Hlsoproblem hos unga

Hlsoproblem hos unga

Felicia Gustafsson 11C

tstrningarSamlingsnamn p olika psykiska strningar med frhllande till mat och tningKontroll - vad man ska ta och vad man inte ska ta, nr man ska ta och hur mycket man ska taStr kroppens naturliga funktioner, pverkar hur man mr och kan vara farligt fr kroppenVanligare bland unga kvinnor Mnga har dock tstrningar som fr diagnosen UNS Utan Nrmre SpecifikationDe flesta kan utan behandling leda till sjlvsvltViktigt att man fr hjlp i tidDe fyra vanligaste typerna av tstrning r:AnorexiaBulimiHetstningsstrningOrtorexi

AnorexiaFixerad vid vikten och upplever sig tjocka fast de vger onormalt liteter minimalt och motionerar myckettvingar sig ven att krkas upp maten efter de titfrnekar ofta att de har sjukdomenleder till brist p nringsmnenprofessionell hjlp och behandling

Bulimihetster stora mngder mat som de sedan krks uppofta normalviktigaBrjar ofta med bantning Hetster utan kontroll mr dligt ver allt man tit gra sig av med det med hjlp av att krkas eller anvnda laxermedel Hamnar i en ond cirkel rftlig bengenhet fr bulimi

Hetstningsstrning

Samma symptom som bulimiker men balanserar inte upp maten med att krkas, banta eller anvnda laxeringsmedelvervikt Ortorexi TrningsnarkomaniTvngsmssigt verdrivet hlsosammaKan inte slppa kontrollen och ta ngot onyttigt/ohlsosamt

Psykiska problemPsykiska = mentalaSju vanligaste: ngestDepressionSocial fobiBorderlineSchizofreniBipolr sjukdomPosttraumatiskt stressyndrom

Bipolr sjukdomKallades fr Manodepressiv sjukdomMan knner sig antingen manisk eller deprimerad i olika perioderManisk period: verdrivet exalterad, sover inte mycket och trnar, shoppar eller pluggar till exempel mer n vad man behverDeprimerad period: ngest, sover mycket (mer n vanligt), tappar livslusten, svrt att koncentrera sigPerioderna kan vara i dagar, veckor eller mnaderAlla har humrsvngningar men om dom r kraftiga och pverkar ditt liv r det bra att kolla upp om det r bipolr sjukdomSpeciella mediciner och terapi

Posttraumatiskt stressyndromUtsatt fr ngon traumatisk hndelseTill exempel: sexuella vergrepp, olyckor, rn eller krigSymptom: obehagliga minnesbilder, minnesfrlust, frsker undvika alla situationer som pminner om hndelsen, extra knslig och fr ltt utbrottFlera olika typer av terapi Schizofreni och psykosHallucinerarVanligaste psykosen: hra en eller fler rster i huvudetEn schizofren har ven lukthallucinationerOrsakas ofta av att man r vldigt stressad eller om man varit med om ngot traumatisktHar man psykos under en lngre tid kan man f diagnosen Schizofreni och fr man den s r ofta hela ens verklighetsbild frndradPsykiatrisk och medicinsk hjlp

Borderline

Emotionell instabil personlighetsstrningKraftiga humrsvngningarExempel p symptom: rdsla att bli vergiven, knsla av tomhet, sjlvskadebeteende, impulsivitet, ngest och nedstmdhetVanligast bland tjejer i vre tonrenSpeciell terapi DBT (dialektisk beteendeterapi)

ngestStarka knslor av rdsla och oroUppstr ofta i samband med ngot obehagligt som har hnt eller ngot som man tror ska hnda, men kan ven uppst utan att man vet varfrExempel p symptom: hjrtklappning, brjar att skaka eller darra, fr svrt att andas, yrsel, brjar att svettas eller har en klump i magenVldigt individuellEn del av kroppens alarmsystem Panikattack r nr vldigt stark ngest kommer pltsligt och man fr ofta en intensiv knsla av rdsla eller skrckInte farligt men obehagligtFr att bli av med en panikattack p egen hand kan man bara frska att ta det lugnt och andas eftersom panikattacken efter ett tag lugnar ner sig av sig sjlvBehandlingen av ngest r vldigt individuell men psykoterapi eller lkemedel fungerar fr dem flesta

