B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 4 · räckligt om samkommunen lyckas följa den fastställda ekonomiskt strama budgeten för år 2015. ... BDO Audiator har utsett OFR Krister

B O K S L U T

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 0 1 4

BOKSLUT 2014

Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 2

Direktörens översikt 2014

Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland har igen fogat ett framgångsrikt år till sin historia. Det bokslut som nu föreläggs styrelse, revisorer och ägarna på samkommunstämman är i alla fall ekonomiskt mycket bättre än vad de yttre förutsättningarna borde ha möjliggjort. Utmaningarna under året och i framtiden är i alla fall tre till antalet; lokalitetsfrågan, organisationsfrågan och ekonomin.

Lokalitetsfrågan Vad gäller lokaliteter för yrkesutbildning i östra Nyland verkar det som om samtliga parter så småningom börjat inse att en Campus-lösning i Harabacka är det enda vettiga alternativet. Den mellanrapport som utarbetats av en tjänsteinnehavararbetsgrupp har ganska långt omfattats av beslutsfattarna i sina respektive organisationer. Innan de slutliga entreprenadavtalen görs upp återstår endast utmaningar som tomten, detaljplanen, finansieringen, byggherren och tidtabellen. Stadsstyrelsen i Borgå har beslutat föreslå samkommunsstyrelsen för Itä-Uudenmaan koulutuskunta-yhtymä (IUKKY) att arrendeavtalet för tomten justeras så, att det blir möjligt att bygga ett gemensamt campus för yrkes-utbildningen i Borgå på Styrmansvägens område. Om IUKKY godkänner förslaget kan tomtens detaljplan föras vidare och också planeringen av Campuset inledas på allvar. Vad undertecknad kan förstå borde man alltså kunna avancera i lokalitetsfrågan senast i mars 2015. Lokalitetslösningen har stöd i samtliga nuvarande utbildar- och ägarorganisationer och Campuset behövs för samtliga organisationslösningars utbildningstillstånd.

Organisationsfrågan Grunderna för att få tillstånd att ordna yrkesutbildning efter 1.1.2017 är sådana att det är helt klart att samkom-munen inte kommer att få nytt tillstånd bland annat på grund av att tidsenliga lokaliteter saknas, ekonomin inte är tillräckligt hållbar på sikt, ett kvalitetsledningssystem saknas, verksamheten har för liten omfattning och ande-len behörig undervisningspersonal inte är tillräcklig. Av dessa orsaker bör samkommunens utbildning sammanföras med övrig yrkesutbildning antingen på undervis-ningsspråklig grund (Inveon + Prakticum + Axxell) eller på regional grund (Inveon + Amisto + PointCollege+Edupoli) för att få en trovärdig ansökan om utbildningstillstånd vilken har realistiska möjligheter att godkännas.

Samkommunens ekonomi Stödresurser för såväl utbildningen som administrationen har dimensionerats enligt en verksamhet som omfattar grundläggande utbildning för 450 studerande och en omfattande vuxen- och läroavtalsutbildning. På grund av årsklassen svenskspråkig ungdoms minskning i kombination med skärpt konkurrens och lokaliteter som inte är de mest attraktiva längre har medfört att samkommunen i dagens läge utbildar endast 300 studerande.

En utgiftsstruktur enligt 450 studerande, en inkomststruktur enligt 300 studerande är en omöjlig ekvation att lösa på ett år eller två år utan att försämra utbildningens kvalitet. I detta skede då det väsentliga bör vara att ha ett yrkesinstitut med en hög pedagogisk nivå och fortsättningsvis goda resultat i verksamheten som platsar i den nya utbildningsanordnarens utbud är det inte ens rationellt att eftersträva positivt resultat eller ens positivt verksam-hetsbidrag.

Det bör konstateras att samkommunen har en solid ekonomisk ställning, god likviditet och är skuldfri så när som fastighetsunderhållsskulden. Av denna orsak bör det för ägare, styrelse, förvaltning och yrkesinstitutet vara till-räckligt om samkommunen lyckas följa den fastställda ekonomiskt strama budgeten för år 2015. Samkommunen har beredskap att medverka i en organisations-och lokalitetslösning förutsatt att det ger den svenska yrkesutbild-ningen tidsenliga lokaliteter och en organisationslösning som tryggar verksamheten i östra Nyland .

Johan Söderberg, direktör

BOKSLUT 2014


1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT

1. 1. Allmänt Enligt 68 § i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är en del av bokslutet och både bokslutet och verksamhetsberättelsen är medel för att säkerställa att den som läser bokslutet får en riktig och tillräcklig bild av samkommunens resultat och ekonomiska ställning. Innehållet i verksamhetsberättelsen regleras i kommunallagen. Anvisningen föreslår att i verksamhetsberättelsen intas kommunledningens redogörelse för den interna tillsynens ställning i kommunen och de väsentligaste ut-vecklingsbehoven. Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar be-stämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 §). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. 1.2 Samkommunens organisation Samkommunen har alltid haft en modern och låg organisation både vad gäller den förtroendevalda ledningen och tjänstemannaledningen. Sättet att producera samkommunens utbildningstjänster har rationaliserats och dessa produceras från 1.1.2009 inom ramen för en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. 1.2.1 Samkommunstämmor Under verksamhetsåret har samkommunstämman sammanträtt två gånger. Samkommunstämman har fattat beslut gällande bokslutet för år 2013, fastställt budget och ekonomiplanen för åren 2015-2017. Samkommun-stämman har vid dessa möten diskuterat både organisations- och lokalitetslösning. Samkommunstämman har önskat en utredning om en organisationslösning där dels ägarna till Inveon, Prakticum och Axell skulle sammanföras i en ny organisation och dels till en samgång mellan Inveons och Prakticums ägare. Utredningarna sammanfördes till en utredning under minister Ole Norrbacks ledning. Samkommunstämmans protokoll har kontinuerligt publicerats inom ramen för yrkesinstitutets websidor (http://www.inveon.fi/stamman.htm) 1.2.2. Revisionsnämnd Enligt samkommunens revisionsstadga har samkommunen en revisionsnämnd som består av ordförande, viceord-förande samt två andra ledamöter. Revisionsnämndens uppgifter stadgas i kommunallagen och revisionsstadgan. Till samkommunens revisionsnämnd för åren 2013 – 2016 hör:

Ordinarie Ersättare Mats Rosqvist, ordförande Lena Karlsson Taika Sahlsten-Mäkelä, viceordförande Christer Bengts Dan Tallberg Marina Bäcklund-Kuikka Janica Sundbäck Berndt-Gustav Schauman

Nämnden har sammanträtt en gång för revisionen av 2014 års förvaltning och räkenskaper. Samkommunstämman har enhälligt utsett BDO Audiator Ab att omhänderha lagenlig revision i samkommunen under åren 2013 - 2016. BDO Audiator har utsett OFR Krister Rehn för det egentliga revisionsarbetet.

