ARBETSRAPPORTER - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:490525/FULLTEXT01.pdfMiljöpartiet som representerar de styrande partierna i kommunen. Varför dessa personer har valts

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 798 ___________________________________________________________________________

Ombyggnaden av Kattvikskajen i Hudiksvall Hinder och möjligheter för att skapa en funktionsblandad

stadsdel

Rickard Enström

Uppsala, januari 2012 ISSN 0283-622X

2

FÖRORD

Denna C-uppsats i kulturgeografi är skriven under höstterminen 2011 vid Uppsala universitet.

Jag vill tack min handledare Sten-Åke Bylund som hjälpt mig under arbetet med uppsatsen

och kommit med goda råd och synpunkter. Vill dessutom passa på att tacka Mats Gradh

stadsarkitekt vid Hudiksvalls kommun och politikerna Göte Bohman Miljöpartiet och Olle

Borgström Socialdemokraterna som ställt upp och blivit intervjuade. Utan intervjuerna hade

denna uppsats inte varit möjlig att genomföra.

Rickard Enström

Uppsala januari 2011

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

1.2 Syfte och frågeställningar 5

1.3 Metod och material 5

1.4 Källkritik 6

1.5 Avgränsningar och disposition 7

1.6 Begreppsförklaring 7

2. ATTRAKTIVITET 8

2.1 Närhet till havet 8

2.2 Kollektivtrafik 9

2.3 Barriärer 9

2.4 Gatumiljö 9

2.5 Blandning av funktioner 10

2.6 Dragare 10

2.7 Politisk styrning 11

2.8 Utbildning 11

3. HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR EN FUNKTIONSBLANDAD

STADSDEL 11

3.1 Vad dagens befolkning efterfrågar 11

3.2 Om kommunen äger marken 13

3.3 Marknadsförutsättningar 14

3.4 Tillgänglighet 14

3.5 Naturliga rörelsemönster 15

3.6 Lämpliga lokaler 15

3.7 Dragare 16

3.8 Samverkan 16

4. VISIONERNA 17

4.1 Vision Kattvikskajen 18

4.2 Alternativ vision för Kattvikskajen 19

4.3 Situationen idag 21

5. AVSLUTANDE DISKUSSION 25

5.1 Tidigare och framtida visioner 25

5.2 Hinder och möjligheter i skapandet av en funktionsblandad stadsdel 25

5.3 Kan områdets attraktivitet bidra till skapandet av en funktionsblandad

Stadsdel 28

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 30

4

1. INLEDNING

I denna uppsats har jag valt att granska Hudiksvalls kommuns arbete med att omvandla

området Kattvikskajen till en ny stadsdel. Kattvikskajen är den del av Hudiksvalls

hamnområde som ligger närmast det befintliga centrumet i staden. Närheten till buss och

tågförbindelser gör området mer intressant än övriga delar av hamnen. Ombyggnaden har

under en längre tid varit en högaktuell fråga i Hudiksvalls kommun. Stadsarkitekten Mats

Gradh berättar att han under cirka 20 års tid varit involverad i de olika projekten som berört

exploateringen av Kattvikskajen. Än har inget beslut tagits och därmed har ombyggnationen

inte påbörjats.1 I den gällande översiktsplanen för Hudiksvall från 2008 är området markerat

som ”under utredning”. Kommunen skriver att en ombyggnad kommer att spela en viktig roll

i det framtida utvecklingsarbetet för Hudiksvall vad gäller att skapa attraktiva livsmiljöer för

nuvarande och framtida invånare.2 3 Trots att projektet med att exploatera hamnen har dragit

ut på tiden så är det fortfarande i allra högsta grad ett aktuellt ämne för kommunen. Så sent

som för ett år sedan ville representanter för Socialdemokraterna genomföra en folkomröstning

i kommunen, de ville med hjälp av denna fastslå hur en framtida utbyggnad kan tänkas

utformas. Förslaget röstades ned av de borgerliga partierna i kommunen då en folkomröstning

ansågs vara alltför dyr att genomföra.4

I de tidigare visionerna som skapats för Kattvikskajen har möjligheterna att skapa en

funktionsblandad stadsdel berörts. En funktionsblandad stadsdel innebär att både bostäder och

verksamhetslokaler etableras i området, vilket i sin tur bidrar till att stadslivet främjas. I olika

studier har det framkommit att ungdomar idag i allt större utsträckning efterfrågar

funktionsblandade stadsdelar när de fattar beslut om var de skall bosätta sig.5 Det är inte bara

den yngre befolkningen som dras till städerna utan trycket är större generellt och allt fler dras

till det urbana stadslivet.6

Om kommunen lyckas i skapandet av en funktionsblandad stadsdel kan det bidra till ökat

stadsliv och i förlängningen en ökad befolkning. I dagsläget ligger invånarantalet i

Hudiksvalls stad på cirka 15400.7 Förra året var Hudiksvalls kommuns folkökning endast 1

person, inflyttning var däremot positiv och uppgick till 83 personer. Detta visar på att det

finns ett intresse av att flytta till regionen.8 Det finns ytterligare faktorer som visar på att

hamnområdet är intressant, vilket bekräftats i en undersökning. Av cirka 15000 tillfrågade

invånare i kommunen lämnade 500 personer en intresseanmälan för boende på

Kattvikskajen.9 Den senaste stora utbyggnaden av nya bostäder i Hudiksvall genomfördes för

ungefär ett decennium sedan.10

Dessa förhållanden tillsammans med det centrala läget och det

1 Gradh, Mats, Stadsarkitekt Hudiksvalls kommun 11-11-18

2 Hudiksvall kommun, Översiktsplan 2008, s. 9

3http://www.hudiksvall.se/upload/Bygga_och_bo/plob/%C3%96versiktsplanering/Kartor/T%C3%A4t

ortskarta.pdf 4 http://helahalsingland.se/hudiksvall/hudiksvallc/1.2609817-bostader-pa-kattvikskajen-ny-stridsfraga

5 Wärnhjelm, Mathias, (2010), Funktionsblandade stadskvarter– En idébank för politiker, planerare,

fastighetsägare och byggare, Trafikverket, s. 9 6 Berntsson, Viveca (red.), (2002), Stadsplanera - istället för trafikplanera och bebyggelseplanera, 1

uppl, Boverket, Karlskrona, s. 27 7 Hudiksvall kommun, Översiktsplan 2008, s. 21-31

8 http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx

9 Gradh, Mats

10 Hudiksvall kommun, Översiktsplan 2008, s. 33

5

ökade intresset för ett urbant stadsliv gör den eventuella exploateringen av Kattvikskajen till

ett högaktuellt ämne.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att granska vilka visioner Hudiksvalls kommun har för området

Kattvikskajen, vilket utgör en specifik del av Hudiksvalls hamnområde. Uppsatsens fokus

ligger på vad kommunen bör ta hänsyn till för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel

på Kattvikskajen.

Frågeställningarna är:

- Är området attraktivt nog för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel?

- Vilka visioner har Hudiksvalls kommun för Kattvikskajen?

- Vilka hinder och möjligheter finns för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel på

Kattvikskajen?

1.3 Metod och Material

I uppsatsen använder jag mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer, vilket idag är vanligt

förekommande i den samhällsvetenskapliga disciplinen. Med hjälp av en kvalitativ metod är

det möjligt att studera människors olika handlingar och vilket utfall de olika handlingarna får i

verkligheten.11

Skillnaden mellan den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden är att den

kvalitativa metoden ger möjlighet att gå mer på djupet än vad den kvantitativa metoden gör.

Detta innebär att den som använder den kvalitativa metoden oftast studerar ett fåtal miljöer i

sin helhet vilket resulterar i en möjlighet att se skillnaderna i de studerade miljöerna. En

annan fördel med den kvalitativa metoden är dess anpassningsbarhet. Detta innebär att vid

användning av till exempel intervju är det möjligt att justera aktuella frågor både under och

efter intervjutillfällena.12

En kvantitativ metod hade varit lämpligare att använda om det varit

aktuellt att samla in ett stort dataunderlag och med hjälp av detta analysera och genomföra

arbetet. Då det inte varit aktuellt i denna uppsats valde jag istället att använda den kvalitativa

metoden.13

I arbetet med uppsatsen har jag valt att intervjua tre personer med olika position och yrke

vid Hudiksvalls kommun. Mats Gradh är en av de personer jag valt att intervjua för att få en

tjänstemanna synvinkel på projektet. Han är stadsarkitekt på Hudiksvalls kommun och har

varit involverad i hamnombyggnaden i närmare 20 års tid. De två återstående intervjuerna

genomfördes med politiker från de två olika blocken i Hudiksvalls kommun. Olof Borgström,

representant för Socialdemokraterna som i dagsläget sitter i oppositionen och Göte Bohman,

Miljöpartiet som representerar de styrande partierna i kommunen.

Varför dessa personer har valts ut är på grund av att de är insatta i ämnet. Göte Bohman,

miljöpartiet har idag hand om en rad olika frågor bland annat bygg- och planfrågor och tillhör

de styrande partierna i kommunen. Att han är ansvarig för plan- och byggfrågor i kommunen

11

http://www.ne.se/lang/kvalitativ-metod 12

Repstad, Pål, (2007), Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.] uppl.

Studentlitteratur, Lund, s. 15-16 13

Trost, Jan & Hultåker, Oscar, (2007) Enkätboken, 3., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund,

s. 23

6

gjorde att jag valde att intervjua honom. Olle Borgström, socialdemokraterna sitter idag i

oppositionen. Då Socialdemokraterna tidigare varit de som styrt kommunen och Olle

Borgström är andra vice ordförande i byggnadsnämnden valde jag att intervjua honom för att

få oppositionens bild av exploateringen av Kattvikskajen.

Anledningen till att jag valt att intervjua representanter från de olika politiska blocken

beror på att jag vill ta del av olika perspektiv i planeringen av Kattvikskajen i Hudiksvall. Det

är i slutändan politikerna som avgör hur en framtida hamnombyggnad kommer att utformas.

Jag anser att en kvalitativ metod är den metod som lämpar sig bäst för att samla

information till denna uppsats. Frågorna som ställts vid intervjutillfällena har alla haft olika

karaktär beroende på vem som intervjuats och vilken position de har i projektet. Jag använde

mig av ett fåtal relativt öppna frågor för att ge de intervjuade möjligheter att lämna så

detaljrika och informationsrika svar som möjligt.14

För att få ut det bästa av alla samtal så har

jag valt att genomföra intervjuerna i form av personliga möten istället för telefonintervjuer

eller intervjuer via e-post. Fördelarna med personliga möten är möjligheten att direkt kunna

ställa kompletterande frågor och att kunna ta del av den intervjuades reaktioner och

kroppsspråk.15

Alla personerna jag har valt att intervjua vid Hudiksvalls kommun har själva

fått välja tid och plats då intervjuerna skall genomföras. Detta med anledning av att de ska

känna att de har tid att genomföra intervjun, och inte känner att de behöver befinna sig på

annat ställe och därför inte har tid att svara på frågorna.

Det är viktigt att den information som insamlas i denna uppsats används på ett korrekt

och öppet sätt. Informationen som används i uppsatsen får inte leda till att de som ställt upp i

och blivit intervjuade hamnar i en dålig situation och att den information som framkommit i

intervjuerna påverkar dem i deras arbeta och deras position. Intervjupersonerna har blivit

informerade om hur intervjuerna kommer att användas i uppsatsen. Efter genomförda

intervjuer gjordes bedömningen att intervjupersonerna inte behöver vara anonyma i uppsatsen

då den information som används från intervjuerna inte är av känslig karaktär.16

Använt material i denna uppsats som behandlar förutsättningarna för att kunna planera en

funktionsblandad stadsdel och vad som bör beaktas under planeringsprocessen. Detta

kombineras med olika teorier om hur det är möjligt att skapa attraktivitet i en stadsdel.

