Att leva med hemodialys en litteraturöversikt om personers upplevelse

Deeqa Mahmoud Farah Johanna Berggren

Dokumenttyp: Vetenskapligt arbete GR (C) Avdelning: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Termin 6 / Hösttermin 2019 Handledare: Helén Rönning Examinator: Lars Lilja Kurskod/registreringsnummer: OM080G/OM082G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Abstrakt

Bakgrund: Kronisk njursvikt försämrar njurarnas funktion och medför en stor påverkan på

personers vardagliga liv. Hemodialys behandling är krävande och behöver utföras

kontinuerligt för personers överlevnad. Egenvård är även ett alternativ för personer att sköta

sin vård självständigt eller i relation med andra. Dorothea Orems omvårdnadsteori

tillämpades för att definiera egenvård och belysa personers egenvårdsförmåga vid

hemodialys för att förbättra livskvalitén. Syftet: Syftet var att beskriva personers upplevelse

av att leva med hemodialys i vardagen. Metod: Litteraturöversikt baserad på femton

vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Latent innehållsanalys som genomfördes enligt

Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen identifierar tre kategorier; Psykisk

påverkan, Utmaningar i vardagen och Upplevelse av stöd och kunskap med tillhörande

subkategorier och ett övergripande tema: Begränsningar och resurser för att hantera

vardagen. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tre huvudfynd och sammanknyter det

med Dorothea Orems egenvårdsmodell, samt fler vetenskapliga artiklar som styrker

diskussionens innehåll. Slutsats: Personer som behandlas med hemodialys möter flera

hinder i sin vardag relaterat till kronisk njursvikt och behandling. Dessa hinder kan

underlättas med copingstrategier och genom rätt stöd utifrån individuella behov, från

närstående och vårdpersonal. Det krävs även att närstående och vårdpersonalen har

förståelse för personers livssituation genom att etablera en god relation och öka

välbefinnandet.

Nyckelord: Copingstrategier , Egenvård, Hemodialysbehandling, Litteraturöversikt,

Omvårdnad, Upplevelse

Innehållsförteckning

Introduktion ..................................................................................................................................................... 1

Bakgrund .......................................................................................................................................................... 1

Kronisk sjukdom ................................................................................................................................................. 1

Kronisk njursvikt ................................................................................................................................................. 2

Egenvård ............................................................................................................................................................. 2

Hemodialysbehandling ....................................................................................................................................... 3

Orems omvårdnadsteori .................................................................................................................................... 4

Sjuksköterskans ansvar ...................................................................................................................................... 5

Problemformulering ........................................................................................................................................... 5

Syfte ................................................................................................................................................................... 5

Metod .............................................................................................................................................................. 5

Design ................................................................................................................................................................. 5

Inklusionskriterier .............................................................................................................................................. 6

Exklutionskriterier .............................................................................................................................................. 6

Litteratursökning ................................................................................................................................................ 6

Urval/Kvalitetsgranskning/relevansbedömning ................................................................................................. 7

Etiska överväganden .......................................................................................................................................... 7

Analys ................................................................................................................................................................. 8

Figur 1. Exempel på steg i analysprocessen ...................................................................................................... 9

Resultat ............................................................................................................................................................ 9

Psykisk påverkan i vardagen ............................................................................................................................. 10 Emotionell påverkan .................................................................................................................................... 11

Utmaningar i vardagen ..................................................................................................................................... 11 Upplevelsen av kost och vätskerestriktion .................................................................................................. 11 Att leva med kronisk trötthet och smärta ................................................................................................... 12

Upplevelse av stöd och kunskap i vardagen ..................................................................................................... 14 Begränsningar i vardagen ............................................................................................................................ 14 Familjeband och vårdrelationer .................................................................................................................. 15

Diskussion ...................................................................................................................................................... 16

Metoddiskussion .............................................................................................................................................. 16

Resultatdiskussion ............................................................................................................................................ 18

Slutsats .......................................................................................................................................................... 20

Bilaga 1

Bilaga 2

1

Introduktion

I världen påbörjar varje år 440 000 personer aktiv uremivård, vilket innebär behandling med

dialys, hemodialys, eller njurtransplantation (Ortiz et al. 2014). Befolkningen blir äldre och

åldersrelaterade sjukdomar som njursvikt ökar. För behandling mot kronisk njursvikt

dominerar hemodialysbehandling till personer över 75 år (Svenskt njurregister, 2018).

Hemodialys innebär förändringar i det vardagliga livet till personerna.

Bakgrund

Kronisk sjukdom

För att belysa personers upplevelser i vardagen kommer definitionen av patienter/deltagare

beskrivas som personer.

Kronisk sjukdom är långvarig, kan vara svårbedömd och påverkar vardagen på olika

sätt. Olika typer av kroniska sjukdomar leder till utmaningar, som innefattar att känna igen

olika symtom, kunna vidta lämpliga åtgärder, användning av farmakologisk behandling

samt hantering av psykiska påverkningar (Schulman-Green et al. 2012). Det är av stor vikt

att förstå sitt tillstånd och kunna adaptera livet efter de restriktioner sjukdomen medför, för

att kunna uppnå välbefinnande, minska sjukdomslidande och sjukdomsutvecklingen

(Audulv, Asplund & Norbergh, 2010). En viktig faktor för att lära sig leva med kronisk

sjukdom är att använda sig av individuella styrkor. Vilket leder till acceptans av sin sjukdom

och förmågan att lättare hantera motgångar (Kristjansdottir et al., 2018).

Kroniska sjukdomar är bland de främsta orsakerna till ökad dödlighet och risk för

funktionsnedsättning globalt. Kronisk sjukdom står enligt världshälsoorganisationen för

nästan två tredjedelar av alla dödsfall och två femtedelar av den globala sjukdomsbördan.

Genom att minska riskfaktorer som utvecklar sjukdomen och aktivt främja välbefinnandet,

bidrar det till minskad mortalitet risk och funktionshinder. Kroniska sjukdomar kan drabba

alla människor oavsett socioekonomisk status (WHO, 2002).

2

Kronisk njursvikt

Kronisk njursvikt orsakar långsiktig förlust av njurfunktionen vilket kräver en livslång

behandling. Riskfaktorer för att utveckla kronisk njursvikt är bland annat rökning, högt

blodtryck och övervikt (Fraser & Blakeman, 2016).

De största orsakerna till kroniskt njursvikt är diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Eftersom att

kronisk njursvikt förekommer mer i äldre ålder ökar samsjuklighet. Befolkningen blir äldre

och överlever längre efter exempelvis hjärtinfarkt, detta ökar prevalensen av kronisk

njursvikt. Vid kronisk njursvikt försämras filtrationen i njurarna vilket leder till att svikt

uppstår (Svenskt njurregister, 2017). Det är viktigt att tidigt upptäcka symtom för att minska

risker och progressivitet. Specifika symtom vid njursvikt är klåda, trötthet och minskad aptit.

Kronisk njursvikt kan leda till komplikationer som anemi på grund av minskad produktion

av hormoner, rubbning i elektrolyter samt förändringar av vitamin d , kalcium och fosfat

metabolism vilket leder till benskörhet (Webster, Nagler & Masson 2017). Kronisk njursvikt

kan även ge akut skada på njuren, vilket ökar risken för mortalitet.(Fraser och Blakeman,

2016).

Egenvård

Inom hälso-och sjukvård definieras egenvård som en åtgärd vilket en person som genomgår

behandling, kan utföra själv i hemmet eller med hjälp av anhörig. Det kan vara omläggning

av sår eller medicinering. Det är hälso-och vårdpersonal som gör bedömning om att person

klarar av att utföra egenvården själv. Tillsammans med personen planerade åtgärden och

bedömningen följs upp och utvärderas (SOSFS 2009:6). Egenvård har som mål att hjälpa

personen att bevara, återställa eller förbättra hälsa. Att kontinuerligt utöva handlingar för att

inte bli försämrad i sjukdomen, samt minska symptom. Detta innebär att personen tar ansvar

och är delaktig i sin hantering av egenvård i samband med sitt sjukdomstillstånd

(Söderhamn, 2000).

Egenvård definieras enligt (WHO, 2019) som en förmåga den enskilda individen ,

närstående och samhället kan vidta för att förebygga sjukdom och främja hälsa, individen

har även förmågan till att upprätthålla sin hälsa och hantera sitt sjukdomstillstånd

självständigt eller med stöd från hälso- och sjukvården.

