Upload
parson
View
72
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
BARNS KOMMUNIKATION FÖRELÄSNING 1 MOTORIK, PERCEPTION, SOCIAL OCH EMOTIONELL UTVECKLING. Eva Berglund, Lektor i Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet. Barns utveckling och förutsättningarna för kommunikation. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
BARNS KOMMUNIKATIONFÖRELÄSNING 1MOTORIK, PERCEPTION, SOCIAL OCH EMOTIONELL UTVECKLING
Eva Berglund, Lektor i Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet
BARNS UTVECKLING OCH FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR KOMMUNIKATION Barns utveckling sker främst i början på ett
likartat sätt för alla barn, medan det med stigande ålder blir större skillnader mellan barnen.
Ibland kallas detta utvecklingsstadier, även om det finns få tecken på att det existerar strikt avgränsade stadier.
Känsliga och Kritiska perioder Kritiska perioder skulle vara kritiska i den
meningen att om inte barnet lärt sig vissa färdigheter då, kommer barnet aldrig att kunna lära sig dem fullt ut.
Känsliga perioder innebär att det är lättare att lära sig vissa förmågor under dessa perioder
GENIE Genie var en flicka som hölls
isolerad och misshandlad från cirka 1-13 års ålder
Flickan var fastspänd på en pottstol dagtid och instängd i en sovsäck i en metallbur nattetid
Hon fick stryk om hon gav ljud ifrån sig
Mamman och brodern förbjöds att tala med henne
När hon befriades misslyckades forskarna med att lära henne att tala, mer än mycket kortfattat, vilket tas som intäkt för att det finns kritiska perioder för språkinlärning
Genie sägs enligt wikipedia leva i skyddat boende numera
ASPEKTER AV UTVECKLING Motorisk Perceptuell – ex syn, hörsel, känsel Social Emotionell Kognitiv Språklig
Dessa aspekter kan inte ses som oberoende av varandra utan samverkar och stöder varandra
Utvecklingen drivs framåt av biologisk mognad
SENSORI-MOTORISK UTVECKLING Termen ”Sensori-motorisk” används vanligen om
ett utvecklingsstadium (av 4) i Jean Piagets teori om barns kognitiva utveckling (Kognition – om tänkandet)
Stadiet omfattar omkring 0-1 ½ år. Utvecklingen går från reflexmässighet, och
rytm, regelbundenhet och upprepning förstärker och befäster reflexerna.
Grunden läggs till ett ”schema” och genom att förändra och variera schemat får det olika innebörd.
Medfödda reflexer används ofta som en grund för att bedöma barns utvecklingsnivå.
Efter hand avtar reflexerna
Barnet fixerar blicken Börjar le Söker ögonkontakt Jollrar Leker med händerna
De olika mönstren samordnas till en helhet Ex se och gripa ett föremål.
Ett barn med typisk utveckling upprepar och befäster färdigheter i lekens form medan barn med funktionshinder måste uppmuntras att leka
Mycket av beskrivningarna här är hämtade från Brodin (2008)
MOTORISK UTVECKLING
Reflexmässiga rörelser
Symmetriska rörelser
Viljestyrda och differentierade rörelser
Automatiserade rörelser
Cefalo-caudal ”uppifrån och ner”
Proximo-distal ”inifrån och ut”
Fyra Faser
Typer av motorik
Två huvudprinciper
Grovmotorik Kroppshållning Rörelseförmåga
Finmotorik Handens rörelser Ögats rörelser
UTVECKLING I RELATION TILL ÅLDER
SYNEN OCH UTVECKLINGEN Omkring 80% av alla intryck får ett spädbarn
genom synen (Brodin, 2008) För att undersöka vad spädbarn uppfattar har
man exempelvis använt metoderna Preferensmetoden – att se vad barnet väljer att titta
på längst av två olika ytor/bilder Habituering – att se om barnet uppfattar att det
uppträder ett nytt objekt att titta på efter det att man vant barnet att titta på ett annat objekt
De aspekter av synen som främst undersökts är Synskärpa Rörelse Objektsuppfattning
Djupseende Färgseende Igenkänning av
ansikten
SYNEN Synskärpa - Nyfödda barn ser tydligast på
ca 20-40 cm avstånd, avståndet till mammans ansikte när man ammas.
