Upload
others
View
11
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Naturgasprojektet
Arkeologisk undersoumlkning Senneolitiska boplatslaumlmningar i Norum
med resterna efter en hydda
RAAuml 285 Norums socken
Stenungsunds kommun
Rapport 200428 Johannes Nieminen
( ~BOHUSL Auml NS MUSEUM GOumlTEBORGS ~ STADSMUSEUM Riksa nrikva rieaumlmberer ~ A KK FQ lOG JSKA UND~RSOKN INGAR
Naturgasprojektet Arkeologisk undersoumlkning
Neolitiska boplatslaumlmningar i Norum med resterna efter en hydda
RAAuml 285 Norums socken
Stenungsunds kommun Bohuslaumln Vaumlstra Goumltaland
ur allmaumlnt kartmaterial fraringn lantmaumlteriet medgivande
908012
ISSN 1650-3368
Foto omslagJohannes Nieminen Oumlvriga foton Magdalena Eriksson och Johannes Nieminen
Redigering Susanne Axelsson
Bohuslaumlns museum 200428 Johannes Nieminen
InneharingllsfOrteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Landskapsbild
Naturlandskap Kulturlandskap och jornlaumlmningsmiljouml
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Undersoumlkningen
Metod Genomjoumlrande
Yta A Yta B Naturvetenskapliga analyser
Resultat Anlaumlggningar och Kulturlagerkulturparingverkade lager Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A1530A1854) Stoumlrre grop (A146) Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A1666) Haumlrdar (A 100 247) Mindre Gropar (Al30 208 290 305 506 6931957) Stolpharinglskoncentration (A993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 182~ 183~ 184~ 1845) Pinnharinglskonstruktion Kuturlagerlkulturparingverkade lager (A843 1143 1468) Lagerbeskrivnig i djupschakt (e 2067 1821 937 939) Fynd
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Referenser
Muntliga kaumlllor Ej tryckta kaumlllor Tryckta kaumlllor
Tekniska och administrativa uppgifter
Bilagor 1 Anlaumlggningslista 2 Fyndlista 3 Vedartsanalys 4 Arkeobotanisk samt markkemiska analyser av jordprover 5 C-14 analys kalibrerade vaumlrden 6 Laringngprofil C 1821
Sida 4 4 5 5 5 5 8 8 9 9 9 10 10 11 11 12 14 15 15 16
16 16 18 18 19 23 25 27 27 27 27 29
30 32 37
43 44
Sammanfattning Den 23 juni till den 16 juli 2003 utfoumlrde Bohuslaumlns museum i samarbete med Goumlteborgs Stadsmuseum en arkeologisk slutundersoumlkning av raauml 285 (tidigare kallad ON Norum 4) Fornlaumlmningen laringg inom fastigheten Kyrkenorum 2547 i Norums socken Stenungsunds kommun Vaumlstra Goumltalands laumln Den arkeologiska undersoumlkningen foumlranleddes aven planerad framdragning aven naturgasledning Den planerade exploateringen beroumlrde den nyupptaumlckta fornlaumlmningen raauml 285 Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Nova naturgas AB enligt Laumlnsstyrelsens beslut (dm 431-74964-2002) I undersoumlkningen deltog Johannes Nieminen (faringltansvarig) och Tom Wennberg Goumlteborgs Stadsmuseum samt Annie Johansson och Anna Genberg Bohuslaumlns museum
Undersoumlkningsomraringdet delades upp i tvaring stoumlrre ytor som skildes aringt aven stengaumlrdsgaringrd (figur 3 och 4) Paring den norra ytan framkom ett 50-tal anlaumlggningar som laringg inom eller i anslutning till en stoumlrre kulturlagerrest Den anlaumlggning som tilldrog sig mest intresse var en oval hyddkonstruktion med en ungefaringrlig yttre storlek av ca 55 x 35 m Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna centralt i hyddan var ett stolpharingl placerat och vidare framkom resterna av stolpharingl i det som tolkades som hyddans ingaringng samt i anslutning till konstruktionens soumldra vaumlgg I sjaumllva raumlnnan fanns sparingr av pinnharingl I oumlvrigt utgjordes anlaumlggningarna norr om gaumlrdsgaringrden av enstaka haumlrdar en stoumlrre nedgraumlvning samt spridda stolpharingl och gropar
Dateringsmaumlssigt bedoumlms den helt oumlvervaumlgande delen av fynden inom den norra ytan vara avsatta paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer dessutom med 14C-dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen samt flertalet oumlvriga 14C_
daterade anlaumlggningar Daumlrmed talar mycket foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitets fas paring platsen
Paring ytan soumlder om stengaumlrdsgaringrden framkom en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av kaumlppharingl I oumlvrigt var de enda anlaumlggningar som paringtraumlffades soumlder om gaumlrdsgaringrden tvaring fyndtomma gropar Fyndmaterialet inom den soumldra delen av undersoumlkningsomraringdet var sparsamt och bestod av ett faringtal flintavslag samt enstaka bitar foumlrhistorisk keramik Varken anlaumlggningarna eller fynden paring den soumldra ytan kan i nulaumlget ges naringgon naumlrmare datering
Bakgrund I samband med planerna att anlaumlgga en naturgasledning fraringn Rya paring Hisingen till Neste i Stenungsund fick Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs Stadsmuseum uppdraget att bevaka och vaumlrna de kulturhistoriska vaumlrden som kunde komma att beroumlras av den planerade exploateringen Gasledningsprojektet startades under houmlsten 2001 med en arkeologisk utredning i tvaring etapper daumlrefter har ett flertal platser foumlrundersoumlkt och slutundersoumlkts De vetenskapliga och antikvariska maringlsaumlttningar som utgoumlr grunden foumlr Gasledningsprojektet har paring uppdrag av laumlnsstyrelsen i Vaumlstra Goumltaland efter gemensamma diskussioner mellan personal paring Bohuslaumlns museum samt Goumlteborgs Stadsmuseum definierats och formulerats i Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Stenungssund 2003 Dessa maringlsaumlttningar har styrt planeringen av faringlt- och rapportarbetet I foumlreliggande rapport redovisas i huvudsak de konkreta undersoumlkningsresultaten fraringn undersoumlkningen av raauml 285 Vidare bearbetningar och synteser aumlr taumlnkta att presenteras i en tematiskt upplagd steg 2 rapport Foumlrutom den rent antikvariska redovisningen syftar daumlrmed rapporten till att bilda en introduktion till materialet samt det empiriska underlaget foumlr vidare bearbetningar och publiceringar
Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)
Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)
Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period
Landskapsbild
Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden
Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)
Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor
Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har
framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)
Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar
Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista
Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter
6
Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut
Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)
Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens
7
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)
Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)
Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi
N
1 I ~~ Y
Yta B
Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B
Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View
Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Naturgasprojektet Arkeologisk undersoumlkning
Neolitiska boplatslaumlmningar i Norum med resterna efter en hydda
RAAuml 285 Norums socken
Stenungsunds kommun Bohuslaumln Vaumlstra Goumltaland
ur allmaumlnt kartmaterial fraringn lantmaumlteriet medgivande
908012
ISSN 1650-3368
Foto omslagJohannes Nieminen Oumlvriga foton Magdalena Eriksson och Johannes Nieminen
Redigering Susanne Axelsson
Bohuslaumlns museum 200428 Johannes Nieminen
InneharingllsfOrteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Landskapsbild
Naturlandskap Kulturlandskap och jornlaumlmningsmiljouml
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Undersoumlkningen
Metod Genomjoumlrande
Yta A Yta B Naturvetenskapliga analyser
Resultat Anlaumlggningar och Kulturlagerkulturparingverkade lager Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A1530A1854) Stoumlrre grop (A146) Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A1666) Haumlrdar (A 100 247) Mindre Gropar (Al30 208 290 305 506 6931957) Stolpharinglskoncentration (A993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 182~ 183~ 184~ 1845) Pinnharinglskonstruktion Kuturlagerlkulturparingverkade lager (A843 1143 1468) Lagerbeskrivnig i djupschakt (e 2067 1821 937 939) Fynd
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Referenser
Muntliga kaumlllor Ej tryckta kaumlllor Tryckta kaumlllor
Tekniska och administrativa uppgifter
Bilagor 1 Anlaumlggningslista 2 Fyndlista 3 Vedartsanalys 4 Arkeobotanisk samt markkemiska analyser av jordprover 5 C-14 analys kalibrerade vaumlrden 6 Laringngprofil C 1821
Sida 4 4 5 5 5 5 8 8 9 9 9 10 10 11 11 12 14 15 15 16
16 16 18 18 19 23 25 27 27 27 27 29
30 32 37
43 44
Sammanfattning Den 23 juni till den 16 juli 2003 utfoumlrde Bohuslaumlns museum i samarbete med Goumlteborgs Stadsmuseum en arkeologisk slutundersoumlkning av raauml 285 (tidigare kallad ON Norum 4) Fornlaumlmningen laringg inom fastigheten Kyrkenorum 2547 i Norums socken Stenungsunds kommun Vaumlstra Goumltalands laumln Den arkeologiska undersoumlkningen foumlranleddes aven planerad framdragning aven naturgasledning Den planerade exploateringen beroumlrde den nyupptaumlckta fornlaumlmningen raauml 285 Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Nova naturgas AB enligt Laumlnsstyrelsens beslut (dm 431-74964-2002) I undersoumlkningen deltog Johannes Nieminen (faringltansvarig) och Tom Wennberg Goumlteborgs Stadsmuseum samt Annie Johansson och Anna Genberg Bohuslaumlns museum
Undersoumlkningsomraringdet delades upp i tvaring stoumlrre ytor som skildes aringt aven stengaumlrdsgaringrd (figur 3 och 4) Paring den norra ytan framkom ett 50-tal anlaumlggningar som laringg inom eller i anslutning till en stoumlrre kulturlagerrest Den anlaumlggning som tilldrog sig mest intresse var en oval hyddkonstruktion med en ungefaringrlig yttre storlek av ca 55 x 35 m Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna centralt i hyddan var ett stolpharingl placerat och vidare framkom resterna av stolpharingl i det som tolkades som hyddans ingaringng samt i anslutning till konstruktionens soumldra vaumlgg I sjaumllva raumlnnan fanns sparingr av pinnharingl I oumlvrigt utgjordes anlaumlggningarna norr om gaumlrdsgaringrden av enstaka haumlrdar en stoumlrre nedgraumlvning samt spridda stolpharingl och gropar
Dateringsmaumlssigt bedoumlms den helt oumlvervaumlgande delen av fynden inom den norra ytan vara avsatta paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer dessutom med 14C-dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen samt flertalet oumlvriga 14C_
daterade anlaumlggningar Daumlrmed talar mycket foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitets fas paring platsen
Paring ytan soumlder om stengaumlrdsgaringrden framkom en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av kaumlppharingl I oumlvrigt var de enda anlaumlggningar som paringtraumlffades soumlder om gaumlrdsgaringrden tvaring fyndtomma gropar Fyndmaterialet inom den soumldra delen av undersoumlkningsomraringdet var sparsamt och bestod av ett faringtal flintavslag samt enstaka bitar foumlrhistorisk keramik Varken anlaumlggningarna eller fynden paring den soumldra ytan kan i nulaumlget ges naringgon naumlrmare datering
Bakgrund I samband med planerna att anlaumlgga en naturgasledning fraringn Rya paring Hisingen till Neste i Stenungsund fick Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs Stadsmuseum uppdraget att bevaka och vaumlrna de kulturhistoriska vaumlrden som kunde komma att beroumlras av den planerade exploateringen Gasledningsprojektet startades under houmlsten 2001 med en arkeologisk utredning i tvaring etapper daumlrefter har ett flertal platser foumlrundersoumlkt och slutundersoumlkts De vetenskapliga och antikvariska maringlsaumlttningar som utgoumlr grunden foumlr Gasledningsprojektet har paring uppdrag av laumlnsstyrelsen i Vaumlstra Goumltaland efter gemensamma diskussioner mellan personal paring Bohuslaumlns museum samt Goumlteborgs Stadsmuseum definierats och formulerats i Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Stenungssund 2003 Dessa maringlsaumlttningar har styrt planeringen av faringlt- och rapportarbetet I foumlreliggande rapport redovisas i huvudsak de konkreta undersoumlkningsresultaten fraringn undersoumlkningen av raauml 285 Vidare bearbetningar och synteser aumlr taumlnkta att presenteras i en tematiskt upplagd steg 2 rapport Foumlrutom den rent antikvariska redovisningen syftar daumlrmed rapporten till att bilda en introduktion till materialet samt det empiriska underlaget foumlr vidare bearbetningar och publiceringar
Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)
Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)
Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period
Landskapsbild
Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden
Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)
Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor
Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har
framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)
Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar
Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista
Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter
6
Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut
Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)
Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens
7
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)
Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)
Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi
N
1 I ~~ Y
Yta B
Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B
Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View
Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
InneharingllsfOrteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Landskapsbild
Naturlandskap Kulturlandskap och jornlaumlmningsmiljouml
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Undersoumlkningen
Metod Genomjoumlrande
Yta A Yta B Naturvetenskapliga analyser
Resultat Anlaumlggningar och Kulturlagerkulturparingverkade lager Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A1530A1854) Stoumlrre grop (A146) Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A1666) Haumlrdar (A 100 247) Mindre Gropar (Al30 208 290 305 506 6931957) Stolpharinglskoncentration (A993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 182~ 183~ 184~ 1845) Pinnharinglskonstruktion Kuturlagerlkulturparingverkade lager (A843 1143 1468) Lagerbeskrivnig i djupschakt (e 2067 1821 937 939) Fynd
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Referenser
Muntliga kaumlllor Ej tryckta kaumlllor Tryckta kaumlllor
Tekniska och administrativa uppgifter
Bilagor 1 Anlaumlggningslista 2 Fyndlista 3 Vedartsanalys 4 Arkeobotanisk samt markkemiska analyser av jordprover 5 C-14 analys kalibrerade vaumlrden 6 Laringngprofil C 1821
Sida 4 4 5 5 5 5 8 8 9 9 9 10 10 11 11 12 14 15 15 16
16 16 18 18 19 23 25 27 27 27 27 29
30 32 37
43 44
Sammanfattning Den 23 juni till den 16 juli 2003 utfoumlrde Bohuslaumlns museum i samarbete med Goumlteborgs Stadsmuseum en arkeologisk slutundersoumlkning av raauml 285 (tidigare kallad ON Norum 4) Fornlaumlmningen laringg inom fastigheten Kyrkenorum 2547 i Norums socken Stenungsunds kommun Vaumlstra Goumltalands laumln Den arkeologiska undersoumlkningen foumlranleddes aven planerad framdragning aven naturgasledning Den planerade exploateringen beroumlrde den nyupptaumlckta fornlaumlmningen raauml 285 Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Nova naturgas AB enligt Laumlnsstyrelsens beslut (dm 431-74964-2002) I undersoumlkningen deltog Johannes Nieminen (faringltansvarig) och Tom Wennberg Goumlteborgs Stadsmuseum samt Annie Johansson och Anna Genberg Bohuslaumlns museum
Undersoumlkningsomraringdet delades upp i tvaring stoumlrre ytor som skildes aringt aven stengaumlrdsgaringrd (figur 3 och 4) Paring den norra ytan framkom ett 50-tal anlaumlggningar som laringg inom eller i anslutning till en stoumlrre kulturlagerrest Den anlaumlggning som tilldrog sig mest intresse var en oval hyddkonstruktion med en ungefaringrlig yttre storlek av ca 55 x 35 m Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna centralt i hyddan var ett stolpharingl placerat och vidare framkom resterna av stolpharingl i det som tolkades som hyddans ingaringng samt i anslutning till konstruktionens soumldra vaumlgg I sjaumllva raumlnnan fanns sparingr av pinnharingl I oumlvrigt utgjordes anlaumlggningarna norr om gaumlrdsgaringrden av enstaka haumlrdar en stoumlrre nedgraumlvning samt spridda stolpharingl och gropar
Dateringsmaumlssigt bedoumlms den helt oumlvervaumlgande delen av fynden inom den norra ytan vara avsatta paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer dessutom med 14C-dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen samt flertalet oumlvriga 14C_
daterade anlaumlggningar Daumlrmed talar mycket foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitets fas paring platsen
Paring ytan soumlder om stengaumlrdsgaringrden framkom en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av kaumlppharingl I oumlvrigt var de enda anlaumlggningar som paringtraumlffades soumlder om gaumlrdsgaringrden tvaring fyndtomma gropar Fyndmaterialet inom den soumldra delen av undersoumlkningsomraringdet var sparsamt och bestod av ett faringtal flintavslag samt enstaka bitar foumlrhistorisk keramik Varken anlaumlggningarna eller fynden paring den soumldra ytan kan i nulaumlget ges naringgon naumlrmare datering
Bakgrund I samband med planerna att anlaumlgga en naturgasledning fraringn Rya paring Hisingen till Neste i Stenungsund fick Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs Stadsmuseum uppdraget att bevaka och vaumlrna de kulturhistoriska vaumlrden som kunde komma att beroumlras av den planerade exploateringen Gasledningsprojektet startades under houmlsten 2001 med en arkeologisk utredning i tvaring etapper daumlrefter har ett flertal platser foumlrundersoumlkt och slutundersoumlkts De vetenskapliga och antikvariska maringlsaumlttningar som utgoumlr grunden foumlr Gasledningsprojektet har paring uppdrag av laumlnsstyrelsen i Vaumlstra Goumltaland efter gemensamma diskussioner mellan personal paring Bohuslaumlns museum samt Goumlteborgs Stadsmuseum definierats och formulerats i Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Stenungssund 2003 Dessa maringlsaumlttningar har styrt planeringen av faringlt- och rapportarbetet I foumlreliggande rapport redovisas i huvudsak de konkreta undersoumlkningsresultaten fraringn undersoumlkningen av raauml 285 Vidare bearbetningar och synteser aumlr taumlnkta att presenteras i en tematiskt upplagd steg 2 rapport Foumlrutom den rent antikvariska redovisningen syftar daumlrmed rapporten till att bilda en introduktion till materialet samt det empiriska underlaget foumlr vidare bearbetningar och publiceringar
Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)
Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)
Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period
Landskapsbild
Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden
Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)
Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor
Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har
framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)
Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar
Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista
Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter
6
Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut
Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)
Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens
7
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)
Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)
Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi
N
1 I ~~ Y
Yta B
Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B
Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View
Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Sammanfattning Den 23 juni till den 16 juli 2003 utfoumlrde Bohuslaumlns museum i samarbete med Goumlteborgs Stadsmuseum en arkeologisk slutundersoumlkning av raauml 285 (tidigare kallad ON Norum 4) Fornlaumlmningen laringg inom fastigheten Kyrkenorum 2547 i Norums socken Stenungsunds kommun Vaumlstra Goumltalands laumln Den arkeologiska undersoumlkningen foumlranleddes aven planerad framdragning aven naturgasledning Den planerade exploateringen beroumlrde den nyupptaumlckta fornlaumlmningen raauml 285 Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Nova naturgas AB enligt Laumlnsstyrelsens beslut (dm 431-74964-2002) I undersoumlkningen deltog Johannes Nieminen (faringltansvarig) och Tom Wennberg Goumlteborgs Stadsmuseum samt Annie Johansson och Anna Genberg Bohuslaumlns museum
Undersoumlkningsomraringdet delades upp i tvaring stoumlrre ytor som skildes aringt aven stengaumlrdsgaringrd (figur 3 och 4) Paring den norra ytan framkom ett 50-tal anlaumlggningar som laringg inom eller i anslutning till en stoumlrre kulturlagerrest Den anlaumlggning som tilldrog sig mest intresse var en oval hyddkonstruktion med en ungefaringrlig yttre storlek av ca 55 x 35 m Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna centralt i hyddan var ett stolpharingl placerat och vidare framkom resterna av stolpharingl i det som tolkades som hyddans ingaringng samt i anslutning till konstruktionens soumldra vaumlgg I sjaumllva raumlnnan fanns sparingr av pinnharingl I oumlvrigt utgjordes anlaumlggningarna norr om gaumlrdsgaringrden av enstaka haumlrdar en stoumlrre nedgraumlvning samt spridda stolpharingl och gropar
Dateringsmaumlssigt bedoumlms den helt oumlvervaumlgande delen av fynden inom den norra ytan vara avsatta paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer dessutom med 14C-dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen samt flertalet oumlvriga 14C_
daterade anlaumlggningar Daumlrmed talar mycket foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitets fas paring platsen
Paring ytan soumlder om stengaumlrdsgaringrden framkom en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av kaumlppharingl I oumlvrigt var de enda anlaumlggningar som paringtraumlffades soumlder om gaumlrdsgaringrden tvaring fyndtomma gropar Fyndmaterialet inom den soumldra delen av undersoumlkningsomraringdet var sparsamt och bestod av ett faringtal flintavslag samt enstaka bitar foumlrhistorisk keramik Varken anlaumlggningarna eller fynden paring den soumldra ytan kan i nulaumlget ges naringgon naumlrmare datering
Bakgrund I samband med planerna att anlaumlgga en naturgasledning fraringn Rya paring Hisingen till Neste i Stenungsund fick Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs Stadsmuseum uppdraget att bevaka och vaumlrna de kulturhistoriska vaumlrden som kunde komma att beroumlras av den planerade exploateringen Gasledningsprojektet startades under houmlsten 2001 med en arkeologisk utredning i tvaring etapper daumlrefter har ett flertal platser foumlrundersoumlkt och slutundersoumlkts De vetenskapliga och antikvariska maringlsaumlttningar som utgoumlr grunden foumlr Gasledningsprojektet har paring uppdrag av laumlnsstyrelsen i Vaumlstra Goumltaland efter gemensamma diskussioner mellan personal paring Bohuslaumlns museum samt Goumlteborgs Stadsmuseum definierats och formulerats i Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Stenungssund 2003 Dessa maringlsaumlttningar har styrt planeringen av faringlt- och rapportarbetet I foumlreliggande rapport redovisas i huvudsak de konkreta undersoumlkningsresultaten fraringn undersoumlkningen av raauml 285 Vidare bearbetningar och synteser aumlr taumlnkta att presenteras i en tematiskt upplagd steg 2 rapport Foumlrutom den rent antikvariska redovisningen syftar daumlrmed rapporten till att bilda en introduktion till materialet samt det empiriska underlaget foumlr vidare bearbetningar och publiceringar
Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)
Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)
Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period
Landskapsbild
Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden
Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)
Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor
Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har
framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)
Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar
Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista
Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter
6
Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut
Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)
Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens
7
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)
Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)
Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi
N
1 I ~~ Y
Yta B
Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B
Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View
Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Syfte Gasledningsprojektets oumlvergripande teoretiska ramverk aumlr formulerat i linje med det som allmaumlnt klassificeras som landskapsarkeologi Det innebaumlr att den oumlvergripande maringlsaumlttningen varit att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saumltt som moumljliggoumlr tolkningar kring hur maumlnniskan uppfattat kommunicerat och genom sina handlingar omformat landskapet till ett meningsbaumlrande socialt rum Ambitionen aumlr att undersoumlkningsresultaten kompletteras med landskapsstudier saring att det blir moumljligt att komma aringt saringvaumll rumsliga kronologiska ekonomiska som kulturella sociala och kosmologiska aspekter av maumlnniskors agerande i foumlrhistorien (Axelsson et al 2003)
Vid foumlrundersoumlkningen paringtraumlffades tvaring fyndfoumlrande lager som kunde skiljas aringt stratigrafiskt I det oumlvre av dessa framkom relativt faring fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr Majoriteten av fynden i det undre lagret daterades preliminaumlrt till neolitikurnlbronsaringlder Under det nedre lagret paringtraumlffades aumlven en stoumlrre anlaumlggning som efter foumlrundersoumlkningen tolkades som ett eventuellt grop hus Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa framkom relativt rikligt med keramik av neolitisk bronsaringlderskaraktaumlr Aumlven kring anlaumlggningen hittades flinta som preliminaumlrt daterades till neolitikumlbronsaringlder (Johansson 2004)