3

Personer som behandlas med hemodialys möter många stressande omständigheter och

utmaningar i sin egenvård. (Atashpeikar, Jalilazar & Heidarzadeh, 2012). Stora livsstils

omställningar krävs av personerna, såsom kost och vätskerestriktion, läkemedelshantering,

lära sig att känna igen symptom vid komplikationer, risker vid behandling samt vaskulär

hantering (Simmons, 2009). Personer med kronisk njursvikt belastas av sina symtom och har

negativ påverkan på deras livskvalitet. Upplevelse av smärta, trötthet, nedstämdhet bidrar

till mindre välbefinnande (Davison & Jhangri, 2010).

Coping är ett begrepp som beskriver de strategier en personer använder för att hantera en

kritisk situation för att minska lidandet. Genom att använda sig av olika coping strategier lär

sig personer hantera sitt tillstånd och anpassa sitt liv efter förändrad livssituation (Folkman,

2010). Det finns tre typer av coping strategier. Emotionell fokuserad coping innebär

reglering av de känslomässiga konsekvenserna en viss situation medför och finna emotionell

hanterbarhet inför stressfyllda situationer. Problemfokuserad coping strategi innebär att

direkt kunna lösa stressfyllda situationer eller försöka minimera dess effekt.

Meningsfokuserad coping innebär att finna betydelse i det som händer eller har hänt.

Reglerar och styr de positiva känslorna och minimera negativa känslorna, genom att sätta

nya mål och fokusera på styrkor som formats under livet gång. Det leder till förbättrad

hantering av svåra situationer (Folkman & Lazarus, 1987).

Hemodialysbehandling

Behandling med hemodialys genomförs när njurarnas funktion är kraftigt nedsatt, med hjälp

av en dialysmaskin renas blodet (Vadakedath & Venkataramana 2017). Hemodialys är under

ständig utveckling då kunskapen om njursjukdomar ökar. Än kan hemodialys inte ersätta

njurarnas endokrina och metaboliska funktioner (Golper et al., 2014). Det är av stor vikt att

personer med nedsatt njurfunktion får behandling. Vid utebliven hemodialysbehandling

ökar sjukhusvistelse och dödlighet. Det visar sig vara vanligare med frånvaro från

hemodialys vid yngre ålder och psykisk ohälsa som nedstämdhet (Salmi et al. 2018). Vid

hemodialysbehandling är personen uppkopplad till hemodialys tre gånger i veckan under

tre till fyra timmar per dygn där ungefär en till fyra liter vätska avlägsnas. Hemodialys

behandlingen utförs i första hand på sjukhus men kan även utföras i hemmet. (Farzao et al.,

4

2014). Personer som genomgår hemodialys behandling upplever oftast komplikationer och

biverkningar relaterade till behandling, biverkningar i form av lågt blodtryck, klåda,

muskelkramp och anafylaktisk reaktion. Att behandlas med hemodialys ökar risker för

infektioner. Det kan leda till fler och längre sjukhusvistelser (Tazanakaki et al., 2014).

Orems omvårdnadsteori

Dorothea Orems omvårdnadsteori bygger på att människor har en naturlig benägenhet att

kunna utföra sin egenvård. Att behandlas med hemodialys kräver betydande egenvårds

handlingar och har koppling till Orems teori.

Teorin om egenvårdsbalans innefattar tre delar som omvårdnaden vilar på: egenvård,

egenvårdsbrist och omvårdnadssystem.

Teorin om egenvård handlar om egenvård som begrepp, då personen utövar hälsofrämjande

handlingar för att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Personens kapacitet att kunna

utföra egenvård vilar på olika faktorer såsom hälsostatus, livsstil och familjesituation.

Egenvårdsbrist uppstår när personens egenvårdskapacitet inte räcker till för att tillgodose

behoven av egenvård. Detta ger en obalans i kraven och förmågan att utföra egenvård. Vid

egenvårdsbrist kan sjuksköterskan vara till hjälp för personen med att stödja egenvård

kapaciteten och främja egenvårdsbalans

I teorin om omvårdnadssystem beskrivs som sjuksköterskans arbete om att stödja personen,

främja egenvård och identifiera och se lösningar vid egenvårdsbrist (Orem,1995. s.234-236)

Dorothea Orem beskriver fyra konsensus begrepp. Det första konsensus begreppet är den

kapabla människan, enligt Orem beskrivs människan som självtänkande och kunnig.

Människan har även den förmågan att ändra sin uppfattning utifrån bedömning av sin

situation. För att uppnå olika mål bör människan ha förmågan till att kunna utföra

välbetänkta bedömningar. Vilket leder till ökad välbefinnande. Det andra konsensus

begreppet är världen, Människan skapar sociala interaktionen i relation med andra personer,

utifrån kulturella aspekt eller i samband med sjuksköterskan. Det tredje konsensus

begreppet är hälsa som integritet, och innefattar såväl det fysiska, psykiska och

välbefinnandet. Orem menar även att hälsan är konstant i förändring under livets gång.

Vilket innebär att hälsa är bunden till varje individs kapacitets förmåga att skydda sin

5

integritet genom att visa omtänksamhet gentemot sig själv och ens omgivning. Det fjärde

konsensus begreppet är omvårdnad- att främja egenvård, När människan inte har den

förmågan att självständigt kunna utföra sin egenvård eller med hjälp av anhöriga, krävs stöd

från annan profession. Detta innefattar individen samt anhöriga (Orem, 1995, s. 124-125).

Sjuksköterskans ansvar

För att öka personers inflytande i hälso- och sjukvården, vid kronisk sjukdom bör

delaktighet och personcentrerat arbetssätt nyttjas. Stöd vid egenvård är en viktig del i att

hantera kronisk sjukdom (SBU, 2017).

Vid hemodialys vård är egenvård en central roll. Sjuksköterskan har ansvar för att hjälpa till

med information om livsstilsförändringar, som vätske-och kost restriktioner, läkemedel samt

biverkningar och komplikationer vid behandling. En viktig del i egenvård för personen är att

skapa en god relation med sjuksköterskan. Detta ligger till grund för att kunna ge personen

god kunskap, skapa omvårdnadsåtgärder utifrån individens situation och ge gott stöd.

(Simmons, 2009).

Problemformulering

Personer som diagnostiseras med kronisk njursvikt och behandlas med hemodialys kan stöta

på många utmaningar. Ändrade livsstilsvanor, hanterbarhet och egenvård är några av

utmaningarna som personer möter. Hur upplever de att sköta sin egenvård i vardagen och

vad för copingstrategier finns det.

Genom att belysa upplevelser för personer i hemodialys vill vi öka kunskapen, förståelsen

och möjligheten att ge bättre stöd till denna grupp.

Syfte

Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med hemodialys i vardagen.

Metod

Design

Litteraturöversikt med kvalitativ design. Att göra en litteraturöversikt innebär att beskriva

6

ett visst område, genom att det systematiskt redovisa arbetets process med att söka,

analysera och sammanställa artiklar. Detta ger ökad kunskap inom området omvårdnad

(Friberg, 2017, s.108).

Inklusionskriterier

Personer som behandlas med hemodialys kan behandlas både i hemmet och på sjukhus.

Artiklarna ska vara original artiklar, med kvalitativ design. Personer med kronisk

hemodialys. Personer som deltar i studierna ska vara över 18 år. Både män och kvinnor ska

ingår i studierna.

Exklutionskriterier

Artiklar som exkluderas i studien kommer vara artiklar som fokuserar på peritonealdialys

och njurtransplantation. Även hemodialysbehandling som inte är kronisk.

Litteratursökning

Den inledande delen för sökning av artiklar till litteraturöversikten var att samla in fakta om

valt område. Detta blir grunden för inledande sökningar av information för att identifiera

valt problemområde (Friberg, 2017. s.40). För att få relevant översättning från svenska till

engelska inom området omvårdnad användes svenska Mesh. Databassökning gjordes i

sökportalen Pubmed och Cinahl. Sökorden som anpassats via mesh-termer i Pubmed och

Cinahl headings i Cinahl var self-care, dialysis, hemodialysis. I fritextsökning användes patients

experience. Dessa kombinerades med AND och OR. Avgränsningar gjordes utifrån de valda

inklusion- och exklusionskriterier. På Pubmed var avgränsningar abstract och deltagarna

skulle vara över 19 år. Dessa avgränsningar fanns inte i Cinahl, istället valdes enbart

avgränsning alla vuxna, all adults.