BOKSLUT 2014


1.2.3 Styrelsen Styrelsen har under året sammanträtt åtta gånger och berett de ärenden samkommunstämman behandlat och avgjort frågor gällande samkommunens och yrkesinstitutets verksamhet och ekonomi. Styrelsen för samkommunen består av sju medlemmar med lika många personliga ersättare. Styrelsens mandat-period är två år. Vid valet av styrelse bör man sträva efter en regionalt och språkligt rättvis sammansättning men så att den motsvarar de röstandelar vilka de i medlemskommunernas fullmäktige representerade grupperna er-hållit vid senaste kommunalval. Styrelsen har för verksamhetsåren 2013-2014 följande sammansättning:

Ordinarie Ersättare Camilla Antas Margareta Rintala Magnus Björklund, ordförande Malin Häggqvist Juha Elo Monica Pokela Nancy Lökfors Kjell Grönqvist Petra Paakkanen Maria Grundström Stefan Sandström Thomas Antas Anita Spring, viceordförande Ove Blomqvist

Styrelsen har utsett samkommunens representanter i arbetsgruppen som utrett en organisationslösning som utgår från undervisningsspråket. Utredningen har letts av minister Ole Norrback och kommer att behandlas av styrelse, samkommunstämma och ägarkommuner under år 2015 då riktlinjerna för organisationslösningen skall fastställas. Styrelsens föredragningslistor och protokoll publiceras regelbundet på yrkesinstitutets webbplats (http://www.inveon.fi/styrelsen.htm). 1.3. Översikt av utvecklingen och väsentliga händelser Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland är utbildningsanordnare med tillstånd att anordna yrkesutbild-ning inom fyra olika utbildningsområden för sammanlagt högst 450 studerande. Från och med år 2010 har den positiva utvecklingen i samkommunens studerandeantal vänts till en negativ trend med sjunkande antal stu-derande och som en följd av detta en motsvarande minskning i den enhetsprisenliga ersättningen. I och med att enhetspriserna per studerande inte heller har utvecklats i gynnsam riktning är ekonomin en allt större utmaning de närmaste åren. Samkommunen har kunnat kompensera inkomstbortfallet med dels resultatbaserad finansie-ring på basen av verkligt goda resultat och en ökad produktivitet och effektivitet. Det ekonomiska resultatet är 2014 sådant att verksamhetsbidrag och årsbidrag är positiva medan räkenskapspe-riodens resultat dels på grund av ändrade avskrivningsprinciper visar ett underskott. Utmaningarna i fråga om rekryteringen av studerande försämrar på sikt möjligheten till resultatförbättringar, också det att verksamheten fortsättningsvis tvingas genomföras i otidsenliga lokaliteter är en utmaning för eko-nomin. Det kan konstateras att de ekonomiska parametrarna som stämman uppställt uppfylls. 1.4. Granskning av ekonomin som helhet Samkommunens ekonomi har 2014 som helhet utvecklats i en negativ men behärskad och planerad riktning. Ett vikande antal studerande har till stora delar kunnat kompenseras med ökad effektivitet och produktivitet samt framför allt med hjälp av personalens stora kostnadsmedvetenhet. Samkommunens kassamedel och goda likviditet möjliggör en satsning inför framtiden för Östra Nylands yrkesin-stitut Inveon. Utredningsarbetet för ett campus med Inveon som en av huvudaktörerna har gjorts under året men har ännu inte kunnat förverkligas av både externa och interna orsaker.

BOKSLUT 2014


1.5 Samkommunens personal För år 2014 ingår i noterna till bokslutet en kortfattad personalrapport över samkommunens personal. Samman-fattningsvis kan noteras att personalen minskat från 70 till 61 anställda och att medelåldern är50,7 år (49,8 år 2013) och att den genomsnittliga anställningstiden i samkommunen är 11,6 år. De närmaste åren är pensionsav-gången behärskad i och med att endast nio anställda av 61 pensioneras de närmaste fem åren. Sjukfrånvaron har minskat betydligt från föregående år och är nu totalt 910 dagar av vilka 70 är 1-3 dagar långa. Antalet sjukdagar per person har minskat från 23 till 15 per anställd. Detta trots att en minskning i personalstyr-kan tenderar öka frånvaron per person. 1.5.1 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna De mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar utvecklingen i samkommunens verksamhet är operativa risker, finansieringsrisker och skaderisker. De största operativa riskerna hänför sig till tillgången på behöriga lärare. Till övriga delar är personalens kompe-tens och tillgången till personal, datasystemens funktion, konjunkturväxlingar och ändringar i lagstiftningen under kontroll. Undervisningsministeriets tidigare, ännu inte slutbehandlade, rekommendation att samkommunen borde privati-seras och slås i hop med metropolområdets yrkesutbildningsaktiebolag kan ses som en operativ risk för sam-kommunen. Enligt det strukturprogram som Katainens regering godkänt skall utbildningsanordnarnätverket göras tätare och effektivare. Samkommunen har medverkat i utredningarna, som gjorts under minister Ole Norrbacks utredning. Oberoende av vilken organisationsmodell samkommunens ägare går in för kan man konstatera att samkommunens verksamhet upphör 31.12.2016. Som operativ risk måste också samkommunens lokaliteter ses. Eftersom underhållet inte tilldelats nödvändiga resurser då avsikten har varit att bygga nya utrymmen i Kungspor-ten är lokalernas skick allt annat än tillfredsställande. Inte heller kring denna fråga har samstämmiga beslut kun-nat fattas i ägarkommunernas styrelser eller i samkommunstämman. Osäkerheten om strukturerna och lokali-teterna fortsätter och inverkar naturligtvis hämmande på arbetsron och framtidstron. Finansieringsrisker har samkommunen egentligen inte då placeringar av likvida medel har skötts med betoning på säkerhet på bekostnad av avkastning. Samkommunens lån var bundet till fast ränta vilket har haft liknande effek-ter. Av lånet har de två sista amorteringarna gjorts under år 2014 och samkommunen är därmed skuldfri. Samkommunens egendom är försäkrad till sitt fulla värde. 1.5.2 Miljöfaktorer Samkommunen skall som utbildningsanordnare beakta hållbar utveckling och därmed också fungera enligt de principer som man undervisar. I och med den 2007 fullbordade saneringen av uppvärmningen att fungera med havsvattenvärme och naturgas har ett betydande steg tagits till förmån för miljön. Miljöfaktorer som kan ha ekonomiska konsekvenser är eventuella fukt- och mögelproblem liksom vatten- och avloppsnätets skick i Haikoenheten. 1.6. Ledningens utlåtande om den interna tillsynen Styrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i samkommunen, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutade räkenskaps-perioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna tillsynen under gällande ekonomiplane-ringsperiod. Styrelsen konstaterar att den interna tillsynen ingår i de ledande tjänstemännens ansvarsområden. Den interna tillsynen skall säkerställa att samkommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgif-ter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myn-

BOKSLUT 2014


dighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Den interna tillsynen ska genomföras i samkommunens lednings-, planerings- och styrningspraxis. Styrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över samkommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Den interna tillsynen har inte observerat brister i samkommunens verksamhet. 1.7 Behandling av resultatet och balansering av ekonomin Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens underskott för år 2014, 247 711,95 €, ack-umuleras på ett vinst- och förlustkonto i balansräkningen. 1.8 Grundkapitalet Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital framgår ur tabellen nedan. Grundkapitalet har under räkenskapsåret utökats med kommunernas betalningar för samkommunens lån.

Samkommunens grundkapital och dess fördelning 31.12.2014

Kommun Andel

31.12.2012 Grundkapital 31.12.2013

Ökningar 2014 Grundkapital 31.12.2014

Borgå 54,08 % 2 446 814,97 169 130,00 2 615 944,97

Sibbo 16,33 % 738 693,44 51 070,00 789 763,44

Lovisa 25,51 % 1 154 081,17 79 780,00 1 233 861,17

Lappträsk 3,06 % 138 489,92 9 570,00 148 059,92

Mörskom 1,02 % 46 163,30 3 190,00 49 353,30

Summa 100,00 % 4 524 242,80 312 740,00 4 836 982,80

Samkommunens grundkapital har under räkenskapsåret ökats med de inbetalningar som medlems-kommunerna gjort för amorteringen av samkommunens lån för kulturenehetens utrymmeslösning vid Lundagatan 8.

