Bibliotek 2015

1

Bibliotek 2015

Offentligt finansierade bibliotek

Bibliotek 2015

2

Bilderna i rapporten har tagits av skolbibliotekarier runt om i landet med deras mobilkameror.

Omslagsbild: Åkrahäll, gymnasiebiblioteket i Nybro. Foto: Birgitta Gustafsson.

Bibliotek 2015

Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan.

Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket

Dnr 6.5-2015-1259

Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB tel. +46 (0)10-709 36 39 Kungliga biblioteket, Box 5039, 102 41 Stockholm, Sweden, e-post: biblioteksstatistik@kb.se

biblioteksstatistikportalen: http://bibstat.kb.se/reports

webb: http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/

informationsblogg: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/allt-om-biblioteksstatistiken/ kontaktregister med ingående bibliotek: http://bibdb.libris.kb.se/libdb

Bibliotek 2015

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning 4

Riksnyckeltal 6

Om statistiken 8

Organisation & resurser 14

Personal 20

Ekonomi 24

Bestånd 30

Användning & lån 36

Besök & aktiva låntagare 41

Öppettider 46

Medier på nationella minoritetsspråk 49

Barn och unga 51

Användare med funktionsvariationer 55

Undervisning 57

Aktiviteter 61

Universitets- och högskolebibliotek 67

Resultaten per kommun, bibliotekstyp

och län presenteras i särskilda filer på:

http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/allt

-om-biblioteksstatistiken/

Bibliotek 2015

4

Sammanfattning

För andra året i rad presenteras den

samlade nationella biblioteksstatistiken

över de offentligt finansierade biblioteken i

Sverige.

Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken

förändrades från och med mätår 2014. Ingående

biblioteksorganisationer måste nu uppfylla tre

kriterier för att tillfrågas:

1. Offentligt finansierade (helt eller delvis).

2. Avsatt bemanning för biblioteksverk-

samheten minst 20 timmar per vecka,

eller 0,5 årsverken.

3. På något sätt tillgängliga för allmänheten

(skolbibliotek: eleverna).

Den nedåtgående trenden för antal bibliotek

fortsätter. Antalet bibliotek har minskat med 25

stycken sedan föregående mätning. Ett län saknar

nu till exempel helt fysiska sjukhusbibliotek.

Antalet enskilda skolbibliotek som ingår i

urvalsramen är oförändrat 881 stycken. I 86

kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som

har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka.

Däremot finns det i vissa av dessa kommuner

serviceställen som är integrerade folk- och

skolbibliotek även om antalet integrerade

bibliotek minskat något i takt med att 11

folkbibliotek lagts ned eller övergått till att bli

renodlade skolbibliotek.

De offentligt finansierade biblioteken har

sammanlagt ett fysiskt bestånd av 105 miljoner

medier vilket motsvarar 11 fysiska medier per

invånare, varav 4 medier finns på folkbiblioteken.

Majoriteten av de fysiska medierna är böcker med

skriven text.

Utlåningen av de fysiska medierna har minskat

något i takt med att bibliotek läggs ned. Det är

främst folkbibliotekens registrerade utlåning som

minskat med 1,5 miljoner lån trots att 55

skolbibliotek i år ingår i deras redovisning.

Samtidigt ökar folkbibliotekens utlån på

obemannade utlåningsställen där vidare

låneregistrering inte sker, vilket i praktiken blir en

dold utlåning som inte visas i statistiken. Totalt

sett gjordes 76,7 miljoner fysiska lån på de

offentligt finansierade biblioteken jämfört med

77,4 året innan, trots att uppräkning i år gjorts för

skolbibliotek som inte besvarat undersökningen.

Därtill kommer tillgången till e-medier. På

forskningsbiblioteken är användningen av

licensierade e-medier helt dominerande jämfört

med den fysiska utlåningen. De offentligt

finansierade biblioteken har åtminstone 9 432

licenser på olika databaser med e-medier. Den

omfattande tillgången till e-medier genererade

närmare 48 miljoner sökningar och minst 68

miljoner nedladdningar/lån på alla offentligt

finansierade bibliotek. Det är de 37 universitets-

och högskolebiblioteksorganisationerna som

dominerar, både tillgång till och användningen av

e-medier.

E-boksanvändningen på folkbiblioteken har för

första året på länge inte ökat nämnvärt. En

förklaring kan vara att folkbiblioteksorganisationer

begränsar det antal e-böcker som användarna kan

ladda ned under en viss tid eller stänger av e-

boksutlåningen under året när budgeten för detta

är förbrukad. E-boksanvändningen på folkbiblio-

teken är därför alltjämt bara några få procent av

deras totala utlåning.

De enskilda skolbibliotek, alla kategorier, som

ingår i urvalsramen ger service till 450 000 elever

av de 1,4 miljoner elever som går i grundskola

eller gymnasium. Därtill kommer de integrerade

folk- och skolbiblioteken som också ger service till

elever.

Efter en uppräkning av bortfallet av svar kan det

konstateras att det totalt sett görs 8 046

årsverken på de offentligt finansierade biblioteken

av sammanlagt 9 352 personer. Andelen som är

utbildade bibliotekarier eller dokumentalister

Bibliotek 2015

5

uppgår till 63 procent av antalet årsverken. De

enskilda skolbiblioteken har en bemanningsgrad

som motsvarar ungefär 0,2 årsverken per 100

elever.

Driftskostnaderna för de offentligt finansierade

biblioteken uppgår till 7,5 miljarder kronor. Det

innebär att den offentligt finansierade

biblioteksverksamheten i Sverige i medeltal kostar

759 kronor per invånare. Enbart folkbiblioteks-

verksamheten uppgår till en kostnad av 419

kronor per invånare. De skolbibliotek som

besvarat undersökningen köper in fysiska medier

för 101 kronor per elev.

De offentlig finansierade biblioteken har egen-

genererade intäkter som uppgår till närmare 316

miljoner kronor. Närmare hälften av de

egengenererade intäkterna utgörs av att

biblioteken säljer bibliotekstjänster till andra

organisationer och företag, till exempel

folkbibliotek till skolhuvudmän.

Totalt sett rapporteras närmare 88 miljoner

fysiska besök på biblioteken. En majoritet, 77

procent, av de fysiska besöken sker på

folkbibliotek. Därtill kommer minst 65 miljoner

webbesök på de offentligt finansierade

bibliotekens webbplatser. Folkbiblioteken

rapporterar oförändrat antal besök och

högskolebiblioteken ett ökat antal.

Enligt bibliotekslagen ska biblioteken i det

allmänna biblioteksväsendet prioritera personer

som talar nationella minoritetsspråk, men endast

0,85 procent av det rapporterade titelbeståndet

på biblioteken utgörs av de språken.

Totalt sett finns 68 procent av det tryckta barn-

och ungdomsbeståndet i landet på folkbiblioteken.

Utlåningen av det tryckta ungdomsbeståndet

uppgick till i genomsnitt 15,6 medier per invånare

i åldersgruppen 0–17 år.

Det totala beståndet av anpassade medier är 1,6

miljoner. Hälften av de offentligt finansierade

bibliotekens bestånd av anpassade medier är

talböcker.

Det offentligt finansierade biblioteken i landet

anordnade fler än 240 tusen aktivitetstillfällen för

sina besökare. I första hand var det olika

läsfrämjande aktiviteter som anordnades.

Bibliotek 2015

6

Biblioteket på Tumba gymnasium. Foto: Johanna Rasmusson.

Riksnyckeltal

I och med att det från och med år 2014

finns en samlad nationell biblioteksstatistik

med en fast urvalsram går det nu att

beräkna riksnyckeltal för Sveriges offentligt

finansierade biblioteksverksamhet.

Tidigare var det olika urvalsram, frågeställningar

och definitioner till statistikens variabler för olika

bibliotekstyper så att resultaten av de olika

enkäterna inte kunde slås samman. Det kanske

kan tyckas att skolbiblioteksverksamheten eller

högskolebibliotekens verksamhet endast berör de

som använder tjänsterna, men på nationell nivå är

riksnyckeltal intressanta för att få en överblick

över utvecklingen över tid eftersom det är

offentligt finansierade tjänster och biblioteken är

grunden för hela rikets informationsförsörjning.

Ökningen av kostnaden för e-medier och bestånd

kan till viss del förklaras av att det i år beräknats

en kompensation i rikssammanställningen för

skolbibliotek som inte besvarat undersökningen.

Det har skett en ökning av kostnaderna för e-

medier medan kostnaden för nyförvärv av fysiska

medier ligger på samma nivå som tidigare.

Drygt en fjärdedel av de fysiska lånen är omlån av

mediet av samma låntagare som initialt lånade det.

Bibliotek 2015

7

Tabell 1: Riksnyckeltal för alla de offentligt

finansierade biblioteken 2015.

Offentligt finansierade

bibliotek per invånare 2014 2015

Fysiskt bestånd 10,3 10,7

Bestånd böcker med

skriven text 6,7 7,1

Driftskostnad 745 759

Kostnad för fysiska medier 51 51

Kostnad för e-medier 52 62

Utlån fysiska medier 7,9 7,8

Nedladdningar e-medier 7,7 6,9

Fysiskt besök 8,7 8,9

Webbesök 6,2 6,6

Bestånd anpassade medier 0,2 0,2

Utlån anpassade medier 0,3 0,3

Offentligt finansierade

bibliotek per 1000

invånare 2014 2015

Årsverken 0,8 0,82

Serviceställen 0,2 0,2

Aktivitetstillfällen 22,0 25,1

Offentligt finansierade

bibliotek 2015

Andel anställda kvinnor 76 %

Andel omlån av fysiska

medier 29 %

Andel aktiva låntagare som

är kvinnor 63 %

Det går inte att beräkna säkra nyckeltal för alla

bibliotekstyper enskilt eftersom det förekommer

ett internt bortfall av svar på olika delfrågor. Ett

exempel på detta är skolbibliotekens nyckeltal

som är beroende av skattningar och

medelvärdesberäkningar.

Tabell 2: Riksnyckeltal för folk- och

skolbibliotek 2015.