Artiklarna söktes mellan åren 2009-2019, detta för att få så uppdaterad och tillförlitliga

forskning som möjligt. Artiklarna skulle även vara publicerade på engelska och vara

originalartiklar.

Första sökningarna på Pubmed resulterade i totalt 52 träffar och 89 träffar på Cinahl. Utifrån

urval som beskrivs nedan, valdes 6 artiklar ut från Pubmed och 3 från Cinahl för inklusion i

litteraturöversikten. Vid ytterligare sökning i båda sökdatabaserna med sökordet coping

7

istället för self care fick Pubmed 30 träffar och Cinahl, 36 träffar och totalt valdes 5 artiklar ut

från båda databaser (Bilaga 1). Vid sekundär sökning hittades en artikel, vilket resulterade i

totalt 15 artiklar.

Urval/Kvalitetsgranskning/relevansbedömning

Urvalet för artiklar som inkluderades valdes ut för att besvara valt syfte. Först lästes

artiklarnas titel. I andra urvalet lästes abstrakt lästes för att få en inblick i artikelns innehåll. I

tredje urvalet lästes hela artikeln och bedömdes utifrån inklusions-och exklusions kriterier.

För att undersöka att de vetenskapliga artiklarna var granskade användes UlricsWeb.

Vid fjärde urvalet användes Fribergs granskningsmall för kvalitativa studier (2017, bilaga 3.

s.187) Författarna valde att kategorisera kvalitet efter att bedöma antal ja och nej till frågorna.

För hög kvalitet ska över 10 frågor vara positiva, medelkvalitet 7-10 frågor och låg kvalitet

bedömdes under 7. För att inkluderas i arbetet skulle artiklarna hålla medel till hög nivå, de

som bedömdes som låg nivå förkastades. Artiklar som inkluderas i studien visar i bilaga 2.

Etiska överväganden

Artiklarna som kommer att ingå i litteraturöversikten ska vara godkända av etisk kommitté.

Det är också av vikt att författarna håller sig objektiv i förhållande till presentation av

forskning. Genom att författarna exempelvis strävar efter att inte låta egna förförståelse

påverka artiklarnas innehåll samt förvränga dess budskap. I studier som belyser personers

upplevelser, är det väsentligt att forskaren försäkra deltagarna att deras rättigheter skyddas

och respekteras. Deltagarna kan även frivilligt ta beslutet om att ta tillbaka sitt samtycke och

avstå från att delta i studien (Polit & Beck, 2012, s.150-154).

8

Analys

En kvalitativ innehållsanalys användes enligt Graneheim & Lundman (2003).

Analysprocessen utifrån en latent-innehållsanalys med induktiv ansats.

I den inledande processen i analys av de kvalitativa artiklarna lästes artiklarna av båda

författarna. Artiklarnas resultat sammanställdes och fördes samman i ett dokument. Under

tiden materialet lästes förde författarna anteckningar över förekommande beskrivningar av

personers upplevelse, dessa var begrepp, förklaringar och citat.

Dessa beskrivningar fördes in i ett dokument, så kallade meningsbärande enheter. Dessa

omformulerades utan att ändra eller tolkas till kondenserade meningsenheter och ligger nära

till texten. Därefter blev de kondenserade meningsbärande enheterna kodade. Dessa

jämfördes utifrån skillnader och likheter och sattes samman utifrån liknande beskrivning,

dessa grupperades till fem subkategorier: Emotionell påverkan, Upplevelse av kost och

vätskerestriktion, Att leva med kronisk trötthet och smärta, Påverkan av miljön runt personen,

Upplevelse av stöd och kunskap, Familjeband och vårdrelation. Dessa subkategorier grupperades

utifrån samhörighet och skapade tre kategorier för att överskådligt presentera det förenade

materialet. Kategorierna visade: Psykisk påverkan i vardagen, Utmaningar i vardagen,

Upplevelse av stöd och kunskap i vardagen. Vilket belyser resultatets latenta innehåll och

formar temat: Begränsningar och resurser för att hantera utmaningar i vardagen.

9

Meningsbärande

enheter

Kondensera

d

meningsbär

ande enhet

Kod Subkatego

ri

Kategori Tema

Sjukdomsdiagnosen

förändrar patientens

syn på sin existens.

(Guerrerro- Guerra,

2014)

Förändrad

bild på sig

själv

Existens

Sorg

Emotionell

påverkan

Psykisk

påverkan

Begränsningar

och resurser för

att hantera

utmaningar i

vardagen

Deltagare beskrev

upplevelse av chock

och sorg vid förlorad

njurfunktion och

deras behov av

livsnödvändig

behandling (Monaro

et al. 2014)

Chock och

sorg för

livslång

behandling

Figur 1. Exempel på steg i analysprocessen

Resultat

Resultatet beskriver personers upplevelse av att leva med hemodialys i vardagen. En

innehållsanalys av 15 vetenskapliga artiklars resultat med induktiv ansats belyser tre

kategorier: Psykisk påverkan i vardagen, Utmaningar i vardagen, Upplevelse av stöd och

kunskap i vardagen. Resultatet presenteras enligt kategorierna med tillhörande

subkategorier. Dessa belyser det gemensamma temat: Begränsningar och resurser för att

hantera utmaningar i vardagen (Se figur 2).

10

I resultatet beskrivs personers upplevelse av att få en kronisk diagnos och livslång

behandling, detta kan vara livsomvälvande och kan upplevas av personer som sorg och

förlust. Kost och vätskerestriktion för personerna upplevas begränsande och följsamhet

påverkar hanteringen. Kronisk trötthet upplevs svårt att hantera och påverkar personers

vardag. Upplevelsen av smärta upplevs olika utifrån individens aspekt. Att behandlas med

hemodialys är tidskrävande och upplevs begränsande i det dagliga livet som att behöva

begränsa sina aktiviteter som arbete och resor. Anhöriga har en viktig roll i vardagen.

Erfarenheter av stöd från anhöriga upplevs som positivt men även erfarenheter av brist på

autonomi. Att få stöd från vården kändes betryggande men kan förbättras.

Tema Begränsningar och resurser för att hantera utmaningar i vardagen

Kategorier Psykisk

påverkan i

vardagen

Utmaningar i vardagen Upplevelse av stöd och

kunskap i vardagen

Subkategorier Emotionell

påverkan

Upplevelse av

kost och

vätskerestriktion

Att leva

med

kronisk

trötthet

och

smärta

Tidsbegränsad

vardag

Familjeband

och

vårdrelation

Figur 2. Överblick över tema, kategorier och subkategorier för att beskriva personers upplevelse av att

leva med hemodialys.

Psykisk påverkan i vardagen

11

Emotionell påverkan

När personer får besked om att de drabbats av en kronisk sjukdom och är i behov av

hemodialysbehandling kan det framkalla känslor som chock och sorg. En mental

förberedelse inför detta upplevs som svårt (Monaro, Stewart & Gullick, 2014).

Övergången från att vara frisk till att få en medicinsk diagnos förändrar personens livsvärld,

hur denne ser på sig själv och sin existens. Förändringarna beskrivs som ett nytt sätt att se

sig själv. Hur personen fungerar i vardagen i förhållande till sociala interaktioner, tidigare

aktiviteter och bristande kontroll över kroppsliga förändringar. Personer uttrycker olika

typer av copingstrategier vid hantering av sitt kroniska tillstånd. Vissa väljer att kämpa för

att bli frisk, andra uttrycker uppgivenhet, medan andra går in i sjukdomsförnekelse

(Guerrerro-Guerra, et al., 2014). Personer med behandling av hemodialys får ändrad bild på

sig själv, sitt mentala jag. Detta kan bidra till känslor som maktlöshet, lågt självförtroende, att

livet är skört, en påminnelse av dödlighet och livslång sjukdom. Sociala aspekter och

tidsbegränsningar som att vara uppkopplad till hemodialys maskin tre gånger i veckan

upplevs begränsande. Detta kan resultera i begränsningar arbetsmässigt vilket påverkar en

trygg inkomst. Med tiden ökar personernas kunskap och insikt i sjukdomen som bidrar till

deras acceptans för livsförändringarna (Calvey & Mee, 2011). I Guerro-Gurrerro et al. (2014)

beskrivs upplevelsen som omvälvande att bli sjuk och personer som levt ett hälsosamt liv

kan även drabbas av detta tillstånd. Andra deltagare visade på dålig sjukdomsinsikt och

trots dåliga livsstilsvanor som exempelvis bristande följsamhet till medicin, saknade de

förståelse till varför de skulle behöva hemodialysbehandling (Lin, Han & Pan, 2015).

