If you can't read please download the document
Upload
buithuy
View
234
Download
2
Embed Size (px)
Citation preview
Beteckning: HRV:C09:33
Institutionen fr humaniora och samhllsvetenskap
Tills dden skiljer oss t En studie om unga mnniskors syn p dden
Hanna Isaksson och Sara Viklund Juni 2009
C-uppsats, 15 hgskolepong Religionsvetenskap
Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare: Mayvor Ekberg
FRORD Det har varit en lng och spnnande vg vi vandrat fra att genomfra vr underskning. Utan
de fantastiska mnniskor vi hade frmnen att intervjua hade vi aldrig kunnat genomfra vrt
arbete. Tusen tack till alla medverkande elever frn Strmbackaskolan i Pite, fr att ni s
ppenhjrtigt och generst bjd p era tankar och funderingar kring detta svra mne.
Vi vill ven passa p att tacka vr handledare, Mayvor Ekberg fr tlmodigt tyckande och
vrdefulla synpunkter, speciellt p sluttampen d det r ltt att fastna i gamla hjulspr.
Hanna och Sara
2009-05-28
2
SAMMANFATTNING Syftet med vr underskning var att underska synen p dden hos unga kristna, muslimer
och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader p och vilka konsekvenser fr
dessa fr alla underskta individer? Underskningen gjordes med hjlp av femton kvalitativa
intervjuer, dr vi stllde frgor om dden till ungdomar p en gymnasieskola under vren
2009. Underskningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icke-troende. Den
slutsats vi kunde dra utifrn vr underskning var att unga mnniskors syn p dden formas
inte bara utifrn den religisa tillhrighet de sger sig tillhra, utan minst lika mycket av det
omgivande samhllet. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats
utifrn det samhlle de lever i. Inte minst genom att deras familjer ocks har pverkats av sin
omgivning. De informanter som r uppvuxna i en annan kultur r mer formade utifrn denna
och har nnu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhllet.
Nyckelord: Dden, ungdomar, islam, kristendom, icke-troende.
3
INNEHLLSFRTECKNING
1. INLEDNING............................................................................................................ 6
1.1. Disposition ...................................................................................................................................................... 6
2. SYFTE OCH FRGESTLLNINGAR.................................................................... 7
3. DDEN................................................................................................................... 7
3.1 Dden i det svenska samhllet........................................................................................................................ 7
3.2 Dden i religisa livsskdningar ................................................................................................................ 10 Dden i kristendomen .................................................................................................................................... 10
Eskatologi ................................................................................................................................................... 10 Evig dd ...................................................................................................................................................... 12 Mellantillstndet ......................................................................................................................................... 16 Evigt liv ....................................................................................................................................................... 16
Dden i islam .................................................................................................................................................. 18 Eskatologi ................................................................................................................................................... 18 Evig dd ...................................................................................................................................................... 20 Mellantillstndet ......................................................................................................................................... 20 Evigt liv ....................................................................................................................................................... 21
3.3 Dden i ickereligisa livsskdningar ......................................................................................................... 22 Dden i ateismen............................................................................................................................................. 22 Dden i humanismen...................................................................................................................................... 23 Dden i existentialismen ................................................................................................................................ 23
4. UNGDOMAR ........................................................................................................ 24
4.1 Ungdomar, identitet och livsfrgor.............................................................................................................. 24
4.2 Ungdomar och dden.................................................................................................................................... 28
5. METOD OCH GENOMFRANDE ....................................................................... 29
5.1 Tillvgagngsstt........................................................................................................................................... 30
5.2 Urval och avgrnsningar .............................................................................................................................. 30
5.3 Metodproblem ............................................................................................................................................... 30 Validitet och reliabilitet ................................................................................................................................. 31
5.4 Etiska vervganden..................................................................................................................................... 31
6. RESULTAT .......................................................................................................... 32
6.1 Kristna ........................................................................................................................................................... 33 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 33 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 36 Ungdomars samtal om dden ........................................................................................................................ 40 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 42 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 42
4
6.2 Muslimer........................................................................................................................................................ 44 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 44 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 48 Ungdomars samtal om dden ........................................................................................................................ 51 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 52 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 53
6.3 icke-troende ................................................................................................................................................... 55 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 55 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 57 Ungdomars samtal om dden ........................................................................................................................ 62 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 63 Livspverkan .................................................................................................................................................. 64
7. RESULTATDISKUSSION .................................................................................... 67
7.1 Kristna ........................................................................................................................................................... 67 Informanterna ................................................................................................................................................ 67 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 67 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 69 Samtal om dden ............................................................................................................................................ 69 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 69 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 69
7.2 Muslimer........................................................................................................................................................ 69 Informanterna ................................................................................................................................................ 69 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 70 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 70 Samtal om dden ............................................................................................................................................ 71 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 71 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 71
7.3 icke-troende ................................................................................................................................................... 71 Informanterna ................................................................................................................................................ 71 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 71 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 72 Samtal om dden ............................................................................................................................................ 72 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 72 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 73
7.4 Jmfrelse ...................................................................................................................................................... 73 Informanterna ................................................................................................................................................ 73 Tillvaron efter dden ..................................................................................................................................... 73 Religionssocialisation ..................................................................................................................................... 74 Samtal om dden ............................................................................................................................................ 75 Rdsla fr dden............................................................................................................................................. 76 Ddens inverkan p livet ............................................................................................................................... 77
KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING ............................................................ 78
INTERVJUGUIDEN...................................................................................................80
5
1. INLEDNING Dden r en frga som stndigt berr sjlva livet. I vr vsterlndska kultur har dden p
mnga stt blivit en undangmd privatsak som vi ogrna belyser och pratar om. Likafullt r
dden ngot som r stndigt nrvarande och som vi alla berrs av. Men r dden lika fr alla?
Skiljer sig vr syn p dden t beroende p vad vi har fr trosuppfattning i livet och
vardagen?
Vi anser att synen p dden speglar vr syn p livet. Detta antagande utgr egentligen
bakgrunden till vr uppsats. Vi har velat underska hur unga kristna, muslimer och icke-
troende ser p dden. Vad beror eventuella likheter och skillnader p och vilka konsekvenser
fr dessa fr individen? Drfr r vrt syfte att underska synen p dden hos unga kristna,
muslimer och icke-troende. Vi presenterar en nrmare beskrivning av vrt syfte efter
dispositionspresentationen.
Det finns mycket skrivet om dden och hur mnniskan ser p dden, men ingenstans har vi
hittat en jmfrande studie som belyser skillnaderna i hur unga mnniskor med olika
trosuppfattning ser p dden. Drfr r vr avsikt att anta den utmaningen och att ocks g
steget lngre. Vi vill inte bara belysa de eventuella skillnader som kan finnas, utan vi vill
ocks finna orsakerna till dessa.
1.1. Disposition Vi har valt att presentera vrt arbete genom en s kallad liner disposition.1 Vi brjar med en
inledning, dr vi presenterar bakgrunden till vrt arbete. I kapitel tv finns vrt syfte och vra
frgestllningar. Kapitel tre och fyra utgr vr teoribakgrund. I kapitel tre avhandlar vi synen
p dden i olika religisa och ickereligisa livsskdningar, och i kapitel fyra presenterar vi
vad som formar ungdomars identitet och syn p livsfrgor samt deras frhllande till dden.
Vidare i kapitel fem redogr vi fr metod och genomfrande. Resultatet behandlas i kapitel
sex under respektive trosinriktning, kodat utifrn fem teman. Sedan avslutas vr uppsats med
en resultatdiskussion och till sist en kllfrteckning och bilagor.
1 Backman, Jarl, Rapporter och uppsatser, 2., uppdaterade [och utk.]. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008, 67.
6
2. SYFTE OCH FRGESTLLNINGAR Vrt syfte r att underska synen p dden hos unga kristna, muslimer och icke-troende.
Vilka likheter och skillnader finns mellan dessa tre grupper, vad beror eventuella likheter och
skillnader p och vilka konsekvenser fr dessa fr alla underskta individer?
- Vad tror kristna, muslimska och icke-troende ungdomar hnder efter dden? Hur
stmmer deras bild med den traditionella synen inom respektive religion?
- Vad har format dessa ungdomars syn p dden?
- Nr och hur talar de om dden? r mnet intressant fr dem?
- r ungdomarna rdda fr dden?
- Hur pverkas deras liv av hur de ser p tillvaron efter dden?
3. DDEN
3.1 Dden i det svenska samhllet Vi lever i en frnderlig tid. Mnniskans tillvaro har visserligen alltid prglats av
frndringar, det r inget nytt, men den tid vi lever i idag r unik p mnga stt. Befolkningen
r strre n ngonsin, vetenskapen och tekniken r utvecklad och avancerad. Datorer och
Internet har p stt och vis upphvt svl tid som rum. Vr del av vrlden konsumerar som
aldrig frr, vilket tr p jordens resurser. Vi utstts fr mngder av uttrttande stimuli, som
mobiltelefoner, tv och datorer. I stllet fr att arbeta med kroppen arbetar allt fler med
hjrnan, vilket stller nya krav p mnniskan. Tillvaron frndras snabbt och detta
tillsammans med de stndiga stimuli vi utstts fr, gr det svrt fr oss att frutsga och
planera. Vi frlorar kontrollen och vr trygghet r hotad. Samtidigt hotas mnskligheten av
andra saker som verbefolkning, svlt, fattigdom, miljfrstring och krnvapenkrig. Vi kan
inte frlita oss p att vi kommer att anpassa oss genetiskt till vr nya vrld tillrckligt snabbt,
utan vi mste frndra vrt stt att leva. Allt detta har pverkat vr mnniskosyn och
vrldsbild, vilket i sin tur har gett en ny syn p exempelvis lidande och dd.2
Dden r ngot naturligt. Varje dag dr omkring 140 000 mnniskor i vrlden.3 Naturen
prglas av ett stndigt vxelspel mellan liv och dd, dden r ndvndig fr att nytt liv ska
2 Tegern, Gunilla, Beskow, Jan & Eriksson, Bengt-Erik, Ungdomars tal och tankar om sjlvmord,
Studentlitteratur, Lund, 2003, 21. 3 Wikander, Lars, Bryt ddstystnaden!, Gothia, Stockholm, 1996, 7.