Folkbibliotek per

invånare 2015

Fysiskt bestånd 3,8

Bestånd böcker med

skriven text 3,4

Driftskostnad 419

Kostnad för fysiska medier 39

Kostnad för e-medier 4

Utlån fysiska medier 6,4

Nedladdningar e-böcker 0,2

Fysiskt besök 6,7

Webbesök 4,5

Bestånd anpassade medier 0,13

Utlån anpassade medier 0,19

Folkbibliotek per 1000

invånare 2015

Årsverken 0,49

Serviceställen 0,1

Aktivitetstillfällen 13,4

Folkbibliotek 2015

Andel anställda kvinnor 81 %

Andel årsverken särskilt för

barn och unga 22 %

Andel omlån av fysiska

medier 25 %

Andel aktiva låntagare som

är kvinnor 62 %

Skolbibliotek, skattade

värden pga. svarsbortfall

2015

Kostnad för fysiska medier

per elev, kronor

101

Antal årsverken per 100

elever

0,2

Medelantal fysiska utlån per

elev

10

Medelantal besök per elev

25

Bibliotek 2015

8

Medieteket på Trelleborgs gymnasium. Foto: Magdalena Paulsson.

Om statistiken

Det här är den andra mätomgången med

en samlad nationell statistik för de

offentligt finansierade biblioteken.

Sveriges officiella biblioteksstatistik är nu

förändrad och alla bibliotekstyper erhåller nu

samma frågeställningar där variablerna har

uppdaterade definitioner.

Förändring av lag, förordning och standarder har

påverkat hur biblioteksstatistiken nu är upplagd:

Bibliotekslagen

Lagen om den officiella statistiken

Kungliga bibliotekets uppdrag

ISO 2789, ISO 11620

I den slutliga utformningen av biblioteksstatistiken

har också hänsyn tagits till de utbildningspolitiska

och kulturpolitiska mål som påverkar

biblioteksområdet samt alla de olika typer av

målgrupper som använder statistiken. Några av de

mest frekventa användarna av statistiken är:

Beslutsfattare på olika nivåer

Biblioteksanställda

Forskare

Allmänheten och massmedia

Intresseorganisationer, fackförbund

Internationella organisationer och organ

Bibliotek 2015

9

Urvalet

Urvalet till undersökningen är i sin utformning ett

totalurval av alla bibliotek som uppfyller vissa

kriterier:

1. Offentligt finansierade (helt eller delvis).

2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamhet

minst 20 timmar per vecka (0,5 årsverke).

3. På något sätt tillgängligt för allmänheten

(skolbibliotek: eleverna).

Den nedre bemanningsgränsen är satt för att

erhålla en fast urvalsram så att utvecklingen av

antalet biblioteksserviceställen kan följas i tiden.

Bemanningsgränsen är också satt för att de som

fyller i enkäten ska ha en rimlig möjlighet att

genomföra arbetet. Allt fler biblioteksservice-

ställen läggs ned och det första som brukar hända

innan nedläggning är neddragning på personal-

resurser och öppettider. I fortsättningen tillfrågas

samtliga serviceställen och bibliotekstyper varje år.

KB:s uppdrag är att mäta biblioteksverksamhet och

egentligen inte hur många medier som finns runt

om i Sverige. Det ligger därför i sakens natur att

det ska finnas avsatt bemanning för att någon

biblioteksverksamhet ska kunna ske.

Den nya urvalsramen gör att ett betydligt mindre

antal uppgiftslämnare erhåller en enkät än tidigare

samtidigt som det i normalfallet är enklare att ta

fram uppgifterna eftersom man samlat kan

redovisa uppgifterna för varje bibliotekssystem,

oavsett hur många serviceställen som ingår, i en

och samma enkät. Totalt sett tillfrågades alla 2 304

bibliotek via 1 257 enkäter. I några kommuner

valde man att redovisa varje enskilt

biblioteksserviceställe eller stadsdelsområde i

separata enkäter för att kunna betrakta

interkommunala skillnader.

Den nya urvalsmodellen utgår från att dubbel-

redovisning inte ska kunna göras eftersom varje

urvalsenhet består av ett bibliotek som ligger på

en unik gatuadress oavsett bibliotekstyp. En

funktion i det nya webbaserade enkätsystemet gör

att om någon ”valt” att redovisa ett serviceställe i

en enkät så är det omöjligt att skicka in ytterligare

en enkät som innehåller uppgifter för samma

gatuadress. De bibliotek som ingår i urvalsramen

finns samlat i Biblioteksdatabasen Libris

http://bibdb.libris.kb.se/libdb som numer används

för adressregister även för biblioteksstatistiken.

Därför finns det nu i Libris adressregister även

bibliotek som inte ingår i den nationella katalogen.

I och med att urvalsramen förändrades tillkom en

rad olika typer av bibliotek som tidigare inte ingått

i statistiken, till exempel bibliotek på

landstingskommunala folkhögskolor, häkten och

fängelser samt bibliotek på kommunala och

landstingskommunala museer.

Statistikens syfte

Sveriges officiella biblioteksstatistik syftar till att

tillfredsställa flera olika behov.

Dels att kunna ge en samlad bild av

biblioteksutvecklingen på riks-, läns- och

kommunnivå för att följa om hela landet har

tillgång till god biblioteksservice.

Dels att möjliggöra jämförelser mellan olika

biblioteksorganisationer och att möjliggöra

kvalitetsuppföljningar och uppföljning av

biblioteksplaner.

Dels att följa hur informationsförsörjningen

till viktiga forskningsinstitutioner utvecklas.

Dels att följa hur informationsförsörjningen

till landet skolor utvecklas.

Dels att visa på de möjligheter som

biblioteken erbjuder ur ett kultur- och

utbildningspolitiskt perspektiv.

Dels att illustrera för användarna allt som

finns att tillgå.

Dels att utgöra ett underlag så att

användarnas förutsättningar att påverka

huvudmännens överväganden gynnas.

Bibliotek 2015

10

Referensperioder

Uppgifterna i statistiken gäller kalenderår 2015,

förutom:

bemanningen som avser det antal personer

som var anställda 31 mars 2015.

beståndet som avser vad som fanns 31

december 2015.

Bortfall

Det förekommer bortfall av svar både från hela

biblioteksorganisationer, främst skolbibliotek,

samt bortfall av svar på enstaka frågor. Den

vanligaste anledningen till internt bortfall av svar

på enstaka frågor i undersökningen är helt enkelt

att alla frågor inte är obligatoriska och vissa av

frågorna bara har relevans för vissa biblioteks-

typer. De enskilda biblioteken har besvarat de

frågor som är relevanta för just deras typ av

verksamhet.

En mindre del av det interna bortfallet berodde på

möjligheten att få ut efterfrågade uppgifter ur de

olika typerna av bibliotekssystem som finns. Totalt

sett besvarades 87 procent av de utskickade

enkäterna. Majoriteten av de ej inskickade

enkäterna var vid tiden för brytpunkt påbörjade,

men innehöll för få uppgifter för att kunna

publiceras i det webbaserade rapportsystemet.

Antal enkäter 2015

Besvarat frågorna i en enskild

enkät 713

Samredovisar andra bibliotek i

enkäten 248

Samredovisas av annat bibliotek

i en annan enkät 1 042

Inte svarat i någon enkät 301

Totalt antal 2 304

Underrepresentation/överrepresentation

av skolbibliotek

Det förekommer på olika sätt bortfall av svar från

skolbiblioteken. De skolbibliotek som inte

lämnade några uppgifter alls på de centrala

variablerna har ersatts med antingen föregående

års värde där sådan fanns att tillgå (2014) eller

uppräknats med medelvärdesskattning utifrån vad

de andra skolbiblioteken svarat eller baserat på

elevantal. Samtliga bortfall har dock inte kunnat

ersättas, varför skolbibliotekens samlade

nationella tal bör ses som en underskattning av de

egentliga värdena.

Tabell 3: Andel svarande skolbibliotek i

olika län.

Skolbiblioteken i:

Andel

besvarade

enkäter

Totalt

antal

enkäter

Stockholm 81 % 212

Uppsala 69 % 26

Södermanland 70 % 23

Östergötland 65 % 52

Jönköping 67 % 24

Kronoberg 73 % 30

Kalmar 61 % 18

Gotland 33 % 6

Blekinge 79 % 14

Skåne 86 % 177

Halland 76 % 29

Västra Götaland 65 % 103

Värmland 86 % 21

Örebro 76 % 22

Västmanland 88 % 17

Dalarna 59 % 27

Gävleborg 90 % 20

Västernorrland 78 % 18

Jämtland 83 % 6

Västerbotten 88 % 17

Norrbotten 63 % 19

Riket totalt 76 % 881

Totalt sett ingår ytterligare 60 skolbibliotek i

redovisningen som inte har minst 0,5 årsverken

avsatt per vecka för biblioteksverksamhet, än de

som tillfrågats. Detta beror huvudsakligen på att

Malmö stad redovisade samtliga skolbibliotek som

ingick i deras kommungemensamma

skolbiblioteksdatasystem på grund- och

gymnasieskolorna samt att folkbibliotek som

sköter de separata skolbiblioteken i mindre

kommuner inte kunnat skilja ut dessa ur

redovisningarna (55 stycken).

Totalt sett ingår 117 olika bibliotek av olika

bibliotekstyper som inte ingår i urvalsramen i de

inkomna svaren.

Bibliotek 2015

11

Diagram 1: Antal serviceställen på unika gatuadresser som tillfrågas om statistik 2015 på de

offentligt finansierade biblioteken.

Folkbibliotek

Renodlade folkbibliotek 700

Integrerade folk- och skolbibliotek 445

Skolbibliotek

Grundskolebibliotek på kommunala skolor 583

Gymnasiebibliotek på kommunala skolor 198

Grundskolebibliotek på friskolor 58

Gymnasiebibliotek på friskolor 41

Skolbibliotek på statlig skola 1

Forskningsbibliotek och övriga

Universitets- och högskolebibliotek 126

Specialbibliotek 51

Sjukhusbibliotek 67

Övriga 2

Folkhögskolebibliotek 10

Kommunala museibibliotek 7

Bibliotek på länsmuseer 9

Bibliotek på statliga museer 5

Nationalbibliotek 3

Bibliotek på komvux 4

Bibliotek 2015

12

Insamlingsperiod

De bibliotek som ingår i urvalsramen fick enkäten

via e-post 14 januari 2016. Önskat senaste

svarsdatum var sista februari. De uppgifter som

inkommit till och med 9 maj 2016 ingår i den

nationella sammanställningen.