Teorierna skall försöka anpassas till den situation som råder i Hudiksvall. Utöver teorierna

kommer de visioner som hittills har skapats för Kattvikskajen att användas. Visionerna är

relevanta för att se hur planeringen i Hudiksvall har sett ut fram till idag. Med hjälp av

visionerna, intervjuerna och teorin angående att skapa attraktivitet och en funktionsblandad

stadsdel ska jag studera om det är möjligt att skapa en funktionsblandad stadsdel på

Kattvikskajen. Visionerna och teorin utgör bakgrundsfakta i denna uppsats och intervjuerna

ger en inblick i hur situationen ser ut idag.

1.4 Källkritik

Jag är medveten om att de intervjuades åsikter kan vara påverkade av vilken position eller

arbetsgivare de har. Både vad gäller det aktuella projektet Kattvikskajen men också i andra

frågor. Detta kan medföra att de lyfter fram den information som arbetsgivaren förespråkar

och inte det som arbetsgivaren anser negativt. Därför är det viktigt att ta hänsyn till

14

Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter, (2002) Sociologisk metodik, 5 uppl, Liber, Malmö, s. 144 15

Repstad, Pål, (2007), Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.] uppl.,


http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningssed+2011.1.pdf

7

intervjupersonernas positioner, både i genomförandet av intervjuerna men också i

sammanställningen av dem.17

En av nackdelarna med intervju som metod är att den enskilda

individens åsikter kan färga resultatet. Samma sak gäller även visionsdokumenten. Det är

därför viktigt att hela tiden ställa sig frågan vem som skrivit och i vilket syfte det är skrivet.

Det är viktigt att ta hänsyn till vilket år källor är tryckta. I denna uppsats används främst

nyare litteratur men det finns även inslag av äldre tryckta källor. Källor från olika tider ska

inte ses som någon nackdel utan breddar snarare perspektivet.

1.5 Avgränsningar och disposition

Denna uppsats är avgränsad till exploateringen av Kattvikskajen: Det utgör ett specifikt

område av Hudiksvalls hamn. Varför jag valt att fokusera på just Kattvikskajen i den här

uppsatsen har att gör med min uppväxt i Hudiksvall. Jag har en personlig koppling till staden

och känner till de olika fysiska förutsättningarna som finns för det aktuella området.

Kattvikskajen är det område i Hudiksvalls hamn som fram till dagens datum varit mest

aktuellt för en exploatering. Tidigare har det varit diskussioner om att anlägga en

funktionsblandad stadsdel ute på Kattvikskajen. Detta har ännu inte blivit verklighet, därför

tänkte jag granska om det är möjligt att skapa ett sådant område och vad kommunen bör ta

hänsyn till för att lyckas i skapandet. Det innebär att jag inte kommer granska

ombyggnationen av hela hamnområdet i Hudiksvall utan endast fokusera på Kattvikskajen.

Någon grundlig granskning av hur funktionsblandade stadsdelar kan skapas i andra städer och

platser kommer inte att genomföras, på grund av tidsbrist.

Efter detta inledande kapitel i uppsatsen kommer teorier om hur attraktivitet kan skapas i

ett område. Efter det berörs olika faktorer som bör beaktas för att lyckas skapa en

funktionsblandad stadsdel. I det fjärde kapitlet presenteras de till idag skapade visionerna för

Kattvikskajen och hur situationen ser ut idag. Uppsatsen avslutas med en diskussion som

utgår från de tidigare kapitlen och besvarar frågorna i frågeställningen.

1.6 Begreppsförklaring

Funktionsblandad stadsdel

En funktionsblandad stadsdel är en stadsdel med en blandning av funktioner. De kan utgöras

av affärer, bostäder, restauranger, arbetsplatser och andra typer av verksamheter.18

17

Repstad, Pål, (2007), Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.] uppl.,


http://www.lund.se/Global/F%C3%B6rvaltningar/Stadsbyggnadskontoret/PDF-

filer/bilsn%C3%A5l%20samh%C3%A4llsplanering/f%C3%B6rstudie%20funktionsblandning%20081

113.pdf

8

Kattvikskajen

Det område i Hudiksvalls hamn som ligger närmast centrum och centralstationen. Området

har tidigare varit plats för olika typer av industriverksamheter.19

Attraktivitet

Att en stadsdel är attraktiv betyder att den lockar många. En attraktiv stadsdel är en stadsdel

som människor väljer att bosätta sig i.20

Exploateringsavtal

Avtal mellan kommunen och exploatören som berör bebyggandet av mark. Exploatören

utgörs av en fastighetsägare och avtalet upprättas oftast tillsammans med

detaljplanläggningen.21

Bokal

Är en lokal där det är möjligt att bedriva både handel och boende. Handel sker i bottenplan på

fastigheten och lägenheten är placerad ovanför. Denna lösning inbjuder till boende och

drivande av verksamhet.22

2. ATTRAKTIVITET

I denna del av uppsatsen behandlas olika möjligheter att skapa attraktivitet i en stadsdel. Det

är endast de faktorer som går att applicera på den situation som råder i Hudiksvall som

kommer att beröras. Alla olika faktorer som kan medföra attraktivitet till en stadsdel kommer

inte att beröras då det varken är möjligt eller relevant för ämnet. Faktorerna för attraktivitet

nämns nedan utan inbördes ordning.

2.1 Närhet till havet

Närhet till hav och vatten är en faktor som visat sig viktig när det gäller att lyckas attrahera

människor och verksamheter till ett område. Havet är fysiskt naturgivet vilket ger en stadsdel

fördelar gentemot andra som inte kan erbjuda samma närhet. Utöver närhet till havet kan

stadsdelar även med fördel utnyttja tillgång till hamnar. Exempel på en positiv

hamnutveckling finns i Baltimore, USA. I denna stad har de gamla hamnområdena byggts om

till bostads- och verksamhetsområden. I Baltimore var det företagare i staden som själva tog

tag i situationen och påverkade stadsplanerarna så att de garanterade en stadsplan. Företagarna

såg hamnområdet som en resurs men vågade inte exploatera det innan de hade stadsplanen

som garanti. Att en stadsplan för området antogs gjorde att de privata aktörerna vågade satsa

kapital och lokalisera sig i området. Till en början var det verksamhetslokaler som anlades i

hamnområdet i Baltimore men på senare tid har området också berikats med bostäder, då

efterfrågan om bosättning har ökat.23

19

Gradh, Mats 20

http://www.ne.se/kort/attraktiv 21

http://www.ne.se/exploateringsavtal 22

http://www.mkbfastighet.se/templates/Page.aspx?id=125332 23

Andersson, Roland, (1998), Attraktiva städer: en samhällsekonomisk analys, Byggforskningsrådet,

Stockholm, s. 14-16, 31-33

9

2.2 Kollektivtrafik

Närhet till en väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik är ytterligare en faktor som bidrar

till att attraktiviteten i en stadsdel ökar. Det har visat sig att tillgången till kollektivtrafik har

stor betydelse när det gäller att attrahera nya invånare till en stadsdel. Människor dras till de

stadsdelar som kan erbjuda bra kollektivtrafik. Kollektivtrafik gör att befolkningens

försörjningsmöjligheter och rörelse ökar både i regionen och till övriga delar av landet.

Invånarna får inte bara tillgång till den egna stadens arbets- och rekreationsmöjligheter utan

också till andra närliggande städers. Detta är en faktor som blir allt viktigare då det blivit

vanligare att människor bor i en stad och samtidigt utnyttjar arbetsmöjligheterna i en annan.

Finns det då tillgång till goda kollektivtrafikförbindelser gör det att befolkningen lättare kan

nå andra delar av landet och därmed inte blir tvungna att flytta om de skulle få ett jobb utanför

den egna stadens gränser. Detta innebär att städer som har tillgång till en välfungerande och

utbyggd kollektivtrafik har fördelar gentemot andra städer som saknar detta i arbetet med att

attrahera nya invånare.24

2.3 Barriärer

En barriär kan utgöras av vägar och järnvägar. Barriärer har oftast en negativ påverkan på

attraktiviteten i en stadsdel. Om trafiken i eller runt stadsdelen är alltför tung eller om det

finns korsningar som är alltför svåra att passera bidrar de till att barriäreffekterna ökar i och

runt stadsdelen. Barriäreffekterna medför svårigheter för invånarna att förflytta sig mellan den

egna stadsdelen och de övriga delarna av staden. Blir detta hinder alltför stort leder det till att

färre människor besöker stadsdelen. Skulle tillgängligheten till stadsdelen minska innebär det

att stadsdelen inte blir lika attraktiv för människor att bosätta sig i och befolkningen minskar.

För att undvika att det blir verklighet är det viktigt att de som sköter planeringen i staden

arbetar för att motverka barriäreffekter. Lyckas de med det kan det bidra till att attraktiviteten

i stadsdelen ökar.25

2.4 Gatumiljö

Ännu en faktor som har betydelse för att skapa attraktivitet är goda utemiljöer. Är

utemiljöerna i en stadsdel goda leder det till att aktiviteten av människor ökar. Skulle

utemiljöerna inte vara tillfredställande finns en risk att antalet människor och dess aktivitet i

stadsdelen minskar. Det har visat sig att om människor inte kan röra sig obehindrat utan att bli

störda av andra människor undviker de vissa stråk. Stråken upplevs som för trånga och

aktiviteten minskar. Toleransen varierar från individ till individ vilket innebär svårigheter

med att bedöma var gränsen för ett trångt stråk går. Det betyder att det är problematiskt att

skapa stråk som passar alla.

Det finns enligt den danska arkitekten Jan Gehl tre olika typer av aktiviteter. Dessa är:

nödvändiga aktiviteter, valbara aktiviteter och sociala aktiviteter. Nödvändiga aktiviteter

utgörs av att gå till skolan, arbetet, handla och vänta på bussen. Saker vi är tvungna att göra i

det vardagliga livet. Valbara aktiviteter utgörs till exempel av att ta en promenad, vila på en

bänk eller sola. Om områdets utemiljöer är dåliga påverkas valbara aktiviteter mest. Den sista

kategorin är sociala aktiviteter. Sociala aktiviteter är barn som leker och vuxna som umgås i 24

Glaeser, Edward L, (2011), Triumph of the city: [how our greatest invention makes us richer,

smarter, greener, healthier, and happier], [New ed.], MacMillan, London, s. 238-241 25

Gehl, Jan, (1987), Life between buildings: using public space, Van Nostrand Reinhold, New York,

s. 141

10

parker med mera. Det är den fysiska miljön som avgör hur stor aktivitet det är i en stadsdel.

Det innebär att de som skapar de fysiska förutsättningarna i ett område har ett stort ansvar för

framtida aktivitet i området. En god aktivitet i ett område leder indirekt till attraktivitet.26

Jane Jacobs, publicerad arkitektur- och stadsplaneringskritiker, teorier är att gatorna som

en stad består av tjänar ett annat syfte än att bara ge plats åt gång- och biltrafik. De har en

annan funktion som innebär att bidra med cirkulation till staden, det ger staden liv och får den

att fungera. Gatans funktion beror på vilka byggnader och funktioner den gränsar till, gatorna

i en stad tillhör en stads viktigaste offentliga platser. För om vi skall tänka på en stad så är det

första som kommer upp i våra huvuden gatorna och deras utformning. Är gatorna tråkiga så

blir även staden tråkig men om gatorna är inbjudande och trevliga blir staden i sig trevlig.