Utmaningar i vardagen

Upplevelsen av kost och vätskerestriktion

Törst beskrivs utifrån ett subjektivt perspektiv som påverkar den enskilda personen på olika

sätt. Personer upplever vätskerestriktion som en svår begränsning vid hemodialys. Det kan

exempelvis vara en emotionell upplevelse som leder till minskad glädje, rädsla, frustration

och tvivel (Yu, Ng, Nandakumar & Griva, 2016; Tovazzin & Mazzoni, 2012). I Tovazzani &

Mazzoni (2012) beskriver personer hur otillräcklig information gällande konsekvenser vid

misskött följsamhet, förekommer på grund av otydlig kommunikation mellan personer som

12

genomgår hemodialys och vårdpersonalen. För personer som förstår anledningen till

vätskerestriktionen vid hemodialys ökar deras möjlighet till att kunna främja sin egen hälsa

(Tovazzin & Mazzoni, 2012). Att ständigt följa en strikt vätskerestriktion leder till psykisk

påverkan och brist på motivation till följsamhet. Personer beskriver restriktionen som

ointressant eller svårt att hantera och detta resulterar i ignorans och förnekelse till

restriktionen. Faktorer som har en negativ påverkan vid vätskerestriktion är brist på

kunskap (Yu et al., 2016; Smith et al. 2010). I en annan studie har personer förståelse för

vätskerestriktion och påminner sig själv om de potentiella konsekvenserna (Yu et al., 2016;

Jones et al., 2014). I de fall vätskerestriktionerna upplevs som svårast beskriver personer en

känsla av tvivel kring förståelse och kunskap, samt egen övertygelse kring hemodialys

behandlingen (Tovazzin & Mazzoni, 2012). Personer upplever copingstrategier som ett

effektivt sätt att förebygga utmaningar och påfrestningar (Yu et al., 2016). Egenvård vid

hemodialys beskrevs som ett hinder. Hantering av hur de registrerar den mängd vätska de

konsumerat under dygnet upplevs inte lika tydligt. Det beror på avsaknad undervisning

(Smith et al., 2010).

Kroppsliga förändringar relaterat till hemodialys och dess strikta restriktioner, skapar

negativa upplevelser hos personer. Många upplever emotionella känslor och en försämrad

självbild och det påverkar även deras sociala interaktioner med andra (Kazemi, Nasrabdi,

Hasanpour, Hassankhani & Mills, 2011). En del personer uttrycker att de förändrar sina

matvanor för att få en bättre kontroll över törsten. Personer beskriver att de avstår från olika

påfrestelser genom att delta i olika aktiviteter och socialisera sig (Yu et al., 2016).

Att leva med kronisk trötthet och smärta

Hemodialysbehandling orsakar kronisk trötthet vilket leder till begränsningar i vardagen. En

del personer upplever att konstant trötthet efter en behandling som orsakar fysiska och

psykiska besvär. Det resulterar till mindre energi, brist på styrka under vardagen samt yrsel

efter hemodialysbehandlingen. Det leder till svårigheter att hantera konsekvenser och

orsakar försämrad livskvalitet. Personer beskriver svårigheter att delta vid aktiviteter, på

grund av fysisk trötthet och detta begränsar vardagen (Horigan, Schneider, Docherty &

Barroso., 2013; Yodchai, Dunning, Savage, Hutchinson & Oumatanne., 2014; Kazemi et al.,

13

2011). Känslan av att känna sig orkeslös efter hemodialys behandling är något personer oroar

sig för, då de ständigt är i behov av att vila efter behandlingen. Det kan bidra till svårigheter

att behålla motivationen och utföra vardagliga aktiviteter (Kazemi et al., 2011; Jones, Harvey,

Harris, Butler & Vaux, 2018).

I Horgian et al. (2013) beskriver personer att även om det framkom olika copingstrategier är

det inget som fungerar optimalt vid trötthet. Det framkommer att en del är omedelbart i

behov av vila efter hemodialys på grund av trötthet och utmattning efter behandlingen,

medan för andra dröjer det innan symtomen uppstår. I en studie av Kazemi et al. (2011)

beskriver personer vikten av att kunna återhämta sig efter hemodialys behandlingen, för att

kunna behålla motivationen till vardagsaktiviteter.

Att självständigt inte kunna ta sig hem efter hemodialys behandling till följd av trötthet

medför begränsningar och att vara beroende av andra leder till en upplevelse av minskad

kontroll över sitt liv och förlorad autonomi (Horigan et al., 2013; Kazemi et al., 2011).

Kronisk trötthet påverkar det psykiska, vilket personer beskriver leder till minnesförlust. Att

inte känna igen anhöriga eller komma ihåg att utföra dagliga uppgifter, uttrycker personer

leder till ökad oro och ångest (Horigan et al., 2013; Jones et al., 2017).

Personer beskriver att hemodialysbehandling har en stor inverkan till att framkalla

försämrad kognitiv förmåga, men även ålder och farmakologiska behandlingar är

bakomliggande orsaker (Jones et al., 2017).

I en studie av Yodchai et al., (2014) definierar personer smärta under hemodialys utifrån tre

olika kategorier: fysisk, psykisk och socialt. Den fysiska smärtan uppstår vid kärlaccess för

att få tillgång till blodbanan. Den psykisk påverkan orsakar smärta på grund av ouppfyllda

hopp och drömmar, samt förändrar relationer med närstående. Social smärta uppstår vid

ensamhet och kan orsaka social isolering. Copingstrategier för hantering av smärta beskriver

personer utifrån två kategorier; anpassning till hälsotillståndet, de beslut personer tar för att

få kontroll över sin smärthantering. Hantering utifrån hälsotillstånd, personers förmåga att

hantera smärta utifrån attityder. En del personer accepterar smärtan och har ett positivt

tänkande kring upplevelsen. De ser det som ett livräddande syfte (a.a).

14

Upplevelse av stöd och kunskap i vardagen

Begränsningar i vardagen

Behandling med hemodialys maskin är tidskrävande och upplevs som begränsande. Det

innebär schemalagda behandlingar varje vecka. Personer upplever blandade känslor i

förhållande till hemodialys, negativa känslor i förhållande till själva behandlingen trots att

det är livsnödvändigt. Obehag i förhållande till hemodialys behandling, fysiskt,

känslomässigt och socialt får personerna till att känna sig ensam i sin egna situation (Lin et

al., 2015; Chiaranai, 2015; Al Nazly, Ahmad, Musil & Nabolsi, 2013). Behandling med

hemodialys i hemmet upplevs som en frihet och ökar självständigheten för de som tidigare

fått hemodialys på sjukhus. Möjligheten att anpassa sin egen vård i eget hem främjar

autonomi och kontroll (Cases, Dempster, Davies & Gamble, 2011).

Vikten av att ha en positiv inställning till sin sjukdom är något flertal personer uttrycker, det

underlättar vid coping av hemodialysbehandling. I en studie av Kazemi et al., (2011)

beskriver personer hur de känner sig maktlösa och upplever svårigheter att hantera sin

sjukdom, vilket resulterar i minskad följsamhet (Flythe et al., 2018). Hemodialys beskrivs

utifrån personers upplevelse som en tidskrävande behandling (Jonas et al. 2014).

Livet med hemodialys och dess strikta restriktioner upplevs som ett hinder för personer när

det gäller arbete. Det leder till svårigheter att kunna anpassa sitt arbete med

hemodialysbehandling då det är schemalagt, vilket även bidrar till begränsad ekonomi.

(Jones et al., 2014). I Kazemi et al., (2011) beskriver personer att de dolde sin

hemodialysbehandling för att kunna arbeta. Begränsningar som att inte kunna åka på

semester på grund av strikt behandlingsschema, det upplever personer som ansträngande

och påverkar det psykiska välbefinnandet samt orsakar en känsla av frustration (Jones et al.,

2014).

