.Kontakta Näringsliv Västerås, Conny Petrén 021-39 11 16.

www.vasteras.se

0%

20%

40%

60%

80%

100%

84,2% 82,8% 81,4% 79,9% 80,1% 78,5%

71,7%

79,8% 79,0% 80,0% 79,5%76,7% 77,6%

201307 201308 201309 201310 201311 201312 201401 201402 201403 201404 201405 201406 201407

– sverige är ett exportberoende land i utkanten av världen. om transportsystemet hackar så hackar hela vårt välstånd, säger Per Bonde-mark, ssAB.

rering är en sak. Men i förlängningen rubbas förtroendet för oss, det är förödande.

– Sverige är ett exportberoende land i utkanten av världen. Om transportsystemet hackar så hackar hela vårt välstånd.

Per Bondemark menar att godsets sam-hällsnytta systematiskt underskattas.

– Det är Trafikverket medvetna om, men de har inte gjort något åt det i sina kalkylmo-deller. Det innebär att beslutsunderlagen blir felaktiga. Jag tycker det är väldigt oroande. n

Av HilDA HulTéN

Punktligheten i svensk godstrafik sjönk med 6,6 procentenheter mellan juli 2013 och juli 2014.

sTA

Tis

Tik

: Tr

Afi

kv

er

ke

T


Intelligent Logistik. 5

ska Mälardalen och Östergötland bidra med 2 miljarder kronor i medfinansiering. Staten å sin sida åtog sig i gengäld att genomföra flera järnvägsprojekt i regionerna, som tidigare inte fanns med i Trafikverkets planering.

kostnader döljsKostnaden för Västsvenska paketet sägs vara 20 miljarder, men är egentligen 34 miljarder. Staten ska stå för hälften och medfinansiering ska ske lokalt och regionalt av resten.

Totalt beräknas statens kostnader för City-banan-paketet uppgår till ca 25 miljarder kro-nor.

– Den summan redovisades dock varken i avtalet eller till riksdagen, trots att regeringen ju ska ha riksdagens godkännande för sådana beslut. Regeringen har inte heller analyserat hela åtgärdspaketet och därmed inte följt riks-dagens princip om att analysera samhällseko-nomiska konsekvenser av nya infrastruktur-projekt.

Granskningen visar att Citybanan-paketet innehåller flera risker:

Enligt avtalet ska staten betala viten till

regionen om inte de utlovade järnvägsprojek-ten i paketet byggs. Detta riskerar att öka den totala kostnaden för paketet och kan också leda till att andra, mer prioriterade projekt i landet, försenas.

– Det är osäkert om sådana viten är lagliga. De är i varje fall klart olämpliga, säger Frida Widmalm.

Medfinansiering innebär inte bara ökad skuldsättning för kommunerna, utan också högre kostnader, eftersom staten via Riksgäl-den alltid kan låna till lägre ränta än kommu-ner.

Kommunerna kan också redovisa medfi-nansieringsbidrag som en tillgång istället för en kostnad.

Det innebär att de faktiska kostnaderna för medfinansieringen döljs.

– Vår granskning av Citybanan visar att medfinansiering innebär framtida risker och högre kostnader för skattebetalarna.

Om medfinansieringsförhandlingarna delegeras till Trafikverket, bör regeringen se till att verket respektera den samhällsekono-miska prioriteringsgrunden vid planeringen.

Frida Widmalm håller med SKL i kravet på tydligare riktlinjer:

– Om medfinansiering ska användas måste det finnas klara riktlinjer och tydlig redovis-ning av motiv, kostnader och konsekvenser. Det finns det inte idag. n

Av gösTA HulTéN

De senaste decenniet har det blivit vanligt att staten krävt medfinansiering av kommuner och regioner i stora infrastrukturprojekt som Västsvenska paketet och Citybanan och nya broar i Sundsvall, Motala och Nacka.

Men SKL, Sveriges kommuner och lands-ting, är kritiska till att staten lägger över allt mer kostnader för nationell infrastruktur på kommuner, regioner och landsting. I ett brev till regeringen framhåller SKL att detta är ett statligt ansvar.

– Det blir allt vanligare att staten kräver medfinansiering från kommuner och lands-ting för att satsningar på nationell infrastruk-tur ska bli av. Det gäller såväl vägar, järnvägar som sjöfart. Medfinansiering från kommuner och landsting är ett undantag som har blivit regel, säger SKLs ordförande Anders Knape.

Situationen är problematisk, menar SKL, när kommuner och landsting tvingas till svåra prioriteringar mellan hamnar och broar å ena sidan och välfärd å den andra.

– Att finansiera statlig infrastruktur ligger egentligen utanför kommunernas och lands-tingens ansvarsområde, säger Anders Knape.

– Vi vill nu att regeringen tillsätter en utred-ning med uppgift att lägga fast hur statlig infrastruktur ska finansieras och om medfi-nansiering ska komma ifråga.

köper sig före i könProblemet är också att kommuner och regi-oner kan köpa sig förtur i den nationella åtgärdsplanen.

Riksrevisionen har tidigare granskat med-finansieringen av Citybanan och Västsvenska paketet.

– Riksrevisionens granskning visade också att Mälardalens och Östergötlands medfi-nansiering av Citybanan kan ha lett till ökade risker för både staten och berörda kommuner, säger Frida Widmalm, nationalekonom på Riskrevisionen.

I fallet Citybanan handlar det om avancerad statlig kohandel med kringliggande regioner, med svåröverskådliga konsekvenser för skatte- betalare och politiker.

Enligt ett avtal från 2007 med lokala aktörer

”Staten måste ta ansvaret för infrastrukturen”Med regional och kommunal medfinansiering, kan kommuner och regioner köpa sig före i kön för sina egna projekt genom att medfinansiera stora infrastruk-turprojekt. Det kritiseras nu av SKL och Riksrevisionen.

Det är statens ansvar att finansiera sveriges infrastruktur, menar skl.

foTo: CHrisTer BergsTröM, sveviA

– regional och kommunal medfinansiering kan innebära framtida risker och högre kostnader för skattebetalarna, säger frida widmalm på riksrevisionen.

”Vi vill nu att reger-ingen tillsätter en ut-redning med uppgift att lägga fast hur statlig infrastruktur ska finan-sieras och om medfi-nansiering ska komma ifråga”

Sundsvall Logistikpark

Ett nytt transport-nav i hamnenSundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö. Sundsvalls Hamn är idag Sveriges sjätte största containerhamn och behöver byggas ut. Detta ger basindustrin utvecklingsmöjligheter, vilket är viktigt för hela Sverige.

Vi ger även de andra 456 branscherna i Sundsvall tillgång till hållbara och effektiva transporter – viktigt för ökad konkurrenskraft – viktigt för miljön. Det gör vi genom att;

på samma plats och flyget som bara ligger ett stenkast därifrån.

biogas.

Välkommen!

www.sundsvalllogistikpark.sewww.sundsvallshamn.se

Containerhamn

KombiterminalLogistikytor

Sundsvall Energi

Sundsvalls Hamn

SCA Ortvikens Pappersbruk

SCA Östrands massafabrik

Sundsvall Timrå AirportE4

Sundsvall

SCA Tunadals sågverk

LNG

Område för möjlig framtda ubyggnad av hamnplan



Logistiken kan bli valets vinnareValet är över. Men hur går det med alla löften som av-getts i valrörelsen? I samarbete med Future Transport publicerar vi, något förkortade, partiernas svar på fem frågor kring logistik och transporter.

Svaren visar, något överraskande, att de röd-gröna kan räkna med riksdagsmajoritet för sina förslag i flera av branschens knäckfrågor. D v s om alla partier håller sina löften.

1. ska sverige bygga en fast förbindelse Helsingborg-Helsingör?

2. enligt sveriges Hamnar är bl a den statliga farleds-avgif-ten ett hinder för sjöfartens konkurrenskraft. vad vill ert parti göra för att stärka sjöfarten?

3. ska sverige införa en kilo-meterskatt för tunga fordon?

4. ska vägtransportmarkna-den i eu avregleras helt?

5. Hur ska svenska infra-strukturprojekt finansieras i framtiden? offentligt, offentlig-privat (oPs) eller med brukarfinansiering?

i och med att den fasta förbindel-sen mellan tyskland och danmark via fehmarn–bält är klar kring 2021–2022 ökar kraven på bättre transportkapacitet mellan danmark och sverige. det är därför dags att börja planera för en andra Öresundsförbindelse redan nu.

Vi vill stärka svensk sjöfart genom att införa tonnageskatt. som ex-portland har vi inte råd med fortsatt utflaggning av svenska fartyg.

Ja, vi vill införa en avståndsbaserad vägslitageavgift, både för svensk- och utlandsregistrerade lastbilar.

nej, vägtransportmarknaden ska inte avregleras inom eU.

Infrastruktur ska främst finansieras genom offentliga medel. Viss bru-karfinansiering, som trängselskatt, ska kunna användas.

i dagsläget säger MP nej till en ny fast förbindelse över Öresund. det finns fortfarande mycket kapacitet på järnvägsspåren och att utöka vägkapaciteten leder till ökad biltra-fik, trängsel och mer klimatutsläpp.