Därför är det viktigt i skapandet av en ny stadsdel att det anläggs inbjudande och trevliga

gaturum annars kommer inte befolkningen i staden besöka stadsdelen, stadsdelen blir

oattraktiv.27

2.5 Blandning av funktioner

Det har visat sig att områden med inplanerade mötesplatser förblir döda och tråkiga om de

inte kan erbjuda andra typer av verksamheter och funktioner i form av affärer, restauranger,

frisörsalonger och andra offentliga funktioner som tillför liv till området.28

För att lyckas

planera gator som är välfungerande krävs att det rör sig människor på gatan under olika tider

på dygnet. För att skapa en konstant rörelse i ett område krävs en blandning av funktioner som

kan utnyttjas under olika tider på dygnet. Det går att skapa ett ömsesidigt utnyttjande. Enligt

Jane Jacobs så uppskattar människor rörelse i ett område, rörelse som uppmuntras av olika

affärsverksamheter eller liknande. Samtidigt som affärsverksamheterna är beroende av att

människor rör sig i området och utnyttjar dess funktioner. Då blir det attraktivt både för

människor att bosätta sig i området och för verksamhetsutövare att lokalisera sig.29

2.6 Dragare

Dragare har visat sig gynna utvecklingen i en stadsdel. En dragare attraherar människor till

stadsdelen under olika tider på dygnet. En dragare kan utgöras av olika typer av

kulturbyggnader men också andra byggnader såsom badhus, mässhallar och stora affärer. Det

har visat sig vara positivt för en stadsdel om de anläggs byggnader där det är möjligt att

arrangera olika typer av evenemang och kulturföreställningar. Att anlägga dragare i en

stadsdel leder till att attraktiviteten i stadsdelen ökar. De evenemang som arrangeras med

hjälp av dragaren genererar turister. Återkommande evenemang kan även öka invånarantalet i

stadsdelen. Det i sin tur hjälper omkringliggande verksamheter då allt fler besökare kommer i

kontakt med dessa när de skall besöka dragaren i området Tillgången till olika typer av

evenemang i en stadsdel innebär att befolkningen naturligt kommer i kontakt med och besöker

området.30

26

Gehl, Jan, (1987), Life between buildings: using public space, Van Nostrand Reinhold, New York,

s. 11-14,131,135 27

Jacobs, Jane, (2005), Den amerikanska storstadens liv och förfall, Daidalos, Göteborg, s 50-51 28



Andersson, Roland, (1998), Attraktiva städer: en samhällsekonomisk analys, Byggforskningsrådet,

Stockholm, s. 16

11

2.7 Politisk styrning

Den politiska styrningen i en stad har stor påverkan på en stadsdels utveckling. Att politiker,

oberoende av vilket politiskt parti de tillhör, har en relativt gemensam bild av hur stadsdelen

bör utvecklas i framtiden och hur det ska genomföras medför att attraktiviteten ökar. Om en

gemensam bild skall kunna skapas krävs att de olika partierna och andra sektorer inom staden

har överseende med vissa meningsskiljaktigheter dem emellan. Det är viktigt att försöka se

saker ur andra synvinklar än bara den egna och genom detta bredda sitt perspektiv i frågan.

Om denna tolerans finns ökar möjligheterna till att ett samarbete skall kunna bli verklighet.

För att underlätta är det bra om partierna och de andra aktörerna i kommunen kan skapa en

gemensam plattform att stå på i den aktuella planeringsfrågan. Det skulle underlätta i

planeringen av stadsdelen i ett senare stadium, eftersom alla redan från början enats om vad

som gäller. Skulle en gemensam plattform bli verklighet ökar möjligheterna att skapa en

blandad och tät stadsdel. Om aktörerna i staden vet hur utvecklingen kommer att utformas

skapas stabilitet och de privata aktörerna vågar delta i projektet med att anlägga en ny

stadsdel.31

2.8 Utbildning

Städer som kan erbjuda befolkningen utbildning ses ofta som attraktiva och har en positiv

befolkningsutveckling. Företag lokaliserar sig i områden med arbetskraft, och då är områden

med högutbildade invånare attraktiva. Detta i sin tur innebär att inkomstnivåerna oftast är

högre i städer med utbildningsmöjligheter än i de städer som inte kan erbjuda samma

möjligheter. Städer där utbildningsnivån är hög har därför lättare att locka till sig nya

invånare. Den trenden ser ut att vara ihållande då utbildning under den senaste tiden blivit allt

viktigare i samhället. Hur attraktiv en stad är påverkas av vilka utbildningsmöjligheter som

finns och vilken utbildningsnivå en stad kan erbjuda. Är dessa möjligheter goda ökar stadens

möjligheter att attrahera nya invånare till staden och nya företag lokaliserar sig i staden.32

3. HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR EN FUNKTIONSBLANDAD

STADSDEL

I den här delen kommer jag att presentera olika faktorer som möjliggör eller motsätter

skapandet av en funktionsblandad stadsdel. Dessa faktorer bör Hudiksvalls kommun ta

hänsyn till både under planeringsprocessen och vid en framtida exploatering av hamnområdet,

om deras intention i framtiden är att skapa en funktionsblandad stadsdel på Kattvikskajen.

Dessa faktorer nämns utan inbördes ordning.

3.1 Vad dagens befolkning efterfrågar

För att stå sig i konkurrensen gentemot andra städer i arbetet med att attrahera nya invånare är

det viktigt att enskilda städer gör sig så attraktiva som möjligt. En attraktiv stad bör kunna

erbjuda tilldragande livsmiljöer. Ekonomisk tillväxt och sysselsättning är grunden för

31

Tunström, Moa, På spaning efter den goda staden: om konstruktioner av ideal och problem i svensk

stadsbyggnadsdiskussion, Örebro University, Diss. Örebro : Örebro universitet, 2009,Örebro, 2009, s.

43-44 32


smarter, greener, healthier, and happier], [New ed.], MacMillan, London, s. 27-29

12

tilldragande livsmiljöer. Det är kommunerna som bär det tunga ansvaret när det kommer till

att utveckla dessa livsmiljöer. För att lyckas har det visat sig vara av stor vikt att kommunen

skapar en tätare stadsmiljö, vilken både idag och i framtiden kan erbjuda en

funktionsblandning av verksamheter, bostäder och tillgängliga transportsystem. Det är bara

några av faktorerna som spelar in för att lyckas i arbetet med att skapa en stadsdel som tilltalar

oss människor.33

34

Det är viktigt att de som planerar städerna utgår från vad som behövs för just den aktuella

platsen. Det är omöjligt att titta på andra städer och göra exakt likadant eftersom varje

stadsdel är unik och har sina egna behov. Därför är det viktigt att de som planerar tar hänsyn

till de olika grupperna i det specifika samhället. Om alla inblandade har varit delaktiga under

planeringsprocessen underlättar det genomförandet av visionen. Det går inte att utgå från

endast en sanning.35

Det finns idag ett flertal studier som visar att kravet på goda fysiska-, ekologiska- och

sociala miljöer ökar allt mer inte bara i Sverige utan i hela världen. De genomförda studierna

visar att människor i dagens samhälle inte enbart efterfrågar renodlade bostadsområden utan

också efterfrågar funktionsblandning i närhet av bostaden. Det som efterfrågas är

funktionsblandning i form av stadskvarter där olika typer av verksamheter är etablerade. Det i

sin tur tillför liv och rörelse till det aktuella området. Efterfrågan att bosätta sig i eller i

närheten av funktionsblandade stadskvarter är något som tros öka ännu mer i framtiden, då

dagens ungdomar efterfrågar andra funktioner än tidigare generationer. Ungdomar idag vill

leva i områden som är stimulerande, långsiktiga och kan erbjuda en god miljö. Närheten till

vardaglig service kommer bli allt viktigare i framtiden på grund av den tidsbrist och stress

som finns i dagens samhälle. Det innebär att efterfrågan på områden där det är möjligt att

utföra sina dagliga ärenden utan tillgång till bil ökar.36

37

Företaget SABO som är en intresse- och branschorganisation för cirka 300 bostadsföretag38

har genomfört en studie via internet där de studerat vad unga vuxna skriver i olika sociala

medier om sin efterfrågan på bostäder. I denna studie framkom det att unga vuxna i åldern

från 13 år tills det att de blir småbarnsföräldrar helst vill bosätta sig i centrala områden av

städerna där det erbjuds blandad bebyggelse. Det som är viktigt med den blandade

bebyggelsen är att den medför närhet till jobb, skola och andra aktiviteter. Det är viktigare för

unga vuxna att ha nära till centrala funktioner i staden än att standarden på boendet är av allra

högsta kvalité.39

Detta bekräftas även i en rapport producerad av fastighetsägarna.

Fastighetsägarna är en intresseorganisation som arbetar för att skapa en välfungerande

fastighetsmarknad i Sverige. De skriver i sin rapport från 2008 att människor idag bor allt

33

http://www.trafikverket.se/PageFiles/16239/plattform_for_den_goda_staden.pdf 34

Linhult Andersson, Caroline (2010). Så får vi den - goda staden, Trafikverket, s. 27 35

Berntsson, Viveca (red.), (2002), Stadsplanera - istället för trafikplanera och bebyggelseplanera, 1

uppl, Boverket, Karlskrona, s. 22-23 36

Wärnhjelm, Mathias, (2010), Funktionsblandade stadskvarter– En idébank för politiker, planerare,

fastighetsägare och byggare, Trafikverket, s. 9 37



http://www.sabo.se/om_sabo/Sidor/default.aspx 39

http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2011/okt/Documents/UngasSynP%C3%A5Boende_111025.p

df

13

trängre för att få tillgång till den närhet som centrala delar av staden utgör, vilket gjort att

efterfrågan på större familjelägenheter centralt i städerna har ökat under senare tid.40

3.2 Om kommunen äger marken

Kommunens möjligheter att skapa en funktionsblandad stadsdel ökar om kommunen äger

marken. Kommunens intentioner att skapa funktionsblandning ställs mot byggherrarnas idéer

på hur en exploatering skall utföras i verkligheten. Kommunens intentioner är att skapa ett

område där funktionsblandning erbjuds genom att avvara verksamhetslokaler i bottenplan på

fastigheterna. Funktionsblandning möjliggör att olika typer av verksamheter kan lokalisera sig

i den aktuella stadsdelen. Blandningen av verksamheterna i området bidrar till skapandet av

liv och rörelse. Byggentreprenörerna däremot hänvisar till problematiken för verksamheterna

och de nya stadsdelarna att lyckas uppnå lönsamhet. Verksamheterna i bottenplan måste

kunna konkurrera med de redan befintliga verksamheterna i staden. Om verksamheten inte är

tillräckligt konkurrenskraftig blir den alltför beroende av de boende i stadsdelen de är

lokaliserade i. Detta gör att byggherrar oftast ställer sig skeptiska till en utbyggnad av en

funktionsblandad stadsdel. De ser svårigheter att konkurrera med centrum och andra

externhandelsområden.41

När kommunen äger marken i området där en framtida exploatering är aktuell innebär det

att kommunen har bra möjligheter att påverka utformandet av stadsdelen. De har möjlighet att

styra stadsutvecklingen i staden. För att detta skall kunna bli verklighet krävs att synen på hur

stadsutvecklingen skall utformas är väl förankrad i kommunen och bland verksamma partier.

