Upload
others
View
8
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Betydelsen av sjuksköterskors
bemötande för våldsutsatta kvinnor - en litteraturstudie
Författare: Elina Söderberg & Malin Warg
Handledare: Kristina Tryselius
Examinator: Catharina Lindberg
Termin: VT21
Ämne: Vårdvetenskap
Nivå: Kandidat
Kurskod: 2VÅ61E
Självständigt arbete, 15 hp
Abstrakt
Bakgrund:
Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer över hela världen. Det fysiska våldet leder
till såväl psykiska problem som hälsoproblem på sikt. När våldsutsatta kvinnor vänder sig till
hälso- och sjukvården kan det första bemötandet ske av sjuksköterskor som misstänker och
kan identifiera våldet.
Syfte:
Syftet var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande.
Metod:
Studien genomfördes som en litteraturstudie genom en systematisk översikt av kvalitativa
artiklar. En integrerad analys genomfördes av artiklarnas resultat.
Resultat:
Våldsutsatta kvinnor kände rädsla och oro över att ha blivit dömda och misstrodda av
sjuksköterskor. De upplevde brist på privat utrymme, tid, förståelse samt att sjuksköterskor ej
var närvarande i mötet. Kvinnorna upplevde det negativt när stereotypa frågor ställdes och
positivt när frågorna ställdes individuellt formulerade på ett ödmjukt, känslofyllt och icke
dömande vis. Kvinnorna förväntade sig att sjuksköterskorna besatt den kompetens som
krävdes för att kunna förstå och hantera situationen.
Slutsats:
Det negativa bemötandet påverkade etableringen av en vårdande relation med de våldsutsatta
kvinnorna och blev en stor hindrande faktor för att kvinnorna skulle få hjälp. För att förbättra
våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande behövs mer adekvat
utbildning i ämnet samt förbättrade rutiner, tid och avskilt utrymme.
Nyckelord Erfarenhet, Bemötande, Vårdrelation, Våldsutsatta kvinnor
Tack
Ett stort tack till Kristina Tryselius för god stöttning och handledning i uppsatsskrivandet.
Titel Betydelsen av sjuksköterskors bemötande för våldsutsatta
kvinnor: en litteraturstudie
Författare Malin Warg & Elina Söderberg
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet
Handledare Kristina Tryselius
Examinator Catharina Lindberg
Adress Linnéuniversitet, Institution för hälso- och vårdvetenskap
Innehållsförteckning
1
1 Inledning 3
2 Bakgrund 3 2.1 Definition av våld 3 2.2 Våld mot kvinnor 3 2.3 Våldets konsekvenser 4 2.4 Socioekonomiska faktorer påverkar 5 2.5 Åtgärder mot våld 5 2.6 Utbildning 6 2.7 Sjuksköterskors kompetens och ansvarsområde 6
3 Teoretisk referensram 7 3.1 Vårdrelation 8
4 Problemformulering 8
5 Syfte 9
6 Metod 9 6.1 Urval och datainsamling 9 6.2 Dataanalys 10 6.3 Forskningsetiska aspekter 10
7 Resultat 11 7.1 Negativa erfarenheter 11
7.1.1 Rädsla och oro 11 7.1.2 Det rumsliga 12 7.1.3 Akuta stress-reaktioner 12 7.1.4 Att inte bli sedd och förstådd 13
7.2 Positiva erfarenheter 13 7.2.1 Betydelsen av att ställa frågor 13 7.2.2 Ansvarstagande och icke dömande sjuksköterskor 14 7.2.3 Betydelsen av empati och trygghet 14
8 Diskussion 15 8.1 Resultatdiskussion 15 8.2 Metoddiskussion 17
8.2.1 Datainsamling 17 8.3 Kliniska och utbildningsmässiga implikationer 19
9 Slutsats 20
Referenser
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris
Bilaga 2 Sökmatris
Bilaga 3 Artikelmatris
Bilaga 4 Granskningsmall
Bilaga 5 Integrerad analys
3
1 Inledning
Att vakna upp en dag och fundera kring vad man har gjort för bra saker i livet och vad man
vill åstadkomma innan livet når sitt slutskede ledde till att författarna till den här studien valde
att läsa till sjuksköterskor. Vetskapen att ha hjälpt en annan människa är en fröjd för själen.
Att kunna gå hem efter jobbet med ett leende på läpparna, veta att du har gjort en annan
människa något gott och att de mår bättre på grund av din handling är en tillfredsställande
känsla. Att sjuksköterskors bemötande mot våldsutsatta kvinnor kan förändra deras
levnadsförhållanden till det positiva är något som ligger författarna varmt om hjärtat.
Författarna avser att litteraturstudien skall ge en bredare förståelse för läsaren om betydelsen
av sjuksköterskors bemötanden.
2 Bakgrund
2.1 Definition av våld
Definitionen av våld i hemmet är ett mönster av handlingar som kan vara lindriga till grova
brott vilket kan handla om allt från att bli nedvärderad till att bli våldtagen eller utsatt för
allvarliga hot. Det ter sig ofta i kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Fysiskt
våld kan vara att bli fasthållen, dragen i håret, slagen, knuffad eller sparkad. Sexuellt våld
innefattar våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar samt sexuella handlingar som
den utsatte inte vågar säga nej till. Psykiskt våld innefattar direkta eller indirekta hot eller
nedvärderingar. Våld eller hot gentemot husdjur i hemmet kan klassas som psykisk utsatthet.
När en partner hindrar den andre från att träffa sina släktingar, vänner eller att delta i sociala
aktiviteter klassas det som frihetskränkningar och ingår under den sociala utsattheten. Det
finns även en kategori som handlar om materiell eller ekonomisk utsatthet vilket innebär att
partnern förstör personliga tillhörigheter med avsikt. Om partnern skriver under dokument
som kan leda till negativa konsekvenser för den utsatte klassas detta under denna kategori
(Socialstyrelsen, 2019; Amnesty, 2021).
2.2 Våld mot kvinnor
Våld mot kvinnor förekommer inte enbart i vårt samhälle i Sverige utan det förekommer över
hela världen. Örmon och Högberg (2016) menar att 30% av alla världens kvinnor har någon
gång i livet varit utsatt för våld i hemmet. Våld mot kvinnor sker oftast bakom stängda dörrar
4
i hemmet och kan därför vara svårt att upptäcka. Kvinnor utsätts för våld både av sin partner
eller någon av dess släktingar. Många väljer att leva i det tysta och anmäler inte händelserna
då det är vanligt i många länder att anmälan ändå inte blir tagen på allvar (Ellsberg et al.,
2014). Vidare menar Ellsberg et al., (2014) att kvinnor som blivit utsatta för våld var dubbelt
så benägna att drabbas av psykiska problem jämfört med kvinnor som ej blivit utsatta.
Flertalet offer utvecklade symtomatologin för Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) och det
föreligger stor risk att utveckla tillståndet om man som kvinna blir utsatt för sexuella
övergrepp eller annat typ av våld i en nära relation (Ellsberg et al., 2014).
2.3 Våldets konsekvenser
Örmon och Högberg (2016) menar att risken för självmord till följd av år av misshandel är
vanligare bland kvinnor än män. Hälsoproblem kopplat till år av misshandel är även ett
problem bland våldsutsatta kvinnor där man bland annat ser en hög utbredning inom
psykiatrin. I Sverige har 53 % av alla våldsutsatta kvinnor inom psykiatrin utsatts för
misshandel som barn och 63 % som vuxen. Av de kvinnor som upplevt misshandel som barn
så har 74 % upplevt misshandel som vuxen (Örmon & Hörberg, 2016). Vanligt bland dessa
kvinnor är att de känner sig övergivna av sjukvården och att ingen bryr sig om deras lidande.
Förutom fysiska skador och sjukdomar så upplever kvinnorna även känslor av att bli
degraderade och förlust av sin identitet. Våldsutsatta kvinnor uttrycker ofta att
sjukvårdspersonalen har en okänslig attityd gentemot dem vilket leder till att de känner sig
maktlösa, övergivna och ensamma. Örmon och Hörberg (2016) hävdar att vårdgivare ofta
saknar förmågan att se varningstecken för våldsutsatthet hos kvinnor vilket är ett problem. Ett
sätt att förklara varför så många kvinnors våldsutsatthet ej kommer vården till kännedom är
att våldet delvis normaliseras. Kvinnor i våldsutsatta relationer isolerar sig ofta och hindras
därav att bli stöttade av familj och vänner. Istället anpassar de sig till situationen och gör som
mannen säger. Detta leder ofta till att kvinnan internaliserar mannens tolkning av henne som
då påverkar hennes syn av sig själv. Detta leder i sin tur till att hon ser sig själv som värdelös,
ful, dum och skuldbelägger sig själv och ser ofta inte det inträffade som misshandel. Hon
medger att hennes man slår henne men inte att hon är en våldsutsatt kvinna. Misshandeln har
på så vis normaliserats (Örmon & Hörberg, 2016). Ellsberg et al. (2014) menar att våld mot
kvinnor leder till flera negativa effekter. Kvinnors mentala hälsa, fysiska mående och deras
ekonomi påverkas negativt. Många av offren traumatiseras av upplevelsen och traumat ligger
oftast kvar mentalt en lång tid efteråt. Detta leder till en ökad risk för att utveckla en allvarlig
depression (Ellsberg et al., 2014).