15

Familjeband och vårdrelationer

Att vara beroende av hemodialysbehandling är personernas livlina, ett redskap som håller

de i liv. Samtidigt som behandlingen upplevs som hämmande i deras sociala band och

upplevelsen av sitt tidigare liv. Att kontinuerligt gå på hemodialys förlänger deras sitt liv

och de får mer tid med anhöriga, detta beskrivs som en motivation för att hantera

sjukdomen (Guerrerro-Guerra et al., 2014). Trots att hemodialys behandlingen går bra

utifrån ett kroppsligt perspektiv kan personer uttrycka en viss osäkerhet till framtiden och

vissa finner religiös tro som betryggande (Chiaranai, 2016). Hemodialys tar mycket tid ifrån

personers liv, tidsmässigt och socialt. Det ger mindre möjligheter för spontanitet och

personlig frihet och även tid som inte spenderas uppkopplad till hemodialys-maskinen

känns begränsande för det sociala livet. Kronisk trötthet och minskad självkänsla påverkar

hur pass mycket personer kan umgås med andra (Monaro et al., 2014). En balans mellan att

vara beroende av behandling och samtidigt vilja känna sig självständig som individ är

upplevda utmaningar. Med rätt attityd till behandlingen kan tillvaron upplevas mindre

påfrestande. En person uttryckte:

“If your attitude is right, I’ve got a, I’ve got a problem. I have a renal disease, but there’s ways

around it. I can go to dialysis, and if . . . I stick to the diet, and I do my treatment, and I take

the medication, er, I can make a better quality of life for myself. And in fact, if I do it at home I

can even make things better again, because I can spend more time with my family, I can do

more dialysis, I’ll feel better . . . I’m here today, I’m healthy, I’m gonna enjoy life, and I’m

gonna get on with it” (Cases et al., 2011).

Stöd från anhöriga beskrivs som en viktig aspekt då de underlättar vardagssysslor genom att

exempelvis förbereda mat, hjälpa till med personlig hygien och var med som stöd vid

sjukhusbesök (Yodchai et al., 2014). Omgivningens okunskap kan skapa onödiga konflikter.

Både kronisk njursvikt och hemodialys behandling skapar känsla av frustration hos personer

och upplevs som ett hinder vilket påverkar det sociala livet och kan leda till utanförskap och

social isolering (Yodchai et al., 2014; Kazemi et al., 2011).

Upplevelsen av att inte få tillräckligt stöd från vårdpersonal på grund av bristfällig kunskap,

beskriver personer ger en försämrad vårdrelation. Att inte få en tydlig förklaring på sitt

16

sjukdomstillstånd påverkar personens sjukdomsinsikt. Det stöd som personer som

genomgår hemodialys fick från vårdpersonalen var bristfälligt. Många upplever en viss

ensamhet till följd av sjukdomen då de inte våga ställa frågor till vårdpersonalen. Att inte

kunna känna trygghet och tillit till vårdpersonalen är något en del upplever. De saknar att

bli bemötta med empati och får istället dölja sina känslor. Det påverkar deras livskvalitet

som kan leda till tvivel och osäkerhet (Flythe et al. 2018; Kazemi et al. 2011). I Yodchai et al.

(2014) beskriver personer hur betydelsefullt stöd från vårdpersonal är då det leder till en

ökad förståelse vid hantering av hemodialys behandlingen.

Ålder har även en påverkan vid acceptans, då en del äldre personer har lättare att acceptera

livet med kronisk njursvikt. De har en mer positiv syn på livet. De uttrycker tacksamhet för

det liv de levt och möjligheten till ett förlängt liv med hjälp av hemodialys behandling.

Personer upplever stöd från anhöriga som betydelsefullt då det leder till acceptans och bättre

hantering vid en förändrad livssituation (Yodchai et al., 2014). Personer beskriver

hemodialysbehandling som en begränsning då det påverkar relationen med anhöriga (Flythe

et al., 2018). Andra beskriver att de inte kan tillbringa tillräckligt med tid med sina barn eller

barnbarn, på grund av den fysiska tröttheten efter behandlingen (Horigan et al., 2013). Vid

hemodialys på sjukhus beskriver personer sina erfarenheter av vårdpersonal som positivt,

speciellt sjuksköterskor som de träffar frekvent. De betryggar och ger stöd under den

tidskrävande behandlingen, vilket kan göra upplevelsen mindre stressande och ångestfylld.

Några beskriver mötet med vårdpersonalen som bristande och förbättringar bör göras i

mötet mellan sjuksköterskan och personen under behandling. Det fanns en önskan om att bli

mer sedd som människa istället för patient (Al Nazly et al., 2013).

Diskussion

Metoddiskussion

I en litteraturöversikt summeras forskning inom ett specifikt område, för att belysa ett

problem (Polit & Beck, 2012, s.575). Genom att skapa en översikt över valt kunskapsområde

och söka artiklar inom området omvårdnad användes databaserna PubMed och Cinahl.

Syftet beskriver personers upplevelse, det ansågs som positivt att använda sig av kvalitativ

litteraturöversikt med induktiv ansats, författarna ser detta som en styrka i

17

litteraturöversikten. Att det användes artiklar från båda databaserna ses som positivt då

detta visar på personers upplevelser utifrån omvårdnad och medicin. Sökningarna

genomfördes av båda författarna och diskuterades utifrån inklusions och exklutionskriterier

för att tydligt finna relevanta artiklar.

Inklusionskriterierna som ansågs bindande var att inkludera forskning från 2009 till 2019,

detta för att visa på nyare forskning. Personerna i studierna skulle vara över 19 år och

artiklarna vara publicerade på engelska. Att artiklarna var peer-reviewed var inte en

avgränsning i sökningen. Men av relevans för författarna, vilket visar på att artiklarna blivit

granskade. För att granska att artiklarna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes

UlricsWeb. Kvalitetsgranskningen utfördes separat av författarna, därefter jämfördes

granskningarna utifrån vilka metoder som använts, om det fanns teoretisk bakgrund

kopplad till studien och att de var etiskt granskade. En latent-innehållsanalys har applicerats

och resultatet visar på ett övergripande tema. Analys har utförts utifrån Graneheim &

Lundman (2003). Valet av latent innehållsanalys valdes för att beskriva ett övergripande

fenomen. Graneheim & Lundman (2003) beskriver begreppen giltighet, tillförlitlighet,

delaktighet, och överförbarhet för att beskriva resultatets trovärdighet. Författarna ansåg att

genom att inkludera artiklar från olika delar av världen så minskar dess överförbarhet då

upplevelsen av att behandlas med hemodialys beskrivs utifrån olika kulturer och ekonomi.

Det kan vara av problematiskt att de har olik ekonomisk status för att kunna styrkas till

överförbarhet, detta på grund av tillgången till hemodialys maskiners skick. Försök till

översättning från engelska till svenska utfördes av citat, men essensen av innebörden

förändrades och författarna beslutade att behålla citat på ursprungsspråk. Trovärdigheten

ökar vid att hålla citat på ursprungsspråk, detta för att inte förvränga innebörden av

personens upplevelse. Ingen svensk artikel hittades, detta kan ses som negativt utifrån

applicering i svensk sjukvård. Genom att systematiskt beskriva processen i

litteraturöversikten ökar trovärdigheten. Att artiklarna skulle vara granskade av etisk

nämnd var av stor vikt för författarna. Helsingforsdeklarationen (2015) används för etiska

prövningar inom forskning och har använts som grund vid etiska överväganden.

18

Resultatdiskussion

Huvudfynden i resultatet belyser personers psykiska påverkan, begränsningar och stöd.

Resultatet visar på personers upplevelser som påverkas av livssituationen. Copingstrategier

och att ha en bra attityd i förhållande till behandling och stöd från närstående ökar

hanterbarheten och motivationen att vilja fortsätta behandling vilket ökar livskvaliteten.