Webbenkäten

Frågornas utformning och de definitioner som

respektive variabel har kan nås via

http://bibstat.kb.se/surveys/example

Variablernas definitioner visas om man klickar på

frågetecknet vid varje delfråga. Webbenkät-

systemet utformades så att uppgiftslämnarna

antingen kunde välja att bara lämna en total

uppgift, som också var den obligatoriska nivån i

enkäten, eller så kunde man välja att lämna alla

delsummor, som då automatiskt summerade

totalen. Många bibliotek valde att svara på den

totala nivån och därför summerar inte alla

redovisade delsummor som redovisas i statistiken

till den totala. Föregående års värde visades vid

delfrågorna i enkäten där sådana fanns att tillgå i

biblioteksstatistikdatabasen.

När de inskickade enkäterna kontrollerats,

publiceras de i form av verksamhetsrapporter

med tabeller och diagram. Där förekommer också

beräkning av nyckeltal och procentuella

förändringar mellan åren. Biblioteksstatistik-

portalen nås via adressen http://bibstat.kb.se/

Bibliotek 2015

13

Beroende på bibliotekstyp,

finns också äldre data att tillgå i

rapportsystemet. De flesta

data är även tillgängliga som

öppna data. Detta utgör en

möjlighet för andra aktörer att

komplettera biblioteks-

statistiken för jämförelser med

andra datamängder.

http://bibstat.kb.se/

Bibliotek 2015

14

Gymnasiebiblioteket på VBU Högbergsskolan i Ludvika. Foto: Felicia Andersson.

Organisation & resurser

Trenden för antalet bibliotek i Sverige

fortsätter nedåt. Totalt sett har 2 304

offentligt finansierade bibliotek tillfrågats i

undersökningen. Det är en minskning med

25 bibliotek på unika gatuadresser jämfört

med 2014.

Elva av de bibliotek som stängts eller omvandlats

till renodlade skolbibliotek är folkbibliotek. På två

år har sammanlagt 25 folkbibliotek lagts ned, 176

på de senaste tio åren.

Antalet folkbibliotek som har öppet varje vecka är

nu dock egentligen lägre. En sammanställning som

gjordes i början av 2016 visar att det finns 1 118

folkbibliotek som har öppet minst någon timme

varje vecka.

Det finns en överteckning av bibliotek som

redovisas i undersökningen eftersom det är känt

att ungefär endast hälften av folkbiblioteken inte

har bemanning 20 timmar per vecka och öppet för

allmänheten. Anledningen är att enstaka filialer

normalt sett är svåra att skilja ut ur statistiken i

bibliotekssystemen och ändå kommer att ingå i de

lämnade uppgifterna. Detsamma gäller i vissa av de

kommuner där folkbibliotekets organisation

sköter bemanning och medier på de kommunala

skolbiblioteken, ibland ingår skolbibliotek som har

lägre bemanning.

Det är värt att konstatera att antalet enskilda

skolbibliotek fortsatt är detsamma. Några har

utgått därför att de inte längre uppfyller

bemanningskravet och några nya har tillkommit.

Bibliotek 2015

15

Under året har antalet sjukhusbibliotek fortsatt att

minska, ett län saknar nu helt ett fysiskt

sjukhusbibliotek.

Forskningsbiblioteken rapporterar också en

minskning av antalet unika gatuadresser som de

har bemannade bibliotek på jämfört med

föregående år.

Vad som har hänt i årets undersökning är att flera

biblioteksorganisationer rapporterar för enskilda

bibliotek som egentligen inte ingår i

undersökningen. Anledningen är att de ingår i ett

och samma bibliotekssystem som de som tillfrågas.

Ett tydligt exempel på detta är Malmö skol- och

gymnasiebibliotek som har totalt 45 bibliotek som

har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka,

men de rapporterar totalt 69 enskilda bibliotek i

en och samma enkät.

I 86 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek

som har minst 20 timmars avsatt bemanning per

vecka.

Det finns därför en överteckning av svar i

förhållande till det verkliga antalet inom

urvalsramen. Resultaten på riksnivå blir därför för

vissa bibliotekstyper en överskattning av det

verkliga värdet, totalt sett tillfrågades 2 304

bibliotek och 2 421 ingår i svaret. Överteckningen

består främst av skolbibliotek.

Diagram 2: Totalt antal serviceställen på folkbibliotekens filialer, bokbussar samt antal

integrerade folk- och skolbibliotek 1995–2015.

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Bibliotekslokaler, filialer

Bibliotekslokaler, bokbuss

Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek HB

Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek Filialer

Bibliotek 2015

16

Tabell 4: Antal unika gatuadresser med

bemannade bibliotek som tillfrågas i

undersökningen.

År 2014 År 2015

Folkbibliotek 1 156 1 145

Skolbibliotek 881 881

Sjukhusbibliotek 70 67

Specialbibliotek och

övriga 87 85

Universitets- och

högskolebibliotek 135 126

Totalt antal

serviceställen 2 329 2 304

Tabell 5: Antal bemannade serviceställen

inom urvalsramen 2014–2015.

Län/region 2014 2015

Stockholm 425 431

Uppsala 86 86

Södermanland 67 57

Östergötland 115 108

Jönköping 93 86

Kronoberg 77 79

Kalmar 84 68

Gotland 19 20

Blekinge 47 47

Skåne 357 379

Halland 64 67

Västra Götaland 308 311

Värmland 64 63

Örebro 68 62

Västmanland 44 42

Dalarna 84 84

Gävleborg 69 65

Västernorrland 68 66

Jämtland 47 45

Västerbotten 79 73

Norrbotten 64 65

Totalt antal 2 329 2 304

Att antalet folkbibliotek är något osäkert beror

helt enkelt på hur ett folkbibliotek definieras. Ska

det räknas som ett folkbibliotek om det bara har

öppet några timmar varannan vecka? Ska det

räknas som ett folkbibliotek om det inte har

någon anställd personal, det är till exempel

byalaget som anordnar öppning av lokalerna

ibland?

Folkbiblioteken i Sverige redovisar för biblioteks-

verksamhet på 1 200 unika gatuadresser. Men 55

av dessa är renodlade skolbibliotek. Folkbiblio-

tekets personal sköter även de kommunala

skolbiblioteken i vissa kommuner och har därför

valt att samredovisa allt som ligger i samma

bibliotekssystem, i en och samma enkät.

Av de 1145 folkbiblioteken är 445 integrerade

folk- och skolbibliotek. I flera kommuner har

folkbiblioteksfilialer övergått till att bli renodlade

skolbibliotek, för att kommunen ska kunna lösa

kravet på skolbibliotek inom budget.

Tabell 6: Enskilda skolbibliotek ingår i

folkbibliotekets samlade redovisning i vissa

kommuner.

År 2014 År 2015

Ale 3 3

Borgholm 4 4

Katrineholm 15 15

Kramfors 4 3

Leksand - 2

Ludvika - 2

Mörbylånga 5 6

Norrtälje 1 1

Robertsfors 3 3

Svenljunga 1 1

Tjörn 6 1

Uppvidinge 1 1

Åre 2 1

Övriga utlåningsställen där vidare

låneregistrering inte sker

Antalet rapporterade övriga utlåningsställen där

vidare låneregistrering inte sker, har ökat kraftig.

Totalt sett rapporterade de offentligt finansierade

biblioteken i Sverige att de tillsammans har 6 954

övriga utlåningsställen. Det har dock skett en viss

överskattning, det är känt att ett bibliotek tolkat

frågan som att de även skulle räkna ställen som

fått hemsändning av böcker via bokbil i den

lämnade uppgiften. Troligen beror också den

kraftiga ökningen på att folkbibliotek nu

rapporterar skolor, fritidshem och förskolor som

folkbibliotekets medier finns på, i samma enkät.

Bibliotek 2015

17

Om endast de kommuner där det finns

folkbibliotek som rapporterat under 100 övriga

utlåningsställen räknas, uppgår antalet till 3 403,

vilket kan jämföras med 3 168 och 2 587 åren

innan.

Det förekommer även att andra bibliotekstyper

rapporterar att de har övriga utlåningsställen

utöver de bemannade serviceställen som

rapporterats, totalt fler än 230 stycken.

Bokbussar

Folkbiblioteken rapporterar totalt 81 bokbussar

som stannar vid 6 551 fasta hållplatser. Det

motsvarar i medeltal 81 hållplatser per bokbuss.

Antalet bokbussar i Sverige har varit mer eller

mindre konstant under en rad år och utgör en

viktig funktion för landets mer glesbefolkade delar.

Det enda län som helt saknar bokbuss är Blekinge.

Bokbilar

Nytt för årets mätning var att biblioteken även

rapporterade att de tillsammans har 58 bokbilar.

Bilarna används för transporter mellan olika

serviceställen inom biblioteksorganisationen och i

kommunerna levereras även medier via ”Boken

kommer” till användare som har funktions-

nedsättningar som gör det svårt för dem att själva

ta sig till biblioteket, 83 procent av bokbilarna

tillhör kommunala folkbiblioteksorganisationer.

Resterande andel används av universitets- och

högskolebiblioteken.

Resurser

Datorer och läsplattor

I den nya bibliotekslagen står att ” folkbiblioteken

ska verka för att öka kunskapen om hur

informationsteknik kan användas för kunskapsin-

hämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”.

Samtliga bibliotekstyper ska också ”ägna särskild

uppmärksamhet åt personer med funktions-

nedsättning, bland annat genom att utifrån deras

olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur

och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av

information”.

Tabell 7: Bokbussar, hållplatser och

bokbilar i olika län 2015.

Län/region

Bok-

buss

Bokbuss-

hållplatser

Bok-

bilar

Riket 81 6 552 58

Stockholm 6 376 6

Uppsala 4 706 5

Södermanland 2 195 1

Östergötland 3 191 2

Jönköping 5 488 1

Kronoberg 2 255 2

Kalmar 3 255 2

Gotland 1 57 1

Blekinge 0 0 1

Skåne 10 425 12

Halland 7 507 4

Västra Götaland 10 559 10

Värmland 5 563 2

Örebro 3 252 0

Västmanland 3 199 1

Dalarna 1 35 2

Gävleborg 2 125 0

Västernorrland 2 163 1

Jämtland 2 175 2

Västerbotten 3 376 2

Norrbotten 7 650 1

En förutsättning för detta är att det finns sådan

teknisk utrustning i bibliotekslokalerna. Det finns

nu totalt minst 14 097 publika datorer i

bibliotekslokalerna varav 14 procent är avsedda

endast för sökning i bibliotekskatalogen.