5
2.4 Socioekonomiska faktorer påverkar
Slabbert (2017) menar att det finns en koppling mellan våldsutsatta kvinnor i hemmet och
låginkomsttagare. Många kvinnor tar sig aldrig ur ett våldsamt förhållande på grund av
ekonomisk otrygghet eftersom mannen ofta har en högre inkomst och står skriven på
hyresavtalet för bostaden. Detta leder till ett beroende av partnern de lever med som är
mycket svår att ta sig ur då ett uppbrott medför risk att bli hemlös, att förlora sitt arbete och
därmed förlorad inkomst. Detta förvärras även av det faktum att dessa kvinnor vanligtvis har
en låg utbildningsnivå vilket minskar möjligheten till en fast arbetsinkomst. Således ses
fattigdom som en drivande faktor till våld i hemmet. Somliga kvinnor behåller potentiellt
farliga män i sina liv enbart för att deras ekonomiska grundläggande behov ska tillfredsställas.
Därmed är det tydligt att fattigdom är en bidragande orsak till att kvinnor väljer att stanna i
våldsamma relationer. Vidare menar Slabbert (2017) att en del män känner sig hotade av att
kvinnor arbetar då det kan betyda att de inte är behövda. De vill helt enkelt att kvinnan ska
vara beroende av dem. Kvinnomisshandlare kan till och med trakassera kvinnan på hennes
arbetsplats. Misshandlade kvinnor som har barn är även extra utsatta då de har ett
försörjningsstöd till barnen och blir därav än mer beroende av mannens inkomst. Många
misshandlade kvinnor som lämnar sina män tenderar att söka sig till ett nytt destruktivt,
våldsamt förhållande flera gånger om innan de till slutar lämnar permanent. Somliga kvinnor
som lever i fattigdom alternerar mellan låginkomstyrken och att leva på bidrag i enlighet med
det destruktiva förhållandet. En annan faktor som spelar roll är drogmissbruk där män som
avslutat ett alkoholmissbruk och får återfall även tenderar att utöva våld mot kvinnor i
hemmet. Man ser även en ökning av våld mot kvinnor hos män som är låginkomsttagare än
hos män som är höginkomsttagare. Således är män med låg inkomst och alkoholberoende mer
benägna att utöva våld mot kvinnor i hemmet än män som har en medel- eller hög inkomst
utan ett alkoholberoende. Vidare driver stressen av arbetslöshet på ökat våld i hemmet
(Slabbert, 2017).
2.5 Åtgärder mot våld
En nationell strategi som regeringen i Sverige beslutat om finns för att förebygga och
bekämpa mäns våld mot kvinnor. Denna strategi är en del inom regeringens
jämställdhetspolitik och är involverad i jämställdhetsmålet vars syfte är att mäns våld mot
kvinnor ska upphöra. En del inom den nationella strategin är att förstärka skyddet för de
våldsutsatta och få männen mer delaktiga i arbetet att stoppa våldet mot kvinnor. Regeringens
ansvar är att lägga fram kunskap och resurser för att ge rätt förutsättningar för att strategins
6
olika delar skall falla på plats och utvecklas (Socialstyrelsen, 2019). Att respektera, skydda,
och möjliggöra kvinnors mänskliga rättigheter är något som varje enskild stat ansvarar över.
Det åligger även staten att utreda och förebygga alla typer av brott som involverar våld samt
att erbjuda stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor (Amnesty, 2021).
2.6 Utbildning
Enligt Berglund och Witkowski (2019) krävs kunskap om våldets orsaker, utsträckning och
konsekvenser för att kunna arbeta förebyggande vad det gäller kvinnor som blivit våldsutsatta
i en nära relation. Det krävs kunskap i bemötandet av våldsutsatta kvinnor för att kunna bygga
upp en relation som i sin tur är grunden för vårdandet (Arman, 2015). Enligt Inspektionen för
vård och omsorg (2014) finns ett behov av en bredare kompetens och rutin kring vårdandet av
de våldsutsatta kvinnorna. För att kunna ge ett bra bemötande och omhändertagande av de
våldsutsatta kvinnorna krävs det enligt Berglund och Witkowski (2019) att vården har
kunskap och utbildning inom kvinnors våldsutsatthet. Sedan 2017 är det ett krav från Sveriges
riksdag att ha kunskap gällande mäns våld mot kvinnor för att kunna få ta examen som
sjuksköterskestudent (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2020). Att ha kunskap gällande mäns
våld mot kvinnor ligger till grund för hur våldsutsatta kvinnorna ska bemötas och genom ett
gott bemötande kan önskvärda effekter åstadkommas för de våldsutsatta (Snellman, 2015).
2.7 Sjuksköterskors kompetens och ansvarsområde
Sjuksköterskor har tillsammans med samhället ett ansvar att arbeta med insatser som
tillgodoser sårbara befolkningsgrupper och allmänhetens hälsa och sociala behov (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017). I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor
(Swenurse, 2017) står det att sjuksköterskor ska jobba utifrån patientens behov och ta del av
resurser för att kunna ge en god och säker vård. För att de våldsutsatta kvinnorna ska känna
trygghet krävs det att man utvecklar en vårdrelation genom ett gott bemötande. Ett gott
bemötande innefattar förståelsen för deras livsvärld, att ha empati samt visa respekt och
förståelse hur individen upplever en situation (Dahlberg & Segesten, 2010). Nyström (2014)
menar att våldsutsatta kvinnor ofta känner rädsla och skam och därav är det sjuksköterskors
ansvar att skapa trygghet. En sjuksköterskas kompetens innefattar ett helhetsperspektiv av
patientens situation som exempelvis innefattar komplexa behov såsom psykosociala faktorer
(Swenurse, 2017). Helhetsperspektivet blir en grund för den vårdrelation man utvecklar i
mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor då man i en vårdrelation ser till hela
berättelsen och ej ser de våldsutsatta kvinnorna som ett objekt (Nyström, 2014). En
7
sjuksköterskas kompetens innefattar att kunna utveckla en bra vårdrelation och att ha en god
förmåga att kunna bemöta individen utefter dennes behov (Swenurse, 2017). Sjuksköterskor
ansvarar över att skaffa sig kompletterande kompetens inom ett område såsom kvinnors
våldsutsatthet ifall dess kompetens är otillräcklig (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
3 Teoretisk referensram
Litteraturstudien relaterar till ett livsvärlds teoretiskt perspektiv som ligger till grund för
förståelsen av varje individs hälsa. Teorin berör den individuella upplevelsen av att känna en
inre balans samt jämvikt i relation till andra medmänniskor och livet i stort (Ekebergh, 2015).
Enligt Arman (2015) innebär vårdrelation allt vårdande som sker i en relation vid mötet
mellan patient och vårdare. Vårdrelationen är ett samspel som grundar sig i all
kommunikation och innefattar samtal, handling och hållning. När vårdpersonal arbetar utifrån
ett livsvärlds teoretiskt perspektiv så fokuserar denne på patientens berättelse och inte på
själva beteendet (Nyström, 2014). Att kunna tyda en individs livsvärld ger en bredare
förståelse i hur individen upplever en situation (Dahlberg & Segesten, 2010). För att
sjuksköterskor ska kunna hjälpa och vårda den våldsutsatta kvinnan underlättar det att utgå
från individens livsvärldsperspektiv och arbeta utefter den för att skapa en bra relation till
individen (Dahlberg & Segesten, 2010). Arman (2015) beskriver att människor som utsätts för
trauman, sorg och olyckor mår dåligt men kan även uppleva en känsla av skam över
tillståndet. De skäms över sitt sårbara, eländiga tillstånd och känner sig värdelösa. Därav
tvekar de till att initiera kontakt och vill inte visa sin rädsla och förvirring. I mötet med dessa
människor behövs en öppen attityd från vårdare som kan ta emot den drabbades verkliga värld
och känslor för att kunna skapa förtroende och trygghet. Detta kräver att vårdaren visar att
denne tål att se och höra det som återges. För ett underlättande och vårdande möte behövs
kvaliteter hos vårdaren såsom empati, fördomsfrihet, intresse, respekt och en humanistisk
livssyn. Vidare betonar Arman (2015) att vårdande får sin särskilda karaktär genom att skapa
en vårdande gemenskap där vårdgemenskap kräver tid, rum och en total beständig närvaro.
Att stanna upp och vara närvarande i nuet är en vårdandets konst och lägger grunden i mötet
mellan patient och vårdare. Öppenhet genom samtal, dialog och frågor bjuder in till
gemenskap där båda parter möts och är beredda på att förstå något nytt. Arman (2015) menar
att det är vanligt att vårdaren fastnar i förhållningssättet av att vara experten och patienten
mottagaren. Detta leder till att informationen blir det väsentliga och dialogen med patienten
mindre viktigt. Således blir det första steget för vårdande relation- och vårdande med
8
gemenskap att ödmjukt initiera med att fråga patienten först och inte utgå ifrån att man vet
och gå från information till dialog (Arman, 2015).
