Betydelsefulla faktorer för

empowerment inom omvårdnad

Stina Segerfeldt

Welinton Vásquez Tenazoa

Examensarbete vårdvetenskap 15 hp

Vårterminen 2010

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Examensarbete vårdvetenskap 15 hp

BETYDELSEFULLA FAKTORER FÖR EMPOWERMENT INOM

OMVÅRDNAD

Stina Segerfeldt

Welinton Vásquez Tenazoa

SAMMANFATTNING:

Användning av begreppet empowerment har ökat sedan mitten av 80-talet i olika

sammanhang som till exempel inom politik, socialarbete, bland aktivister, lobbygrupper och

inte minst inom omvårdnad. Som begrepp relaterat till hälsa definieras empowerment som en

möjlighet för patienten att genom ett ömsesidigt utbyte av idéer med vårdpersonal öka

resurser och möjligheter att fatta beslut för att åstadkomma positiva förändringar med

betydelse för patientens hälsa. Denna litteraturstudie belyser faktorer som är betydelsefulla

för patientens känsla av empowerment under sin sjukhusvistelse. Elva vetenskapliga artiklar

från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo valdes ut och granskades. Resultatet visade

fyra faktorer som är betydelsefulla för patientens möjlighet att uppnå empowerment. En god

relation mellan patient och sjuksköterska visade sig vara en faktor som ger förutsättningar för

patienten att använda sig av sin inre styrka och uppnå empowerment. Kommunikationen

mellan sjuksköterska och patient ligger till grund för en bra vård och tillsammans med

delaktighet och stöd framkom det vara betydande faktorer för att öka patientens känsla av

empowerment under sin sjukhusvistelse. Genom att vi som sjuksköterskor får en förståelse för

vilka faktorer som har betydelse för patientens känsla av empowerment samt hur detta

påverkar patientens hälsa under sjukhusvistelse kan vi också minska patientens lidande.

Nyckelord: empowerment, patient- sjuksköterskerelation, kommunikation, delaktighet

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING .......................................................................................... 1

1.1 Identifiering av problemområde ................................................................. 1

2 BAKGRUND .......................................................................................... 1

2.1 Empowerment ............................................................................................ 1

2.2 Vårdrelation ............................................................................................... 2

2.3 Lidande ..................................................................................................... 3

2.4 Problemformulering .................................................................................. 4

3 SYFTE .................................................................................................... 4

4 METOD .................................................................................................. 4

4.1 Inklusionskriterier ...................................................................................... 4

4.2 Exklusionskriterier ..................................................................................... 4

4.3 Sökningsförfarande .................................................................................... 4

4.4 Kvalitetsgranskning .................................................................................... 4

4.5 Dataanalys ................................................................................................. 6

4.6 Etiska aspekter ........................................................................................... 7

5 RESULTAT ........................................................................................... 7

5.1 Patient- sjuksköterskerelation ..................................................................... 7

5.2 Kommunikation .......................................................................................... 8

5.3 Delaktighet ................................................................................................. 9

5.4 Stöd ............................................................................................................ 10

6 DISKUSSION ........................................................................................ 11

6.1 Metoddiskussion ....................................................................................... 11

6.2 Resultatdiskussion ..................................................................................... 12

7 SLUTSATSER ........................................................................................ 16

8 REFERENSER ....................................................................................... 18

BILAGA

Artikelmatris

1

1. Inledning

1.1 Identifiering av problemområde

Sjuksköterskan är en av de viktigaste personer som ingår i vårdrelationer med patienter under

deras vistelse på sjukhus. Att sjuksköterskan inte gör patienten delaktig i vården, samt att

patientens egen makt inte tas till vara under sjukhusvistelsen är något som vi har upplevt

under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Detta har väckt vår nyfikenhet över vilka

faktorer som påverkar patientens delaktighet och känsla av empowerment under sin

sjukhusvistelse. Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003) skriver att

vårdandets syfte är att reducera eller lindra lidande och skapa en miljö där patienten känner

välbefinnande. Enligt Eide och Eide (2009) är vårdgivarens mål att förstå patientens behov av

vård, samt för att uppnå bästa resultat, göra patienten delaktig i omvårdnadsprocessen. Detta

styrks även i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som anser att vården ska bygga på

respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av

trygghet i vård och behandling. Dessutom ska vård och behandling så långt som det är möjligt

utformas och genomföras i samråd med patienten.

Brist på delaktighet, osäkerhet samt rädsla för överraskningar ger upphov till lidande enligt

Eriksson (2003). I den etiska koden för sjuksköterskor, International Council of Nurses (ICN

2005) uttrycks det bland annat att sjuksköterskan bör lindra lidande samt ge patienten den

information och de förutsättningar denne behöver för att ge sitt samtycke för vård och

behandling.

2. Bakgrund

2.1 Empowerment

Empowerment som begrepp började dyka upp i Sverige i början av 1980 talet. Det finns inte

något svensk ord som är jämförbart med begreppet empowerment (Brattberg 2003). Enligt

Nationalencyklopedin (2010) härstammar empowerment från engelska språket. Encyclopedia

Britannica online (2010) definierar empowerment som en böjning av verbet empower som

betyder att möjliggöra, samt att ge eller delegera makt att bestämma. Empowerment har blivit

ett allt mer använt begrepp i många olika sammanhang som till exempel inom politik, vård,

socialarbete, samt bland aktivister och lobbygrupper (Askheim & Starrin, 2007).

Empowerment som begrepp är svårt att definiera trots sitt breda användningsområde. Inom

vården är de centrala principerna i begreppet empowerment patientens delaktighet och att bli

sedd som expert (Chambers & Thompsom 2008). Nutbeam (1998) beskriver empowerment

2

som en process vilken ger människor kontroll över beslut som handlar om deras hälsa. Cheryl

och Gibson (1991) menar att frånvaron av empowerment leder till maktlösthet, hjälplöshet,

hopplöshet, alienation, förtryck samt förlust av kontroll över sin egen situation. Moula (2009)

och Nationalencyklopedin (2010) hävdar att vid användning av empowerment i undervisning

handlar det om att stärka individens självständighet med syfte att denne själv ska kunna fatta

beslut över sin situation. Brattberg (2003) beskriver empowerment som möjlighet och

förmåga att påverka sin egen livssituation. För patienten handlar empowerment om att ha eller

få möjlighet att vara med och bestämma över sin egen vård och rehabilitering. Inom

omvårdnad innebär begreppet empowerment positiva termer som makt, kraft, självkänsla,

stolthet och medbestämmande. Vårdpersonalens förhållningssätt är viktigt för att ge patienten

mod och makt som därmed leder till en känsla av empowerment hos patienten. Syftet med

empowerment är enligt Brattberg (2003) att framkalla en öppen och tillåtande omgivning som

underlättar patientens medbestämmande, engagemang och kontroll. Vi anser att Brattbergs

definition av empowerment kan användas inom omvårdnad och därmed ge goda möjligheter

att göra patienten delaktig i sin egen vård med hjälp av alla ovan nämnda positiva termer som

ingår i begreppet. Eftersom det inte finns något jämförbart ord i svenskan av empowerment,

kommer ordet empowerment även i fortsättningen användas i sin engelska form i vårt arbete.