Miljöpartiet ser ett stort behov av att investera i sjöfartens infrastruk-tur. bl a satsar vi 250 miljoner kro-nor utöver regeringen på ombygg-nad av slussarna vid trollhättan.

Ja. genom en avståndsbaserad kilometerskatt på tunga lastbilar skulle vi minska sliatget på vägarna, antalet olyckor och utsläppen av växthusgaser.

Vi vill behålla dagens cabotage-regler så att utländska åkare kan fortsätta köra i sverige, med de begränsningar som gäller idag.

framför allt med offentliga medel. Vi är öppna för alternativa finansie-ringsmodeller som komplementför-utsatt att inte leder till snedvridning där där vissa projekt kan “köpas” företräde.

Vi har inte föreslagit en sådan ny förbindelse under nuvarande plan-period. Vi utesluter inte en sådan satsning med tågtunnel i framtiden.

Vi anser att tonnageskatt behöver införas snarast möjligt, för att förhindra utflaggning och för att behålla en svenskflaggad handels-flotta.

genom att införa en vägslitageavgift för samtliga lastbilar som trafikerar svenska vägar kan vi skapa ökad kostandsneutralitet mellan svenska och utländska åkare.

nej. huvudsakligen genom offentliga medel. V anser att staten ska införa en investeringsbudget så att kostan-den för investerinegnfördelas över dess livslängd.

förutsättningarna för och behovet av en fast förbindelse mellan helsingborg och helsingör behöver utredas vidare.

alliansregeringen har tagit fram en maritim strategi för att stärka sjöfarten. i denna ingår insatser för utbildning,regelutveckling, kunskap och god planering.

nej. det är en straffskatt som slår hårt mot hela den svenska industrin.

nej. Vi har inga sådana förslag. staten ska ha ansvaret för den statliga infratstrukturen och då även för finansieringen. Kommuner, landsting och företag ska kunna bidra till tillägg och förbättringar av projekt som staten genomför.

regeringen utreder just nu möjlig-heterna till en ny fast förbindelse mellan helsingborg och helsingör. fP menar att en sådan förbindelse är nödvändig för hållbara transpor-ter i framtiden.

Vill vill införa ett system med ton-nageskatt och att sverige tillämpar eUs regelverk utan onödiga särkrav för transporter på de inre vattenvä-garna.

fP säger nej till kilometerskatt.en sådan skatt skulle missgynna företag på landsbygden.

fP är för en fri inre marknad, där tjänster rör sig frittöver gränserna. europas transportmarknad gör att handeln ökar och fler jobb skapas.

absoluta huvuddelen av statlig infrastruktur ska finansieras via anslag. flera nya projekt ska kunna avgiftsfinansieras. OPS ska vara en möjlighet.

Ja, det finns skäl att överväga detta i syfte att öka kapaciteten inte minst för möjlighten att transpor-tera järnvägsburet gods till och från skandinavien.

ett transportslagsövergripande synsätt och politik innebär att alla transportslag , inklusive sjöfart, skall bära sina egna och inte andra transportslags avgifter/samhälls-kostnader.

nej det skulle innebära en ”skatt på avstånd.”

i första skedet skall gällande regelverk för cabotagetrafiken upprätthållas. en marknadsöpp-ning måste vara samtidig hos alla medlemsländer.

Genom en mix av de tre finansie-ringskällorna. därtill ska vi låta våra svenska aP-fonder investera i svensk transportinfrastruktur.

Ytterligare en fast förbindelse mel-lan helsingborg och helsingör skulle avlasta Öresundsbron och närmare integrera norra delarna av Öresund.

när det kommer till farledsavgifter väljer vi att avstå i väntan på det förslag till förändring sjöfartsverket har ute på remiss.

nej, vi vill inte införa en kilometer-skatt. Det finns idag ingen teknik att ta ut en sådan skatt.

kd värnar den fria rörligheten inom transportsektorn. Marknaden ska vara fortsatt reglerad och avtal och regler ska följas.

De olika finasnsieringsformerna be-höver komplettera varandra. statlig finansiering måste stå för huvudde-len, men de som drar särskild nytta av investeringar bör också bidra.

Ja. sd förespråkar en kraftig sänk-ning av farledsavgifterna. sd har pläderat och röstat för införandet av tonnageskatt.

endast om en skatteväxling sker så att konkurrensförhållandena neutraliseras mellan utländska och svenska åkare.

absolut inte. sd ingår i en riksdags-majoritet emot en sådan avregle-ring.

i huvudsak genom offentliga medel.

• Fem partier vill att Sverige bygger en ny fast förbindelse Helsingborg – Helsingör.

• Fyra partier och en majoritet i den nya riksdagen vill stärka svensk sjöfart genom att införa en tonnageskatt.

• En bred majoritet motsätter sig en helt avreglerad transportmarknad inom EU.

• En mycket bred majoritet anser att staten ska ta ansvaret för svenska infrastrukturprojekt.

enkät:



trafik, menar Miljöpartiet vars vallöfte varit att stoppa förbifarten.

– En regering kan inte sätta käppar i hjulet om Stockholms majoritet vill att pengarna ska gå till kollektivtrafik istället för en dyr motor-vägsstump, sade MPs språkrör Gustav Frido-lin till Aftonbladet under valrörelsen.

kostnad att stoppa: 3,3 miljarder Kostnaden för att stoppa förbifarten skulle enligt Trafikverkets kommunikationschef Louise Melander hamna på 3,3 miljarder SEK.

– Hittills har ca 2,1 miljarder använts och vi uppskattar att det skulle kosta ytterligare 1,2 miljarder att avveckla det, säger hon till Intel-ligent Logistik.

Under hösten sitter Trafikverket i miljö-domstolsförhandlingar och Louise Melander hoppas på en miljödom omkring årsskiftet.

– Det pågår förberedelser och upphand-lingar av entreprenader hela tiden. Vi speku-lerar inte kring vad som händer politiskt utan jobbar på enligt vårt uppdrag tills något annat sägs.

– Vi blir ofta påhoppade med oärlig argu-mentation om att det skulle vara dyrt att stoppa ett motorvägsbygge, det är motorvägen som är dyr, menar Gustav Fridolin.

Men S syn på förbifarten går i linje med den tidigare ledningens. Så här kommenterar Karin Wanngård, oppositionsborgarråd och S-kandidat som nytt finansborgarråd i Stock-holms stad frågan:

makten i Stadshuset. En ny majoritet i Stock-holms stadshus kan stoppa bygget genom att säga nej till en finansiering där trängselskatten går till motorväg istället för kollektivtrafik.

Vi frågade Ulla Hamilton (M), avgående trafikborgarråd i Stockholm:

På era valaffischer stod det Bye Bye Förbifar-ten d v s om de rödgröna vinner. Blir det så nu?

– Ja absolut. V och MP kommer att använda valresultatet i förhandlingarna med S, som då måste ta ställning.

Men om ni tror att Förbifart Stockholm inte blir av – varför tog ni då första spadtaget allde-les före valet?

– Alla tillstånd är klara – allt är klart för att börja.

Men vid en röd-grön majoritet i stadshuset så tror du ju att beslutet kommer att rivas upp?

– Ja det är så man gör.

28, 45 eller 60 miljarder?Kostnaden för förbifarten har Trafikverket angett till ca 27 miljarder. Men förbifarten ska till 80 procent bekostas med framtida träng-selskatter. Det krävs 30–40 års trängselskatter för att bekosta bygget och Trafikverket måste under tiden låna miljarderna, med ränte-kostnader under flera decennier. Riksdagens utredningstjänst har räknat på ränteeffekten.

Prislappen kan då bli 44,7 miljarder i stället för 27,6 miljarder.

Miljarderna från trängselskatten kommer att vara låsta i motorvägsprojektet i många år. Beräkningarna utgår från att trängelskatterna höjs och utökas och att biltrafiken ökar med nära 50 procent. Om stockholmarna, som det nu verkar, börjar åka mindre bil, tar det ännu längre tid att få ihop pengarna till motorvägs-tunnlarna.

Och om kostnaderna räknas i löpande pris, blir notan för Förbifart Stockholm över 60 miljarder – beräknat med framtida räntor på historiska 4–4,5% och en årlig inflation på 3%.

Den knepiga situationen skulle kunna upp-stå att en rejäl utbyggnad av kollektivtrafiken skulle kunna spräcka kalkylen för Förbifart Stockholm, eftersom färre då skulle köra bil.

Pengarna skulle räcka till mycket kollektiv-

Argument för bygget är bättre framkomlig-het, minskad restid och att avlasta centrala Stockholm från genomfartstrafik. Argument mot bygget är ökade koldioxidutsläpp, höga kostnader och att trafikproblemen inte löses hållbart när resenärer lockas att använda bil istället för kollektivtrafik.

Behovet har även ifrågasatts då bara en liten del av trafiken på leden skall förbi Stockholm. Den gynnar därför främst biltrafik inom sta-den. Sådan trafik i en storstad kan, enligt kri-tikerna, också lösas med bättre kollektivtrafik. De miljarder som läggs på Förbifarten kunde ju istället användas till en kollektivtrafik som idag är hårt ansträngd.

