2012

2012-10-18

Att vara ung i Ystads kommun

Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken.

Ungdomsenkät 2011 i Ystads kommun åk 8

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning 2

Inledning 4

Metod 5

Fritid 6

Skola 9

Politik, samhälle och inflytande 12

Hälsa och trygghet 15

Framtid och arbete 20

Avslutande reflektion 23

SAMMANFATTNING

Fritid

Ystads kommun unga ägnar sin fritid åt en mängd olika aktiviteter och tränar i id-

rottsförening i större utsträckning än de andra kommunerna i undersökningen.

Tjejer är mer nöjda med sin fritid än killar men en stor del upplever antingen för

mycket eller för lite att göra på fritiden. Hur vet vi vad de unga, som inte har något

att göra, vill göra och hur tillhandahåller vi detta? Hur ska vi arbete med tjejer som

upplever de har för lite fritid och hinner inte med?

Vad gäller mötesplatser är det vanligaste att ungdomarna ses hemma hos varandra,

men även många ses utomhus och i storhallar. Hur når kommunen unga på fritiden

då alla dessa unga befinner sig hemma, utomhus och i sporthallar? Hur kan kom-

munen arbeta med föreningslivet så de blir en hälsofrämjande arena för de unga

som befinner sig där?

Ystads kommuns åttor skiljer sig inte så mycket från de andra kommunerna som

genomförde LUPPen 2011 förutom att färre väljer gå på Ungdomens hus. Vad be-

ror detta på?

Skola

De flesta eleverna upplever god stämning på skolan dock någon procent fler killar.

Skolmat och schema är saker som eleverna är mest missnöjda med, och det skiljer

sig inte från de andra kommunerna. Hur skulle eleverna vilja att schemat ser ut och

vad är det med skolmaten som gör eleverna så missnöjda? Har vi verkningsfulla

matråd?

Eleverna vill, men får inte påverka i skolan som de skulle önska, vilket gör att

många riktlinjer och lagar inte följs. Har kanske ungdomarna någon lösning på

detta problem?

Politik, samhälle och inflytande

Intresset för politik är svalt och Ystads unga tror sig inte kunna påverka och en stor

del av ungdomarna vet inte vart de ska vända sig.

Om unga i Ystad fick bestämma vad politikerna skulle fokusera på skulle de arbete

med: lika lön för lika arbete, idrottsanläggningar, kriminalitet, sjukvård och skola.

Tyvärr skiljer sig inte Ystads kommuns unga i upplevesen av delaktighet och in-

flytande jämfört med de andra kommunerna som deltog i LUPPen 2011, trots vi

har ett kommunfullmäktigebeslut från år 2002 att unga skall ges möjlighet till in-

flytande i de frågor som rör dem.

Hälsa och trygghet

De flesta unga i Ystads kommun mår bra eller ganska bra. Men det är ändå många

unga som varje vecka upplever huvudvärk, ont i magen, svårt att sova, trötthet un-

der dagen och stress. Hur minskar vi den psykiska ohälsan bland våra unga i Ystad

eller vad gör vi för att fler inte ska uppleva dessa symptom i planeringen av våra

verksamheter?

Många unga i Ystad tränar så de blir andfådda och mindre än 10 % tränar sällan el-

ler aldrig. Frukostvanorna är ofta ett problem i tonåren och i Ystad är det ca 20 %

som hoppar över frukosten. Hur påverkar detta elevers arbetsdag i skolan?

De unga i Ystad känner sig trygga i kommunen. Där de känner sig mest otrygga är

utomhus på kvällen och enligt fritidsvanorna är det just där de befinner sig. Hur

gör vi kvällarna mer säkra i Ystads kommun? Trygghetsvandring för unga?

Framtid och arbete

70 % av ungdomarna i Ystads kommun ser positivt på framtiden och bara en lite

andel ser negativt på sin framtid. En tredjedel av de unga vill studera på gymnasiet

i Ystad men en tredjedel vill studera på gymnasiet i annan kommun. Hur ska vi ar-

beta för att fler unga ser Ystads gymnasieskola som ett bättre allternativ än andra

kommuners?

Över 50 % av de unga tror de kommer flytta från kommunen och tror att det är,

framförallt, släkt och vänner som kommer göra att de flyttar tillbaka. Hur ska

kommunen agera för att de unga ska bli kvar och vad anser de unga behövs för att

de ska stanna?

Summering

LUPPen väcker många tankar och funderingar. I många fall är unga mycket nöjda

och trivs i kommunen men i andra fall finns det också förbättringsmöjligheter och

utvecklingsområden för att de unga ska ha det ännu bättre. Nu är det viktiga arbe-

tet kvar, vad gör vi nu?

INLEDNING

I Ystads kommun valdes att genomföra Ungdomsstyrelsens1 LUPP-enkät (Lokal

uppföljning av ungdomspolitiken) med elever i årskurs 8 i samtliga skolor.

I Ystads kommun finns två kommunala 7-9 skolor Norreportskolan och Väster-

vångskolan samt en fristående 6-9 skola, Kunskapsskolan med totalt cirka 1040

elever.

Syftet med kommunens deltagande i LUPPen var att testa det breda frågemateri-

alet samt utnyttja möjligheten att jämföra det egna resultatet med övriga delta-

gande kommuners.