Skulle partierna inte ha samma syn på hur staden skall utvecklas inbjuder det utomstående

exploatörer till att få mer inflytande över planeringsprocessen. Om kommunen däremot har en

gemensam syn på hur exploateringen skall genomföras ökar möjligheterna att binda framtida

exploatörer med hjälp av ett markanvisningsavtal. Ett markanvisningsavtal är en typ av

civilrättsligt avtal, i detta avtal beskriver kommunen vad de förväntar sig av exploatören vid

en framtida exploatering. Det innebär att exploatören binder sig till det utförande som

kommunen har satt upp i kontraktet. Skulle fler exploatörer vara aktuella kan kommunen med

hjälp av en markanvisningstävling binda den exploatör som motsvarar kommunens visioner

och förväntningar bäst. Är efterfrågan på marken i det aktuella exploateringsområdet lågt har

kommunen sämre förutsättningar att påverka den framtida utbyggnaden på grund av det låga

intresset. Kommunen blir då tvungen att sänka sina krav på hur utförandet skall utformas.42

Även om kommunen är markägare är det vanligt att kommunens plan inte efterföljs.

Detta kan bli verklighet då kommunen inte är både markägare och byggherre. Risken är då att

den vision kommunen utarbetat inte uppfylls till fullo utan att det istället blir byggherren, som

bidrar med det ekonomiska kapitalet, som styr hur det nya området utformas. I dessa fall blir

kommunen tvungen att planera om, det innebär att ett väl planerat område helt plötsligt kan

bli ett dåligt planerat område.43

I det fallet är det vanligt att det skapas bostäder på alla plan i

fastigheten istället för verksamhetslokaler i bottenplan. Argumentet som framförs av

byggherrarna är den dåliga ekonomin som råder bland befolkningen vilket gör det omöjligt att

40

Fastighetsägarna, (2008), Länka in ungdomar i flyttkedjor, s. 7-8 41



Boverket, (2010), Social hållbar stadsutveckling, 1 uppl, s. 41 43


fastighetsägare och byggare, Trafikverket, s. 10-11

14

ett funktionsblandat område skall kunna vara lönsamt. Andra argument mot

funktionsblandade områden är problematiken med att bygga verksamhetslokaler i bottenplan

på bostadshusen. Här finns det motsättning mellan de som sköter den fysiska planeringen på

kommunen och byggherrarna som exploaterar marken. Planerarna vill ofta att bostäderna och

verksamhetslokalerna i det nya området skall vara färdigställda samtidigt. Byggherrarna

däremot menar att ett boendeunderlag måste finnas i området innan de är villiga att bygga

verksamhetslokaler i bottenplan på fastigheterna.44

En lösning på detta problem kan vara att

bygga ”bokaler”. Då blir risken mindre för byggherrarna och kommunen får sina

verksamhetslokaler i bottenplan. I ”bokalen” är det möjligt att kombinera bostad med

affärsverksamhet. Affärer ligger i bottenplan mot gatan och ovan på denna ligger lägenheten

där det är möjligt att bo. ”Bokaler” är något som använts vi utbyggnaden av Hammarby

sjöstad.45

3.3 Marknadsförutsättningar

Marknadsförutsättningar är konkurrensen mellan olika stadsdelar. Om konkurrensen mellan

en möjlig ny stadsdel och redan befintliga stadsdelar är för stor minskar möjligheterna att

skapa en funktionsblandad stadsdel. Områden som kan konkurrera med en funktionsblandad

stadsdel är stadens befintliga centrum, andra stadsdels centrum och områden där extern handel

erbjuds. Den bransch som är svårast att anlägga är detaljhandel då det är den bransch som är

minst konkurrenskraftig. Andra verksamheter så som restauranger, gym och friskvård

påverkas också hårt av konkurrensen. För stor befintlig konkurrens kan leda till att det inte

finns underlag att skapa en ny funktionsblandad stadsdel. För att kunna bedöma möjligheterna

till att anlägga en funktionsblandad stadsdel är marknadsanalys ett bra redskap. Med hjälp av

marknadsanalysen kan kommunen känna av vilket behov som finns i staden.

Marknadsanalysen görs i samverkan med de verksamhetsutövare som eventuellt är

intresserade av att etablera sig i den nya stadsdelen.

En annan faktor vad gäller möjligheterna att anlägga en funktionsblandad stadsdel är att

de bor och arbetar tillräckligt många i stadsdelen och de intilliggande områdena för att det ska

bli lönsamt att driva butiker, restauranger och andra verksamheter. Det är av stor vikt att

undersöka vad befolkningen egentligen efterfrågar i den nya stadsdelen.46

En handelspolicy skulle kunna utarbetas i samråd med de övriga aktörerna i kommunen

för att skapa en trygghet för handeln. Om kommunen har en tydlig handelspolicy ger det en

tydlig bild av den framtida utvecklingen inom handeln.47

En ytterligare möjlighet om det är

svårt att bedöma marknadsförutsättningarna i den nya stadsdelen är att anlägga ett temastråk.

Detta temastråk kan utgöras av en viss målgrupp som kommunen inriktar sig på.48

3.4 Tillgänglighet

Ett annat viktigt inslag för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel är närheten till

kollektivtrafikfärdmedel. Närhet till kollektivtrafikfärdmedel bidrar till att invånarna lätt kan

44



Boverket, (2010), Social hållbar stadsutveckling, 1 uppl, s. 47 46


fastighetsägare och byggare, Trafikverket, s. 12-14 47

Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan, Boverket, s. 45-46 48


fastighetsägare och byggare, Trafikverket, s. 18

15

ta sig mellan den nya stadsdelen och resten av staden. Det måste finnas bra möjligheter att nå

den nya stadsdelen både till fots och med cykel, bil och kollektivtrafik. Därför bör kommunen

se till att den nya stadsdelen blir tillgänglig och att det finns parkeringsmöjligheter för både

bil och cykel.49

Kommunikationer är förutom att skapa tillgänglighet till det nya området

också viktig när det gäller att skapa en god stadsmiljö. Det blir allt vanligare att arbeta i en

stad men bo och utnyttja rekreationsmöjligheterna i en annan stad.50

Finns det inte tillgång till

kommunikationer i ett område leder det till att befolkningen uppfattar stadsdelen som mindre

trivsam att bo i.51

3.5 Naturliga rörelsemönster

Ytterligare en betydelsefull faktor i skapandet av en funktionsblandad stadsdel är ett naturligt

rörelsemönster. Ett naturligt rörelsemönster kan hämmas genom bland annat vägar och

järnvägar, som utgör barriäreffekter. Det är viktigt att ett naturligt rörelsemönster skapas så att

de boende i staden besöker området på eget initiativ. För att lyckas med detta är det viktigt att

framkomligheten och tillgängligheten är god, om så inte är fallet finns risken att befolkningen

inte besöker den nya stadsdelen. För att undvika att detta blir verklighet är det viktigt att

kommunen anlägger olika stråk, parker och torg som naturligt drar till sig människor.52

För att motverka de barriäreffekter som en järnväg utgör i en stad bör kommunen planera

in järnvägsundergångar på de platser där det är möjligt att anlägga sådana.

Järnvägsundergångar innebär att befolkningen kan nå den nya stadsdelen på ett enkelt och

säkert sätt utan att behöva korsa järnvägen. Bra planerade järnvägsundergångar ökar

tillgängligheten till stadsdelen. Vid anläggning av järnvägsundergångar finns två alternativ:

planskild korsning och plankorsning. Den planskilda korsningen är att föredra då den tillåter

passering över eller under järnvägen, detta i sig ökar tillgängligheten. En plankorsning

innebär att trafiken korsar järnvägen på samma nivå. I motsats till planskild korsning, minskar

det tillgängligheten till stadsdelen och trafiken flyter sämre.53

3.6 Lämpliga lokaler

Ett alternativ för att skapa lämpliga lokaler i den nya stadsdelen är att kommunen tillämpar

tredimensionell fastighetsindelning. Tredimensionell fastighetsindelning är endast relevant för

de fastigheter där det är aktuellt att lokalisera olika typer av verksamheter. Kommunen kan

med hjälp av tredimensionell fastighetsindelning gynna handeln i ett område. Tredimensionell

fastighetsindelning innebär att en byggnad kan delas in i flera olika fastigheter. En sådan

indelning ökar möjligheterna att bedriva handel i stadsdelen då det inbjuder till en blandnig av

verksamheter i de uppförda byggnaderna. En byggnad kan då innehålla butiker, bostäder,

kontor och andra typer av verksamheter. Handel kan anläggas i bottenplan och sedan bostäder

eller andra typer av verksamheter på övriga plan i byggnaden. Verksamhetslokalerna och

övriga lokaler utgör då olika fastigheter i den uppförda byggnaden. Vid skapandet av en

tredimensionell fastighet krävs att fastighetens gränser är fastställda i sidled, höjdled och

djupled. Om det skall vara möjligt att uppföra en tredimensionell fastighet krävs att de leder

49



http://www.trafikverket.se/PageFiles/16239/plattform_for_den_goda_staden.pdf 51

Linhult Andersson, Caroline (2010). Så får vi den - goda staden, Trafikverket, s. 20-21 52



Banverket, (2009), Järnväg i samhällsplaneringen, s. 15-19, 22-23

16

till en bättre förvaltning, att finansieringen och uppförandet underlättas. Det innebär att en

bedömning måste göras innan fastigheten indelas i flera fasigheter.54

Generellt när det kommer till lämpliga lokaler är det viktigt att kommunen åstadkommer

lokaler som är ändamålsenliga om de vill lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel. I

planeringen är det viktigt att ta hänsyn till varumottagningsmöjligheterna.

Varumottagningsmöjligheterna måste vara goda ur verksamhetsutövarens synvinkel. Det

innebär bland annat att den befintliga takhöjden måste vara högre i de tänkta

verksamhetslokalerna än i övriga bostäder i fastigheten. I planeringen bör det tas hänsyn till

skapandet av skyltfönster, då skyltfönster inbjuder till att driva affärer i området.

Parkeringsmöjligheter är även de viktiga i skapandet av en funktionsblandad stadsdel.

Det kan lösas genom att tillåta parkering både i gatunivå och i större parkeringshus under

marken. Eftersom en funktionsblandad stadsdel måste vara tillgängligt för allmänheten om det

ska gå att bedriva försäljning har det visat sig att parkeringsmöjligheter är ett avgörande

inslag.55

3.7 Dragare

Att lokalisera dragare i nyplanerade stadsdelar har visat sig påverka skapandet av

funktionsblandade stadsdelar positiv. Dragare kan utgöras av till exempel en större

dagligvarubutik, kulturbyggnader, mässhallar och badhus. Butikerna som skall agera dragare i

en funktionsblandad stadsdel är oftast beroende av närhet till kollektivtrafik och parkering.

Många små butiker kan dra nytta av dragarna och anlägger sig i närheten av dessa, vilket

påverkar stadsdelen positivt.56

3.8 Samverkan

Samverkan är en viktig faktor i skapandet av en funktionsblandad stadsdel. Det är av stor vikt

att politiker och tjänstemän har ungefär samma syn och inställning till den nya stadsdelen och

hur den bör utvecklas. Det gäller inte enbart i dagsläget utan även över de olika

mandatperioderna, då den politiska makten eventuellt skiftar i kommunen. Denna enighet är

viktig under de långa planerings- och genomförandeprocesserna som är nödvändiga vid

planeringen av en ny stadsdel. Det underlättar om alla aktörer redan från början delar samma

syn, vilket ger förtroende och skapar stabilitet i planeringsprocessen.57

För att underlätta planeringsprocessen är det viktigt att kommunen samarbetar med

representanter för handel och fastigheter. Ett lyckat exempel på detta är Cesam, ett projekt

som genomförts i Örnsköldsvik. Cesam är en intresseorganisation som består av

representanter från handeln, fastighetsägare och kommunen. Alla jobbar mot ett gemensamt

mål att skapa ett attraktivare Örnsköldsvik. Grunden i projektet är att invånare och besökare

skall trivas i Örnsköldsvik, men också att handel och antal invånare skall öka i staden. Ett

bevis på att detta samarbete är framgångsrikt är Örnsköldsviks utmärkelse för årets stadskärna

både 2001 och 2008.58

54

http://www.regeringen.se/sb/d/11128 55







http://www.cesam.nu/index.asp?pageID=119

17

Som tidigare nämnts kan kommunen med hjälp av planmonopol och detaljplan påverka

möjligheterna att utforma en funktionsblandad stadsdel, därför är det viktigt att kommunen

vet vad de vill tidigt i planeringsprocessen. Förutom att kommunen styr planeringen med

detaljplanen så kan de införa olika områdesbestämmelser för området eller delar av området.