2.2 Vårdrelation

Begreppet vårdrelation är ett fackbegrepp som är grunden i all omvårdnad och en

förutsättning för den (Björck & Sandman, 2007). Enligt Dahlberg et al., (2003) innebär

vårdrelation en god vård som har möjlighet att erbjuda minskat lidande samt öka

välbefinnande för patienten. Björck & Sandman (2007) beskriver vårdrelation som en relation

mellan en människa i egenskap av patient och en människa i egenskap av professionell

vårdare inom någon form av vårdverksamhet. En vårdrelation innebär en närvarohållning som

bygger på det mänskliga mötet, där vårdaren har ansvaret för vårdrelationen. Björck &

Sandman (2007) delar in vårdrelationen i fyra typer: som vårdande relation, relation som kan

bli vårdande, frånvaro av denna relation och en icke-vårdande relation. De två sistnämnda kan

betecknas som vårdlidande. Ett vårdande möte kan bringa hälsa medan ett annat möte kan

minska känslan av hälsa. Kasén (1994) sammanfattar begreppet vårdrelation enligt följande:

vårdrelationen uppstår i vårdmiljö, det finns en förpliktelse i vårdrelationen, ett löfte om vård

till patienten, innehållet i själva vårdrelationen är patientens berättelse som vårdaren blir

delaktig i och som gör att de båda kan växa och utvecklas som människor .

3

Även i Joyce Travelbees relationsteori (Kirkevold, 2000) är den mellanmänskliga processen i

fokus i omvårdnaden. Teorin bygger på den mellanmänskliga kontakten som ska ligga till

grund för god omvårdnad där varje individ ska ses som unik och oersättlig. För att

överhuvudtaget förstå omvårdnad och dess innebörd är det ett måste att förstå vad som sker i

den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient samt vilken betydelse det

har för patientens hälsotillstånd. Travelbee tar avstånd från den generaliserande människosyn

som det innebär att benämna människor; patient och sjuksköterska. Användning av dessa

begrepp, menar Travelbee, leder bara till en förenkling som förvandlar människor till

stereotyper. Den mellanmänskliga relationen kan bara förekomma då människor visar sin

mänsklighet och detta kan inte ske om vi har stereotypa roller. Travelbee delar in vägen till att

nå målet, den mellanmänskliga relationen, i fem faser vilka bygger på varandra i en bestämd

ordning. Följande faser ingår; det första mötet, framväxt av identiteter, empati och sympati

vilka slutligen kan leda till den sista fasen som består av en ömsesidig förståelse och kontakt.

Kommunikation ligger till grund för den mellanmänskliga relationen och är ett viktigt

instrument för att uppnå den sista fasen. Enligt Travelbee består kommunikation av en

ömsesidig process som innefattar både verbala och ickeverbala signaler och som antingen kan

mildra eller öka patientens känsla av isolering och ensamhet. Omvårdnadens mål enligt

Travelbee är att hjälpa patienten att klara av sjukdom och lidande och finna en mening i sina

upplevelser. Detta kräver att sjuksköterskan har insikt och kunskap i att förstå och identifiera

patientens behov (Kirkevold, 2000) .

2:3 Lidande

Den ursprungliga betydelsen av ordet patient är ”den lidande” (Eriksson, 2003). Lidande kan

vara ett steg i att övervinna oro och ångest. Lidande kan utgöras av en människas ofrihet. Det

lidande som människor orsakar varandra kallar Eriksson för det dolda lidandet, vilket har sin

grund i mänskliga relationer. Det dolda lidandet kan uppstå omedvetet av en människa, men

är alltid en kränkning av den andres värdighet, att inte bekräfta den andra som fullvärdig

människa (Eriksson, 2003). Redan Nightingale uppmärksammade att patienter inte bara lider

av själva sjukdomen utan också av brister och försummelser i vården. Ett lidande som vållar

patienter i vården, utöver det lidande som sjukdomen och behandlingen kan ge, definieras

som vårdlidande (Kasén et al., 2008). Vårdlidande finns i många olika former men kan

sammanfattas i följande kategorier; kränkning av patientens värdighet, fördömelse och straff,

maktutövning samt utebliven vård. Vårdlidande kan lindras genom att patienten är

informerad, delaktig och får svar på de frågor som patienten har och på så sätt känner ett

4

medansvar som människa (Eriksson, 2003). Kasén et al., (2008) menar att vårdlidande är det

meningslösa lidandet som är oförenligt med vårdandets historia och grund, det vill säga att

lindra lidande. Vårdlidandet uppkommer i relationen till vårdpersonalen och kan medföra att

patienten känner utanförskap samt tappar tillit. Detta kan i sin tur leda till svårigheter att

skapa nära mellanmänskliga relationer och vårdrelationer. Kasén et al.,(2008) visar att

vårdlidandets uppkomst kan relateras till de tre olika nivåerna, vårdorganisation, vårdkultur

och vårdrelation.

2:4 Problemformulering

Vi upplevde under vår VFU att patienten inte gjordes delaktig i sin egen vård. Brist på

delaktighet, osäkerhet samt rädsla för överraskningar ger upphov till lidande enligt Eriksson

(2003). Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att göra patienten delaktig i

omvårdnadsprocessen (Eide & Eide 2009). Vi anser att det är av stor vikt att patientens

känsla av empowerment främjas samt att dennes delaktighet tas till vara under hans/hennes

sjukhusvistelse för att undvika vårdlidande.

3. Syfte

Att belysa faktorer som var betydelsefulla för patienters känsla av empowerment under

sjukhusvistelse.

4. Metod

4.1 Inklusionskriterier

Denna studie är en systematiskt litteratrstudie . Artiklar inkluderade i studien var peer rewiew

granskade, publicerade från år 2000 och framåt och innefattar vård av patienter på sjukhus.

Inklusionskriterier valdes ut för att stämma överens med vårt syfte detta enligt Granskär &

Höglund – Nielsen (2008).

4.2 Exklusionskriterier

Artiklar baserade på studier i länder där vården är uppbyggd på ett strukturellt sätt som skiljer

sig från de flesta europeiska länder vad det gäller sjuksköterskans förutsättningar för

omvårdnad har exkluderat, en artikel från Kina exkluderades.

5

4.3 Sökningsförfarande

Artikelsökningen ägde rum under perioden 2010-01-22 till 2010-02-07. Sökningarna gjordes

systematiskt i omvårdnadsrelevanta databaser så som Cinahl, PubMed och PsycINFO (se

tabell nedan). Vid ett tillfälle kontaktade vi bibliotekarien på Linnéuniversitetet med ändamål

att ytterligare få hjälp med ämnesord och sökförfarande. Sökord valdes ut för att matcha vårt

syfte och varierade beroende på vilken databas vi gjorde sökningar i. Friberg (2006) menar att

sökning av vetenskapliga artiklar ska ha en utgångspunkt utifrån det valda faktum (syfte eller

problemområde) för att formulera lämpliga sökord. Sökordetermerna valdes utifrån förslag av

varje sökmotors ämnesordlista. Vid användning av Cinahl användes Cinahl Headings, i

PubMed användes MeSH-terms och i PsycINFO användes Thesaurus, dessa gav oss de termer

som passade bäst i respektive sökmotor. Sökhistorik är en av de grundläggande söktekniker

som Friberg (2008) beskriver och som vi använde under vår artikelsökning. Detta utgörs

genom en frisökning av de enskilda sökorderna. Därefter, när vi ansåg ha fått fram de mest

adekvata sökorden, kombineras dessa med varandra. Vi valde ut 13 artiklar för

kvalitetsgranskning och av dessa valdes 11 ut för analys.