Årligen besvarar elever i årskurserna 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 enkäter från bland andra

Kultur o Utbildning. Dessa enkäter innehåller bland annat frågor om trivsel, trygg-

het, hälsa, ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) samt arbetsmiljö.

LUPPen har dessutom ett betydligt bredare frågematerial, förutom ovan nämnda,

även frågor kring bland annat fritidsaktiviteter, politiskt intresse och synen på den

egna framtiden.

1 Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och

välfärd.

METOD

Eftersom det var första gången som Ystads kommun deltog i LUPP-

undersökningen valdes att genomföra undersökningen endast i åk 8. Detta dels för

att testa konceptet och frågorna men även för att det under våren 2012 skulle ge-

nomföras en annan stor enkätundersökning som berörde åk 9.

Totalt har kommunen cirka 300 elever i åk 8 varav 258 valde att besvara enkäten,

vilket ger svarsfrekvens på 86 %. Fördelningen mellan killar och tjejer som deltog

i studien blev 55 % tjejer och 45 % killar.

Inför LUPP-undersökningen bildades två arbetsgrupper som ansvarade för genom-

förande och uppföljning av enkäten. Den mindre gruppen bestod av fyra tjänste-

män, tre från Kultur o Utbildning och en från Social Omsorg. Den större LUPP-

gruppen bestod av åtta politiker som representerade kommunens nämnder, åtta

tjänstemän från samtliga kommunala förvaltningar samt åtta ungdomar. Ungdo-

marna representanterades av elever från högstadiet och de var även delaktiga i

kommunens Ungdomsfullmäktige.

Under hösten besökte tjänstemän från Kultur o Utbildning samt Social Omsorg

samtliga nämnder, kommunstyrelsen, ungdomsfullmäktige och elevråden på de be-

rörda skolorna för att presentera den kommande LUPP-undersökningen.

Besvarandet av enkäten skedde under vecka 45-47 hösten 2011. Ambitionen var

att enkäten skulle finnas tillgänglig under två veckor men svarstiden förlängdes en

vecka och en påminnelse skickades ut till de berörda klasslärarna på skolorna. En-

käten låg under dessa tre veckor tillgänglig på kommunens hemsida under samma

flik som övriga enkäter brukar finnas. Efter svarstiden plockades länken bort.

Resultatet av LUPP-undersökningen har analyserats av båda LUPP-grupperna och

därefter har de frågor valts ut som ansågs viktiga för just Ystads kommun. Dessa

frågor utgör underlag för LUPP-rapporten. Under hösten 2012 och våren 2013

kommer att LUPP-rapporten att återkopplas till alla nämnder, ungdomsfullmäk-

tige, elevråden och för pedagoger på berörda skolor.

I rapporten jämförs även Ystads kommuns ungdomar med de andra kommunerna

(åk 7-9) som deltog i LUPPen år 2011. Det var totalt arton kommuner: Bengtsfors,

Boden, Filipstad, Finspång, Göteborg (två stadsdelsförvaltningar), Karlstad, Lin-

desberg, Ludvika, Markaryd, Motala, Nässjö, Robertsfors, Skövde, Söderhamn,

Tanum, Tjörn, Vallentuna och Ystad.

FRITID

Kapitlet fokuserar i första hand på hur eleverna i åk 8 ser på sin fritid. Mer än hälften av alla

elever tycker de har lagom mycket fritid. Det vanligaste sättet att spendera den på är att idrotta

och träffa sina vänner. Vanligast är att de träffar sina vänner hemma hos varandra. Ungefär

80 procent av alla elever tycker det finns väldigt/ganska mycket att göra på sin fritid.

Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%)

Tjejer mer nöjda med fritiden

Av alla elever i åk 8 svarade 65 % av killarna re-

spektive 66 % av tjejerna att de var nöjda med den

tid de har för fritidsaktiviteter.

I kontrast med varandra uppger 28 % av tjejerna att

de upplever sig ha allt för lite fritid och inte hinner

med det de vill göra, medan 21 % av killarna upp-

lever att de har allt för mycket fritid som de inte vet

hur de ska disponera.

Figur 2. Jag gör följande varje vecka på

min fritid? (%)

Träffa kompisar och idrotta i förening är

det som gäller

Den allra vanligaste sysselsättningen är att träffa

kompisar, idrotta eller surfa och chatta. Undersök-

ningen visar även att Ystads kommuns åttor är

hjälpsamma i hemmet.

Det är ca 91 % av alla åk 8:or som varje vecka chat-

tar, surfar samt 92 % av killarna och 32 % av tjejer-

na som varje vecka spelar dataspel/tv-spel.

Varje vecka utövar 83 % av de unga killarna någon

form av motionsform i en förening. Bland tjejerna

visar motsvarande siffror 67 %.

På de flesta aktiviteter skiljer det sig inte mycket

mellan könen, men undersökningen visar att tjejer

läser, går på stan och hjälper till hemma i större ut-

sträckning än pojkar. Pojkar däremot deltar i före-

ningsaktivitet, idrottar i klubb och spelar dator/tv-

spel i större utsträckning än tjejer. Var tredje tjej

ägnar sig åt att måla, sy eller annan skapande verk-

samhet varje vecka men bara 10 % av killarna. Var

femte kille mekar med bilar och tekniska saker, näs-

tan inga tjejer alls delar detta intresse.