Om det till en början finns en osäkerhetsfaktor för lönsamhet i den nya stadsdelen kan

kommunen ta till åtgärder så som att sänka hyrorna. En sänkning av hyrorna kan innebära att

en verksamhet får möjlighet att etablera sig under de första åren efter att en exploatering

genomförts. När butikerna sedan har etablerat sig på marknaden kan kommunen höja hyrorna

för verksamhetslokalerna igen.59

4. VISIONERNA

I den här delen av uppsatsen skall jag beskriva de två visioner som Hudiksvalls kommun fram

till idag har utarbetat för hamnområdet. Fokus kommer att ligga på hur en eventuell

ombyggnad kan tänkas se ut i framtiden när kommunen börjar exploatera området. I dagsläget

finns inte något fattat beslut på exakt hur en exploatering ska se ut.

Bild 1. Översiktlig bild över Hudiksvall. Röd ring stadens centrum och svart ring Kattvikskajen.

Källa: Omarbetad karta från eniro.

För att få en överblick av Hudiksvall och avståndet mellan stadens befintliga centrum och

Kattvikskajen visas ovan en karta över staden. Bilden visar hur de centrala delarna i staden

ligger i relation till Kattvikskajen där en framtida exploatering är aktuell.

59


fastighetsägare och byggare, Trafikverket, s. 21-23

18

4.1 Vision Kattvikskajen

Tanken var till en början att uppförandet av ett nytt badhus i området Kattvikskajen i

Hudiksvall skulle vara startskottet för ombyggnationen av hela hamnområdet. Idén om att

bygga ett badhus började utredas och en vision för Kattvikskajen skapades. Badhuset

tillsammans med ett intilliggande allaktivitetshus sågs i detta skede som de enskilt viktigaste

byggnaderna i området. I badhuset skulle det bli möjligt att bedriva badverksamhet i form av

simning, lek och även möjlighet till rekreation för stadens invånare. Allaktivitetshuset var

tänkt att fyllas med olika typer av aktiviteter som konserter och utställningar. Detta har hittills

inte varit möjligt att bedriva i Hudiksvall.60

Söder om det nya badhuset fanns planer på att anlägga ett årstidstorg som kan byta

utseende efter årstid. I anslutning till badhuset och årstidstorget skulle det anläggas en trappa

ner mot havet, så att invånarna får tillgång till havet. På vintrarna kan denna trappa fungera

som plats där skridskoåkare tar en paus. Detta är något som kan tillföra liv i området året

runt.61

Det finns även ett behov av en gästhamn i Hudiksvall. Enligt visionen är det möjligt att

anlägga en sådan i anslutning till badhuset. Mellan badhuset och allaktivitetshuset fanns

planer på att göra en allaktivitetsgång där olika typer av funktioner i form av café,

gästhamnsreception och turistbyrå skulle anläggas.

Det är viktigt att det nya området som skapas ute på Kattvikskajen länkas samman med

den tidigare bebyggelsen som finns i områdets närhet. Därför måste det vid en framtida

ombyggnad tas hänsyn till den intilliggande bebyggelsen men även vägar och tågstation.

Kommunen påpekar dock att det nya området inte skall vara någon kopia av dagens

Hudiksvall utan något nytt som ändå passar in i den nuvarande stadsbilden. Tanken är att

bygga cirka 200 nya lägenheter i området Kattvikskajen. Lägenheterna skall fördelas på

byggnader med fyra våningar som är öppna mot havet. Öppningen mot havet är viktig för att

skapa en så bra koppling till vattnet som möjligt. Tillsammans med närhet till staden och de

goda kommunikationsmöjligheterna kan det ses som områdets största fördelar i konkurrensen

med redan befintliga områden.62

I denna vision är tanken att de södra delarna av området främst skall bestå av bostäder

och att de norra delarna ska bestå av områden för olika aktiviteter.63

Husen i området skall

vara utspridda och området ska kännas öppet och luftigt. Husen i området ska planeras så att

de kan möjligöra för att olika typer av verksamheter kan lokalisera sig. Detta är något som

kommer ge området en flexibilitet. Exempel på verksamheter är butiker, restauranger, kontor

och café. Etableringen av dessa verksamheter skall ske i bottenplan på de planerade husen.

Om det visar sig finnas en efterfrågan från företag att etablera sig i området planerar

kommunen att anlägga lokaler för ändamålet. Dessa lokaler skall anläggas i närheten av

befintliga kommunikationer för att öka tillgänglighet.

I denna vision är tanken att parkeringsmöjligheterna på Kattvikskajen ska lösas genom

dels parkeringshus men också ytparkering. Parkeringshusen ska byggas under befintliga

fastigheter och ytparkeringarna kommer att vara tillgängliga utefter gatorna. Även parkeringar

runt dragarna i området, badhuset och allaktivitetshuset är planerade.64

60

http://www.hudiksvall.se/upload/6973/Vision%20Kattvikskajen.pdf 61




http://www.hudiksvall.se/upload/6973/Vision%20Kattvikskajen.pdf

19

I området Kattvikskajen skall också olika stråk planeras in, ett stråk är tänkt att gå från

centralstationen till området. Det finns planer på ett skapa en ny kanal från Kattvikskajen in

mot centralstationen. En sådan kanal skulle ge invånarna i stadsdelen möjlighet till

båtparkering men också inbjuda till ett trevligt promenadstråk längs kanalen. Förutom detta

stråk som kopplar samman centralstationen och Kattvikskajen finns planer på att anlägga en

kajpromenad, här skall bänkar, träd och belysning erbjuda invånarna tillgång till havet under

olika tider på dygnet. Till detta planeras även ett stråk som skall binda samman de främre och

bakre delarna av området. Grundtanken är att detta stråk skall vara tillgängligt för biltrafik

och utformas likt en aveny. Det sista stråket ut till Kattvikskajen går från Möljen och

Magasingatan i staden och sammanstrålar med varandra och går sedan från allsportsparken till

de delar av området där badhuset och allaktivitetshuset är belägna. I de norra delarna av

Kattvikskajen finns det planer på att anlägga en allsportspark som skall inbjuda till olika typer

av aktiviteter. Planerna är att anlägga en större skatepark, minisportplan, en klättervägg och

en bouleplan. Parkområdet skall bjuda in de som främst inte är föreningsanslutna och i de

södra delarna planeras mer traditionella parkaktiviteter. De södra delarna ska samtidigt

fungera som en buffertzon mot andra närliggande områden. Grundplanen är att denna park i

de södra delarna skall bli klar i ett tidigt skede innan husen börjar ta form.65

Bild 2 Exempel på hur en utbyggnad Bild 3.Exempel område idag.

kan se ut i framtiden. Källa: Vision Kattvikskajen.

4.2 Alternativ vision för Kattvikskajen

Förutom Hudiksvalls kommuns egen vision för området Kattvikskajen så har kommunen låtit

det utomstående företaget A1 arkitekter AB skapa en alternativ vision. Utgångspunkten för

denna vision är att skapa en mer stadsliknande bebyggelse än den kommunen tog fram i sin

egen vision. Kattvikskajens centrala läge och den ökade efterfrågan på boende i centrala

65

http://www.hudiksvall.se/upload/6973/Vision%20Kattvikskajen.pdf

20

miljöer är anledning till att Hudiskvalls kommun bett om en alternativ vision för området.

Hudiksvalls nuvarande stadskärna utgör en liten del av stadens totala yta. Genom att bygga en

funktionsblandad stadsdel där boende, handel och vatten möts hoppas kommunen kunna

utöka Hudiskvalls stadsliv.66

Att skapa områden med gatunät där olika funktioner får plats och kan verka har genom

tidens gång visat sig vara attraktivt och något som vi människor efterfrågar. Även i denna

vision benämns att en av Kattvikskajens stora fördelar är närheten till centralstationen där

båda buss- och tågförbindelse nås. Järnvägen ligger mellan Hudiskvalls nuvarande stadskärna

och Kattvikskajen. Då järnvägen avger både buller och vibrationer är det viktigt att i

planeringen ta hänsyn till säkerhetsavståndet. Kommunen måste också i sin planering ta

hänsyn till den framtida utbyggnaden av Ostkustbanan. Ostkustbanans framtida utseende kan

ändra förutsättningarna för det nya området.67

I den alternativa visionen för området Kattvikskajen benämns vikten av att ombyggnaden

av hamnen inte får bryta alltför mycket mot dagens stadsutformning. Det nybyggda området

måste passa in i hur staden ser ut i dagsläget. I A1:s förslag för området är planen att skapa en

allé som i sin tur fungerar som skiljevägg mot järnvägen och Kattvikskajen. Bebyggelsen

anläggs då öster om allén som skall motverka buller och verka för att Kattvikskajen ska bli ett

så hälsosamt område som möjligt. Till allén, som går jäms med järnvägen, planeras två

parallellgator. Utöver det, planeras ett grönt stråk mellan allén och järnvägen som skall skapa

distans till järnvägen. Förutom dessa parallella gator skall fem tvärgator anläggas som

sammanbinder området och skapar kvarterskänsla. Alla planerade gator i området skall vara

tillgängliga för biltrafik, vilket säkerställer tillgänglighet till Kattvikskajen.

Bebyggelsen som planeras i området Kattvikskajen utgörs av olika kvarter och varje

kvarter skall bestå av sex olika fastigheter. Resultat av det är att många olika aktörer har

möjlighet att bygga i området. En av grundtankarna för Kattvikskajen är att alla fastigheter

ska ha havsutsikt, för att det ska vara möjligt kommer en öppen planering användas och

bebyggelsen placeras i kvarterens utkanter. I den alternativa visionen står det även att

bebyggelsen bör vara varierad men majoriteten ska inte överstiga tre våningar. Anledningen

till variation och höjdbegränsningen är att Kattvikskajen bör behålla den karaktär som redan

finns i staden.68

I visionen ges förslag på två olika hustyper som bör uppföras i området. Den första typen

är lameller i olika höjder där de högsta husen inte bör överstiga sex våningar. Ett lamellhus är

ett friliggande bostadshus som utgörs av en rak länga69

. Den andra bostadstypen som föreslås

är radhus med terrasser. Mot huvudallén planeras fyravåningshus med plats för garage och

verksamhetslokaler i bottenplan. Förutom detta finns planer på att uppföra ett hus med i

huvudsak kontorslokaler och med andra verksamheter såsom hotell och restauranger i

bottenplan. Denna byggnad bör placeras i närheten av tåg- och busstation för att öka

tillgängligheten. Vid det planerade badhuset ges även i denna vision förslag om att anlägga en

allsportspark, i anslutning till detta anläggs också ett allaktivitetshus.70

I de södra delarna av Kattvikskajen placeras även i detta förslag en park som markerar

vart Kattvikskajen slutar. Parken kan sedan länka ihop Kattvikskajen med framtida områden.