Tabell 1 över sökförfarande

CINAHL från 100122–100207

Sökord Antal

träffar

Lästa

abstrakt

Valda artiklar

utifrån abstrakt

Valda artiklar till

kvalitetsgranskning

1.Nurse-patient relations

2.Empowerment

3.Communications

4..Patient education

1 AND 2 AND 3

2 AND 4

1 AND 2

11991

5476

39173

16908

41

136

131

0

0

0

0

41

17

105

0

0

0

0

7

4

5

0

0

0

0

3

3

2

6

PUBMED från 100122–100207

Sökord Antal träffar Lästa abstrakt Valda artiklar

utifrån abstrakt

Valda artiklar för

kvalitetsgranskning

1.Power

2. Patient

participation

3. Nursing

1 AND 2 AND 3

148

20

80

105

0

0

0

105

0

0

0

4

0

0

0

2

PsycINFO

Sökord Antal träffar Lästa abstrakt Valda artiklar

utifrån abstrakt

Valda artiklar för

kvalitetsgranskning

1. Empowerment

2. Patient

1 AND 2

2266

47 385

74

0

0

74

0

0

4

0

0

3

4.4 Kvalitetsgranskning

Vid kvalitetsgranskningen av aktuella artiklar har vi använt oss av Forsberg och Wengströms

(2008) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Vi valde ut 16 av 18 ja och nej frågor ur

granskningsmallen som var relevanta för att få en översikt av kvalitet på våra artiklar. De två

sista ja och nej frågorna ur kvalitetsgranskningsmallen valdes bort då vi inte såg dem som

relevanta för att bedöma kvaliten på våra artiklar. Frågorna besvarades med ja eller nej. För

att uppfylla kriterierna för hög kvalitet skulle 14 av 16 frågor besvaras med ja. För medelhög

kvalitet krävdes från 10 till 13 ja samt för låg kvalitet 9 ja- svar eller färre. För resultat av

kvalitetsgranskningen se artikelmatrisen i bilagan.

4.5 Dataanalys

Enligt Forsberg och Wengström (2008) innebär en systematisk litteraturstudie att utföra en

systematisk sökning samt kritisk granskning av en redan befintlig forskning inom ett valt

område som sedan sammanställs till ett nytt resultat. I denna systematiska litteraturstudie

valdes totalt 11vetenskapliga artiklar ut för analys. Enligt Forsberg och Wengström (2008)

syftar analys av kvalitativ forskning till att beskriva, förstå, förklara och tolka. Artikel

7

granskningen inspirerades av Lundman, Hällgren- Graneheims(2008) metod för kvalitativ

innehållsanalys med induktiv ansats. Detta innebar att artiklarna först lästes i sin helhet, sedan

granskades de i detalj och skillnader och likheter i texten identifierades enskilt av oss båda.

Därefter diskuterade vi de framtagna resultaten med varandra och frekvent återkommande

faktorer i artiklarna bildade våra rubriker Genom att vi har använt teman/faktorer som

underrubriken av det resultat som vi har funnit har vi sedan skapat en helhet.

4.6 Etiska aspekter

I denna studie har endast vetenskapliga artiklar som genomgått en etisk prövning analyserats

och kvalitetsgranskats. Etiska aspekter som vi har uppmärksammat i samtliga artiklar är

frivilligt deltagande vilket innebär att deltagarna när som helst kan avbryta och drar sig ur

studien samt att använt material makuleras (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Samtliga

artiklar i studien kommer att arkiveras och förvaras under tio år, detta är enligt Forsberg och

Wengström (2008) ett krav för en litteraturstudie. Artiklarnas resultat samt sökförfarande

redovisas öppet detta enligt Vetenskapsrådet (2010) för att forskning ska kunna granskas och

upprepas.

5. Resultat

Fyra faktorer visade sig ha betydelse för patientens upplevelse av empowerment. Dessa var;

patient och sjuksköterskerelation, kommunikation, delaktighet samt stöd. Resultatet från

litteraturstudien presenteras under rubriker som motsvarar dessa.

5.1 Patient- sjuksköterskerelation

En trygg relation mellan sjuksköterska och patient visade sig ge goda förutsättningar för

patienten att använda sig av empowerment (Henderson, 2002; Wåhlin, Ek & Idvall, 2006;

Wåhlin, Ek & Idvall, 2009). Samspelet mellan sjuksköterska och patient är grunden för

patientens känsla av trygghet och delaktighet. Samspelet bygger på att sjuksköterskan blir

personligt engagerad och ser individen bakom patientrollen, vilket gör patienten delaktig från

början och leder till att patienten får ett eget ansvar i vårdprocessen (Sahlsten, Larsson,

Lindencrona & Plos, 2004). Ett ömsesidigt förhållande av förtrolighet och ömsesidig respekt

mellan sjuksköterska och patient, där patienten kan känna sig bekväm, känna gemenskap och

bli bemött som en jämbördig, visade sig vara betydelsefullt för patientens möjlighet att uppnå

8

empowerment. Tid och uppmärksamhet var incitamentet för en god relation (Wåhlin et al.,

2009; Kettunen, Poskiparta & Liimatainen, 2001). I en studie som belyser makt- obalans

mellan sjuksköterska och patient beskrivs att för en god relation mellan sjuksköterska och

patient ska råda, är det viktigt att sjuksköterskan gör allt för att utjämna makt- obalansen. För

att uppnå en god relation mellan sjuksköterska och patient bör sjuksköterskan dela med sig

information och anpassa denna till patientens kunskapsnivå och på så sätt ha en öppen

kommunikation med patienten (Henderson, 2002).

5.2 Kommunikation

Kommunikation är en förutsättning för en god relation mellan sjuksköterska och patient och

också en förutsättning för aktivt deltagande i den egna vården för patienten. För att skapa

kommunikation mellan patient och sjuksköterska krävs kontakt, dialog och respekt (Sahlsten

et al., 2004). Tveiten & Mayer (2009) menar att dialogen mellan sjuksköterska och patient

ligger till grund för en bra vård. Kettunen et al., (2001) beskriver vidare att sjuksköterskans

färdighet vid ett samtal med patienten är viktig för att förmedla empowerment till patienten.

Sjuksköterskan bör i samtalet med patienten visa lugn och ställa frågor på ett trevande sätt i

lugn takt med pauser samt vara uppmärksam på patientens icke verbala kommunikation.

Kettunen et al., (2001) framhåller att de val av frågor som sjuksköterskans ställer till patienten

är betydelsefulla för att uppnå empowerment. ”Open-ended-questions” är frågor som

uppmuntrar patienten att prata och delta för att lösa bekymmer, dessa typer av frågor kan

användas för att utforska patientens känslor kring ett ämne. ”Open-ended-questions” kan

användas på olika sätt beroende på situation, exempelvis då en patient ska läggas in på

sjukhus. Ett exempel på en fråga kan vara ” Har du någon slags föreställning om hur det är att

vara inlagd på sjukhus? ” . Även sjuksköterskans trevande sätt att ställa frågor gör det enligt

Kettunen et al., (2001) lättare för patienten att dela med sig och berätta om sin oro för

sjuksköterskan. Detta tillvägagångssätt kan fungera som en strategi för att uppnå en känsla av

empowerment hos patienten (Kettunen et al., 2001).

Information och kommunikation visade sig vara en faktor som leder till empowerment i sju

artiklars resultat (Hage & Lorensens 2005; Henderson, 2002; Kettunen et al., 2001; Sahlsten

et al., 2004; Tveiten & Meyer, 2008; Wåhlin et al., 2006, 2009). Patienter är i behov av

medicinsk vård och information innan de kan känna sig trygga att fatta beslut som rör deras

vård menar Henderson (2002). Henderson visade att det fanns sjuksköterskor som var villiga

att dela information med patienten och samarbeta med dem som partners om deras

9

hälsotillstånd var bra nog och patienten önskade detta. Patienterna som deltog i studien

berättade att när de var fullt informerade om vad som hände kände de sig bekväma med att ta

initiativ för att fatta beslut som handlade om deras vård. Patienten kände dock att de sällan

hade adekvat information och trots att sjuksköterskorna visste att de skulle arbeta för att ge

varje individ den information de behövde gjordes inte detta (Henderson, 2002). Enligt

Sahlsten et al., (2004) utgör information basen för att patienten ska kunna göras delaktig i sin

egen vård och uppnå empowerment.