Opinionsundersökningarna spretar också. En från Stockholms Handelskammare visar att 80 procent i Stockholms län är positiva till förbifarten. Ställs leden mot utbyggd kol-lektivtrafik, blir bilden en annan. En under-sökning beställd av MP bland de som bor i Stockholm, visar att ungefär dubbelt så många stockholmare vill se ökad satsning på kollek-tivtrafik mot de som vill prioritera Förbifart Stockholm.

världens längsta biltunnelFörbifarten är en 21 km lång vägsträcka varav drygt 18 km går under jord. Tunneln blir för svenska förhållanden extremt djup; delvis 65 meter under markytan och den längsta tun-neldelen, 16.5 km, blir världens längsta biltun-nel i urban miljö.

C, FP, KD, M och S är för projektet, MP och V emot. Naturvårdsverket och miljöorganisa-tionerna är kritiska, bl a för att projektet antas öka bilismen och därmed klimatutsläppen.

Allianspartierna i riksdagen och i Stock-holms stadshus ville gärna göra Förbifarten till en valfråga, eftersom den splittrar de röd-gröna. Alliansen beslöt redan 2009 att tillåta bygget, men första spadtaget togs i augusti i år – mitt i valrörelsen.

Frågan är om S kan tvingas backa eller om V och MP sväljer förbifarten för att få dela

Striden om Förbifart Stockholm är knappast avgjord med valutgången. Den lever eftersom den är symbolisk; Sveriges största infrastruktursatsning, där bilsamhällets fortsatta tillväxt ställs på sin spets.

Fortsatt strid om omstridd förbifart

förbifart stockholm är en planerad ny motorvägstunnel för e4 väster om city, som binder samman norra och södra stockholms län. drygt 18 av 21 km ska gå i tunnel som då blir världens längsta vägtunnel i urban miljö. byggtid ca tio år och budget knappt 28 miljarder sek (2009 års penningvärde). finansieringen ska till 80% komma från stockholms trängselskatt och 20% från staten. Källa: Trafikverket

FÖRBIFART STOCKHOLM

”Vi blir ofta påhoppade med oärlig argumenta-tion om att det skulle vara dyrt att stoppa ett motorvägsbygge. Det är motorvägen som är dyr säger Gustav Fridolin (MP)”

– v och MP kommer att använda valresultatet för att pressa s att stoppa förbifarten, säger ulla Hamilton.

foTo

: le

NA

so

NN

e

– vi har ett uppdrag att driva det här projektet och det gör vi tills vi hör något annat, säger louise Melander, Trafikverket.

– Förbifarten blir av. Den är beslutad och första spadtaget är taget. Vi kommer att göra allt för att den ska byggas, säger Karin Wann-gård till Intelligent Logistik.

Nu återstår att se vad som händer med för-handlingarna kring förbifarten. n

foTo

: Tr

Afi

kv

er

ke

T

Med rödgrön majoritet stoppas förbifarten hävdade M i valrörelsen. Men hur säkert är det egentligen?



Catena är idag Sveriges största logistikfastig-hetsbolag, sett till rena logistikytor. Efter senaste förvärven i Haninge, Nässjö och Kungsbacka, uppgår den samlade logistik-portfölj till ca 770 000 kvm. Fastigheterna finns främst i södra Sverige, mellan Malmö i söder och Örebro i norr, i regioner med stora varuflöden.

– Vi ser på var de stora flödena går. De stora importflödena går ju, förutom via Göteborgs hamn, från Europa via södra Sverige och från Östeuropa via några Östersjöhamnar i Skåne och Blekinge.

– Det är här vi vill vara etablerade, säger Gustaf Hermelin, vd Catena.

– Öresundsregionen stärks ytterligare genom den kommande Fehmarn-Bälttunneln. Om fem år tror jag också vi har en ny torr-hamn nordost om Helsingborg.

Förutom i storstadsregionerna Öresund, Göteborg och Stockholm har Catena också vågat satsa på mera oprövade logistiklägen, som Karlshamn och Katrineholm.

– Karlshamn verkar kanske som ett lång-

”Vi ska skapa pluslagerhus”

skott. Men här finns en utmärkt hamn och terminal och AAK och Volvo i Olofström i närheten. Och om mer gods från Sydostasien skulle komma via transsibiriska järnvägen, så är Karlshamn en naturlig inkörsport.

satsning på tågtransporterSatsningen på en framtid med mer tåg-transporter är mycket medveten.

– Transporter är energikrävande och påver-kar miljön. Genom att vara noga med att välja rätt läge för våra logistikanläggningar, kan vi minimera belastningen på miljön.

– Katrineholm ligger i mötet mellan två stambanor och alltmer järnvägsgods passerar där och vi tror på mer järnvägsgods i framti-den.

Hittills har dock logistiketableringarna här låtit vänta på sig. Men i juli skrev Catenas och Katrineholms kommuns gemensamma bolag, Logistikposition Katrineholm AB, ett nytt hyresavtal för över 7 000 kvm med Ljungberg Fritzoe AB, leverantör av träskivor till bygg-handeln.

– Vi har också nyligen köpt kombitermi-nalen i Hallsberg därför att vi räknar med mer intermodalt gods. Dessutom ligger den centralt, i Örebroregionen.

– Jönköpingsregionen har också stora flö-den och här finns lättbyggd, sandig mark.

Däremot har Catena valt bort norra Sverige. Men Gustaf Hermelin är däremot inte

främmande för att gå in med förvärv i övriga Norden:

– Vi kan absolut tänka oss närvaror i andra skandinaviska storstäder och i Baltikum.

En satsning nu handlar om att bygga om större,äldre lager som passerat bäst-före-datum och transformera dem till moderna och anpassade mindre lokaler på 2 000–7 000 kvm.

Mer solceller på takenSolenergi blir i framtiden en allt viktigare del av Catenas fastigheters energiförsörjning. Bolaget har redan investerat i solceller på taken på ett par av sina logistikfastigheter och man kommer att investera ännu mer.

– Hittills har vi inte installerat mer än ca 1 000 kvm solcellspaneler på våra tak. Men vi jobbar långsiktigt för att det ska bli betydligt mer, säger Gustaf Hermelin.

Bolagets hyresgäster erbjuds installation av solpaneler vid omförhandlingar. De flesta är positiva eftersom de sparar energi och därmed hyreskostnader.

– Miljömedvetenheten ökar, vilket gör att fler välkomnar solenergi.

– Energikostnaden är den största enskilda utgiftsposten och därför finns ekonomi i att installera solceller på logistikfastigheternas tak. En investering i solcellspaneler betalar sig

på tio år. Mest optimalt är att installera solcel-ler på våra fryshus, som har det största energi-behovet just när det är soligast och solcellerna producerar mest energi

– En investering i solpaneler på fryshus blir därför lönsam på bara några få år, säger Gustaf Hermelin.

Den fastighet Catena just byggt åt Dagab på Hisingen i Göteborg för lager och distribu-tion av Axfoods frysta dagligvaror till Willys, Hemköp och PrisXtra är ett första exempel. n

Av gösTA HulTéN

Det låter utopiskt, men i Catenas nya lagerbyggnader kan solcellerna på årsbasis producera mer energi än vad byggnaden förbrukar:– Om 10 år tror jag att vi kan gå från att vara energi-konsumenter till att även vara energiproducenter, säger börsnoterade Catenas vd Gustaf Hermelin.

energikostnaden är den största enskilda utgiften för logistikfastigheter och därför är det god ekonomi i att installera solceller på logistiskfastigheternas platta tak, som här på Axfoods nybyggda fryslager på Hisingen.

dagens Catena är ett företag med anor. det bildades redan på 1960-talet av ab Volvo som ab Volvator för att bl a samla Volvoåterförsäljarnas fastighetsbestånd.1984 blev Volvator Catena och börsnoterades. 1997 namnändrades hela bolaget till bilia ab. 2006 delades bilia upp, med återförsäljarverksamheten i bilia ab, medan övriga fastigheter samlades i ett nytt bolag, som återtog det gamla namnet Catena. 2010 avyttrades samtliga tillgångar utom två större objekt i solna och 2011 såldes alla andra fast-igheter till balder. 2013 köpte Catena så brinova logistik ab med dess stora bestånd av 43 logistik- och lagerfastigheter och en uthyrningsbar area om då 655 000 kvm. det stora logistikbeståndet har främst sitt ursprung i dåvarande asgs, numera dhls, distributionscentraler.när Catena förra året åter börsnoterades, tillfördes ett nytt affärsområde med tyngdpunkt i logistik och med ett fastighetsvärde på nästan 4 miljarder.bakom affären låg huvudägaren erik Paulsson med rötterna i Peab. erik Paulsson äger numera via bolag närmare hälften av det börsnoterade Catena. familjen Paulsson är via sitt privat ägda backahill storägare i fem börsnoterade fastighetsbolag; förutom Catena även diös, fabege, Platzer och Wihlborgs.