1.9. Resultatbaserad finansiering Samkommunens resultatbaserade finansiering uppgår för år 2014 till ca 240 000 € vilket märkbart förbättrat sam-kommunens ekonomiska resultat för året. Kriterierna för den resultatbaserade finansieringen har ändrats från år 2011 och samkommunstämman har beslu-tit att de parametrar som samkommunen följer upp är de samma som ingår i den förnyade modellen. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Sålunda har 3 % av statens totala finansiering avskilts till en resultatba-serad del. Samkommunen följer upp de nya parametrar som från år 2011 är en del av den resultatbaserade finan-sieringen. En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet utgör genomslagskraftsmätaren 90 procent, lärarbe-hörighetsmätaren 7 procent och personalutvecklingsmätaren 3 procent. De fyra bästa femtedelar av de utbildningsanordnare som ingår i resultatindexberäkningen får resultatbaserad tilläggsfinansiering på basen resultatindexet. Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är de stu-derande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas utgör bas. Värdet

BOKSLUT 2014�


för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningspe‐riod på tre och ett halvt år. I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier: 1) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och har arbete vid tidpunk‐ten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerade och sysselsatta), 2) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som under uppföljningsperioden bedriver studier för högskoleexamen eller har avlagt högskoleexamen (utexaminerade fortsättningsstuderande), 3) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och inte bedriver studier med sikte på högskoleexamen eller har avlagd högskoleexamen och inte heller har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande), 4) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden, men alltjämt bedriver studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller annan examen eller som är sysselsatta vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad men studerar eller är sysselsatt), 5) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen eller någon annan examen under uppföljningspe‐rioden och som inte bedriver studier med sikte på annan examen och inte har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad som varken studerar eller arbetar). Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsan‐ordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egen‐skaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familje‐typ, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning

Utexaminerade och sysselsatta:

UTVÄRDERING 2013 MÅLSÄTTNING 2014 UTVÄRDERING 2014

62,0 % 68,0 % 61,9 %

Utexaminerade fortsättningsstuderande


5,2 % 5,0 % 7,8 %

Utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande


18,5 % 13,0 % 18,1 %

Outexaminerad men studerar eller är sysselsatt


10,2 % 10,0 % 6,5 %

Outexaminerad som varken studerar eller arbetar


4,2 % 2,0 % 5,7 %

Utbildningspersonalens formella behörighet

Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka

som lärare vid yrkesläroanstalter.

BOKSLUT 2014



53,8% 60,0 % 59,5 %

Uppdatering av personalens yrkeskunskap

Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personal-

kostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap

inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgif-

ter, rese- och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för

upprätthållande av arbetsförmågan.


2,5 % 1,0 % 2,2 %

2. SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 2014

2.1 Förvaltning Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Samkommunen leds av en direktör som har det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvalt-ning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde har enligt organisationsschemat hört utrymmestjäns-terna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens verksamhet och ekonomi ansvarar institutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. 2.2 Vuxen- och läroavtalsutbildning och interna utbildningstjänster (Gunilla Träskelin) Resultatenheten har arbetat för förverkligande av yrkesinstitutsstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandes förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra margi-nalisering, trygga utbildningens tillgänglighet samt stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. Samarbetet i det svenskspråkiga vägledningsnätverket har fortsatt även under 2014. Inom nätverket utreds förut-sättningar för att bygga upp en större svenskspråkig vägledningshelhet i Nyland. Läroavtalsutbildning Under verksamhetsåret har läroavtal gjorts mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och samkommunen då ut-bildningsformen varit ändamålsenlig för samtliga parter. Under verksamhetsåret 2014 skrevs ett nytt läroavtal inom metallbranschen. Två läroavtalsstuderande utexami-nerades under 2014, en husbyggare och en verkstadsmekaniker. Kursverksamhet Kursutbudet har utvecklats i enlighet med målsättningen i ekonomiplanen. Under året har enheten ordnat kurser som tillgodoser arbetslivets, ungdomsutbildningens och personalens behov. Kurserna har i huvudsak varit yrkes-kompetenskurser för chaufförer. Samarbetet med Yrkesakademin samt Finlands Transport och Logistik SKAL r.f har fortsatt under året. Genom samarbetet med ovan nämnda parter har vi haft tillgång till goda föreläsare samt kunnat marknadsföra våra kurser i SKAL:s medlemscirkulär. Under året har följande kurser ordnats: Förutseende körning, Digitala färdskrivarens användning och regler, Nöd-förstahjälp för chaufförer, Vägskydd 1, Arbetssäkerhet för logistikbranschen, Godsansvar och säkerhet samt kund-service vid vägtransporter, ADR kompletteringskurs, kurs i elsäkerhet samt kurs i heta arbeten.

BOKSLUT 2014


Utomstående har också erbjudits möjlighet att uppgradera sitt C-körkort till CE. Tre personer deltog i CE-utbildning i april-maj 2014. För Ajovarma Oy:s personal ordnades i oktober utbildningen Utveckling av den egna körskickligheten. Under 2014 har 23 kurser ordnats. Utöver studerande och personal deltog 275 utomstående i de kurser som ord-nades. Internationell verksamhet Avgående studerande har gjort studieresor inom Norden. Enheten har informerat studerande om möjligheten att avlägga inlärning i arbete perioder utomlands. 2.3 Kvalitetssäkring och internt utvecklingsarbete (Frank Backman) Strategiarbetet Det att samkommunens tillstånd att ordna yrkesutbildning upphör 31.12.2016 och ovissheten om organisations- och lokalitetslösningen, har bidragit till att en uppdatering av strategierna har ansetts omotiverad. Detta betyder att samkommunen verksamhet utgår från samkommunens och Inveons strategier 2013-2016 och från de fast-ställda strategiska tyngdpunkterna för åren 2013-2016. Kvalitetssäkring Undervisnings- och kulturministeriets kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen stipulerar att varje utbildningsanord-nare bör senast 2015 ha ett fungerande system för kvalitetsledning/verksamheten. Trots detta, kommer ett kvali-tetsledningssystem inte att skapas för samkommunen med tanke på de resurser det skulle krävt och den verk-samhetstid samkommunen har till sitt förfogande. Kvalitetsarbetet har dock inte helt lagts på is, utan bl. a. rutin-beskrivningar för inlärning i arbete samt erkännande av kunnande har uppgjorts. Avsikten är att fler för undervis-ningen centrala rutinbeskrivningar uppgörs under år 2015. Utvärdering En utbildningsanordnares verksamhet utvärderas ständigt och även år 2014 utfördes en mängd olika utvärdering-ar. Årets utredningar gjordes av Utbildningsstyrelsen (UBS) samt av Kommunförbundet (K) enligt tabellen nedan. Resultaten från dessa enkäter kommer att fungera som bakgrundsmaterial i samband med planeringen av kom-mande läsår. K Enkät om kvalitetsarbete till kommunerna och samkommunerna UBS Insamling av uppgifter om studeranden som avgått 2013-2014 UBS Lägesöversikt över utbildningen för vuxna romer UBS Uppföljning av genomförandet av examensgrunderna UBS Insamling av yrkesprovsresultat, fordonsmekaniker UBS Enkät om revidering av examensgrunderna för byggnadsbranschen Säkerhetsarbete I lagstiftningen om yrkesutbildningen definieras rätten till en lärmiljö som är fysiskt, psykiskt och socialt trygg. Utbildningsanordnaren ska tillsammans med ledningen och personalen i läroanstalter planera och organisera verksamheten så att undervisningen och lärandet kan äga rum i trygga förhållanden och miljöer. Inveons arbetsår inleddes med personalens utbildningsdagar med temat säkerhet. Representanter från både det lokala räddningsverket och från lokalpolisen var inbjudna som föreläsare. Personalen fick ett digert paket om sä-kerhet i skolan ur myndigheternas synvinkel. Säkerhetsarbetet fortsätter under år 2015 i form av släcknings- och utrymningsövningar samt föreläsningar.

BOKSLUT 2014


Ett stort arbete inom ramen för säkerhet färdigställdes i slutet av år 2014, då institutets räddningsplan blev färdig och godkänd av de lokala räddningsmyndigheterna. Den största arbetsmängden förorsakades av det stora antalet utrymningskartor (32 st.) som man var tvungen att skapa och hänga upp på väggarna i institutet. Det färdiga arbe-tet kommer att föras in i ”Inveons säkerhetsmapp” i lärplattformen Fronter i början av år 2015. Syftet med pla-nerna är att skapa förfaringssätt och processer för olika situationer på förhand, så att man vid behov kan använda dem och så att verksamheten är tryggad i alla situationer. Säkerhetsinstruktionerna kommer att färdigställas un-der vårterminen 2015 och förankras hos medlemmarna i organisationen så att de omfattar organisationens ge-mensamma principer och förfaringssätt. På hösten 2014 omstrukturerades samkommunens säkerhetsorganisation. Dess nya medlemmar inledde även säkerhetsstudier vid Itä-Suomen yliopisto (Turvallisuuslainsäädäntö osana oppilaitosten toimintaa).

3. ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 2014 (Solveig Mickels)

Östra Nylands yrkesinstitut Inveon utgör ett av samkommunens två resultatområden. Yrkesinstitutet sköter sam-kommunens kärnverksamhet, utbildning för yrkesinriktad grundexamen samt till denna hörande stödfunktioner. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar följer dem som uppgjorts för samkommunen. Ut-vecklingsarbetet och den årliga verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess mål-beskrivning, i samarbetet med resultatenheten 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING och med utnyttjande av projektverksamheten. Gemensam ansökan till utbildning efter grundskolan förverkligades 2014 första gången i www.studieinfo.fi och enligt den nya antagningsförordningen. Portalen har mycket hög säkerhetsprofil och Inveons personal deltog i nödvändiga utbildningar före ibruktagandet. På grund av få ungdomar i årskullen i östra Nyland erbjöd Inveon 102 studieplatser inom bara 7 av yrkesinstitutets 11 grundexamina i gemensam ansökan. Styrelsen antog 83 stu-derande i juni. Som under tidigare år förändrades antagningsresultatet under sommarmånaderna så, att en del antagna föll bort i och med att antagningsresultaten för utbildning som inte ingår i gemensam ansökan publicera-des. Under hösten, efter avslutad ansökning, kunde ett antal studerande erbjudas en studieplats i existerande grupper. Under året har yrkesinstitutet speciellt arbetat med att utveckla sitt nätverk till samarbetspartners, såväl lagstad-gade som frivilliga. Speciellt kan nämnas kommunernas ungdomsarbetare och uppsökare, församlingens ung-domsarbetare, studiehandledarna i högstadierna och högstadiernas rektorer.

Studerandevården blev studerandehälsa En ny lag om studerandevården på andra stadiet trädde i kraft i augusti. Enligt lagen förskjuts tyngdpunkten i stu-derandevården till det förebyggande arbetet och yrkesinstitutet skall ha en arbetsgrupp som planerar och för-verkligar arbetet. Yrkesinstitutets placeringskommun, Borgå, skall erbjuda kurators-, psykolog- och skolhälso-vårdstjänster för hela andra stadiet. Efter lagändringen har Inveons studerande tillgång till ungefär oförändrade kurators- och skolhälsovårdstjänster medan de nya skolpsykologtjänsterna blir tillgängliga i början av 2015. Arbetet med den nya studerandevårdsplanen har börjat, de lagstadgade grupperna har grundats och arkiven för dokumentering har organiserats. I det förebyggande arbetet fäster vi uppmärksamhet speciellt vid samhörighet-en mellan studerande och kontakterna till vårdnadshavarna. Dessa syns i att gruppdynamikdagar och vårdnads-havarkvällar ordnas för såväl årskurs ett som två. Studerandes möjlighet att prata med vuxna har ökat genom att Borgå stads ungdomsarbetare finns i Inveon två dagar per vecka då de rör sig bland skolans studerande. I början av året trädde också en ny lag i kraft som stadgar om studerandens rätt till en trygg studiemiljö och delak-tighet. I lagen preciseras lärarens rättigheter att ingripa mot vissa former av störande beteende under lektionstid.

BOKSLUT 2014


Fyra yrkesteam Inveon har 4 yrkesteam, ett för varje resultatenhet. Yrkesteamen är, vid sidan av lärarnas kontakter till arbets-platserna, den viktigaste länken mellan yrkesinstitutet och arbetslivet. Yrkesteamens lagstadgade uppgift är att ansvara för yrkesproven och speciellt att de till sitt innehåll motsvarar arbetslivets krav samt att bedömningen görs av kompetenta personer. Utöver detta för yrkesteamen i Inveon en diskussion som gäller speciellt utbud av studieplatser och läroplanernas innehåll. Disciplinorganet Disciplinorganet tillsattes i och med att den s.k. SORA-lagstiftningen trädde i kraft i januari 2012. Disciplinorganet fattar beslut i ärenden som gäller disciplin samt fråntagande och återställande av studierätten samt fråntagande och återställande av rätten att bo i yrkesinstitutets elevhem. Organets sammansättning är 2 representanter för upprätthållaren (styrelsen) och en representant var för studerandevården, lärarkåren, studerande och arbetslivet. Disciplinorganet fattar beslut på beredning av rektor. Disciplinorganet sammanträdde 2 gånger och behandlade under året disciplinär åtgärd mot 4 studerande.

200 GEMENSAMMA KOSTNADER Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. Till re-sultatenheten 200 Gemensamma kostnader hör rektor och yrkesinstitutets lärare i studier som kompletterar yr-keskompetensen (gemensamma studier). Inom kostnadsstället sköts också andra funktioner som är gemensamma för alla resultatenheter, t.ex. studiehandledning. Personalutveckling Personalutvecklingen sker vid interna utbildningsdagar och med hjälp av riktade projektanslag. Speciellt kan note-ras 11 lärares deltagande i en IKT-workshop för lärmiljöer på nätet, 10 personers deltagande i en utbildning om den nya studerandehälsolagen och 4 lärares deltagande i handledarutbildning, samtliga finansierade med projek-tanslag. Ytterligare har 3 lärare haft möjlighet till arbetslivsperioder i lokala företag.

Undervisningsteknologi Ett antal datorer uppdaterades under året, delvis genom nyanskaffning. Genom projektfinansiering kunde 10 pekplattor inköpas och tas i bruk. Speciellt skall pekplattorna användas i samband med handledning av inlärning i arbete på ställen som är avlägsna (t.ex. studerandes hemkommun) eller svårtillgängliga (t.ex. i skärgården).

Inlärning i arbete och yrkesprov Inlärning i arbete är i Inveon 24 studieveckor (sv) eller 4 sv längre än det minimum lagen stadgar om. Antalet veckor är anpassat till yrkesinstitutets periodindelning. Enligt principerna för personliga studiestigar kan en studerande individuellt ha mera inlärning i arbete. Inlärning i arbete är den mest konkreta formen för samar-betet med arbetslivet. Eftersom inlärning i arbete utgör en stor del av studierna för grundexamen är det viktigt att säkra kvaliteten på handledningen och bedömningen under arbetslivsperioderna. Detta stöds genom uppdaterat handledningsmaterial för arbetsplatshandledarna. En ny rutinbeskrivning för lärarnas arbete under inlärning i arbete togs i bruk vid höstterminens start.

Specialundervisningen Yrkesinstitutet har en speciallärare. Under arbetsåret registrerades 40 studerande som specialstuderande med behov av ökat stöd i studierna. Specialundervisningen i liten grupp har så gott som upphört och merparten av specialundervisningen förverkligas nu med specialläraren som kompanjonlärare i den ordinarie gruppen. Ett ökat behov av anpassade mål också i yrkesstudier kunde skönjas. En större del av speciallärarens arbetstid används nu också för att göra upp de individuella planerna för specialstuderande och för att handleda yrkeslärarna.

BOKSLUT 2014


Gemensamma studier Undervisningen av de gemensamma studierna, i vardagligt tal kallade KEX-studier (från ”studier som kompletterar examensdelarna”), har förverkligats med ämneslärare. Ett ökat behov av anpassade mål kan skönjas liksom ett litet, men växande, behov av läroplaner för studerande med invandrarbakgrund. På grund av minskat antal stude-randegrupper räcker timmarna inom det egna ämnet nu inte till för att fylla undervisningsskyldigheten för lektor i engelska och lektor i gymnastik och hälsokunskap.