7
skapas. Detsamma gller mnniskokroppen, dr celler stndigt dr och erstts av nya. Frr var
det naturligt fr mnniskan att djur, natur och mnniskor var en del av detta kretslopp,4 men
ven om dden var naturlig, har den nd alltid inneburit ett obehag.5 Mnskligheten har
alltid funderat ver vad som hnder nr vi dr och nrt frhoppningar om att det finns ett liv
efter detta.6 Redan i frhistorisk tid prglade dden mnniskans syn p den egna existensen.7
Enligt psykoanalysens fader Sigmund Freud r tron p ett liv efter detta mnsklighetens
ldsta, starkaste och mest angelgna nskan.8 Vrt undermedvetna kan dock aldrig frst att
vi sjlva kan d p naturligt vis, till exempel av lderdom. Om vi dr mste dden vara
orsakad av ett ondskefullt ingrepp utifrn. Dden blir i vrt undermedvetna drfr ngot
krmmande.9
r systematiserats i en
etenskap benmnd tanatologi, frn det grekiska ordet thanatos (dd).11
s
S lnge mnniskan sg sig som en del av en helhet, en klan, betraktades fdelse och dd som
processer som bevarade och frde klanen vidare. Nr den primitiva mnniskan s smningom
brjade frigra sig frn klanen och urskilja sig som egen individ, fick ocks fdelse och dd
en annan betydelse. En individs dd var inte lngre en process som skulle fra klanen vidare,
utan en angelgenhet fr den enskilde individen.10 Ddens plats i den enskildes liv, i familjen,
sjukvrden och samhllet har bidragit till att kunskaperna om dden ha
v
Det mnskliga livet har alltid innehllit ett visst mtt av lidande. Lnge betraktades inom
kristendomen livet som en jmmerdal, en frdstrcka innan det goda livet med Gud efter
dden. Dagens samhlle r prglat av kampen mot detta lidande.12 Den industriella
revolutionen kom att frndra det svenska samhllet p mnga stt. Jordbruken
omorganiserades och en urbanisering gde rum. Skolvsendet byggdes ut och folkhlsovrden
medfrde en radikalt frbttrad folkhlsa. Genom massvaccinationer hejdades stora epidemier
samtidigt som hygien- och sanitetsfrbttringar bidrog till en drastiskt minskad
barnaddlighet. Arbetsplatserna blev skrare och hlsoupplysning bidrog till att gra
4 Orlenius, Kennert, P ett dammkorn i universum: en lrobok om livet och dden, Cordia, Uppsala, 1990, 91. Kbler-Ross, Elisabeth, Samta
5 l infr dden: [om ngslan, fruktan och frtrstan], 2:a uppl., Bonnier Alba,
Stockholm, 1992[1987], 12. 6 Tamm, Maare, Barn och rdsla, Studentlitteratur, Lund, 2003, 138. 7 Qvarnstrm., Ulla, Vr dd, 1:a uppl., Liber utbildning/Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1993, 6.
. , 8
8 Ibid., 23-24. 9 Kbler-Ross, 1210 Qvarnstrm11 Ibid., 23. 12 Tegern, 22.
8
svenskarna friskare.13 Den hjda levnadsstandarden, som fljde med den teknologiska
utvecklingen, gjorde att medellivslngden hjdes drastiskt i hela den industrialiserade
vrlden.14 Ju mer kontroll mnniskan fick ver naturen, desto mer tabu blev dock dden.15
Vetenskapliga framsteg tycks f oss att frukta och frneka dden allt mer.16 Det frndrade
samhllet medfrde med andra ord en ny roll fr dden i mnniskornas liv. Frndringar i
befolkningsstruktur, familjerelationer, offentliga institutioner och massmedial verklighet
gjorde s smningom dden osynlig i vrt samhlle.17 P stt och vis medfrde andra
vrldskrigets fasor ett uppvaknande och idag fyller problemen med verbefolkningen,
krnvapenhotet och miljfrstrelsen samma funktion. Dessa katastrofer skapar en nrmast
apokalyptisk knsla av undergng. Dden gr inte lngre att undvika, men det r nstan bara
enom massmedia vi kommer i kontakt med dden.18
ngagera sig i sorg- och ddsproblematiken p ett mnskligt och omsorgsmssigt
lan.19
g
Den dd som skildras i massmedia innebr ofta en frrad bild av dende och dd och kan
drmed verka distanserande. Den kande sekulariseringen har ocks bidragit till att
anonymisera dden i vrt samhlle, eftersom frsamlingslivet befrmjade sociala kontakter
och mnga genom detta kom i kontakt med dden. Idag har kyrkan i allt strre utstrckning
brjat e
p
Frr brukade mnniskor sndas hem fr att d, men den medicinska utvecklingen har gjort att
sjukhusen idag r den sjlvklara platsen fr livets slut. 80 % av alla skandinaviska ddsfall
sker p en institution, vilket gr att allt frre mnniskor upplever dd p nra hll. P 1970-
talet uppstod fr frsta gngen i Sverige en ddsfri generation och fr dagens unga svenskar
r upplevelser av frldrars eller syskons dd ovanliga.20 Dden har med andra ord bde
anonymiserats och institutionaliserats, vilket har bidragit till att totalt frndra mnniskans
hllning till dd och sorg.21 En konsekvens av industrialiseringen r att mnniskan lurats att
tro att den medicinska teknologin ska rdda henne frn att d. I vr tid har dock mnniskan
blivit varse att dden drabbar alla, teknologiska framsteg till trots. En konsekvens av denna
13 Qvarnstrm, 26 14 Qvarnstrm., 5. 15 Tegern, 23. 16 Kbler-Ross, 17. 17 Qvarnstrm, 26. 18 Tegern, 22-24. 19 Qvarnstrm, 28. 20 Ibid., 28-29. 21 Ibid., 30.
9
insikt r att mnniskor i den vsterlndska kulturen till varje pris frsker undvika kontakt
med dende och dd, frsker lta bli att tnka p den egna dden samt upplsa de traditioner
och ritualer som frknippas med sjukdom, dd, begravning och sorgetid.22 Det r
sjukvrdspersonal som tar hand om den dende och begravningsbyrn som tar hand om den
som dtt. Begravningar, som frr var en viktig angelgenhet fr mnga, sker nu allt oftare i
stillhet med bara de nrmst srjande.23 Vi talar om dda med hjlp av eufemismer, sminkar de
dda fr att de ska se ut som om de sover, skickar bort barnen och diskuterar om patienterna
ska f veta sanningen om sitt tillstnd. Dden har blivit ensam, mekanisk och
avhumaniserad.24 Det tomrum som drmed uppsttt frefaller inte ha fyllts ut med ngot
annat.25 Dden som mnskligt fenomen har frskjutits ur svl samhllsbilden som
nniskans eget medvetande.26 Fr ett par rtionden sedan trodde de flesta svenskar p ett liv
aker.27
ed en genomtnkt livsskdning dr
yggare n andra. Detta gller bde dem som tror p ett gott liv p andra sidan och dem som
ot liv alls efter dden.28
sedan Adam och Eva t av den frbjudna
ukten frn kunskapens trd r mnniskan dmd till hrt arbete, smrta och dd. Denna synd
Adams efterkommande, arvsynden.30
Kristendomen har en liner tidsuppfattning. Historien har en brjan och det kommer ett slut.
Lran om de yttersta tingen, vare sig det handlar om individen eller hela vrlden, kallas fr
m
efter dden. S r inte lngre fallet, av flera ors
3.2 Dden i religisa livsskdningar Det finns underskningar som visar att mnniskor m
tr
tror att det inte finns ng
Dden i kristendomen
Dden r central i kristendomen. Jesus dr och tar p sig mnniskornas synder. Sedan
besegrar han dden genom att teruppst.29 nda
fr
gr i arv till
Eskatologi
22 Ibid., 4. 23 Orlenius, Kennert, P ett dammkorn i universum: en lrobok om livet och dden, Cordia, Uppsala, 1990, 93. 24 Kbler-Ross, 17. 25 Qvarnstrm, 4. 26 Ibid., 31. 27 Beskow, Per, Trons vgar: om religion och livsfrgor, 10:e uppl., Proprius, Stockholm, 2003, 260 28 Wikander, 15. 29 Bowker, John, Meanings of death, Cambridge U.P., Cambridge, 1993. 29 McGrath, Alister E., Christian theology: an introduction, 3. ed., Blackwell, Oxford, 2001, 553-554. 30 Terhart, Franjo & Schulze, Janina, Vrldsreligioner: ursprung, historia, utvning, tro, vrldsbild, Replik,
Viken, 2007, 44.
10
eskatologi. Eskatologin r inriktad p frgor som rr de ddas uppstndelse, himlen och
helvetet.31
Nya Testamentets eskatologi r komplex, men hoppfull. Ngot stort fr mnskligheten har
hnt i och med Jesu liv, dd och uppstndelse. Det r frmst genom Jesus predikningar och
Paulus skrifter vi fr kunskap om vad som kommer att hnda. Jesus predikningar handlar
mycket om Guds kommande kungadme. Guds kungadme, eller Guds rike, r inte ett
geografiskt omrde, utan ett uttryck med stark eskatologisk innebrd. Vid sista mltiden
talade Jesus med lrjungarna om hur de i framtiden skulle dricka vin i Guds rike (Mark
14:25). Paulus ser fram emot att Jesus ska komma tillbaka och dma mnniskorna. De troende
ska f nytt liv och segra ver synd och dd. Knnetecknande fr Paulus eskatologi r ocks att
den helige ande ska komma och bekrfta den nya tiden som kommit med Kristus. Den troende
som har den helige anden inneboende kan vara sker p en slutlig frlsning i framtiden.32
Medeltidens syn p dden pverkades till stor del av Dante Alighieri (1265-1321). Genom
Dantes verk Den gudomliga komedin verk fr vi vrdefull kunskap om den medeltida
vrldsbilden, dr sjlen skulle genomg en reningsprocess innan den kunde f se Gud. Verket
bestr av tre delar: Helvetet, Skrselden och Paradiset. Dante gr i boken en guidad resa
genom helvetet, skrselden och slutligen himlen, dr han fr mta Gud. I helvetet finns det
nio kretsar och i var och en av dem finns det mnniskor som har begtt olika typer av
missgrningar. I limbo, helvetets frgrd, finns ickekristna.33 Limbo introducerades p 1200-
talet av Thomas av Aquino och frst 2007 tog Vatikanen avstnd frn tanken p att odpta
spdbarn hamnar i limbo.34 Dante har haft stor betydelse fr den medeltida synen p helvetet,
trots att det finns f bibliska belgg fr hans skildring.35
Upplysningen och tiden eftert frndrade synen p dden i grunden. Den kristna doktrinen
om de yttersta tingen brjade nu betraktas som vidskepelse. Tanken p helvetet var mest
kritiserad, inte minst som det i utilitarismens tidevarv var svrt att se ngot syfte med evig
bestraffning.36
31 McGrath, 553-554. 32 McGrath, 554-556. 33 Ibid., 558-559. 34 http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=133498 35 McGrath, 560. 36 Ibid., 561.