3.1 Vårdrelation
Samspelet mellan individen och vårdgivaren kallas för vårdrelation (Arman, 2015). Som
sjuksköterskor kan önskvärda effekter åstadkommas av att skapa en god vårdrelation. Alla
vårdrelationer behöver dock inte vara vårdande för är vårdrelationen inte i samspel kan det
leda till mer lidande för patienten som resulterar i försämrad tillit (Snellman, 2015). En god
vårdrelation är något som sjuksköterskor bygger upp i mötet med individen genom att visa
intresse och att förstå dennes livsvärld samt respekterar individen för den denne är (Snellman,
2015). Det är viktigt för sjuksköterskor att lyssna på individens berättelse då många
våldsutsatta kvinnor känner både sorg och skam. Sjuksköterskor bör visa empati, öppenhet,
intresse, respekt samt ha en humanistisk människosyn där alla är lika mycket värda för att den
våldsutsatta kvinnan ska våga berätta sin historia och för att sjuksköterskor ska kunna ta del
av individens livsvärld (Arman, 2015).
4 Problemformulering
Då många kvinnor runt om i världen är utsatta för våld i hemmet resulterar det i att sjukvården
kommer att stöta på dessa kvinnor. Det är viktigt att sjuksköterskor lär sig att identifiera dessa
kvinnor då de kan ha svårt att be om hjälp. Det är vanligt förekommande att våldsutsatta
kvinnor känner skam och rädsla och därav har sjuksköterskans bemötande en avgörande roll
för att skapa trygghet. Grunden för att skapa trygghet är att bygga upp en god vårdrelation.
Det är av stor betydelse att sjuksköterskan har kunskap i hur hon/han ska skapa trygghet och
bygga upp en bra vårdrelation för att patienten ska våga öppna upp sig och våga berätta om
det inträffade. Många sjuksköterskor är obekväma i att ställa frågor kring våldsutsatthet vilket
är ett dilemma då det leder till att problemet ej kommer uppmärksammas. Det är ett ansvar i
sjuksköterskans bemötande att ställa frågor om våldsutsatthet men ansvaret blir än större om
frågorna ej ställs. För att våldsutsatta kvinnor ska få god erfarenhet av sjuksköterskors
bemötande gäller det att sjuksköterskor vet vad de våldsutsatta kvinnorna uppfattar som ett
gott bemötande. Sjuksköterskor behöver även ha kännedom av vad de behöver utveckla för att
de våldsutsatta kvinnorna ska få en god erfarenhet av deras bemötande.
9
5 Syfte
Syftet var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande.
6 Metod
För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie genom systematisk översikt av
kvalitativa studier utifrån Kristenssons (2014) metodbeskrivning. En systematisk översikt
innebär att studiernas resultat slås samman och analyseras. En litteraturstudie har använts då
den enligt Kristensson (2014) ger en bredare information från en större population än vid
intervjustudier.
6.1 Urval och datainsamling
De inklusionskriterier som ligger till grund för studiens syfte är att patienten ska vara kvinnor
över 18 år och de ska varit utsatta för våld i en nära relation i hemmet. Studien belyser
patientperspektivet samt är baserad på kvalitativa studier. Vi har valt att exkludera artiklar
som är över 16 år gamla och studier av våldsutsatta barn och män. Avgränsning av
sökningarna i databaserna begränsades till peer-reviewed och publiceringsår 2005–2021, det
resulterade i 154 antal träffar sammanlagt i Pubmed varav 43 abstrakt lästes, 12 i fulltext, 5
granskades och 4 valdes ut. I Cinahl resulterade det i 226 träffar sammanlagt varav 76
abstrakt lästa, 22 i fulltext och 5 granskades och 5 valdes ut. Det var många titlar som ej var
relevanta för syftet och valdes därför bort. (Se bilaga 2 för sökschema i Pubmed och bilaga 1
för sökschema i Cinahl). Samtliga artiklar svarar på syftet. Sökningen till litteraturstudien
genomfördes i databaserna Cumulative Index for Nursing and Allied Health Literature
(Cinahl) och Pubmed som innefattar vetenskapliga artiklar inom hälso-sjukvård och
omvårdnad. För att identifiera relevant litteratur användes specifika sökord i relation till
syftet. Initialt gjordes en preliminär sökning för att identifiera relevanta sökord samt mängd
av material som skulle undersökas. Genom de relevanta sökorden kunde vi få en inblick i
vilka ämnesord och fritextord vi skulle använda oss av i huvudsökningen. I huvudsökningen i
Cinahl inkluderades ämnesord intimate partner violence, domestic violence, battered women,
nursing, nurse-patient relations, och professional-patient relationship med fritextorden;
women* experience*, attitude*, patient*, attitude*, nurse attitude* nurse experience* och
nurse interaction*. Genom att använda trunkering vidgades sökningarna och resulterade i att
ändelser till de samtliga sökorden inkluderades. Booleska operatorer som OR och AND
10
användes för att kombinera de olika sökningarna och för att få fram artiklar som var relevanta
för syftet. Sökningen i Pubmed såg lite annorlunda ut då Cinahl och Pubmed inte hade samma
typ av sökord. I Pubmed användes istället fritextord som violence against women, help
seeking, women's perceptions and experience, health service och barriers to help-seeking. Vi
använde oss av samma ämnesord som i Cinahl samt OR och AND vid
kombinationssökningarna. (Se bilaga 1 och 2). För att kunna bedöma studiernas kvalité och
trovärdighet har Carlsson och Eiman (2003) kvalitativa granskningsmall använts i
litteraturstudien. (Se bilaga 4). Kvaliteten har vidare bedömts utifrån hur frågorna besvarats
(Kristensson, 2014). Nio stycken kvalitativa artiklar har inkluderats i studien där alla förutom
en bedömdes ha en hög kvalité och den som inte hade hög kvalité låg precis under
procentskriteriet för “hög”. Alla artiklar är peer-reviewed vilket innebär att de är granskade av
flera ämnesexperter innan de publicerats. Flertalet artiklar innehåller citat där kvinnorna
beskriver upplevelser av våldsutsattheten och bemötandet i sjukvården.
6.2 Dataanalys
För att kunna sammanställa resultatet på ett överskådligt sätt har vi valt att använda oss av
Kristenssons integrerade analys (Kristensson, 2014). I det första steget lästes studierna
igenom för att identifiera övergripande likheter och skillnader i resultaten. I det andra steget
identifierades olika kategorier som sammanfattade resultaten i de olika artiklarna och som står
i relation till varandra. I det tredje steget har resultatet sammanställts under de olika
kategorierna vilka även ligger till grund för underrubrikerna i resultatredovisningen.
Meningsbärande enheter har tagits ut och kategoriserats under kategorierna negativa
erfarenheter respektive positiva erfarenheter. Alla meningsbärande enheter har kodats där
likheter och skillnader har identifierats för att sedan sammanfattas i följande underrubriker:
rädsla och oro, det rumsliga, akuta stress-reaktioner, att inte bli sedd och förstådd,
betydelsen av att ställa frågor, ansvarstagande och icke dömande sjuksköterskor, betydelsen
av empati och trygghet. Varje underrubrik har sedan delats in under kategorierna negativa
erfarenheter respektive positiva erfarenheter. (Se bilaga 5).
6.3 Forskningsetiska aspekter
Kristensson (2014) menar att all forskning ska karaktäriseras av ett etiskt förhållningssätt där
forskningsetik innebär att ta ansvar över deltagarna i forskningen. Detta innebär att behandla
forskningsdeltagare med respekt, att se till deras välbefinnande och att behandla
informationen på ett respektfullt och adekvat vis (Kristensson, 2014). 1964 antogs
11
Helsingforsdeklarationen av World Medical Association (WMA) som är en essentiell
forskningsetisk riktlinje som vänder sig till läkare och andra medverkande i medicinsk
forskning. Deklarationen innefattar principer varav en av de mest grundläggande innebär att
individen alltid ska gå före vetenskapens och samhällets intressen. En annan princip är att
samtycke måste ges av deltagarna för forskning. I vissa situationer är detta dock ej möjligt
eller opassande. I deklarationen framgår det att i dessa fall får forskningen endast bedrivas om
en etisk kommitté har godkänt forskningsprojektet. Deklarationen fastställer även att
deltagarnas privatliv samt psykiska och fysiska integritet ska respektera samt att all
patientinformation ska behandlas konfidentiellt (Helsingforsdeklaration, 2013). I
litteraturstudien användes vetenskapliga artiklar där forskarna gjort etiska överväganden eller
fått godkänt av en etisk kommitté. Samtliga artiklar är granskade av experter vilket framgår då
alla är peer-reviewed. Resultatet från 9 artiklar har redovisats utan författarnas personliga
värderingar och tolkningar. Genom hela arbetets gång har författarna gjort etiska reflektioner.