Säkring av genomströmningen Inveon gör toppresultat i de nationella mätningarna av utbildningens effektivitet och verkan. De flesta studerande som antas för studier slutför sina studier för en komplett examen inom den planerade studietiden, 3 år, men en liten ökning av antalet studerande som fortsätter på sitt fjärde studieår kan ses. Andelen negativt avbrutna stu-dier (avbrott utan ny studieplats eller arbete) är nationellt sett mycket låg i Inveon, men en ökning har också här kunnat skönjas de senaste åren. Inom projektet Ström har prövats olika modeller för att stöda ungdomar som saknar studiemotivation eller av andra orsaker riskerar att avbryta studierna. Projektets resultat visar att det finns en önskan om fler vuxna i klasserna så att det finns tid för individuella diskussioner och att studerande upplever sig sedd och värdefull.

Rutiner för bedömning En av lärararbetets svåraste och viktigaste uppgifter är bedömningen av studerande. Bedömningen indelas idag i bedömning av studieprestationer och bedömning av kunnande. Dessutom skall studerande lära sig att göra en självvärdering av både studier och kunnande. Bedömningen skall informera studerande om hans/hennes kun-nande i form av vitsord, men skall också vara motiverande och handledande för de fortsatta studierna. Under ledning av utbildningschefen har bedömning behandlats vid interna utbildningsdagar och lärarmöten.

Flexteam Öst Flexteam Öst utgör de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. En styrgrupp för utvecklandet av Flexteam har bildats med representanter för Borgå, Lo-visa, Sibbo och de lokala utbildarna på andra stadiet . Flexteam Öst finansieras helt av de deltagande utbildnings-anordnarna.

Planer för internationalisering och jämställdhet Yrkesinstitutet har två planer inom verksamhetsområdet: Plan för internationalisering och Plan för befrämjande av jämställdhet. För jämställdhetsarbetet finns en arbetsgrupp med representanter för lärar- och elevkårerna samt den övriga personalen. Svenska kulturfonden har beviljat medel för en temadag inom jämställdhetsarbetet. Temadagen förverkligas 2015 Studerandes delaktighet Till yrkesutbildningens uppgifter hör att stöda studerandes utveckling till aktiva samhällsmedborgare. Studeran-dekåren är representerad i yrkesteamen, disciplinorganet, studerandevårdsgruppen, jämställdhetsgruppen och i läroplansarbetet. I yrkesinstitutet finns en studerandekår. En handledningsresurs står till förfogande med mål att stöda studerandekåren till att vara en aktiv part i intressebevakning och utvecklande av trivseln. Intresset för del-tagande i kårverksamheten har tyvärr varit ganska lamt och ytterligare metoder behövs för att aktivera flera stu-derande i utvecklandet av det som är av gemensamt intresse. Yrkesinstitutet har ett flertal aktiva och kunniga studerandetutorer som handleds av studiehandledaren.

201 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri med inriktningarna mode och inredning & design) samt bildartesanutbildning (visuell framställning: grafisk planering;) i Inveons lokaler vid

BOKSLUT 2014


Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Utbildningen inom ”Inredning och design” startade på hösten enligt en ny läroplan. Till bildartesanutbildningen antogs inte studerande. Utbildningen inom artesan/sömnad beviljades ett understöd av Svenska kulturfonden inom ”Kultur i skolan” för ett samarbetsprojekt med Östra Nylands Teater.

202 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin‐ och metallbran-schen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Detta år antogs inga studerande till maskin och metall men under året har maskin- och metallutbildningen givits speciell uppmärksamhet vid marknadsföringen av utbildningen. Rekryteringen till branschen är svår i hela landet.

203 INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el‐ och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/VVS i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Detta år antogs inga studerande till el- och automation. En läroplan för komplettering av ICT-examen till elmontörsexamen på sammanlagt 4 stu-dieår togs i bruk.

204 INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell‐, restaurang‐ och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1.

Tyngdpunkterna inom kockutbildningen var matproduktion, kundbetjäning, kvalitet, samarbete och ansvar. Frisörutbildningen arbetade med marknadsföring, kundbetjäning och speciellt med företagsamhet inom hårbran-schen. Vardera utbildningen erbjuder undervisning i praktiska arbetsuppgifter vilka också utgör genuina produkt-ions‐ och kundbetjäningstillfällen riktade till studerande, personal och utomstående kunder.

205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Förutom studerandevården hör matservice och studerandeboendet till de studiesociala funktionerna. Studeran-deboendet ser ut att vara i ett brytningsskede där det behövs mera resurser för övervakning och speciellt syssel-sättande verksamhet på kvällarna. Planen för utvecklande av studerandeboendet väntar på beslut om tidtabellen för omlokalisering av yrkesinstitutet.

206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete görs ofta i form av externt finansierade projekt. Inom pro-jekten finns möjlighet att dra nytta av motsvarande utvecklingsarbete inom de övriga deltagande skolorna. Den egna finansieringsandelen i projekten är drygt 20 %. Från och med februari har projekten skötts inom den ordina-rie personalens arbetsuppgifter. Nedan beskrivs de största projekten.

HANDY2 – handledning av yrkeslärare, arbetsplatshandledare och studerande Projektet har tillverkat handledningsmaterial och ordnat utbildningar för arbetsplatshandledare. Under året hade 2 lärare möjlighet att göra långa arbetslivsperioder ute i lokala branschföretag och 1 lärare arbetade med hand-ledning av inlärning i arbete med användande av informationsteknik. Pekplattor för handledningen inskaffades. Samarbetspartners i projektet var Optima, Axxell och Inveon. Projektet avslutades vid verksamhetsårets slut.

Yrkeskunnig mentor Projektet fortsätter till slutet av 2015. Under verksamhetsåret har en allmän föreläsning om sociala medier i undervisningen förverkligats. Dessutom har en workshop ordnats där 10 lärare deltagit och lärt sig skapa bloggar och provar dem i undervisningen under vårterminen. Yrkesinstitutets tekniska beredskap för ibruktagande av IKT i undervisningen har uppgraderats. Samarbetsparter är Optima, International Point College, Yrkesakademin och Inveon.

BOKSLUT 2014


Flyt 3 Inom projektet Flyt 3 har Inveon fördjupat samarbetet med den grundläggande utbildningen gällande stadieöver-gången från grundskolan till yrkesutbildning. Inom ramen för projektet har man infört ”Struktur i studievarda-gen”; ett program för systematisk uppföljning av studerandes prestationer och studieframsteg. Samarbetsparter i projektet var Optima, YA!, VYI och Axxell. Projektet avslutades under verksamhetsåret.

Kompis Projektet KompiS har haft som mål att utveckla modeller för identifiering av arbetslivets framtida utbildnings- och kompetensbehov. Inveon har inom ramen för projektet deltagit i, det av Posintra administrerade, Metalli Talli-projektet. En betydande anskaffning av IKT-utrustning kunde göras till maskin- och metall utbildningen. Samar-betsparter i projektet var Prakticum, Axxell, YA! och Optima. Projektet avslutades under verksamhetsåret.

Mångprofessionell studerandevård Målet är att utveckla tjänster och processer som den nya elev- och studerandevårdslagen förutsätter. Samar-betsparter i projektet är Axxell, YA!, Optima. Projektet inleddes i augusti 2014 och fortgår till slutet av 2015.

Kompetens 2015 Projektet kompetens 2015 inleddes i augusti 2014. Målsättningen är att utveckla och sprida modeller för kompe-tensbaserad yrkesutbildning samt modeller för samarbete kring de nya gemensamma examensdelarna och de yrkesinriktade examensdelarna. Samarbetsparter i projektet är Optima, YA!, Axxell, Inveon, Folkhälsan utbildning och Point College.

BOKSLUT 2014


4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS I verksamhetsberättelsen har ovan beskrivits de omständigheter och händelser som inverkat på räkenskapspe-riodens resultat och samkommunens ekonomiska ställning. I resultaträkningen nedan beskrivs räkenskapsperiodens resultat och i finansieringsanalysen hur verksamheten har finansierats. Vardera tillsammans med de nyckeltal som beräknas utgående från dem utvisar att samkommu-nens finansiering har varit tillräcklig. I finansieringsanalysen redovisas för hur investeringar, placeringar och amor-teringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen.