11
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=133498
I brjan av 1900-talet fick eskatologin ett uppsving, av tv skl. Dels terupptcktes de
apokalyptiska dragen i Jesus predikningar och dels gjorde frsta vrldskriget att mnga
frlorade tron p mnniskans frmga att fullborda Guds rike. Frintelsen, utvecklingen av
krnvapen och dagens miljproblem r ytterligare faktorer som fr mnga att tvivla p
mnskligheten och trovrdigheten hos den liberala humanistiska kristendomen.37
Evig dd
Helvetet har under vissa perioder i historien spelat en ganska stor roll fr kristendomen. nd
r det s att tanken p helvetet som ett straff efter dden inte frekommer i Gamla testamentet
frrn p 200-talet f Kr. Helvetets ankomst beror antagligen mest p judarnas kontakter med
andra kulturer, dr helvetestanken redan fanns. I Gamla testamentet fr de onda sitt straff
direkt p jorden, till exempel genom ockupation av en frmmande makt, pest, landsfrvisning
eller hungersnd. Till en brjan sker bestraffningen mest kollektivt, men frn 700-talet f Kr
blir straffen mer individualiserade. Rttvisan skipas dock fortfarande p jorden och synder
som bestraffas r till exempel avgudadyrkan, orenhet eller brott mot den mosaiska lagen.
Frst Jesaja brjar anvnda sig av helvetesliknande frestllningar. Dagens bibelforskare ser
Jesajas tal om elden som bde konkret och som en symbol fr Guds vrede mot de otrogna.
Vid 271 tillfllen i bibeln nmns elden som ett renande redskap. Frst i Jobs bok (frn slutet
av 400-talet f Kr) kommer ett ifrgasttande av rttvisan. Den rttrdiga drabbas av olycka
medan det gr bra fr den onde. Efter dden gr bda samma de till mtes. Frsta tanken p
en domedag, dr goda skiljs frn onda, kommer p 300-talet f Kr hos profeten Joel. Det
kommer dock att drja en tid innan denna tanke vxer sig stark. I Daniels bok (160 f Kr)
presenteras fr frsta gngen en tydlig frestllning om helvetet. Mnga samtida ansg dock
fortfarande att straffen skulle utfrdas p jorden.38
Mnga av dem som sover i mullen skall vakna, ngra till
evigt liv, andra till skam och evig fasa. De som ntt insikt
skall lysa som det ljusa himlavalvet, de som frt mnga till
rttfrdighet skall strla som stjrnorna, alltid och evigt.
(Dan 12: 2-3)
I Nya testamentet r helvetestemat ganska ovanligt. Paulus anspelar ibland p den yttersta
domen, men han gr inte in p exakt vad som ska hnda med de onda. 37 McGrath, 563. 38 Minois, Georges, Helvetets historia, 1:a uppl., Alhambra, Furulund, 1997, 38-44.
12
Med ditt hrda och obotfrdiga hjrta hopar du vrede ver
dig, till vredens dag, d det blir uppenbart att Gud dmer
rttvist. Han skall lna var och en efter hans grningar:
evigt liv t dem som uthlligt gr det goda och sker
hrlighet, ra och ofrgnglighet, men vrede och straff
ver dem som i sjlvhvdelse vnder ryggen t sanningen
och fljer rtten. Nd och ngest ver varje mnniska som
gr det onda. (Rom12:5-9).
Evangelierna betecknar oftast helvetet som Gehenna. Gehenna var en frbannad plats, dr det
frr utfrdes brnnoffer till Baals ra. Sedan judarnas terkomst frn landsflykten har denna
plats anvnts fr att brnna lik och avfall.
Om ditt ga frleder dig, s riv ut det. Det r bttre fr dig
att g in i Guds rike engd n att ha bgge gonen i behll
och kastas i helvetet, dr maskarna inte dr och elden inte
slcks.(Mark 9:47-48)
Matteus upprepar uttryck som skra tnder, mrkret utanfr och den eviga elden, i sin
beskrivning av helvetet. Matteus pratar om helvetets portar och Gehennas flammor. Lukas i
sin tur berttar en liknelse om den rike mannen och Lasaros, dr den rike mannen hamnade I
ddsriket, dr han pinades (Luk16:23) och plgades i lgorna. I Bibelns sista bok,
Uppenbarelseboken (ca 95), finns ett rikt bildsprk som talar om den yttersta tiden. Temat
med eld och svavel r mycket tydligt.39
Den som tillber odjuret och dess bild och tar emot dess
mrke p sin panna eller sin hand, han skall f dricka
Guds vredes vin, som hllts upp oblandat i Guds vredes
bgare, och han skall pinas med eld och svavel infr de
heliga nglarna och infr Lammet. Och rken frn deras
pina stiger i evigheters evighet, och de fr ingen lttnad
vare sig dag eller natt (---). (Upp14: 9-11)
Det r i klostervrlden som stora delar av den traditionella kristna synen p helvetet har
kommit till. I klostren ansgs frlsning och plats i himlen vara frbehllet dygdens elit, medan
en stor del av den vriga befolkningen var frdmd. Munkarna saknade ofta hgre utbildning
39 Minois, 44-46.
13
och levde ganska isolerade i klostren. Den folktro som de hade med sig frn barnsben
blomstrade i klostren och blandades med det budskap som bibeln och kyrkofderna frde
fram. I klostren fanns rikliga berttelser om resor till helvetet och syner, vilka till viss del har
pverkat synen p helvetet bland kristna.40
Under 1100- och 1200-talen hade mnga av de teologer som studerade helvetet ocks juridisk
examen, vilket pverkade bilden av helvetet. Den yttersta domen i deras version antar
juridiska former, med vittnen, sakframstllan och dom. Gud r bde domare och mlsgande.
Vad som franleder en vistelse i helvetet har varierat genom historien. P 1200-talet brjade
man skilja mellan frltliga synder och ddssynder, vilket strkte kyrkans roll. Beknnelsen
och bikten ger kyrkan nycklarna till himmel och helvete. Teologerna spekulerade grna i de
plgor de frdmda skulle utsttas fr i helvetet. 1439 frklarar Florenskonciliet:
Den heliga romerska kyrkan tror fullt och fast, frklarar
och tillknnager att ingen utanfr den katolska kyrkan,
vare sig hedning, jude, otrogen eller ngon som str
utanfr den enda kyrkan, kan f del av det eviga livet, utan
i stllet kommer att falla i evig eld, tnd fr djvulen och
hans nglar, om han inte innan han dr har anslutit sig till
den.
Vi har hrmed en offentlig kristen helvetessyn, som snart kommer att ifrgasttas, kopieras
och nyanseras.41 Europernas upptckt av Nya vrlden innebar att antalet frdmda i helvetet
steg radikalt. Amerikas miljoner indianer och hundratals miljoner frfder knde inte till Jesus
och var drfr frdmda.42
Upplysningsfilosoferna fick genom helvetet en bra chans att frljliga religionen. Ocks
predikanterna brjade tvivla p om rdslan fr helvetet var effektiv.43 Kritiken mot helvetet
bestod huvudsakligen i tv saker. Dels menade mnga att helvetets existens stod i motsttning
till Guds seger ver ondskan. Dels ifrgasattes att helvetet var frenligt med tanken p en god
Gud.44 Allt frre trodde p helvetet och de kristna blev mer intresserade av Guds barmhrtiga
40 Minois., 56-60 41 Ibid., 62.-64 42 Ibid., 98. 43 Ibid., 108. 44 McGrath, 568-569.
14
egenskaper.45 Helvetet fick ett uppsving under folkvckelserna p 1800-talet. D skrmdes
mnga att bli kristna med hjlp av helvetet. Helvetet var ocks ett viktigt verktyg fr
missionrerna, som ansg sig rdda mnniskor undan helvetets eldar.46
Under 1800- och 1900-talen frndrades synen p helvetet ytterligare. Begreppet har
utvidgats och anvnds idag fr nstan allt som r besvrligt. Helvetet hade tidigare i kyrkans
historia anvnts fr att skrmma folk till den rtta vgen, vilket r mycket besvrande fr
dagens kyrka. Drfr anvnds ordet mycket sparsamt, om alls, i det kyrkliga sprkbruket idag.
Idn om ett helvete lever kvar, men det har tagit en andlig form.47 Frn 1970-talet rasade tron
p helvetet samman. Helvetet r idag den av alla traditionella religisa vertygelser som gtt
mest tillbaka i Europa.48 ven den katolska kyrkan har tystnat i retoriken kring helvetet.49
Den evangeliska kyrkan har nnu tydligare frlorat intresse fr helvetet. Dr ligger fokus p
den positiva bekrftelsen av Guds krlek i stllet fr det negativa avvisandet av denna krlek.