Enligt Wåhlin et al., (2006) visade det sig att intensivvårdspatienter, på grund av deras

tillstånd, inte kunde eller orkade ställa frågor och kommunicera med vårdpersonalen. Därför

var det extra viktig att informera patienterna. Att informationen var anpassad till patienten,

var kontinuerlig och med positiva inslag, samt följdes upp, påverkade patientens känsla av

trygghet och egenmakt. Genom information från vårdpersonalen kunde patienter på

intensivvårdsavdelningar förstå sin situation bättre. Vetskapen om vad som skulle ske och vad

som planerades fick patienten att känna någon slags kontroll över sitt eget liv som ökade deras

känsla av att vara delaktiga i sin vård (Wåhlin et al., 2006, 2009). Då sjuksköterskan delar

med sig av sin kunskap, inte genom att berätta vad som var det rätta, men genom att berätta

och ge saklig information, gavs patienten möjlighet att tänka och fatta beslut om sin egen

vård. I patientens beslutsfattande process bör sjuksköterskan dela med sig av sin

professionella kunskap med syfte att lägga en grund för väl avvägda beslut för patienten

(Sahlsten et al., 2004) Enligt Tveiten och Meyer (2008) framkom förslag om hur patienten

skulle kunna göras mer delaktig i vården. Genom att ta reda på patientens behov samt att

berätta för patienten om deras ansvar för sin egen vård kan patienten göras delaktig i denna.

Hage & Lorensen (2005) beskriver ett antal pedagogiska insatser för att underlätta

empowerment hos svaga äldre patienter. För att underlätta känslan av empowerment hos dessa

patienter bör sjuksköterskan lyssna på dem och vara villig att respektera deras erfarenheter,

värden och intressen. Äldre patienter som är inlagda på sjukhus känner sig ofta främmande

och maktlösa på grund av sjukdomen i sig, den medicinska utrustningen och den medicinska

terminologin, vilket kan göra att de upplever en brist på kontroll. Sjuksköterskans

kommunikativa kompetens är i en sådan situation viktig för att informera patienten om

situationen de befinner sig i. Genom att sjuksköterskan ger information anpassad efter

patientens behov, kan patienten uppleva subjektivt välbefinnande i sin nya situation och nå

empowerment (Hage & Lorensen 2005).

10

5.3 Delaktighet

I flera studier (Kettunen, Poskiparta & Päivi 2003; Tveiten & Meyer, 2009; Wåhlin et al.,

2006) framkom att patientens delaktighet var en betydande faktor för patientens känsla av

empowerment. Att göra intensivvårdspatienter delaktiga kunde handla om basala saker som

val av sängposition och personlig hygien. Att bli tagen på allvar, och att bli lyssnad på visade

sig också vara mycket betydelsefullt för patientens känsla av kontroll över situationen

(Wåhlin et al., 2006). Genom att vårdpersonalen delar med sig av sin professionella kunskap

till patienten kunde patienten göras delaktig i sin vård och på så sätt uppnå en större grad av

empowerment (Tveiten & Meyer, 2009). Även Kettunen et al., (2003) beskriver patientens

delaktighet som centralt i empowerment processen. Genom delaktighet ska sjuksköterskan

förmedla empowerment till patienten. Vid samtal med patienten är det av stor betydelse hur

sjuksköterskan ställer sina frågor till patienten. Ketunnen et al., (2003) beskriver affektiva

frågor, vilka innebär att sjuksköterskan utgår ifrån patientens perspektiv samt att de uppmanar

patienten att delta i samtalet genom att ge denne möjlighet att välja samtalsämnen och

möjlighet att föra diskussionen efter patientens önskemål. På så sätt kan sjuksköterskan via

samtal bidra till empowerment hos patienten. Exempel på en affektiv fråga kan vara då en

patient får en ny astmamedicin och sjuksköterskan frågar patienten: ”kände du att läkemedlet

var bra för dig”?. Denna fråga i sin tur producerar ett svar som visar patientens förmåga att

reflektera över effekterna av medicinen. Även här menar Ketunnen et al., (2003) att vid ett

samtal med patienten ska sjuksköterskan använda sig av ett ”trevande tal” vilket innebär

mjuka ord, ett vacklande sätt, upprepningar, ofullständiga meningar, stammande samt pauser

eftersom det indicerar sympati för patienternas perspektiv vilket kan relateras till en

upplevelse av delaktighet hos patienten. Kettunen et al., (2003) menar att tveksamma tal

uppmuntrar patienten att uttrycka mer av sina egna idéer än vanligt och därmed ökar

patientens delaktighet vilket resulterar i en ökad känsla av empowerment hos patienten.

5.4 Stöd

Hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar framkom att stödet och närvaron av

anhöriga är mycket viktigt för patientens känsla av trygghet och empowerment (Wåhlin et al.,

2006, 2009). Anhörigstödet i sig kan bestå av närvaro, fysisk beröring och en känsla av att

vara förstådd vilket medför att patienten känner sig värdefull, delaktig och får en styrka att

vilja bli frisk (Wåhlin et al., 2006). Det är av stor betydelse att patientens anhöriga känner

empowerment för att patienten ska kunna uppnå empowerment. Genom att sjuksköterskan

förmedlar empowerment till patientens anhöriga kan anhöriga förmedla empowerment vidare

11

till patienten (Wåhlin, Ek & Idvalls 2008). En trygg miljö skapad av mänsklig närvaro, god

omvårdnad och information framkom som betydelsefulla faktorer för patientens känsla av

styrka och trygghet. En positiv atmosfär med plats för humor bland vårdpersonalen och ett bra

samarbete dem emellan visade sig i studierna (Wåhlin et al., 2006, 2009) vara ett viktigt

incitament för patientens känsla av att vara delaktig i sin vård. Enligt Paterson (2001) fungerar

patientens partnerskap och stöd från vårdpersonalen för att patienten aktivt ska kunna

medverka med beslutsfattande i sin egen vård. Vårdpersonals stöd stimulerar till att stärka

patientens livsglädje och viljan att kämpa för att uppnå empowerment(Wåhlin et al., 2006,

2009). För att sjuksköterskan ska fungera som stöd och därmed kunna förmedla

empowerment till patienten måste hon/han först ha uppnått en känsla av empowerment inom

sig själv (Bradbury, Sambrok, & Irvine 2007).

6. Diskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsefulla faktorer som påverkar

patientens känsla av empowerment under sin sjukhusvistelse. Betydelsefulla faktorer som

framkom i resultatet var: patient- och sjuksköterskerelation, kommunikation, delaktighet och

stöd.

6.1 Metoddiskussion

Denna litteraturstudie fokuserar på aktuell forskning inom vårt valda område, empowerment

inom omvårdnad. Av de 11 artiklar som valdes ut till analysen var fyra från Sverige, två från

Norge, två från Finland, en från England, en från Canada och en från Australien. Det fanns

två artiklar med filosofisk metod, för granskning av dessa artiklar användes även den

kvalitativa mallen, eftersom vi ansåg det som tillämpligt. I vår studie exkluderades artiklar

från länder vars struktur i vården skiljer sig från de flesta europeiska länder Vi ansåg att detta

skulle göra det mer komplicerat att dra generella slutsatser och att jämföra resultaten.

Backman (2008) menar att exkludera information från olika artiklar är en allvarlig uppgift

som kräver en noggrann undersökning för att inte exkludera delar som har betydelse för ens

egen uppsats.

Genom att det flesta artiklar som vi stödjer vårt resultat på var från nordiska länder ser vi det

som en styrka, då resultatet med större trovärdighet kan generaliseras till vård i dessa länder.