CATenA – eTT nAMn MeD AnOR

– Jag tror att Catena om 10 år är en energipro-ducent, med en rad ”plushus” som producerar mer el än de förbrukar, säger gustaf Hermelin.

foTo

: le

NA

so

NN

efo

To:

CA

TeN

A

Flytta till en bättre resultaträkning! I nybyggda lagerlokaler kan du optimera inre och yttre logistik och skapa de bästa förutsättningarna för ditt företag att utvecklas. Tillsammans arbetar vi mot ett gemensamt mål – en flexibel, energieffektiv och sund arbetsmiljö anpassad helt för dig.

ncc.se/lager

”Om människorna mår bra så mår företaget bra.”Fredrik Lycke, vd på Amring, Göteborgs hamn



– I både England och Tyskland är tredje-partslogistik betydligt större än i Sverige. Det beror bl a på att våra stora dagligvarukedjor, med ICA och Coop i spetsen, valt att själva sköta sin logistik, påpekar Joakim Hedin.

Dessutom vill lågpriskedjor med starka, privata ägare som Jysk, Jula och Rusta, själva äga sina lager.

– Idag står en hel del ytor hos 3PL-företag outhyrda.

2014 ett mellanår– Att så många delvis konkurrerande lågpris-kedjor bygger nytt samtidigt, kan ju tyda på att de spekulerar om att ta samma volymer. Detsamma gäller 3PL-företag som Aditro och Postnord, menar Fredrik Jagersjö, logistikex-pert på Colliers.

De låga byggvolymerna i år, är nog delvis en tillfällighet, menar han.

– Det handlar om så stora byggen att ett par objekt kan ändra hela årsstatistiken. Ändå framstår 2014 som ett mellanår. Men redan 2015 ökar volymerna igen.

Förhoppningen att ökad e-handel kräver stora, nya ytor har dock inte infriats, trots att e-handeln väntas öka med ca 15% till 42,5 mil-jarder i år.

– E-handlarna behöver inte nybyggda ytor med stor takhöjd. De vill istället gärna ha

Det senaste decenniet har snittet legat kring 300 000 nya kvm per år i Sverige. I år byggs bara 224 000 kvm.

Att bygga nytt på spekulation d v s utan en s k ankarhyresgäst, har tidigare knappast förekommit i Sverige. Men även här sker en förändring.

Logistikfastighetsbolaget Bockasjö har de tre senaste åren byggt och hyrt ut 177 000 kvm åt bl a DHL, PostNord Logistics 3PL och Schenker Logistics. Grundkonceptet är att bygga åt en hyresgäst efter önskemål och behov.

– Men det senaste året har vi byggt två större projekt i Arlandastad utan att ha en hyresgäst kontrakterad vid start, säger Joakim Hedin, vd och hälftenägare i Bockasjö.

Den första anläggningen på 31 000 kvm hyrs nu ut till Schenker Logistics. Den andra, som blir klar i höst, har han goda förhopp-ningar om att också få uthyrd

– Vi ägde marken och om det som i detta fall gäller trippel-A-lägen så är affärsrisken begränsad.

Just nu bygger också Skanska i Göteborg och NCC i Upplands Bro nya lager på speku-lation, med kortare kontrakt för olika hyres-gäster som hyr mindre ytor.

Däremot har inte tredjeparstlogistikens behov ökat som förväntat.

Lågpriskedjor dominerar nybyggena 2014, som dock blir ett ”mellanår” och får färre nybyggda kvadratmeter än 2013 och än snittet de senaste åren.

Logistikbyggen speglar nya konsumtionsmönster

Årets Transportlösning 2013Eskilstuna Kombiterminal

People that make

ort Användare/byggare Hyreskontrakt eget ägande

ängelholm biltema 40 000

halmstad tata group 15 000

göteborg Prologis (spekulation) 15 000

helsingborg Postnord 35 000

stockholm bockasjö (spekulation) 30 000

helsingborg Puma 10 000

borås aditro 45 000

göteborg skanska (spekulation) 13 000

halmstad lidl 11 000

göteborg hedlundgruppen 10 000

summa: 224 000 kvm

ort Användare/byggare Hyreskontrakt eget ägande

helsingborg iCa 44 000

bjuv findus 17 000

norrköping rusta 57 000

halmstad biltema 25 000

Markaryd södra interiör 28 000

skara Jula 46 000

Värnersborg Varner-gruppen 53 000

stockholm nCC (delvis spekulation) 10 000

ljungby Cdon/strålfors 25 000

Yta som färdigställs 2014 (kvm)

Yta som färdigställs 2015 (kvm)

entresolvåningar och kan också söka sig till äldre lager.

– TPL-företagens kundbas växer inte hel-

ler riktigt som förväntat och ger inte utslag i nybyggen.

Intressant är att 7 av 9 nybyggen 2015 blir egenägda. n

Av gösTA HulTéN

källa Colliers/intelligent logistik

summa: 305 000 kvm



Skiftet kommer att ge stora effekter, inte minst på logistikbehovet.

– Det kommer att behövas betydligt mer lagerutrymmen, även personalbehovet ökar när man går från fysisk handel till e-handel.

livsmedel bromsar Det stora skiftet kommer när livsmedelsked-jorna på allvar börjar satsa på näthandel, tror han.

– Än så länge har ingen av de stora kedjorna någon nämnvärd näthandel. Coop omsätter drygt 100 miljoner om året, ICA, Axfood och Citygross i stort sett ingenting.

Verdanes fond VII äger bl a nätmatbutiken Mathem.se och Staffan Mörndal sitter i styrel-sen.

– Vi ser en beteendeförändring hos kun-derna. Av de som börjar handla mat på nätet är det väldigt få som slutar.

I de flesta fall brukar vi outsourca logisti-ken, men i Mathems fall är logistiken en del av affärsidén.

Bland annat har man infört ”klimatsmarta leveranser” där kunder får rabatt om de väljer att få leverans samtidigt som andra kunder i närheten.

– Det var min idé faktiskt. Ett sätt att effek-tivisera logistiken och göra transporterna bil-ligare och mer miljövänliga, både för Mathem och för kunderna. n

Av HilDA HulTéN

lyckades vi fördubbla värdet på sex månader bara genom att se över logistiken.

Ett sätt är att se över lagerplaceringen, med kriterier som låga hyror, tillgängliga ytor, arbetskraft och närhet till transportörernas terminaler.

– E-handelslager måste inte ligga i A-lägen. När vi flyttade Animails lager till Nykvarn halverade vi hyran och minskade plockkost-naden med 10%.

– Outnorths lagerf lytt från Kalmar till Växjö i somras gav flera timmar senare cut-off-tider, eftersom lagret hamnade närmare PostNords omlastningsterminal. Att kunna ta beställningar senare på dagen är en stor kon-kurrensfördel för e-handlare.

lönsamheten ökar E-handeln har vuxit snabbt, både i antal e-handlare och tillväxt i de företag som eta-blerar sig.

– Våra e-handelsföretag har växt i genom-snitt 50 procent per år sedan 2006. Men 100% tillväxt eller mer är inte ovanligt.

Hittills har branschen dragits med dålig lönsamhet. Enligt Arne Andersson, e-han-delsexpert på PostNord, är 8 av 10 e-handlare olönsamma.

– Så har det varit. Men min bild är att det håller på att förändras snabbt. Branschen mognar alltmer och fokus flyttas från tillväxt till att skapa lönsamhet.

– Nästa år tror jag att mer än hälften av e-handlarna kommer få svarta siffror, menar Staffan Mörndal.

– Med ökat fokus på lönsamhet kommer ökat fokus på logistik. Intresset för logistik har ökat stort de senaste tre åren.

”fysiska kedjor försvinner” – De flesta fysiska kedjor är dåliga på e-han-del och har svårt att nå lönsamhet. men man måste satsa på e-handeln på allvar och utnyttja det fysiska butiknätets fördelar. Annars kom-mer man inte överleva på retailmarknaden.

Handeln i stort beräknas växa omkring 1,7 % i år, men e-handeln växer nära det tio-dubbla, omkring 15%.

– I framtiden kommer minst 50% av all handel ske på nätet. Sen är frågan om det tar fem eller 40 år.

De flesta e-handlare gör samma misstag:– Generellt är unga, snabbväxande företag

sena med att anställa logistiker med erfaren-het. Man låter istället någon av lagerplockarna ta över ansvaret för att bygga företagets logis-tik när man växer.

Vad blir effekten av det? – Det tar lägre tid att nå lönsamhet. Brister

i logistikkunskap leder till sämre leveranser och missnöjda kunder. Man vinner mycket på att bygga fungerande arbetsprocesser från början.

Är inte erfarna logistiker svåra att hitta? – Nej, inte om man jämför med att hitta

duktiga utvecklare eller online-marknadsfö-rare. Duktiga logistiker finns inom flera bran-scher och min erfarenhet är att många lockas av den snabbväxande e-handeln. Lönenivå-erna är också betydligt lägre för logistiker än t ex utvecklare, sett till erfarenhet och utbild-ning.