66

http://www.hudiksvall.se/upload/Utvecklingsprogram/A1%20Kattvikskajen.pdf 67



http://www.ne.se/lang/lamellhus 70

http://www.hudiksvall.se/upload/Utvecklingsprogram/A1%20Kattvikskajen.pdf

21

Längs hela kajen anläggs båtbryggor, detta kan resultera i att invånarna i Hudiskvalls stad får

möjlighet till båtplatser i centrala lägen och att livet vid stadens kajer ökar. Det finns även

planer på att dra in två kanaler i området. En av kanalerna är tänkt att gå i mitten av området

och därmed koppla samman Kattvikskajen med centralstationen. Den andra kanalen är tänkt

att gå längre söderut i området. Detta för att alla som bor på Kattvikskajen skall få tillgång till

vatten.71

Bild 4. Bild 5.

Exempel på den första utbyggnaden. Exempel på en fortsatt utbyggnad av området.

Källa: A1 gruppens vision för Kattvikskajen.

4.3 Situationen idag

I dagsläget står planeringen av Kattvikskajen nästintill helt stilla och inga ny framsteg har

gjorts under den senaste tiden. Denna situation blev verklighet efter det senast genomförda

valet då Hudiksvall fick en ny politisk majoritet. Den nya politiska majoriteten i Hudiskvall

består av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.72

De

har beslutat att lägga de tidigare framtagna visionerna på is. De har istället valt att fokusera på

andra delar av Hudiksvalls hamnområde.73

Hamnområdet i Hudiksvall består av en yta på

totalt 5 kilometer.74

Denna situation blev verklighet efter att Miljöpartiet i det senaste valet

tilldelats vågmästarrollen och bestämt sig för att stödja allianspartierna i kommunen, istället

för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Den nya majoriteten ställde sig genast skeptisk till

om en exploatering av de slag som tidigare föreslagits i visionerna överhuvudtaget är lämplig

för Kattvikskajen. För att möjliggöra en sådan exploatering kommer det krävas ett mycket

omfattande arbete med både stabilisering av marken i form av pålning, men också med att

71


http://www.hudiksvall.se/templates/Page____633.aspx 73

Gradh, Mats 74

http://www.hudiksvall.se/upload/Nyheter/Vision_Hudiksvall-HR.pdf

22

förstärka kajen som i dagsläget visat sig vara i dåligt skick. Förutom att markförhållandena är

dåliga ute på Kattvikskajen har det visat sig att vibrationsnivåerna från järnvägen är alltför

höga. Det innebär att bostäder inte är lämpade att anläggas alltför nära järnvägen.75

Socialdemokraterna är missnöjda med att det idag inte bedrivs någon planering för det

tidigare högst aktuella området Kattvikskajen. Att planeringen ligger på is tycker

Socialdemokraterna är delvis positivt då det hellre ser sig själva som aktiva och styrande i

planeringsprocessen. Det är även viktigt att kommunen inte går för fort fram i

planeringsprocessen eftersom det då finns en risk för att området inte tas tillvara på bästa sätt,

vilket givetvis är att föredra. Just nu ligger projektet i en ”malpåse” vilket det enligt Olle

Borgström, socialdemokrat, gärna får göra till en ny majoritet bildas i kommunen Då skulle

det återigen bli aktuellt att driva planeringslinjen med bostäder och andra verksamheter. Det

är viktigt med enighet innan en exploatering genomförs, annars ökar risken för en långdragen

genomförandeprocess och ett dåligt slutresultat.76

Göte Bohman, miljöpartist, som idag har ansvaret för planeringen i Hudiksvall berättar

att de just nu arbetar med att ta fram en ny vision för Kattvikskajen. I den visionen finns

planer på att till en början anlägga en ”grön oas”. Oasen är tänkt att utgöra startskottet för en

framtida exploatering. Efter att oasen anlagts kan det vid ett senare tillfälle bli aktuellt att

upprätta bostadshus i området. I denna vision kommer inte lika många bostäder som i det

tidigare förslaget att anläggas. Anledningen till denna förändring är att bostäderna i så fall

skulle skymma stadens utsikt mot vattnet i alltför stor utsträckning. Husen i de tidigare

visionerna var alltför kompakt placerade och byggnaderna i området var dessutom för höga.

Det bästa alternativet när det gäller att påbörja en exploatering vore att börja med den ”gröna

oasen” och färdigställa denna. Det finns ingen som är intresserad av att bosätta sig i tre hus

placerade ute i en ”asfaltsöken” där alternativet är att det sedan dröjer år innan det är aktuellt

att uppföra ytterligare tre eller flera hus. Denna situation skall kommunen undvika.

I den ”gröna oasen” som den politiska majoriteten planerar skall det eventuellt anläggas

en utomhusscen där olika uppträdanden skall kunna anordnas under sommartid. I närheten av

scenen är det tänkt att dessutom anlägga en kommersiell del, där det skapas möjligheter att

under årstiderna visa olika typer av utemiljöer, sälja produkter av olika slag och bedriva

caféverksamhet. Denna del av Kattvikskajen skulle kunna fungera som dragare till området.77

Oppositionen står däremot fast vid de gamla visionerna och vidhåller att husen i området bör

vara mellan 3-4 våningar höga. Oppositionen menar att de nybyggda husen inte alls kommer

att skymma havsutsikten eftersom bostäderna i den befintliga delen av staden är resta på en

höjd. Visst kommer utsikten försämras en del mot idag men försämringen kommer inte att bli

påtaglig.78

Mats Gradh, stadsarkitekt, är kritisk till att anlägga en ”grön oas” på Kattvikskajen. Han

menar att det fördelaktiga läge som Kattvikskajen har bör utnyttjas bättre och föredrar istället

en utbyggnad av ett funktionsblandat område. En funktionsblandad stadsdel skulle kunna

bidra till något positivt för hela Hudiksvall. Om kommunen lyckas anlägga en

funktionsblandad stadsdel på Kattvikskajen kan det i sin tur leda till att hela staden lever upp.

Det kan på längre sikt innebära att de centrala delarna av staden berikas med mer liv och

75

Bohman, Göte, Kommunalråd Miljöpartiet Hudiksvalls kommun 11-12-07 76

Borgström, Olle, 2:e vice ordförande byggnadsnämnden Socialdemokraterna Hudiksvalls kommun

11-12-05 77

Bohman, Göte 78

Borgström, Olle

23

rörelse förutsatt att kommunen lyckas koppla samman staden med Kattvikskajen. Om en

utveckling av Kattvikskajen där verksamheter lokaliseras blir verklighet skulle det vara

möjligt att anlägga ett eller flera handelstråk från de centrala delarna av Hudiksvall ut till det

nybyggda området. Detta skulle gynna handeln i hela staden.

För att lyckas i arbetet med att skapa större rörelse mellan staden och Kattvikskajen

måste det finnas en dragare av något slag ute på Kattvikskajen. En dragare attraherar

människor till att besöka den nya stadsdelen och gynnar då inte bara den egna verksamheten

utan även de intilliggande verksamheterna. Från en början var det tänkt att de tidigare

planerade badhuset skulle kunna fungera som dragare.

Istället för att anlägga ett nytt badhus ute på Kattvikskajen har kommunen valt att rusta

upp det befintliga badhuset i de centrala delarna av Hudiksvall. Det har troligtvis satt stopp

för planerna att anlägga ett nytt badhus ute på Kattvikskajen79

Mats Gradh, stadsarkitekt, får

medhåll av Olle Borgström, socialdemokrat, i resonemanget kring badhuset. Eftersom

upprustningen av det gamla badhuset kostat kommunen ett antal miljoner kronor är det inte

troligt att ett nytt badhus kommer att anläggas på Kattvikskajen. Det är enligt honom synd då

kommunen idag är i behov av ett nytt större badhus, där det kan bedrivas tävlingar. Visst kan

det på lång sikt bli aktuellt att anlägga badhuset nere i hamnen men inte inom den närmaste

framtiden. Det behövs ett ”omtag” i hela processen runt Kattvikskajen och att någonting annat

än badhuset kommer att utgöra startskottet för en exploatering av området. Ett exempel på

detta skulle kunna vara att HSB eller någon annan exploatör börjar med att bygga några

bostadshus i området och att det sedan fylls på med ytterligare fastigheter.80

Kattvikskajen borde användas till något bättre än idag då det är en ”asfaltsöken”. Idag

används Kattvikskajen under vintertid som snöuppläggningsplats, strömmingsfiske på vårarna

och det nordöstra hörnet används till parkering året om. Att de används till

snöuppläggningsplats på vintertid är inte något hinder för en framtida exploatering,

kommunen får helt enkelt flytta sin uppläggningsplats. Kajerna kommer även i framtiden att

vara tillgängliga för strömmingsfiske och parkeringar kommer givetvis upprättas i det nya

området.81

Det är viktigt att trafiken i framtiden får tillgång till Kattvikskajen, därför var det tänkt i

de tidigare planerna att mata området med trafik söderifrån och med hjälp av en bro koppla

samman trafiken till de centrala delarna av Hudiksvall. Givetvis vill kommunen undvika att

trafiken leds mellan bostäder istället är planen att leda trafiken parallellt med järnvägen. För

att säkerhetsställa att de boende når sina bostäder planeras mindre vägar mellan

fastigheterna.82

Denna synvinkel delas av Mats Gradh som menar att det är viktigt att inte stänga ute

bilarna från Kattvikskajen. En annan viktig aspekt är att Kattvikskajen måste vara tillgängligt

för cyklister och gångare83

. Tillgången till olika torg och parker ses som något jätteviktigt i

planeringen av det nya området. Där kan befolkningen mötas och utbyta erfarenheter vilket

skapar liv i området. Närheten till både vattnet och centralstationen ger ypperliga möjligheter

för kommunen att skapa ett bostadsområde som är eftertraktat. Möjligheten att bo alldeles

79

Gradh, Mats 80

Borgström, Olle 81

Borgström, Olle 82

Borgström, Olle 83

Gradh, Mats

24

intill järnvägstationen skulle underlätta för invånare att bo kvar i Hudiksvall och pendla till

exempel till Gävle i söder och Sundsvall i norr.