Resultaträkningens nyckeltal:

Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland 31.12.2014 Bruksgrad

Resultaträkning Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 31.12.2014

Verksamhetens intäkter 5 087 532 4 770 642 4 074 100 4 230 911,68 103,8

Försäljningsintäkter 173 893 180 573 140 000 177 034,83 126,5

Personalintäkter (FPA etc) 60 906 58 419 10 000 41 029,13 410,3

Hyresintäkter 42 765 44 746 36 100 39 583,88 109,7

Övriga verksamhetsintäkter 87 309 121 283 88 000 60 491,84 68,7

Ersättningar för prestationer 4 722 659 4 365 620 3 800 000 3 912 772,00 103,0

Verksamhetens kostnader 4 555 945 4 432 015 4 102 030 3 958 864,93 96,5

Löner 2 448 731 2 405 751 2 204 584 2 213 062,32 100,4

Personalbikostnader 748 096 764 954 721 046 676 302,76 93,8

Köp av tjänster 312 627 308 053 261 500 281 838,93 107,8

Material, förnödenheter 768 367 719 199 664 500 606 321,73 91,2

Hyror 81 780 94 845 102 000 103 849,65 101,8

Övriga kostnader 196 344 139 213 148 400 77 489,54 52,2

VERKSAMHETSBIDRAG 531 588 338 627 27 930 - 272 046,75 -974,0

Finansiella intäkter och kostnader 70 011 49 884 28 327 20 859,88 73,6

Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter69 656 49 691 30 000 23 277,58 77,6

Räntekostnader och övriga finansieringskostnader29 245 18 906 10 000 10 743,70 107,4

Kommunernas betalningsandel för ränta29 600 19 099 8 327 8 326,00 100,0

ÅRSBIDRAG 601 599 388 511 397 292 906,63 73741,6

Extraordinära inkomster - - -

Avskrivningar enligt plan 420 281 559 004 536 473 540 618,58 100,8

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 181 318 170 493 - 536 076 - 247 711,95 - 46,2

Resultaträkningens nyckeltal 2014 2013 2012

Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 106,9 107,6 111,8

Årsbidrag / Avskrivningar, % 54,18 69,5 143,1

BOKSLUT 2014


5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringskalkylen och dess nyckeltal framgår nedan. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksam-

hetens finansiering fortfarande är tryggad och att årsbidraget täcker de årliga investeringarna och att likvidi-

teten är god.


FINANSIERINGSKALKYL Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 31.12.2014

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde

Internt tillförda medel 601 599 388 511 397 292 906,63 73 742

Årsbidrag 601 599 388 511 397 292 906,63 73 742

Extraordinära poster 0 0 0 0,00

Extraordinära poster, Korrigeringsposter 0 0 0 0,00

Investeringar 363 337 111 263 494 310 84 252,67 17

Byggnadsinvesteringar 0 0 400 000 0,00 -

Aktier och andelar 111 852 0 0 0,00

Anskaffning av maskiner och utrustning 251 485 111 263 94 310 84 252,67 89

Nettokassaflöde 238 262 277 248 -493 913 208 653,96 42 -

Finansieringens kassaflöde -140 580 0 493 364,37

Förändringar i lånen -291 887 302 170 312 740 -

Minskning av långfristiga lån -302 868 313 804 0

Minskning av kortfristiga lån 10 981 11 634 312 740 -313 593,53 100 -

Förändring i eget kapital, kommunal betalningsandel 131 000 301 960 312 740 312 740,00 100

Övriga förändringar i likviditeten 20 308 343 533 0 494 217,90

Förändring i förvaltat kapital och förvaltade medel 0 0 0 0,00

Förändring i omsättningstillgångar -36 283 26 088 0 -19 378,50

Förändring i fordringar -269 399 45 306 0 231 616,19

Förändring i räntefria skulder 325 990 272 139 0 281 980,21

Förändring av kassamedel, verksamheten 97 682 -66 495 -493 913 702 018,33 142 -

Förändring av kassamedel

Kassamedel 01.01 3 301 416 3 399 099 2 661 702 3 332 603,58

Kassamedel 31.12 3 399 099 3 332 604 2 167 789 4 034 621,91

Förändring av kassamedel 97 683 -66 495 -493 913 702 018,33

Finansieringskalkylens nyckeltal 2014 2013 2012

Intern finansiering av investeringar, % 347,7 349,2 165,6

Intern finansiering av kapitalutgifter, % 347,7 349,2 165,6

Låneskötselbidrag 28,6 1,2 1,9

Kassamedel 31.12. (M€) 4,0 3,3 3,4

Kassabetalningar (M€) 4,1 4,9 5,2

Likviditet (kassadagar) 363 249 239

BOKSLUT 2014


6. BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL

B A L A N S R Ä K N I N G 31.12.2014 31.12.2013 B A L A N S R Ä K N I N G 31.12.2014 31.12.2013

AKTIVA 10 303 057,41 10 270 712,70 PASSIVA 10 303 057,41 10 270 712,70A BESTÅENDE AKTIVA 5 563 956,14 6 022 734,87 A EGET KAPITAL 8 996 727,34 8 931 699,29I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 0,00 8 041,88

1 Programvara 0,00 8 041,88 I Grundkapital 4 836 982,80 4 524 242,80II MATERIELLA TILLGÅNGAR 3 520 304,91 3 968 628,94 II Över-/underskott från tidigare år 4 407 456,49 4 577 949,84

1 Mark- och vattenområden 77 770,67 77 770,67 III Räkenskapsperiodens resultat -247 711,95 -170 493,352 Byggnader 1 917 865,28 2 170 310,38 D FÖRVALTAT KAPITAL 11 827,61 12 829,853 Maskiner och inventarier 460 310,94 537 287,10 1 Donationsfondernas kapital 11 827,61 12 897,634 Utgifter med lång verkningstid 1 064 358,02 1 183 260,79 2 Övrigt förvaltat kapital 0,00 0,00

III PLACERINGAR 2 043 651,23 2 046 064,05 E FRÄMMANDE KAPITAL 1 294 502,46 1 326 115,781 Aktier och andelar 33 559,95 35 972,77 I Långfristigt 0,00 0,002 Stiftelsekapital 10 091,28 10 091,28 2 Annuitetslån Nordea 0,00 0,003 Fastighets Ab Lundagatan 8 2 000 000,00 2 000 000,00 II Kortfristigt 1 294 502,46 1 326 115,78

B FÖRVALTADE MEDEL 11 827,61 12 897,63 1 Annuitetslån Nordea 0,00 313 593,531 Egna stipendiefonder 0,00 0,00 2 Skulder till leverantörer 155 697,02 58 534,70

2 Donationsfonder 11 827,61 12 897,63 3 Övriga skulder 611 831,26 382 842,34

C RÖRLIGA AKTIVA 4 727 273,66 4 235 080,20 4 Resultatregleringar 526 974,18 571 145,21

I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 456 748,98 434 957,66

1 Centrallager 55 791,80 58 748,62

2 Handlager 0,00 0,00

3 Halvfärdiga omsättningstillg. 400 957,18 376 209,04

II FORDRINGAR 235 902,77 467 518,96

Kortfristiga fordringar 235 902,77 467 518,96

1 Kundfordringar 147 926,82 404 040,39

2 Resultatregleringar 87 975,95 63 478,57

IV KASSA OCH BANK 4 034 621,91 3 332 603,58

Balansräkningens nyckeltal 2014 2013 2012

Soliditetsgrad, % 92,8 90,3 83,1

Relativ skuldsättningsgrad, % 16,1 19,8 35,5

Lånestock 31.12. (M€) 0,0 0,3 0,6

BOKSLUT 2014


7. BUDGETENS FÖRVERKLIGANDE ENLIGT RESULTATOMRÅDE Verksamheten, dess målsättningar och resultat har beskrivits i textdelen ovan. Verksamhetens inkomster och utgifter framgår ur tabellerna nedan.