Inom den evangelikala kyrkan har det sedan 1980-talet pgtt en debatt om eskatologiska
frgor, dr tanken p en villkorlig oddlighet har utvecklats. Den som inte tar till sig
evangeliet blir heller inte oddlig. Tanken p en villkorlig oddlighet gr att det inte blir
ndvndigt med ngon uppdelning mellan goda och onda, troende och icke-troende efter
dden. Bara fr de troende finns ett liv efter dden.50 I Sverige spelar helvetet en
tillbakadragen roll. Pastorer och prster predikar sllan om helvetet, men mnga ser det som
att mnniskor gr frlorade om de inte tar emot Jesus.51 47 % av de svenskar som ser sig som
aktivt troende tror inte p ett helvete, enligt en underskning frn 2003.52 Det finns tre
alternativ till den traditionella helvetessynen i den svenska kristenheten. Mnga prster ser
Gud som en stor famn, som inte stller krav p mnniskor utan tar emot alla. ven de icke-
troende r Guds barn och helvetet existerar inte. Vissa kristna grupper menar att helvetet inte
innebr ett evigt straff, utan helvetet innebr att mnniskor som inte tror p Jesus Kristus
upphr att existera efter dden. Andra menar att det finns ett helvete, men detta r inte fr
45 Minois, 108-109 46 Arlebrand, Hkan & Wallin, Kerstin, Kristen tro idag: kristna rrelser och riktningar i dagens samhlle, 1:a
uppl., Gleerup, Malm, 2004, 116. 47 Minois, 108. 48 Ibid., 112. 49 Ibid., 112-113. 50 McGrath, 569. 51 Arlebrand, 116-117. 52 www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd (2009-03-10)
15
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd
evigt. Elden som beskrivs i helvetet symboliserar rening och efter helvetet r mnniskan utan
synd och kan komma till himlen. Denna tankegng liknar katolikernas tanke p skrselden.53
Mellantillstndet
Fr mnga blev tudelningen mellan himmel och helvete fr radikal. ven om merparten av de
troende inte betraktades som vrdiga himlen och lycksaligheten, frefll ett helvetesstraff lite
vl brutalt. Drfr ansgs en tid av rening frn de frltliga synderna som ett rimligt
alternativ. Bland de kristna var bilden av skrselden ganska varierande. Somliga sg
skrselden som ett helvete p en hgre niv, medan andra sg den som motsvarigheten till
Abrahams skte, en tid av vila och frvntan dr de rttfrdiga som levt fre Kristus befann
sig.54 Tillsammans med avlatshandeln bidrog idn om skrselden till att kyrkan fick en allt
starkare roll som mellanhand mellan Gud och mnniskan. Genom att rabbla bner och delta i
mssan var det nmligen mjligt att minska skrseldens plgor. Skrselden blev dessutom
freml fr handel och ett lukrativt extraknck fr prsterna.55
Skrselden saknas i de protestantiska kyrkorna och det r en av de strsta skillnaderna mellan
hur katoliker och protestanter ser p de yttersta tingen. Sklet till att reformatorerna avvisade
skrselden var dels att den saknar std i skriften och dels att den innebr en motsttning till
doktrinen om rttfrdiggrelse. Det enda bibliska std som kan finnas fr skrselden r Andra
Mackabeerboken 12: 39-45, som r apokryfisk och saknar auktoritet hos protestanterna.56
Evigt liv
Underskningar visar att bara 64 % av de praktiserande troende svenskarna tror p himlens
existens.57 Sjlva grunden i den kristna synen p himlen r Guds nrvaro och makt samt slutet
p synd. I Nya testamentet skildras himlen som en bankett, en brllopsfest eller en stad det
nya Jerusalem. Evigt liv handlar inte om individens mnskliga existens, utan om hela det
inlsta samhllets delaktighet i Guds krleksfulla gemenskap.58
Paulus skriver mycket om himlen. Han betraktar himlen som bde en framtida verklighet och
en samtida andlig sfr. Himlen r med andra ord bde de troendes framtida hem och den plats 53 Arlebrand, 116-17 54 Minois, 69-70 55 Ibid., 69-71. 56 McGrath, 570-571. 57 www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd (2009-03-10) 58 McGrath, 571.
16
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd
dr Jesus Kristus befinner sig nu och varifrn han kommer tillbaka till den yttersta domen.
Paulus kallar de troende fr himlens medborgare och p ett stt betraktar han dem som redan
levande i himlen. Det finns en tydlig spnning mellan nu och inte n.59
Fr de tidiga kristna var tanken p ett kommande tusenrsrike viktig. Tusenrsriket innebar att
ett jordiskt kungadme skulle terupprttas p jorden i tusen r, en mellanperiod mellan Kristi
terkomst och en helt ny kosmisk ordning. Denna tanke grundar sig p uppenbarelseboken:
Och han grep draken, ormen frn urtiden som r Djvulen
och Satan, och band honom fr tusen r och kastade
honom i avgrunden och lste och frseglade ingngen fr
att inte skulle frgra folken frrn de tusen ren hade
gtt. Sedan ska han slppas ls fr en kort tid. Och jag sg
troner, och de som satte sig p dem fick rtt att dma. Och
jag sg sjlarna av dem som halshuggits fr Jesu
vittnesbrd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och
dess bild och inte tagit emot mrket p sin panna eller sin
hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen
r. De andra dda fick inte liv frrn de tusen ren hade
gtt. Detta r den frsta uppstndelsen. (Upp20: 2-5)
Tanken p tusenrsriket var mycket tilltalande fr de frsta kristna. Den besvarade frgor,
som hur Kristus skulle kunna uppfylla sitt lfte om att dricka vin med lrjungarna igen. Detta
kunde inte vara mjligt om lrjungarna var sjlar utan kropp, drfr omhuldades tanken p ett
Gudsrike p jorden innan den slutliga domen. Dr skulle helgonen och de rttfrdiga f
belning fr sin tro och kompenseras fr sitt lidande innan de slutligen skulle verfras till
himlen. Mnga motsatte sig tanken p tusenrsriket och menade att det var frga om en
allegori.60 Tusenrsriket skulle fregs av en kamp mot Antikrist, en tyrann i frbund med
djvulen.61
En frga som har sysselsatt de kristna r vilken kropp de troende skulle ha nr de
teruppvcktes frn de dda. De tidiga kristnas tanke p tusenrsriket skt upp detta problem,
eftersom det var naturligt att i ett Gudsrike p jorden ha sin mnskliga kropp. Idag gnas
59 Ibid., 571. 60 McGrath, 571-572. 61 Arlebrand, 118-119
17
denna frga inte mycket uppmrksamhet. Inte heller r frgan om huruvida det finns olika
niver i himlen intressant fr dagens kristna, ven om tanken p status efter meriter var en
tvistefrga tidigare i kyrkans historia. Exakt hur himlen r beskaffad r svrt fr mnniskan att
veta, eftersom vrt sprk r otillrckligt fr att frmedla denna bild.62 Underskningar visar
att bara 64 % av de troende kristna svenskarna idag tror att det finns en himmel.63
Dden i islam
Eskatologi
Enligt islam kommer alla mnniskans grningar att stllas emot varandra p den yttersta
dagen. D ska Gud dma mnniskan efter hennes grningar och sin egen barmhrtighet. Men
syndaren kan visa nger och bli frlten. Mjligheten finns eftersom Gud r bde ndig och
barmhrtig.64 Muhammed kan dessutom lgga ett gott ord fr syndarna.65 Mnga muslimer
idag frestller sig att den som har velat tro, men inte kunnat, blir frlten av Gud. Gud
frdmer inte den som gjort sitt bsta.66 Dremot finns det tre synder som inte kan frltas.
Den frsta r shirk, det vill sga att jmfra Gud med ngot eller dyrka andra Gudar jmte
Gud. Den andra r att sprida falska profetior, att pst sig vara profet och snd av Gud. Den
tredje r att hvda att det r Muhammed som skrivit Koranen. Vger syndfulla grningar
tyngre n de goda hamnar mnniskan i helvetet, jahannam och blir det en vervikt av de goda
grningarna kommer mnniskan till himmelen, janna.67
Koranen anger ingen direkt tidpunkt fr den yttersta dagen.
DE FRGAR dig om den Yttersta stunden och nr den
skall komma. Sg: Min Herre ensam har kunskap om
detta. Han och ingen annan skall lyfta sljan, nr tiden r
inne. [Stundens] tyngd skall knnas i himlarna och p
jorden. Och den skall komma ver er utan frvarning. De
frgar dig, som om du efter ihrdigt skande hade ftt
kunskap om detta. Sg: Ingen har kunskap om denna
62 McGrath, 572-573. 63 www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd (2009-03-10) 64 Khader, Naser, Familjeliv och levnadsmnster bland Mellansterns muslimer, Wahlstrm & Widstrand,
Stockholm, 1998, 153. 65 Terhart, Franjo & Schulze, Janina, Vrldsreligioner: ursprung, historia, utvning, tro, vrldsbild, Replik,
Viken, 2007, 105. 66 Samuelsson, Jan, Muslimers mte med svensk sjukvrd och skola, Studentlitteratur, Lund, 1999, 75. 67 Khader, 153.
18
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_100119.svd
[tidpunkt] utom Gud, men de flesta mnniskor vet inte
[varfr den hlls hemlig]. (Sura 7:187)
Det beskrivs i stllet mlande hur den yttersta dagen frebdas. Kaos ska rda i vrlden med
bara ngra f och frfljda rttrogna. Gud kommer att snda en messias som ska bostta sig i
Jerusalem och i ett rtionde hrska ver vrlden enligt Guds och Koranens freskrifter. En
gng dyker det upp en rival, en Al-Dajjal som tillter synd och utfr falska mirakel med hjlp
av djvulen. Han fr mnga anhngare och de rttrogna blir en liten frfljd minoritet. Gud
snder d Jesus fr att dda Al-Dajjal. Sedan blir Jesus upphmtad till himlen och ska
tervnda med Muhammed precis fre den yttersta dagen.68 Inom den folkliga fromheten
finns en frestllning om att Muhammed ska terfdas av en man innan den sista striden
mellan gott och ont. Denna tanke saknar dock std i Koranen och sunna, men teologerna r
verens om att en slutlig strid ska komma och att det goda ska segra ver det onda. Alla
frorttade och frtryckta ska f upprttelse och ven djur som lidit ortt ska f en ny, lycklig
tillvaro.69 Vidare beskrivs det att p den yttersta dagens morgon kommer solen att g upp i
ster som en frvarning om vad som frebdas.70 Haven hjer sig, stjrnorna faller ned, solen
frmrkas och himlen frsvinner. Den yttersta dagen blir inledningen till universums slut. Allt
som Gud skapat har bde en brjan och ett slut.71 Domedagen har en central roll i
Muhammeds tidiga uppenbarelser, men minskar i betydelse allt eftersom. Frsvinner gr den
dock inte.72
Det finns vissa skillnader inom shiitisk och sunnitisk eskatologi. Vissa inriktningar inom
shiaislam, Tolvsekten och Sjusekten, menar att den tolfte respektive sjunde imamen frsvann
och lever i det frdolda. Denne imam r en frlsargestalt, al-Mahdi, som ska terkomma till
jorden och terupprtta det goda. Skillnaderna mellan shia och sunni i detta avseende har
frmst haft politisk betydelse, eftersom det ibland kommit shiitiska ledare som betraktats som
al-Mahdi, som kommit fr att besegra en politisk fiende.73
Religionsvetare har sedan lnge ppekat att Koranens frestllningar om de yttersta tingen
frmodligen har pverkats av den samtida frestllande konsten. De bilder av nglar i Edens 68 Khader., 154. 69 Hedin, Christer, Abrahams barn: vad skiljer och frenar judendom, kristendom och islam?, Arena, Stockholm,
1999, 267. 70 Khader, 154. 71 Terhart, 104-105. 72 Samuelsson, 75. 73 Hedin, 269.