Artikelsökningen genomfördes utifrån vårt syfte i omvårdnadsrelevanta databaser som vi

ansåg räckte för att täcka de väsentliga källorna inom vårt område. Sökord valdes ut

12

anpassade för att bäst motsvara artiklar som passade in för att besvara vårt syfte. Eventuellt

kunde fler sökningar ha gjorts med andra sökord och kombinationer för ett bättre resultat. De

artiklar som vi bedömde vara relevanta för vårt ämnesområde valdes ut till

kvalitetsgranskning. De olika ja och nej frågorna poängsattes; varje ja-svar gav 1 poäng. Två

artiklar togs på grund av låg poängnivå efter kvalitetsgranskningen bort. Vi kan se brister med

poängbedömning då det är en svårighet att värdera de olika frågorna mot varandra.

Poängsumman kan på så vis ge en missvisande bedömning av artiklarna beroende på vilka

frågor som fått poäng. På grund av detta kan studiens trovärdighet minska något. Något som

också kan ses som en svaghet i den här studien är att en del av artiklarnas exkluderades direkt

under läsning av titlar då de inte ansågs svara mot vårt syfte. Detta kan ha orsakat att artiklar

som kunde ha passat in i vår studie exkluderades. Endast artiklar med etiska överväganden har

valts ut. Valda artiklar var på engelska och vi är medvetna om att det kan ha medfört en risk

för feltolkning på grund av att nyanser i språket kan ha misstolkats då engelska inte är vårt

modersmål. För att försöka undvika detta i så stor grad som möjligt har vi under översättning

av artiklarna återvänt till originaltexten och jamfört med våra översättningar. Så långt som

möjligt har vi strävat efter att återge innehållet i studiernas resultat utan att förvanska texten

(Friberg, 2006) Artiklar från länder som har stora strukturella olikheter jämfört med nordiska

länder, som t.ex. en annan politisk ledning av landet, samt länder med stora ekonomiska

skillnader har exkluderats på grund av att vi ansåg att det skulle göra det mer komplicerat att

dra generella slutsatser från studierna. Vi anser att empowerment begreppet inte uppfattas som

lika relevant i till exempel nationer med politisk diktatur.

6.2 Resultatdiskussion

Relationen mellan patient och sjuksköterska visade sig vara en grundpelare för att patienten

under sin sjukhusvistelse skulle uppnå en känsla av empowerment. Att som patient bli sedd

och behandlad som den unika individ de är, är enligt vår bedömning grunden till att patienten

ska känna sig delaktig i vårdförloppet och kunna nå empowerment. Enligt Henderson (2002),

Wåhlin et al., (2006 & 2009) är en trygg relation mellan sjuksköterska och patient en

förutsättning för att patienten ska kunna nyttja empowerment. Detta faktum stärks i

Travelbees relationsteori där den mellanmänskliga relationen ligger till grund för en god

omvårdnad där varje individ ses som unik och oersättlig. Enligt Travelbee ska en patient-

sjuksköterskerelation bygga på; empati, sympati samt ömsesidig förståelse och kontakt. Det är

viktigt att se individen, människan bakom patientrollen (Kirkevold, 2008). Att lägga sina

fördomar om hur en patient borde vara eller känna åt sidan är betydelsefullt. Denna kontakt

13

som etableras mellan sjuksköterska och patient är den som ligger till grund för patientens

trygghet och således också hennes delaktighet i vården. Att patienten tillåts vara öppen och

anförtro sig år sjuksköterskan är viktigt för att patienten ska uppnå empowerment.

Avsaknad av en god vårdrelation kan enligt Kasen et al., (2008) medföra att patienten känner

utanförskap samt tappar tillit. Detta kan sedan leda till svårigheter att skapa nära

mellanmänskliga relationer och vårdrelationer.

Enligt Travelbee (Kirkevold, 2008) är kommunikation ett av de viktigaste redskapen som en

sjuksköterska har att tillgå och det visade sig vara en återkommande faktor, oavsett patient

kategori, i de artiklar som vi bygger vårt resultat på (Hage & Lorensens 2005; Kettunen,

Poskiparta& Liimatainen 2001; Sahlsten, Larsson, Lindencrona & Plos, 2004; Tveiten &

Mayer 2009). Sahlsten et al., (2004) menar att det krävs kontakt, dialog och respekt för att

skapa en kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Även detta belyses i Travelbees

relationsteori det vill säga att kommunikation kan användas som ett medel för att lära känna

patienten och etablera en mellanmänsklig relation, och på så vis utbyta tankar och känslor

som lägger grund för en ömsesidig förståelse. Travelbees syn på hälsa är subjektiv, det är

enligt henne upp till individen att bedöma vad som är hälsa (Kirkevold, 2008). Genom att

använda sig av kommunikation kan vi som sjuksköterskor etablera en kontakt med patienten

och på så vis skapa en dialog där vi kan ta del av patientens känslor och tankar och deras

individuella syn på hälsa och sjukdom. Detta kan vara ett led i att för patienten uppnå

empowerment. Även i Hage & Lorenses (2005) studie om hur empowerment uppnås hos äldre

patienter framhålls det att sjuksköterskans kommunikativa kompetens är viktig för att

informera patienten om sin nya situation och på så vis främja empowerment hos den enskilda

individen. Travelbee (Kirkevold, 2008) belyser vilka faktorer som kan orsaka avbrott och

störningar i kommunikationen. Ett exempel på sådan faktor är; bristande förmåga att se

patienten som individ. Vi bedömer att vid ett sådant avbrott i kommunikationen har

sjuksköterskan inte använt sig av kommunikation och dialog som ett redskap för att skapa en

mellanmänsklig relation till patienten. Då uppnås inte heller en inblick i dennes tankar och

känslor kring sin situation. Eventuellt kan tidsbrist vara en faktor inom vården som gör att

sjuksköterskan inte hinner sätta sig in i individens unika situation på grund av för hög

arbetsbörda. Det kan då vara lättare att inta stereotypa roller som leder till att sjuksköterskan

generaliserar alla patienter och då missar att se varje unik individ. På så vis är det svårt för

patienten att nå en känsla av empowerment. Ett sådant förhållningssätt kan ge upphov till

lidande hos patienten vilket kan definieras som vårdlidande. Vårdlidande kan medföra

14

konsekvenser som att patienten tappar tro och hopp samt känner främlingskap inför sig själv

och andra. Detta kan leda till svårigheter att senare känna tillit att skapa nära mellanmänskliga

relationer och vårdrelationer (Kasén et al., 2008). Detta kan ge upphov till stora konsekvenser

för eventuell framtida vård för patienten och förmågan till att känna empowerment under

sjukhusvistelse minskar betydligt. Enligt Brattbergs (2003) definition på empowerment är

syftet att underlätta patientens medbestämmande och kontroll över sin egen vård genom en

tillåtande och öppen omgivning. Vårdpersonalens förhållningssätt är viktigt för att ge

patienten mod och makt för att kunna känna empowerment och detta hämmas då

vårdpersonalen inte har tid att sätta sig in i den unika patientens situation.