Resultatet visar på den psykiska påverkan av hemodialysbehandling, det upplevs som sorg

och livsomvälvande. Det är olika hur personer hanterar denna omställning. I en studie av

Schulman‐Green et al. (2012) beskrivs självhantering vid kronisk sjukdom. Det innefattar att

bearbeta känslor, att lära känna sin sjukdom och kunna anpassa sig till denna i sitt

vardagliga liv och finna meningsfullhet. Enligt Kristjansdottir (2018) har personlig styrka

stor betydelse i förhållande till hanterbarhet vid kronisk sjukdom. Inre styrkor, sina

personliga egenskaper som utgör förmåga att hantera tillvaron. Acceptans över livssituation

och självdisciplin beskrivs som positiva hanteringsstrategier. Att se positivt på tillvaron och

vara snäll mot sig själv. I Orems omvårdnadsteori (Orem, 1995, s. 212) bör varje människas

egenvårdskapacitet tas vara på. Utifrån personens egna förmåga att visa omsorg till sig själv

och sina närstående till följd av att värna om sin hälsa och på så sätt sträva efter balans i

vardagen.

Resultatet visar på personers upplevelse av begränsningar i hantering av egenvård. Det har

visar sig i en studie av Atashpeikar et al. (2012) att hemodialys behandlade personer har

dålig följsamhet till egenvård. I resultatet framställs vikten med att ha rätt kunskap och

anpassa förståelse av copingstrategier och det krävs en ökad förståelse bland personer för att

kunna få en adekvat hemodialysbehandling. Personer bör erbjudas utbildning för att få rätt

kunskap om hemodialys och underlätta personers hantering kring sin egenvård. Detta styrks

i en studie av Zamanian et al. (2018) som beskriver användning av olika coping strategier

underlättar hantering av stressfyllda och känslomässiga situationer som leder till fysisk och

psykisk påverkan. Det uppstår en problematik när personer inte har förståelse över sin

livssituation vilket leder till svårighet att tillämpa copingstrategier.

Resultatet visar att konstant behöva planera sin vardag efter behandling påverkar personer

negativt vilket leder till minskad förmåga att utföra aktiviteter på grund av kronisk trötthet

efter behandling. Detta tas upp i en studie av Bayhakki och Hatthakit (2012) som beskriver

19

kronisk trötthet som ett tillstånd som påverkar personers vardagliga liv, såsom förmågan att

kunna utföra vardagssysslor. Balogun et al. (2019) beskrev hur personer använde sig av olika

copingstrategier för att hantera krävande situationer. Strategier kan exempelvis vara

motiverande konversationer med anhöriga och kunna medverka och samtala med

sjuksköterskor under behandling. Studien visar på att copingstrategier leder till positiv

påverkan. Personer upplevde att de leder till lättare hantering av restriktioner. Personer som

behandlas med hemodialys vänder sig till sin religion där de finner trygghet.

Ålder har även en påverkan av acceptans och tillämpning av olika strategier. Det styrks i en

studie av Gurkan, Pakyuz och Demir (2015) som beskrev ålders betydelse vid acceptans av

livsstilsförändringar för att sedan kunna använda sig av lämplig copingstrategier.

Ökad risk för komplikationer relaterat till misskött följsamhet av restriktioner intygs i en

studie av Bayhaki och Hatthakit, (2012) där personer upplevde att restriktioner minskade

energin och ledde till en försämrad livskvalitet.

Resultatet visar på betydelsen av att få stöd från närstående och vårdpersonal har för

inverkan på personer. Detta styrks av Balogun et al. (2019) och Kristjansdottir (2018) som

beskriver att stöd upplevs betydelsefullt och leder till ökad motivation för att vilja

genomgå hemodialysbehandling. Orems teori om omvårdnadssystem går ut på att den

vårdande bör ges stöd och rätt information kring sitt tillstånd för att kunna utveckla

egenvårds förmågan. Det krävs således att sjuksköterskor och personen har ett fungerande

samspel för att etablera en god relation (Orem, 1995, s.236). Resultatet visar att ständigt vara

i beroende av stöd påverkar livskvaliteten. Detta styrks i en studie av Bayhaki och Hatthakit

(2012) som beskriver upplevelse av stöd som negativt. Resultatet beskriver upplevelsen av

att inte ha kontroll över sin livssituation på grund av de negativa symtom hemodialys

medför och måste förlita sig på anhöriga, vilket beskrivs som förlorad autonomi och

försämrad relation med anhöriga. I Untas et al. (2011) framgick det hur socialt stöd påverkas

av hemodialys behandling, vilket upplevs som försämrad livskvalitet.

Resultatet visar att stöd från vårdpersonal kan både upplevas som positivt och negativt. En

studie av Kristjansdottir et al. (2018) framkom det att personer upplevde stöd från

20

vårdpersonalen som en styrka i det dagliga livet och hade en positiv påverkan för personens

välbefinnande.

Orems omvårdnadsteori guidar sjuksköterskan i sitt arbete och personer som behandlas med

hemodialys är en grupp där teorin gott appliceras. Syftet med teorin är att personer med

hemodialysbehandling ska kunna bli självständiga i sin egenvård för att öka livskvalitet och

hanterbarhet av sjukdom (Simmons, 2009).

Slutsats

I litteraturöversikten framkom det att personer upplevde begränsningar i vardagen.

Relationer med anhöriga gav upplevelse av stöd men också brist på autonomi. Personer bör

erbjudas utbildning för att få rätt kunskap om hemodialys, och underlätta personers

copingstrategier kring egenvård. I studiens resultat framkommer utmaningar och

påfrestningar personer som behandlas med hemodialys stöter på. I form av restriktioner som

leder till psykisk och fysisk påverkan. Sjuksköterskan bör erbjuda personer rätt stöd och

resurser för att underlätta anpassning till en förändrad livssituation. Sjuksköterskan ansvar

är att ge personer information kring deras sjukdomstillstånd för att bidra till ökad förståelse

vid hemodialys och främja hälsa. Copingstrategier hjälper personer med att hantera

utmaningar och har en positiv påverkan vid egenvård. Forskning om kompetensutveckling

skulle gynna sjuksköterskors arbete och vården i framtiden.

21

Referenslista

(Artiklar inkluderade i resultatet är markerat med *)

*Al-Nazly, E., Ahmad, M., Musil, C., & Nabolsi, M. (2013). Hemodialysis stressors and

coping strategies among Jordanian patients on hemodialysis: a qualitive study.

Nephrology Nursing Journal, 40(4) 321-327.

Atashpeikar, S., Jalilazar, T., & Heidarzadeh, M. (2012) Self-Care Ability in Hemodialysis

Patients. Journal of Caring Sciences, 1(1), 31-35. doi:10.5681/jcs.2012.005

Audulv, Å., Asplund, K., & Norbergh, G. K. (2010). Who´s in charge? The role of

responsibility attribution in self-management among people with chronic illness.

Patient education and counseling. 81(1), 94-100. doi: 10.1016/j.pec.2009.12.007

Balogun, S. A., May, N. B. ,Briley, M., Brosch, A., Duerr, I., Owens, J. E., & Abdel Rahman,E.

(2019). A qualitative pilot study of the perceptions in older adults with end-stage

chronic kidney disease on hemodialysis. Canadian Geriatrics Journal, 22(2), 55-63. doi:

10.5770/cgj.22.342

Bayhakki, U., & Hatthakit, U. ( 2012). Lived experiences of patients on hemodialysis: A meta-

synthesis. (CNE: Countinuing Nursing Education)(Report). Nephrology nursing journal,

39(4),295-304. Hämtad från databasen Cinahl

*Calvey, D., & Mee, L. (2011). The lived experience of the person dependent on

haemodialysis. Journal of Renal care., 37(4), 201-207. Hämtade från databasen Pubmed.

*Cases, A., Dempster, M., Davies, M., & Gamble, G. (2011). The experience of individuals

with renal failure participating in home haemodialysis: An interpretative

phenomenological analysis. Journal of Health Psychology. 16(6), 884- 894. doi:

10.1177/1359105310393541

*Chiaranai, C. (2016). The lived experience of patients receiving hemodialysis treatment for

end-stage renal disease: A qualitative study. The Journal of Nursing Research, 24(2),

101-108. doi: 10.1097/jnr.0000000000000100

Davison, S. N. & Jhangri, G. S. (2009). Impact of Pain and Symptom Burden on the Health-

Related Quality of Life of Hemodialysis Patients. Journal of Pain and Symptom

Management, 39(3), 477-485. doi: 10.1016/j.jpainsymman.2009.08.008

Farzao, F. Q. C. M., Bezerra , B. C. M., Paiva , N. M. M. G. M., & Lira, C. B. A. L. (2014).