En viss förförståelse har funnits hos författarna som har lyfts och diskuterats för att säkerställa
att resultatet ej ska påverkas. För att säkerställa att ingen data förvrängts har författarna
granskat alla artiklar var för sig och sedan tillsammans.
7 Resultat
Syftet med litteraturstudien var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenhet av
sjuksköterskors bemötande. Resultatet baseras på nio artiklar och presenteras i två
huvudkategorier: Negativa erfarenheter och Positiva erfarenheter med tillhörande
underkategorier.
7.1 Negativa erfarenheter
7.1.1 Rädsla och oro
Det finns ett flertal olika faktorer som hindrar våldsutsatta kvinnor att berätta om
våldsutsattheten (Rishal et al., 2020). Några av dem är rädsla att bli förolämpade av
sjuksköterskor. Kvinnorna är rädda att bli skrattade åt och att sjuksköterskorna ska tycka att
de är värdelösa och döma ut dem för att inte vara en bra fru. Offren är rädda att de ska bli
dömda av sjuksköterskor på grund av deras tidigare erfarenhet av att inte bli trodda av
sjuksköterskor (Rishal et al., 2020). Leppäkoski et al. (2009) menar att kvinnors erfarenhet av
brist på en positiv relation med sjuksköterskan är en barriär för att berätta. Detta inkluderar
brist på tillit, brist på kontinuitet i relationen och begränsad tid med sjuksköterskan. Vidare
12
finns det en oro över att sjuksköterskan inte skulle vara empatisk nog då deras erfarenhet är
att sjuksköterskor ofta lämnar rummet mitt i samtalet vilket hindrar kvinnan från att berätta
(Leppäkoski et al., 2009). Andra hindrande faktorer är tidigare erfarenhet av en sjuksköterskas
negativa attityd mot kvinnan, oempatisk framförhållning och ointresse under mötet (Rishal et
al., 2020).
7.1.2 Det rumsliga
Shaheen et al. (2020) menar att brist på privat utrymme hindrar kvinnor från att berätta. De
upplever ett stort behov av att samtalet ska skötas privat och konfidentiellt där det ej finns
möjlighet för andra att överhöra samtalet (Shaheen et al., 2020). Kvinnorna återger att när de
känner sig trygga med sjuksköterskan och miljön de befinner sig i samt att det som berättas
bevaras konfidentiellt så öppnar det upp för att delge berättelsen (Olive, 2017). Våldsutsatta
kvinnor upplever att de är mer mottagliga för att berätta om de får god tid på sig att berätta i
en miljö där de ej blir störda eller avbrutna (Mørk et al., 2014). Enligt Rishal et al. (2020)
förväntar sig kvinnorna att sjuksköterskan ska skapa en trygg atmosfär i ett avskilt utrymme.
De förväntar sig även att sjuksköterskan ska be partnern lämna rummet så att hon kan känna
frihet i samtalet (Rishal et al., 2020). Våldsutsatta kvinnor vittnar om att samtalen ofta äger
rum på öppna ytor vilket får dem att känna sig väldigt otrygga och därav inte berättar det de
annars hade gjort (Shaheen et al., 2020). Vidare uttrycker kvinnorna den stress och obehag de
upplevde genom att vara tvungen att sitta i ett väntrum med andra människor (Shaheen et al.,
2020). De känner sig sårbara, uttittade, dömda av de runt sig, känner skam och oro (Olive,
2017). De upplever att det inte var bra för dom att sitta med andra och vänta och att de bara
ville därifrån. Kvinnorna uttrycker att de hade velat att sjuksköterskan skulle tagit bättre hand
om dom genom att ta in dom i ett privat rum direkt (Olive, 2017).
7.1.3 Akuta stress-reaktioner
Enligt en studie gjord av Olive (2017) så upplever våldsutsatta kvinnor ofta stark stress efter
att de varit utsatta för misshandel. Kvinnorna uttrycker en känsla av att ”inte vara där”, att
vara i chock, att de inte är kognitivt närvarande, att de är på helspänn, att de inte kan tänka
klart, en känsla av ”dimmighet” och som att de befinner sig i en virvel.
Olive (2017) menar att våldsutsatta kvinnors erfarenhet är att sjuksköterskor ej är närvarande i
mötet, att de är stressade och att de ej ger dem den tid de behöver. Vidare upplever de även en
brist på ögonkontakt och att sjuksköterskor ställer triage-frågor som är monotona och
opersonliga där sjuksköterskan fokuserar på sitt anteckningsunderlag snarare än att låta
kvinnan berätta sin berättelse (Chang et al., 2005). Några av kvinnorna uttrycker att
13
sjuksköterskan verkade mest vilja ställa sina frågor, klicka i rutorna och gå vidare till nästa
patient utan att titta dom i ögonen eller ta sig tid att sitta ner i lugn och ro (Chang et al., 2005).
Kvinnorna uttrycker att de inte kan ta in frågorna som ställs under sådana omständigheter. De
uppger att de behöver en närvarande sjuksköterska som tittar dom i ögonen, visar empati,
medlidande och ger dom gott om tid att själva berätta (Olive, 2017). Enligt Olive (2017)
uttrycker kvinnorna en brist på kunskap hos sjuksköterskorna och uppger att de anser att det
borde finnas personal som är specialiserade på kvinnomisshandel. Vidare uttrycker kvinnorna
att de inte förstått vad de varit med om och kunde inte få klarhet i något. Vid mötet med
sjuksköterskan fick de inte någon information om det inträffade och vad som ska hända
härnäst vilket gjorde att de fortsatte känna starka obehagskänslor (Olive, 2017).
7.1.4 Att inte bli sedd och förstådd
Kvinnorna i studien gjord av Olive (2017) beskriver behovet av att sjuksköterskan lyssnar och
ställer frågor om hur dom mår. Detta var något de saknade och de uttrycker att sjuksköterskan
fick dom att känna sig som ett objekt och att dom inte fick något stöd. De kände att de blev
omhändertagna när det gällde deras fysiska skador men att de inte fick något mentalt stöd och
att frågor ej ställdes kring upplevelsen och hur de känner. De uttrycker att de känner sig
utelämnade, sårbara och att sjuksköterskan inte såg till deras person. De uttrycker känslor av
besvikelse och att ingen fanns där för dem. De hade önskat att sjuksköterskan hade pratat med
dom mer, lugnat dom, förklarat vad som hänt, visat förståelse och gett mer stöd i lugn och ro
(Olive, 2017). Vidare menar Shaheen et al. (2020) att våldsutsatta kvinnor ofta upplever att
sjuksköterskor är mer fokuserade på att försöka lösa problemet än att förstå orsaken vilket
mottages väldigt negativt hos offret. Kvinnor upplever att sjukvårdspersonal är ignoranta över
deras psykiskt dåliga mående. Kvinnornas uppfattning var att de ej blev trodda, brist på
intresse och stereotypt hanterande av det inträffade. Detta är något som ger dem än mer skam
och skuld (Shaheen et al., 2020).
7.2 Positiva erfarenheter
7.2.1 Betydelsen av att ställa frågor
Enligt Olive (2017) upplever våldsutsatta kvinnor att det underlättar när sjuksköterskor ställer
frågor kring våldsutsattheten då det hjälper dom att våga öppna upp sig och berätta om det
inträffade. Kvinnorna känner att ansvaret ligger hos sjuksköterskan (Olive, 2017). Mørk et al.
(2014) beskriver att kvinnorna vill att personalen ställer frågor men att de ska vara
formulerade ödmjukt, känslofyllt och inte på ett dömande vis. De vill få frågor då de vill bli
14
hjälpta och de känner att de inte är förmögna att ta initiativet själva. Enligt Mørk et al. (2014)
upplever kvinnorna det positivt när personalen ställer individuellt formulerade frågor snarare
än standardiserade frågor eftersom det känns mer personligt. Olive (2017) beskriver att
kvinnorna anser det trevligt när personalen frågar dom hur dom mår då de oftast inte har
någon som frågar dom det. Kvinnorna vill att frågor ska ställas då det ger dem en möjlighet
att ta sig ur situationen och att ju förr det sker desto bättre (Mørk et al., 2014).