Vårdlidande kan lindras genom att patienten är informerad, delaktig och får svar på de frågor

som denne har och på så sätt känner ett medansvar som människa (Eriksson, 2003). I

sammanlagt tre artiklar framkom delaktighet som en faktor för patienten att nå empowerment

(Kettunen et al., 2003; Tveiten & Meyer, 2009; Wåhlin et al., 2006). I de olika studierna

visade det sig att sättet att göra patienten delaktig var starkt individuellt och utgick ifrån

vilken patient det handlade om. Wåhlin et al., (2006) visar att delaktighet för

intensivvårdspatienter kunde handla om att få bestämma över hur den personliga hygienen

skulle skötas och att bli tillfrågad vilken sängposition som var bäst. Denna typ av delaktighet

hos intensivvårdspatienter var ett viktigt steg i att nå empowerment. Ketunnen et al., (2003)

beskriver att delaktighet för patienterna handlar om att i samtal ställa de rätta frågorna och på

rätt sätt för att göra patienten delaktig. Detta innebär att sjuksköterskan bör ta reda på

patientens känslor kring ett ämne genom att utgå från patientens perspektiv. Definitionen av

empowerment inom vården är just att vårdpersonalen ger patienten makt, makten att få vara

delaktig och medbestämmande i sin vård. Om patienten inte görs delaktig i vården och då inte

lyckas nå en känsla av empowerment kan det leda till att de hamnar i underläge och

vårdpersonalen får makten över dem. Vi har under vår VFU fått erfara vad avsaknad av

patients delaktighet kan leda till. Brist på delaktighet i vården leder till att vårdpersonalens

beslut blir rådande, detta kan göra att patienten känner sig maktlös inför situationen. Ett

upplevt exempel på detta var vid en matsituation på en avdelning, där patienten inte själv fick

bestämma över vad denne ville ha till frukost. Detta ledde till ett fråntagande av

självbestämmande och en känsla av maktlöshet. Patienten åt inte av frukosten, vilket ledde till

ett otillräckligt intag av näring som i sin tur fördröjde patientens tillfrisknade. Denna händelse

är ett exempel på en situation där empowerment hos patienten inte främjades.

15

Wright, Watson och Bell (2002) menar att vårdpersonalen ofta kan glömma att patientens

familj och anhöriga kan vara ett kraftfullt stöd för patienten. Stöd visade sig i två (Wåhlin et

al., 2006 & 2009) artiklars resultat vara betydelsefullt för patientens känsla av empowerment.

Anhörigstödet för intensivvårdspatienter kunde bestå i närvaro, fysisk beröring och en känsla

av att vara förstådd även då patienten hade svårt att kommunicera. Enligt Wright et al., (2002)

har alla familjer resurser men dessa är ofta omedvetna eller obeaktade. Sjuksköterskan kan

därför bidra med sitt kunnande för att hjälpa patientens familjemedlemmar att fungera som

stöd för patienten. Vi ser det som självklart att anhöriga och även nära vänner till patienten

blir en del av vården och på så sätt fungerar som ett betydelsefullt stöd som kan leda till att

öka patientens känsla av empowerment. Att anhöriga görs delaktig i patientens vård och ses

som en resurs i den grad det är möjligt är tyvärr ingen självklarhet vilket vi upplevt under

bland annat vår VFU. Att inte ta vara på anhöriga som en resurs tror vi leder till att vi som

vårdpersonal tappar en viktig källa för information om patienten som skulle kunna leda till en

ökad förståelse för patienten.

Enligt Travelbees relationsteori kan resultatets faktorer bygga på varandra. Grunden för god

omvårdnad ligger i en god mellanmänsklig relation och ett av sjuksköterskans främsta verktyg

för att nå denna mellanmänskliga kontakt är kommunikation (Kirkevold, 2008).

Kommunikation visade sig också vara en betydelsefull faktor för patientens möjlighet att

känna empowerment. Genom kommunikation och dialog kan sjuksköterskan ta del av

patientens tankar och känslor om sin situation och på så sätt bättre förstå den enskilda

individen. Vi anser att en god relation mellan sjuksköterska och patient, där sjuksköterskan

har en förståelse för patienten ökar dennes delaktighet och på så sett bygger de olika

faktorerna på varandra, där alla är lika viktiga för slutresultatet.

Vi uppfattar empowerment som ett självklart medel för att öka patientens delaktighet inom

vården och minska lidande hos patienten. Alla människor är unika individer, och ska

behandlas med respekt. En artikel som vi fann under vår artikelsökning skiljer sig markant

från de andra artiklarnas syn på hurvida brukandet av empowerment var genomförbart.

Paterson (2001) skriver om empowerment vid kronisk sjukdom och menar att empowerment

inte är ett medel där sjuksköterskan ökar patientens delaktighet eftersom sjuksköterskan inte

tar patientens upplevelse på allvar. Patersons studie beskriver att vårdpersonalen vill förmedla

empowerment men att empowerment är ett stort modeord som är svårt att praktisera i

verkligheten. I studien identifierades två handlingssätt där vårdpersonalen inte tog på allvar

16

sätten att nå empowerment. Vårdpersonalen är insatt i teorin om hur empowerment ska

uppnås hos patienten, men praktiserar det inte. Patienternas erfarenheter och förvärvade

kunskaper av sin sjukdom som de levt med under många år, togs inte tillvara. Vårdpersonalen

gav/förmedlade inte heller de nödvändiga resurser som patienter med kronisk sjukdom

behövde för att fatta välgrundande beslut och på så sätt vara delaktig i sin egen vård. Vid

flera tillfällen under våra VFU har vi upplevt att vårdpersonalen tror sig veta mer än patienten

om deras egen sjukdom. Detta gör att patientens expertkunskap om sin egen sjukdom går

förlorad på grund av personalens beteende. Vi anser att Travelbees relationsteori där varje

människa ska ses som unik och oersättlig ska spegla förhållningssättet till patienten.

Aujoulat, I., Luminet, O., och Deccache, A. (2007) beskriver patienter med kronisk sjukdom,

deras perspektiv och upplevelser i avsaknad av empowerment under deras sjukhusvistelse

med ordet ”powerlessness”. Patienterna upplevde att deras liv och värld hade blivit

oförutsägbar, vilket ledde till att de kände sig osäkra och utan kontroll. Patienterna uttryckte

att det hade tappat kontroll över sin kropp, över känslorna, kontroll över tid samt över

omgivningen/miljön under sin sjukdom. Patientens förlust av sina sociala och personliga

identiteter var också en väg som ledde till att patienten kände powerlessness. Genom att

vårdpersonalen försöker hjälpa patienten att vända känslan av powerlessness tror vi att

patientens känsla av empowerment kan öka. Detta genom att skapa tillförsikt och

självbestämmande, ge tillräckligt information till patienten om sin situation och motverka

patientens förlust av sin sociala och personliga identitet.

7. Slutsatser

Resultatet i vår studie visar att vårdrelationen har stor betydelse för patientens känsla av

empowerment. Det framkom även att patientens lidande kan minskas genom att patienten

känner empowerment under sin sjukhusvistelse.

Resultatet av vår studie visar att faktorer som sjuksköterske- patient relation, kommunikation,

delaktighet samt stöd är viktiga för patientens förmåga att uppnå en känsla av empowerment

under sin sjukhusvistelse. Detta resultat tror vi kan generaliseras till all slags vård, det vill

säga inte bara vård av patienter på sjukhus. Genom att öka patientens delaktighet ökar också

känslan av empowerment som därmed ökar delaktigheten hos patienten i sin egen vård, det

vill säga det blir en positiv feedback process. Att patienten har sina familjmedlemmar som

stöd visade sig vara en stor fördel för att öka patienten känsla av empowerment. Därför anses

17

en viktig strategi vara att vårdpersonalen även förmedlar empowerment till patientens

anhöriga. Resultaten som framkommit i den här studien har även bidragit med kunskap om

hur vi som sjukvårdpersonal kan bemöta patienten för att på bästa sätt öka deras känsla av

empowerment. En god vårdrelation mellan patient och sjusköterska som ligger till grund för

all omvårdnad är betydelsefull för att förmedla empowerment till patienten. Goda

mellanmänskliga relationer som till exempel sjuksköterske- patient relationen kan ge

gynnsamma effekter på hälsan, medan stress och negativa känslor kan ha motsatt effekt. Detta

visar ytterligare hur värdefull en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är och att

det gynnar patientens hälsa. Våra förhoppningar med denna litteraturstudie är att vi som

arbetar inom vården ska få ökad förståelse för betydelsen av patientens känsla av

empowerment samt att patientens delaktighet i vården kan leda till ett ökat välbefinnande.