Changes in the self-concept mode of women undergoing hemodialysis: a descriptive

study. Brazilian Journal of nursing, 13(2), 219-226. Hämtad från

https://www.redalyc.org/pdf/3614/361441691011.pdf

22

* Flythe, J. E., Dorough, A., Narendra, J. H., Forfang, D., Hartwell, L., & Abdel-Rahman, E.

(2018). Perspectives on symptom experiences and symptom reporting among

individuals on hemodialysis. Nephrology dialysis transplantation, 33(10), 1842-1852. doi:

10.1093/ndt/gfy069

Folkman, S. (2010). Stress, coping and hope. Psycho-Oncology, 19(9),901-908. doi:

10.1002/pon.1836

Fraser, S., & Blakeman, T. (2016). Chronic Kidney disease: identification and management in

primary care. Pragmatic and observational research. (7) 21-32. doi: 10.2147/POR.S97310

*Guerro-Guerrerro, V., Camargo Plazas, M. D. P., Cameron, B. I., Santos Salas, A. V., & Cofre

Gonzáles, C. G. (2014). Understanding the life experience of people on hemodialysis:

adherence to treatment and quality of life. Nephrology Nursing Journal. 41(3), 289-298.

Hämtad från databasen Pubmed.

Gurkan, A., Pakyuz, S. C. R., & Demir, T. (2015). Stress coping strategies in hemodialysis and

kidney transplant patients. Transplantation proceedings, 47(5), 1392-1397.

doi:10.1016/j.transproceed.2015.05.022.

Gloper, T. A., Fissell, R., Fissell, W. H., Hartle, M., Sanders, M. L., & Schulman, G. (2014).

Hemodialysis: Core Curriculum 2014. Am J Kidney Dis, 63(1): 153–163.

doi:10.1053/j.ajkd.2013.07.028.

Helsingforsdeklarationen (World medical association). (2015). WMA declaration of Helsinki

- Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad från:

https://www.wma.net/wp-

content/uploads/2016/11/Ethics_manual_3rd_Nov2015_en_1x1.pdf

*Horigan, A. E., Schneider, S. M., Docherty, S., & Barroso, J. ( 2013). The experience and self-

management of fatigue in patients on hemodialysis. Nephrology nursing journal,

40(2),113-122. Hämtad från databasen Cinahl.

*Jones, D. J. W., Harvey, K., Harris, J. P., Butler, L. T., & Vaux, E. C. (2018). Understanding

the impact of haemodialysis on UK national health service patients´ well-being: A

qualitative investigation. Journal of clinical nursing, 27(1-2),193-204. doi:

10.1111/jocn.13871

*Kazemi, M., Nasrabadi, N. A., Hasanpour, M., Hassankhani, H., & Mills, J. (2011).

Experience of Iranian persons receiving hemodialysis: A descriptive exploratory

study. Nursing and Health Sciences, 13(1), 88-93. doi: 10.1111/j.1442-2018.2011.00586.x

Kristjansdottir, B. O., Stenberg, U., Mirkovic, J., Krogseth, T., Ljoså, M. T., Stange, C. K., &

Runland, M. C. (2018). Personal strengths reported by people with chronic illness: A

qualitative study. Health Expectations, 21(4), 787-795. doi: 10.1111/hex.12674

23

Lazarus, S. R., & Folkman, S. (1987). Transactional theory and research on emotions and

coping. European journal of personality, 1(3), 141-169. doi:10.1002/per.2410010304

*Lin, C. C., Han, C. Y., & Pan I. J. (2015). A quality approach of psychosocial

adaptationprocess in patients undergoing long-term hemodialysis. Asian Nursing

Research. 9(1), 35-41. doi: 10.1016/j.anr.2014.10.007

*Monaro, S., Stewart, G., & Gullick, J. (2014). A `lost life`: coming to terms with

haemodialysis. Journal of Clinical Nursing, 23(21-22), 3262-3273. doi: 0.1111/jocn.12577

Orem. D. E. (1995). Nursing, Concepts of practice (5th ed.). St: Louis, MO: Mosby.

Ortiz, A., Covic , A., Fliser, D., Fouque, D., Goldsmith, D., Kanbay, M., Mallamaci, F., Massy,

A. Z., Rossignol, P., Vanholder, R., Wiecek, A., Zoccali, C., London, M.G. ( 2014).

Epidemiology, contributors to, and clinical trials of mortality risk in chronic kidney

failure. 383(9931), 1831-1843. doi:org/10.1016/S0140-6736(14)60384-6

Polit, D. F., Beck, C. T. (2012)Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing

Practice. (9.ed.). Philadelphia: Wolters kluwer health/ Lippincott Williams & Wilkins.

Salmi, A. I., Larkina, M., Wang, M., Subramanian, L., Morgenstern, H., Jacobson, S. H.,

Hakim, R., Tentori, F., Saran, R., Akiba, T., Tomilina, N. A., Port, F. K., Robinson, B.

R., & Pisoni, R. L. (2018) Missed Hemodialysis Treatments: International Variation,

Predictors, and Outcomes in the Dialysis Outcomes and Practice Patterns Study

(DOPPS). Am J Kidney Dis. 72 (5), 634-643. doi: 10.1053/ j.ajkd.2018.04.019

Simmons, L. (2009). Dorthea Orem’s Self Care Theory as Related To Nursing Practice in

Hemodialysis. Nephrology nursing journal, 36(4), 419-421. Hämtad från:

http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=6d62dd1f-341f-

4c3c-85e9-d4d65d85b80f%40pdc-v-sessmgr05

Schulman-Green, D., Jaser, S., Martin , F., Alonzo, A., Grey, M., McCorkler, R., Redeker, S.

N., Reynolds, N., & Whittemore, R. (2012). Processes of self-management in chronic

illness. Journal of nursing scholarship, 44 (2), 136-144. doi: 10.111/j.1547-

5069.2012.01444.x

*Smith, K., Coston, M., Glock, K., Elasy, T. A., Wallston, K. A., Ikizler, A., & Cavanaught, K.

L. (2010). Patient perspectives on fluid management in chronic hemodialysis. National

of health institutes. 20(5) 334-341. doi: 10.1053/j.jrn.2009.09.001

SOSFS 2009:6. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. Mall för kvalitetsgranskning av studier med

kvalitativ forskningsmetodik-patientupplevelser (2014) 5:1-5:4. Hämtad från:

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

24

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2017). Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården:

En sammanställning av vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patientens

förutsättningar för delaktighet. (SBU-rapport, nr 260). Stockholm: Statens beredning för

medicinsk utvärdering.

Svenskt Njurregister. (2018). Årsrapport 2018. Hämtad från:

https://www.medscinet.net/snr/rapporterdocs/Svenskt%20Njurregister%202018.pdf

Söderhamn, O. (2000). Self-care Activity as a Structure: A Phenomenological Approach.

Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 7(4) 183-189.

doi:10.1080/110381200300008724

Tzanakaki, E., Boudouri, V., Stavropoulou, A., Stylianou,K., Rovithis, M.& Zidianakis, Z.

(2014). Causes and complications of chronic kidney disease in patients on dialysis.

Health Science Journal, 8(3) 343-349. Hämtad från databasen Cinahl

*Tovazzi, M. E., & Mazzoni, V. (2012). Personal paths of fluid restriction in patients on

hemodialysis. Nephrilogy nursing journal, 39(3) 207-215. Hämtad från databasen

Cinahl.

Untas, A., Thumma, J., Rascle, N., Rayner, H., Mapes, D., Lopes, A. A., Fukuhara, S.,

Akizawa, T., Morgenstern, H., Robinson, M. B., Pisoni, R. L., & Combe, C. (2011). The

associations of social support and other psychosocial factors with mortality and

quality of life in the dialysis outcomes and practice patterns study. Clinical journal of

the American society of Nephrology, 6 (1), 142-145. dio: 10.2215/CJN.02340310

Vadakedath, S., & Venkataramana, K. (2017). Dialysis: A review of the mechanisms

underlying complications in the management of chronic renal failure. Ureus, 9(8), 1-8.

doi: 10.7759/cureus.1603

Webster, A. C., Nagler, E. V., Morton, R. L., & Masson, P. (2017). Chronic kidney disease.