Verdanes riskkapitalfonder är ägare i omkring 100 bolag, 21 av dem är e-handelsbo-lag. Staffan Mörndal ansvarar för e-handels-portföljen och sitter i sex bolagsstyrelser.

När de investerar i ett bolag ses allt från logistik till vd och WMS över.

– Rent krasst är vi mer intresserade av bolag där det finns mycket att förbättra. I ett bolag

Oerfarna logistiker e-handelns största misstagE-handlare och nästan alla snabbväxande företag med behov av logistik, väntar för länge med att anställa en erfaren logistiker. Det menar riskkapitalisten Staffan Mörndal, e-handelsansvarig på Verdane Capital Advisors.

• Anställ en erfaren logistiker tidigt som får mandat att fatta beslut. • Skaffa bra affärs/wms-system! Förr var det svårt att få tag i men nu finns det färdigbyggda system, anpassade för e-handelns behov.• Skaffa lager i B-lägen, gärna mindre orter, med lägre hyror och trogen perso-nal. Där det finns vakanser är det lättare att få till skalbara lagerlösningar. • Skriv så korta hyreskontrakt som möjligt. e-handlare växer ut sitt lager i snitt var tredje år. • Att lägga lagret nära transportörernas omlastningscentraler kan ge betydligt senare ”cut off”-tid (sista hämtning av beställningar). • Överväg att outsourca logistikfunktio-nen om den inte är en del av affärsidén. • Att ha lager och kontor på samma plats är ohållbart i längden. för att locka rätt kompetens behöver huvudkontor ligga i storstadsområden. • Börja planera för lagerflytt i god tid, helst ett par år i förväg.

STAFFAn MÖRnDALS FRäMSTA LOGISTIKTIPS TILL e-HAnDeLn:

På Mathem.se är logistiken en del av affärsidén. Man har t ex ”klimatsmarta leveranser” där kunder får rabatt om de väljer att få leverans samtidigt som andra kunder i närheten.

foTo

: e

rik

AN

Dr

éM

– Det kommer att behövas betydligt mer lagerutrymmen. även personalbehovet ökar när man går från fysisk handel till e-handel, säger staffan Mörndal.

Eskilstuna27 min

Enköping29 min

Södertälje38 min

Stockholm 60 min

STRÄNGNÄS

KONTAKTA OSS GÄRNA!

0152-72 15 23

[email protected]

Läget, läget, läget …… och skräddarsydda lokaler I Eldsundsviken i Strängnäs finns le-diga lokaler för ex empelvis butik, lager, logistik och åkeriverksamhet. Loka-lerna är från 100 till 3 000 kvadrat-meter och kan anpassas precis efter hyresgästens önskemål. Standarden är hög från början, här finns till exempel traverser, genomfartslokaler och välut-rustade personal utrymmen.

En etablering i Eldsundsviken är en logistisk fullträff. Området ligger en kilometer från riksväg 55 och E20 är bara fem kilometer bort. Med andra ord, hela Mälar dalen och Stockholm nås med bil från Eldsundsviken på cirka en timme.

Ni blir långt ifrån ensamma. Eld-sunds viken, på gång- och cykelav stånd från Strängnäs centrum, ut vecklas snabbt till en komplett och levande stadsdel. Här finns redan en mix av företag och 1 500 utbildnings platser som komplet-teras med attraktiva bostäder.

Att jobba och verka med utsikt över Mälaren kanske spelar mindre roll, men det är en fördel som ingår.

TH

OR

NR

EK

LA

MB

YR

Å

catenafastigheter.se

How many roads…

En fråga många har ställt sig, ända sedan den förstagången formulerades 1962.Då var det väl mest filosofiska funderingar. Nu undrar vikanske snarare om vi ska satsa mer på järnväg istället.

Hur morgondagens logistik ser ut vet ingen. Men vi hjälper dig att ha koll på trenderna.



vara klart. Då kommer centrallagret att vara på drygt 150 000 kvadratmeter stort, efter den pågående utbyggnaden på 46 000 kvm.

– Utbyggnaden av centrallagret har stor betydelse för lokalsamhället. Skara får mycket uppmärksamhet på logistikkartan när vi blir en av de absolut största DC-anläggningarna i Sverige. Nu kan vi möta vår framtida expan-sion på ett bra sätt, med stor volymökning av transporter, säger Lennart Karlsson, logistik-chef.

Julas nya centrallager i Skara blåser också nytt liv i Falköpings utbyggda kombiterminal tre mil bort, dit godset dras med tåg från Göte-borgs hamn.

Totalt kostar satsningen i Skara ca en kvarts miljard. Det är PEAB som bygger. n

Av gösTA HulTéN

– Detta är en stor satsning för Jula och för Skaraborgsregionen. Vi väljer att satsa här för att det är ett bra logistikläge, med närhet både mot norra Sverige och Norge och mot Polen. Det finns även många stordriftsfördelar med att samla lagerkapaciteten lokalt på ett ställe istället för att bygga ett Europalager i Polen, säger Karl-Johan Blank, koncernchef och huvudägare i Jula.

– Skara är Julas bas i världen och nu satsar vi stort på fortsatt utveckling av verksam-heten. Utbygganden av centrallagret ger oss möjligheter att möta vår planerade offensiva expansion, samtidigt som vi jobbar hårt med att utveckla befintliga enheter. Utbyggnaden ger oss också förutsättningar för fortsatt hög tillväxt, säger Joachim Frykberg, vd Jula.

Den 1 mars 2015 är det tänkt att bygget ska

I Vänersborg, Skara och Nässjö byggs just nu några av Sveriges största nya logistikanläggningar. Men allra mest kvadratmeter byggs det i Norrköping och Helsingborg.

Intelligent Logistik gör nedslag hos några av logistik-sveriges största byggen just nu. Nästan alla byggs för expanderande lågpriskedjor.

Här är storbyggena just nu

Jula bygger ut centrallagret med 46 000 kvm

Julas logistikchef lennart karlsson och vd Joachim frykberg var nöjda vid invigningen av falköpings utbyggda kombiterminal i juni, som ligger tre mil från centrallagret i skara.

foTo

: le

NA

so

NN

e

Tribona äger, förvaltar och hyr ut logistikfastigheter vid attraktiva lägen runt om i Sverige. Vi är det enda fastighetsbolaget i Norden med renodlad inriktning på lager och logistik och har idag fastigheter med en sammanlagd yta på mer än 700.000 kvadratmeter.

Vi har även optioner på byggklar mark vid strategiskt, attraktiva lägen i Sverige.

Oavsett var i landet du behöver lageryta så är du välkommen att slå en signal till Christian Berglund på 070-217 83 88.

VI LAGERHÅLLER SVERIGE

PÅ BÄSTA LÄGE!

www.tribona.se

Våra fastigheter ligger på bästa läge i: Borlänge, Göteborg, Haninge, Helsingborg, Järfälla, Karlstad,

Klippan, Kungälv, Linköping, Malmö, Norrköping, Stockholm, Sundsvall,

Trelleborg, Umeå, Värnamo, Västerås, Växjö.



– Vänersborg kom högt enligt alla kriterier. Göteborg, Borås och Stenkullen i Lerum var goda alternativ, men av olika anledningar blev de inte aktuella.

När de gällde tillgängliga tomter, var det inte så enkelt:

Behövde stor tomt– Vi hade behov av en tomt på ca 100–120 000 kvm. I Västsverige fanns det då inte så många att välja på. När vi i tillägg behövde en tomt där delar av byggnaden skulle byggas upp till 30 meters höjd, så fanns det faktiskt bara en tomt som uppfyllde alla krav vi ställde.

– Lagret kommer att vara det enda lagret för Varner-Gruppen och hantera både leveran-ser till butiker och e-handel i Norge, Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Polen, Island. Även uppstarten av våra butiker i Österrike kommer att hanteras från Vänersborg, säger Anders Eriksson.

NCC bygger lagret. Det är på totalt 53 000 kvm, varav 44 000 kvm får 15 meters takhöjd och 9 000 kvm blir höglager med 30 meters takhöjd.

Byggkontraktet är värt ca 300 miljoner. Swisslog tog hem ordern som totalintegratör för all automation och lagerutrustning i det högautomatiserade lagret, en order värd 415 miljoner och den största enskilda lagerinred-ningsaffären på flera år. n

ger nytt fryslager på 17 000 kvm i Bjuv. Sammanlagt byggs just nu ca 146 000 kvm

i regionen som helhet. Det betyder att mer än hälften av alla logistiknybyggen i Sverige finns här.

– Det här ger oss en bra draghjälp att bli en ännu bättre stad för logistik och transporter. Andra tittar på vad de stora företagen gör och vi har redan kontaktats av aktörer i branschen som är intresserade, säger Lars Stjernkvist, kommunalråd.

– Rusta har gjort en gedigen analys av bästa läge för den typ av varor man har. Hamnen blir allt viktigare för importen och alla flöden måste inte gå genom Göteborg, säger Mats Abrahamsson, professor i logistik vid Linkö-pings universitet.

– Demografiskt ligger ju Norrköping också bra till, med närhet både till stor befolkning och till trafiken till Finland. Indiska är ett annat av de handelsföretag som nyligen flyttat sitt lager till Norrköping.