Det behövs mer forskning kring vad begreppet empowerment innebär. Ett likvärdigt ord på

det svenska språket, är önskvärt eftersom det är ett begrepp som vi stöter på allt mer frekvent

inom omvårdnad. Empowerment i vår studie har visat sig betydelsefullt för patientens känsla

av makt, självkänsla och medbestämmande. Vilket gör det extra viktigt att ytterligare

forskning kring betydelsen av användandet av empowerment inom vården görs. Detta för att

få ett vetenskapligt stöd i att begreppet kan brukas som ett självklart verktyg inom vården och

vara lika viktigt för både personal och patienter. En frågeställning inför fortsatta studier är hur

sjuksköterskor i praktisk omvårdnad kan använda de faktorer som framkom i denna studie för

att underlätta patientens känsla av empowerment?

18

8. Referenser

Askheim, O-P., Starrin, B. (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: InterGrafAB

Aujoulat, I., Luminet, O., & Deccache, A. (2007). The Perspective of Patients on Their

Experience of Powerlessness. Qualitative Health Research, 6, 772-785.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur

Björck, M., Sandman, L. (2007). VÅRDRELATION- Ett försök att tydliggöra

begreppsanvändningen. Vård i Norden, 4, 14-19.

Bradbury, C-J, Sambrok, S,. Irvine, F. (2007). Power and empowerment in nursing: a fourth

theoretical approach. Journal of Advanced Nursing 62, 258–266.

Brattberg, G. (2003). Rehabiliterings Pedagogik: för arbete med långtidssjukskrivna i grupp.

Ekonomi-Print AB: Stockholm.

Chambers, D., Thompsoms, S. (2008). Empowerment and its application in health promotion

in acute care settings: nurses’ perceptions. Journal of Advanced Nursing, 65, 130-138.

Cheryl, H., Gibson, BN. (1991). A concept analysis of empowerment. Journal of Advanced

Nursing, 16, 354-361.

Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå

vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Eide, H.,Eide,T.(2007).Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur.

Encyclopedia Britannica online. (2010). Elektronisk referens. [Elektronisk].

Tillgänglig: < http://search.eb.com.proxy.lnu.se/dictionary?va >. [2010-03-09].

Eriksson, K.(2003). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.

19

Friberg, F. (2006) Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.

Studentlitteratur.

Forsberg, C., Wengström, Y. (2008). Att göra en systematisk litteraturstudie. Stockholm:

Natur och Kultur.

Granskär, M.,Höglund-Nilssen, B.(red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-

och sjukvård. Lund: Studentlitterateur.

Hage, A. M., Lorensen, M. (2005). A philosophical analysis of the concept empowerment; the

fundament of an education-programme to the frail elderly. Nursing Philosophy ,6, 235-246.

Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship: introduction of a

synthesized theory from the patient´s perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences,

22, 643-652.

Henderson, S. (2002). Power imbalance between nurses and patients: a potential inhibitor of

partnership in care. Journal of Clinical Nursing, 12, 501-508.

ICN. (2005). Elektronisk referens. [Elektronisk]. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk

sjuksköterskeförening – ssf.

Tillgänglig:< http://www.icn.ch/icncodeswedish.pdf >. [2010-02-04].

Kasén, A. (1994). Vårdrelationen- en begreppsanalytisk studie. Vasa: Åbo Akademin.

Kasén, A., Nordman, T., Lindholm,T., Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården –

vårdares gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i Norden, 2, 4-8.

Kettunen, T., Poskiparta, M., & Liimatainen, L. (2001). Empowering counseling- a case

study: nurse-patient encounter in a hospital. Health educations research, 16, 227-238.

Kettunen, T., Poskiparta, M., & Päivi, K. (2003). Speech practices that facilitate patient

participation in health counselling - A way to empowerment? Health educations journal, 62,

326-340.

20

Kirkevold, M.(2008). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B., Hällgren-Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I N. J. Granskär,

M., Höglund-Nilsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.

Polen: Studentlitteratur.

Moula, A.(2009). Empowermentorienterat socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin. (2010). Elektronisk referens. [Elektronisk].

Tillgänglig: < http://www.ne.se >. [2010-02-20].

Nutbeam, D. (1998). Health promotion glossary. Health Promotion

International, 13, 349–364.

Paterson, B. (2001). Myth of empowerment in chronic illness. Journal of Advanced Nursing:

34, 574-581.

Sahlsten, JM, M., Larsson, I,E., Lindencrona SC, C., Plos, AE, K. (2004). Patient

participation in nursing care: an interpretation by Swedish Registered Nurses. Journal of

Clinical Nursing, 14, 35-42.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag .[Elektronisk], Stockholm: Socialdepartementet.

Tillgänglig: < http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?bet=1982:763&nid=3911 >. Sökväg:

SFS 1982:763. [ 2010-04-25].

Tveiten, S., Meyer, I. (2009). Easier said than done: empowering dialogues with patients at

the pain clinic – the health professionals perspective. Journal of Nursing Management, 17,

804-812.

Vetenskapsråden. (2010) . Elektronisk referens. [Elektronisk].

Tillgänglig: <

http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.html >

. [ 2010-04-20].

21

Wright, L,M., Watson, W,L.& Bell, J,M. (2002). Familje-fokuserad omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur.

Wåhlin, I., Ek, A-C., Idvall, E.(2006). Patient empowerment in intensive care – An interview

study. Intensive and Critical Care Nursing, 22, 370-377.

Wåhlin, I., Ek, A-C., Idvall, E.(2008). Empowerment from the perspective of next of kin in

intensive care. Journal of Clinical Nursing, 18, 2580-2587.

Wåhlin, I., Ek, A-C., Idvall, E. (2009). Empowerment in intensive care: Patient experiences

compared to next of kin and staff beliefs. Intensive and Critical Care Nursing, 25, 332-340.

Bilaga Artikel matris

Författare/År/Land Tidskrift/Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

Bradbury, C-J,

Sambrok, S,. Irvine, F.

(2007).England

Journal of Advanced

Nursing:

Power and

empowerment in

nursing: a fourth

theoretical approach

Diskussion om

användningen av

poststrukturalism som

ett sätt att utforskar

makt och

empowerment i

omvårdnad

Filosofisk analys som

utgår utifrån

poststrukturalism. Det

användes en

poststruktural strategi

som ett sätt att

analysera

empowerment i

omvårdnad

Empowerment är ett komplicerat

begrepp. Författarna menar för att

sjuksköterskan ska förmedla

empowerment till patienten bör

sjuksköterskan först har uppnått

empowerment.

Medel

Hage, A.M, &

Lorensen, M.

(2005).

Norge

Nursing Philosophy:

A philosophical

analysis of the

concept

empowerment; the

fundament of an

education-

programme to the

frail elderly

Beskrivning av de

filosofiska tankar som

stöder sjuksköterskan

pedagogiska insatser

för att underlätta

empowerment hos

sköra äldre patienter.

En filosofisk analys

som härstammar från

Freire och hans

"pedagogik av de

förtryckta "samt

filosofiska tankar av

Hegel, Habermas, och

Sartre som handlar om

att utbilda den svaga

äldre patienten i

reflektion och dialog

därmed underlätta

välbefinnande hos

denne.

I artikeln ses undervisning av svaga

äldre som en dialog och en pågående

process, för att hjälpa patienterna att

få kunskap om deras specifika förlopp

och tecken och symtom på oönskade

förändringar i kroppen. Genom att

veta detta, kan de anpassa sig till

situationen och hantera den på ett sätt

där de upplever subjektivering,

egenvård och välbefinnande.

Medel

Henderson, S.,

(2002). Australien

Journal of Clinical

Nursing:

Power imbalance

between nurses and

patients: a potential

inhibitor of

partnership in care

Beskriva och

undersöka patientens

och sjuksköterskans

åsikter om partnerskap

i vården på sjukhus.