0

10

20

30

40

50

60

70

För mycket Lagom För lite

Tjejer

Killar

0 20 40 60 80 100

Surfa och chatta

Hjälper till hemma

Umgås med kompisar

Är på Cafe

Idrottar i klubb/förening

Deltar i förenings aktivitet

Går på ungdomenshus eller liknande

Går på stan

Läser

Besöker bibliotek

Spelar dator/tvspel

Är ute i naturen

Killar Tjejer

Figur 3. Var träffar du dina kompisar

på fritiden? (%)

Hemma hos är vanligast

Att träffa kompisar på sin fritid är vanligast och då

visar undersökningen att över 80 % träffas hemma

hos varandra.

Var man träffas skiljer sig inte mycket åt mellan

killar och tjejer förutom att killar träffas i större ut-

sträckning utomhus och i sporthallar medan tjejer

går mer på café.

Önskas ishall

I undersökningen kunde även eleverna önska fri-

tidsaktiviteter som de ansåg inte fanns i Ystads

kommun och som de tyckte borde finnas. Eleverna

önskar bland annat skridskoåkning/hockey/ishall,

cheerleadinglag, bowling, lazerdoom, ungdomsdi-

sco, fotografi och film, måla, musik, inspelnings-

studio och replokaler som fritidsaktiviteter. Det

önskas även ett fräscht badhus och en idrottsarena,

fler affärer/galleria i staden samt billiga caféer. En

del önskar aktiviteter i byarna såsom basketplan i

Snårestad och lekplats i St: Herrestad.

Figur 4. Hur mycket av det du är intres-

serad av finns det att göra på fritiden?

(%)

De flesta är nöjda med fritidsaktiviteterna

85 % av killarna respektive 75 % av tjejerna tycker

att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på

fritiden utifrån det egna intresset.

Nästa dubbelt så många tjejer jämfört med killar

tycker att det finns ganska lite eller väldigt lite att

göra utifrån sitt intresseområde.

0 20 40 60 80 100

Hos varandra

Cafe

Ungdomenshus

Idrottshall/sporthall

Utomhus

Killar Tjejer0

10

20

30

40

50

60

Väldigtmycket

Ganskamycket

Ganska lite Väldigtlite/inget

Tjejer

Killar

Jämförelser med andra kommuner som del-

tog 2011

Hur mycket fritid eleverna i åk 8 upplever sig ha

stämmer ganska bra med genomsnittet för de andra

kommunerna. En liten skillnad är att fler killar i

Ystads kommun (20 %) upplever sig ha lite för

mycket fritid som de ej vet vad de ska göra på jäm-

fört med de andra kommunerna (13 %), vilket ju

även visar sig på att färre killar i Ystad tycker sig ha

för lite fritid jämfört med de andra kommunerna

Vad ungdomar gör på sin fritid visar att färre ung-

domar i Ystads kommun spelar datorspel och går på

ungdomens hus varje vecka. Fler ungdomar i

Ystads kommun är ute i naturen, läser, går på stan,

deltar i föreningsaktivitet, idrottar, går på café och

hjälper till hemma än i de andra kommunerna i

undersökningen. I övrigt är siffrorna ganska lika.

Var våra ungdomar träffas när de är med kompisar

är på samma platser som i övriga kommuner.

Svarsalternativet - hemma hos varandra- vinner

stort. Den enda skillnaden är att lite färre elever i

Ystads kommun väljer att träffa sina kompisar på

ungdomens hus.

Vad som finns att göra på fritiden som eleverna är

intresserade av stämmer killarnas svar i Ystads

kommun väldigt bra överrens med svaren i de andra

kommunerna. Däremot tycker fler tjejer i Ystads

kommun (41 %) att det finns väldigt mycket att

göra i förhållande till svaren i de andra kommuner-

na (29 %), ganska mycket att göra tycker 43 % av

Ystads kommuns tjejer och 51 % i de andra kom-

munerna. 14 % av tjejerna i Ystad tycker det finns

ganska lite eller ingenting att göra jämfört med de

andra kommunerna på 19 %.

SKOLA Kapitlet fokuserar framförallt på hur eleverna ser på sin skola samt hur mycket de får/vill vara med att

påverka sin skolsituation. Frågorna i enkäten kring ämnesområdet skola handlar bland annat om infly-

tande, skolmiljö, skolk, kränkningar, extra hjälp och stöd. I majoriteten av frågorna tycker tjejerna och

killarna likadant, men i somliga skiljer de sig åt.

De flesta tycker stämningen på skolan är god och att skolmiljön är bra. Skolmaten berör samt att det

finns mycket som eleverna vill påverka men inte upplever att de får. Skolk i Ystads kommun skolor är

relativt ovanligt.

Figur 5. Hur tycker du det är i din skola?

(%)

God stämning på skolan

De flesta eleverna tycker det är en god stämning på

skolan. Men det skiljer sig något åt bland tjejer och

killar, då 90 % av flickorna tycker det råder myck-

et/ganska bra stämning och 97 % av killarna.