Utifraringn foumlrundersoumlkningsresultaten prioriterades de laumlmningar som bedoumlmdes vara fraringn neolitikurnlbronsaringlder Eftersom resultaten fraringn foumlrundersoumlkningen pekade mot att man kunde foumlrvaumlnta sig bostadskonstruktioner andra typer av anlaumlggningar samt ett fyndmaterial som kunde saumlttas i samband med dessa var de mer specifika maringlsaumlttningarna foumlr undersoumlkningen att skapa en foumlrstaringelse foumlr boplatsens inre struktur Syftet var aumlven att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som foumlrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till naumlrliggande laumlmningar fraringn samma period
Landskapsbild
Naturlandskap Undersoumlkningsomraringdet ligger i den oumlstra delen av Hallernadalgaringngen drygt 2 km sydoumlst om Stenungsund mellan Stora Houmlgamotet och Munkeroumld Houmljden oumlver havet varierar fraringn 30 till 35 meter Under stoumlrre delen av rorhistorien har omraringdet daumlrmed legat i en oumlvergaringngszon mellan kustbandet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster Det aumlr endast under mesolitikum som platsen varit direkt strandbunden
Den aktuella undersoumlkningsytan aumlr belaumlgen direkt vaumlster om E6an och utgoumlrs aven mindre plataring som i vaumlster sluttar ned mot en meandrande baumlckravin Paring andra sidan vaumlgen oumlvergaringr landskapet i ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde (figur)
Omraringdet har tidigare brukats som aringker Idag utgoumlrs faringlten av betesmark som delvis anvaumlnds ror granplantering Jordmaringnen aumlr sandig och vaumlldraumlnerande vilket i sig indikerar bra foumlrutsaumlttningar foumlr foumlrhistoriska bosaumlttningar och aktivitetsytor
Kulturlandskap och fomlaumlmningsmiljouml Landskapet kring Hallerna aumlr rikt paring foumlrhistoriska laumlmningar Detta gaumlller speciellt den vaumlstra sidan om Norumsaringn I sluttningarna ner mot dalgaringngen finns ett drygt tjugotal registrerade boplatser av vilka majoriteten aumlr daterade till jaumlrnaringlder Tidigare undersoumlkningar i omraringdet har
framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)
Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar
Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista
Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter
6
Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut
Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)
Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens
7
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)
Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)
Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi
N
1 I ~~ Y
Yta B
Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B
Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View
Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
framfoumlr allt bidragit till en oumlkad foumlrstaringelse av garingrds laumlgenas placering och foumlrflyttning under loppet av jaumlmaringlder och medeltid (se bla Nyqvist 2001)
Tvaring kilometer sydvaumlst om raauml 285 ligger ett stoumlrre houmljdomraringde med ett tjugotal registrerade gravar fraringn brons- och jaumlrnaringlder Houmljdomraringdet aumlr uttaget av laumlnsstyrelsen som ett sammanhaumlngande fornlaumlmningsomraringde Fo 131 Aumlven oumlvriga gravmiljoumler i trakten aumlr till stoumlrsta delen koncentrerade till de houmlgre partierna i landskapet 1 likhet med bebyggelselaumlmningarna aumlr gravarna framfoumlr allt belaumlgna vaumlster om Norumsaringn Utoumlver ett par gravfaringlt fraringn jaumlrnaringldern utgoumlrs majoriteten av de kaumlnda gravarna i omraringdet av ensamliggande houmlgar och stensaumlttningar
Foumlrutom de ovan naumlmnda jaumlrnaringlderslaumlmningarna i naumlromraringdet finns aumlven ett antal fornlaumlmningar som kronologiskt ligger naumlrmare den nu undersoumlkta boplatsen Drygt I km vaumlster om raauml 285 finns 3 boplatser med dateringar till bronsaringldern raauml 161 167 26 J Cirka l km soumlder om undersoumlkningsomraringdet ligger boplatserna raauml 179 och raauml 209 Den foumlrstnaumlmnda har dateringar fraringn bronsaringldern medan raauml 209 delvis har daterats till neolitikum (figur1) Knappt 2 km NNOuml om den aktuella boplatsen ligger ytterligare tvaring laumlmningar som daterats till neolitikum Raauml 211 aumlr en boplats med senneolitiska dateringar medan raauml 185 utgoumlrs av platsen foumlr en haumlllkista
Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver omraringdet kring W 285 medfornlaumlmningar och beroumlrda fastigheter
6
Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut
Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)
Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens
7
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)
Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)
Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi
N
1 I ~~ Y
Yta B
Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B
Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View
Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Sammantaget pekar fornlaumlmningsbilden kring raauml 285 paring ett kontinuerligt landskapsshyutnyttjande med ett stort tidsdjup De naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna har bidragit till att bebyggelsen fraumlmst koncentrerats till dalstraringken i anslutning till kommunikationslederna mellan inland och kust I detta sammanhang har vattenvaumlgarna haft en stor betydelse Detta gaumlller aumlven foumlr den nu undersoumlkta senneolitiska boplatsenJaktivitetsytan som idag ligger ett tjugotal meter fraringn Norumsaringn Vid denna tid laringg strandlinjen knappt 15 meter oumlver dagens nivaring och aringn mynnade ut i en daringtida havsvik dryga kjlometem soumlderut
Platsen var alltsaring inte direkt strandbunden men laringg aumlndaring strategiskt i anslutning till den daringtida aringl havsvik som saumlkerligen utgjort en viktig vattenvaumlg mellan kust och inland (figur 2)
Figur 2 Karta oumlver omraringdet kring Norum med en havsnivaring 15 m houmlgre aumln dagens
7
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)
Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)
Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi
N
1 I ~~ Y
Yta B
Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B
Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View
Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Tidigare utfoumlrda undersoumlkningar Lokalen paringtraumlffades vid den arkeologiska utredning som utfoumlrdes infoumlr anlaumlggandet av naturgasledningen (Eboskog 2004) Under den foumlrundersoumlkning som gjordes under houmlsten 2002 paringtraumlffades ett sotigt jordlager under matjordslagret Lagret som innehoumlll sparsamt med fynd av jaumlrnaringlderskaraktaumlr uppfattades som en aumlldre matjordshorisont under vilket en en stor anlaumlggning framkom Som tidigare naumlmnts tolkades denna som ett grophus alternativt resterna efter ett kulturlager Tvaring provgropar graumlvdes i anlaumlggningen I dessa hittades relativt rikligt med keramik Keramiken daterades preliminaumlrt till neolitikum bronsaringlder I och kring anlaumlggningen iakttogs ett sandigt lager inneharingllande flintavslag Aumlven flintmaterialet bedoumlmdes vara fraringn neolitikum bronsaringlder (Johansson 2004)
Undersoumlkningen Under tre veckor i juni-juli 2003 slutundersoumlktes boplatsen raauml 285 av arkeologer fraringn Bohuslaumlns museum och Goumlteborgs stadsmuseum Den totala undersoumlkningsytan var ca 1000 m2 och ligger mellan 30 och 35 meter oumlver dagens strandlinjenivaring Omraringdet brukas idag som betesaringkermark och i soumlder finns en granplantering De traumld som vaumlxte inom undersoumlkningsomraringdet avverkades infoumlr slutundersoumlkningen som koncentrerades till tvaring avbanade ytor skiljda aringt aven stengaumlrdsgaringrd l fortsaumlttningen kommer ytorna nordoumlst och sydvaumlst om gaumlrdsgaringrden att benaumlmnas som yta A respektive yta B (figur3 och 4)
Figur 3 Karta oumlver undersoumlkningsomraringdet med omgivande topografi
N
1 I ~~ Y
Yta B
Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B
Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View
Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
N
1 I ~~ Y
Yta B
Figur 4 Oumlversiktskarta oumlver undersoumlkningsomraringdet yta A respektive B
Metod Matjorden schaktades bort med graumlvmaskin i syfte att komma aringt de underliggande fyndfoumlrande lagren I enlighet med undersoumlkningsplanen prioriterades de aumlldre neolitiska lagren och laumlmningarna Detta innebar att oumlverliggande lager endast graumlvdes selektivt i syfte att bedoumlma lagrets karaktaumlr ifraringga om fyndsarnmansaumlttning och datering Samtliga anlaumlggningar kulturlager och andra relevanta foumlreteelser maumlttes in med totalstation Makro- 14C_ och vedartsprover togs kontinuerligt i samtliga strukturer I efterbearbetningsskedet valdes relevanta prover ut foumlr analys I vaumlggraumlnnan till hyddlaumlmningen A153011854 samt en konstruktion bestaringende av pinnharingl togs aumlven fosfatprover i form av kors genom anlaumlggningarna En stoumlrre nedgraumlvning A146 samt A 1530 graumlvdes enligt principerna foumlr stratigrafisk lagergraumlvning och dokumenterades i enlighet med detta paring foto och ritfilrn Oumlvriga anlaumlggningar snittades och dokumenterades i sektion med foto och ritfilm De olika beskrivningskategorierna var Id formlfarg i plan laumlngdlbredd djup tolkning fyllning prover fynd kommentarer I det kulturlager som laringg i anslutning till de paringtraumlffade anlaumlggningarna graumlvdes meterrutor (yta A) Graumlvenheterna skottades upp foumlr att sedan torrsaringJlas Rutorna koncentrerades fraumlmst till ytorna i och kring den anlaumlggning vilken tolkats som en hyddbotten A153011854 Syftet med meterrutorna var att dokumentera fyndspridningen kring hyddkonstruktionen Anlaumlggningar fynd prov samt andra relevanta uppgifter registrerades i relationsdatabasen Intrasis foumlr vidare bearbetning i Arc View
Genomfoumlrande Yta A Foumlrundersoumlkningen hade visat att det inom boplatsen fanns rester av minst tvaring kulturparingverkade lager som stratigrafiskt kunde separeras fraringn varandra I ett foumlrsta steg graumlvdes daumlrfoumlr ett djupschakt foumlr att faring ett baumlttre grepp om lagerfoumlljden inom boplatsen Efter detta banades den
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
norra delen av undersoumlkningsytan ner till den aumlldre matjordshorisont som paringvisades vid forundersoumlkningen Ett antal graumlvenheter i form av meterrutor graumlvdes i den aumlldre matjordshorisonten Huvudsyftet med dessa var att avgoumlra lagrets karaktaumlr fyndspridning och om
moumljligt datera lagret Fyndmaumlngden i det aumlldre matjordslagret visade sig vara liten Daumlrmed banades lagret bort till en nivaring daumlr det var moumljligt att paringvisa anlaumlggningar Avbaningsytan haringrdrensades for att fanga upp samtliga konstruktioner och anlaumlggningar samt bestaumlmma deras form och karaktaumlr i ytan De fynd som paringtraumlffades vid avbaning och rensning maumlttes in innan insamling (se figur l 3) Mindre anlaumlggningar maumlttes in handgraumlvdes i profil och dokumenterades med ritning och foto De tvaring stoumlrre anlaumlggningarna vaumlggraumlnnan till en hyddkonstruktion (AI5531l854) samt en stoumlrre grop (A 146) (Figl1) graumlvdes och dokumenterades enligt metoderna for lagergraumlvning Tanken med detta var att betrakta anlaumlggningarna som ett resultat av flera haumlndelser daumlr sjaumllva nedgraumlvningen var den forsta anvaumlndandet den andra och igenfyllningen den sista Maringlsaumlttningen var att paringvisa och dokumentera de skilda faserna I ett sista skede graumlvdes 22 graumlvenheter i form av meterutor kring hyddkonstruktionenAl55311854 Rutorna skottades upp foumlr att sedan torrsaringllas (figur16)
Yta B Paring yta B hade foumlrundersoumlkningen inte kunnat paringvisa naringgot kulturlager i egentlig mening Daumlrfoumlr banades ytan av ned till den nivaring daumlr anlaumlggningar kunde urskiljas redan i forsta skedet Aumlven haumlr graumlvdes ett djupschakt saring att lagerfoumlljden kunde dokumenteras Inom yta B paringtraumlffades en rektangulaumlr konstruktion bestaringende av ca 140 pinnharingl (se figur 11) Eftersom pinnharinglen var mycket likartade baringde till form och karaktaumlr maumlttes dessa endast in som punkter Ett urval av pinnharinglen snittades och dokumenterades i profil Resterande anlaumlggningar inom omraringdet graumlvdes i profil och dokumenterades De fynd som framkom vid avbaning och rensning maumlttes in (figur 15)