Resultatområden 2014 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 31.12.2014

1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER

101 ALLMÄN FÖRVALTNING 41 429 22 294 37 020 20 203,84 54,6

102 INTERN FÖRVALTNING 180 950 177 390 171 427 173 333,07 101,1

103 VUXEN- LÄROAVTALS- OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER114 504 110 736 103 279 104 852,90 101,5

104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING 82 717 84 081 86 292 78 692,41 91,2

105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER 217 294 227 853 226 213 205 564,86 90,9

106 FASTIGHETSFUNKTIONER 772 755 781 692 736 664 712 635,68 96,7

SAMMANLAGT 1 409 649 1 404 046 1 360 894 1 295 282,76 95,2

2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON

200 GEMENSAMMA KOSTNADER 707 305 675 415 634 445 573 499,04 90,4

201 INVEON - KULTUR 295 607 291 383 238 708 278 402,34 116,6

202 INVEON - TEKNIK 550 326 520 042 450 556 488 564,78 108,4

203 INVEON - HUSTEKNIK 694 153 706 745 629 927 595 120,37 94,5

204 INVEON - SERVICE 253 831 271 479 258 723 257 075,55 99,4

205 INVEON - STUDIESOCIALA FUNKTIONER493 349 458 684 424 777 408 940,20 96,3

206 INVEON - PROJEKTVERKSAMHET 151 726 104 220 104 000 61 979,89 59,6

SAMMANLAGT 3 146 296 3 027 968 2 741 136 2 663 582,17 97,2

VERKSAMHET SAMMANLAGT 4 555 945 4 432 015 4 102 030 3 958 864,93 96,5

Verksamhetens inkomster 31.12.2014 Bruksgrad

Resultatområden 2014 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 31.12.2014

1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER

101 ALLMÄN FÖRVALTNING 0 0 0 0 0,0

102 INTERN FÖRVALTNING 64 049 92 951 10 000 8 091 80,9

103 VUXEN- LÄROAVTALS- OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER33 285 38 636 20 000 46 760 233,8

104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING 7 359 8 779 0 0 0,0

105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER 9 642 7 346 4 000 6 118 153,0

106 FASTIGHETSFUNKTIONER 45 638 46 542 36 100 42 311 117,2

SAMMANLAGT 159 972 194 254 70 100 103 280,57 147,3

2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON

200 GEMENSAMMA KOSTNADER 3 263 15 406 2 000 1 684 84,2

201 INVEON - KULTUR 1 594 3 366 2 000 2 326 116,3

202 INVEON - TEKNIK 19 494 17 117 15 000 14 544 97,0

203 INVEON - HUSTEKNIK 25 550 22 026 20 000 28 702 143,5

204 INVEON - SERVICE 34 555 38 729 33 000 32 626 98,9

205 INVEON - STUDIESOCIALA FUNKTIONER 65 512 66 390 50 000 53 974 107,9

206 INVEON - PROJEKTVERKSAMHET 54 934 47 735 82 000 39 974 48,7

SAMMANLAGT 204 902 210 768 204 000 173 829,98 85,2

VERKSAMHET SAMMANLAGT 364 873 405 022 274 100 277 110,55 101,1

BOKSLUT 2014


8. INVESTERINGAR Samkommunens investeringar under år 2014 i form av anskaffning av maskiner och utrustning uppgick till 84 252,67 €.

9. AVSLUTNING

Bokslutet för år 2014 utgör en god grund för det utvecklingsarbete som har inletts och ställer inga ekonomiska hinder för en kontinuerlig utveckling av verksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon på kort sikt enligt uppdragna riktlinjer. Den ogynnsamma utvecklingen av antalet studerande och svårigheten att anpassa kostna-derna efter snabbt fallande intäkter manar dock till stor ekonomisk försiktighet de kommande åren. Budgeten för år 2015 har av samkommunstämman på styrelsens förslag fastställts med ett negativt årsbidrag på ca 458 000 euro. En ansvarsfull skötsel av samkommunens ekonomi förutsätter minst ett positivt årsbidrag varför samkommunen bör sträva efter att uppvisa ett positivt årsbidrag för år 2016.

Förteckning över bokföringsböcker Bokföringsböcker som använts Dagbok Huvudbok

Som bokföringsprogram har använts Datronics för kommunal bokföring utarbetade program vilket kompletterats så att det motsvarar affärsbokföring enligt bokföringslagen. VÄRDERINGSPRINCIPER Alla omsättningstillgångar är värderade till direkt anskaffningspris. Alla aktier och andelar har i balansen upptagits till sitt anskaffningspris. Reserveringar har inte gjorts. Principerna för avskrivningar enligt plan har följt tidigare fastställda principer.

BOKSLUT 2014


NOTER TILL BOKSLUTET ÅR 2014

Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

BYGG-

NADSÅR

ÅLDER

31.12.-

05

YTA, M² VOLYM. M³BALANSVÄRDE

31.12.2013

GRUDFÖR-

BÄTTRINGAR

2014

PLANENLIG

AVSKRIVNING

ÅR 2014

BALANSVÄRDE

31.12.2014

HUVUDBYGGNAD

Skolbyggnad, elevhem 1956 49 2 239 7 340

Flygelbyggnad 1962 43 1 232 4 250

Elavdelningen 1988 17

Adminis trationsflygel 1976 29 975 2 560

Auditorium 1990 15

Total t 16 4 446 14 150 311 958,76 29 251,98 282 706,78

MATSALSBYGGNAD 1963 42 885 2 500

Sanering, ti l lbyggnad 1989 16 890 3 600Total t 16 1 775 6 100 35 714,27 7 142,86 28 571,41

BILAVDELNING 1969 36 1 713 6 433 88 683,60 14 632,79 74 050,81BYGGNADSAVDELNING 1987 18 1 405 6 710 178 481,22 59 493,75 118 987,47

IDROTTSHALL 1990 15 907 6 120 451 922,42 75 320,41 376 602,01

POJKELEVHEM 1964 41 816 2 300 180 400,00 1 200,00 179 200,00

FLICKELEVHEM 1970 35 1 223 3 215 72 800,00 900,00 71 900,00

MASKIN&METALLTEKNIK 1996 9 732 675,72 61 056,31 671 619,41

REKTORSBOSTAD 1962 43 194 510 0,00 0,00 0,00

LÄRARBOSTÄDER 1956 49 197 685 10 000,00 10 000,00

GÅRDSKARLSBOSTÄDER 1956 49 197 685 10 000,00 10 000,00VVS-HALL 2009 97 674,39 3 447,00 94 227,39

SAMMANLAGT 12 873 46 908 2 170 310,38 0,00 252 445,10 1 917 865,28

SAMMANDRAG 2013 IB ÖKNING AVSKRIVNING UB

IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 8 041,88 0,00 8 041,88 0,00

JORD- OCH VATTENOMRÅDEN 77 770,67 0,00 0,00 77 770,67

BYGGNADER 2 170 310,38 0,00 252 445,10 1 917 865,28

UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTID 1 183 260,79 12 570,65 131 473,42 1 064 358,02

MASKINER OCH INVENTARIER 537 287,10 71 682,02 148 658,18 460 310,94

3 968 628,94 84 252,67 3 520 304,91

AVSKRIVNING, BYGGNADER 252 445,10

AVSKRIVNING, IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 8 041,88

AVSKRIVNING, UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTID 131 473,42

AVSKRIVNING, MASKINER&INVENTARIER 148 658,18 540 618,58

Grunderna för avskrivningar enligt plan och fastighetsförteckning

Avskrivningarna på förs l i tning underkastade ti l lgångar har faststä l l ts i planen för planenl iga avskrivningar.

Avskrivningstiderna har beraknats enl igt den ekonomiska brukstid som uppskattats utgående från

anskaffningsutgi ften för anläggningsti l lgangen och anläggningsti l lgångens karaktär:

Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årl iga avskrivningsprocenter och avskrivningsmetoder:

Byggnader 30 år / 3,3 %

Maskiner och inventarier 5 år / 20 %

Utgi fter med lång verkningstid; 10 årl iga avskrivningar med s tart 2013 á 131473,42.