– Tillsammans med andra kunder kommer Rustas etablering att öka våra importvolymer och stärka Norrköpings hamn när det gäller anlöp, säger Ola Hjärtström, marknadschef på Norrköpings Hamn & Stuveri. n

Norska modekoncernen Varner-Gruppen, med välkända märken som bl a Dressmann, Cubus och Bikbok, bygger sitt nya Euro-palager på över 50 000 kvm i Vänersborg. 2016 ersätter det dagens sex lager. Varner-Gruppen har över 1 380 butiker och omsätter drygt 12 miljarder.

Det är den första stora logistiksatsningen i Vänersborg, som hoppas på ett 100-tal nya jobb.

– Vi blev kontaktade av Varner-Gruppen i februari 2013, berättar Ann Nordquist näringslivsutvecklare.

– I bästa fall kan det här bli en av kommu-nens största privata arbetsgivare.

Tillsammans med Uddevalla och Trollhät-tan bildar den gamla handels- och sjöfartssta-den Vänersborg begreppet Trestad, som ligger på plats 21 bland Sveriges bästa logistiklägen.

Därför blev det vänersborg– Att vi valde Vänersborg var en kombination av många olika faktorer som närhet till våra butiker idag och i framtiden och till Göteborgs hamn, säger Anders Eriksson, logistikchef Varner-Gruppen.

– Vi såg även på tillgång till kvalificerad arbetskraft, infrastruktur, en samarbetsvillig kommun och tidplanen när det var möjligt att starta byggnationen. Pris på tomten och kost-nader för markarbeten vägdes också in.

ICA Sverige koncentrerar sitt södra central-lager till Långeberga och satsar totalt nästan en miljard i Helsingborg. Bygget är på 44 000 kvm och ska stå klart 2015.

– Med utbyggnaden tar vi ett stort steg mot ett modernare och effektivare logistiknätverk i framförallt södra delen av landet. Föränd-ringarna görs främst för att möta framtida hanteringskrav för färskvaror, säger Petra Albuschus, logistikdirektör ICA Sverige.

Samtidigt som ICA expanderar i Helsing-borg avvecklas lagret i Arlöv, med 130 logis-tikjobb.

– Alla lagermedarbetare och så många tjänstemän som möjligt erbjuds arbete i Hel-singborg.

– Delar av Kungälvslagrets sortiment flyttas till Helsingborg, där vi nu ökar hanteringen av färskvaror, frysta varor, kolonialvaror och frukt och grönt, säger Petra Albuschus.

ICA-lagret på Långeberga blir efter tillbygg-naden 100 000 kvm och totalt 1 050 arbetsplat-ser och ska serva 640 butiker.

ICA är det största men inte enda pågående lagerbygget i Helsingborgsregionen just nu.

Postnord bygger nytt med 35 000 kvm. Puma bygger 10 000 kvm i Helsingborg, Bil-tema 40 000 kvm i Ängelholm och Findus byg-

Rustas nya centrallager på Malmölandet i Norrköping på 57 000 kvm är Sveriges största nybygge för logistik just nu. Här ska 300 per-soner jobba från hösten 2015, de flesta nyrek-ryterade.

I dagsläget räknar man med att omkring 20 procent av de 150 anställda i Rustas nuvarande lager, i Nässjö och Landsbro, flyttar med när Norrköpingslagret tas i drift. Resten av de 300 som behövs ska alltså nyrekryteras.

Rustas grundare Bengt-Olov Forsell fram-håller att hamnen och det geografiska läget avgjorde till Norrköpings fördel när man valde etableringsort för det totalt 64 000 kvm stora lagret med kontorsdelen på 70 000 kvm. Det ska bli ”hjärtat i Rustas verksamhet”.

– Vi ska satsa på hamnen och vill utveckla den i samarbete med Norrköpings kommun, säger Bengt-Olov Forsell.

I maj togs det symboliska första spadtaget på byggplatsen på Malmölandet, mellan Händelö och Braviken, norr om centrala Norrköping.

Vänersborg tog hem Europalager

Mest byggs i Helsingborgsregionen

rustas centrallager ger 300 nya jobb i Norrköping

förra året togs första spadtaget till findus nya fryslager i Bjuv, ett av helsingborgstrak-tens pågående storbyggen inom lager och logistik, som ska stå färdigt våren 2015.

anställda. Satsningen i Nässjö började på 1990-talet

med en butiksetablering.– Det är en av de intressantaste etablering-

arna vi varit med om, berättar Claes Johansson vd NNAB och Holger Jonasson, i dag konsult och starkt engagerade i processen som ledde fram till storsatsningen.

Hos Jysk skrevs det in i ett strategiskt doku-ment – I Nässjö kan man logistik, vilket skulle visa sig ytterst betydelsefullt när centrallagret skulle etableras.

– Ägaren Lars Larsen har till och med påstått att Nässjö är på ”top word wide” på logistik, säger Claes Johansson.

–”Jyskeffekten” på årsbasis i Nässjö ger ca 150 jobb kopplade direkt till företaget och ytterligare runt 100 arbetstillfällen via under-leverantörer och kringtjänster.

Det nya höglagret ska tas i bruk 2016.

I Nässjö bygger danska Jysk till sin logistik-anläggning med nytt höglager, med plats för ytterligare 75 000 pallplatser för den svenska och finska marknaden.

Redan idag har man 90 000 pallplatser i sitt automatiserade höglager. i Nässjö. Från Näs-sjölagret försörjs alla butiker i Sverige och Fin-land, inklusive e-handeln.

– Härifrån har vi absolut bästa möjliga läge för distribution i Sverige och Finland. När det blev aktuellt att utöka vår kapacitet, var det helt naturligt att fortsätta bygga på det vin-nande konceptet i Nässjö, säger Annika Löf-gren, logistikchef Jysk.

Lagret blir hela 40,5 meter högt; det högsta logistikbygget i landet. Lokala Nässjö Bygg står för byggkontraktet, på totalt närmare 400 miljoner. Under byggtiden är runt 200 perso-ner engagerade.

Jysk har 2 100 butiker i 36 länder med 18 500

Jysk bygger högt i Nässjö

Det tredje höglagret i Nässjö skjuter snabbt i höjden och blir betydligt större än sina föregångare. Det skall upp ytterligare 10 meter.

foTo

: H

uB

er

T s

TeiN

er

foTo

: fi

ND

us

Dressmanns alla butiker ska snart få varorna från vänersborg.



for tomorrow, så lite credit har priset gett. Men projektet i sig har gett enorma effekter, andra kommuner är jätteintresserade och utvecklar liknande projekt. Inom projektet har vi bara fått positiva reaktioner. De enheter som var mest negativa från början er de som är nöjdast nu och Akkafrakt, som vi trodde skulle vara motvilliga, har varit jättepositiva..

Vad har du för tips till andra kommuner som vill driva logistikprojekt?

– Kommunikationen är jätteviktig, att alla inblandade förstår konceptet och nyttan. Vi började med att massinformara alla inblan-dade, från berörda enheter till kommunled-ning, leverantörer och distributörer.

– Det andra tipset är att våga ”gå hela vägen” och inte lägga över transportplaneringen på transportören. Då missar man en del av poängen och effekten!

Kan alla kommuner samordna sina varu-transporter?

– Det finns en nedre gräns, små kommu-ner får inte tillräckliga samordningseffekter. Gränsen går omkring 60 000 invånare, det är därför vi samordnat tre kommuner. Det kan vara lite mer komplicerat i storstäder, men det går. n

Av HilDA HulTéN

vets transportflöden också. – Det behövs lösningar som utvecklar logis-

tiken utifrån varuägarens perspektiv om vi ska ska klara de miljöutmaningar vi står inför idag.

Har ni fått några reaktioner på priset?– Jag får hela tiden mail och inbjudningar

att tala om projektet, bland annat på Logistics

samordnad varudistribution på Ystad kom-mun.

Varför är det viktigt med samordnad varu-distribution i kommuner?

– Den viktigaste orsaken är transportef-fektiviteten, som ökat med 75 % i vårt fall. Men det har även gjort att vi kan köpa mer närproducerat och stötta den lokala matpro-duktionen. Idag köper vi färskt kött, kyckling, kalkon och dryck från fyra lokala leverantörer. Tidigare hade vi inga.

Varför tror du att Ystad–Österlenmodellen vann tävlingen?

– Som logistikprojekt är det här helt ban-brytande. Det handlar om en förädlad upp-handlingsmodell och ett maktskifte från leve-rantör till varuägare. Den stora tyngden i det här projektet är att kommunen tagit kontroll över transporterna. Vi kan vår verksamhet och har förutsättningar att planera transpor-terna mest optimalt. Modellen, med samdist-ribution, ruttoptimering och transparens i informationsflödet kan användas i näringsli-

I maj delades Intelligent Logistiks nya pris Årets Logistikkommun ut för första gången. Vinnande Ystad kommun med ”Ystad–Öster-lenmodellen” är ett nytt sätt att samordna och ruttoptimera kommunernas transporter, med ökad transporteffektivitet och mer närprodu-cerat som resultat.