Att mobbning är ett problem i skolan anser 10 %

fler killar än tjejer som svarat att det stämmer

mycket bra. På frågan om elever och lärare bemö-

ter varandra med respekt finns ingen större skillnad

mellan könen och 80 % tycker att detta stämmer bra

eller mycket bra. Att skolan uppmuntrar eleverna

till att vara med i elevråd samt att elevrådets syn-

punkter tas på allvar av skolans personal anser cirka

1/3 av eleverna att det stämmer mycket bra.

Figur 6. Vad tycker du om de här sakerna

på din skola? (%)

Positiva till skolan och skolmaten engagerar

Många av eleverna är nöjda med det mesta på sko-

lan och så många som 81 % av eleverna anser att

skolmiljön är mycket bra eller ganska bra.

Skolmat och schema är klassiska frågor som väcker

känslor. Tjejerna ger ett sämre betyg till skolmaten

än killarna. Tvärtom är det gällande schemat.

0102030405060708090

100

Mycket/ganska bra Varken bra eller dåligt

Ganska/mycket dåligt

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Mycket/ganska bra Varken bra eller dåligt

Ganska/mycket dåligt

Figur 7. Vad vill du påverka?

Figur 8. Vad får du påverka?

Möjligheten och önskan att påverka i sko-

lan.

I diagrammen till vänster ställs två intressanta frå-

gor. Hur mycket vill du som elev vara med och be-

stämma om? Hur mycket får du som elev vara med

och bestämma om? I de frågor där eleverna vill ha

mycket inflytande över sin skolvardag bör ju också

deras möjlighet till påverkan vara stora. Så är dock

inte fallet.

I de flesta frågor vill tjejer och killar ha, i stort sett,

lika stora möjligheter att bestämma. Den största

skillnaden gäller skolans regler och skolmaten. Tio

procent fler av killarna (29 %) vill vara med och

bestämma skolans regler väldigt mycket jämfört

med tjejerna (19 %). Tjejerna, däremot, anser att

skolmaten är betydligt viktigare att få tycka till om

(42 % respektive 31 %).

Att elever ska ha inflytande över skolarbete och

skolans arbetsmiljö finns reglerat i skollagen. Detta

är också områden där elever vill vara med och be-

stämma, men enkäten visar på att eleverna inte upp-

fattar att de har ett stort inflytande.

Genomgående upplever killarna att de får vara med

och bestämma mer än tjejerna. Inte på en enda fråga

anger tjejerna ett högre procenttal (gäller svarsal-

ternativ: väldigt mycket) än pojkarna.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Väldigt/ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Väldigt/ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting

Figur 9. Brukar du skolka?

Skolk inte särskilt utbrett i åk 8.

Ovanstående fråga har 258 elever besvarat. Sju ele-

ver uppger att de skolkar flera gånger i veckan.

Skillnaden mellan killar och tjejer är inte så stor,

några få procent fler tjejer skolkar aldrig medan

några få fler procent av killarna uppger att de skol-

kar någon gång per termin.

Jämförelse med de andra kommunerna

Vid en jämförelse av svaren från Ystad och en

sammanställning av de övriga deltagande kommu-

nerna har Ystad elever mer nöjda med skolan totalt

sett, utom i två frågor – båda rör skolmaten.

Våra elever är mer missnöjda med skolmaten än

elever i de övriga kommunerna samt att de upplever

att de har mindre möjlighet att få vara med och be-

stämma om densamma. Skillnaderna är inte stor vid

jämförelsen, men det är intressant att det är den

enda negativa avvikelsen.

Skolk i årskurs 8 är inte särskilt utbrett i Ystad och

vid en jämförelse med de övriga kommuner som

deltagit i LUPP-enkäten har Ystad bättre siffror på

denna fråga.

Fler elever tycker skolmiljön (81 %) och att hjälp

och stöd (82 %) är mycket/ganska bra i Ystads

kommun. I de andra kommunerna visar motsva-

rande siffror 65 % och 68 %. För skolbibliotek och

schema ser elevernas nöjdhetsgrad likadan ut.

Undersökningen visar att det eleverna i Ystads

kommun vill vara med och påverka i större ut-

sträckning än i andra kommuner är frågor som rör

vad de får lära sig och prov. Frågor som inre och

yttre arbetsmiljö och skolmaten vill elever i andra

kommuner påverka i lite större utsträckning. Fler

elever i Ystads kommun upplever att de får påverka

i fler frågor än i de andra kommunerna. Framförallt

gäller det frågor om, vad de lär sig, böcker, arbets-

sätt, läxor, prov och schema. Även när man tittar på

de andra deltagande kommunerna visar undersök-

ningen det att eleverna vill påverka i mycket större

omfattning än vad de får.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Tjejer

Killar

POLITIK, SAMHÄLLE OCH INFLYTANDE Kapitlet berör hur eleverna ser på sin möjlighet/vilja att påverka och ha inflytande i kommunen.

Ungdomarna har svagt intresse för politik, men 35 % vill gärna påverka i den egna kommunen, men

de tror sig ha små till inga möjligheter alls. Av dem som inte vill vara med och påverka svarade en stor

grupp att de inte vet hur de ska göra eller att de inte tror att det spelar någon roll. Nära en femtedel av

ungdomarna skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen. Detta är värdefulla resultat som bör följas

upp av Ystads politiker.

Figur 10: Hur intresserad är du av politik,

samhällsfrågor samt vad som händer i

andra länder? (%)

Politiskt intresse är svalt bland åk 8.