Barnet ser huvudsakligen konturer Visus förbättras snabbt – från 6/100 vid
födelsen till 6/30 vid 6 månader, och vid 2 år har barnen ungefär 6/6 som är ”normal” visus för vuxna
Vidvinkelseendet är inte fullt utvecklat förrän framåt puberteten
SYNEN Rörelse – Spädbarn tittar hellre på föremål
som rör sig än som är stilla
Objektuppfattning – Innebär exempelvis att uppfatta föremål som figur och bakgrund. Denna uppfattning är inte färdigutvecklad från början.
Att föremål rör sig olika i förhållande till varandra hjälper för att identifiera dem som olika föremål.
Spädbarn föredrar mönster med stora kontraster
SYNEN Djupseende - Det finns två sätt att uppfatta
djup, Stereoskopiskt seende Att använda referenspunkter, dvs information om
ljus, yta, höjd mm som visar hur föremål är placerade i förhållande till varandra.
Stereoskopiskt seende börjar utvecklas vid 3-månaders ålder och är fullt utvecklat 3 månader senare.
Förmågan att använda sig av referenspunkter utvecklas något senare
SYNEN Kritiska perioder för
stereoskopiskt seende. Hos kattungar.
Visual cliff Eleanor Gibson 6-14 månader gamla
barn kryper över den ”grunda” delen av bordet men inte så gärna över den ”djupa”
Obehaget märks även genom att barnen kunde börja gråta eller hjärtfrekvensen gick upp om barnen börjat krypa
SYN Färgseende - Barnen tycks uppfatta färger
ungefär lika bra som vuxna. Däremot reagerar barnen inte så starkt på
färger inom samma grupp
Även bland vuxna finns ofta oenighet om namnet på färger.
SYN Uppfattning av ansikten
Spädbarn tycks tidigt uppmärksamma stimulering från andra ansikten, särskilt ansikten
Nyfödda tycks mest lägga märke till ansiktskonturerna och vid två månader börjar de titta på de inre delarna av ansikten Egenskaper nyfödda tycker om att titta på är:
Böjda linjer Hög kontrast Varierade konturer Rörelse Komplexitet
HÖRSELN OCH UTVECKLINGEN Barn kan tidigt uppfatta ljud men behöver
erfarenhet för att kunna bearbeta dem och lära sig vad de betyder
Örat börjar anläggas redan från 6 graviditetsveckan och åtminstone från 6:e månaden verkar fostret reagera på ljud.
Tre huvudförmågor när det gäller ljud måste utvecklas Att uppfatta Åtskilja Känna igen
HÖRSEL Spädbarn har högre hörseltrösklar än äldre
och det betyder att ljuden måste vara starkare och skillnaden mellan ljuden större för att barnen ska reagera
Ljud framkallar reaktioner hos mycket små barn i olika hög grad Komplexa ljud ger mer reaktioner än mindre
sammansatta Spädbarn 5-8 månader gamla är inte lika
skickliga som vuxna på att skilja på toner.
HÖRSEL 2-4 veckor gamla barn känner igen
mammans röst när hon talar med överdriven intonation, inte när hon läste ord i en text baklänges (vilket gör rösten monoton)
Barn föredrar barninriktat tal med just överdriven intonation framför tal riktat till vuxna.
Barn kan skilja moderns röst från andra kvinnoröster kort efter födelsen
Intonationen tycks barnen minnas redan från fosterlivet
HÖRSEL Lokalisation Frågan om att höra den lilla tidsskillnaden
(och ljudnivån) som olika ljudkällor på olika ställen ger upphov till.
Barn tenderar att vrida huvudet mot varifrån ljudet kommer.
BOEL- testet Blicken orienterar efter ljud.