7.2.2 Ansvarstagande och icke dömande sjuksköterskor
Olive (2017) menar att våldsutsatta kvinnor upplever att en positiv tillitsfull relation till
sjuksköterskan möjliggör att de berättar om våldsutsattheten. Enligt Rishal et al. (2020) är
våldsutsatta kvinnors förväntningar på sjuksköterskor att dom ansvarar för dem och att det är
sjuksköterskans ansvar att ställa frågor, inte kvinnans ansvar. De förväntar sig att
sjuksköterskan är närvarande i samtalet, uppmärksam, tålmodig och respektfull. Vidare är
förväntningarna att de ska få den tid som krävs och inte svara på uppradade stereotypiska
frågor utan istället få berätta detaljerat med egna ord (Rishal et al., 2020). Kvinnorna
förväntar sig att de ska få vara anonyma genom hela processen och att de inte ska pressas till
att berätta något de ej vill eller är redo för samt att de ej ska pressas till att lämna
misshandlaren. De uppskattar att få telefonnummer och informationsblad personligt
överlämnade av sjuksköterskan. Kvinnorna förväntar sig att inte bli dömda och att få
bekräftelse angående hur svårt det är för dem och uppskattar att lämna konversationen öppen
där de kan ringa när de är redo att gå vidare i processen (Rishal et al., 2020). Andra faktorer
som underlättar är förtroendet för sjuksköterskans kunskap och förmåga att kunna hantera det
som återges. De förväntar sig att sjuksköterskor besitter den kompetens som krävs för att
kunna förstå och hantera situationen. Sannolikheten att kvinnorna berättar ökar när de blir
bemötta med empati, när sjuksköterskorna är närvarande och ger dem den tid de behöver.
Kvinnorna vill själva kan välja vad- och hur mycket de vill berätta. Därav underlättar det att
sjuksköterskan visar förståelse för detta och ger kvinnan den tid hon behöver (Rishal et al.,
2020). Slutligen så förväntar sig kvinnorna att sjuksköterskor är empatiska och validerar deras
erfarenhet och känslor (Mørk et al., 2014).
7.2.3 Betydelsen av empati och trygghet
Kvinnor som blivit utsatta av våld i en nära relation är rädda, har skuldkänslor, känner sig
förolämpade, känner skam och förtvivlan samt att de känner sig förvirrade och värdelösa
(Örmon et al., 2013; Leppäkoski et al., 2009). Alla dessa negativa känslor leder till att de har
svårt att lita på människor och kvinnorna blir mycket skeptiska till att dela med sig av sina
15
berättelser (Chang et al., 2005) För att sjuksköterskor ska kunna bemöta dessa utsatta kvinnor
uppskattar kvinnorna att de blir tagna på allvar, att sjuksköterskor visar respekt, empati,
medkänsla, vara genuina och snälla i bemötandet (Nemoto et al., 2008). Kvinnor vill att
sjuksköterskor närmar sig på ett känsligt sätt, tar tiden att lyssna på deras erfarenheter, inte
drar förhastade slutsatser och kommer med goda råd (Chang et al., 2005; Nemoto et al.,
2008). Kvinnorna ville även känna en säkerhet i miljön kring sjuksköterskan och kvinnorna
uppmanade om att det är viktigt att dem inte känner sig ensamma samt ett behov att ha en
kontinuerlig uppföljning (Nemoto et al., 2008). Kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära
relation belyste vikten av att få information om vart man kan vända sig för att få stöd och
hjälp. Kvinnorna tycker det är viktigt att få prata om sin upplevelse oavsett om de väljer att
stanna kvar hos sin partner eller inte (Bacchus et al., 2016). Genom att bemöta våldsutsatta
kvinnor på det sätt som beskrivs ovan känner kvinnorna att de blir tagna på allvar, dom
känner sig bekräftade och det kan leda till att de får insikt i vad de faktiskt utsätts för och att
det inte är acceptabelt (Nemoto et al., 2008). Ett bra bemötande i från sjuksköterskan leder till
att kvinnorna känner sig betydelsefulla, dem känner sig inte ensamma och en känsla av lättnad
uppstår (Nemoto et al., 2008). Dessa positiva effekter som uppstår av ett bra bemötande ifrån
sjuksköterskan kan leda till att kvinnorna står upp för sig själva och inser sitt värde (Örmon et
al., 2013).
8 Diskussion
8.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka fysiskt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av
sjuksköterskors bemötande. Det initiala nyckelfyndet i litteraturstudien var att kvinnors
erfarenheter av sjuksköterskors bemötande var både negativa och positiva. Det fanns
erfarenheter som innefattar rädsla, kränkningar, skam, ensamhet och värdelöshetskänsla men
också samtidigt erfarenheter som innefattar gott bemötande, omtänksamhet, empati och
fördomsfrihet. För att den våldsutsatta kvinnan inte ska få en negativ erfarenhet av
sjuksköterskors bemötande gäller det att sjuksköterskan vet hur man ska bemöta den
våldsutsatta och vad som får henne att känna sig trygg nog att dela med sig av sin upplevelse.
Den vårdande relationen har en stor betydelse i mötet med den våldsutsatta kvinnan då
sjuksköterskor kan åstadkomma önskvärda effekter såsom tillit, empati och förståelse
(Arman, 2015). Leppäkoski et al. (2009) menar att sjuksköterskor upplever en osäkerhet i hur
man ska bemöta våldsutsatta kvinnor på ett lämpligt sätt. När kvinnorna inte delar med sig av
16
sin erfarenhet och blir kvar i det tysta minskar sjuksköterskors chans att identifiera dessa
kvinnor varpå möjligheten att kunna ge kvinnorna stöd och information uteblir (Bacchus et
al., 2016).
Resultatet i studien visar att våldsutsatta kvinnor förväntar sig att sjuksköterskor ska ställa
frågan. De anser att det är sjuksköterskans ansvar att ställa frågor, inte kvinnornas. Kvinnorna
förväntar sig att sjuksköterskan ska skapa en trygg atmosfär i ett avskilt utrymme och visa
uppmärksamhet, respekt, intresse och ha en öppen attityd (Rishal et al., 2020). De flesta
kvinnor vill att sjuksköterskor ska ställa frågan och avdramatisera ämnet för att kunna börja
skapa en tillit och öppenhet i samtalet (Bacchus et al., 2016). Tilliten kommer leda till en
vårdande relation om sjuksköterskan ger ett lugnt, empatiskt och respektfullt bemötande mot
den utsatta (Arman, 2015). Vidare betonar Arman (2015) att sjuksköterskor behöver visa att
de tål att se och höra det som den våldsutsatta kvinnan berättar för att hon ska kunna känna
förtroende och trygghet. De våldsutsatta kvinnorna menar på att det är viktigt att få prata om
sina upplevelser och att det är ibland lättare att prata med någon utomstående om sin
erfarenhet än att prata med någon i familjen (Chang et al., 2005; Bacchus et al., 2016).
En annan negativ erfarenhet som visade sig i resultaten av denna studie var att sjuksköterskor
såg våldsutsattheten som ett sekundärt problem till den psykiska sjukdomen som vissa
kvinnor drabbats av under den våldsutsatta relationen (Örmon et al., 2013). Kvinnorna kände
att de blev förminskade, förnedrade och misstrodda av sjuksköterskor och det även fanns de
sjuksköterskor som sa att det var kvinnornas egna fel att de blev slagna och att dom fick
skylla sig själva (Örmon et al., 2013). Kvinnorna upplevde att sjuksköterskan fokuserar mer
på själva diagnosen än utsattheten då sjuksköterskorna ansåg att utsattheten var ett sekundärt
problem till diagnosen (Örmon et al., 2013). Kvinnorna upplevde att bemötandet av
sjuksköterskorna varierade beroende på om det fick en ansvarig sjuksköterska som såg
utsattheten som ett sekundärt problem eller om sjuksköterskan faktiskt såg våldets
konsekvenser och dess inverkan på kvinnornas vardag (Örmon et al., 2013). Vissa av
kvinnorna fick lära sig att bete sig på ett specifikt sätt för att ens få chansen att bli tagen på
allvar och få hjälp (Örmon et al., 2013)
Enligt Nemoto et al. (2008) är det av stor vikt att etablera en relation till den våldsutsatta
kvinnan där hon känner tillit, att de blir lyssnade på och att fördomsfrihet finns. Genom att
skapa denna relation kan kvinnan komma till insikt av hennes eget värde och få en möjlighet
17
att kunna fokusera på sig själv och sitt eget mående (Nemoto et al., 2008). Örmon et al.
(2013) menar att om utsattheten ses som en sekundär konsekvens kommer resultera i att
kvinnan ej kommer må bättre i sin psykiska sjukdom. Istället kan tillstånd såsom
posttraumatiskt stressyndrom utvecklas då det oftast är just utsattheten som orsakar psykisk
ohälsa (Örmon et al., 2013). Vidare menar Nemoto et al. (2008) att genom att
sjuksköterskorna lyssnar, visar förståelse, bryr sig, är närvarande och har rätt bemötande ledde
det till att kvinnorna fick bekräftelse på att våldet ej var deras fel. Detta resulterade även i ett
ökat självförtroende som gav dem kraft att förändra sin vardag och börja fokusera på sina
egna drömmar och mål (Nemoto et al., 2008).