Naturvetenskapliga analyser Fraringn raauml 285 togs kontinuerligt prover i form av vedarts- jord kol- och fosfatprover (bilaga 3 4 och 5) Kolproverna togs konsekvent i anlaumlggningarnas nedre del om detta var moumljligt Sammanlagt skickades sju kolprover for 14C-datering Tre av 14C_ proverna genomgick vedartsanalys medan fyra plockades ut i samband med makrofosilanalys Vedarts- och makrofosilanalysen gjordes i syfte att begraumlnsa provernas egenaringlder (se bilaga 34 och 5) Det fraumlmsta maringlet med J4C-proverna var att faring en naturvetenskaplig datering av den formodade hyddkonstruktionen samt aumlven av ett mindre antal omkringliggande anlaumlggningar som komplement till de typologiska dateringarna av fynden Resultatet fraringn 14C-proverna gav tre dateringar till senneolitikum dels fraringn tvaring stolpharingl i hyddkonstruktionen (A 16562009) dels fraringn en stoumlrre grop som laringg i anslutning till hyddan (A 146) Tvaring J4C-prover fraringn hyddans vaumlggraumlnna gav tidigneolitiska dateringar (A 155311854) medan ett prov fraringn en anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts daterades till oumlvergaringngen mellanneolitikumlsenneolitikum (A 1666) En haumlrd paring platsen daterades till aumlldre jaumlrnaringlder (A 247) Foumlr mer detaljerade uppgifter kring 14C_ dateringarna se beskrivning av respektive anlaumlggning samt bilaga 5
Foumlrutom att plocka ut daterbart material syftade makrofosilanalyserna till att utreda om det fanns bevarat organiskt material i form av makrofossil och benrester i anlaumlggningarna De prover som analyserats visade sig dock inte inneharinglla saringdant material (bilaga 4) Naumlr det gaumlller fosfatproverna har dessa inte skickats paring analys i nulaumlget De har dock sparats for att eventuellt skickas i ett senare skede
10
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Resultat Anlaumlggningar och kulturlagerlkulturparingverkade lager Sammanlagt paringtraumlffades och dokumenterades 196 anlaumlggningar Majoriteten av dessa utgjordes av pinnharingl tillhoumlrande en och samma konstruktion Oumlvriga anlaumlggningar bestod av 6 mindre gropar 1 stoumlrre grop 2 haumlrdar 30 stolpharingl 1 vaumlggraumlnnahyddbotten samt 12 osaumlkra pinnharingl i raumlnnan (Figur 5 och 6) Nedan goumlrs en generell beskrivning av de anlaumlggningar och kulturparingverkade lager som paringtraumlffades vid undersoumlkningen Oumlvriga dokumenterade detaljuppgifter presenteras i den tillhoumlrande anlaumlggningslistan (bilaga l)
N
A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrkla ring
D Vag granna D Kullu rleger
StotpM tplnnM t KoHorlagerrestWIl Grop SchaklbegransnlnQ8r-- CJ
Hard Dike ~
Figur 5 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta A
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
o 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 meter
Teckenfoumlrklaring
PlnrMI ~12 hll oumll[J Gnp
_ (opMlJPlnnhoumll Ston D m Dl90 043 Sltok1t 91lonnltl
Figur 6 Plan oumlver anlaumlggningar paring yta B
Den ovala vaumlggraumlnnanhyddbotten(A15301854) Konstruktionen utgjordes aven vaumlggraumlnna med en oval yttre form den utvaumlndiga storleken var ca 55 x 35 m Vaumlggraumlnnans bredd i plan skiftade mellan 05 och 10 m Mot nordost konstaterades en oumlppning som var 07 m bred (figur 7 och 8) Fyllningen i raumlnnan bestod av tvaring stratigrafiskt separerbara lager Det oumlvre lagret utgjordes av svartgraring humoumls sand med inslag av sot och kol medan det undre lagret bestod av homogen brungraring humoumls sand Djupet paring raumlnnan varierade mellan 007 och 017 m Raumlnnan var nergraumlvd i ljus sand inget golv lager kunde iakttas innanfoumlr vaumlggraumlnnan
A15301854
~--==---------
A1656
c 3m
Figur 7 Prodsektion genom vaumlggraumlnnahyddbollen A 1530 1854 samt prod genom det centralt belaumlgna stolpharinglet i hyddan A 1656 jaumlmfoumlr figur 8
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
I raumlnnan samt i anslutning till denna paringtraumlffades 4 stolpharingl Ett var placerat centralt i det som tolkats som hyddans botten (AI656) Tvaring var placerade paring var sin sida om oumlppningen (A 1932 A2009) Ytterligare ett syntes i raumlnnans soumldra del (A2030) I sjaumllva raumlnnan fanns aumlven diffusa sparingr av 13 pinnharingl (AI939 1945 1950 1970 2000 2005 2036 2043 205220572062 2076 2085) (figur 5) Stolpharinglen var ca 015 m djupa och hade tydliga nedgraumlvningskanter Pinnharinglen var betydligt grundare och faringr daumlnned betraktas som osaumlkra I botten paring raumlnnkonstruktionens vaumlstra sida hittades en flintyxa av sandarnatyp I oumlvrigt var raumlnnan och ytan innanfoumlr denna i det naumlnnaste tom paring fynd Avslagsmaterialet var istaumlllet koncentrerat strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del
Tvaring kolbitar fraringn vaumlggraumlnnan har 14C-daterats till 5190 +- 40 BP (4040-3940 f Kr 2 sigma) samt 5210+- 40 BP (4060-3960 f Kr 2 sigma) Aumlven tvaring av stolpharinglen i konstruktionen har 14C_
o 2 3 4 5 meter I~~__~~~~~~i
Figur 8 Plan oumlver hyddan i Norum med sektion markerad jaumlmfoumlrfigur 7
daterats A 1656 till 3660 +- 40 BP (2200-1950 f Kr 2 sigma) samt A2009 till 3660 +- 40 BP (2140-1910 f Kr 2 sigma) (bilaga 5)
Utifraringn raumlnnans fonn och utseende i profil foumlrekomsten av stolpharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnan aumlr det rimligt att tolka anlaumlggningen som resterna efter naringgon fonn av hyddkonstruktion Hyddor av denna typ har paringtraumlffats i bland annat Skaringne och Mellansverige Daumlr har de fraumlmst placerats i perioden tidig- till mellanneolitikum (se avsnittet slutdiskussion och vetenskaplig potential)
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Figur 9 Bild av hyddan fram rensad i plan med vaumlggraumlnnan och det centralt placerade stolpharinglet Foto Johannes Nieminel1
Stoumlrre grop (A146) Gropen paringtraumlffades ca 25 m oumlster om den ovala hyddlaumlmningen Paring ytan utgjordes den aven svartgraring ovalrektangulaumlr moumlrkfaringrgning med maringtten 50 x 25 m (figurIl ) Anlaumlggningen graumlvdes lagervis i kvadranter Tre fjaumlrdedelar graumlvdes foumlr hand och resten med maskin Nedgraumlvningen hade en oregelbunden form med rundade nedgraumlvningskanter l gropens vaumlstra del utgjordes botten aven lins bestaringende av svartgraring sotig sand Sand linsen straumlckte sig in mot gropens mitt och syntes inte i den oumlstra delen Gropens stoumlrsta djup var ca 05 m och fyllningen bestod av 7 stratigrafiskt separerbara lager (figurl O)
Figur 10 ProfllbildgenomAl46 FotoJohannes Nieminel1
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
o 2 4 5 il 7 8 9 10 eter i
Tecke nfoumlrkla ring N v39 9f arU)) hullunail t (D D SlolpnA Ipnnnaringl Kultul1a garreun Grop -- A~ kO
Figur 11 Plan oumlver A146 med intilliggande anlaumlggningar
I anlaumlggningen yta syntes sparingren av sju spridda stolpharingl (A I 00 l 1008 1017 1025 1088 1096 1754) Stolpharinglen bildade ingen urskiljbar konstruktion men houmlr sannolikt ihop med oumlvriga stolpharingl som ligger norr om och i anslutning till gropen (se figur 10) I faringlt kunde det dock konstateras att de stolpharingl som laringg inom anlaumlggningen var sekundaumlra i foumlrharingllande till gropen De paringtraumlffade fynden utgjordes av slagen flinta samt enstaka bitar keramik en av bitarna var dekorerad med nagelintryck Fynden framkom i de oumlvre lagren Gropen har I4C-daterats till 3680 +- 40 BP (2130 -1900 f Kr 2 sigma) (bilaga 4) Gropen skiljer ut sig fraringn resterande anlaumlggningar paring platsen men kan i nulaumlget inte ges naringgon speciflk tolkning
Anlaumlggning inneharingllande slagen kvarts (A 1666) En dryg halv meter sydvaumlst om hyddkonstruktionen (A 15531854) aringterfanns en anlaumlggning med en koncentration av slagen kvarts (figur 5) Sammanlagt hittades 76 kvartsavslag i fyllningen Anlaumlggningen syntes i ytan som en oval moumlrkfaringrgning med maringtten 09 x 05 m Djupet var 02 m Fyllningen bestod av graring humoumls sand som oumlverlagrade en sot- och kollins som i sin tur oumlverlagrade flammig graringbrun sand l anlaumlggningens yta laringg ett antal mindre stenar Anlaumlggningen har i4C-daterats till 3960 BP +- 40 BP (2570-2520 f Kr 2 sigma)
Haumlrdar (Al 00 247) De tvaring haumlrdarna laringg inom yta A och var placerade bredvid varandra ca 5 m norr om hyddkonstruktionen (A1553 1854) (figur 5) De var relativt smaring grunda och innehoumlll endast enstaka skoumlrbraumlnda stenar En av haumlrdarna A 247 har i4C-daterats och gav resultatet 2330 +- 40
15
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
BP (410-360 f Kr 2 sigma) Med tanke paring att haumlrdarna ligger bredvid varandra och har liknande utseende i fraringga om maringtt djup och fyllning torde aumlven den andra haumlrden utgoumlra resterna efter aktiviteter fraringn aumlldre jaumlrnaringlder
Mindre gropar (A130 208 290 305 506 693 1957) Inom yta A fanns fem gropar (figur 5) Tvaring av dessa skilde ut sig ifraringga om storlek och form A 305 var en stoumlrre nedgraumlvning med fyra urskiljbara lager Fynden i anlaumlggningen utgjordes av enstaka bitar keramik och slagen flinta A 208 aringterfanns i direkt anslutning till den stoumlrre gropen A146 (se ovan) Anlaumlggningen tolkades som en grop alternativt en raumlnna Fyllningen och lagerfOljden paringminde mycket om den i A146 och aumlven haumlr utgjordes fynden av enstaka bitar keramik och slagen flinta Anlaumlggningen genomskars av ett sentida dike I oumlster fortsatte gropen raumlnnan in ischaktkanten
Oumlvriga gropar inom yta A var mindre och ovala eller runda i formen A 130 290 1957 Fyllningen i dessa var mer homogen och de var i det naumlrmaste tomma paring fynd med undantag av naringgra enstaka flintor
Paring yta B framkom tvaring gropar A 506 693 (figur 5) Dessa laringg i direkt anslutning till varandra paring omraringdets norra del I profilen paring A 506 framtraumldde resterna av tvaring alternativt tre olika nedgraumlvningar i samma grop Ett faringtal flintor hittades i de baringda anlaumlggningarna
Stolpharinglskoncentration (A 993 1030 1065 1072 1080 1106 1678 1723 1823 1829183518401845) Samtliga stolpharingl utom A 993 1106 laringg koncentrerade i ett omraringde inom och strax norr om A 146 (figur 5) Stolpharinglen bildade ingen synbar struktur De var emellertid saring pass likartade i fraringga om form fyllning och karaktaumlr att de boumlr utgoumlra resterna efter naringgon form av konstruktion I ytan varierade stolpharinglen mellan 012 och 03 m i diameter Djupet skiftade mellan 007 och 012 m Fyllningen utgjordes i samtliga fall av moumlrk graringbrun humoumls sand I vissa av stolpharinglen fanns aumlven en mindre maumlngd sot och kol Samtliga stolpharingl var fyndtomma
Pinnharinglskonstruktion Pinnharinglskonstruktionen laringg i den soumldra delen av omraringde B och bestod av ca 144 pinnharingl Dessa bildade en rektangulaumlr struktur som laringg i oumlst-vaumlstlig riktning med maringtten 10 x 5 m I anlaumlggningen paringtraumlffades tre stolpharingl Ett av dessa var placerat centralt i dess vaumlstra gavel (A567) De tvaring oumlvriga stolpharinglen (A578 9221) var placerade centralt innanfoumlr pinnharinglsraderna i linje med A 567 Ytterliggare tvaring stolpharingl paringtraumlffades strax utanfoumlr anlaumlggningens norra laringngsida (A 594 536) I oumlstra delen av konstruktionen paring en yta av ca 8 kvadratmeter har en maumlngd kaumlppar varit nedstuckna Dessa bildade dock ingen urskiljbar struktur (figur 6 och 12)
Pinnharinglen var enhetliga baringde i fraringga om form fyllning och karaktaumlr Den helt oumlvervaumlgande majoriteten var ca 010 m i diameter med ett djup paring ca 010 m Fyllningen bestod av homogen graringbrun humoumls sand I profil syntes pinnharinglen tydligt Majoriteten av pinnharinglsbottnarna var plana med svagt rundade kanter
I nulaumlget garingr det inte att avgoumlra vare sig konstruktionens aringlder eller funktion Pinnharinglens enhetliga form och det faktum att bottnarna i de flesta fall var i det naumlrmaste plana talar dock foumlr att det aumlr fraringga om en sentida foumlreteelse Moumljligtvis kan pinnharinglen utgoumlra sparingren efter naringgon form av haumlgnad
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
bull bullbull bull bull bull bull bullbull
Inom och i anslutning till konstruktionen gjordes enstaka fynd av foumlrhistorisk keramik och slagen flinta Det garingr dock inte att avgoumlra om fynden skall knytas till anlaumlggningen eller om dessa skall betraktas som loumlsfynd (figur 15)
N bullbull bull
bull A
omiddot bull bull~
shybullbull If bullbullbullbull 0 - bullbull - -bull o bull bullbull bullbull obull bull shybull - bull bull shy- emiddot bull bull ~ bull-~ - bull bull
~ bull o
bull bull bull bull bull shy~ - bull bull bull
~ - bull bull bull bull-J bull- bull - bullPinnharingl- StoipMI -
Figur 12 Plan oumlver pinnharinglskonstruktion paring yta B
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Kulturlagerlkulturparingverkade lager (A843 J143 1468) Lager A843 laringg paring yta Bs nordvaumlstra del Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol Moumlrkbrun sotig sand var varvad med graring humoumls sand och graring humoumls sotig silt lagret var i det naumlrmaste fyndtomt Ett jordprov fraringn lagret har genomgaringtt en markkemisk analys foumlr att daumlrigenom ta reda paring hur lagret skall klassificeras En ursprungshypotes var att lagret kunde utgoumlra resterna efter svedjebruk MS-vaumlrdet visade dock att jorden inte varit utsatt foumlr braumlnning vilket i sin tur talar emot hypotesen om svedjebruk Den sammantagna tolkningen av den markemiska analysen pekar istaumlllet mot att provet haumlrroumlr fraringn torvbildning alternativt en aumlldre uppodlad markyta som kan ha staringtt fuktig laringnga tider (bilaga 6 figur 6)
Kulturlagerresten A1143 paringtraumlffades centralt inom yta A Lagerresten bedoumlmdes vara ca 150 fi2