Läsplattor

Biblioteken har också anpassat sig till nyare format

och lånar nu också ut läsplattor, e-bokläsare,

Daisyspelare eller tablets. Totalt sett uppger de

offentligt finansierade biblioteken att de har minst

7 367 stycken av någon av de nämnda till utlån,

vilket i det närmaste är en dubblering i

rapporteringen jämfört med 2014. Det är främst

folkbiblioteken som tillhandahåller sådan teknisk

utrustning till användarna.

Bibliotek 2015

18

Tabell 8: Olika tekniska resurser som finns att tillgå på de offentligt finansierade biblioteken

2015.

Publika

datorer

Läsplattor, e-

boksläsare,

Daisyspelare eller

tablets

Elever med

tillgång till "en-

till-en" lösning

Sociala

medier

Fritt

wifi

Sittplatser

inkl. studie-

platser

Riket 14 097 7 367 209 372 1 602 1 257 105 773

Folkbibliotek 5 914 2 857 13 907 853 569 52 499

Skolbibliotek 3 286 4 276 195 096 538 561 24 047

Sjukhusbibliotek 325 98 0 28 40 1 460

Specialbibliotek 214 1 2 26 26 1 307

Universitets- och

högskolebibliotek 4 252 100 1 120 46 25 817

Övriga bibliotek 106 35 366 37 15 643

En-till-en lösning

Det har skett en ökning av antal elever som får en

egen dator genom skolans försorg, en så kallad

en-till-en lösning. Den exakta procentuella

ökningen går dock inte att beräkna på grund av

bortfall av svarande.

Frågan har tagits med i undersökningen därför att

det hänt att det varit ett argument för skolledare,

när de försvarar att de inte har en fullvärdig

skolbibliotekslösning, att eleverna har fått

personliga datorer genom skolans försorg och

därigenom borde kunna söka information via

internet istället.

Webb och wifi

Antalet konton på sociala medier som biblioteken

använder för att informera har ökat med närmare

20 procent. Totalt sett representeras nu de

offentligt finansierade biblioteken på över 1 600

unika adresser på sociala medier.

De sociala medierna används för att informera om

de aktiviteter som biblioteken anordnar och det

förekommer också tips om nya medier och

debatt.

Det är fortfarande inte självklart att man som

biblioteksbesökare har tillgång till wifi på samtliga

offentligt finansierade bibliotek.

Sittplatser

Biblioteken är en del av det offentliga rummet och

för att användarna ska kunna vistas där en längre

tid erbjuder de offentligt finansierade biblioteken

totalt sett strax över 105 773 sittplatser. Det

motsvara ca 11 sittplatser per 1 000 invånare.

Hälften, 47 procent, av alla sittplatser på

biblioteken kan användas som studieplats eftersom

de finns i anslutning till en skriv- eller läsyta.

Yta

Det är intressant att kunna följa hur många

kvadratmeter som är öppna för användarna

eftersom många bibliotek på olika sätt omvandlas,

från filialstatus, till informationshörna, till

boksnurra. Ytan har också betydelse därför att

biblioteken i Sverige ofta kommit att bli

kulturbärande institutioner även på andra sätt än

som medieförmedlare. För att kunna anordna

olika aktiviteter, möten och utställningar krävs att

det finns ytor för detta. Studieförbunden har

också mycket av sin verksamhet i folkbibliotekens

lokaler.

Eftersom det var andra året som de svenska

biblioteken blev tillfrågade om bibliotekets yta,

förekom ett bortfall av svar, men det kan ändå

konstateras att de offentligt finansierade

biblioteken har en yta på över en miljon

Bibliotek 2015

19

kvadratmeter varav tre fjärdedelar är öppna för

användarna.

På forskningsbiblioteken är ytan viktig för att

användarna ska kunna erbjudas studie- och

forskningsplatser samt grupprum i anslutning till

biblioteket. På universitets- och högskolorna finns

idag fler än 20 000 studieplatser på biblioteken.

Forskningsbiblioteken har också stora samlingar i

magasin.

I årets beräkning har skolbibliotek som inte

besvarat frågan ersatts med ett medelvärde

beroende på elevantal och skoltyp.

Tabell 9: De offentligt finansierade

bibliotekens lokalytor 2015.

Antal

kvadratmeter

som är öppna

för

användarna

Antal kvm

som inte är

öppna för

användarna

Riket 751 728 270 472

Folkbibliotek 464 194 138 584

Skolbibliotek 101 486 8 658

Sjukhusbibliotek 6 476 2 340

Specialbibliotek 7 935 5 357

Universitets- och

högskolebibliotek 165 082 82 947

Övriga bibliotek 6 555 32 586

Tabell 10: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer,

samt antal som är integrerade med skolbibliotek 1995–2015.

År Totalt antal

huvudbibliotek och filialer

varav totalt integrerade

med skolbibliotek

1995 1 539 480

1996 1 541 469

1997 1 507 485

1998 1 491 519

1999 1 472 539

2000 1 460 554

2001 1 414 566

2002 1 405 579

2003 1 381 573

2004 1 355 573

2005 1 321 566

2006 1 348 568

2007 1 291 554

2008 1 286 548

2009 1 260 540

2010 1 214 523

2011 1 212 509

2012 1 187 490

2013 1 168 479

2014 1 156 456

2015 1 145 445

Bibliotek 2015

20

Medieteket på Trelleborgs gymnasium. Foto: Magdalena Paulsson.

Personal Bemanningen på de offentligt finansierade

biblioteken är ofta låg i förhållande till de

många uppgifter som biblioteken förväntas

sköta.

Det påverkar framför allt öppettiderna som inte

alltid blir optimala för alla användargrupper,

speciellt på folkbibliotekens filialer och

skolbiblioteken. En tidigare kartläggning av

folkbibliotekens öppettider som gjordes i början

av 2016 visar att 43 procent av folkbiblioteken har

öppet för allmänheten mindre än 20 timmar i

veckan och sällan på kvällar eller helger.

Under 2015 genomförde de 9 352 anställda på de

offentligt finansierade biblioteken ungefär 8 046

årsverken. Det finns en viss felkälla i över-

rapporteringen av bibliotek som inte ingår i

urvalsramen och bortfall av svarande.

Många biblioteksanställda har deltidstjänster och i

genomsnitt arbetar personalen på biblioteken 0,87

procent av en heltidstjänst.

Det finns en högre andel anställda män på

forskningsbiblioteken jämfört med andra

bibliotekstyper.

En felkälla i uppgifterna om personal är att det

förekommer att biblioteksorganisationer inte

räknar sådan personal som bemannar biblioteken

via olika arbetsmarknadsåtgärder eftersom de inte

belastar bibliotekets budget. Bortfall av svarande

skolbibliotek har ersatts med 0,5 årsverken.

På de offentligt finansierade biblioteken inom

urvalsramen utgörs ungefär 63 procent av

årsverkena av utbildade bibliotekarier eller

Bibliotek 2015

21

dokumentalister. Sjukhusbiblioteken har högst

andel årsverken bibliotekarier anställda.

Många biblioteksanställda personer arbetar deltid.

Skattat finns det 9 352 olika personer som arbetar

på de offentligt finansierade biblioteken, varav 76

procent är kvinnor. I medeltal har personalen på

de offentligt finansierade biblioteken således en

tjänst som omfattar 0,86 årsverke.

Det skiljer i andel anställda kvinnor och män

mellan olika bibliotekstyper. Tre fjärdedelar av de

anställda på sjukhusbiblioteken är kvinnor. Över

åtta av tio anställda på skolbiblioteken är kvinnor,

medan två tredjedelar av de anställda på

forskningsbiblioteken är kvinnor.

Folkbiblioteken har under en rad år tappat i antal

anställda men ökar samtidigt andelen anställda

som är utbildade bibliotekarier. Det är personal

med övriga utbildningar som minskar.

Diagram 3: Andel anställda kvinnor i

förhållande till män på de offentligt

finansierade biblioteken.

Tabell 11: Antal årsverken avsatt bemanning för biblioteksverksamhet på de offentligt

finansierade biblioteken 2015. Alla bibliotekstyper.

Årsverken

bibliotekarier/

dokumen-

talister/

informatiker

Årsverken

biblioteks-

assistenter/

lärarbiblio-

tekarier

Årsverken

specialister,

fackkunniga

Års-

verken

övrig

personal

Totalt

antal

årsverken

varav

årsverken

särskilt

för barn

och unga

Riket 4 805 1 822 457 576 8 046 1 905

Folkbibliotek 2 881 1 383 130 291 4 806 1 071

Skolbibliotek *) 462 211 8 28 857 818

Sjukhusbibliotek 143 22 9 3 176 8

Specialbibliotek 102 23 12 5 161 2

Universitets- och

högskolebibliotek 1 050 175 275 124 1 627 -

Övriga bibliotek 166 8 23 125 419 6

*) Skolbibliotek på grund- och gymnasieskolor som inte besvarade undersökningen har räknats upp till 0,5 årsverke.

Bibliotek 2015

22

Tabell 12: Antal personer som arbetar på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Alla

bibliotekstyper.

Antal anställda

kvinnor

Antal anställda

män

Totalt antal anställda

personer

Andel

kvinnor

Riket 6 993 2 153 9 352 76%

Folkbibliotek 4 371 1 055 5 537 81%

Skolbibliotek 866 175 1 098 83%

Sjukhusbibliotek 160 36 196 82%

Specialbibliotek 103 56 194 65%

Universitets- och

högskolebibliotek 1 210 633 1 845 66%

Övriga bibliotek 283 198 482 59%

Delsummorna summerar inte till det totala antalet eftersom vissa bibliotek valt att endast besvara frågan på den

obligatoriska nivån.

Tabell 13: Antal årsverken per län/region

och antal årsverken per 1000 invånare

2015. Alla bibliotekstyper samlat.

Län/region

Totalt antal

årsverken

Årsverke

per 1000

invånare

Riket 8 046 0,82

Stockholm 2 075 0,93

Uppsala 444 1,25

Södermanland 165 0,58

Östergötland 357 0,80

Jönköping 204 0,59

Kronoberg 148 0,77

Kalmar 220 0,92

Gotland 57 0,99

Blekinge 109 0,70

Skåne 1 103 0,85

Halland 212 0,67

Västra Götaland 1 230 0,75

Värmland 190 0,69

Örebro 201 0,69

Västmanland 166 0,63

Dalarna 201 0,72

Gävleborg 193 0,68

Västernorrland 191 0,78

Jämtland 87 0,68

Västerbotten 301 1,14

Norrbotten 193 0,77

Tabell 14: Antal anställda personer per

län/region samt andel anställda kvinnor.