Just nu undersöker trafikverket möjligheterna att öka järnvägens kapacitet mellan Gävle

och Sundsvall. Planerna är att anlägga ett dubbelspår på sträckan. Detta kan innebära

förändringar när det kommer till centralstationens placering i Hudiksvall. Det optimala säger

Mats Gradh, stadsarkitekt, vore om det blev dubbelspår genom staden med persontrafik, på så

vis kan staden behålla sin puls och närhet till övriga delar av landet. Han menar också att det

vore en fördel om den tunga godstrafiken leds runt staden på ett enkelspår. Det skulle minska

störningen från järnvägen både på för den nya stadsdelen Kattvikskajen men också för de

nuvarande centrala delarna av Hudiksvall.84

I detta resonemang får han medhåll av både

socialdemokraten Olle Borgström och miljöpartisten Göte Bohman som även de säger att det

vore den bästa lösningen.85

Göte Bohman berättar under intervjun att inget beslut är fattat

angående placeringen av järnvägen men det finns en enighet i kommunen om att

persontrafiken även i fortsättningen skall gå genom staden. Just nu tittar kommunen med hjälp

av trafikverket på olika lösningar både ovan och under jord.86

Att dra järnvägen under staden

bemöts med viss skepsis av socialdemokraten Olle Borgström. Han ser det som ett väldigt

dyrt alternativ, men ingenting är omöjligt.87

Om järnvägen kommer att vara lokaliserad på samma ställe som idag, är det viktigt att

kommunen arbetar för att minska barriäreffekterna mellan staden och Kattvikskajen. Det

innebär att järnvägsundergångar behöver anläggas som möjliggör för invånare att lätt kunna

nå både Kattvikskajen och centralstationen.88

Det är idag oklart hur många

järnvägsundergångar som kan tänkas bli aktuella i den framtida exploateringen. Då det är

väldigt dyrt att bygga järnvägsundergångar.89

Kommunen kommer att arbeta aktivt för att

järnvägen även i fortsättningen skall gå genom de centrala delarna av Hudiksvall. Med

järnvägen ökar tillgängligheten till området och stadsdelen Kattvikskajen blir eftertraktad

både av befolkning och av verksamhetsutövare.90

Socialdemokraten Olle Borgström berättar att de har studerat Gävle strand när de

utformat sina planer för Kattvikskajen. Det är farligt att stirra sig alltför blind och inspireras

för mycket av andra områden. Kommunen måste ha en öppen bild i skapandet av ett nytt

område så att det passar in med de specifika förutsättningar Hudiksvall har. Hittills har

kommunen inte varit i kontakt med varken Hudiksvalls befolkning eller eventuella

verksamhetsutövare för att undersöka vad som efterfrågas på Kattvikskajen. Det kommer att

genomföras vid ett senare tillfälle men i dagsläget finns inte något fastsällt datum på när

sådana diskussioner kan genomföras. Kommunen har inte heller varit i kontakt med framtida

exploatörer och diskuterat deras syn på området och vilken typ av exploatering de är villiga

att genomföra. När exploateringen av Kattvikskajen var som mest aktuell uppfattade

kommunen ett intresse från olika exploatörer. Kommunen vet idag inte om exploatörernas

intresse kvarstår.91

Kommunen kan med hjälp av detaljplanen och exploateringsavtal påverka

en framtida exploatering eftersom det inte är aktuellt att kommunen agera som exploatör i

84

Gradh, Mats 85

Borgström, Olle och Bohman, Olle 86

Bohman, Göte 87

Borgström, Olle 88

Gradh, Mats 89

Borgström, Olle 90

Gradh, Mats 91

Olle Borgström

25

anläggandet av Kattvikskajen.92

Göte Bohman, miljöpartist, menar att det inte är någon idé att

inleda en politisk debatt innan en ny vision för Kattvikskajen är färdigställd.93

5. AVSLUTANDE DISKUSSION

I den avslutande diskussionen kommer frågeställningarna att besvaras vidare kommer

Hudiskvalls visioner för Kattvikskajen kommer att diskuteras. Vilka hinder och möjligheter

som finns i arbetet med att skapa en funktionsblandad stadsdel kommer att tas upp.

Avslutningsvis kommer det att diskuteras om en funktionsblandad stadsdel är möjlig att

anlägga på Kattvikskajen.

5.1 Tidigare och framtida visioner

Kommunen har fram till idag tagit fram två visioner för området Kattvikskajen. Gemensamt

för dessa två är planerna på att anlägga ett badhus nere på Kattvikskajen tillsammans med

andra typer av verksamheter och bostäder. Att en blandning av funktioner skapas nere på

Kattvikskajen är en viktig del i visionerna, men endast om ett behov finns. Dessa två visioner

ser idag inte ut att bli verklighet eftersom ett nytt badhus inte kommer att byggas. Kommunen

har istället valt att renovera det befintliga badhuset i centrala Hudiksvall. Badhuset var tänkt

att utgöra startskottet för det nya området. Eftersom ett nytt badhus inte längre är aktuellt

ligger planerna för Kattvikskajen just nu på is.

Partierna som idag har majoritet i kommunen har istället planer på att anlägga en ”grön

oas” nere på Kattvikskajen. De kommer därför inom en snar framtid att utarbeta en ny vision

för området som kommer utgå från konceptet med en ”grön oas”. Utöver oasen finns planer

på att anlägga en liten mängd bostäder i området. Delen med bostäder kommer att bli mindre

än i de tidigare visionerna för Kattvikskajen. Anledningen till att de styrande i kommunen vill

ha ett mindre antal bostäder är på grund av risken att bostäderna skymmer den övriga stadens

utsikt över Hudiksvallsfjärden. Till skillnad från tidigare visioner finns inga planer på att

anlägga en funktionsblandad stadsdel ute på Kattvikskajen. Däremot finns planer på att

anlägga ett årstidstorg och en utomhusscen.

Skapandet av ytterligare en vision för Kattvikskajen är ett resultat av att partierna i

kommunen inte kunnat enas om en gemensam linje för hur Kattvikskajen skall exploateras.

Vilket av förslagen som i framtiden blir verklighet återstår att se.

5.2 Hinder och möjligheter i skapandet av en funktionsblandad stadsdel

De fysiska möjligheterna för kommunen att skapa en funktionsblandad stadsdel ute på

Kattvikskajen är relativt stora. Kattvikskajen är idag helt outnyttjat efter att de tidigare

industrierna flyttat därifrån. Området är idag en ”asfaltsöken” som endast fyller en funktion

under vissa delar av året. Det är dock inget som hindrar kommunen från att exploatera

Kattvikskajen. Att Kattvikskajen idag nästintill är outnyttjat och inte fyller någon större

funktion, tillsammans med att kommunen äger marken i området gör att möjligheterna för

kommunen att styra utformningen av Kattvikskajen är väldigt goda.

Att kommunen är markägare sätter dem en bra position vad gäller förhandlingarna med

framtida exploatörer om hur en exploatering ute på Kattvikskajen skall se ut. Kommunen kan

92

Mats Gradh 93

Göte Bohman

26

med hjälp av markanvisningsavtal binda exploatörer till att genomföra exploateringen på det

sätt som kommunen anser som lämpligast. Kommunens fördel av att äga marken försvagas

dock när de politiska partierna i kommunen inte kan komma överens om hur en exploatering

skall se ut. Splittringen mellan de politiska partierna leder till att exploatörernas möjligheter

att få större inflytande i processen ökar.

Den situation som råder idag har bidragit till att projektet att exploatera Kattvikskajen står

helt stilla. Kommunen har istället valt att inledningsvis fokusera på andra delar av

hamnområdet som inte är lika omdiskuterade och känsliga. Skulle partierna lyckas enas kring

hur en exploatering av Kattvikskajen skall utformas innebär det att stabiliteten i processen blir

bättre och att möjligheterna att anlägga en funktionsblandad stadsdel ökar. Givetvis förutsätter

det att kommunen är enig om att en funktionsblandad stadsdel är framtiden. Att de ledande

partierna i en stad enas är något som tidigare visat sig vara positivt för att privata aktörer skall

våga intressera sig för området och eventuellt investera pengar och etablera sig. Det är viktigt

att kommunen får stöd från privata aktörer för att kunna skapa en funktionsblandad stadsdel.

En lösning som skulle kunna få partierna att enas är att gemensamt utarbeta en policy

som visar hur kommunen i framtiden vill utveckla Kattvikskajen. Det skulle kunna leda till att

osäkerheten minskar kring hur en eventuell ny politisk majoritet i framtiden vill exploatera

område. Finns den minsta osäkerhet inför hur en ny politisk majoritet ställer sig till

utvecklingen av Kattvikskajen kan det innebära att de privata finansiärernas intresse minskar

eller helt försvinner. Det visar exempel från Baltimore i USA som tidigare berörts under

rubriken närhet till havet.

Skulle det visa sig när en exploatering i framtiden blir verklighet att exploatörernas

intresse för att bygga verksamhetslokaler är lågt kan kommunen motverka detta låga intresse

genom att förespråka en lokalisering av ”bokaler” eller införa tredimensionell

fastighetsindelning. ”Bokal” ger möjlighet till att kombinera boende tillsammans med

verksamhetsutövning. Det skulle underlätta för verksamhetsutövare att lokalisera sig på

Kattvikskajen. Den andra lösningen kan vara att dela in en viss del av de framtida

fastigheterna i tredimensionella fastigheter. Det innebär att det i en uppförd byggnad är

möjligt att stycka av flera olika typer av fastigheter. Vilket inbjuder till en blandning av

verksamheter. ”Bokaler” och tredimensionell fastighetsindelning skulle kunna öka

möjligheterna att skapa en funktionsblandad stadsdel.

För att lyckas i skapandet av en funktionsblandad stadsdel är det viktigt att

verksamhetslokalerna är utformade så att de inbjuder till att driva verksamheter i bottenplan.

En inbjudande verksamhetslokal är en lokal där det har tagits hänsyn till

varumottagningsmöjligheter, storlek på skyltfönster och takhöjd. Utan hänsyn till dessa

faktorer försvåras möjligheterna att anlägga verksamheter i bottenplan. Det i sin tur kan leda

till att verksamheterna i området helt uteblir och att möjligheterna att skapa en

funktionsblandad stadsdel minskar.

Kattvikskajen har flera fördelar vad gäller möjligheterna att skapa en funktionsblandad

stadsdel. En av de största fördelarna är närheten till havet. Det gör Kattvikskajen attraktivt

både för boende men också för verksamhetsutövare att lokalisera sig. Havet ger Kattvikskajen

fördel gentemot andra stadsdelar som naturligt saknar närheten till denna resurs som havet

utgör. Bevis på att havet har en positiv dragningskraft finns att hämta ifrån Baltimore USA.

Idag är hamnen i Baltimore ett exempel på hur hamnar kan tillföra liv och rörelse till en stad.

Att Kattvikskajen är en stor resurs är kommunen redan medveten om därför är de viktigt att

utnyttja denna resurs och skapa fördelar för Hudiksvall gentemot andra städer.

27

Att kunna erbjuda utbildning är en annan möjlighet till att skapa attraktivitet i staden och

locka människor att bosätta sig i den nya stadsdelen. I Hudiksvalls fall saknas dessa

möjligheter då det inte finns någon högskola eller universitet i staden. Det Kattvikskajen

däremot kan erbjuda är goda pendlingsmöjligheter till högskolestäderna Sundsvall och Gävle.

Detta kan vara en fördel för området Kattvikskajen vad gäller att locka studerande människor

att bosätta sig i stadsdelen. Tillgängligheten till Kattvikskajen är god i och med att området

ligger alldeles intill stadens centralstation.

I dagsläget vet kommunen inte om det finns något intresse från privata aktörer att anlägga

verksamheter ute på Kattvikskajen. De har heller inte hört sig för vad befolkningen i staden

efterfrågar. De vet däremot att det tidigare har funnits ett intresse för att flytta till

Kattvikskajen. För att ta reda på vilket intresse som finns i staden kan kommunen använda sig

av olika undersökningar. Med hjälp av en marknadsundersökning kan kommunen analysera

marknaden i Hudiksvall och vilka behov som finns. På så vis får kommunen svar på om det

finns ett intresse för att anlägga en funktionsblandad stadsdel nere på Kattvikskajen.

Konkurrensen från övriga delar av staden är en annan faktor som påverkar möjligheterna

att skapa en funktionsblandad stadsdel ute på Kattvikskajen. Idag är konkurrensen inte allt för

stor, då det inte finns några stora externhandelsområden lokaliserade i eller runt Hudiksvall.

Den närmaste konkurrenten är det befintliga centrumet som finns i staden. Att konkurrensen

från externhandel och det befintliga centrumet är låg ökar möjligheterna att anlägga en

funktionsblandad stadsdel ute på Kattvikskajen. De butiker som eventuellt kan tänkas

lokalisera sig där utsetts då inte för stor konkurrens.

För att lyckas i arbetat med att göra området ännu mer attraktivt både för befolkningen

men också för verksamhetsutövare kan kommunen anlägga en eller flera olika dragare ute på

Kattvikskajen. Dragare har i andra städer visat sig tillföra liv och rörelse till områden.

Dragaren kan utgöras av kulturverksamhet, museum, teater, badhus och andra aktiviteter.