Projektet startade i oktober 2013 och sam-ordna livsmedelsdistributionen i Ystad, Tome-lilla och Simrishamn. Kommunen transport-planerar och ruttoptimerar distributionen utifrån skolornas, förskolornas och andra enheters önskemål. Själva transporten sköts av en lokal åkare, Akkafrakt, med två GPS-försedda lastbilar, men ruttomptimering och transportplanering sköter kommunen.

75% minskat transportarbete– Vi är jätteglada för priset, men framförallt för att projektet lyckats så bra. Sedan starten har vi minskat transportarbetet med 75% i kommunens livsmedelsdistribution, berättar Christina ”Tina” Persson, projektledare för

Ystad kommun kammade hem priset Årets logistik-kommun för sin Ystad-Österlenmodell, att samordna livsmedelstransporter och själva ta kontrollen över logistiken. – Andra kommuner borde också göra det här säger Tina Persson, projektledare.

Vinnande koncept för samordnade kommuntransporter

årets logistikkommun är ett nytt pris, instiftat av tidningen intelligent logistik, som delades ut för första gången vid logistik&transport i göteborg i maj 2014. av 17 nominerade kommuner utsåg juryn tre finalister som alla fick diplom vid prisutdel-ningen. årets logistikkommun ska bli ett årligt återkommande pris, genom att lyfta fram de goda exemplen ska priset bidra till att öka medvetandet om logistikens betydelse och sporra kommuner till att förbättra sin logistik.

Prisjuryn för årets logistikkommun 2014: Cecilia Mårtensson, sveriges kommuner och landsting; skl, Maria lindholm, lind-holmen science Park; Michael stjärnekull, sweco; olof Moen, handelshögskolan i göteborg; samt Hilda Hultén och gösta Hultén, intelligent logistik.

OM PRISeT

Ystad, ”som genom modiga ”Ystad–Österlenmodellen” både samordnar och ruttoptimerar transporterna, med ökad transporteffektivitet och mer närproducerat som resultat.övriga finalister:

Malmö, ”för enastående arbete med att utveckla cykel och kollektivtrafik och för att man 2013 antagit en plan där gods äntligen pekas ut som ett trafikslag”.stockholm, ”som tar ledarfanan och testar off-peak-leveranser och sensorstyrda lastzo-ner, samt i norra djurgårdsstaden tar kontroll över den eftersatta bygglogistiken”.

VInnARe ÅReTS LOGISTIK-KOMMun 2014:

Medlemmar ur juryn, representanter från de tre finalistkommunerna och en stor skara åhörare hade samlats vid prisutdelningen av Årets logistikkommun, på logistik&Transport på svenska Mässan i göteborg i maj.

Tina Persson, projektledare för samordnad varudistribution i Ystads kommun, fick ta emot priset – ett diplom och en glaspjäs från Transjö Hytta – vid prisutdelningen.

foTo

: H

ilD

A H

ulT

éN

Missa inte att synas i kommande nummer!

Kontakt: 0176-22 83 50 eller [email protected]

www.intelligentlogistik.se

INKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRER

Nr 6/7 av magasinetUtkommer vecka 50. Materialdag 22/11

Om: Industriell logistik • • LEAN i industrin •

• Logistikfastigheter •• Lager • 3PL •

Mässupplaga: Transportforum i Linköping

Nr 1, 2014 Tematidningen i Dagens Industri

Utkommer vecka 6. Materialdag 25/1

Om: Sveriges bästa logistiklägen 2015 • • Infrastruktur •

• Logistikfastigheter •




redan finns på plats när butikerna öppnar, säger Katarina Rosenqvist , CSR-ansvarig Lidl Sverige.

Även om det blir obekvämare arbetstider så ser förarna fördelar i att slippa dagens bilköer och trängsel.

– Vi blir de första Lidlbutikerna med denna lösning, men våra tyska ägare har gett oss fullt stöd för detta och visat stort intresse för pro-jektet, säger hon.

Tystgående eldriven lastbilLeveranserna görs med en tystgående elhy-bridlastbil, Volvo FE hybrid, som drivs av elkraft och diesel och även har en ljuddäm-pande matta som gör att bullret vid lastning och lossning minskar.

Utan att göra mycket väsen av saken är låg-priskedjan Lidls logistikkedja den mest mil-jöanpassade av alla Sveriges daligvarukedjor. Men i våras fick Lidl PostNords Logistikpris.

– Huvuddelen av alla inleveranser till vårt nya centrallager går med tåg. Vi utnyttjar nu den nya Årstaterminalen. Men snart kan leveranserna gå via den kommande kombiter-minalen i Rosersberg, berättar Mikael Hem-mingsen. n

Att leverera gods i trångs stadskärnor under rusningstid är ett tidskrävande projekt. Tims-långa köer, trånga lastzoner, trafikstörningar och irritation är vardag. Trängsel gör att åke-rierna behöver flera distributionsbilar här än på andra håll, eftersom bilarna så ofta sitter fast i bilköer.

Men på grund av buller och risk för stö-rande trafik råder förbud mot leveranser i city under de lugna nattimmarna, 22–06.

Nu vill Stockholms kommun se om det går att skapa fungerande nattleveranser. I pro-jektet Off Peak, ett samarbete mellan Stock-holms Stad, Svebol Logistics, Lidl, KTH och Volvo Lastvagnar, har man gett dispens från nattförbudet till åkeriet Svebol Logistics. Natt-leveranserna går till fem av Lidls butiker och projektet som startade i juni, är det första i sitt slag i Sverige.

– Vi testar nattleveranser med specialut-rustade elhybridbilar från vårt centrallager i Rosersberg strax norr om Stockholm till fem av våra butiker i centrala Stockholm, berättar Mikael Hemmingsen, logistikchef Lidl Sve-rige.

– Det förbättrar också servicen för våra kunder och för butikspersonalen att alla varor

Nu börjar det hända saker i huvudstadens citylogistik. Stockholm, finalist i tävlingen Årets Logistikkommun, tar ledarfanan och är först ut i landet att tillåta off-peak-leveranser, med butikskedjan Lidl som försökskanin.

Lidl testar nattleveranser i Stockholm

lidls nattleveranser går med en elhybridlastbil, volvo fe hybrid, från lagret i rosersberg till fem innerstadsbutiker i stockholm.

alwex.se

Smarta lager,smidiga transporterlwex e e la e l s l s a

lass. l s a s esa a la e e el a es a e a e e e e

s a s a a s e .



vilket gör Tesla till en väldigt billig bil att äga.Nu jobbar Peter Carlsson med att bygga upp

en global supply chain för kommande model-ler som ska ha samma långa räckvidd - en laddning räcker över 40 mil. Gen 3, som skall bli en mellanklassbil skall bara kosta ca 300 000 kronor. Den lyxigare sedanmodellen av Tesla S kostar ungefär det dubbla.

– Nästa år lanserar vi Model X, en SUV, och 2017 ska vi lansera Gen 3. Den stora ut-maningen är att få ner batterikostnaden med 1/3-del, säger Peter Carlsson.

Av gösTA HulTéN

kapacitet på 500 000 bilar per år.Men att hitta nya leveratörer visade sig inte

lätt.– Vi behövde en leverantör för en speci-

ell process av gjutna aluminiumdetaljer. Det fanns tre tänkbara i USA. Två av dem var inte intresserade av Tesla. Den tredje hoppade på projektet men ville backa ur då det krävdes mycket investingar i utveckling. Det slutade med att Tesla köpte halva fabriken, anställde nyckelpersoner och drog igång produtionen själva. Allt för att kunna möta lanseringen av Model S.

Idag är Panasonic ensam leverantör av bat-terierna.

– Men vi ska bygga en ny batterifabrik i Nevada tillsammans med Panasonic och andra partners för ca 30 miljarder för att säkra behovet av batterier de kommande åren.

I samband med fortsatt expansion letar man efter underleverantörer främst i närom-rådet i USA.

– När vi analyserade vår carbon-footprint såg vi att en försörjningkedja använde alu-minum som producerades i Saudiarabien, där tillverkningen bygger på olja. Den ska vi byta mot en aluminium-tillverkare med förnybar energiförsörjning, t ex på Island.

– Det handlar om att göra bilindustrin håll-bar.

Norges vanligaste elbil Sommaren 2012 släpptes den egenutvecklade Tesla Model S på marknaden. Företaget har som mål att leverera 35 000 bilar av den typen under 2014. Tesla S har hittills sålt flest bilar i USA, Kanada, Tyskland och Norge. I Norge är Tesla S i år den mest köpta bilmodellen till-sammans med VW Golf, med ca 4 000 sålda bilar. I Sverige har det fram till juni 2014 bara levererats ett par hundra bilar.

Men i Norge är bilen också subventionerad i inköp, att ladda den är gratis på många ställen i Oslo och den slipper även trängselavgifter,

Tuff start– Men de första 18 månaderna var de värsta i min karriär. Mycket inom supply fungerade dåligt eller inte alls.

Peter Carlsson har fått vara med och bygga ett helt nytt nätverk av ca 300 underleverantörer främst i USA, men också i Asien och Europa.