Alla bibliotekstyper samlat.

Län/region

Totalt antal

anställda

personer

Andel

kvinnor

Riket 9 352 76 %

Stockholm 2 075 71 %

Uppsala 493 67 %

Södermanland 187 83 %

Östergötland 433 76 %

Jönköping 237 78 %

Kronoberg 175 87 %

Kalmar 274 80 %

Gotland 77 76 %

Blekinge 123 84 %

Skåne 1 264 76 %

Halland 260 78 %

Västra Götaland 1 462 79 %

Värmland 224 84 %

Örebro 240 82 %

Västmanland 187 78 %

Dalarna 231 80 %

Gävleborg 221 80 %

Västernorrland 199 81 %

Jämtland 112 84 %

Västerbotten 368 77 %

Norrbotten 226 83 %

Bibliotek 2015

23

Tabell 15: Olika bibliotekstypers tillgång till personal med olika utbildning 2015.

Årsverken

bibliotekarier/

dokumentalister/

informatiker

Årsverken

biblioteksassistenter/

lärarbibliotekarier

Årsverken

specialister,

fackkunniga

Årsverken

övrig

personal Totalt

Riket 62 % 24 % 6 % 7 % 100 %

Folkbibliotek 61 % 30 % 3 % 6 % 100 %

Skolbibliotek 65 % 30 % 1 % 4 % 100 %

Sjukhusbibliotek 81 % 12 % 5 % 2 % 100 %

Specialbibliotek 72 % 16 % 8 % 4 % 100 %

Universitets- och

högskolebibliotek 65 % 11 % 17 % 8 % 100 %

Övriga bibliotek 52 % 2 % 7 % 39 % 100 %

Tabell 16: Olika personaltypers fördelning på olika bibliotekstyper 2015.

Årsverken

bibliotekarier/

dokumentalister/

informatiker

Årsverken

biblioteksassistenter/

lärarbibliotekarier

Årsverken

specialister,

fackkunniga

Årsverken

övrig

personal

Folkbibliotek 60 % 76 % 28 % 51 %

Skolbibliotek 10 % 12 % 2 % 5 %

Sjukhusbibliotek 3 % 1 % 2 % 1 %

Specialbibliotek 2 % 1 % 3 % 1 %

Universitets- och

högskolebibliotek 22 % 10 % 60 % 22 %

Övriga bibliotek 3 % 0 % 5 % 22 %

Totalt 100 % 100 % 100 % 100 %

Diagram 4: Antal årsverken på folkbibliotek år 1995-2015.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Bibliotekspersonal årsverken totalt Årsverken bibliotekarier Årsverken övrig personal

Bibliotek 2015

24

Sannarpsgymnasiets bibliotek. Foto: Pernilla Utbult (fotograf) och Christina Nord.

Ekonomi

Driftskostnaderna för de offentligt

finansierade biblioteken i Sverige uppgår till

7,5 miljarder kronor.

Det innebär att den offentligt finansierade

biblioteksverksamheten i Sverige i medeltal kostar

759 kronor per invånare. Enbart folkbiblioteks-

verksamheten uppgår till en kostnad av 419

kronor per invånare.

Den största enskilda driftskostnaden, 51 procent,

är utgifter för bemanning. Mindre än en procent

av personalkostnaderna utgörs av kostnader för

personalens kompetensutveckling.

Kostnaderna för inköp av e-baserade medier har

samlat blivit större än andelen av

driftskostnaderna som går till inköp av fysiska

medier, 8 procent respektive 7 procent.

Andelen av driftskostnaderna som går till fysiska

respektive e-medier skiljer sig åt mellan olika

bibliotekstyper. På högskolebiblioteken går 3

procent av driftskostnaderna till fysiska medier

och 21 procent till e-medier. Även sjukhusbiblio-

teken och specialbiblioteken har ett liknande

förhållande i andelen mediekostnader.

Skolbiblioteken har det omvända förhållandet, 15

procent av driftskostnaderna går till inköp av

fysiska medier.

Även folkbibliotekens mediekostnader domineras

fortfarande av de fysiska medierna.

Bibliotek 2015

25

Det är huvudsakligen kommunerna och staten

som bekostar de offentligt finansierade

biblioteksverksamheterna. De regionala

biblioteksverksamheterna ingår inte i beräkningen

eftersom de inte ingår i urvalsramen, deras

verksamhet utgör en årlig kostnad om ca 120

miljoner kronor.

Det är särskilt kostnader för e-medier som har ett

svarsbortfall eftersom de kommunala biblioteken

ofta har tillgång till kommungemensamma licenser

som betalas på central nivå i kommunen. Det är

därför svårt att bryta ned kostnaden på olika

biblioteksorganisationer. Det finns dock möjlighet

för uppgiftslämnarna att redovisa sådana uppgifter

i en separat enkät om man vill kunna ta ut

uppgifterna till den samlade kommunala

verksamhetsrapporten. I årets redovisning har

skattning gjorts för driftskostnaderna på de

skolbibliotek som inte besvarat enkäten för att

erhålla samlade rikstal.

Det förekommer ett stort bortfall av svar på

variabeln lokalkostnader eftersom många bibliotek

hävdar att de inte har några kostnader för lokaler

eftersom de ingår i en större organisation som

betalar dessa och de belastar därför inte

bibliotekets budget. Det här gäller framför allt de

svar som inkommit från olika typer av

skolbibliotek.

Enbart driftskostnaderna för folkbiblioteken

uppgår samlat till 4,1 miljarder inklusive de

integrerade skolbiblioteken och ett femtiotal

enskilda skolbibliotek som ligger under

folkbibliotekens organisationer.

Diagram 5: Driftskostnader för Sveriges folkbibliotek år 1995–2015. 1000-tal kronor.

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

4 000 000

4 500 000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Driftskostnader totalt Driftskostnader Medier

Driftskostnader Personal Driftskostnader Lokaler

Bibliotek 2015

26

Tabell 17: De offentligt finansierade bibliotekens driftskostnader 2015. Olika bibliotekstyper.

Kostnad

fysiska medier

Kostnad e-

medier

Kostnad lön och

liknande avgifter

Kostnad

personalens

kompetens-

utveckling

Kostnad lokaler och

därtill hörande

utgifter

Övriga drifts-

kostnader

Totala

driftskostnader

kronor under 2015

Riket 504 530 136 608 412 408 3 625 083 714 37 606 112 1 598 478 549 939 931 708 7 481 028 790

Folkbibliotek 378 231 449 42 606 632 2 140 653 466 16 937 252 907 857 327 526 012 036 4 123 810 736

Skolbibliotek *) 35 766 639 5 866 112 160 989 542 1 202 426 21 761 774 9 016 176 258 020 677

Sjukhusbibliotek 11 776 715 34 495 027 83 823 426 1 182 367 13 328 536 21 955 476 166 561 547

Specialbibliotek 5 868 145 27 180 453 65 717 930 1 045 212 13 584 317 9 516 645 154 379 701

Universitets- och

högskolebibliotek 62 622 117 467 888 625 902 116 467 14 405 637 546 635 830 220 491 200 2 214 159 876

Övriga bibliotek 10 265 071 30 375 559 271 782 883 2 833 218 95 310 765 152 940 174 564 096 847

*) Skattade driftskostnader för de skolbibliotek som inte svarat utifrån elevantal och skolform.

**) Delsummorna summerar inte helt till totalen därför att vissa bibliotek valde att endast svara på den obligatoriska nivån med ett totalvärde.

Tabell 18: Andel av de totala driftskostnaderna som går till olika kostnadsslag 2015. Per bibliotekstyp.

Kostnad

fysiska medier

Kostnad e-

medier

Kostnad lön och

liknande avgifter

Kostnad personalens

kompetensutveckling

Kostnad lokaler och därtill

hörande utgifter

Övriga drifts-

kostnader

Riket 7 % 8 % 50 % 1 % 22 % 13 %

Folkbibliotek 9 % 1 % 53 % 0 % 23 % 13 %

Skolbibliotek *) 15 % 3 % 69 % 1 % 9 % 4 %

Sjukhusbibliotek 7 % 21 % 50 % 1 % 8 % 13 %

Specialbibliotek 5 % 22 % 53 % 1 % 11 % 8 %

Universitets- och

högskolebibliotek 3 % 21 % 41 % 1 % 25 % 10 %

Övriga bibliotek 2 % 5 % 48 % 1 % 17 % 27 %

*) Skattade driftskostnader för de skolbibliotek som inte svarat utifrån elevantal och skolform.

Bibliotek 2015

27

Tabell 19: De offentligt finansierade bibliotekens driftskostnader 2015. Per län/region.

Län/region

Kostnad

fysiska medier

Kostnad e-

medier

Kostnad lön och

liknande avgifter

Kostnad

personalens

kompetens-

utveckling

Kostnad lokaler

och därtill hörande

utgifter

Övriga drifts-

kostnader

Totala

driftskostnader

under 2015

kronor

Riket 504 530 136 608 412 408 3 625 083 714 37 606 112 1 598 478 549 939 931 708 7 481 028 790

Stockholm 99 056 897 204 313 055 1 046 912 802 10 793 942 449 163 284 327 057 008 2 170 595 381

Uppsala 21 415 843 56 591 232 167 154 630 3 228 874 80 490 534 46 212 353 467 060 665

Södermanland 12 667 292 2 161 743 69 163 499 379 680 28 177 775 19 766 556 132 726 547

Östergötland 19 736 941 34 631 459 159 588 566 1 417 412 76 066 039 36 946 605 329 156 337

Jönköping 19 056 714 10 190 187 88 109 979 801 950 38 995 906 27 099 925 185 264 062

Kronoberg 10 688 684 2 245 592 60 137 556 288 581 20 272 066 13 918 424 108 151 403

Kalmar 16 209 357 11 539 081 105 543 319 1 172 028 48 242 151 15 073 761 197 879 697

Gotland 3 111 882 387 970 20 713 820 127 793 6 608 141 7 700 150 38 649 758

Blekinge 8 227 825 5 386 326 45 341 384 152 842 18 041 958 9 451 112 91 370 648

Skåne 69 404 417 75 917 112 477 457 166 4 935 036 220 494 498 116 114 571 976 837 408

Halland 17 054 262 6 833 502 94 049 964 605 597 32 322 518 18 765 186 169 826 031

Västra Götaland 83 540 546 90 940 008 545 088 492 4 823 019 205 477 674 135 904 083 1 076 648 197

Värmland 13 470 203 9 353 270 84 293 762 578 042 46 639 294 1 990 8444 174793293

Örebro 13 920 354 13 486 463 80 490 744 993 548 48 489 961 19 136 872 177 543 443

Västmanland 12 964 987 10 067 933 69 336 498 688 213 33 944 036 15 059 239 144 841 706

Dalarna 16 406 676 5 875 298 81 632 513 1 192 852 38 558 583 19 132 593 163 885 255

Gävleborg 16 384 303 5 538 055 84 025 029 557 564 36 845 042 21 055 276 164 405 269

Västernorrland 10 091 048 11 453 884 78 196 223 1 432 592 34 705 787 16 247 106 152 136 507

Jämtland 7 318 810 1 373 377 35 351 783 413 412 6 926 204 8 552 931 59 971 253

Västerbotten 19 146 506 36 038 103 145 662 063 1 644 287 91 140 530 32 514 214 326 331 965

Norrbotten 14 656 589 14 088 758 86 833 922 1 378 840 36 876 560 14 315 289 172 953 959

Bibliotek 2015

28

Tabell 20: Driftskostnad per invånare för

folkbiblioteken i olika län 2015.