19
lustgrd som fanns p kristna miniatyrer och mosaiker kan exempelvis ha bidragit till
frestllningen om paradiset som en plats med vackra jungfrur.74 Det r ocks tydligt att
knens oaser har pverkat bilden av detta paradis.75
Evig dd
Den eviga dden utgrs av helvetet och anses medfra en evig tortyr. Syndarna kommer att
vgas upp p en jttelik vg, dr deras synder kan faststllas exakt. I den ena vgsklen finns
alla mnniskans synder, medan det i den andra ligger en liten papperslapp med den islamiska
trosbeknnelsen inprglad. Den svraste prvningen r vandringen ver en bro, al-Siratbron,
som r smalare n ett hrstr och vassare n ett svrd. Den som inte klarar av att g ver hela
bron faller ner i helveteselden. Vid nedkomsten stoppar helvetesandarna in en gldande kedja
i syndarens mun och drar sedan ut den ur dennes bakdel.76 Frn avgrundselden vxer ett trd
med frukt som liknar Satans huvud. Denna frukt tvingas syndarna ta.77 Enligt Koranen
kommer de otacksamma, de otrogna som inte ltit sig ledas av Gud till helvetet och fr dricka
kokande vatten och yla som hundar. Eviga flammor frtr deras kroppar. S fort kropparna
smlter fr de nya i ondlighet.78
Men de som verskred alla grnser i sin orttfrdighet
skall f en dyster terkomst; de skall bli lgornas rov i
helvetet - detta det vedervrdigaste av vilorum! ] Detta
[mste de utst] och de skall f brnnhett vatten [att
dricka] och omges av isande mrker och annat [lidande]
av motsvarande slag. (sura 38: 55-58)
Mellantillstndet
Mellantillstndet, tiden mellan den enskildes dd och den yttersta dagen utgr en mindre
viktig del inom islam. Koranen beskriver den hr perioden mycket sparsamt och traditionen
lgger ingen stor vikt vid den.79 Det man kan konstatera r att mnniskans kropp r separerad
74 Terhart, 107. 75 Hedin, 266. 76 Terhart, 106-107. 77 Samuelsson, 75. 78 Khader, 153-154. 79 Hjrpe, Jan, Islam: lra och livsmnster, [Ny utg.], ePan, Stockholm, 2003.
20
frn sjlen och nglar vakar ver sjlen.80 Dremot finns det angivet att martyrens sjl lever i
ett tillstnd av salighet under mellantiden.81
Evigt liv
Det eviga livet beskrivs inom islam p tv stt, paradiset eller himlen. Denna plats beskrivs i
Koranen som en plats eller ett tillstnd av lycksalighet, frid och ro.82
Paradiset som lovats dem som fruktar Gud kan liknas vid
[en lustgrd] dr bckar flyter med vatten som alltid
frblir friskt, och floder av mjlk med ofrdrvad smak,
och floder av det ljuvligaste vin, och floder av renaste
honung, och dr de skall njuta frukter av alla slag och
[dessutom f] sin Herres frltelse. [Kan den som stiger in
i detta paradis jmfras] med den som mste frbli i Elden
och [dr] dricka skllhett vatten, som brnner snder hans
inlvor. (sura 47:15)
I paradiset finns mjlk och honung, vin och vila, vackra trdgrdar, trd som sknker skugga
och jungfrur, ett evigt liv utan bekymmer, brdor och ansvar. Hr upphvs alla begrnsningar
och freskrifter. I himlen r det till exempel tilltet att dricka vin.83
Edens lustgrdar, vars portar str ppna p vid gavel fr
dem, och dr skall de vila, lutade [mot mjuka kuddar], och
allt de kan nska av olika slags frukter och drycker skall
bras fram; och hos dem skall vara oskuldsfulla kvinnor,
med blygt snkta blickar, evigt unga som de sjlva. Detta
r vad som lovas er till Rkenskapens dag [och frrden]
ur vilka Vi skall frsrja er med allt detta r outtmliga.
(Sura 38:50-54)
Frutom evig ungdom utlovas ocks materiella tillgngar och vila.
Edens lustgrdar vntar dem med porlande bckar, dr de
skall vila, behagligt stdda p kuddar, och frses med
80 Hjrpe, Hjrpe, Jan (red.), 99 frgor om islam: och ngot frre svar, Leopard, Stockholm, 2004 81 Khader, 154. 82 Khader., 153. 83 Ibid., 153.
21
armringar av guld och f kl sig i drkter av grnt silke
och den rikaste brokad. Vilken makals belning! Vilken
ljuvlig viloplats! (Sura 18:31)
Hur fantastiskt det r i paradiset r ett vanligt motiv hos islamiska skalder och mystiker.
Poeten Muhammed Iqbal (1887-1938) skriver:
Evigt liv r ett verkligt liv, det innebr en stndigt ny och
mer intrngande sjlslig erfarenhet i det gudomligas
omtbara djup.84
Det finns en kategori mnniskor som har frtur till paradiset, det r martyrerna. I Koranen
(Sura 2:2) sgs det att martyren inte dr. P den yttersta dagen kommer han utan problem in i
himlen.85
Mn och kvinnor gr in i paradiset tillsammans. Viktigt att notera r att den hgsta lyckan fr
mnniskan bestr av Guds vlbehag och paradisbeskrivningarna kan ses som symboler fr hur
fantastiskt detta r. nd har tskilliga muslimer, precis som kristna, uppfattat
paradisbeskrivningarna som bokstavliga.86
3.3 Dden i ickereligisa livsskdningar Epikuros sa: Dr dden r, dr r inte jag: dr jag r, r inte dden. Bland dem som
betraktar sig som icke-troende r det kanske vanligaste att uppfatta dden som ett
utslocknande eller som en evig smn. Avsaknaden av tro p ett liv efter detta kan pverka
individen att gra det bsta av det liv han eller hon har. Vissa ser det som att de lever vidare
genom barn och barnbarn.87
Dden i ateismen
Ateism innebr en stndpunkt att Gud inte existerar. Det r det huvudsakliga som frenar
ateistens vrldssyn. En naturlig fljd av detta r att de flesta ateister menar att mnniskans dd
84 Terhart, 107. 85 Khader, 153. 86 Hedin, 266. 87 Beskow, Per, Trons vgar: om religion och livsfrgor, 10:e uppl., Proprius, Stockholm, 2003, 260-61.
22
innebr ett definitivt slut. Kroppen, eller askan av denna frmultnar och blir till jord och ingen
del eller s kallad sjl fortstter att existera efter mnniskans dd.88
Dden i humanismen
Humanismen kan inte ses som en enhetlig vrdeuppfattning. Det gemensamma kan ses vara
att tonvikt lggs p mnniskan och det mnskliga vrdet. Det finns bde religis och profan
humanism. Det gemensamma r att det mnskliga vrdet betonas. Skillnaden r att den
religisa humanismen motiverar detta vrde med att mnniskan r skapad till Guds avbild och
att hon har en oddlig sjl.89 Slutsatsen som kan dras r att humanismen inte har en enhetlig
syn p livet efter dden, utan den varierar efter vilka tolkningar som grs utifrn de
grundlggande tankarna om det mnskliga vrdet.
Dden i existentialismen
Existentialismen fokuserar p individen och dennes frmlingskap infr tillvaron. Identitet,
individens ansvar och frihet samt mnniskans utsatta position i en absurd tillvaro fylld av
ngest, vld och dd r mnen som r viktiga fr existentialismen. Det finns bde en religis
existentialism, med fretrdare som Martin Buber (1878-1965) och en ickereligis
existentialism med Jean-Paul Sartre (1913-1960) i frgrunden. Skillnaden mellan dessa bda
r att den ateistiska inriktningen menar att mnniskan r helt ensam i tillvaron, det finns ingen
Gud eller andra auktoriteter som kan hjlpa henne att navigera i det tomma, kalla och tysta
universum. Det finns inget liv efter dden, utan existensen p jorden r mnniskans enda. Den
religisa existentialismen menar i stllet att mnniskan inte r ensam och vergiven. Hon str
i relation till bde ting, andra mnniskor och till Gud. Genom bn och meditation r det
mjligt att komma i kontakt med Gud.90
88 Kallenberg, Kjell, Brkenhielm, Carl-Reinhold & Larsson, Gerry, Tro och vrderingar i 90-talets Sverige: om
samspelet livsskdning, moral och hlsa, Libris, rebro, 1996, 163. 89 Johannesson, Rudolf & Gidlund, Martin, Vgar och livsml: religionskunskap fr gymnasiet, 4., omarb. uppl.,
Gleerup, Malm, 1992[1987], 263-264. 90 Olivestam, Carl Eber, Westermark, Ann & Thorsn, Hkan, Hela livet: religion, etik, livsfrgor, 1:a uppl.,
Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1994, 230-231.