och utgjordes av tvaring separata horisonter en oumlvre bestaringende av moumlrkbrun humus sand med inslag av sot och kol som i sin tur oumlverlagrade en undre horisont av graring laumltt humoumls sand Den oumlvervaumlgande majoriteten av fynden och anlaumlggningarna laringg inom kulturlagerresten (figur 5)
Lager A1468 utgjordes aven oregelbunden svartgraring struktur med maringtten 40 x 35 m och laringg inom den ovan beskrivna A1143 Fyllningen paringminde ocksaring om den oumlversta horisonten i det stoumlrre omgivande kulturparingverkade lagret Under graumlvningen var det daumlrfoumlr svaringrt att tydligt avgoumlra A 1468s relation till A 1143 I slutaumlndan tolkades aumlndaring strukturen som en separat foumlreteelse I kulturIagerresten paringtraumlffades bland annat en koncentration av taggtraringdsornerad keramik fraringn ett och samma kaumlrl A1468 tolkades efter foumlrundersoumlkningen som ett presumtivt grophus men utgjorde alltsaring snarare en kulturlagerrest (figur 11)
Lagerbeskrivnig i djupschakt (C 2067 1821937 939) Sammanlagt graumlvdes fyra djupschakt inom undersoumlkningsomraringdet i syfte att dokumentera lagerfoumlljden inom boplatsen (figur 13)
go 6 12 15 18 2middot
Teckenfoumlrklaring
24 27 30 rreer
N
SoklI01pror Ho
K~ltJfr~ 1iCD shy-
K iJ run~eff~1 90ro~nnaringl AC3illI lII1lllJ Lels 8~J SchalC091t1nltrlngarD
Figur J3 Plan oumlver djupschakl V~a 0D paring undersoumlkningsomraringdeo
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
C2067 graumlvdes inom yta As oumlstra del i oumlst-vaumlstlig riktning Schaktet var ca 9 m och avslutades i vaumlster med omroumlrd stratigrafi som uppkonunit i samband med byggandet av motorvaumlgen samt anlaumlggandet aven sentida koumlrvaumlg Lagren bestod i tur och ordning av I) ca 025 m matjord 2) 015-02 m graring humoumls sand (fossil matjordshorisont) 3) ca 02 m roumldbrun laumltt humoumlst sandigt grus 4) schaktet avslutades med ett lager bestaringende av kompakt grus Ett faringtal flintor paringtraumlffades i samtliga lager utom det nedersta I lager 3 gjordes ett fynd aven lancettmikrolit Kulturlagerresten A 1143 kunde inte paringvisas i schaktet
C1821 graumlvdes 16 m genom kulturlagerresten A 1143 samt A 146 i oumlst-vaumlstlig riktning (lagerfoumlljd se bilaga 6)
C937 graumlvdes inom yta B norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) sotigt graringtt humuslager varvat med a moumlrkrun sotig sand b graring humoumls sand c graring humoumls sotig silt (lager A 843 se ovan)
C939 graumlvdes inom yta Bs norra del i nordsydlig riktning Schaktet var ca 10m laringngt Lagren bestod av l) ca 005 m foumlrna 2) ca 035 m graringbrun sandig matjord 3) ca 01 m moumlrk graringbrun humoumls sand 4) ca 0 l m graringgulbrun mellerad sand 5) 01 m graring silt 6) gulgraring silt (steril) Lager 3 motsvarar fyllningen i de anlaumlggningar som paringtraumlffades paring yta B
Fynd Nedan foumlljer en generell beskrivning av de fynd som paringtraumlffades vid undersoumlkningen I oumlvrigt presenteras fyndmaterialet i sin helhet i fyndlistan (bilaga 2)
Fyndmaterialet inom undersoumlkningsomraringdet var relativt sparsamt Majoriteten av fynden hittades inom eller i anslutning till kulturlager Al143 inom yta A (figur 5 och 14)
Figur 14 Plan oumlver inmaumltta avbanings- och
jramrensningsfynd paring yla A
Yta A
o 1 4 6 S 10 12 14 16 18 20 meter -Teckenfoumlrklaring
Imlaaamp Iynd Croo
KulIWIO~O( ~ Hara
KvltlJl tltfJ lO r D SafjltItIl9OtI snnlJa
N
A
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Yta B
o 2 6 8 10 12 14 16 18 20 ll1eter l
Teckenfoumlrklaring
1ry1 ltlo rvn lj HIn ~ Lag d43 ~ Innt~ 41 1 hill) 1 O lIIIIIl Grop S rh lbQIltlnrlO~rCJ
Figur 15 Plan oumlver inmaumllla avbaningsshyoch framrensningsfynd paring yLa B
Utoumlver den flintyxa av sandarnatyp som paringtraumlffades i hyddkonstruktionens vaumlggraumlnna (nr 2069 figur 14 och 18) var sjaumllva hyddbotten med tillhoumlrande anlaumlggningar i det naumlrmaste fyndtomma Det oumlvriga fyndmaterialet kring hyddan bestod av avslagavfall som var koncentrerat till ett omraringde strax utanfoumlr hyddans vaumlstra del (framfoumlrallt i rutorna 9008 9009 9019 figur (6) Foumlrutom Sandarnayxan bestod artefakterna av spetsen paring en flathuggen dolk (nr 1779 figur 14) en loumlvformad ytbearbetad avslagsskrapa (nr 1751 fIgur 13 och 14) ett yxfragment fraringn nackpartiet paring en kaumlrnyxa (nr 1730 figur 14) en sparingnkniv (ruta 9018 figur 16) samt ett mindre antal oumlvriga kaumlrnor och kaumlrnfragrnent
I avslagsmaterialet finns liksom bland foumlremaringlen tvaring perioder representerade dels ett senneolitiskt material bestaringende avslag fraringn alla stadier i tillverkningsprocessen av flathuggna redskap dels ett mindre inslag av mellanmesolitiskt sandarnamaterial i form av ett par foumlr sandarnaperioden typiska sparingnfragment Den helt oumlvervaumlgande delen av avslagsmaterialet bedoumlmdes emellertid vara fraringn senneolitiskt tid och haumlr foumlrekommer flinta av varierande kvalite vilket tyder paring att materialet haumlrroumlr fraringn bearbetningen av flera olika foumlremaringl En intressant detalj i sammanhanget aumlr att ett antal av avslagen har den mjuka kalken kvar paring cortex vilket sannolikt innebaumlr att de aldrig varit i kontakt med havet Detta kan tyda paring att flintan inte utgoumlrs av saring kallad strandflinta utan boumlr vara hittransporterad fraringn Sydskandinavien (Kalle Thorsberg 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av flintmaterialet fraringn raauml 285) Vid undersoumlkningen fann vi aumlven drygt 80 kvarstavslag var av 76 stycken laringg deponerade i en och samma anlaumlggning A 1666 (se ovan)
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
bull
Teckenfoumlrklaring
Mu~I-IIO -5hltIAmiddot~r1f1 1
skt~OI GIO~
D
D KullvII lIord
Ku LIlllirrsl
O lI a (I r )
ITI III O
N
1
Figur 16 Plan oumlver meterrutor paring yta A Majoriteten av avslagen paringtraumlffades i rutorna 9008 9009 9019
Vid en naumlrmare genomgaringng av keramiken framgaringr det att den till stoumlrsta delen bestaringr av mindre bitar med grov till mellangrov magring var aven del tycks komma fraringn slammade kaumlrl Bland keramiken finns aumlven ett faringtal ornerade bitar en skaumlrva med nagelintryck i A 146 samt fem bitar med taggtraringdsornamentik tillhoumlrande ett och samma kaumlrl (m 1746 figur 14) Taggtraringdsornerad keramik av denna typ har framkommit i flera vaumlstsvenska haumlllkistor samt aumlven paring boplatser fraringn senneolitikum aumlven nagelintryck som dekorelement har paringvisats i senneolitiska samanhang paring andra platser Den ornerade keramiken kan alltsaring med stor sannolikhet dateras till senneolitikum Aumlven den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de oornerade bitarna bedoumlms vara fraringn denna period (Per Persson 2004 muntlig uppgift bedoumlmning av keramiken fraringn raauml 285) Ett faringtal bitar jaumlrnaringlderskeramik paringtraumlffades ocksaring dessa hittades framfoumlr allt paring yta B
shy_______________-01
Figur 17 Spetsen paring denjlathuggna dolken och avslagsskrapan Foto Magdalena Eriksson
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Som ovan naumlmnts paringtraumlffades huvudparten av avslagsmaterialet i flinta strax utanfoumlr den foumlrmodade hyddans vaumlstra del Typologiskt aumlr det inget som motsaumlger att avslagsmaterialet kan ha en direkt koppling till hyddan och dess anvaumlndningstid Tvaumlrtom ger fyndens spridning vaumlster om hyddan tillsammans med det faktum att sjaumllva hyddan och vaumlggraumlnnan var fyndtom intrycket av att det funnits ett fysiskt hinder i form aven vaumlgg som hindrat flintorna att hamna inuti hyddan
Den slagna kvartsen paringtraumlffades i en grop som laringg i direkt anslutning till hyddan Ett 14C-prov fraringn anlaumlggningen gav en datering till oumlvergaringngen mellanneolitikumlseneolitikum Det utplockade provet utgjordes emellertid av ek med tanke paring ekens houmlga egenaringlder kan den faktiska dateringen i princip hamna i senneolitikum och daumlrmed vara samtida med hyddlaumlmningen
En intressant anomali bland fynden utgoumlr den mesolitiska sandarnayxa som laringg i botten paring hyddans vaumlggraumlnna yxan var nedstucken vertikalt genom raumlnnans fyllning ner i den underliggande sanden Yxans fyndkontext samt det faktum att hyddan och raumlnnan i oumlvrigt var fyndtom talar foumlr att denna varit medvetet deponerad i raumlnnan Det skulle i saringdana fall roumlra sig om en aringteranvaumlndning av ett mesolitiskt foumlremaringl under senneolitikum eventuellt som naringgon fonn av husoffer
Figur 18 Den sandarnayxa som paringtraumlffades i bOlen paring hyddans vaumlggraumlnnan Foto Magdalena Eriksson
Den sammantagna bedoumlmningen aumlr alltsaring att den helt oumlvervaumlgande delen av fynden avsatts paring platsen under senneolitikum De typologiska dateringarna oumlverensstaumlmmer daumlrtill med 14C_ dateringarna av stolpharingl i hyddlaumlmningen den stoumlrre gropen samt eventuellt aumlven med kvartsdepositionen Daumlrmed talar det mesta foumlr att fynden kulturlagerresten och anlaumlggningarna utgoumlr sparingren efter en vaumllavgraumlnsad och relativt ren senneolitisk aktivitetsfas paring platsen
Flintan har sorterats enligt GAMs Sorteringsschema foumlr flinta (Andersson et al 1978)
22
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Slutdiskussion och vetenskaplig potential Foumlrundersoumlkningen av raauml 285 visade att man kunde fOrvaumlnta sig boplatskonstruktioner med tillhoumlrande kulturparingverkade lager fraringn neolitikumlbronsaringlder paring platsen I enlighet med detta var maringlsaumlttningen att undersoumlka och dokumentera materialet paring ett saringdant saumltt att det var moumljligt att belysa boplatsens inre struktur samt att faststaumllla vilken eller vilka typer av aktiviteter som fOrsiggaringtt paring platsen I ett efterbearbetningsskede fanns aumlven ambitionen att relatera boplatsen till ett stoumlrre lokalt samanhang
Slutundersoumlkningen i Norum bekraumlftade att den aktuella fornlaumlmningen omfattade boplatslaumlmningar samt fynd fraringn framfoumlr allt senneolitikum Den anlaumlggning som efter forundersoumlkningen tolkades som ett grophus visade sig dock vara en kulturlagerrest A1468 Stoumlrst intresse tilldrog sig istaumlllet en formodad hyddkonstruktion A15531854 Som ovan beskrivits bestod den aven oval vaumlggraumlnna med tillhoumlrande stolp- och pinnharingl Tvaring av stolpharinglen har 14C-daterats till senneolitikum medan tvaring 14C_ prover fraringn fyllningen i raumlnnan har gett tidigneolitiska dateringar En senneolitisk datering av hyddan aumlr rimlig med tanke paring att den helt oumlvervaumlgande majoriteten av fynden fraringn platsen bedoumlms vara fraringn denna period Ytterligare en faktor som talar fOr en senneolitisk datering av hyddan aumlr att den ligger i anslutning till en stoumlrre grop A 146 som aumlven den daterats till perioden Det aumlr intressant att konstatera att de senneolitiska 1C-dateringarna fraringn platsen hamnar mycket naumlra varandra Det skiljer som mest sjuttio aringr mellan proverna (2 sigma) vilket talar for en vaumllavgraumlnsad senneolitisk aktivitetsfas paring platsen Ett fjaumlrde 14C-prov fraringn anlaumlggningen med slagen kvarts gav en naringgot tidigare datering till oumlvergaringngen mellanneolitikum-senneolitikum kolet kommer emellertid fraringn ek vilket innebaumlr att aumlven denna anlaumlggning skulle kunna vara samtida med hyddan med tanke paring ekens houmlga egenaringlder Enligt detta resonemang kan de tidigneolitiska dateringarna fraringn fyllningen i hyddans vaumlggraumlnna foumlrklaras med att aumlldre bitar kol funnits paring platsen och hamnat i raumlnnan i samband med att konstruktionen byggdes Det boumlr emellertid paringpekas att hyddkonstruktionen typologiskt staumlmmer baumlttre oumlverens med liknande hyddor fraringn Syd-och Mellansverige vilka tidsbestaumlmts till perioden tidig- till mellanneolitikum (Svensson 2003) I samband med undersoumlkningar infor byggandet av vaumlstkustbanan i Skaringne har ett antal rundaovala konstruktioner med vaumlggraumlnnor tolkats som tidigimellanneolitiska hyddor Dessa har bland annat paringtraumlffats paring platserna SV 22 SV 21 SV 10 och SV 17 (Kriig 1999 Lagergren-Olsson amp Linderroth 2000 Andersson 1999 Maringnsson amp Phil 1999)
Hyddkonstruktioner av denna typ har i vissa fall tolkats som byggnader avsedda foumlr rituella aumlndamaringl Detta gaumlller bland annat hyddan paring SV 22 Resonemanget bygger paring bristen paring andra samtida anlaumlggningar och avsaknaden av ordinaumlrt boplatsmaterial samt hyddans ringa storlek Byggnaderna skall alltsaring inte fungerat som bostad i vanlig bemaumlrkelse Aumlven forekomsten av skaumlrvor fraringn en fotskaringl pekar mot en rituell tolkning av hyddan paring SV 22 Fotskaringlar forknippas vanligtvis med mellanneolitiska kultplatser Auml ven i Danmark finns ett flertal motsvarigheter till dessa hyddkonstruktioner I flera fall har de tolkats som mellanneolitiska doumldshus eller kulthus (Kriig 1999 s 47-48)