SPÄDBARNS IMITATION En av de upptäckter
som skedde på 70-talet var att man såg att nyfödda spädbarn kunde imitera ansiktsuttryck (Meltzoff och Moore, 1977)
Imitationen var alltså medfödd
En förklaring till hur det kan gå till var upptäckten av spegelneuron på 90-talet
SPEGELNEURONMIRROR NEURONS Rizzolatti et al (1996) –
spegelneuron Ett spegelneuron aktiveras både
när ”man själv” gör en handling och när man ser ”någon annan” göra en handling
Aktiveringen av mirror neurons behöver inte innebära att man utför den handling man ser
Det som skiljer spädbarnet från apbarnet är den motoriska imitationen
Imiterar gör barn innan de kan ha någon mental uppfattning eller föreställning om hur andra tänker och känner
Imitation är alltså en förutsättning för utvecklingen av empati och ”theory of mind” – att vi kan förstå hur andra resonerar
IMITATION – OCH TURTAGNING Människor kan inte bara
imitera, de vet också när de imiteras av andra
En typ av imitation som vuxna gör med barn är turtagning
14 månaders barn som blir imiterade ler och tittar och de gör ”test” handlingar
TIDIG SOCIAL OCH EMOTIONELL UTVECKLING Anknytning – vilket man kan se hur barn
skapar känslor till andra människor Det finns individuella skillnader
Anknytning – ”allt beteende som leder till att en person uppnår eller upprätthåller närhet till en klart identifierad person som uppfattas som bättre i stånd att handskas med världen (Bowlby, 1982) Signalbeteende Närmandebeteende
Anknytningsbeteendet är till för att minska det fysiska avståndet till särskilda personer, anknytningspersoner
ANKNYTNING Ofta beskrivs anknytning som anknytning till
en person, men många barn har anknytning till flera personer, det är troligen beroende på den sociala situation som barnet växer upp under
Barn verkar känna igen ”vissa” personer vid 2 månaders ålder
Att speciellt välja ”vissa” personer sker vanligen vid 7 månaders ålder, ibland visar barn ”främlingsrädsla” i denna ålder
Från 2 års ålder är relationer mer ömsesidiga och barnet har mer förståelse för andra personer
ANKNYTNING Kulturella skillnader
Det finns anknytningsformer (enligt Ainsworth) som hon kallar Otrygg/avvisande Trygg Otrygg/motvillig
Det är bara det att andelen barn som uppvisar dessa olika beteenden varierar kraftigt beroende på vilken kultur de berör De tycks alltså inte vara enbart ”genetiska” eller
beroende på kvaliteten i förälder-barn samspelet, utan också utvecklas olika beroende på hur man kulturellt ser på detta samspel
VARFÖR ANKNYTNING Att man anknyter till någon som uppfyller
ens behov och som ger skydd
Temperament och personlighet (föräldrarnas) har betydelse för anknytningens utformning
Barn med olika temperament kan utveckla olika former av anknytning även om mödrarna beter sig lika
EMOTIONELL UTVECKLING Sex huvudaspekter
Uttryck – mimik, kroppshållning, rörelser, språk etc
Förståelse – igenkänning av uttryck hos andra Upplevelse – att känna igen de egna
emotionerna Riktning – Vem/vad är emotionerna riktade emot Handling – hur emotioner får oss att handla Reglering – förmåga att reglera intensitet i de
emotionella upplevelserna
DIFFERENTIERING AV EMOTIONER Exempelvis Izard och Sroufe menar att olika
typer av emotioner utvecklas ur vissa grundläggandeExempelvis upprördhet som en global negativ känsla utvecklas till ilska och raseriOro utvecklas mot
främlingsrädslaångest och skräckskamskuld
GRUNDLÄGGANDE ANSIKTSEMOTIONER Vilka ansiktsemotioner uttrycker ansiktena
nedan?
1 32
4 5 6
GRUNDLÄGGANDE ANSIKTSEMOTIONER Vilka ansiktsemotioner uttrycker ansiktena
nedan?
1 32
4 5 6
① Ilska② Glädje③ Avsky④ Förvåning⑤ Ledsen⑥ Rädd
IMITATION AV ANSIKTSEMOTIONER Vi tenderar att imitera ansiktsemotioner
ofrivilligt