23
4. UNGDOMAR
4.1 Ungdomar, identitet och livsfrgor Ungdomen r en tid som prglas av drmmar, frhoppningar, visioner och planer, men ocks
av vardag, skola, rutiner och desillusionering. Identiteten skapas ngonstans mellan
drmmarna och den sociala realiteten.91 I det frindustriella och traditionella jordbruks-
samhllet var konfirmationen en tydlig grns mellan barn och vuxen. I dagens postmoderna
samhlle finns inte denna tydliga grns, utan grnsen mellan ungdom och vuxentid r
flytande. Den biologiska ungdomstiden utgrs av puberteten. Samhllet ser ungdomar som
vuxna nr de fyller 18 r. Det finns ocks en kulturellt accepterad norm inom populrkulturen,
som gr det mjligt att fortstta leva som ungdom lngt upp i ldrarna. Den frlngda
ungdomstiden beror ocks p ekonomiska processer i samhllet, som svrighet att f fast
anstllning och eget boende.92 Ungdomsperioden idag r med andra ord bde lng och
utdragen, vilket mjliggr ett rollexperiment dr det r mjligt att testa olika identiteter och
sociala positioner inte fr att uppn en fast position, utan fr att utveckla ett flexibelt stt att
frhlla sig till arbete, familj, frhllanden och livsstil. Ungdomar idag uppfostras till att
reflektera ver sig sjlva, sina val och mjligheter.93 Konsekvenserna blir en nstan grnsls
expansion av kognition och knslor, en mjlighet att ngra val och beslut och ett ersttande av
materiellt innehll i upplevelser med symboliska konstruktioner. Under tonrstiden brjar
mnga ocks uppmrksamma ldrandet och dess knslomssiga kopplingar.94
De flesta mnniskor brjar i tonren utveckla en sjlvstndig syn p filosofiska, religisa och
politiska frgor. Frst under sena tonren eller de s kallade tidiga vuxenren (18-25) str
dessa frgor i fokus och individen utformar en sorts egen ideologi. Individen frsker
utveckla en vrdemssig sjlvstndighet i frhllande till andra vuxna och framfrallt sina
frldrar fr att utveckla en egen livsskdning. De vrderingar individen ftt under
uppvxten mste omprvas, vilket underlttas av att ungdomars frmga att tnka abstrakt blir
allt bttre. Det blir lttare att gra etiska vervganden och mnga sker andra frebilder n
91 Frisn, Ann & Hwang, Philip (red.), Ungdomar och identitet, 1:a utg., Natur och kultur, Stockholm, 2006,
216. 92 Larsson, Gran (red.), Talande tro: ungdomar, religion och identitet, Studentlitteratur, Lund, 2003, 14. 93 Frisn, 216. 94 Norell, Margareta & Lfgren, Anders (red.), Att frst ungdom: identitet och mening i en frnderlig vrld, B.
stlings bokfrl. Symposion, Stockholm, 1991, 218-220.
24
frldrarna, till exempel lrare, idrottsledare, politiska eller religisa ledare.95 Sedan andra
vrldskriget har all ungdomskultur inneburit revolt och protest mot rdande konventioner.96
Ett stt att nrma sig livsskdningsfrgorna r estetiska intressen, till exempel musik.
Religisa konservativa rrelser kan fr somliga vara ett alternativ, eftersom de erbjuder
tydliga tolkningar av existentiella frgor. Svl ungdomar som vuxna sker ett meningsfullt
stt att leva och drfr r just livsfrgorna s viktiga nr vuxenlivet nrmar sig. I tonren
brjar frgor om rtt och fel att bli viktiga fr personens identitet.97 Tron ndrar karaktr
under tonren. Vissa forskare, till exempel Steinberg (2002), menar att tron blir mer abstrakt
och inriktad p andlighet och ideologi och mindre inriktad p ritualer och beteende. Andra, till
exempel Gran Bergstrand (1988), ser att ungdomars religiositet prglas av dogmatism,
moralism och ritualism och att sttet att anvnda tron p blir viktigare n innehllet.98 Att
tillbe Gud p rtt stt blir ett frsk att tvinga Gud att uppfylla de egna nskemlen. Det
handlar om en sorts misstro, ett stt att kontrollera Gud och gra sig sjlv sker infr Gud,
som utvecklas hos vissa unga.99
James Marcia (1993) har forskat kring identitetsutveckling. Med utgngspunkt i hans
forskning kan olika identitetstyper identifieras: fullbordad identitet, fr tidig identitet och
identitetsfrvirring. Ungdomar med fullbordad identitet r eftertnksamma och introspektiva
och nr det gller religisa funderingar sker dessa rd frn svl personer med likartad som
annan trosuppfattning. Ungdomar med fr tidig identitet har bestmda vertygelser och
mindre tvivel n andra och de vill inte ha rd frn personer som inte delar deras
trosvertygelse. Ungdomar med identitetsfrvirring har mycket religisa grubblerier och
tvivel, r sllan med i religisa samfund och undviker att ska rd frn andra.100
I slutet av 1960-talet brjade forskare oroa sig ver hur de materiella krafterna skulle pverka
ungdomen. Thomas Ziehe (1989) menar att ungdomar idag fristlls frn de traditioner som
prglat tillvaron fr tidigare generationer av unga och i stllet prglas ungdomarnas vrld av
marknaden.101 I jordbrukssamhllet var livet fr ungdomarna tydligt utstakat. Mjligheterna
att sjlv pverka sin livsbana var begrnsade. I dagens samhlle r detta frndrat och
95 Frisn, 62-63. 96 Larsson, 74. 97 Frisn, 62-63. 98 Frisn., 75. 99 Larsson, 49. 100 Frisn, 67. 101 Ibid. 69-70.
25
valmjligheterna har kat radikalt, vilket skapar nya problem som kad oskerhet och
existentiell ngest. Ziehe menar att senmoderniteten urholkar de traditionella livsvrldarna
och skapar en kulturell fristllning. Detta skapar kad reflexivitet, det vill sga bttre
mjlighet att analysera samhllet ur ett teoretiskt perspektiv och jmfra vra livsval med
andra mnniskors val.102 Anthony Giddens (1991) har ocks noterat att de modeller fr att
frst sig sjlv i frhllande till omvrlden som tidigare var sjlvklara, idag har frlorat mark.
Detta gr att identiteten blir mer individuell och personen fr strre ansvar fr den egna
identitetens hllbarhet, legitimitet och betydelse, vilket kan skapa en strre oskerhet. Dagens
ungdomar kan med andra ord inte som frr relatera till frldrarnas stt att hantera religisa
och existentiella frgor. De r fristllda frn traditionen och upplever en sorts existentiell
hemlshet. Samtidigt dom de traditionella tolkningarna frlorar mark, verskljs mnniskor
idag av alternativa tolkningar av livsfrgorna. Dagens kade resande, inte minst bland unga,
erbjuder mten med alternativa livstolkningar.103 Sverige har frndrats frn att ha varit ett
etniskt, sprkligt, kulturellt och religist homogent land till ett heterogent och mngkulturellt
samhlle. kad invandring och informations- och kommunikationsteknologins utveckling har
frstrkt dessa tendenser. Unga mnniskor kommer via Internet i kontakt med mnniskor,
kulturer och religioner frn alla delar av vrlden.104 Allteftersom ny information och
erfarenheter tillkommer, sker en sorts omkonstruktion av identiteten.105
Sverige r ett sekulariserat land, dr den institutionaliserade formen av religion fr allt mindre
betydelse. Trots detta har mnga svenska ungdomar ett intresse fr religions- och
livsskdningsfrgor och Magnus Hagevi (2002) ser tecken p att sekulariseringsprocess som
pgtt under mer n hundra r hller p att brytas. Att inte lika mnga konfirmerar sig idag
som tidigare och att f ungdomar deltar i gudstjnster betyder inte att ungdomars liv inte
innehller andlighet, religion och riter. I stllet har engagemanget i traditionella
trosinriktningar ersatts av andra riter som skapar gemenskap, mening och sammanhang.106
Det finns olika frklaringar till barns och ungas kade intresse fr religionsfrgor. Thomas
Luckmann menar att mnniskor har ett grundlggande behov av transcendens, men att
intresset fr de gamla religisa institutionerna har minskat. I stllet har intresset fr religions-
och livsskdningsfrgor kanaliserats frn det offentliga till det privata, privatreligiositet.
102 Larsson, 15. 103 Frisn, 69-70. 104 Larsson, 16. 105 Frisn, 69. 106 Ibid., 72.
26
Denna form av religiositet tycks passa mnniskor idag, inte minst ungdomar, som ofta r
ppna fr alternativa och nya frklaringar. Det r dock inte alla som tilltalas av den kade
valfriheten som finns idag. Somliga ser modernitetens relativisering av auktoritet och tradition
som ett problem och lockas drfr till religisa trossystem med tydliga normer och
vrderingar. Ytterligare en frklaring till det kade intresset fr religion bland unga kan vara
populrkulturen. Film, teater, bcker, serietidningar och musik har alltid prglats av ett
intresse fr religion och livsskdningsfrgor. Idag r populrkulturens inflytande mycket
stort och verk som Sagan om ringen, Star Wars och Harry Potter har frenat ungdomskultur
och religion. Populrkulturen har bidragit till att det blivit accepterat och trendigt att tala om
religion.107 Sekulariseringen har gjort att de religisa institutionerna har tappat kontrollen
ver hur deras traditioner och symboler anvnds. Medierna, populrkulturen och
konsumtionsvarorna har blivit nya miljer dr individen mter religisa riter, symboler och
myter.108
Fr unga invandrare r situationen komplex. Fr dem finns flera mjliga identiteter att
frhlla sig till: den religisa, den etniska, nationella och den omgivande (svenska). Olika
generationer i samma familj kan vrdera dessa identiteter olika, vilket kan skapa spnningar
mellan generationer. Oavsett etnicitet och religion finns hos alla ungdomar ett behov av att
ifrgastta sina frldrars tolkningar och normer. Unga muslimer upplever ofta slitningar
mellan majoritetssamhllets och frldrarnas frvntningar och krav, vilket gr att de mste
hitta ett eget stt att hantera situationen. Ett stt kan vara att bli sekulariserad, medan andra
vljer en tolkning av islam som de upplever som genuin, men som ofta har en ganska
konservativ karaktr.109 Detta innebr ett fjrmande frn kulturellt och geografiskt frgade
islamtolkningar och innebr ofta att barn kritiserar och ifrgastter frldrarnas tolkningar av
islam. Vissa sker sig till mer radikala grupper, vilket ocks kan ses som en protest mot svl
majoritetssamhllet som frldragenerationen.110 Andra unga muslimer skapar blandade
identiteter och anvnder olika i olika situationer, till exempel. i skolan eller moskn.111 Det
finns mellan 7 och 9 miljoner muslimer i Vsteuropa. En stor andel av dessa r barn och
ungdomar.112
107 Larsson, 18-20. 108 Larsson., 122. 109 Frisn, 73. 110 Larsson, 73-75. 111 Frisn, 73. 112 Larsson, 68.
27
4.2 Ungdomar och dden I brjan av 1900-talet var dden en del av vardagen. Mnniskor vrdades och dog hemma, de
srjdes hemma och begravningen genomfrdes av de nrmaste. I alla dessa led deltog barnen
och dden betraktades som ngot naturligt. Barnaddligheten var stor och mnga barn och
unga hade erfarenhet av att frlora ett syskon. Idag dr de flesta p sjukhuset, dr ocks de
flesta vistas nr de r svrt sjuka. De som dr r i regel gamla, bara 4 % av dem som dr r
under 15 r. Begravningen betraktas i regel som en angelgenhet fr vuxna och det talas om
dden i mycket omskrivande ordalag, som gr det svrt fr barn att ta till sig vad som hnt.