Folkbibliotek

Antal

invånare

Kronor

per

invånare

Riket

419

Stockholm 2 231 439 377

Uppsala 354 164 386

Södermanland 283 712 431

Östergötland 445 661 399

Jönköping 347 837 407

Kronoberg 191 369 497

Kalmar 237 679 503

Gotland 57 391 632

Blekinge 156 253 405

Region Skåne 1 303 627 443

Halland 314 784 429

Västra

Götaland 1 648 566 411

Värmland 275 904 421

Örebro 291 012 397

Västmanland 264 276 390

Dalarna 281 028 443

Gävleborg 281 815 429

Västernorrland 243 897 377

Jämtland 127 376 439

Västerbotten 263 378 626

Kostnaderna för folkbiblioteksverksamheten

varierar mellan olika län/regioner. I medeltal är

driftskostnaderna för folkbiblioteksverksamheten

419 kronor per invånare med en variation mellan

377 till 632 kronor per invånare. Anledningen till

de stora skillnaderna kan inte bara förklaras av

befolkningstäthet och antal folkbibliotek per

kvadratkilometer.

Kostnaderna för skolbiblioteksverksamheterna är

ofta underskattade eftersom skolbiblioteken ingår

i skolans budget och lokakostnader, övriga

materialkostnader etc. är svåra att skilja ut från

skolans totala kostnader för sådant.

Tabell 21: De offentligt finansierade

bibliotekens investeringsutgifter 2015.

Investeringsutgifter

Riket 128 952 621

Folkbibliotek 95 143 554

Skolbibliotek *) 2 720 647

Sjukhusbibliotek 787 869

Specialbibliotek 583 096

Universitets- och

högskolebibliotek 21 128 880

Övriga bibliotek 8 588 575

*) Delvis skattade värden

Investeringsutgifter

Bibliotekens investeringsutgifter ligger utanför

beräkningarna för driftskostnaderna och de

uppgår till närmare 129 miljoner kronor. Det är

en minskning jämfört med föregående år. Det är

kostnader som uppkommer i samband med

ombyggnationer, inköp av fasta inventarier som är

avskrivningsbara under ett flertal år och finansiella

kostnader i samband med dessa.

Egengenererade intäkter

I den nya biblioteksstatistiken frågas inte efter alla

typer av intäkter, bara de egengenererade.

Anledningen till detta är att uppgifterna om

utgifter generellt sett motsvarar de totala

inkomsterna och de är ofta mer kompletta än

uppdelning av inkomster brukat vara i den tidigare

statistiken. Eftersom det också är känt att det är

bibliotekens moderorganisationer och huvudmän

som bekostar större delen av biblioteksverk-

samheterna fokuserar den nya statistiken på

uppgifterna om den delen av inkomsterna som

tidigare är okänd och egengenererad.

De rapporterade egengenererade intäkterna har

ökat med närmare 20 miljoner kronor sedan

föregående mätning.

Folkbiblioteken genererar allt fler intäkter av sålda

bibliotekstjänster till framför allt skolor eftersom

det är vanligt att skolhuvudmän köper skolbiblio-

tekstjänster istället för att skaffa ett eget

skolbibliotek på skolan.

Bibliotek 2015

29

Tabell 22: De offentligt finansierade biblioteken egengenererade intäkter 2015. Per

bibliotekstyp.

Intäkt av

projektmedel,

sponsring och

gåvor

Intäkt av sålda

bibliotekstjänster

Intäkt av

försenings-,

reservationsavgifter

och försäljning

Totalt antal

egengenererade

intäkter kronor

*)

Riket 60 728 144 140 348 891 86 897 487 315 949 440

Folkbibliotek 36 097 096 79 433 258 69 369 891 193 764 507

Skolbibliotek 1 392 263 1 474 360 165 571 3 533 725

Sjukhusbibliotek 1 032 543 2 817 141 125 822 3 975 506

Specialbibliotek 3 721 681 417 339 264 385 4 546 860

Universitets- och

högskolebibliotek 18 385 561 52 940 244 13 460 817 103 252 112

Övriga bibliotek 99 000 3 266 549 3 511 001 6 876 730

*) Delsummorna är underskattade.

Bibliotek 2015

30

Nösnäsgymnasiets bibliotek i Stenungsund. Foto: Liv Oom.

Bestånd

De offentligt finansierade biblioteken har

tillsammans närmare 105 miljoner fysiska

medier. En tredjedel av de fysiska medierna

finns på folkbiblioteken.

Därtill kommer alla de e-baserade medierna.

Totalt sett rapporterar biblioteken 31 miljoner e-

titlar som finns att tillgå via licensierade databaser.

Därtill kommer alla de databaser som inte har

titelbestånd, till exempel fakta- och

nyhetsdatabaser.

I genomsnitt finns 11 fysiska medier per invånare

på de offentligt finansierade biblioteken, varav 4

medier per invånare finns på folkbiblioteken.

I årets sammanställning har det gjorts en

kompensation för de skolbibliotek som inte

besvarat undersökningen alls i form av

medelvärdet för de skolor som svarat uppdelat på

olika elevantal. Uppgiften om det totala fysiska

beståndet på landets skolbibliotek bör därför ses

som ett närmevärde.

Folkbibliotekens fysiska mediebestånd är i stort

sett oförändrat jämfört med föregående mätning.

Universitets- och högskolebibliotekens fysiska

bestånd har ökat med närmare en miljon fysiska

medier. Specialbibliotekens fysiska bestånd

tenderar att minska i takt med att bibliotek läggs

ned.

Det fysiska beståndet varierar betydligt mellan

olika län, sett till antalet invånare i länen. Uppsala

län där Uppsala universitetsbibliotek ligger har

därför flest medier per invånare.

Bibliotek 2015

31

Diagram 6: Andel fysiskt bestånd av olika mediekategorier på de offentligt finansierade

biblioteken 2015.

Södermanland, Halland, Blekinge och Västmanland

har i medeltal 5 fysiska medier per invånare.

Två tredjedelar av alla fysiska medier i riket är

böcker med skriven text. En sjättedel är bestånd

av bilder samt grafiska eller kartografiska

dokument, men det är ett fåtal bibliotek som har

större delen av det beståndet, bland annat

nationalbiblioteket.

Totalt sett är fyra procent av det fysiska beståndet

nyförvärv, men andelen nyförvärv varierar mellan

olika bibliotekstyper och län. Det är framför allt

högskolebiblioteken som minskat sin andel av

fysiskt nyförvärv till förmån för e-medier.

Bibliotekstyper som har många barn och unga som

användare har en högre andel nyförvärv i

förhållande till det fysiska beståndet, dels

beroende på att medierna slits snabbare samtidigt

som de bibliotekstyperna också lockar användare

med att kunna erbjuda de nyutgivna medierna. Att

ha det allra senaste lockar användare och det ser

man också på att bibliotek som har en hög andel

nyförvärv också i genomsnitt har en högre andel

användare än de som inte har det.

Folkbiblioteken erbjuder i genomsnitt tillgång till

närmare tio olika licensierade databaser med e-

medier. Det kan vara fråga om databaser där man

kan ladda ned e-böcker, läsa tidningar och

tidskrifter, släktforska eller läsa nyheter och söka

fakta. Universitets- och högskolebiblioteken har

tillsammans tillgång till fler licensierade databaser

än vad alla folkbibliotek har tillsammans. De

kommunala skolbiblioteken har ofta tillgång till

databaser som nås via kommungemensamma

licenser.

66%

1%

1%

0%

0%

1% 2%

2%

8%

2%

0% 17%

Fysiskt bestånd böcker med skriven

text

Bestånd ljudböcker på fysisk bärare

Bestånd talböcker på fysisk bärare

Fysiskt bestånd löpande titlar

tidskrifter, seriella publikationer

Fysiskt bestånd löpande titlar

tidningar

Bestånd musik på fysisk bärare

Bestånd film, tv, radio på fysisk

bärare

Bestånd mikrografiska dokument,

mikrofilm

Fysiskt bestånd bild, grafiska och

kartografiska dokument

Fysiskt bestånd manuskript, artiklar

patent, rapporter

Fysiskt bestånd interaktiva medier,

läromedel och spel

Fysiskt bestånd övriga medier

Bibliotek 2015

32

Tabell 23: Fysiskt bestånd på de offentligt finansierade biblioteken uppdelat på medieinnehåll och olika bibliotekstyper 2015.