Det politiska intresset bland eleverna i Ystad verkar

inte vara så stort. Endast en knapp femtedel uppger

sig vara ganska eller mycket intresserade av politik.

Men när det handlar om att påverka i den egna

kommunen är fler intresserade. 35 % uppger att

man vill vara med och påverka frågor i den egna

kommunen, men en stor del tror sig ha ganska små

till inga möjligheter alls (44 %) att framföra sina

åsikter till de som bestämmer och lika många vet

inte hur stora möjligheter man har (41 %).

Figur 11. Vilken är anledningen till att du

inte vill vara med och påverka? (%)

Ungdomarna vet inte hur!

Av de som inte vill vara med och påverka svarade

många att de inte är tillräckligt intresserade eller att

de inte har tid.

En stor grupp av ungdomarna svarade att de inte vet

hur de ska göra för att vara med och påverka i

kommunen eller att de inte tror att det spelar någon

roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall.

0 10 20 30 40 50 60

Politik

Samhällsfrågor

Händelser i andra länder

Mycket intresserad Ganska intresserad

Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad

0 10 20 30 40 50 60 70

Vet inte hur

Ointresserad

Har inte tid

Ingen lysnar

Ska flytta

Annat

Figur 12. Har du någon gång det senaste

året deltagit i någon av följande aktiviteter,

eller kan du tänka dig att göra det?

Många saker ungdomarna aldrig skulle

göra

De flesta påståenden i ovan nämnda fråga skulle

nästintill ingen göra t.ex. skada egendom, ockupera

bostäder eller måla politiska slagord.

Skriva på namninsamling (22 %) är det som ele-

verna gjort i störst utsträckning. Andra saker de

också gjort är skriva insändare (11 %) och bära

märke/symboler som uttrycker min åsikt (14 %).

I denna fråga skiljer det sig inte nämnvärt åt mellan

tjejer och killar.

Figur 13. Tänk dig att du är politiker och

bestämmer i den kommun där du bor. Vad

är viktigast att satsa på?

Tjejerna vill ha lika lön för lika arbete

När det handlar om vilka frågor som är viktigast att

påverka följer ungdomarna ett traditionellt mönster

då viktiga frågor för pojkar är arbete mot kriminali-

tet, idrottsanläggningar, gator, vägar och cykelba-

nor, fritid och stöd till föreningar, medan flickorna

framhåller frågor som rör omvårdnad och miljö.

Störst skillnad mellan könen är det på frågan ”Lika

lön för lika arbete för män och kvinnor”. Fyra

gånger så många tjejer än killar tycker att detta är

en viktigare fråga.

Frågan som killarna tycker är mycket viktigare än

tjejerna är satsa på idrottshallar som mer än dubbelt

så många killar tycker är viktig.

0 20 40 60 80 100

Skriva på en namninsamling

Kontakta politiker

Skriva insändare

Bära märke/symboler som uttrýckermin åsikt

Delta i bojkotter/köpstrejker

Delta i lagliga demostrationer

Vara med i ett politiskt parti

Chatta/debattera politik på nätet

Delta i olagligademostrationer/aktioner

Måla politiska slagord på anmän plats

Ockupera bostäder

Skada andras/allmän egenodom iprotest

Skulle aldrig göra Inte gjort, kan göra Har gjort

0 10 20 30 40 50

Kriminalitet

Rasism

Bostäder för unga

Idrottsanläggningar

Arbetsmiljö skola

Arbete för miljön

Lika lön för lika arbete

Kollektivtrafik

Alkohol/droger för…

Arbete för unga

Mötesplatser för unga

Stöd till föreningar

Sjukvård

Skola

Barnomsorg

Äldreomsorg

Fritidsaktiviteter

Killar Tjejer

Figur 14. Till vem vänder du dig om du vill

påverka något i din kommun?

Över hälften vet inte till vem.

51 % av eleverna i åk 8 vet inte vart de ska vända

sig om de vill påverka något i kommunen, 20 % av

eleverna skulle vända sig till någon de känner.

Nära en femtedel av ungdomarna skulle vilja träffa

beslutsfattare i kommunen. Nästan hälften tycker att

det är viktigt att beslutsfattare i kommunen och

grupper av ungdomar träffas och diskuterar. Bara

19 % har själv uppgett att de skulle vilja träffa be-

slutsfattare i kommunen.

Detta är viktiga resultat som bör följas upp av

Ystads politiker framöver.

Jämförelser med andra kommuner som del-

tog 2011.

Så litet intresse som Ystads kommuns ungdomar

visar för politik, stämmer överens med övriga del-

tagande kommuner. Även varför de inte vill på-

verka ser likadant ut i Ystads kommun som i de

andra kommunerna.

Vilka aktiviteter eleverna skulle kunna tänka sig att

göra skiljer sig åt jämfört med Ystad och de andra

kommunerna. Många fler i Ystads kommun skulle

kunna tänka sig skriva på namninsamling, kontakta

politiker, skriva insändare och bära märke än i de

andra kommunerna. Betydligt färre elever i Ystads

kommun kan tänka sig skada andras/allmän egen-

dom, ockupera bostäder, måla politiska slagord

samt delta i olagliga demonstrationer än i de andra

kommunerna.