– Tillverkningsmässigt handlar det om att göra nästan allt annorlunda, med innovatio-ner, entreprenörskap, snabbhet och miljö-hänsyn.

När man är en ny, liten och udda biltillver-kare i en värld av giganter gäller det att vara snabbfotad och hitta rätt leverantörer.

– Mina erfarenheter från halvledarindu-strin i Sydostasien var till stor hjälp.

Hjärtat i bilen är batteriet. Det handlar om ett lätt och kraftfullt litium-jon-batteri i prin-cip av samma typ som i mobiler och laptops. Både GM- och Toyota spådde för 5 år sedan att lösningen skulle bli användbar - men på 10 års sikt. Tesla förverkliagde visionen på ett par år.

Batteriet har formen av en platta i botten på bilen som bidrar till att göra den dynamiskt perfekt med extremt låg tyngdpunkt som gör att bilen knappast kan välta.

–Vi bygger bilen runt batteriet. Drivlinan är liten och effektiv. Verkningsgraden är runt 85% vilket är fyra gånger bättre än de flesta bensinbilar där det mesta av energin blir värme.

köpte nedlagd fabrik av gM och ToyotaSymboliskt nog fick Tesla år 2010 ta över GM och Toyotas nedlagda jättefabrik NUMMI i Fremont, USAs till ytan största bilfabrik med

Bilen heter Tesla, för att hedra den excentriske serbisk-amerikanske uppfinnaren Nikola Tesla, hjärnan bakom elens kommersiella utnyttjande.

Tesla Motors, Inc. grundades 2003 för att designa, tillverka, och sälja elbilar. Det är det yngsta bilföretaget i USA, och har sin bas i Palo Alto i södra Kalifornien.

Tesla Motors mål är att massproducera elbilar med stor räckvidd och hög prestanda, och målet är enkelt: Ersätta dagens flotta av fordon med förbränningsmotorer.

På Optilons årliga Supply Chain Confe-rence i Stockholm den 4 september berättade svensken Peter Carlsson, chef för Teslas glo-bala supply chain, om sina erfarenheter av 3,5 år på företaget.

– Jag jobbade inom elektronikindustrin i Singapore när jag fick ett samtal från Tesla, berättar han.

Han blev genast begeistrad över andan företaget.

– Man kunde nästan ta på det intensiva, innovativa och entusiastiska arbetsklimatet i kontorslandskapet. Lite som på en nyhets-redaktion. Min magkänsla sa att det var en chans jag inte fick missa.

2009 var Tesla illa ute ekonomiskt, men till mångas förvåning vände bolaget i och med lanseringen av Model S 2012. Aktien är årets raket i USA.

– När jag kom dit 2010 var vi 500 anställda. Nu är vi över 6500 och inom en snar framtid kommer vi att vara 10 000.

– Tesla bryter ny mark. Resten av fordons-industrin smyger efter och tillverkar några få elbilar, ofta med förlust.

År 2003 grundades elbilstillverkaren Tesla Motors, som med Elon Musk vid rodret idag mest av alla rör om i bilbranschen. IL har träffat Peter Carlsson, chef för Teslas globala supply chain.

Leder inköp och logistik för världens hetaste elbil2010 kunde Tesla köpa gMs och Toyotas nedlagda jättebilfabrik i fremont, kalifornien med kapacitet för 500 000 bilar per år. Här tillverkas sedan 2012 Teslas omtalade elbilar.

– De första 18 månaderna var de värsta i min karriär. Mycket inom supply fungerade dåligt eller inte alls, berättar Peter Carlsson, global supply-chef på Tesla Motors.

foTo

: le

NA

so

NN

e

De nordiska länderna investerar miljarder i ny och förbättrad infrastruktur. På Elmia möter du dem som påverkar, beslutar och bestämmer om vårt framtida transportnät. Välkommen!

AFFÄRER FÖR MILJARDER!

ELMIA FUTURE TRANSPORTELMIA NORDIC RAIL & ELMIA NORDIC ROAD JÖNKÖPING, 6–8 OKTOBER 2015

FUTURETRANSPORT

Elmia

MÖTESPLATS KONFERENS LOGISTIKMÄSSA

NORDICRAIL

Elmia

MÖTESPLATS KONFERENS JÄRNVÄGSMÄSSA

NORDICROAD

Elmia

MÖTESPLATS KONFERENS VÄGMÄSSA

elmia.se/futuretransport elmia.se/nordicrail elmia.se/nordicroad

med

iasp

juth.se



stilla, ett år efter invigningen. – Det gäller att få tillräckliga volymer, så att

det lönar sig för Green Cargo, säger Christer Kjellberg, huvudprojektledare i Stena Lines fraktledning.

Tanken är att trafiken ska sätta igång i höst. Men han tror inte att det kommer att ersätta lastbilar.

– För att få ett skifte måste det till politiska beslut som gör miljövänlig järnvägstransport mer gynnsam ur ett affärsperspektiv. n

TexT oCH foTo: leNA soNNe

över till lastbil, menar Roger Danell, som får medhåll av Johan Castanius, vd för Sveriges hamnar.

– Det blir nu mer gods på lastbil genom svaveldirektivet och höjda farledsavgifter. Det får motsatt effekt mot det som politikerna säger sig vilja ha.

– Om man ska klara miljökraven och föra över gods från väg till sjö, måste de politiska besluten gå i rätt riktning.

ökad trailertrafik – stillastående järnvägOch Castanius och Danell tycks få rätt. För om de totala volymerna i svenska hamnar är blyg-samma så syns en tydlig trend i den senaste statistiken: Trailers ökar stort, främst i södra Sverige på trafiken mot kontinenten. I Ystad hamn ökade andelen löstrailer med 20,1% under första halvåret 2014 och i Trelleborg är ökningen av antalet trailers 19,5%. Även i Malmö hamn ökar trailers och i Verköham-nen i Karlskrona är ökningen av trailers ”två-siffrig” enligt Peter Kleberg på Stena Line som har linjetrafik Polen–Karlskrona.

Däremot står den nya, elektrifierade järn-vägsbanan till Verköhamnen fortfarande

Sveriges hamnar utgör porten till omvärlden. 2013 hanterades 162 miljoner ton gods över kaj i de svenska hamnarna (173 miljoner ton 2012) som alltmer blir logistikhubar med betydande flöden som inte går över kaj.

Enligt en färsk rapport från HUI Research möjliggörs upp till 95% av handeln med omvärlden tack vare de svenska hamnarna.

svavelregler och farledsavgifter oroarVid årsskiftet kommer nya svavelregler (SECA-direktivet), som innebär hårdare reg-ler för svavelutsläpp i bland annat Östersjön. Att de nya reglerna endast gäller vissa hamnar i regionen gör att konkurrensen ändras. En hamn som drabbas är Luleå hamn.

– Vi riskerar att möta hårdare konkurrens från hamnen i Narvik. EUs nya miljökrav är hårdare i Östersjön, än i andra områden, säger Roger Danell, vd Luleå hamn.

Exempelvis kan LKABs malm transporte-ras via antingen Narvik eller Luleå.

Sjöfartsverket vill samtidigt höja farleds-avgifterna genom sitt nya system för farleds-avgifter. Förslaget är ute på remiss.

– Resultatet blir att sjötransporter går

Svenska hamnar står inför skärpta svavelregler, höjda farledsavgifter och hård intern konkurrens. Och trots miljösnacket dröjer utvecklingen. Järnvägsgodset mins-kar till förmån för trailers och järnvägen står stilla. IL tar tempen på hamnbranschen.

Hamnar i blåsväder

– om man ska klara miljökraven och föra över gods från väg till sjö, måste de poli-tiska besluten gå i rätt riktning, säger Johan Castanius.

På det nya elektrifierade järnvägsspåret till verköhamnen i karlskrona står godstrafiken fortfarande stilla efter ett år.

foTo

: le

NA

so

NN

e

luleå drabbas hårt av svaveldirektivetLuleå är en av de hamnar som drabbas hårdast av svaveldirektivet, SECA. LKABs malm kan gå från Luleå eller Narvik. Men SECA-direk-tivet gäller bara Luleå.

Roger Danell, vd Luleå hamn, menar att lika regler borde gälla alla.

Både industri och politiker har länge käm-pat för att Norrbottniabanan Luleå-Umeå ska börja byggas. Därför är besvikelsen stor över att regeringen inte velat skriva under den ansökan som skulle garantera en medfinani-sering från EU.

Farleden, som i motsats till Narvik, också drabbas av höjda farledsavgifter, är inte för-bättrad sedan 1970-talet. Nu vill hamnen muddra farleden för kunna ta in större fartyg och dubbla kapaciteten, en kostnad på 1,6 mil-jarder. Förhoppningen är att muddringen blir klar 2018.

– LKAB har aviserat ökad utskeppning från Luleå, vi måste få bättre förutsä

Documents

annons hela denna bilaga är en annons från intelligent ... › wp-content › uploads › 2014 › 09 › IL_5_2014-2.pdfka mäSSan GöteBorG dens stör sta logistik-möts hela ,