Planerna för ett badhus och ett allaktivitetshus är för tillfället nerlagda och istället finns planer

på en ”grön oas”, det visar att kommunen är medveten om vad en dragare kan tillföra ett

område. Skulle inte den ”gröna oasen” bli av i framtiden skulle kommunen istället kunna

anlägga någon annan form av dragare på Kattvikskajen. Det i sin tur ökar möjligheterna att

anlägga en funktionsblandad stadsdel då dragare lockar folk till området vilket är en viktig

faktor för att kunna skapa en funktionsblandad stadsdel.

Ytterligare en viktig faktor för att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel är skapandet

av stråk ut till stadsdelen. Det är stråken som leder befolkningen ut till stadsdelen. Det är

viktigt att kommunen i framtiden utformar sina stråken så att de inte upplevs för trånga. Det

har visat sig att stråk som upplevs för trånga förblir outnyttjade av befolkningen. Stråk där

invånarna blir tvungen att korrigera allt för mycket, känner av trängsel och stöter i andra

människor väljs bort till förmån för andra stråk. Stråk i området spelar också en avgörande

betydelse vad gäller tillgängligheten till Kattvikskajen. Här har kommunen alla möjligheter att

styra utformningen då det idag inte finns något direkt hinder för anläggandet av stråk mellan

staden och Kattvikskajen. Förutom stråken som kopplar samman Kattvikskajen med de

centrala delarna av staden är det också viktigt att de styrande i kommunen ser till att

stadsmiljön blir god vid en framtida exploatering. Skulle så inte bli fallet minskar

möjligheterna att anlägga en funktionsblandad stadsdel ute på Kattvikskajen. Det finns en risk

att befolkningen i staden undviker att besöka stadsdelen om de anser att stadsmiljön inte är

tillräckligt god. Det skulle då leda till att besökarantalet minskar och att det blir svårt att

bedriva olika typer av verksamhet i området.

28

Tillgängligheten till Kattvikskajen är god då området ligger alldeles intill stadens buss-

och tågstation. Tillgänglighet är en viktig faktor om det ska vara möjligt att skapa en

funktionsblandad stadsdel på Kattvikskajen. Detta gäller också tillgängligheten med bil,

därför måste det finnas parkeringsmöjligheter i området. Om tillgängligheten är god ökar

möjligheter att skapa en funktionsblandad stadsdel. Den goda tillgängligheten göra att

befolkningen kan ta sig till och från området på ett enkelt och smidigt sätt. Det har visat sig att

detta leder till att antalet besökare i stadsdelen ökar, något som är positivt vid skapandet av en

funktionsblandad stadsdel. Skulle tillgängligheten däremot vara dålig innebär det att antalet

individer som besöker området minskar och därmed minskar också möjligheterna att skapa en

funktionsblandad stadsdel.

Järnvägen bidrar inte bara till att tillgängligheten till Kattvikskajen ökar. Den utgör också

en barriär mellan Kattvikskajen och den övriga staden. Barriärer påverkar möjligheterna att

skapa en funktionsblandad stadsdel negativt, då det visat sig att barriärer minskar

tillgängligheten till ett område. För att minska barriäreffekterna och öka möjligheterna att

skapa en funktionsblandad stadsdel är det viktigt att kommunen anlägger

järnvägsundergångar på de platser där det är möjligt. Detta är kommunen redan medveten om

och det finns planer på att anlägga järnvägsundergångar när en exploatering i framtiden

eventuellt blir verklighet. Hur och vart de ska utformas är dock oklart. Det är inte heller klart

hur många undergångar som är aktuella då det är dyrt att anlägga järnvägsundergångar. Men

om kommunens planer är att skapa en funktionsblandad stadsdel på Kattvikskajen är det

viktigt att de ser till att barriäreffekterna som järnvägen utgör minskar. Om kommunen inte

lyckas med detta försvåras möjligheterna att anlägga en funktionsblandad stadsdel på

Kattvikskajen.

5.3 Kan områdets attraktivitet bidra till skapandet av en funktionsblandad

stadsdel

Det är en rad olika faktorer som påverkar möjligheterna att skapa en funktionsblandad

stadsdel på Kattvikskajen. Det finns många faktorer i och runt Kattvikskajen som talar för att

kommunen i framtiden skall lyckas. Kommunens möjlighet att påverka och styra över de

olika faktorer som råder i området är goda. Kommunen har en bra position då de är markägare

i området, vilket ökar deras möjligheter att lyckas skapa en funktionsblandad stadsdel.

Markinnehavet innebär att kommunens möjlighet att påverka exploatörerna ökar. Det

tillsammans med att kommunen är de i det svenska samhället som har planmonopol ger

kommunen en bra position. Dessutom är Kattvikskajens läge oerhört fördelaktigt.

Kattvikskajen kan stoltsera med närhet till hav, kommunikationer och den nuvarande

stadskärnan. Alla dessa faktorer bidrar till Kattvikskajens attraktivitet och en naturlig rörelse

av invånare.

Enligt min åsikt är Kattvikskajen attraktivt nog för att det skall vara möjligt att skapa en

funktionsblandad stadsdel. De faktorer som jag har berört i denna uppsats visar också på

detta. Kattvikskajen ligger nära havet vilket gör området attraktivt, det har både teorier men

också liknande exploateringar tidigare visat. Närheten till centralstationen bidrar också till att

attraktiviteten i området gynnas då det blir lättare att förflytta sig i regionen och vidare till

övriga delar av landet. Dragare, god gatumiljö och en blandning av funktioner är andra

faktorer som bidrar till att attraktiviteten i ett område ökar. Här finns enligt mig goda

möjligheter att skapa detta och anlägga dessa funktioner nere på Kattvikskajen, då området i

dagsläget är oexploaterat. Det som talar emot att Kattvikskajen är attraktivt nog för att skapa

29

en funktionsblandad stadsdel är barriären som järnvägen utgör och den politiska oenigheten

om hur området skall utformas. Den politiska oenigheten är troligtvis det största problemet för

att kommunen skall lyckas med exploateringen. Att det politiska aktörerna enas och tar fram

en gemensam vision för Kattvikskajen skulle gynna områdets attraktivitet då en

överenskommelse skulle skapa stabilitet i planeringsprocessen. Det i sin tur skulle kunna

innebära att olika aktörer börjar intressera sig för området. Aktörerna vet då att även om den

politiska makten skulle skifta i framtiden så kvarstår planerna för Kattvikskajen.

En stabil planeringsprocess har i andra sammanhang visat sig vara lyckosam. Cesam

projektet i Örnsköldsvik visar på vad ett samarbete mellan olika aktörer kan leda till. Den

gemensamma visionen skulle göra området mer attraktivt. Om partierna däremot inte kan enas

om hur en exploatering skall se ut finns en risk att exploateringen av Kattvikskajen uteblir

eller tar väldigt lång tid, det leder i sin tur till att attraktiviteten minskar. Det viktiga är att

kommunen sätter sig ner och enas om en gemensam vision för området och i denna ser till att

barriäreffekterna som järnvägen utgör idag minskas i största möjliga utsträckning. Lyckas

kommunen med detta kommer attraktiviteten på Kattvikskajen att gynnas och möjligheterna

att anlägga en funktionsblandad stadsdel ökar.

30

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTÄCKNING

Tryckta källor

Andersson, Roland, (1998), Attraktiva städer: en samhällsekonomisk analys,

Byggforskningsrådet, Stockholm

Banverket, (2009), Järnväg i samhällsplaneringen.

Berglund, Ulla & Jergeby, Ulla, (1998), Stadsrum - människorum: att planera för livet mellan

husen, Byggforskningsrådet, Stockholm

Berntsson, Viveca (red.), (2002), Stadsplanera - istället för trafikplanera och

bebyggelseplanera, 1 uppl, Boverket, Karlskrona.

Boverket, (2010), Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan, 1 uppl.

Boverket, (2010), Social hållbar stadsutveckling, 1 uppl.

Fastighetsägarna, (2008), Länka in ungdomar i flyttkedjor.


smarter, greener, healthier, and happier], [New ed.], MacMillan, London.

Gehl, Jan, (1987), Life between buildings: using public space, Van Nostrand Reinhold, New

York.

Jacobs, Jane, (2005), Den amerikanska storstadens liv och förfall, Daidalos, Göteborg.

Linhult Andersson, Caroline (2010). Så får vi den - goda staden, Trafikverket.

Repstad, Pål, (2007), Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.]

uppl., Studentlitteratur, Lund.

Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter, (2002) Sociologisk metodik, 5 uppl, Liber, Malmö.

Trost, Jan & Hultåker, Oscar, (2007) Enkätboken, 3., [rev. och utök.] uppl., Studentlitteratur,

Lund, 2007

Tunström, Moa, På spaning efter den goda staden: om konstruktioner av ideal och problem i

svensk stadsbyggnadsdiskussion, Örebro University, Diss. Örebro: Örebro universitet,

2009, Örebro, 2009

Wärnhjelm, Mathias, (2010), Funktionsblandade stadskvarter– En idébank för politiker,

planerare, fastighetsägare och byggare, Trafikverket.

Hudiksvall kommun (2008), Översiktsplan 2008.

Intervjuer

Göte Bohman, 2011-12-07, Kommunalråd Miljöpartiet Hudiksvalls kommun

Mats Gradh, 2011-11-18, Stadsarkitekt Hudiksvalls kommun

Olle Borgström 2011-12-05, 2:e vice ordförande byggnadsnämnden Socialdemokraterna

Hudiksvalls kommun

Internet

http://www.cesam.nu/index.asp?pageID=119, 2011-12-05

http://helahalsingland.se/hudiksvall/hudiksvallc/1.2609817-bostader-pa-kattvikskajen-ny-

stridsfraga, 2011-11-15

http://www.hudiksvall.se/templates/Page____633.aspx, 2011-11-22

http://www.hudiksvall.se/upload/Bygga_och_bo/plob/%C3%96versiktsplanering/Kartor/T%C

3%A4tortskarta.pdf, 2011-11-08

31

http://www.hudiksvall.se/upload/Nyheter/Vision_Hudiksvall-HR.pdf 2011-11-05

http://www.hudiksvall.se/upload/Utvecklingsprogram/A1%20Kattvikskajen.pdf 2011-11-04

http://www.hudiksvall.se/upload/6973/Vision%20Kattvikskajen.pdf 2011-11-04

http://kartor.eniro.se/query?what=maps&search_word=&geo_area=hudiksvall&from= 2012-

01-15

http://www.lund.se/Global/F%C3%B6rvaltningar/Stadsbyggnadskontoret/PDF-

filer/bilsn%C3%A5l%20samh%C3%A4llsplanering/f%C3%B6rstudie%20funktionsblandnin

g%20081113.pdf, 2011-12-05

http://www.mkbfastighet.se/templates/Page.aspx?id=125332, 2011-11-20

http://www.ne.se/kort/attraktiv 2011-12-05

http://www.ne.se/lang/kvalitativ-metod, 2011-11-20

http://www.ne.se/lang/lamellhus, 2011-12-10

http://www.regeringen.se/sb/d/11128 2011-12-14

http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2011/okt/Documents/UngasSynP%C3%A5Boende_11

1025.pdf, 2011-11-15

http://www.sabo.se/om_sabo/Sidor/default.aspx, 2011-11-25

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx, 2011-11-15

http://www.tmr.sll.se/Global/Dokument/publ/2011/2011_3_info_Vardering_av_stadskvalitet.

pdf, 2011-11-11

http://www.trafikverket.se/PageFiles/16239/nycklar_till_framgangsrik_stadsutveckling.pdf,

2011-11-11

http://www.trafikverket.se/PageFiles/16239/plattform_for_den_goda_staden.pdf, 2011-11-05

http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningssed+2011.1.pd

f, 2012-01-15