Vem ungdomarna vänder sig till när de vill påverka

något i kommunen ser likadant ut bland Ystads

kommuns ungdomar som de andra kommunerna,

några fler procent skulle vända sig till ungdomsråd

eller liknande i Ystads kommun.

0 10 20 30 40 50 60

Någon jag känner

Politisk partiungdomsförbund

Förening organisation

Media

Tjänstemän politiker

Ungdomsråd eller liknande

Vill inte

Annat

Vet inte

HÄLSA OCH TRYGGHET

Kapitlet hälsa och trygghet tar upp hur eleverna i åk 8 mår, deras livsstilsval samt hur de upplever

tryggheten i kommunen.

De flesta i Ystads kommun mår bra, men samtidigt upplever över 25 % huvudvärk, svårt att sova, då-

lig sömn, trötthet och stress varje vecka. Nästan 8 av 10 elever tränar varje dag eller flera gånger i

veckan. De flesta eleverna har inte testar tobak eller alkohol. Tryggheten är allmänt bra men en del

platser upplevs otrygga.

Figur 15. Hur bedömer du ditt allmänna

hälsotillstånd? (%)

De flesta mår bra eller ganska bra

81 % av tjejerna och 88 % killarna bedömer sitt

allmänna hälsotillstånd som ganska bra/mycket bra.

Så trots att majoriteten mår bra är det ändå 16 % av

tjejerna som bara mår någorlunda och 4 % som mår

ganska eller mycket dåligt. Motsvarande siffror hos

killarna är att 11 % mår någorlunda och 1 %

ganska/mycket dåligt.

Figur 16. Jag har haft följande besvär minst

en gång i veckan det senaste halvåret? (%)

Tjejerna upplever oftare problemen än kil-

lar

Trots att många elever bedömer sitt hälsotillstånd

som bra är det varje vecka: 32 % av tjejerna och

23 % av killarna som har huvudvärk, 19 % tjejer

och 17 % killarna som har ont i magen, 40 % tjejer

och 31 % killar som har svårt att sova och dålig

sömn, 75 % av tjejerna och 55 % killar som är trötta

under dagen och 62 % tjejer och 33 % killar som

upplever stress.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Tjejer

Killar

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Tjejer

Killar

Figur 17. Hur ofta tränar du så att du blir

andfådd eller svettas? (%)

Killar mer aktiva än tjejerna

Övervägande delen av Ystads kommuns åttor är

väldigt aktiva på fritiden då 73 % av tjejerna och

84 % av killarna tränar så de blir andfådda och

svettas varje dag eller flera gånger i veckan.

En gång i veckan tränar 16 % av tjejerna och 10 %

av killarna medan 11 % av tjejerna och 6 % av kil-

larna tränar så sällan som någon gång i månaden el-

ler aldrig.

Matvanor

Vad gäller ungdomarnas matvanor är det 18 % av

tjejerna och 21 % av killarna som hoppar över fru-

kosten varje dag eller flera gånger i veckan.

Godis och snacks äter killarna oftare än tjejerna då

35 % av killarna uppger att det händer varje dag el-

ler flera gånger i veckan, jämför med 24 % av tje-

jerna.

Mer än hälften av ungdomarna (58 %) äter lunch

varje dag.

Figur 18. Jag gör följande minst en gång i

veckan. (%)

Relativt positiva resultat gällande alkohol

och tobak.

Ungdomarnas alkohol- och tobaksvanor är relativt

positiva då de flesta uppger att de aldrig röker ciga-

retter, snusar, dricker folköl eller

starköl/strakcider/alkoläsk/vin/sprit.

Alkoholvanorna är något sämre hos tjejerna då 9 %

säger att de dricker starkare alkohol än folköl någon

gång i månaden eller oftare jämnfört med killarna 5

%. Enligt resultatet är det 4 % av killarna som röker

dagligen jämfört med 1 % av tjejerna.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Tjejer

Pojkar

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Figur 19. Hur ofta dricker du så mycket al-

kohol så du känt dig berusad? (%)

Fler tjejer än killar dricker sig berusade

På frågan om hur ofta de brukar dricka sig berusade

valde 80 % att inte svara alls. Detta är lika många

som på förra frågan svarade att man aldrig dricker

alkohol starkare än folköl. En möjlig förklaring till

den låga svarsfrekvensen kan vara att dessa ungdo-

mar inte tyckte att frågan gällde dem.

Av de 20 % som besvarade frågan uppgav 24 % av

flickorna och 13 % av pojkarna att de dricker sig

berusade någon gång i månaden eller oftare.

Det är 5 % av ungdomarna som får dricka alkohol

för sina föräldrar, dubbelt så många killar än tjejer.

Totalt är det 18 % som inte vet om de får dricka al-

kohol eller inte för sina föräldrar.

Ungdomarna får alkohol från kompisar och

kompisars syskon

Även frågan om hur ungdomarna vanligen får tag

på alkohol har en låg svarsfrekvens. Förklaringen

kan vara densamma som i ovanstående avsnitt eller

kanske att ungdomar inte vill uppge var de får al-

koholen från.

Av de svar som lämnades var alternativet att få det

från kompisar och kompisars syskon vanligast. Vil-

ket stämmer överens med resultat från andra under-

sökningsresultat.

Figur 20. Hur gammal var du (om du nå-

gonsin) gjort följande saker första gången?