Dden saknas i vardagen fr barn och unga i Sverige. Den r desto mer nrvarande i
massmedia, men d betydligt mer brutal och skrmmande. Mediernas skildring av dden r
tydlig i barns lek och hos ungdomar erstts lekdden av dataspel, dr ddandet r ltt och sker
utan varken plga eller konsekvenser. Frn ca 12 r och uppt blir ddsbegreppet mer
differentierat och relateras till de filosofiska tankesystem om livet, dden och livet efter dden
som finns i det samhlle individen lever i. Livet efter dden kan betraktas som himmel och
helvete eller som vergngen till en annan dimension. Ofta finns en intensiv rdsla fr dden
och livet frefaller srbart.113 Svenska underskningar som gjorts visar att barns rdsla fr
den kroppsliga dden r tydligast i ldern nio till tolv r, medan tonrstidens ddstankar
domineras av den metafysiska ddsuppfattningen, religisa, filosofiska och kulturella
symboler. Ungdomarna mellan 12 och 18 r tnkte p anhrigas dd som sorg och saknad och
den egna upplevelsen av att vara dd beskrevs som tomhet och mrker. Den beskrivning av
livet efter detta som ungdomarna i studien gjorde baserades inte mycket p den kristna
religionens frestllningar om livet efter dden, utan snarare som en tillvaro som var befriad
frn de problem och svrigheter som fanns i jordelivet.114
Ungdomen r en tid att ska sin egen identitet och frigra sig frn frldrarna. Det r ocks en
tid d medvetenheten om den egna kroppen vxer fram. Allt eftersom tnkandet utvecklas och
nya knslor utvecklas blir det mjligt att frst vad ett ddsfall egentligen innebr p lng
sikt. Existentiella frgor fr allt strre betydelse.115
113 Tamm, Maare, Barn och rdsla, Studentlitteratur, Lund, 2003, 127-130. 114 Ibid., 136-138 115 Dyregrov, Atle, Sorg hos barn: en handledning fr vuxna, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007, 54.
28
5. METOD OCH GENOMFRANDE Metoden vi anvnt oss av fr att insamla data r en kvalitativ studie. Vi utfrde femton
strukturerade djupintervjuer med krnfrgor av ppen karaktr, vilket innebr att det har givits
en rad olika svarsmjligheter p intervjuernas vsentliga frgor.116 Utifrn detta har vi jobbat
med en stomme av frgor med fem olika teman, och sedan har vi varit fria att stlla
fljdfrgor utifrn de svar vra informanter gett. Vi har valt en kvalitativ studie med intervjuer
som metod, d vi anser att det passar vrt syfte bst. Vrt mne kan inte reduceras till ngon
som helst likformighet, och vi anser att ett mnskligt samtal r ndvndigt fr att vi ska f en
djupare insikt i vra informanters uppfattningar. Den kvalitativa metoden ger mjlighet att ta
reda p hur individer verkligen upplever ett fenomen och det finns ocks mjlighet att
reflektera och bygga vidare p de svar som ges. Underskningen riskerar inte att bli statisk,
utan mjligheten att uppn en dynamisk frstelse kar.117
Som metod fr att tolka vra data har vi anvnt oss av hermeneutisk tolkningsmodell. Med
hermeneutik menas att ska efter hur vrlden tolkas eller uppfattas, inte att ska en absolut
sanning om hur vrlden r.118 Den hermeneutiska tolkningsmodellen syftar till att beskriva
mnniskors livsvrld, genom att beskriva den mening de knyter till olika freteelser. Det r
innehllet i dessa frestllningar som r av intresse, hur mnniskor frestller sig olika
freteelser i vrlden, det vill sga inte hur vrlden r utan hur mnniskor frestller sig
vrlden.119 En hermeneutisk teori skall uttrycka en individs eller en grupp individers livsvrld.
Detta gr den genom att innehlla termer som beskriver hur individen eller individerna i
gruppen uppfattar sin situation. Dessa termer str i relation till varandra, fr att p s stt
uttrycka p vilket stt de olika uppfattningarna r relaterade till varandra.120 Vi har anvnt oss
av denna modell eftersom vi anser att det inte finns ngon objektiv sanning som besvarar vr
frgestllning. Vi vill uppn en kad frstelse fr hur vra informanter uppfattar och
upplever den verklighetsbild, som frgar deras syn p dden. Fr att f en struktur p vrt
arbete har vi kodat materialet utifrn ett antal rubriker eller huvudteman. Rubrikerna har vi
byggt p de frgor vi stllt och de svar vi ftt. Utifrn detta skte vi sedan likheter och
skillnader och med denna utgngspunkt har vi formulerat vr diskussion.
116 Krag Jacobsen, Jan, Intervju: konsten att lyssna och frga, Studentlitteratur, Lund, 1993, 99. 117 Hartman 118 Ibid., 106. 119 Ibid., 187. 120 Ibid.,188.
29
5.1 Tillvgagngsstt Vi valde att gra fem intervjuer med varje urvalsgrupp (kristna, muslimers och icke-troende),
sammanlagt femton intervjuer. Detta fr att f ett s representativt material som mjligt, men
samtidigt f det hanterbart under den tidsram som vrt arbete omfattar. Nr vi skte
informanter fick de sjlva definiera sin grupptillhrighet. Den som upplevde sig som muslim
kvalade in i den gruppen och s vidare. Vra informanter har sjlva valt att delta i vrt arbete,
och till att brja med gick vi ut med en allmn frfrgan att delta. Det visade sig dock under
arbetets gng att vi var tvungna att ge direkt frfrgan till ett litet antal av informanterna,
eftersom vi annars inte hade ftt fullt antal i vardera gruppen.
5.2 Urval och avgrnsningar Vi har valt att underska muslimers, kristnas och icke-troendes syn p dden. Orsaken till
valet av dessa grupper r att vi anser att de representerar tre huvudinriktningar i dagens
svenska samhlle. Kristendomen r vr kulturs huvudreligion, islam har vuxit sig stark tack
vare de senaste decenniernas invandring och i och med att vrt samhlle r s pass
sekulariserat anser vi att den icke-religisa gruppen r viktig.
Vi har ocks valt att inrikta underskningen mot unga vuxna, dels med tanke p vrt yrkesval
(gymnasielrare), men framfr allt p grund av ett genuint intresse av att ta reda p hur de
unga ser p dden.
Vi har valt att inte lgga ngot genusperspektiv i vr underskning. Vrt syfte r inte att
underska respektive kns syn p dden, utan vi vill bortse frn den aspekten och titta p
frgestllningen utifrn ett mer vergripande perspektiv.
5.3 Metodproblem Ett problem med vr underskning r att den riskerar att bli situationsspecifik, vilket innebr
att det kan vara svrt att uppn generaliserbar kunskap. Vi tycker nd att det r mjligt att
utifrn vra intervjuer se vissa mnster och dra slutsatser utifrn dessa. Ett annat problem r
mnets karaktr. En konsekvens av att dden inte r s synlig i dagens svenska samhlle, r
att vra informanter inte funderat ver vra frgor s mycket tidigare. Deras sikter vxte till
viss del fram under sjlva intervjun och ibland var de svar vi fick motsgelsefulla. Drfr var
det av srskilt stor vikt att vi inte styrde dem. Genom att vra frgor var ppna till karaktren
30
och vi stllde fljdfrgor, tycker vi dock att detta problem inte pverkade vr studie negativt.
Dremot var det en frdel att vara tv personer som intervjuade, eftersom vi drigenom i
mjligaste mn kunde undvika feltolkningar. Vi spelade ocks in intervjuerna, fr att kunna
lyssna p dem flera gnger och f en helhetsbild av vad informanterna verkligen tyckte. Detta
var en frdel, eftersom samtalen ofta hoppade mellan olika frgor. Alla frgor vi stllde r i
ngon mn beslktade och det r svrt att hlla isr dem.
Validitet och reliabilitet
Med validitet menas att en underskning mter det som den avser att mta. Reliabilitet
innebr att mtningen sker p ett tillfrlitligt stt. Liksom Trost121 anser vi att validitet och
reliabilitet r svra att faststlla i en kvalitativ studie. Men eftersom vi har haft likartade
frgor, som varit lnkade till vrt syfte, anser vi att reliabiliteten i underskningen r god
under de frutsttningar som finns i en kvalitativ studie. Vi anser att trovrdigheten i vr
studie r relativt hg, eftersom vi i enlighet med Trosts122 tankegngar, har tagit stllning i de
etiska frgorna nr vi utformat vr underskning och frskt att inte styra vra informanter i
deras svar.
5.4 Etiska vervganden Vi r medvetna att vi valt ett svrt och knsligt mne fr vr underskning. Att dessutom
intervjua unga vuxna frsvrar det ytterligare, eftersom de befinner sig i en utvecklingsfas
som gr att de mjligen r nnu mer srbara n ldre mnniskor. Vi valde att intervjua elever
p en gymnasieskola dr en av oss r yrkesverksam och vi r medvetna om att detta bde
kunde utgra en etisk fr- och nackdel. Frdelen r att det kan finnas ett uppbyggt frtroende,
vilket gr det tryggare fr informanten att svara p svra frgor. Nackdelen kan vara att
informanterna kan uppleva att de befinner sig i ett underlge i egenskap av elev.
Vi har valt att intervjua informanterna enskilt just p grund av den konfidentiella aspekten.
Under intervjun kan det framkomma saker som r privata och knsliga och inget de ska
behva dela med andra.