Resultatet visar att det finns en brist i samspelet mellan individen och sjuksköterskor och
därav blir vårdrelationen påverkad. Eftersom sjuksköterskor behöver utveckla en bra
vårdrelation för att åstadkomma önskvärda effekter så leder brist på detta till att kvinnor inte
känner sig trygga och bra bemötta av sjuksköterskor. Då en negativ vårdrelation uppstår kan
det leda till mer lidande för patienten (Snellman, 2015). En sjuksköterskas kompetens bör
innefatta ett helhetsperspektiv och ser vi den våldsutsatta kvinnan som enbart ett objekt som
ska vårdas så brister förståelsen för den enskildes egna berättelse och dess psykosociala
påverkan. Sjuksköterskor ska kunna utveckla en god vårdrelation och brister denna typ av
kompetens är det sjuksköterskans ansvar att skaffa sig den kompletterande kompetens som
behövs (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
8.2 Metoddiskussion
Syftet med studien var att undersöka fysiskt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av
sjuksköterskors bemötande. Metoden som användes var en litteraturstudie enligt Kristenssons
(2014) metodbeskrivning vilket har medfört ett strukturerat arbetssätt. Metoden var lämplig
för att svara på vårt syfte då ämnet inte gick att studera på något annat vis på grund av att en
empirisk studie inte hade kunnat genomföras inom den utsatta tidsramen för genomförandet
av studien. Att göra en litteraturstudie har sina för och nackdelar utifrån vårt syfte då det var
svårt att hitta artiklar som innehöll någorlunda ny forskning och många forskare väljer att
skriva utifrån sjuksköterskans perspektivet istället för den våldsutsattas perspektiv.
8.2.1 Datainsamling
Samtliga artiklar som användes i studien var skrivna på engelska då vi exkluderade artiklar
med annat språk. Detta kan ha varit en svaghet då vi kunnat få fler relevanta artiklar som
18
svarade på vårt syfte men då vi inte behärskar annat språk valdes denna exkludering.
Artiklarna som valdes ut var peer-reviewed vilket innebär att artiklarna blivit granskade av
experter inom ämnesområdet. Detta resulterar i att studiens trovärdighet ökar och
tillförlitligheten ökar. Överförbarheten av våldsutsatta kvinnors erfarenheter av
sjuksköterskors bemötande är ej begränsad till specifik vårdkontext utan kan generaliseras.
Överförbarheten är heller ej begränsad till svensk vårdkontext eftersom litteraturstudiens data
inhämtats från deltagare i ett flertal länder. Artikelmatrisen redogör för studiekontext samt
deltagare i litteraturstudien vilket ökar studiens överförbarhet (Kristensson, 2014). (Bilaga 3).
Resultatet hade kunnat sett annorlunda ut om vi hade valt att inkludera våld som även skett
utanför hemmet men då vi ville fokusera på det våld som sker i hemmet exkluderades detta.
Det kan därför innebära att man inte kan applicera resultatet till alla kvinnor som blir utsatta
av våld och erfara någon typ av bemötande från sjuksköterskor.
Den slutliga kvaliteten på litteraturstudien beror på hur litteraturen väljs ut (Kristensson,
2014). Då vi sållade bort artiklar vi endast läste titeln på kan det ha resulterat i att vi gått miste
om litteratur som besvarade vårt syfte. Sökningen i Pubmed såg annorlunda ut med
fritextorden då sökningen blev för irrelevant då de valde att använda andra typer av sökord i
Pubmeds databas jämfört med Cinahl. När vi först valde att söka på liknande sätt som i Cinahl
kom det enbart fram resultat utifrån sjuksköterskans perspektiv vilket ej var relevant för vårt
syfte. Den sökningen som genomfördes och redovisas var den sökningen som gav oss mest
relevanta artiklar för att svara på vårt syfte. Vi hade önskat att alla artiklar inte var äldre än 10
år men detta var tvunget att breddas till 16 år då det inte fanns artiklar ur patientperspektivet
som var nyare.
Artiklarna redovisas i en artikelmatris för att urskilja likheter och skillnader gällande syfte,
metodiskt tillvägagångssätt, resultat och kvalitet. (Se bilaga 3). Genom artikelmatrisen urskiljs
framförallt kvaliteten på artiklarna. De artiklar som bedömts ha högst kvalitet har sedan
använts i resultatet. Denna metod gjorde så vi kunde strukturera upp arbetet med
granskningen av artiklarna och på ett strukturerat sätt välja ut de artiklar vi tyckte var
relevanta till vårt syfte.
I flertalet av artiklarna inkluderas fler yrkesgrupper men det gick att urskilja vilka erfarenheter
av kvinnorna som var ifrån bemötandet av sjuksköterskor och därför kunde dessa artiklar ingå
i resultatet. Artiklarna svarade på syftet och ger en inblick i fysiskt våldsutsatta kvinnors
19
erfarenheter av sjuksköterskors bemötande. De artiklar vi har med i studien är alla kvalitativa
artiklar och en svaghet med det är att om vi hade haft med kvantitativa artiklar hade eventuellt
resultatet kunna blivit bredare. De artiklar som valdes ut var relevanta för syftet och hade en
kvalitativ ansats. En annan svaghet med studien är att vi enbart sökte i Cinahl och Pubmed för
att hitta våra artiklar så Psycinfo blev därmed exkluderat. Exkluderandet av Psycinfo och
andra databaser kan ha haft betydelse för resultatet av studien (Kristensson, 2014) eftersom
det innebär att vi har exkluderat en hel databas som eventuellt kunde haft artiklar som var
relevanta för vårt syfte.
8.3 Kliniska och utbildningsmässiga implikationer
Arbetet med denna litteraturstudie visar att ämnet till viss del är beforskat men ej så mycket
på senare tid. Det finns mycket forskning som beskriver kvinnors våldsutsatthet utifrån
sjuksköterskans perspektiv men inte ur patientperspektivet. Det bör göras mer forskning
utifrån patientperspektivet för att öka förståelsen för de våldsutsatta kvinnorna och deras
behov av stöttning och hjälp. I litteraturstudien framkommer det att många kvinnor är rädda,
känner sig inte betrodda och att sjuksköterskor har ett dåligt bemötande mot kvinnor som
blivit utsatta för våld. Detta borde resultera i att en förändring måste ske i framtiden gällandet
bemötandet.
Sjuksköterskor bör få en grundläggande utbildning i bemötande mot kvinnor som blir utsatta
för våld för att främja den vårdande relationen så att de kan bemöta kvinnorna med empati,
respekt och förstå deras livsvärld (Arman, 2015). Bristen på utbildning i bemötande hos
sjuksköterskor kan leda till att våldsutsatta kvinnor inte delar med sig av sin erfarenhet och
känner sig rädda, osäkra och ensamma vilket inte är några positiva effekter (Leppäkoski et al.,
2009). För att minska antalet offer som blir utsatta för våld i en nära relation bör det finnas
rutiner gällande frågan om våld i alla verksamheter och inte enbart inom mödrahälsovården
eller psykiatrin.
För att sjuksköterskor skall kunna bemöta och behandla dessa patienter korrekt krävs det att
de får en grundläggande utbildning hur man ska gå tillväga i bemötandet.
Då riksdagen införde kravet att sjuksköterskestudenter måste ha kunskap gällande mäns våld
mot kvinnor resulterar det förhoppningsvis i att utbildningen i bemötandet mot våldsutsatta
kvinnor blir bredare för att kunna hjälpa och ge stöd till de våldsutsatta kvinnorna så att
antalet som blir utsatta minskar. Vi anser att det bör vara obligatorisk i
sjuksköterskeutbildningen att få en grundläggande utbildning i hur man ska bemöta en
våldsutsatt kvinna då det är ett stort samhällsproblem. Hade en bredare kunskap funnits hos
20
sjuksköterskor är det sannolikt att flera våldsutsatta kvinnor hade identifierats genom en
vårdande relation och det hade resulterat i att fler våldsutsatta kvinnor hade fått stöd och
hjälp. Genom att fler våldsutsatta kvinnor blir identifierade ökar möjligheten för kvinnorna att
få hjälp med att lämna sin partner samt tillgång till andra resurser samhället har vilket kunde
resulterat i mindre lidande för de våldsutsatta kvinnorna. En annan stor hindrande effekt för
att skapa en vårdande relation är bristen på att våga fråga om våldsutsatthet.
9 Slutsats
Det centrala i litteraturstudien var att våldsutsatta kvinnors erfarenheter både var negativa och
positiva bemötanden av sjuksköterskor. Tyvärr mer negativa bemötanden än positiva
bemötanden framkom ur de artiklar som analyserades. Det negativa bemötandet påverkar
etableringen av den vårdande relationen med de våldsutsatta kvinnorna och blir en stor
hindrande faktor för att de våldsutsatta kvinnorna ska dela med sig av sin berättelse och få
hjälp. I resultatet framkom det hur betydelsefullt det är att kvinnorna känner sig sedda,
förstådda, känner trygghet och empati i mötet med sjuksköterskor. Viktiga faktorer som gör
erfarenheten av bemötandet positivt är om de våldsutsatta kvinnorna får sitta i ett rum där de
inte är omringade av andra patienter, sjuksköterskan är ansvarstagande och ej dömande samt
att de vågar ställa frågor om utsattheten. Bemöter sjuksköterskor de våldsutsatta kvinnorna på
ett korrekt sätt minskar rädsla och oron hos de våldsutsatta kvinnorna. Möjligheten att ge dom
hjälp och stöd ökar och sjuksköterskor kan etablera den vårdande relation som krävs.