(%)

Killarna har testa oftare är tjejerna

Av killarna är det 4 % som uppger att de var 11 år

eller yngre när de rökte cigaretter eller drack sig be-

rusade första gången.

Vad gäller narkotika var 2 % av tjejerna 13 år eller

yngre och 3 % av killarna 14 år när de provade

första gången.

2 % av tjejerna och 4 % av killarna har använt

hasch eller marijuana minst en gång. 2 % av både

tjejerna och killarna har använt annan narkotika.

Några pojkar svarade att de använt narkotika fler än

20 gånger.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Aldrig En gån -Någon

gång/år

Ett par-någonggr/månad

Någon gång ivecakn

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Rökt tobak Snusat Druckit sigberusad

Provatmarijuanaoch hasch

Aldrig

11-13 år

13-15 år

16 eller äldre

Figur 21. Jag känner mig alltid eller oftast

trygg på följande ställe? (%)

Trygg men inte alltid och överallt

Resultatet inom området trygghet och hälsa visar på

att majoriteten av ungdomarna i Ystads kommun

känner sig trygga i hemmet, på rasterna i skolan, i

klassrummet, på väg till eller från skolan samt ut-

omhus i sitt bostadsområde på dagen.

8 % av tjejerna och 5 % av pojkarna känner sig

otrygga utomhus i det egna bostadsområdet på

kvällen. Övriga platser tjejer känner sig otrygga på

är på buss, tåg, diskotek och andra nöjesställen. Kil-

larna känner sig minst trygga på ungdomens hus,

fritidsgårdar eller liknande samt på diskotek och

nöjesställen.

Mobbing

Vad gäller mobbning är det 12 % av både killarna

och tjejerna som blivit mobbade eller utfrysta det

senaste halvåret. För både tjejerna och killarna har

majoriteten av mobbningen skett på skoltid. Av

både tjejerna och killarna är det 11 % som angett att

de själva har deltagit mobbing under det senaste

halvåret.

Figur 22. Har något av följande hänt dig det

senaste halvåret? (%)

Händer mycket men för många har inget

hänt

12 % av killarna har blivit hotade i jämförelse med

4 % av tjejerna. Det är överlag högre andel killar

som inte vågat gå ut (4 %) eller blivit misshandlade

(3 %). Dock är det fler tjejer (9 %) än killar (5 %)

som har råkat ut för stöld.

Majoriteten av ungdomarna (82 %) har dock aldrig

blivit utsatta för något av ovanstående.

0 50 100

Utomhus där jag bor(dagtid)

Utomhus där jag bor(kvällar)

Discotek/nöjeställe

På stan/allmän plats

Buss/tåg

Hemmet

Ungdomenshus

I klassrummet

Killar

Tjejer

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Tjejer

Killar

Figur 23. Har du det senaste halvåret upp-

levt att du blivit orättvist behandlad på ett

sätt så att du känt dig kränkt? (%)

De flesta upplever sig inte orättvist behand-

lade

Ungefär en tredjedel av ungdomarna upplever att de

har blivit orättvist behandlade och därmed kränkta

någon/några gånger det senaste halvåret.

Av dessa upplevde tjejerna att det var på grund av

deras könstillhörighet (13 %) eller ålder (17 %).

Ungefär hälften av ungdomarna uppgav att orsaken

till kränkningen skett av en annan anledning.

Den kränkande behandlingen har till största del

skett på skoltid.

Jämförelser med andra kommuner som del-

tog 2011

Hur eleverna upplever det allmänna hälsotillståndet

är samma i Ystads kommun som i de andra delta-

gande kommunerna. Angående besvär de upplevt

minst en gång i veckan det senaste halvåret, är det

något färre elever i Ystads kommun som har svårt

att sova/dålig sömn. 10 % fler elever upplever sig

trötta under dagen i Ystads kommun jämfört med

de andra kommunerna. Detsamma gäller stress.

Ystads kommuns killar (84 %) och tjejer (73 %)

tränar varje dag/flera gånger i veckan jämfört med

andra kommuners killar (75 %) och tjejer (65 %).

Vilket även visar sig i de elever som tränar någon

gång per månad/aldrig, Ystads kommuns killar 6 %

och tjejer 11 %, motsvarande siffror i de andra

kommunerna är 10 % och 14 %.

Ystads kommuns elever i åk 8 röker och dricker i

mindre omfattning än i de andra kommunerna. Där-

emot är det fler i Ystads kommun som någon gång

per år/en gång per år druckit sig berusad men färre

som någon gång i månaden/veckan druckit sig be-

rusad. Vad gäller dessa siffror ska man tänka på att

det är åk 7-9 i flera av de andra kommunerna.

Åk 8 eleverna känner sig tryggare på alla angivna

platser än genomsnittet.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Nej, Aldrig Ja, någongång

Ja, fleragånger

Tjejer

Killar

FRAMTID OCH ARBETE

Kapitlet berör frågor om ungdomarnas syn på sin framtid, om de kommer att bo kvar i kommunen el-

ler flytta samt om de tänker studera vidare efter gymnasiet.