Vad gaumlller vaumlstsvenska motsvarigheter till hyddlaumlmningen i Norum har forharingllandevis faring neolitiska laumlmningar efter hyddor och hus paringtraumlffats i regionen Flertalet av de kaumlnda bohuslaumlnska hus- eller hyddkonstruktionerna fraringn neolitikum betraktas som osaumlkra och uppvisar ofta ett otillfredsstaumlllande dateringsunderlag I publikationen Regionalt och Interregionalt goumlr Robert Hernek en sammanstaumlllning oumlver hus och hyddor fraringn Vaumlstsvensk stenaringlder (for en fullstaumlndig samanstaumlllning oumlver publicerade hyddor och hus fraringn Vaumlstsvensk Stenaringlder fram till 1997 se Hernek 1997) I denna oumlversikt presenteras fem neolitiska bostads konstruktioner fraringn Bohuslaumln
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
alla kan karakteriseras som hyddor Tre av dessa undersoumlktes under 1900-talets foumlrsta haumllft lokalerna laringg vid Roumlrby i Tossene socken vid Multorp i Tanums socken samt paring en ouml i den dalslaumlndska sjoumln Stora Haumlstefjorden Hyddan vid Roumlrby sattes i samband med trattbaumlgarkulturen medan de tvaring oumlvriga givits en allmaumln datering till mellanneolitikum (Haumlstefjorden se RexshySvensson 1988 s 153208) Tvaring platser daumlr man under senare tid funnit laumlmningar vilka tolkats som hyddor aumlri Lyse socken vid Brofjorden samt vid Munkeroumld utanfoumlr Stenungsund Fyndmaterialet fraringn Brofjorden tidsbestaumlmde konstruktionen till tidigneolitisklmellanneolitisk trattbaumlgartid (Hernek 1997 s 276 fl) I Munkeroumld som endast ligger cirka tvaring kilometer nordoumlst om den aktuella boplatsen i Norum fann man 1988 tvaring laumlmningar vilka tolkades som hyddbottnar Dessa daterades till tidigneolitikum respektive mellanneolitikum Vid undersoumlkningen framkom aumlven en senneolitisk slagplats Inom undersoumlkningsomraringdet dokumenterades ocksaring sot och koluppblandade lagerrester vilka tolkades som sparingren efter svedjebruk Utifraringn 14C-dateringar bedoumlmdes svedjebraumlnderna i omraringdet varit aringterkommande inslag under laumlngre eller kortare intervaller fraringn tidigneolitikum fram till aumlldre medeltid (Lindman 1993 s 86 ff och 107 fl)
Den helt oumlvervaumlgande majoriteten av de hittills dokumenterade vaumlstsvenska husen fraringn neolitikum har paringtraumlffats i soumldra Halland Fram till 1997 fanns det sex dokumenterade laumlmningar efter stolpbyggda hus i landskapet Samtliga av dessa har legat i omraringdet kring kusten men har inte varit direkt strandbundna Andra gemensamma naumlmnare aumlr dels att husen uppfoumlrts paring laumlttdraumlnerad sandhaltig jordmaringn dels att de legat invid aringar eller andra vattendrag Samtliga hus har paringtraumlffats i brukad aringkermark utan bevarade kulturlager Tre av de neolitiska husen har satts i samband med trattbaumlgarkulturen och daterats till perioden tidig- till mellanneolitikum I Eskilstorp i Getinge socken samt Toarp i Sloumlinge socken har arkeologer aumlven dokumenterat tvaringskeppiga laringnghus fraringn senneolitikum (Hernek 1997 s 276 fl)
Som framgaringtt ovan aumlr jaumlmfoumlrelsematerialet i houmlgsta grad begraumlnsat vad gaumlller neolitiska hus- och hyddkonstruktioner i Bohuslaumln detta gaumlller inte minst foumlr senneolitikums del Det betyder ocksaring att det varit svaringrt diskutera fraringgestaumlllningar kring den yngre stenaringlderns bosaumlttningsmoumlnster boplatsstrategier och bosaumlttningarnas inre struktur i ett bohuslaumlnskt perspektiv Foumlr senneolitikums del bestaringr kaumlllmaterialet fraringn boplatserna i huvudsak av spridda fynd och enstaka 14C-dateringar direkta sparingr av sjaumllva bebyggelsen har varit synnerligen svaringra att hitta I detta samanhang kan materialet fraringn undersoumlkningen i Norum bidra med nya pusselbitar fraringn en senneolitisk kontext
Det finns flera olika tolkningsmoumljligheter av lokalen i Norum Den gynnsamma miljoumln paring en sandig plataring i anslutning till Norumsaringn kan indikera att hyddan fungerat som temporaumlr bostad vid exempelvis jakt- och fisketurer eller som bostad i samband med djurharingllning eller svedjebruk Platsen skulle i saringdana fall kunna utgoumlra en av flera punkter i landskapet daumlr maumlnniskor vistats temporaumlrt eller aringterkommande foumlr att utfoumlra specifika aktiviteter Dessa platser skulle i sin tur vara relaterade till mer permanenta garingrdsenheter i omraringdet En alternativ tolkning av platsen aumlr att den utgoumlr utkanten aven stoumlrre permanent senneolitisk boplats och att sparingren efter eventuella stolpbyggda hus aumlnnu ligger kvar att upptaumlcka utanfoumlr det undersoumlkta omraringdet Dalgaringngen i anslutning till aringn har under den aktuella perioden saumlkerligen utgjort ett boumlrdigt landskapsrum mellan havet i soumlder och det bergiga inlandet i oumlster och daumlrmed varit idealiskt faringr odling och djurharingllning En rituell tolkning av platsen och konstruktionerna boumlr heller inte uteslutas i nulaumlget Moumljligen kan yxan i vaumlggraumlnnan betraktas som ett utryck foumlr en rituell handling Aumlven anlaumlggning A 1666 som innehoumlll en stoumlrre maumlngd slagen kvarts kan eventuellt tolkas i termer av rituell deposition
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
En plats som den i Norum blir intressant i foumlrharingllande till andra samtida laumlmningar i landskapet Haumlr aumlr naturligtvis aumlven de naturgeografiska foumlrutsaumlttningarna av betydelse Hur har valet av plats styrts av naumlrheten till aringn med havet i vaumlster och det bergiga inlandet i oumlster I detta sammanhang aumlr kommunikations begreppet anvaumlndbart eftersom kommunikation baringde kan betraktas som en fysisk och mental aktivitet I funktionell bemaumlrkelse aumlr platsens fysiska foumlrharingllande till vattendrag aumlldre vandringsleder mer permanenta boplatser samt platser avsedda foumlr religioumlsa och rituella aumlndamaringl av vikt I mental mening har valet av plats styrts av behovet att uttrycka och manifestera mer immateriella sidor som varit kopplade till raringdande foumlrestaumlllningsvaumlrld och kosmologi Med utgaringngspunkt i detta kan lokalen tillfOra ny kunskap kring bosaumlttningsmoumlnster samt i fraringgor som beroumlr kontinuitet och diskontinuitet i valet av platser att vistas paring Materialet tillaringter aumlven diskussioner kring mobilitet kontra bofasthet under senneolitikum I ett vidare tolkningsarbete blir det daumlrfOr viktigt att studera materialet fraringn raauml 285 i fOrharingllande till sin omgivning En grundlaumlggande uppgift blir att belysa platsens relation till naturmiljoumln och andra samtida laumlmningar Perspektivet boumlr aumlven vidgas saring att det blir moumljligt att goumlra jaumlmfoumlrelser med likartade kontexter fraringn andra regioner
Kaumlllkritiska aspekter paring hyddtolkningar Det finns ett antal kaumlllkritiska aspekter att ta haumlnsyn till naumlr vi talar om konstruktioner vilka tolkats som rundaovala- haumlstsko- U och D-formade hyddor med vaumlggraumlnnor Nedan foumlljer endast en kort reflektion oumlver dessa Tanken aumlr att en mer foumlrdjupad kaumlllkritisk diskussion skall ingaring i en kommande artikel i gasprojektets steg 2 publikation
Under en laumlngre tid har det inom bland annat Riksantikvarieaumlmbetets undersoumlkningsverksamhet foumlrts en kaumlllkritisk diskussion kring huruvida sparingren efter rotvaumlltor i vissa fall felaktigt tolkats som hyddbottnar Det har visat sig att rotvaumlltor framfoumlr allt i plan ofta paringminner om foumlreteelser vilka tolkats som hyddor med vaumlggraumlnnor I detta samanhang aumlr det avgoumlrande hur anlaumlggningarna ser ut i profil Det karakteristiska foumlr rotvaumlltor aumlr ofta deras oregelbundna profil och att dessa viker av mot rotvaumlltans mitt samt att jordlagren i fyllningen ofta aumlr skiktad horisontellt i foumlrharingllande till den ostoumlrda stratigrafm (Langohr 1993 s 36 ft)
En annan naturligt skapad formation som varit uppe foumlr diskussion i samband med hyddor aumlr kryoturbationer Kryoturbationer betecknar ett postglacialt fenomen daumlr jordlagren stoumlrts i samband med tjaumllens och frostens paringverkan Dessa formationer har bildats i senglacial tid under yngre Dryas och kan paring ytan uppfattas som maumlnskligt skapade strukturer (Muntlig uppgift Ronny Liljegren 2004) Strandlinjen i Stenungsundsomraringdet under yngre Dryas var drygt 50 m oumlver dagens nivaring och omraringdet kring Norum laringg under vatten vilket utesluter att kryoturbationer kan ha bildats paring den aktuella platsen (Paringsse 2001)
Med de kaumlllkritiska problemen i beaktande har A1530A1854 som det framgaringtt ovan tolkats som sparingren efter en hydda Tolkningen bygger paring vaumlggraumlnnans skaringlformade profil dess homogena fyllning foumlrekomsten av stolpharingl och pinnharingl i och i anslutning till raumlnnan samt fyndet av yxan i vaumlggraumlnnans botten Ytterligare en faktor som talar foumlr denna tolkning aumlr den koncentration av slagen flinta som paringtraumlffades direkt utanfoumlr den i oumlvrigt fyndtomma hyddlaumlmningen
Avslutningsvis kan man konstatera att redan genom att anvaumlnda begreppet hydda har man laddat denna typ av anlaumlggningar med rad foumlrdomar och foumlrfoumlrstaringelse Foumlr de flesta representerar en hydda en temporaumlr bostad daumlr maumlnniskor vistats och verkat Emellertid kan man inte paringstaring att det i nulaumlget aumlr klarlagt att den typ av konstruktion som haumlr har diskuterats har varit en hydda i den gaumlngse bemaumlrkelsen Det kan taumlnkas att anlaumlggningen haft en annan funktion och exempelvis utgjort en mindre inhaumlgnad utan tak eller en konstruktion avsedd foumlr rituella aumlndamaringl det kan ocksaring vara fraringgan om naringgon form av foumlrraringdsbyggnad Konstruktionens funktion och platsens
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
betydelse i relation till dess omgivning kommer att diskuteras vidare i en kommande artikel som skall publiceras i Naturgasprojektets steg 2 publikation
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Referenser
Muntliga kaumlllor
Bjoumlrklund Aringsa Arkeolog vid Malmouml Kulturmiljouml 2004-03-23 Infonnation angaringende kryoturbationer vid arkeologiska undersoumlkningar i Lunnebjaumlr Jag har aumlven tagit del profilritningar av de dokumenterade kryoturbationerna fraringn undersoumlkningen Profilerna skickades till mig efter varingrt samtal
Liljegren Bjoumlrn Universitetslektor paring Kvartaumlrgeologiska institutionen vid Lunds universitet Infonnation om kryturbationer
Persson Per Fil Dr paring arkeologiska institutionen vid Goumlteborgs Universitet 2004-05-04 bedoumlmning av keramiken samt flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av RAAuml 285
Torsberg Kalle Arkeolog vid Riksantikvarieaumlmbetet UV-vaumlst 2004-06-18 bedoumlmning av flintmaterialet fraringn undersoumlkningen av raauml 285
Ej tryckta kaumlllor Axelsson Susanne mfl2003 Projektprogram for arkeologin Naturgasledning mellan Rya och Bohuslaumlns Museum 2003
Axelsson Susanne amp Ottander Jan 2002 Arkeologisk utredning etapp 1 Kulturhistorisk rorstudie av planerad naturgasledning mellan Nordre aumllv och Stenungsund Bohuslaumlns Museum Rapport 200211
Eboskog Mikael 2004 Arkeologisk utredning etapp 2 Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Johansson Annie 2004 Arkeologiska forundersoumlkningar Naturgasen bohuslaumlnsdelen i manus
Tryckta kaumlllor Andersson Stina mfl 1978 Sorteringsschema for flinta Fyndrapporter 1978 (Goumlteborg 1978)
Andersson Magnus 1999 Kvaumlrloumlv Tidig- och mellanneolitiska boplatslaumlmningar UV SYD RAPPORT 199972
Hemek Robert 1997 Hyddor och hus fraringn vaumlstsvensk stenaringlder I Regionalt och Interregionalt red Mats Larsson amp Eva Olsson Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 23
Kriig Stefan I red 1999 Fraringn stenaringlder till medeltid i Saumlrsloumlv UV SYD RAPPORT 1999106
Lagergren-Olsson Anna amp Linderroth Thomas 2000 De neolitiska boplatslaumlrnningarna paring plats SU 21 UV SYD RAPPORT 200022
Lanohr Roger 1993 Types of tre e windthrow their impact on the environment and their importance for the understanding of archaeological excavation data Helinium XXXIIVI Wetteren Begium
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Lindman Gundela 1993 Svedjebruket iMunkeroumld Ett exempel paring periodiskt svedjebrukfraringn yngre stenaringlder till medeltid i soumldra Bohuslaumlns kustland Riksantikvarieaumlmbetet Arkeologiska undersoumlkningar Skrifter Nr 3 Kungsbacka
Maringnsson S amp Phil H 1999 Gravar yxtillverkning och hus fraringn mellanneolitikwn UV SYD RAPPORT 199998
Nyqvist Roger 2001 Landskapet som ram hus och garingrd som manifest Doktorsavhandling Goumlteborgs Universitet institutionen fOr Arkeologi
Paringsse Tore 2001 An emprieal model ofglado-isostatie movements and shore level
displaeement in F ennoseandia SKB R - 01 - 41 Swedish Nuclear Fuel and Waste Management
Co Stockholm l 59
Svensson Mac red 2003 I det Neolitiska rummet Lund 2003
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Tekniska och administrativa uppgifter
Laumlnsstyrelsens dm Bohuslaumlns museums dnr Bohuslaumlns museums pnr
Fastighet Socken Kommun Laumln
Fornlaumlmningskategori Fornlaumlmningsnummer Ekonomisk karta Belaumlgenhet x 1y Koordinatsystem Houmljd oumlver havet Houmljdsystem
Uppdragsgivare Ansvarig institution Faumlltansvarig Rapportansvarig Faumlltpersonal
Faumlltarbetstid Arkeologtimmar Undersoumlkt yta
Redigering Kartritning Arkiv Fynd