Lancet. 389: 1238–52. Hämtad 14-05-19 från: http://dx.doi.org/10.1016/ S0140-

6736(16)3206

World Health Organization. (2002) Integrated chronic disease prevention and control. Hämtad

från: https://www.who.int/chp/about/integrated_cd/en/

World Health Organization. (2019). What do we mean by self-care? Hämtad från:

https://www.who.int/reproductivehealth/self-care-interventions/definitions/en/

* Yodchai, K., Dunning, T., Savage, S., Hutchinson, A. M., & Oumatanee, A. (2014). How do

thai patients receiving haemodialysis cope with pain?. Journal of renal care.40(3) 205-

215. Hämtad från databasen Pubmed

25

*Yu, J., Ng, H., Nandakumar, M., & Griva, K. (2016). The management of food cravings and

thirst in hemodialysis patients: A qualitative study. Journal of health psychology, 21(2)

217-227. doi: 10.1177/1359105314525066

Zamanian, H. & Poorolajal, J., & Taheri_Kharameh, Z. (2018) Relationship between stress

strategies, psychological distress, and quality of life among hemodialysis patients.

Perspect Psychiatr Care, 54(3) 410-415 doi: 10.1111/ppc.12284

Bilaga 1.

Databas

Datum

Sökord Träffar Avgränsningar

/limits

Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 Urval 5 Artiklar

Pubmed

16/9 2019

self-care AND

dialysis OR

hemodialysis

AND patients

experience

52 Abstract, inte

äldre än 10 år,

publicerad på

engelska, över 19

år

52 15 10 9 6 Yu et al. (2016)

Kazemi et al. (2011)

Smith et al. (2010)

Calvey & Mee (2011)

Lin et al. (2014)

Guerra-Guerrerro et al.

(2014)

Cinahl

16/9 2019

self-care AND

dialysis OR

hemodialysis

AND patients

experience

89 inte äldre än 10 år,

publicerad på

engelska, alla

vuxna

89 27 10 10 3 Tovazzin & Mazzoni,

(2016)Horigan et al.2013)

Cases et al. (2011)

Pubmed

26/9 2019

Coping AND

dialysis OR

hemodialysis

AND patients

experience

30 Abstract, inte

äldre än 10 år,

publicerad på

engelska, över 19

år

30 12 9 6 3 Kantaporn et al. (2014)

Chiaranai (2016) Monaro et

al. (2014)

Cinahl Coping AND

dialysis OR

hemodialysis

AND patients

experience

36 inte äldre än 10 år,

publicerad på

engelska, alla

vuxna

36 10 8 5 2 Al Nazly et al. (2013) Flythe

et al. (2018

*Urval 1: Artiklarnas titel lästes, Urval 2: Artiklarnas abstrakt lästes, Urval 3: Hela artikeln lästes, Urval 4: Artiklarna kvalitetsgranskades.

Urval 5, valda artiklar

Bilaga 2.

Författare,

årtal, land

Studiens syfte Typ av

studie

Deltagare

(bortfall)

Datainsamling,

Analys

Huvudresultat Kvalitet

Al-Nazly et

al. (2013)

Jordanien

Hemodialysstressorer och

hanteringsstrategier bland

patienter i jordanien som

behandlas med hemodialys:

en kvalitativ studie.

Kvalitativ 9 Intervjuer Stressorer relaterat till

hemodialysbehandling samt

tillämpning av olika coping

strategier.

Hög

Calvey &

Mee

( 2011)

Ireland

Personers erfarenheter som är

beroende av hemodialys

Kvalitativ 7(0) Semi-strukturerade

intervjuer

Beskrivning av deltagarnas

upplevelse av att leva med

hemodialys, framtiden, sårbarhet

och utveckling.

Hög

Cases et al.

(2011)

England

Erfarenhet från personer med

nedsatt njurfunktion och

behandlas med hemodialys i

hemmet.

Kvalitativ 14(8) Semi_

strukturerade

intervjuer

Upplevelser från deltagarna

påvisades som hanterbarhet,

livsilsförändringar, att återfå

självkänsla och upprätthålla

självständigt liv samt behov av stöd.

Hög

Chiaranai

(2016)

Thailand

Söka förståelse för hur

personer med hemodialys

behandling upplever sin

vardag i njursjukdomens

slutstadie.

Kvalitativ

26 Intervjuer Beskriver deltagarnas upplevelse av

begränsningar, leva i osäkerhet till

hälsa och vara beroende av

medicinsk teknologi.

Hög

Flythe et al.

(2018)

USA

Perspektiv utifrån symtom

upplevelser och symtom

rapportering bland individer

som behandlas med

hemodialys.

Kvalitativ 42 Semistrukturerade

intervjuer

Personerna beskrev symtom som

har påverkan vid

hemodialysbehandling samt olika

anpassningsbara strategier.

Hög

Guerrerro

et al. (2014)

Chile

Översikt över erfarenheter

hos patienter med

hemodialys. Anpassa sig till

behandling och livskvalitet

Kvalitativ

15 Djupgående-

Intervjuer

Följsamhet till

hemodialysbehandling och

livskvalitet ger patienter bättre

förutsättningar att kunna hantera

sin egenvård.

Hög

Horigan et

al. ( 2013)

USA

Erfarenheter och

självhantering vid trötthet

hos hemodialys patienter.

Kvalitativ

14 Intervju Att konstant känna sig trött efter

hemodialys behandling var ett

symtom som påverka vardagslivet.

Det påverka det social livet vilket

leder till isolering från

omgivningen.

Medel

Jones et al.

(2018)

England

Förståelse för hur hemodialys

fungerar, utifrån patienternas

välbefinnande inom hälso-

sjukvård i England.

Kvalitativ 20 Semistrukturerade

intervjuer

Förståelse för vilken påverkan

hemodialys har på patienter.

Det kan vara i form av olika

symtomer som begränsar livet och

restriktioner att förhålla sig till.

Medel

Kazemi et

al. (2011)

Iran

Undersöka sociala

interaktioner i hos personer

som behandlas med

hemodialys i sitt vardagsliv.

Kvalitativ 21 Semistrukturerade

intervjuer

Att gömma sin sjukdom för andra

ledde till isolering, mindre

deltagande i sociala aktiviteter med

andra.

Medel

Lin et al.

(2014)

Taiwan

Undersöka hur personer

psykosocialt hanterar

hemodialys i slutstadiet av

njursjukdom.

Kvalitativ

15 Intervjuer,

frågeformulär

Visar till olika psykosociala faktorer

knytet till att var i slutskedet av

kronisk njursjukdom som kan vara

betydelsefulla för att få förståelse för

att ge bättre vård.

Hög

Monaro et

al. (2014)

Australien

Beskriva erfarenheter av

personer och deras anhöriga i

tidigt stadie av hemodialys

Kvalitativ 11 (5

anhöriga)

Intervjuer Patienterna beskriver minskad

självkänsla, mindre frihet i vardag

och svårigheter att upprätthålla

socialt liv

Hög

Smith et al.

(2010)

USA

Beskriva perspektiv och

erfarenheter till

vätskerestriktion för patienter

med behandling av

hemodialys

Kvalitativ 19 Interventioner

fokus-grupper

Deltagarna beskrev olika

svårigheter med att leva med

kronisk njursjukdom och genomgå

hemodialysbehandling.

Medel

Tovazzi &

Mazzoni

( 2012)

Italien

Personers erfarenheter av

vätske-restriktion vid

hemodialysbehandling

Kvalitativ 38 (26) Intervjuer Att hålla sig borta från vätska

upplevdes som bland det svåraste

vid hemodialysbehandling. Det

framgick även vilka strategier som

bör tillämpas.

Hög

Yodchai et

al. (2014)

Thailand

Beskriva upplevelser och

hanterbarhet av smärta för

patienter som behandlas med

hemodialys.

Kvalitativ 20 Semistrukturerade

intervjuer

Olika typer av upplevelse och

smärta identifierades. Patienternas

fysisk smärta, psykologiska, sociala

påfrestningar samt coping

strategier.

Hög

Yu et al.

(2016)

China

Undersöka erfarenheter vid

kost och vätskerestriktion

Kvalitativ 32 Semi-

strukturerade

intervjuer

Upplevelsen av att ständigt känna

törst upplevdes som frustrerade.

Det ledde till fysisk och psykisk

påverkan.

Hög