Kvalitativ metod,

grounded theory. Fyra

sjukhus i Australien,

33 sjuksköterskor samt

32 patienter djup

intervjuades. Det

gjordes även

observationer på

deltagarna också.

För att involvera patienterna i vården

krävdes information från

sjuksköterskorna samt att

sjuksköterskorna delade

beslutsprocesserna med patienterna.

Med undantag för ett fåtal var en

majoritet av sjuksköterskorna ovilliga

att dela beslutsmakten med

patienterna.

Hög

Kettunen, T., et

al.(2001). Finland

Helalth Education

Research:

Empowering

counseling- a case

study: nurse-patient

encounter in a

hospital.

Att visa metoder som

sjuksköterskan

använder för att ge

empowerment till

patienten.

I den här artikeln

beskrivs ett fall som

har sitt ursprung från

kvalitativa data som

samlades från 38

rådgivnings möten på

ett insk sjukhus.

Sjuksköterskans möte

med patienten var

filmad för att sedan

transkriberas. Nitton

sjuksköterskor var

med i studien, 24

patienter var kvinnor

och 14 patienter var

män.

Mötet presenteras i studien som en

fallstudie där sjuksköterskan visar

användning av empowerment på

sjukhuset. Sjuksköterskans

färdigheter vid sociala interaktioner är

viktig. Sjuksköterskan bör försöka

lägga sina sociala färdigheter i

centrum under ett möte med

patienten. I den här studien visade sig

empowerment genom en ömsesidig

respekt mellan sjuksköterskan och

patient.

Medel

Kettunen, T.,

Poskiparta, M., &

Päivi,K.

(2003).Finland

Health educations

journal:

Speech practices

that facilitate patient

participation in

health counselling -

A way to

empowerment?

Att beskriva

kommunikationen

mellan sjuksköterska -

patient under hälso-

rådgivning och

fokusera på det

språkliga sättet av att

ge tal metoder som

betonar patientens

delaktighet. Den syftar

till en beskrivning av

sjuksköterskor tal

metoder som

underlättar, patientens

förmåga att utrycka

sig.

Analysen av filmade

uppgifter grundade sig

på anpassning av

Conversation Analysis

(CA) och utfördes på

ett turn-by-turn basis.

Undersökningsmaterialet visar att

känslomässiga frågor och trevande

tal, underlättar aktivt deltagande hos

patienter. Således var patienter villiga

att diskutera sina idéer, funderingar

erfarenheter och kunskap med

sjuksköterskan. Det funna resultatet

visade att sjuksköterskan kan etablera

samarbete och involvera patienterna i

deras egen situation.

Hög

Paterson, B., (2001).

Canada

Journal of Advanced

Nursing:

Myth of

empowerment in

chronic illness

Syftet var att

undersöka

beslutsfattande inom

omvårdnad för

diabetes.

Med hjälp av

grounded theory,

utifrån kvalitativ data

undersöktes 22

kanadensiska vuxna

med långvarig typ 1

diabetes som blev

valda med hjälp av en

bekvämlighetsurval.

Röstinspelningar

följdes av intervjuer

för att klargöra

deltagarnas

redogörelse och

faktorer som

påverkade deras

beslut.

Deltagarna identifierade flera dolda

och subtila möjligheter där

vårdpersonalen motsäger deras

uttalade mål för att nå empowerment i

sin samverkan med diabetiker.

Deltagarna visade svårighet trots sin

avsikt att främja delaktighet i sitt

beslut. Vårdpersonalen föraktade ofta

patientens kunskap om sin diabetes

och gav inte de faktorer som behövs

för att patienter själv skulle kunna

fatta sina beslut.

Medel

Sahlsten, M, J,M.,

(2004). Sverige

Journal of Clinical

Nursing:

Patient participation

in nursing care: an

interpretation by

SwedishRegistered Nurses

Syftet var att

undersöka

sjuksköterskors

tolkning av de delar

som spelar in vid

genomförandet av

patientdelaktighet.

Kvalitativ metod och

Grounden theory. 31

sjuksköterskor beskrev

meningen av

patientens delaktighet i

vården och dess

genomförande. 7 fokus

grupps intervjuer med

sjuksköterskor i sluten

somatisk vård

genomfördes på 5

sjukhus i Sverige.

En uttömmande beskrivning av

viktiga faktorer för patienten

deltagande kan göras på grundval av

sjuksköterskors erfarenhet.

Fyra områden framkom vara centrala

i hur patientens blev delaktig:

interpersonal procedur;

kommunikation, genuint engagemang.

Terapeutiskt förhållningssätt;

terapeutisk relation. Fokus på

resurser; utbyte av kunskap och

information. Möjligheter för influens;

information, val, beslut, ansvar.

Medel

Tveiten, S., &

Meyer, I. (2009).

Norge

Journal of Nursing

Management:

Easier said than

done: empowering

dialogues with

patients at the pain

clinicthe health

professionals

perspective.

Att utveckla kunskap

om dialogen mellan

vårdpersonal och

patient i empowering –

processen.

Kvalitativ studie. Data

samlades in med hjälp

av tre fokusgrupper.

Intervjuer med fem

kvinnliga

vårdpersonaler (som

företräder medicin,

omvårdnad och

sjukgymnastik) på en

smärt klinik i Norge,

under hösten 2005.

Dialogerna är viktiga och har

varierande syfte och särdrag. Att leda

bra dialoger är en utmaning. En god

dialog är en bra väg för att uppnå

empowerment. Ett generellt intryck

som studien gav var att empowerment

var lättare att säga än att använda det i

praktiken.

Hög

Wåhlin I, Ek A-C,

Idvall E (2006).

Sverige

Intensive and

Critical Care

Nursing:

Patient

empowerment in

intensive care –An

interview study.

Upplevelsen av

empowerment hos

intensivvårdspatienter.

Kvalitativ metod.

Intervjuer av 11

patienter som hade

vistats på

intensivvårdsavdelning

i minst tre dagar.

Patienter kunde göras delaktig i sin

egen vård genom att vårdpersonalen

hjälpte till att stärka och stimulera

patiens inneboende livsglädje med

hjälp av att skapa en positiv och trygg

atmosfär.

Hög

Wåhlin I, Ek A-C,

Idvall E (2008).

Sverige

Journal of

Clinical Nursing:

Empowerment from

the perspective of

next of kin in

intensive care.

Att beskriva anhörigas

empowerment under

en akutvårdsavdelning

Fenomenologisk

metod användes på

grund av dess förmåga

att avslöja hur vi

upplever den värld vi

lever. 10 anhöriga till

intensivvårdspatienter

intervjuades.

Resultaten visade att alla anhöriga

hade fått en känsla av empowerment

genom att personalen hade informerat

dem väl. Genom att anhöriga var

informerad gav den hopp och närhet

till patienten. Allt detta bidrog till

upplevelser av inre styrka och makt

och detta ökade närmast anhöriga

möjlighet att hantera den traumatiska

situationen.

Hög

Wåhlin I, Ek A-C,

Idvall E (2009).

Sverige

Intensive and

Critical Care

Nursing:

Empowerment in

intensive care:

Patient experiences

compared to next of

kin and staff beliefs.

Jämför

Intensivvårdspatienters

erfaranheter av

empowerment med

anhörigas och

vårdpersonals.

Kvalitativ studie med

intervjuer av 11

intensivvårdspatienter,

12 anhöriga samt 12

vårdpersonal.

Resultatet visade att de tre studerade

gruppernas erfarenheter av

empowerment var ganska lika men att

det fanns några viktiga skillnader t.ex.

hur kämpar vilja och livsglädje

framställdes. Personalen trodde att det

var en professionell relation som

bidrog till patientens empowerment.

Patientens syn var att en mer

ömsesidig vänskaplig relation hade

bättre inverkan för patientens känsla

av empowerment.

Hög