De flesta ser positivt på sin egen framtid. Samtidigt som det finns elever som är negativa eller tvek-

samma till hur det kommer att bli. Ungefär hälften av eleverna tror att de kommer flytta från kommu-

nen varav 32 % tror att släkt/familj kan få dem att flytta tillbaka. Ca 30 % av eleverna kan tänka sig gå

på gymnasiet i Ystad medan ca 40 % vill gå på gymnasiet i annan kommun.

Figur 24. Hur ser du allmänt på framtiden

för egen del? (%)

Killar och tjejer lika vad det gäller fram-

tidstro

70 % av tjejerna och 71 % av killarna ser ljust på

framtiden. Samtidigt finns det de som är mer tvek-

samma till hur framtiden kommer att bli för deras

del. Väldigt få (2,1 %) ser negativt på sin framtid.

Figur 25. Om du har möjlighet, vad skulle

du då helst göra direkt efter grundskolan?

(%)

Många vill inte gå gymnasium i Ystad

Fler tjejer än killar skulle vilja gå sin gymnasieut-

bildning i en annan kommun, men fler killar skulle

kunna tänka sig att börja arbeta efter grundskolan.

Enligt undersökningen är det fler killar än tjejer

som skulle vilja läsa vidare efter avslutad gymnasi-

eutbildning. 38 % har ännu inte tagit ställning till

vilken högsta utbildning de skulle vilja nå, medan

33 % har angett att de vill studera på högs-

kola/universitet.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Tjejer

Killar

0

10

20

30

40

50

60

Tjejer

Killar

Figur 26. Har du något extrajobb just nu?

Fler killar jobbar än tjejer

Av de som jobbar har ca 45 % uppgett att de arbetar

minst 1 ggr/v och 20 % att de arbetar minst en

ggr/månad.

Figur 27. Tror du att du kommer flytta från

kommunen? (%)

Mer än hälften tror att de kommer flytta

från kommunen

59 % av tjejerna och 48 % av killarna uppger att de

tror att de kommer flytta från kommunen. 17 % av

killarna och 6 % av tjejerna tror att de kommer bo

kvar.

Det som skulle få dem att flytta från Ystads kom-

mun är framförallt jobb och studier. 31 % av tjejer-

na kan tänka sig att flytta för att prova på något nytt

medan 27 % av killarna kan tänka sig att flytta på

grund av kompisar eller flick-/pojkvän.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Ja Nej

Tjejer

Killar

0

10

20

30

40

50

60

70

Ja Nej Vet ej

Tjejer

Killar

Figur 28. Om du tror du kommer att flytta,

vad tror du kan få dig att flytta tillbaka?

(%)

När släkten kallar flyttar vi tillbaka

På frågan om vad som skulle kunna få dem att flytta

tillbaka till kommunen har tjejerna i första hand

svarat ”närheten till släkt och familj” och ”bättre

miljö för mina barn att växa upp i”.

Killarna har i första hand svarat jobb tätt följt av

flick-/pojkvän och närheten till släkt och familj.

Endast 7 % av tjejerna och 6 % av killarna svarar

att ingenting kan få dem att flytta tillbaka till Ystad.

Jämförelser med andra kommuner som del-

tog 2011

Ingen skillnad mellan Ystads kommun och de andra

kommunerna vad det gäller hur eleverna ser allmänt

på sin framtid.

Fler tjejer i Ystads kommun (48 %) vill läsa gym-

nasium i annan kommun än i de andra kommunerna

(40 %).

Fler killar i Ystads kommun har tillfälligt arbete

(25 %) jämfört med de andra kommunerna i under-

sökningen (16 %).

Fler tjejer (58 %) och killar (49 %) i Ystads kom-

mun tror att de kommer flytta från kommunen jäm-

fört med de andra kommunerna (49 %) och (41 %).

0 10 20 30 40

Jobb

Studier

Flick/pojkvän & vänner

Släkt/familj

Bostadssituation i Ystad

Bättre för barn att växa upp

Annat

Inget

Vet ej

AVSLUTANDE REFLEKTION

Ystads kommun, som många av Sveriges kommuner, behöver förbättra och stärka barns och

ungdomars möjlighete till inflytande och delaktighet. Även i Ystads kommun med ett aktivt

demokratiarbete för unga, har dessa låga siffror.

Det politiska intresset bland elever i Ystads kommun är svalt men 35 % vill vara med och på-

verka i frågor som rör den egna kommunen. En stor del av de unga vet inte till vem de ska

vända sig eller hur de ska göra för att påverka något i den egna kommunen.

Ystads kommun behöver nå fram till ungdomar med information om kommunens arbete och

hur man gör om man vill påverka. Ett sätt kan vara att effektivare utnyttja de möjligheter som

redan finns i exempelvis Ungdomsfullmäktige. Detta för att politiken ska skapa relationer och

förtroende till ungdomar i möten med unga.

I skolan upplever eleverna en stor skillnad mellan viljan att påverka sin skolsituation och möj-

ligheten att verkligen kunna göra det (se sidan 7). Här råder en kraftig avvikelse mellan skol-

lag och läroplaner å ena sidan och faktiska påverkansmöjligheter å den andra.

För att följa FNs konvention för barnets rättigheter, nationella ungdomspolitiska mål och sko-

lans styrdokument gällande barns och ungas inflytande och åsikter i frågor som rör dem är

detta ett förbättringsområde för Ystads kommun.

POLITIKERKOMMENTARER……..

UNDERSKRIFTER?