421-74964-2002 58001 K 1158
Kyrkenorum 28 47 Norum Stenungsund Vaumlstra Goumltaland
Boplats RAAuml 285 7183 X 64 42 875 1Y 12 67 000 RT90 30-35 m ouml h RH70
Nova Naturgas AB Bohuslaumlns museum Johannes Nieminen Johannes Nieminen Anna Genberg Annie Johansson Tom Wennberg
2003-06-23 - 2003-07-16 360 tim ca 1000 m2
Susanne Axelsson Anette Olsson Bohuslaumlns museum Bohuslaumlns museum lJM nr 29 063
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Anlaumlggningslista Bilaga 1
Anlnr FormIlllll lAnglt bull Bredd (m) Dj_p(m) Thlig Logerfyllning Kommeotrer
146
100
Oval Svartgraring
Ovalsollg
ca 51 x 23
Ilx09
coO5
01
Grop
HlrdHJlrdbotte
l Sotig SVlIrtgraringfet humOs sand 2 Svartgraring humoumls d 3 Brungraring humo sand med lillSer av ljusare sand 4 Graringbrun fet humOs nd 5 Ljus sand 6 Moumlrkbrun fel humosand 7 Brun ssnd med roumldbruna inslag
l Brun humlls nAgo soug ssnd 2 Svartgraring humo sand rikligt med
Anlaumlggningen utgjordes aven stoumlrre grop med diffusaedgnlvningskanter dock med en tydlig fonn i botten denna utgjordes aven lins bestaringende av sotig sand Inom anlaggningen syntes ett tiotlll stolphAl i plan Vid gravningen gick det emmelertid inte att avgoumlra (Xn de$$amp var selrundara eller om de skall knytas rill anlllgningen Innehoumlll enstaka skOrbraumlrula stenar
130 Ovalrund 0hO7 03 Grop l Graringbrun lerig and 2 Gnlbrun sandig lera
208 OvalIoregelhu 40 x 17 02 GroplUnna l Gnlsvart humoumls sand fet 2 Brungraring humoumls sand 3 Brun humoumls sand 4 MOrIcbrun humll sand
I profilen syntes ett oumlvre moumlrkt lager med otydliga aVgrAnsn= mot angztnsandelaget Innehoumlll e sk__ar AnlAggningen genomskars av ett recent dike
247 Oval 0SXO4 08 HlrdlhIlrdbotten l svart sotig sand rikligt med kol Storlek tjocklek och frAnvara av skoumlrbrflnd sten tyder paring art barden anvaumlnts vid ett enstaka tillfaumllle
290 Oval 10 x 075 015 Grop l BrunSV8Jt humoumls sand 2 Moumlrkbrun humoumls sand
305 Oval Brungraring 265 x 10 dimeter O4S Grop I Gnlbrun hurnoumls d 2 SvartgrA humo sand 3 Brun hurnouml sand 4 Graringiltigsand
BestAr troligtvis av tvA an)llgpingar A-en stoumlrre j1p Bmiddot stolpb4lmlOOre nedgnlvmng
506 Ovol Gnlbrun 09075 045 Grop I Gnlbrun humoumls sand 2 Gnl humOs sand 3 Gnlflammig humos d
Anliggningen UtgOumlf5 eventuellt av tre separata nedgrIvningar
527
536
Rund Graringbrun
Rund graringbrun
05 diameter
025 diameter
01
003
SlyfllnedgrAv nmg StolphAI
I Graringbrun hurno sand
I Graringbrun humOs nd ollkr stolphAlsbotten
567 Oval Gnlbrun OhO4 012 StolphAl I Gnlbrun humoumls nd Tillhoumlr ldlppharinglsknnstrukti011en
578
594
Rund Gnlbrun
Rund graringbrun
010 diameter
035 dimeter
005
010
StolphAlsbottenl KlIpphAIsbotten tolpharingl
l Graringbrun humOnd
l Graringbrun burnoumls sand
Anlaumlggningen hade klrbTllnd i ytan
Osliker re av stenskott stoiphA
693 OV81 graringbrun 01 06 02 Grop I Graringbrun hurno sand Ligger i direkt anslutning till A 506
843 Oregelbunden Ca SO m2 ca 03 Kulturparingverkat lager
3 Sotigt gritt humuslager varvat med a mOrkrUn sotig sand b graring humoumls sand c graring humOs sotig sitt
Lagret kom ca 0 3S under matjorden Kan eventuellt vara en rest efter svedjebruk Lagret var i det nArmaste Cyndtoml
895 Rund graringbrun 020 diameter 013 tolphAI l Graringbrun hurnoumls sand Tillhoumlr ldlppharinglskonstruktionen
932 Rund graringbrun 012 diameter 008 StoIph4l11Appharing I
I GrAbnm humoumls sand Tillhlr ldlpphAlskonstruktionen MOrkare fyllning aumln oumlvriga klIppharingi
953 Rund graringbrun O ( diameter 001 KlIpphAl 1j GrAbrun humoumls sand Beskrivningen av A953 gaumlller foumlr all klIpphAl i konstruktionen Samtliga klIpphAl i konstruktionen hade i det n_e samma maumln utseende och
993 Rundbrun 03 diameter 016 SlOlpharingl Brun humoumls sand
1001 Rund ca O 25 diameter 03 StolphA 1t Brun humoumls sand PAtraffade i A 146
1008 Rund 013 diameter 012 StolphAl I Moumlrkgraring hurnoumls sand 2 Svartgraring humoumlssand
1017 Rund 013 diameter 004 Stolpharinglsbotten
l Moumlrkgraring humoumls sand
1025 Rund Svartgraring 012 diameter SOgtlpharingl Grlvdes ner i ~an tidigt mA 146 Finns ej paring do menterad paring ritning Foumlr beslcrivnmgseA 100110081017
1033 Rund 018 diameter 008 Srolpharingl I Moumlrkbrun humo sand
1065
1072
Rund
Rund
015 diameter
014 diameter
OOS
008
SOgtlphAlsbotten Stolpharingl
l Moumlrkbrun humoumls sand
I Moumlrkbrun humo ssnd
1080 Rund 012 diameter 008 StolphA l Moumlrkbrun hurno sand
1088 Rund 014 diameter 007 StolphAI1 l Moumlrkgraring humoumls sand 2 Svartgraring humOssand
1096 Rund Svartgraring 012 diameter Stolpharingl Gtilvltins ner i plan samtidigt som A146 Finns ej dokumenterad paring ritning Foumlr beskrivning seA 100110081017
1106 Rund 02 diameter 009 StolphAls l Moumlrkbrun homO sand
1143 Oregelbunden Ca 140m2 01 till 03 Kulturlagerrest I Svartgraring humoumls sand 2 Brungnl hu mils sand
Majoriteten av fYnden och anlllggoingamakunde knytas till
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
1468 Oregelbunden 40 x 35 ca 01 Kulmrlagerrest l SVlUtilTA h~ sand Under grIlvningen gick de in att )Idlig avgoumlra om AI468 skall samanmras eHer separeras fraringn den stoumlm kulturlagerresn AII43lnomAmiddotI468 hittades koncentrationer av keramik VKl lllrundenllSicningen tollcndesA-J468 f_g som en bostadsJconstrulction (ev grophus)
1530 Oval se kommentarer Vaumlggrllnna A 1530 avser hyddan ilIrnrllnsad i plan (Lager I) innn wggraumlnruln grIlvdcs ut yttennAtt 5lx 39 InnennAtt36 x 17
1656 Ovalgdsvart 031 x 015 011 Stolpharingl I Graringsvart bumoumls sand 2 SvartgrA humOssand
Tillhoumlr hyddlcnnstruktionen stolphAlet
1666 Oval Grisvart O9xO5 020 StolphAVgrop l Grl humoumls sand 2 sotlkoUins 3 Flammig graringbrun humOS sand
LAg strax sydvlst om hyddkonstruklionenAnII~ingen innehOII rikligmoo slagen orts
1678 Rund 015 diameter 004 Stolpharinglsbotten I Moricbrun humOuml5 sand
1723 Rund 012 diameter 009 StolphAl I Moumlrkbrun burnOs sand
1739 Oval GrA 643lt 065 012 Dike Jt Brungraring humoumls sand Anlaumlggeingen utgllrs av ett enJ dike
1754 Rund Svangraring 012 diameter StolphAI Grilvdes ner i plan samlidigt som A 146 Finns ej dokumenterad paring riming foumlr beskrivning seA 100110081017
1823 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOs sand
1829 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbotten I Graringbrun humOuml5 sand
1835 Rund 012 diameter 009 StolphAlsbot1cn J Graringbrun humoumls sand
1840 Rund 012 diameter 009 StolphAlhotten I Graringbrun humos sand
1845 Rund 012 diameter 009 StoIphAlsbot1cn I Graringbrun humOs sand
1854 Oval 110 x mellan 09 och Mellan 06 VAggrIlnnalager 2
I Brungraring humOs sand ~y~iLer~)~~~=~ var ca S3 x 32m och innermaringttet ca 36 x JS efter det att rilnnao grAvts ut
1932 Rund Graringbrun 02 diameter 008 StolphAl l GrAbrun numOs sand Tillhor hyddlcnnatruktionenStolphAlet var placerat i soumldra delen il det som tolkom hyddans oumlppning
1939
1945
1950
1957
Rund
Rund
Rund
OvalSotig
012 diameter
008 diameter
012 diameter
0804 diameter
002
0Q2
002
013
KpphAlsbotten KApphAlsbotten
KJlpphAIbot1cn Grop
I Brunsvarthumo and
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
I MOrkbrun humOs nAgot otig sand 2 Brun humoumls sand med inslag av sot
TIllhOr hyddkooslrukrionen
TillhOr hyddkonstruirtionen
TIllhOr hyddkOllltlruirtionen
Tillhor hyddkonstrukriooOll
1970 Rund 005 diJImeler 012 KApphAl l Brunsvart numamp sand Tillhor hyddkolrukrionen
2000 Rund KIlppMIbottenl Utgaringr
TillbOr hyddlconstruktionen osIker anlAggning
2005 Rund 008 diameter 005 KApphAl I Brunsvart humoumls sand Tillhoumlr hyddkOllSlruirtionen
2009 Oval SvartgnI 045 x 022 diameter 012 StolphAl I Svangri hurnOs and TillhOr hyddkooatruklionen boslilr eventuellt av tvA sto)amphAl StoIpharinglet var plBCetflt i den norra ten a det som tolkom hyddans oumlppning
2030 Rund 014diametor 012 StolphAl II Graringbrun humoumls sand 2 Brunsvarthumossand
TillhOr hyddkonlruirtionen StolphAlet var placerat i hyddans soumldra gavel
2036 Rund KpphAlsbottenl utgaringr
Tillhoumlr hyddkonstruktionen osAker anlaumlggeing
2043 Oval Svartgraring 0301 0Q7 ht KlIpphAl l Brunsvan humoumls sand Tillhoumlr hyddkonstrukrionen
2052
2057
2062
2076
Rund
Rund
Rund
Rund
008 diameter
012diamer
008 diameter
OOS diameter
0Q2
002
002
010
KpphAlsbotten KpphAlsbot1cn KpphAlbotten KllpphAI
l Brunsvart humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvan humoumls sand
l Brunsvart humoumls sand
Tillhoumlr hyddkonsttuktionen
TIllhOr hyddkonstruktionen
TIllhOr hyddlcnnslruirtioncn
Tillhoumlr hyddkenslrukriooen
2085 Rund OOS diameter 0Q7 KllppbAl I Ljud Tillhor hyddkonstruktionen PAtrlffndes i melmuta 2OS3 ~ grIlvenhet9014
9221 Oval Graringbrun 09 x 075 02 StolphAVgrop I Graringbrun humo sand samt en grop
Anlaumlggningen kan utgOras a ett olphAl
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Fyndtabell Bilaga 2
Id Sakord Meterruta Anliggning InmAtta lllsfynd Antal Viktig Material Fragmenterinpgrad Anmirlming
9025 9003 1l4l 18 30 Flinta
9026 9003 1143 20 Flinta OumlVrigt slagen
9027 1143 100
9028 900S 1143 10 Flinta
9029 9008 1143 22 40 Flinta
9Ol0 Sparingn 9008 1143 Flinta Defekt
9031 Sparingn 9008 1143 Flinta Fragment
9032 Kaumlma 9008 1143 SO Flinta
9033 Avslagavrall 9008 1143 12 Flinta OumlVrigt Iogen
9034 Avslag 9009 1143 63 90 Flinta
9035 KlIm 9009 1143 4S Flinta Fragment
9036 KlIm 9009 1143 Fljnta Fragment
9037 9009 1143 13 Flinta Fragment
9038 MiicroltpAn 9009 1143 Flinta
9039 9009 1143 11 2S Flinta
9040 9009 1143 Keramik Fragment
9041 AVI1Iag 9010 1143 II Flinta
9042 Sparingn 9010 1143 12 Flinta Fragment
9043 9010 1143 21 Kmmik
9044 9011 1143 21 Fllnta I med sparingr av flathuggning
9045 Sparingn 9011 1143 Flinta Fraammt
9046 9011 1143 II Flinta
9047 Awlawavfall 9011 1143 K
9048 9013 1143 Keramik Fragment
9049 Avslag 9014 1143 Flinta
9050 Avslagavfall 9014 1143 Kvartll
9051 Avslag 90lS 1143 IS 110 Flinta
9053 Avslag 9017 1143 14 40 Flinta
9054 Sparingn 9017 1143 10 FUnta
9055 9017 IJ43 FtiOla
9056 Avslaglavfall 9017 1143 SO Flinta
9057 AVilag 9018 1143 27 Flinta I med spAr av flathuggning
9058 Spion 9018 1143 Fiinta
9019 Kniv 9018 1143 IS Flinta
9018 1143 Flinta Oumlvrigt slagen
9061 Awlag 9019 1143 S2 100 Flinta
9062 MikrolffJlin 9019 1143 Flinta
9063 Sparingn 9019 1143 Flinta
9064 Sparingn 9019 1143 Flinta Fragmmt
9065 9019 1143 Kvarts
Avslagavfall 9019 1143 10 4S Flinta OumlVrigt slgen
9067 Avslag 9020 1143 Flinta
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Id Sakord Motorruta Anliggning Inmlltta loumlsfynd Antal Viktig Matoriai Fragmontorlngsgrad Anmllrknlng
9068 9020 1143 12 KenImik
9069 AVlllaglavfal1 9020 1143 Kvarts
9070 Avalag 9011 1143 20 Flinta
9071 Skrapa 9021 1143 Flinta Fragment SpWkrapa
9072 Spin 9021 1143 Flinta Fragment
9073 Anlagavfall 9021 Il 43 62 Flinta Ovriat lagen
9074 Avslag 9022 1143 20 Flinta
9075 Spin 9022 1143 FHnta
9076 SpAn 9022 1143 Flinta Fragment
9077 AVlIllg 9023 1143 II 30 Flinta
9078 Mikpin 9023 1143 Flinta
9079 AvslagBvran 9023 1143 50 Flinia OumlVrigt slgen frlptngd
90amp0 Avslag 9024 1143 20 Flinta
9081 Avslag 130 100 Flinta
9082 Avslaglavfall 130 45 Flinta OumlVrigtlg
9083 146 20 Kemnik SOk__ Iglaquo1
9084 AmaglavfaU 146 30 Flinta OumlVrigt slgen SO kvadranttn Jaget l
9085 146 Keramik SO kvadranten Jaget (
9086 Awlaglavrall 146 Flinta OumlVri8( Igen SO kvadranten lager 1
9087 KIm 146 110 Flinta oumlvrig kJlrna NO kvadnmten Ig I
9088 Awlag 146 II Flinta NO kdnten la I
9089 146 Kentmik NO kvadraIa I
9090 AvslaglavfaU 146 13 Flinta
9091 146 40 Keramik Frtn samma kJlr delOIeIlld mynninll8bil sO kvad L I
9092 AIliJag 208 32 Flinta
9093 208 12 25 Kemmillt I mynning
9094 AVlIlag 290 Flinta
9095 365 12 Keramik
9096 KIm 365 52 Flinta oumlvrig kJIma
9097 Avslag 305 Flinta
9100 Avslag 1530 Il Flinta
9101 AvslaglavfaU 1530 20 Kw
9102 Yxa 1854 2069 130 Flinta Intakt Sandamayxa
9103 Avslag 1666 13 Flinta
9104 AwlagfavfaU 1666 76 100 Kvarts
9105 849 Keramik
9106 Avtiag 8S0 go Flinta
9107 8S1 10 Keramik
9108 AVlIlBg 852 II Flinta
9109 853 Keramik Fragment
9110 AVlilag 854 17 Fiinta
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning Inmaumltta IHrynd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkoing
9111 Avslagavfall 855 22 Flinta OumlVrigt slagen
9112 Avslag 856 16 Flinta
9113 857 II Keramik Fragment
9117 861 Keramik Fragment
9118 Avslag 862 Flinta
9119 862 Keramik Fragment
9123 866 10 Keramik
9124 867 Keramik
9125 868 Brand I
9129 Avalag 871 II Flinta
9130 872 Keramik
9131 Avslagavfall 873 Flinta Oumlvrigt slagen brAnd
9135 Avslag 1732 Flinta
9136 Avslagavfall 1732 10 Flinta Oumlvrigt slagen
9137 Avslagavfall 1733 20 Flinta OumlVrigt slagen brtlnd
9141 1738 Keramik Fragment
9142 1746 20 Keramik Frin umma kllrl lvllrsnoddsomamentik
9143 Avslagavfall 1747 60 Flinta Oumlvrigt slagen
9147 Skrapa 1751 13 Flinta Rllndskrapa ytbearbetad
9148 Sparingn 1752 Flinta Fmgment
9149 Avslag 1753 Flinta
9153 1716 II Keramik
9154 1719 Kvarts
9155 1720 Keramik
9114 858 Keramik
9115 859 Keramik
9116 860 Keramik Fmgment
9120 863 Keramik Fmgment
9121 864 Keramik Fmgment
9122 865 II Keramik
9126 Avslag 869 Flinta
9127 869 Keramik Fragment
9128 Avslag 870 15 Flinla
9132 874
9133 Avslagavfall 875 85 Flinta OumlVrigt slagen
9134 AIslagavfall 1731 Flinta OumlVrigt slagen
9138 Yxa 1730 50 Flinta Fragment Yxfragment 1
9139 Avslag 1736 II Flinta
9140 Avslagavfall 1736 Kvarts
9144 Avslagavrall 1748 35 Flinta OumlVrigtslgen