21
Referenser
Amnesti (2021). Våld mot kvinnor https://www.amnesty.se/vara-rattighetsfragor/kvinnors-
rattigheter/vald-mot-kvinnor/
Arman, M. (2015). Den vardande relationen. I Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh, M
(Red.), Teoretiska grunder for vardande. (1 uppl., s.189–194). Stockholm: Liber.
Bacchus, L., Bullock, L., Sharps, P., Burnett, C., Schminkey, D., Buller, A-M., & Campbell.,
J. (2016) ‘Opening the door’: A qualitative interpretive study of women’s experiences of
being asked about intimate partner violence and receiving an intervention during perinatal
home visits in rural and urban settings in the USA. Journal of research in nursing, 21(5-6),
345-364. https://doi.org/10.1177/1744987116649634
Berglund, A., & Witkowski, Å. (2019). Vårdens ansvar. I Heimer, G., Björck, A., Albert, U.,
& Haraldsdotter, Y (Red.), Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. (4 uppl., s.165–198).
Lund: Studentlitteratur AB.
Chang, C, J., Decker, R, M., Moracco, E, K., Martin, L, S., Petersen, R., & Frasier, Y, P.
(2005). Asking about intimate partner violence: advice from female survivors to health care
providers. Journal of clinical nursing. 59(2), 141-7. 10.1016/j.pec.2004.10.008
Dahlberg, K. & Segersten. K. (2010). Hälsa och vårdande - I teori och praxis (upplaga 1:1).
Lettland: Team Media Sweden AB.
Ekebergh, M. (2015). Lärande och reflexion med livsvärlden som grund. I M. Berglund & M.
Ekebergh (Red.), Reflektion i larande och vard – en utmaning for sjukskoterskan (s. 21–44).
Lund: Studentlitteratur.
Ekebergh, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh,
M (Red.), Teoretiska grunder for vardande. (1 uppl., s. 28). Stockholm: Liber AB.
Ellsberg, Mary., Arango, J. D., Morton, M., Gennari, F., Kiplesund, S., Contreras, M., Watts,
C. (2014). Prevention of violence against women and girls: what does the evidence say?,
volym (385), 1555-1566. 10.1016/S0140-6736(14)61703-7
Helsingsforsdeklarationen. (Oktober 2013).
https://slf.se/app/uploads/2018/07/helsingforsdeklarationen.pdf
Inspektion för vård och omsorg (IVO). (2014). Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat
våld. Hämtad 3 maj, 2021, från https://www.ivo.se/publicerat-material/rapporter/valdsutsatta-
kvinnor-och-barn-som-bevittnat-vald/
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso-och vårdvetenskap. (1 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Leppäkoski, T., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2011). Experiences of emergency care
by thewomen exposed to acute physical intimatepartner violence from the Finnish
perspective. International emergency nursing. 19(1):27–36. 10.1016/j.ienj.2010.02.006
22
MørkT.,AndersenP.&TaketA.(2014)Barriers amongDanishwomenand general
practitionerstoraisingtheissueofintimatepartnerviolenceingeneralpract ice:aqualitativestudy.
BMCWomen’sHealth14, 74. 10.1186/1472-6874-14-74
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2014). Kostnader för mäns våld mot kvinnor.
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nararelationer/valdets-kostnader/
Nemoto, K., Rodriguez, R., & Valhmu, A, L. (2008). Battered Japanese women’s percepttions
and experiences of beneficial health care. Japan journal of nursing science. 5(1), 41-49.
https://doi.org/10.1111/j.1742-7924.2008.00099.x
Nyström, M (2014). Vårdrelationer – en empirisk belysning. I Friberg, F., & Öhlén, J (Red),
Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningsätt, (2 uppl., s.470-472).
Studentliteratur.
Olive, P. (2017). First contact: acute stress reactions and experiences of emergency
department consultations following an incident of intimate partner violence. Journal of
Clinical Nursing, 26, 2317–2327. 10.1111/jocn.13311
Rishal, P., Roshi, S. K., Lukasse, M., Schei, B., & Swahnberg, K. (2016). ”They just walk
away” – Women's perception of being silenced by antenatal health workers: A qualitative
study on women survivors of domestic violence in Nepal. Global Health Avtion, 9, 31838.
https://doi.org/10.3402/gha.v9.31838
Shaheen A., Ashkar S., Alkaiyat A., Bacchus L., Colombini M., Feder G. & Evans M. (2020).
Barriers to women’s disclosure of domestic violence in health services in Palestine:
qualitative interview-based study. BMC Public Health 26, 20(1):1795. 10.1186/s12889-020-
09907-8
Slabbert, I. (2017). Domestic Violence and Poverty: Some Women’s Experiences. Research
on Social Work Practice, 27 (2), 223-230. 10.1177/1049731516662321
Snellman, I (2015). F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och
förhållningssätt (Upplaga 2:3, s. 439-464). Polen: Studentlitteratur AB
Socialstyrelsen. (18 oktober 2019). Våld i nära relationer.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/
Swenurse. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten
sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf
Swenurse. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20et
iska%20kod%20för%20sjuksköterskor%202017.pdf
Syrén, S. (2017). Psykossjukdom i familjen - ett existentiellt inbördeskrig. E. Benzein, M.
Hagberg & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (Upplaga 2:1, s.
195–207). Lund: Studentlitteratur AB.
Örmon, K., & Hörberg, U. (2016). Abused women’s vulnerability in daily life and in contact
with psychiatric care: In the light of a caring science perspective. Journal of Clinical Nursing,
26, 2384–2391. 10.1111/jocn.13306
Örmon, K., Levander, T, Marie., Sunnqvist, C., & Bahtsevani, C. (2013). The duality of
suffering and trust: Abused women’s experiences of general psychiatric care - an interview
study. Journal of clinical nursing, 23(15-16), 2303-2312. 10.1111/jocn.12512
1
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris
Databasens namn: CINAHL
Datum för sökningen: 2021-04-12
Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar
(limits)
Antal
träffar
Lästa
abstrakt Lästa i fulltext
Granskade
artiklar
Utvalda
artiklar
Våld i nära relation
#1 - Ämnesord
(MH "Intimate Partner Violence")
OR (MH "Domestic Violence")
OR (MH "Battered Women")
20,725
#2 - Fritextord
“Intimate Partner Violence" OR
"Domestic Violence against
women" OR "Battered Women"
13,962
#3 1 OR 2 20,725
Kvinnors erfarenhet
#4 - Ämnesord
(MH “women’s experience”) OR
(MH “attitudes”) OR (MH
“patient attitudes”)
49,609
#5 - Fritextord women’s* experience* OR
attitudes* OR patient* attitudes* 124,908
#6 4 OR 5 145,276
Sjuksköterskans bemötande
#7 - Ämnesord
(MH "Nursing") OR (MH "Nurse-
Patient Relations") OR (MH
"Professional-Patient Relations")
61,300
2
#8 Fritextord
nurse attitude* OR nurse
51,008
#9 7 OR 8 experience* OR nurse interaction 106,950
Kombination
#10 3 AND 5 AND 9 Peer-reviewed 84 56 12 3 3
3 AND 6 2005-2021 142 20 10 2 2
Engelsk text
3
Bilaga 2 Sökmatris
Databasens namn: Pubmed
Datum för sökning: 2021-04-13
Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar
(limits)
Antal
träffar
Lästa
abstrakt Lästa i fulltext
Granskade
artiklar
Utvalda
artiklar
Våld i nära relation
#1 - Ämnesord
(("Intimate Partner
Violence"[Mesh]) OR "Domestic
Violence"[Mesh]) OR "Battered
Women"[Mesh]
48,306
#2 - Fritextord Battered women 3,207
#3 - Fritextord violence against women 5,813
Kvinnors erfarenhet
#4 - Fritextord Women´s experience 89,915
#5 - Fritextord Women´s perceptions and
experience 5,279
Söka hjälp inom vården
#6 - Fritextord health service 260,185
#7 - Fritextord barriers to help-seeking 1,268
#8 - Fritextord help seeking 15,637
Kombination
#9 2 AND 5 2008-2021 67 10 3 1 1
#10 5 OR 3 AND 8 2011-2021 50 15 4 2 1
#11 1 AND 7 AND 8 2008-2021 37 18 5 2 2
Engelsk text
Peer-reviewed
4
Bilaga 3 Artikelmatris
Nummer Författare
År
Land
Tidskrift
Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
1. Olive, P.
(2017).
Storbritannien
First contact: acute stress reactions and
experiences of emergency department
consultations following an incident of intimate
partner violence
Journal of Clinical Nursing
Att undersöka
kvinnors
känslomässiga
svar på
akutmottagning
efter att ha blivit
utsatta för våld av
partner.
Kvalitativ studie
med
semistrukturerade
intervjuer.
6 kvinnor
deltog.
Alla kvinnor
upplevde akut stress
efter våldet. Denna
stress hade en
negativ påverkan
vid konsultationen
med sjukvården.