DepressionAtt knna sig nedstmd eller m dligt r normaltLngre tid och man kanske inte vet varfr s r det troligtvis depressionExempel p symptom: allt knns jobbigt, orkar inte g till skolan, sover mycket, tappar aptiten eller ter ovanligt mycket, svrt med koncentrationen, tappar sjlvfrtroendet, sjlvmordstankarOm det inte gr ver och pverkar livet negativt s r det viktigt att ska hjlpBehandling fr depression finns i form av olika antidepressiva lkemedel och psykoterapi men ungdomen behver mycket std av bde familj och vnner samt lite avlastning i skolan fr att orka med allting

Social fobiEn av de vanligaste fobiernaInnebr att man fr ngest av att st i centrum fr mnniskors uppmrksamhetViktigt att inte tvinga ngon med social fobi att vara social eftersom det d ofta bara slutar med att den drar sig undan nnu merBeror ofta p lg sjlvknsla och oro ver vad andra tycker om enExempel p symptom: brjar stamma, skaka, svettas eller till och med fr yrsel eller hjrtklappningBehandlingen av social fobi bestr ofta av psykoterapi, lkemedel eller bda tvSocial fobi gr att bota och mnga blir tillslut helt fria ifrn det

Kllorwww.tjejjouren.se

www.1177.se

www.wikipedia.org

Informationshfte om hlsoproblem hos unga

Kllor www.1177.se 1177 r en digital vrdguide fr Stockholms lns landsting och den r skapad fr att sprida info till allmnheten om olika hlsoproblem och sjukdomar. Det str ven att informationen r kvalitetsskrad och anvndarvnlig vilket betyder att den har information som r hg och uppdaterad och att den gr att frst. Jag litar p denna klla eftersom det r en vrdguide som finns till fr att man ska hitta information om sjukdomar och hlsoproblem, det finns dessutom kontaktuppgifter ifall man har ngon frga om informationen. Det finns inte heller ngon reklam p hemsidan vilket r ett bra tecken. En annan anledning till att jag litade p informationen ifrn denna klla var fr att jag hittade liknande fakta hos de andra kllorna.

Kllorwww.tjejjouren.se Tjejjouren r en hemsida riktad frmst till unga tjejer ldrarna 12-20 r, den har inget kommersiellt syfte (gr inte reklam fr ngot) utan r endast som std och hjlp till unga tjejer. Den r skapad av roks (riksorganisationen fr kvinno- och tjejjourer i Sverige) samt SKR ( Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksfrbund). Jag litade p informationen ifrn denna klla eftersom det finns kontaktuppgifter om man vill stlla frgor, den finns endast till fr att ge info samt eftersom jag hittade samma typ av information hos de andra kllorna. Informationen p denna webbplats kan nog dock skert vara vinklad ifrn tjejers/kvinnors perspektiv inom vissa omrden men just i det hr fallet tror jag inte att den var det eftersom jag hittade liknande info p andra sidor.

Kllorwww.wikipedia.org Wikipedia r ett digitalt uppslagsverk skapat fr att ge information. Wikipedia har dock inte ngra experter eller speciella anstllda som skriver artiklarna utan alla som r medlemmar/anvndare p wikipedia kan g in och ndra eller skriva en artikel, vilket i sin tur kan leda till att den artikeln blir vinklad eller partisk p ngot stt beroende p vilken sikt personen som skriver artikeln har. Men jag valde att lita p informationen som jag hittade dr den hr gngen eftersom den stmde verens med informationen ifrn de vriga kllorna och det var ven hnvisat till kllor lngst ner p artiklarna.

KllorHfte om hlsoproblem hos unga Hftet var kopierat ur en lrobok som skolan hade och den r skapad fr att ge information om hlsoproblem och sjukdomar till frmst ungdomar. Jag valde att lita p informationen ifrn hftet eftersom vi hade ftt det av skolan (som jag inte tror skulle ge oss felaktig eller vinklad/partisk information) och eftersom informationen som jag hittade i det stmde bra verens med informationen som jag hittat bland de andra kllorna.