121 Hartman., 112-113. 122 Ibid., 114.
31
Under intervjuerna har vi valt att i samtliga fall vara tv intervjuande. Trost123 menar
visserligen att det kan innebra ett maktvertag fr vr del, men han ser ocks frdelar med
att vara tv om mnet r knsligt. Tv intervjuare kan komplettera varandra och bygga upp ett
frtroende. Vi tyckte ocks att det var bra att vara tv, eftersom vi d kunde vara extra
uppmrksamma p om frgorna blev fr knsliga fr informanterna. Genom att vi spelade in
intervjuerna kunde vi erbjuda informanterna fullstndig uppmrksamhet. Det var viktigt fr
oss att de knde att vi verkligen lyssnade, eftersom intervjuerna var djupt personliga och vi
fick ta del av saker som de vanligtvis inte pratar om.
Det har varit helt frivilligt att delta i vr underskning. Vi har noga informerat, bde skriftlig
och muntligt, om vad intervjuerna kommer att behandla Vi har ocks klartgjort fr
informanterna att det inte kommer att vara mjligt att identifiera vad de sagt under
intervjuerna, utan vi kommer anvnda fingerade namn och har i vrigt tystnadsplikt.
Trost124 menar att man inte ska vara orolig att frga knsliga saker men vi har medvetet ltit
bli att g fr djupt in p privata aspekter av dden eftersom vi upplever att tiden fr vrt
arbete varit knapp och vi inte velat stta i gng knslomssiga processer som vi sedan inte
hinner ta hand om och avsluta. Vissa av informanterna kommer frn krigsdrabbade omrden
och har troligen sett dden p nra hll, men vi valde att inte frga ingende om deras
erfarenheter av dden.
6. RESULTAT Vi redovisar resultaten frn de kristna intervjuerna frst, drefter de muslimska och
avslutningsvis de icke-troende. Intervjuerna presenteras under respektive rubrik; Tillvaron
efter dden, Religionssocialisation, Samtal om dden, Rdsla fr dden och Ddens inverkan
p livet.
123 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 3:e uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005, 46 124 Trost, 48
32
6.1 Kristna
Tillvaron efter dden
Olle
Olle tycker att det r svrt att veta vad som hnder efter dden. Dremot r han vertygad om
att det inte tar slut utan att han kommer att hamna ngon annanstans. Han tror att den dde
hamnar i ett slags himmelskt tillstnd fram till den yttersta dagen, d den framtida hemvisten
avgrs. De som har valt att tro p Gud fr komma till en ny vrld, men han har ingen aning
om hur denna vrld kommer att se ut eller bli. Han tror inte att det r meningen att mnniskan
ska veta detta. Olle tror inte p en himmel med moln, ven om han tycker att det vore kul. Fr
dem som inte tagit till sig det kristna budskapet kan det ta slut, ven om Olle hoppas att de
beviljas en chans att vlja tron efter att de har dtt. Olle r skeptisk till att det finns ett helvete,
men han tror p en sorts kontrahimmel.
Det kanske r att det bara blir svart nr man dr. Det blir
ngon form av helvete det ocks, det skulle vara tungt.
De som har varit kristna eller bett jttemycket p sin
ddsbdd kommer frmodligen till ngon form av himmel,
dr de fr leva ett lyckligt liv, inte som det liv vi har hr.
Eva
Eva tror p ett liv i himlen efter dden, men de som inte tror p Jesus budskap kommer inte
dit, utan till det hon kallar det smre stllet. Hennes bild av himlen r att det r en plats
utan sorg och smrta, en ganska fridfull plats. Helvetet tycker hon dremot att det r svrt att
beskriva, men det r motsatsen till himlen, ett smre stlle. Livet efter dden fortstter direkt,
enligt Eva, men det kan finnas en mellanplats innan Jesus kommer tillbaka. Hon tror att han
ska komma tillbaka en gng till och d skapas en ny himmel och en ny jord.
Det lter lite dramatiskt med himmel och helvete, men det
r s jag tycker.
33
Anna
Anna tycker att det r svrt att veta vad som hnder efter dden. Hon tror p en himmel utan
ondska, men hon r tveksam till hur hon ska frhlla sig till helvetet. Hon tror att det finns en
mrk sida, men denna uppfattar hon inte som en brinnande sj av svavel eller som i tecknade
filmer, dr mnniskor hamnar i helvetet och brinner upp. Den Gud hon knner gr inte s och
hon hoppas att han r barmhrtig och inte lter dem som hamnar i helvetet ha det s hemskt.
Att hon nd till viss del kper svavelbilden tycker hon knns hemskt och trngsynt. Hon
har lst om ett perspektiv i Bibeln, som innebr att de som hamnar i helvetet kommer att
frgras, de brinner upp som ett hstr. Fr att beskriva situationen fr dem som hamnar i
helvetet anvnder hon sig av en liknelse om en alkoholist som vljer alkoholen. ven om det
finns bakomliggande orsaker i samhllet som gr att alkoholisten dricker, s vljer han sjlv
att dricka och vill inte att hans alkohol ska tas ifrn honom. Det r s hon ser p mnniskorna
som hamnar i helvetet. Egentligen har de ftt vad de har nskat, ven om hon tycker att det
lter fruktansvrt att sga s. Ju lngre en mnniska gtt p en vg, desto svrare tror hon att
det r att vika av. Anna tror drfr inte att de som valt den vgen kommer att vilja komma till
himmelriket, men drren dit r ppen.
I himmelriket omges mnniskan av sin slkt och andra dda mnniskor, enligt Anna. Dr
finns inget ont, utan alla fr leva i harmoni. Hon knner till mnga bilder av himlen, till
exempel att himlen r en plats med stora guldslott, men hon vet inte om hon tror p alla dessa
bilder. Det finns mycket som hon tycker kan tolkas olika, men hon tror att mnniskan har en
sjl som vandrar vidare. Anna tycker att det r svrt att veta vilka mnniskor som hamnar i
himlen och vilka som hamnar i helvetet. Hon tror inte att bara uttalat kristna kommer till
himlen, eftersom det finns mnga som inte har hrt talas om kristendomen. Det skulle vara
vldigt orttvist om de hamnade p det smre stllet p grund av okunskap, tycker hon. Som
exempel lyfter hon fram Noa, som aldrig hrt talas om Jesus, men nd fick sina synder
frltna. Drfr r det viktigt fr henne att inte dma nu. Alla handlingar kan frltas, anser
Anna. Vad fasansfullt mnniskan n har gjort, kan hon bli rddad om hon bara tror i sitt
hjrta.
Jag tror nd att det finns en vldigt ljus sida, dit man kan
komma, typ ett himmelrike dr det inte finns ngon ondska.
Det str vl att sger du att Jesus r din frlsare s har du
en plats i himmelriket.
34
Drren r inte lst frn himmelrikets sida, utan det r de
som sjlva har lst drren frn andra sidan.
Jag hoppas nd att Gud r s barmhrtig, att han inte
lter dem ha s jttehemskt
Petra
Petra tror att hon kommer till himlen nr hon dr. I himlen tror hon att det r ljust och hon fr
trffa dem hon knde i livet. Dr finns nglasng, evig gldje och inga trar. P
religionslektionerna har hon trffat en prst frn Svenska kyrkan. Prsten sade att de troende
kommer till himlen med Gud och de som inte r kristna kommer till en himmel utan Gud.
Petra tror att det r som prsten sger. Hon vet inte riktigt hur det r i himlen utan Gud, men
kanske r det ungefr som i himlen, men utan Guds nrvaro. ven icke-troende kommer
enligt detta synstt till ett bra stlle efter dden. Det knns bra fr henne att tnka s, med
tanke p alla hon knner som inte r kristna; klasskompisar och andra kompisar. Petra hade
funderat ver detta problem tidigare och tyckte att kndes jobbigt att tnka att hennes icke-
troende vnner ska ner till helvetet. Hon knde att hon borde f med dem p tget, men
vissa vill inte tro och det kan hon inte gra ngot t. Hennes konfirmationsprst hvdade att
de troende kommer till himlen och de andra till helvetet. Han mlade upp en bild med eld, en
varm och hemsk plats som hon inte vill att ngon ska behva genomlida. Idag tror hon inte att
det r s, den bilden kndes inte bra fr henne. Petra vet inte riktigt hur Bibeln beskriver
helvetet, men hon har en egen bild. Hon skulle vilja ha ett annat ord fr helvete, eftersom hon
tycker att det lter s hemskt. Med en klasskompis har hon diskuterat vad som hnder om en
troende mrdare dr. De kom fram till att han kommer till himlen, medan en icke-troende
mrdare, som lever ett gott liv efter mordet, kommer till helvetet. Enligt Petra r tron r
avgrande fr vem som kommer till Gud, Gud rddar den som tror.
Man fr vara med eller utan Gud, men det behver inte
vara dligt fr det. Att det heter helvetet lter jttehemskt.
Det kan ju bli svart och tomt ocks, men jag tror att jag
kommer till ett bra stlle.
35
Moa
Moa tror att hon kommer till himlen nr hon dr, men hon betonar att det inte r sky utan
heaven hon menar. Vad himlen innebr vet hon inte riktigt, men hon tror att det kommer att
bli bttre n vad det r hr. Detta innebr inte att hon gr omkring och lngtar efter att d,
men hon knner sig trygg. Gud r godhet och hon tror att hon fr komma till godhet nr hon
dr. Alla som tror kommer till himlen enligt Moa. Det spelar ingen roll vad mnniskan har
gjort hr p jorden. En troende mrdare kommer till himlen, eftersom Gud frlter allt vi gr.
Hon har funderat ver var de andra hamnar, men hon tycker att det r svrt att veta. Kanske
blir de kvar p jorden, i den hr ytliga ondskefulla vrlden och fr nya chanser, tror hon. Hon
tror ocks p ett helvete, dit de som inte tror kommer. Det kanske inte r jttedligt dr, tnker
hon, men ngot saknas. I helvetet finns ondska, vilket inte finns i himlen. Nr hon var liten
funderade hon mycket ver hur det dr med lder fungerar i himlen. Det hnder att hon
funderar ver det idag ocks.
Den som tror p honom kommer inte att g under utan ha
evigt liv.
Man behver inte gra mer n att tro.
Kommer vi att vara barn och frldrar i himlen? Kommer
vi att vara vran familj?(---) Men jag tror inte att
begreppet lder kommer att finnas eller spela s stor roll.
Religionssocialisation
Olle
Olle r fdd i en kristen familj och valde i samband med konfirmationen att ocks tro p det
krist