Behov av personal
specialiserade på
våldsutsatta kvinnor
finns.
Hög
2. Rishal, P., et
al. (2016).
Nepal
”They just walk away” – Women's perception of
being silenced by antenatal health workers: A
qualitative study on women survivors of domestic
violence in Nepal
Global health action journal
Studiens syfte är
att undersöka
våldsutsatta
kvinnors upplevda
vård och deras
förväntningar på
vårdgivare.
Kvalitativ studie
med intervjuer.
12 kvinnor deltog
Kvinnorna dolde
sina upplevelser på
grund av rädsla av
att bli förolämpade,
diskriminerade och
bli bemötta med en
negativ attityd av sjukvården.
Kvinnorna önskade
att
sjukvårdspersonalen
var empatiska och
ställde frågor om
deras upplevelse
Hög
5
och säkerställde
konfidentialitet.
3. Mørk, T., et
al. (2014).
Danmark
Barriers among Danish women and general
practitioners to raising the issue of intimate
partner violence in general practice: a qualitative
study
BMC women´s health journal
Syftet var att
undersöka vad
som hindrar
vårdgivare att
ställa frågor om
våldsutsatta
kvinnors
upplevelse samt
kvinnors
erfarenheter om
att bli frågade.
Kvalitativ studie
med intervjuer.
13 kvinnor och 3
vårdgivare.
Kvinnorna vill bli
frågade angående
våldsutsattheten på
ett respektfullt och
icke dömande vis.
Vårdpersonalen är
osäkra gällande att
fråga och skulle dra
nytta av utbildning
om hur man ska
bemöta kvinnor
som har utsatts för
våld.
Hög
4. Shaheen, A.,
et al. (2020).
Storbritannien
Barriers to women’s disclosure of domestic
violence in health services in Palestine:
qualitative interview-based study
BMC public health journal
Syftet är att
undersöka vad i
vårdens
bemötande hindrar
palestinska
kvinnor att berätta
för vårdgivare om
våldsutsatthet.
Kvalitativa
intervjuer. 20
kvinnor deltog.
Kvinnorna
upplevde brist på
kunskap om den
hjälp som finns, oro
över vårdens
primära fokus på
fysiska skador, brist
på integritet,
förtroende och
rädsla över att
förlora sina barn.
kvinnorna önskade
att vårdpersonalen
skulle ta mer
initiativ till att ställa
frågor om
våldsutsattheten.
Hög
6
5. Örmon, K., et
al. (2013)
Sverige
The duality of suffering and trust: Abused
women’s experiences of general psychiatric care -
an interview study
Journal of clinical nursing
Syftet är att belysa
hur kvinnor som
blivit utsatta för
fysiskt,
emotionellt
och/eller sexuellt
våld upplever
vårdpersonalen på
en psykiatrisk
klinik efter
avslöjandet av
övergrepp.
Kvalitativ studie
med intervjuer
med 9 kvinnor.
Kvinnor hade både
positiva och
negativa
erfarenheter av
vårdpersonalens
bemötande. De
positiva
erfarenheterna
innefattade att
personalen
lyssnade, bekräftade
och stöttade den
utsatte. De negativa
innefattade att
personalen inte
brydde sig, förneka
övergreppet och
inte trodde på
kvinnorna och
lämnade dem med
skuldkänslor och att
kvinnorna kände sig
kränkta.
Hög
6. Leppäkoski,
T., et al.
(2011)
Finland
Experiences of emergency care by the women
exposed to acute physical intimate partner
violence from the Finnish perspective
International emergency nursing
Syftet är att
beskriva historien
av våld i nära
relation och dess
hälsokonsekvenser
för kvinnan när
hon söker hjälp
för de akuta
skadorna och vilka
vårderfarenheter
kvinnan upplevde
Kvalitativ studie
med
semistrukturerade
intervjuer.
35 intervjuer
gjordes men
enbart 7
användes i
studien.
Resultatet var att
det finns ett behov
av att
vårdpersonalen på
akutmottagningar
utvecklar en
familjeorienterad
service och behov
för mer träning och
utbildning hur man
ska hantera en
våldsutsatt kvinna.
Hög
7
av besöken på
akutmottagningar.
7. Chang, J., et
al. (2005)
Irland
Asking about intimate partner violence: advice
from female survivors to health care providers
Journal of clinical nursing
Syftet är att
upplysa vad
kvinnor som blivit
utsatta för våld i
en nära relation
anser vara ett bra
tillvägagångssätt
för vårdpersonalen
att fråga om
utsattheten och
hur man bör
diskutera det med
den utsatte.
Kvalitativ metod
med intervjuer
med 7 fokus
grupper som
innehöll 4–9
deltagande
Kvinnorna ville bli
frågade om
utsattheten som en
fråga för att kunna
samla information
och vart man kunde
söka hjälp snarare
än att bara
identifiera att
kvinnorna blivit
utsatta för våld. Ge
även en anledning
varför man frågar
för att minska
kvinnans
”suspicious and
minimazed stigma”.
Skapa en trygg,
stöttande och säker
miljö och ge
kvinnorna
information om vart
de kan vända sig för
att få hjälp och
stöttning.
Mellan
8. Bacchus, L.,
et al. (2016)
London, UK
‘Opening the door’:
A qualitative interpretive study of women’s
experiences of being asked about intimate partner
violence and receiving an intervention during
perinatal home visits in rural and urban settings in
the USA
Syftet är att
utforska hur
kvinnor upplever
att bli frågad om
de lever i ett
förhållande där de
blir utsatta för
våld.
Kvalitativ studie
där 26 kvinnor
deltog.
Kvinnorna
upplevde att det var
bra att de blev
frågade och att det
avdramatiserades
att fråga frågan om
utsattheten.
Kvinnorna menade
Hög
8
Journal of research in nursing
på att det är viktigt
att få prata om sin
upplevelse och att
få hjälp att hitta vart
man ska vända sig
för stöttning och
hjälp
9. Nemoto, K.,
et al. (2008)
Japan
Battered Japanese women’s perceptions and
experiences of beneficial health care
Japan journal of nursing science
Syftet är att
undersöka
våldsutsatta
japanska kvinnors
erfarenheter av att
få hjälp ifrån
vården och vad de
ansåg vara till
hjälp för att
hantera sin
partners våld.
kvalitativ studie.
15 japanska
kvinnor deltog
De japanska
kvinnorna ansåg att
empati, förståelse
och professionella
råd ifrån personal
var till hjälp samt
att vården är
flexibelt o
assisterande.
Hög
9
Bilaga 4 Granskningsmall Kvalitativ
10
Bilaga 5 integrerad analys
Meningsbärande enheter
Underrubrik
Kategori
“You feel unsafe but you feel
like people are staring at you
and feel like people are judging
you as were. I felt all those
people was judging me”
Rädsla och oro Negativa erfarenheter
“I will never tell a health
worker, especially not a nurse
because they have their own
way of dealing, they just walk
away.”
Rädsla och oro
“I think I was in shock, to be
quite fair, at the time. I think I
was in shock at what had
happened, how it had even got
to that.”
Akuta stress-reaktioner
“All I can describe it’s, it’s like
my head feels...
discombobulated not in it, it’s
like fragmented, my head felt
very fragmented, and I just
couldn’t concentrate…”
Akuta stress-reaktioner
“I felt like I would be blamed
for it and people might say;
look, she let out secrets
between her and husband. Why
would she say that? So that
would make me shy,
embarrassed to talk about it.”
Att inte bli sedd och förstådd
“It’s a very raw issue with be
to be truthful, I just feel that I
was let down alot, there was
nobody there for me, nobody.”
Att inte bli sedd och förstådd
“Lack of personal privacy in
health care consultations was
another barrier to disclosure for
the women, who were often
accompanied by their husband
or in-laws, making it
impossible for them to talk
about the abuse.”
Det rumsliga
“You feel like you´re on show
kind of. And it's not handled in
Det rumsliga
11
a way where...it´s not kept
private. You know, looking
back over it, if it would´ve
been handled I think a bit more
delicately, I think I would say
it should´ve been.”
“The staff said I could talk to
them about it whenever I
wanted, and I felt that they
were loving and kind to me,
and I needed that. It made me
feel better.”
Betydelsen av empati och
trygghet
Positiva erfarenheter
“Well just the sound in her
voice, I know I can trust her.”
Betydelsen av empati och
trygghet
“They wanted to be asked
because they wanted help and
they did not feel that they were
able to ask for help
themselves.”
Betydelsen av att ställa frågor
“If a woman came in with
internal bleeding due to being
punched, then I think they
should 100% ask and interfere
because that's not something
you can get in some other
way.”
Betydelsen av att ställa frågor
“I know that A&E staff are
busy. I understand that. But I
suppose when it's a crisis you
just need that, even if it's just
five minutes. just to let it all
out.”
Ansvarstagande och icke
dömande sjuksköterskor
“I want him to ask me how I
am doing, because you can’t
say it yourself without him asking about how things are
going at home.”
Ansvarstagande och icke
dömande sjuksköterskor