9145 Avslag 1749 Flinta
34
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Id Sakord Meterruta AnJAggnlnglnmlltllllUfynd Anlal Viktig Material Fragmenteringsgrad Anmaumlrkning
9146 Avslag 1750 IS Flinta
9150 Avslag 1709 IS Flinta
9151 Avslag 1712 14 Flinta
9152 Avslagavfall 1715 40 Kvarn
9156 AwlOjJ 1761 flinta
9157 Avslag 1762 35 Flinta
9158 Avslagavfall 1763 Flinta Oumlvrigulagen
9159 AwlaHlavlauml1l 1764 Flinta oumlvrigt ms
9160 AvslaslavfalI 1765 SO l(vart8
9161 Awlaglavfall 1770 Flinta OumlvrigumJll1
9165 Avslag 1773 Flinta
9166 AVlImglavfall 1774 Flinta
9167 1776 Keramik
9171 1780 70 Kvarts EjstampCetl
9172 Avslag 1781 Flinta
9173 A vslqavfall 1781 KvUU
9177 Avslagavfall 1785 Flinta
9178 17116 70 Kv Ej slagen
9179 1787 17 Kii Magrad med kvarts
9183 1792 28 Kvarts Ej gen
9184 Awlag 1792 Flinta
9185 1793 22 Keramik
9189 Knacksten 1796 80 Flinta Fragment
9190 1796 Kenmik Fragment
9191 1796 II Flinta
9195 1800 15 Keramik
9196 Awlagavfall 1801 Flinta Oumlvrigl Iagen
9197 Avslag 1802 FHna
9201 AvslaglavfsU 1805 F1inta
9202 1735 12 Kvarts
9203 1807 Kemmil Fmgment
9162 1771 Ker3mik
9163 Avtlaglavfall 1772 90 Flinta Oumlvrigt slag
9164 AVliagtavflll 1772 Kva
9168 Avslag 1777 15 Flinta
9169 1778 10 Keramik
9170 Kniv 1779 II Flinta Fialhuggen dolbpds
917 1782 110 Kvarts Ejlogen
9175 Avslag 1783 Flinta
9176 Avgiag 1784 Flinta
9180 1788 Keramik
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Id Sakord Meterruta Anlaumlggning InmUta loumlsfvnd Antal Viktig Material Fragmenteringgrad Anmaumlrkning
91amp1 AvsJagavfall 17119 Flinta OumlVrigtlag
9182 Im 12 Kenunik
9186 Avsl-wavfaU 1794 19 Kwrts
9187 Avslag 179lt1 Flinla
9188 1795 ro Kernmik
91n AwJasav(aU 1791 Kvarts
9193 1798 Keramik
9194 1798 30 Kvarta Ej slagen
9198 Avtlaglavfal1 1802 30 Flinla OumlVrigtslSetl
9199 Avslaglavf1l 1803 Kvarts
9200 Avslagavfall 1804 65 Flinta OumlVrigt slaS
9264 Avslagavfall 1807 Flinta
9205 1amp08 Keramik
9206 1809 Flinta
9207 Avslag ISIO 12 Flin18
n08 Avslagavfan 1810 Flinla
9222 9221 Kenunik Fragment
9223 Avslag 9221 Flinta
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Vedartsanalys Bilaga 3
Bilaga 3 Erik Danielsson Vedlab rapport 0347 2003-11-20
Rapport oumlver vedartsanalyser paring material fraringn Bohuslaumln Norum sno Norum 4
Uppdragsgivare Johannes NiemineniGoumlteborgs stadsmuseum
Arbetet omfattar sex kolprover fraringn en boplats Fynden fraringn boplatsen antyder att den fraumlmst har utnyttjats under neolitikum och bronsaringlder Fyra av proven aumlr tagna i stolpharingl och i raumlnnan till en fdrmodad hyddkonstruktion De tvaring oumlvriga kommer fraringn haumlrdar i anslutning till hyddan
Proverna fraringn stolpharinglen och vaumlggraumlnnan innehoumlll vaumlldigt lite kol Ur A 2009 kunde jag inte plocka ut naringgot som gick att genomfoumlra vedartsanalys paring Materialet i paringsen kan kanske aumlndaring raumlcka foumlr en datering I provet fraringn A 1656 fanns en bit al Annars bestod materialet till stoumlrsta delen av mycket smaring foumlrkolnade kvistar och eller rottraringdar samt en del annat obestaumlmbart foumlrkolnat material Till sin karaktaumlr paringminner det provet om ett makroprov Det finns stor risk foumlr att kolet i det provet har ett helt annat ursprung aumln hyddan och dess konstruktion De tvaring andra proverna A 1666 och A 1530 innehoumlll kol av ek respektive hassel Det aumlr moumljligt att kolet i de tvaring senare proven representerar en stolpe och ett flaumltverk men det fdrutsaumltter att hyddan har brunnit Jag tycker att den sparsamma kolmaumlngden talar mot detta men det kan ni saumlkert baumlttre bedoumlma Kan kolet i vaumlggraumlnnan saumlkert knytas till anlaumlggningen boumlr det provet ge den saumlkraste dateringen av hyddkonstruktionen Hasseln blir inte mer aumln max 60 aringr och orsakar daumlrfoumlr knappast naringgon egen aringlder Eken i stolpharinglet (A 1666) kan daumlremot ha en relativt houmlg egenaringlder Det viktigaste aumlr dock att ta haumlnsyn till kolets ursprung och dess relevans foumlr den anlaumlggning man vill datera Kolet fraringn de tvaring haumlrdarna inneharingller al hassel och salix vilket goumlra att de garingr mycket bra att datera Kan haumlrdarna knytas till hyddkonstruktionen boumlr de ge en bra datering aumlven aringt denna Analysresultat Anl ID Anlaumlggnings- typ Prov- maumlngd Analyserad maumlngd Traumldslag Utplockat Rlr C-dat Oumlvrigt
2009 Stolpharingl 254g 1656 Stolpharingl 666g ltOlg I bit l bit al Al Div smaringkvistar o dyl 1666 Stolpharingl 23lg 02g 14 bitar 14 bitar ek Ek 1530 Vaumlggraumlnna 148g OAg 4 bitar 4 bitar hassel Hassel 247 Haumlrd 07g 04g 9 bitar 6 bitar al3 bitar hassel Hassel 100 Haumlrd 299g 177g 40 bitar 31 bitar al9 bitar salix salix Tabell oumlver de vid analyserna framkomna traumldslagen och deras egenskaper Art Latin Max aringlder Vaumlxtmiljouml Egenskaper och anvaumlndning Oumlvrigt Al Graringal Klibbal Alnus sp Anus incana Anus gutinosa 120 aringr Klibbalen aumlr starkt knuten till vattendrag Graringalen aumlr mer anpassningsbar Motstaringndskraftigt mot fukt Brinner lugnt Klibbalen invandrade soumlderifraringn ca 5000 fKr Graringalen kom ungefaumlr samtidigt med granen och samma vaumlg som denna Ek Quercus robur 500-1000 aringr Vaumlxer baumlst paring lerhaltiga mulljordar men klarar ocksaring mager och stenig mark Vill ha ljus skapar sjaumllv en ganska luftig miljouml med rik undervegetation med tex hassel Haringrd och motstaringndskraftig mot vaumlta Baringtbygge staumlngselstolp stolpar plogar fat Ekollonen bar anvaumlnts som grisfoder Traumldet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bIa Tor Man talar ofta om 1000-aringrs ekar men de aumlr saumlllan oumlver 500 aringr Hassel Corylus avelana 60 aringr Ganska kraumlvande paring jordmaringn Vill gaumlrna ha ljus men taringl beskuggning tex i ekskog Bildar laumltt laringnga raka sega spoumln som anvaumlnts till korgar och tunnband Vanligt traumld paring loumlvaumlngar Sallx Stort slaumlkte med saumllgar pilar och viden Salix sp 60 aringr Varierande anspraringk vad gaumlller jordmaringn De flesta arter aumlr dock Ijusaumllskande Mjuk och laumltt ved Daringligt som braumlnsle och virke Barken har anvaumlnts till garvning Tall Pinus silvestris400 aringr Anspraringksloumls men trivs paring naumlringsrika jordar Den aumlr dock ljuskraumlvande och blev snabbt utkonkurrerad fraringn de godare jordarna naumlr granen kom Stark och haringllbar Konstruktionsvirke stolpar paringlar baringtbygge kaumlrl (ej foumlr mat) taksparingn tjaumlrbloss traumlkol tjaumlrbraumlnning Underbarken ti11 noumldmjoumll aringrsskott kokades foumlr C-vitaminerna Aumlven som kreatursfoder
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Arkeobotaniska och kemiska analyser av jordprover Bilaga 4
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-013
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin V ikl und
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Arkeobotanisk analys av prover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller sex jordprov fraringn olika anlaumlggningar och ytor paring Raauml 285 en boplats sannolikt mest nyttjad under neolitikumJbronsaringlder Fraringgestaumlllnigarna kring proverna roumlrde anlaumlggningars funktion och moumljligheten att faring fram daterbart material i proverna Proverna har undersoumlkts arkeobotaniskt dessutom har traumlkol for C 14-datering plockats ut
Foumlr att kunna faring fram vaumlxtmakrofossil och traumlkol och samtidigt registrera ev fYnd av ben braumlnd lera etc har jordproverna vattensaringllats fore floteringen Saringllstorlekar paring 2 och 05 mm anvaumlndes Daumlrefter har materialet undersoumlkts i stereoiupp och bestaumlmts
Inget arkeobotanisk material hittades forutom traumlkol och detta i relativt liten maumlngd i samtliga prov Inte heller ben eller arkeologiska fYnd kom fram Sammantaget alltsaring inga ytterligare ledtraringdar till tolkningen av gropen A 146
Anlaumlggning Typ Arkeobotaniskt material A-2009 Stolphaumll enstaka traumlkol A-1656 Stolphaumll endast smaring flisor groumlvre traumlkol A-1666 Kvarts deposition enstaka traumlkol A-1854 prov lVaumlggraumlnna smaring flisor traumlkol groumlvre A-1854 prov 2 Vaumlggraumlnna enstaka traumlkol kvistdelar A-146 Grop enstaka traumlkol kvistdelar
Material fOr 14C_ datering hittades foljaktligen men fOr ett par prover aumlr det tveksamt om detta kol aumlr laumlmpligt och aumlven tillraumlckligt Kvist- och straringdelar med en diameter paring ca 1-3 mm fanns i naringgra prov och detta har i fOrsta hand valts ut fOr att skickas till datering
Utplockat och skickat foumlr 14C ur jordprover fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln A-2009 en kvist 12 mg + en kvist 9 mg A-1656 sex kvistlstraringdelar 14 mg A-1854 prov 2 en kvist 7 mg + en kvist 3 mg A-146 en kvist 30mg+ en kvist 43 mg
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
MILJOumlARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr 2004-025
Miljoumlarkeologisk analys av ett prov fraringn Raauml 285 Norums socken Bohuslaumln
Av Karin Viklund
INSTITUTIONEN FOumlR ARKEOLOGI OCH SAMISKA STUDIER
41
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Miljoumlarkeologisk analys av ett jordprov fraringn Raauml 285 Norum socken Bohuslaumln
Av Karin Vikund
Undersoumlkningen gaumlller ett kompletterande jordprov fraumln en yta ett jordlager (A843) mellan OAS och 050 m under nuvarande marknivaring Lagret bestod av ett skiktat sotigt moumlrkt humoumlst sand lager inneharingllande sot och kol paring Raauml 285 en boplats med hyddkonstruktioner och andra anlaumlggningar daterade till senneolitisk tid Fraringgorna gaumlllde lagrets klassificering - roumlr det sig om naringgon sorts kulturlager eller moumljligen sparen av svedjebruk
Inget vaumlxtmakrofossil fOrutom traumlkol hittades Maumlngden traumlkol var ganska obetydlig ett 30-tal fragment paring ca 5mm - l cm samt ett antal aumlnnu mindre kolpartiklar var allt En brandhorisont borde ha gett mer traumlkol enligt min mening
Markkemiskt har totalt har fem olika parametrar analyserats (tab l) Organisk halt aumlr bestaumlmd genom gloumldforlust (GFLOT) efter foumlrbraumlnning vid 5S0degC Fosfathalten anges som mg P20SlOO g tonvikt extraherad med citronsyra (2) av jordprov foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning dvs oorganisk (PO
fosfatgrader) respektive total fosfathalt (Ptot) inkluderande organiskt bunden fosfat Pkvot aumlr fOrharingllandet mellan dem Houmlg P-kvot indikerar nedsmutsning med organiskt material houmlg po kan exempelvis tyda paring fOrekomst av ben i jorden (MS) maumlttes foumlre och efter oxidativ foumlrbraumlnning vid 550degC (MS550) med en Bartington MS21 MS2B maumltcell och slIsceptibiliteten anges som en SI-enhet (dimensionsloumls) per 10 gjord MS-vaumlrdena (= magnetisk susceptibilitet) visar jordens benaumlgenhet att magnetiseras naringgot som oumlkar med kulturparingverkan med braumlnning och med houmlga halter jaumlrn Ett MS-vaumlrde som oumlkar maumlrkbart efter upphettning till 5500 visar att jorden inte varit utsatt mr braumlnning tidigare
po Not
66 319
J detta prov var MS-vaumlrdet laringgt och oumlkade markant efter braumlnning (tab 1) vilket tyder paring att jorden ej varit upphettad tidigare saring naringgot svedjebruk aumlr det knappast fraringga om Den markkemiska analysen i oumlvrigt visar paring houmlg organisk halt i provet och houmlg andel organiskt bunden fosfat Sammantaget kun man tolka detta som aH provet kommer fraringn en torvbildning eller gammal markyta eventuellt en som odlats eventuellt en som staringtt fuktig laringnga tider (lagret skulle kunna laumlmpa sig for pollenanalys) Naringgot sorts kulturlager i gaumlngse mening aumlr inte saumlrskilt troligt med tanke paring de laringga ingaringngsvaumlrdena fOr MS och oorganisk fosfat
Foumlr C-14-datering har en bit kvist med 1-2 aringrsringar och ytterbark vaumlgandes 18 mg plockats ut och skickats till uppdragsgivaren
42
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
Resultaten av C14-analyser Bilaga 5
Analyserna aumlr utfOrda av BETAANALYTIC INC
Anlaumlggning Typ Kontext Vedart Lab nr Okalibrerat BP Kal2Ouml A146 grop Yta A Kvist Beta1191675 3640 +- 40 BP 2130-1900 BC A247 haumlrd Yta A Hassel Beta1187340 2320 +- 40 BP 410-360 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Hassel Betal187341 5160 +- 40 BP 4040-3940 BC AI5301854 vaumlggraumlnna HyddaYtaA Kvist Beta1191677 5210 +- 40 BP 4060-3960 BC A1656 stolpharingl HyddaNtaA Kvist Beta119676 3690 +- 40 BP 2200-1950 BC A1666 grop Yta A Ek Beta1187343 3950 +- 40 BP 2570-2520 BC A2009 stolpharingl HyddaYtaA kvist Beta1191678 3650 +- 40 BP 2140-1910 BC
Bilaga 5 fig l Tabell oumlver 14C-prover fraringn raauml 285
l
Beta19167 521[)bfJBP -f-j~
6000calBC 400DCsJBC 2000CelBC CalBCJCaJAD
Calilmted daie
Bilaga 5 fig 2 Diagram som illustrerar kalibrerade 14C-dateringar fraringn raauml 285
43
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en
r shyIIIshyI
CC C
~ n co N
PROF I L KL 1143 FRAumlN SO A 146
w AI46
I ouml
-~ CDI c= ~ ~~ =shy~-f)~CD
I17 II
v
CD SOTIG SVARTGRl FETHUMOS SAND
CD SVARTGRA HUMOumlS SANO
CD BRUNGRA HUMOuml~ SAND HLJUSARE UNSER OcH STRAK
CD G mT
0)LJUS SAND
HOumlRKBRUN HUHOumlS LERIG SILT
(f) BRUN SAl() HED ROumloaRUNA INSLAG
o MOumlRKBRUN HUMUS
ev LJUSGRAring SAND
3=f i~ 0
14IS 1l 11 I 10
I
oS IH
Dl
~ III en