Riket

Folk-

bibliotek

Skol-

bibliotek

Sjukhus-

bibliotek

Special-

bibliotek

Universitets- och

högskolebibliotek

Övriga

bibliotek

Fysiskt bestånd böcker med skriven text 69 455 981 33 073 155 9 340 075 521 260 3 998 819 19 614 095 2 908 577

varav fysiskt bestånd kursböcker, läromedel 1 870 514 145 975 1367 849 6 166 555 326 448 23 521

Bestånd ljudböcker på fysisk bärare 1 200 206 1 107 775 48 777 29 693 58 1 290 12 613

Bestånd talböcker på fysisk bärare 750 433 713 276 33 763 2 953 1 332 108

Fysiskt bestånd löpande titlar tidskrifter, seriella

publikationer 305 843 154 777 17 508 5 414 80 841 44 386 2 917

Fysiskt bestånd löpande titlar tidningar 14 666 6 568 2 324 458 281 548 4 487

Bestånd musik på fysisk bärare 1 189 538 747 649 2 413 15 662 1 978 104 178 317 658

Bestånd film, tv, radio på fysisk bärare 1 498 289 496 954 23 880 12 635 6 929 11 085 946 806

Bestånd mikrografiska dokument, mikrofilm 1 790 513 139 501 4 0 92 219 1 157 760 401 029

Fysiskt bestånd bild, grafiska och kartografiska

dokument 8 333 910 27 858 1 981 38 1 793 122 3 258 468 3 252 443

Fysiskt bestånd manuskript, artiklar, patent och

rapporter 2 073 102 190 569 9 173 515 926 062 842 214 104 569

Fysiskt bestånd interaktiva medier, läromedel och

spel 98 758 87 948 2 663 180 304 1 515 6 148

Fysiskt bestånd övriga medier 17 964 547 336 390 40 711 21 854 2 610 230 3 861 393 11 093 969

Totalt fysiskt bestånd 104 938 792 37 134 429 9 664 464 610 662 9 530 564 28 897 264 19 101 409

Bibliotek 2015

33

Tabell 24: Fysiskt bestånd, nyförvärv samt bestånd av e-titlar 2015 på de offentligt finansierade biblioteken. Per län/region.

Län/region

Totalt fysiskt

bestånd

Andel av totalt fysiskt

bestånd i riket

Fysiskt bestånd per

invånare

varav totalt fysiskt

nyförvärv

Andel nyförvärv av

det fysiska beståndet

Totalt bestånd

e-titlar

Riket 104 938 792

11 4 216 389 4 % 31 185 801

Stockholm 39 721 056 38 % 18 1 663 174 4 % 9 883 943

Uppsala 10 212 000 10 % 29 121 943 1 % 2 089 725

Södermanland 1 474 094 1 % 5 95 401 6 % 139 687

Östergötland 3 086 558 3 % 7 172 149 6 % 668 039

Jönköping 1 950 694 2 % 6 97 728 5 % 436 054

Kronoberg 1 210 147 1 % 6 79 535 7 % 178 618

Kalmar 2 199 579 2 % 9 101 554 5 % 389 647

Gotland 560 122 1 % 10 16 868 3 % 26 404

Blekinge 831 680 1 % 5 27 409 3 % 328 986

Skåne 14 179 970 14 % 11 517 223 4 % 1 674 339

Halland 1 594 344 2 % 5 101 453 6 % 411 505

Västra Götaland 11 573 238 11 % 7 476 760 4 % 2 079 328

Värmland 1 874 779 2 % 7 94 455 5 % 1 250 744

Örebro 1 886 781 2 % 6 80 894 4 % 624 163

Västmanland 1 379 482 1 % 5 75 610 5 % 286 082

Dalarna 1 879 195 2 % 7 91 381 5 % 307 189

Gävleborg 1 840 798 2 % 7 80 564 4 % 237 767

Västernorrland 1 385 751 1 % 6 59 465 4 % 175 905

Jämtland 999 634 1 % 8 46 300 5 % 58 151

Västerbotten 3 423 864 3 % 13 136 127 4 % 7 651 642

Norrbotten 1 675 027 2 % 7 80 396 5 % 2 287 883

Bibliotek 2015

34

Tabell 25: Bestånd per bibliotekstyp 2015.

Totalt fysiskt bestånd

varav totalt fysiskt

nyförvärv

Totalt bestånd e-

titlar

Andel nyförvärv

av motsvarande

fysiska bestånd

Riket 104 938 792 4 216 389 31 185 801 4 %

Folkbibliotek 37 134 429 2 274 316 11 657 887 6 %

Skolbibliotek 9 664 464 622 571 585 535 6 %

Sjukhusbibliotek 610 662 31 392 490 485 5 %

Specialbibliotek 9 530 564 31 912 3 275 171 0 %

Universitets- och

högskolebibliotek 28 897 264 207 005 10 754 811 1 %

Övriga bibliotek 19 101 409 1049 193 4 421 912 5 %

Tabell 26: Tillgång till licensierade databaser 2015. Per bibliotekstyp.

Riket

Folk-

bibliotek

Skol-

bibliotek

Sjukhus-

bibliotek

Special-

bibliotek

Universitets- och

högskolebibliotek

Övriga

bibliotek

Antal licensierade databaser med e-böcker, monografier,

ljudbok, talbok 1 273 359 347 22 32 499 14

Antal licensierade databaser tidskrifter, periodika, seriella

publikationer 1 585 183 305 63 85 938 11

Antal licensierade tidningsdatabaser 699 279 308 2 36 63 11

Antal licensierade bibliografiska databaser 1 486 296 204 74 36 840 36

Antal licensierade fakta- och nyhetsdatabaser 3 084 1 246 1 005 22 54 738 19

Antal licensierade kartografiska- och bilddatabaser 166 61 70 1 3 29 2

Antal licensierade databaser film, tv, interaktiva kurser 204 23 119 1 0 61 0

Antal licensierade databaser musik 126 84 16 1 0 25 0

Egen publikationsdatabas eller egendigitaliserade samlingar 148 19 51 4 13 50 11

Totalt antal licensierade databaser 9 432 2 740 2 670 205 266 3 446 105

Bibliotek 2015

35

Skönlitteratur

Det finns oförändrat totalt 21 miljoner

skönlitterära verk på de offentligt finansierade

biblioteken. Skönlitteraturen definieras i frågan

som tryckta böcker eller seriella publikationer

som har signum H enligt SAB eller enligt Dewey

800–899.

Det är naturligt nog främst folk- och

skolbiblioteken som har bestånd av skönlitteratur.

På folkbiblioteken utgör andelen skönlitteratur

hälften av motsvarande antal i beståndet.

Tabell 27: Andel skönlitteratur 2015.

Bestånd av

skönlitteratur,

tryckta böcker,

seriella

publikationer

Andel

skönlitteratur

av

motsvarande

bestånd

Riket 21 390 078 31 %

Folkbibliotek 17 398 687 52 %

Skolbibliotek 3 338 853 36 %

Sjukhusbibliotek 154 642 30 %

Specialbibliotek 28 883 1 %

Universitets- och

högskolebibliotek 323 703 2 %

Övriga bibliotek 145 310 5 %

Referensexemplar

Det finns oförändrat 2 miljoner medier som är

katalogiserade som referensexemplar, det vill säga

medier som man inte får låna med hem på de

offentligt finansierade biblioteken. Frågan finns

med i undersökningen för att Sveriges

författarfond använder uppgiften för jämförande

beräkningar av författarersättningen.

1,3 miljoner av referensexemplaren finns på folk-

och skolbibliotek. Ingen uppräkning av antal

referensexemplar har gjorts för att kompensera

för bortfallet av svarande skolbibliotek, varför

värdet är en underskattning.

Tabell 28: Antal referensexemplar 2015.

Antal

referensexemplar i

beståndet

Riket 2 174 885

Folkbibliotek 1 059 432

Skolbibliotek 231 903

Sjukhusbibliotek 7 368

Specialbibliotek 167 618

Universitets- och

högskolebibliotek 516 605

Övriga bibliotek 191 959

Bibliotek 2015

36

Skolbiblioteket på Adolf Fredriks musikklasser. Foto: Sofia Malmberg.

Användning & lån

Utlåningen och användningen av de

offentligt finansierade bibliotekens medier

är omfattande.

Totalt sett uppgår de offentligt finansierade

bibliotekens utlåning av fysiska medier till drygt

76,7 miljoner lån. Antalet är i stort sett oförändrat

jämfört med föregående mätning, delvis beroende

på att en uppräkning har gjorts för skolbibliotek

som inte besvarat undersökningen.

Därtill kommer användningen av e-medier. Den

totala användningen av bibliotekens elektroniska

samlingar har ökat med 4 miljoner aktiviteter i

form av sökningar eller nedladdningar.

Svaren på frågan om användningen av de

elektroniska medierna blev lidande av att

biblioteken inte alltid kunde erhålla användnings-

uppgifter från e-leverantörerna om vilken

användningsfrekvens de haft. Därför är uppgifterna

om e-användningen också troligen grovt

underskattade för alla bibliotekstyper utom

universitets- och högskolebiblioteken samt

sjukhusbiblioteken. Det är också de

bibliotekstyper som dominerar användningen av e-

medier.

Utlåningen på de kommunala folkbiblioteken har

återigen minskat. Folkbibliotekens utlåning har

minskat med fem miljoner lån de senaste fem

åren. Antalet folkbiblioteksfilialer har under

samma tid minskat med 69 serviceställen, antalet

övriga utlåningsställen, där vidare låneregistrering

inte sker, har ökat dramatiskt och det sker nu en

användning av folkbibliotekens medier som är dold

i statistiken.

I genomsnitt görs 7,8 fysiska lån per invånare på

de offentlig finansierade biblioteken, varav 6,4 görs

på ett folkbibliotek. Totalt sett är 29 procent av

lånen ett omlån av ett redan lånat fysiskt medium.

En fjärdedel av lånen på folkbiblioteken är omlån.

Dessutom görs i genomsnitt 6,9 nedladdningar av

e-medier per invånare, oftast e-böcker, samt

totalt 48 miljoner sökningar i databaser.

Bibliotek 2015

37

Diagram 7: Utlån av fysiska medier på folkbiblioteken 1995–2015.

Tabell 29: Antal fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken, olika bibliotekstyper 2014–

2015.

Antal fysiska lån 2014 *) Antal fysiska lån 2015

Riket 76 775 918 *) 76 769 203

Folkbibliotek 64 976 438 63 483 816

Skolbibliotek 3 477 106 4 907 472 **)

Sjukhusbibliotek 655 689 663 081

Specialbibliotek 156 388 *) 152 157

Universitets- och högskolebibliotek 7 466 220 7 421 834

Övriga bibliotek 44 077 140 843

*) Korrigerat sedan slutpublicering 2014.

**) Uppräknat tal för kompensation av bortfall.

0

10 000 000

20 000 000

30 000 000

40 000 000

50 000 000

60 000 000

70 000 000

80 000 000

90 000 000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utlåning böcker Totalt Utlån AV-medier totalt Summa lån bok- och AV-medier totalt

Bibliotek 2015

38

Tabell 30: Antal fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Per län/region.