JORD- OCH VATTENOMRÅDEN

Dessa består av fastigheten Vi l la Skandinavien och Lekis i Ha iko i Borgå. RNr 1,48 i kvarter 402.

Fastighetsförteckning

BOKSLUT 2014


Bolag Ingående balans Förändring 2014 Utgående balans

Posintra Ab 1 681,88 1 681,88

5 aktier anskaffade 24.11.1998, upptagna till teckningspriset

Aktia Abp 26 964,75 -2 412,82 24 551,93

Aktierna erhållits i gratisemission på basen av försäkringarna

Studiebostäder i Borgå Ab 126,14 126,14

(5 aktier anskaffade 24.11.1998, upptagna till anskaffningsvärdet

Cavetto Ab 7 200,00 7 200,00

90 aktier tecknade 10.09.2004, upptagna till anskaffningsvärdet

35972,77 33 559,95

Stiftelsen för Östra Nylands körövningsbana 10 091,28 10 091,28

Andelen i kapitalet inbetalad 29.5.1990

Fastighetsaktiebolaget Lundagatan 8 2 000 000,00 2 000 000,00

Sammanlagt 3 248 946,26 -2 412,82 2 043 651,23

Fastighetsaktiebolaget Lundagatan 8

Samkommunens aktieinnehav och dess fördelning 31.12.2014

Enligt bolagsordningen är aktiekapitalet 8 624,60 € och fördelat på 5 963 aktier. Av dessa har samkommunen

köpt 2593 st.

Samkommunen äger därmed ca 43 % av bolaget, aktierna 779-862,3455-4607,4608-5700, 5701-5796, 5797-5857,

5858-5963.

BOKSLUT 2014


PERSONALRAPPORT PER 31.12.2014

Personalen i siffror Den 31.12.2014 fanns det totalt 61 personer i anställningsförhållande i samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland, en minskning på hela nio (9) från 2013. Av de anställda är två tjänstlediga för längre tid. Drygt hälften av de anställda, 34 personer, sysslar med undervisning och elevvård. Personalen med övriga uppgifter uppgår till 27 personer.

Tabell 1 Antal anställda enligt uppgift och kön 2014

Uppgift Kvinnor Män Totalt 2013

Lektorer, ordinarie 8 10* 18 17

Lektorer, tf. 1 5 6 8

Timlärare 3 3 6 9

Elevvård/specialunder-visning 2 1 3 5

Fastighets/kostservice* 12 2 14 15

Ledning/administration 5 3 8 10

Övrig personal 2 4 6 6

Sammanlagt 33 28 61 70

*1 person tjänstledig för längre tid

Andelen kvinnor av den sammanlagda personalen är 54 %, andelen män är 46 %.

Under år 2014 har två personer avgått med ålderspension.

Det sammanlagda antalet tillsvidare- och visstidsanställda i tabell 2. Procentuellt är de visstidsanställdas andel av alla an-ställda 21,3 %. Inom undervisningen är motsvarande procent 33,3 för kvinnor och 40 för män.

Tabell 2 Anställningsform 31.12.2014

Anställningsform

Undervis-ning

Undervis-ning

Övr. personal

Övr. Personal

Samman-

Kvinnor Män Kvinnor Män lagt

Tillsvidareanställning 8 12 20 8 48

Visstidsanställning 4 8 1 0 13

Sammanlagt 12 20 21 8 61

Tabell 3 Antalet heltids-, deltidsanställda samt anställda i bisyssla 31.12.2014

Anställning Kvinnor Män Samman-

lagt

Heltidsanställning 29 28 57

Deltidsanställning 2 0 2

Bisyssla 2 0 2

Sammanlagt 33 28 61

BOKSLUT 2014


I medeltal har personalen jobbat 11,6 år inom samkommunen. 13 personer har en anställningstid på över 20 år och 13 st har en anställning på högst 5 år. Anställningstiden fördelad på kvinnor och män visas i tabell 4:

Tabell 4 Anställningstidens längd 31.12.2014

Anställningstid Kvinnor Män Samman-

lagt

< 1 år 4 2 6

1-5 år 4 3 7

5-10 år 11 10 21

10-15 år 3 4 7

15-20 år 5 2 7

20-30 år 5 6 11

30-40 år 1 1 2

40 -

Totalt 33 28 61

Medeltal år 10,79 12,57 11,61

Medelåldern för hela personalen år 2014 är 50,07 år. Avgångarna med ålderspension vid uppnådda 65 år är rätt jämnt fördelade inom samkommunen med ett genomsnittsantal på 2 personer per år. Sammanlagt kan 20 personer uppskattas gå i ålderspension fram till år 2024.

Tabell 5 Personalens åldersfördelning 31.12.2014

Ålder Kvinnor Män Samman-

lagt

20-25 år 1 1 2

26-30 år 4 0 4

31-35 år 0 0 0

36-40 år 1 1 2

41-45 år 1 3 4

46-50 år 9 6 15

51-55 år 8 6 14

56-60 år 7 6 13

61-65 år 2 5 7

Totalt 33 28 61

Medelålder 48,64 51,75 50,07

BOKSLUT 2014


Tabell 6 Beräknat antal ålderspensioneringar (vid 65 år) åren 2015-2024

År Undervisning Övrig personal Totalt

kvinnor män kvinnor män

2015 0

2016 1 1

2017 2 1 1 4

2018 1 1 2

2019 1 1

2020 1 1

2021 1 1 1 3

2022 1 2 1 1 5

2023 2 2

2024 1 1

Totalt 2 8 8 4 20

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron bland samkommunens personal är 2014 betydligt lägre än de två senaste åren. Den största orsaken till den positiva vändningen är att antalet långa sjukledigheter har minskat jämfört med 2012 och 2013. Till en del har minskning-en åstadkommits genom lyckad återgång till arbetet, till en del genom pensionering. Fortfarande förekommer det sjukfrånvaro som överstiger 100 dagar. I tabell 7 kan man bland annat se att den genomsnitt-liga sjukfrånvaron per person 2014 är nästan nio dagar lägre än under år 2013. Återkommande 1-3 dagars sjukfrånvaro har inte heller 2014 gett anledning till några speciella åtgärder.

Tabell 7 Sjukfrånvaro 2014

Undervis-

ning Övrig

personal Summa

2014 Summa

2013 Summa

2012 Summa

2011

Antal bokförda sjukfrånvarodagar (dagar) 177 733 910 1659 1360 962

Antal kortvarig sjukfrånvaro 1-3 dagar (st.) 23 47 70 50 60 75

Medeltal sjukdagar per person 5,71 24,43 14,92 23,7 20,6 13,94

Fortbildning Lärarnas sammanlagda fortbildningsdagar 2014 är 185, vilket ger ett medeltal för lärarna på 5,8 dagar. Inveon ordnade intern fortbildning under fyra dagar 2014. En gemensam fortbildningsdag för samkommunens hela personal hölls i augusti. Temat var räddnings- och säkerhetsplanering. Förutom det ovan nämnda utbildningstillfället i augusti har den övriga personalens deltagande i fortbildningar varit rätt litet.

Rekreationsverksamhet för personalen Även 2014 har personalen erbjudits eller ordnat själv en del rekreationsverksamhet och program utanför arbetstid. Under våren deltog en grupp i en veckoslutsresa till Riga. Efter examensfesten i maj samlades personalen för att fira läsårets avslutning. I samband med fortbildningsdagen i augusti ordnades en kvällstillställning. Motionskampanj, en bowlingafton och sedvanlig personaljulfest ingick också i höstens rekreationsevenemang.

BOKSLUT 2014


De senaste planerna för ett gemensamt Campus för Inveon, Point College och Prakticum vid Styrmansvägen i Harabacka, Borgå. (Lokalitetsarbetsgruppen och ITU Design)

Documents

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 4 · räckligt om samkommunen lyckas följa den fastställda ekonomiskt strama budgeten för år 2015. ... BDO Audiator har utsett OFR Krister