Län/region Totalt antal fysiska lån Antal fysiska lån per invånare

Riket 76 769 203 7,8

Stockholm 13 577 542 6,1

Uppsala 3 187 278 9,0

Södermanland 1 863 028 6,6

Östergötland 3 684 298 8,3

Jönköping 2 558 359 7,4

Kronoberg 1 686 022 8,8

Kalmar 2 304 103 9,7

Gotland 553 467 9,6

Blekinge 829 402 5,3

Skåne 10 622 761 8,1

Halland 3 118 882 9,9

Västra Götaland 12 885 902 7,8

Värmland 2 039 180 7,4

Örebro 2 154 991 7,4

Västmanland 1 908 025 7,2

Dalarna 2 063 876 7,3

Gävleborg 2 253 838 8,0

Västernorrland 1 656 857 6,8

Jämtland 996 947 7,8

Västerbotten *) 4 924 694 18,7

Norrbotten 1 899 752 7,6

*) Inklusive lånecentralen i Umeå.

Eftersom olika bibliotekstyper har olika avtal för

användning av e-medier används här både

begreppen användning och lån. På folk- och

skolbiblioteken blir en nedladdad e-bok

avaktiverad efter en viss tid och kan därför

betraktas som ett lån.

Den fysiska utlåningen på högskolebiblioteken

minskar samtidigt som användningen av e-medier

ökar. Totalt sett har den fysiska utlåningen

minskat med närmare 2 miljoner lån under en

femårsperiod, vilket är en femtedel.

Utlåningen på skolbiblioteken har i årets

sammanställning skattats för de skolbibliotek som

inte besvarade undersökningen. Skattningen utgick

ifrån att 10 utlån per elev gjordes under

kalenderåret eftersom det är medelutlåningen på

de skolbibliotek som kunnat besvara frågan.

Totalt sett görs 88 procent av de fysiska lånen på

bibliotek som har kommunal huvudman.

Tryckta böcker dominerar helt den fysiska

utlåningen. Totalt sett är 86 procent av den fysiska

utlåningen böcker med skriven text. Ungefär tre

procent av all fysisk bokutlåning är läromedel.

Det sammanlagda antalet e-nedladdningar, till

exempel av e-böcker, per invånare är 6,9 stycken.

Men det är huvudsakligen högskolebiblioteken

som gör att siffran är hög. I medeltal sker 0,2 e-

nedladdningar från folkbiblioteken.

Den rapporterade e-boksutlåningen på

folkbiblioteken är lägre än förra året, 1 504 646

nedladdningar av böcker rapporterades. Det

förekommer dock ett viss bortfall av svar.

Bibliotek 2015

39

Tabell 31: Antal lokala fysiska lån vid folk- och högskolebiblioteken 2010–2015. Jämförbara

mediekategorier.

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Folkbibliotek 68 422 014 68 509 271 67 384 284 66 964 673 66 576 438 63 483 816

Högskolebibliotek 9 290 632 8 717 373 8 645 172 7 896 862 7 466 220 7 421 834

Tabell 32: Antal fysiska lån, olika mediekategorier, på de offentligt finansierade biblioteken

2015.

Antal utlån *)

Andel av samtliga

fysiska utlån

Fysiska böcker med skriven text 64 440 656 86 %

Ljudböcker på fysiska bärare 3 187 615 4 %

Talböcker på fysisk bärare 979 905 1 %

Fysiska tidskrifter, seriella publikationer 1 682 005 2 %

Fysiska tidningar 56 166 0 %

Musik på fysisk bärare 796 349 1 %

Film, tv, radio på fysisk bärare 2 487 481 3 %

Mikrografiska dokument 4 299 0 %

Bild, grafiska- och kartografiska dokument 12 463 0 %

Manuskrip, artiklar, patent och rapporter 173 068 0 %

Interaktiva medier, läromedel och spel 316 503 0 %

Övriga medietyper 877 102 1 %

Totalt antal fysiska lån 76 769 203 100 %

*) Delsummorna summerar inte till totalen

Tabell 33: Användningen av de elektroniska samlingarna på de offentligt finansierade

biblioteken 2015. Underskattade värden.

Totalt antal

sökningar i

licensierade

databaser

Totalt antal

nedladdningar

från

licensierade

databaser

Totalt antal

nedladdade

sektioner eller

timmar från

licensierade

databaser

Total aktivitet

e-medier

Riket 47 976 467 68 146 753 8 476 142 124 599 363

Folkbibliotek 1 566 258 2 409 710 288 637 4 264 605

Skolbibliotek 391 457 74 073 72 499 538 030

Sjukhusbibliotek 629 224 846 623 162 241 1 638 088

Specialbibliotek 1 197 074 717 017 898 974 2 813 065

Universitets- och högskolebibliotek 44 120 677 63 171 168 7 053 791 114 345 636

Övriga bibliotek 71 777 928 162 - 999 939

Bibliotek 2015

40

Läsesalslån

Alla medier kan inte lånas hem. Många medier är

så värdefulla att de endast är tillgängliga för

användarna på plats i biblioteken. De lånas då ut

som läsesalslån till användarna. Detta sker främst

på forskningsbiblioteken i landet. Antalet

läsesalslån tillkommer till den totala uppgiften om

antal utlån på biblioteken.

Vissa brister i underlaget till beräkningar av

läsesalslån gör att ingen rikssiffra rapporteras.

Det bibliotek i landet där det förekommer flest

läsesalslån är Kungliga biblioteket, vilket

rapporterade 68 286 stycken läsesalslån under

2015.

Fjärrlån

Några av förklaringarna till förändringarna av

fjärrlånen i Sverige är att allt fler titlar finns på e-

medier och det går inte att fjärrlåna e-medier. En

annan vanlig anledning är att bibliotek i allt högre

utsträckning väljer att köpa in efterfrågade medier

istället för att fjärrlåna. Andelen fjärrutlån på

specialbiblioteken påverkas av att Myndigheten för

tillgängliga medier, räknat sina utlån som fjärrlån i

årets statistik.

Tabell 34: Antal fjärrinlån och fjärrutlån från de offentligt finansierade biblioteken 2015.

Fjärrutlån

inom Sverige

Fjärrutlån

utanför Sverige

Totalt antal

fjärrutlån

Fjärrinlån

inom

Sverige

Fjärrinlån

utanför

Sverige

Totalt antal

fjärrinlån

Riket 1 221 094 15 251 1 273 722 282 258 31 522 334 334

Folkbibliotek 171 451 584 197 250 204 915 825 220 631

Skolbibliotek 1 535 3 2 021 9 548 11 10 198

Sjukhus-

bibliotek 1 511 428 1 939 12 601 8 871 21 472

Special-

bibliotek 4 748 1 200 11 995 2 138 606 2 791

Universitets-

och högskole-

bibliotek 145 470 10 505 161 516 52 382 21 174 75 893

Övriga

bibliotek 896 379 2 531 899 001 674 35 3 349

Bibliotek 2015

41

Sannarpsgymnasiets bibliotek. Foto: Pernilla Utbult (fotograf) och Christina Nord .

Besök

Det finns två typer av besök på biblioteken.

De fysiska och de elektroniska. Närmare 88

miljoner fysiska besök gjordes 2015 på de

offentligt finansierade biblioteken.

Fysiska besök

Det nya sättet att ha fysiskt öppna biblioteksytor

med ett flertal ingångar och lokaler som ligger

tillsammans med kaféer och entréer till andra

funktioner försvårar traditionell besöksräkning av

de fysiska besöken i bibliotekslokalerna.

Vid de övriga obemannade serviceställen där

vidare låneregistrering inte sker, registreras inga

besök och dessa övriga utlåningsställen har ökat

kraftigt på senare år då allt fler av de bemannade

biblioteken läggs ned.

I skolor händer det att skolbiblioteket ligger öppet

i samband med andra funktioner och passager. De

skolbibliotek som inte alls besvarat enkäten har i

årets sammananställning kompenserats med 25

besök per elev eftersom det är medelantalet

besök för de skolbibliotek som kunnat besvara

frågan om fysiska besök. Det går därför inte att

säga om besöken på skolbiblioteken ökat eller

minskat sedan föregående år, då ingen uppräkning

gjordes föregående år.

Alla serviceställen i landet har heller inte

automatiska besöksräknare eller har tid för att

Bibliotek 2015

42

göra manuella räkningar under vissa tillfällen under

året för att kunna möjliggöra skattningar.

Kända faktorer som ökar antalet besök är

naturligtvis närheten till ett bibliotek och

öppettider som passar användarna. Även

attraktiva bibliotekslokaler, en hög andel nyförvärv

och publika aktivitetstillfällen bidrar också till ett

högre antal besök. Ibland kan även vädret spela

roll.

Totalt sett gjordes närmare 88 miljoner fysiska

besök på de offentligt finansierade biblioteken

under 2015. Ökningen jämfört med föregående år

kan till stor del förklaras av justeringen av

skolbibliotekens svarsbortfall och att universitets-

och högskolebiblioteken i år rapporterar ett något

högre besöksantal än tidigare.

Folkbiblioteken har, trots att 11 serviceställen

lagts ned, lyckats behålla lika många besökare som

de hade året innan, totalt sett närmare 66

miljoner fysiska besök. Till viss del kan detta bero

på att folkbiblioteken även svarar för 55

skolbibliotek i sina svar. Totalt sett utgör de

fysiska besöken på folkbiblioteken 75 procent av

alla biblioteksbesök på de offentligt finansierade

biblioteken. Folkbiblioteken rapporterar totalt 6,7

fysiska besök per invånare, men variationen mellan

olika kommuner är stor.

Virtuella besök

De virtuella besöken tenderar att öka. Det

förekommer dock att det finns problem med att

mäta antalet besök via webben. Olika system

rapporterar olika typer av värden och allt fler

webbplatser har allt fler ingångar till

informationen, så det traditionella sättet att mäta

antalet besök på startsidan ger inte alltid hela

bilden av hur antalet besök på bibliotekens

webbplatser ser ut.

Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, är

ett utmärkt exempel på detta. De flesta besökarna

som söker i bibliotekets databaser och

katalogsystem kommer inte till dem via startsidan

www.kb.se.

I sammanhanget är det dock värt att notera att de

webbplatsbesök som biblioteken rapporterar ändå

håller sig på en stabil, men ökande nivå. Vad som

dock kan vara vanskligt är att jämföra antalet

besök mellan olika biblioteksorganisationer

eftersom det förekommer så många olika sätt att

mäta besöken på. Jämförelser bör bara göras över

tid inom den enskilda organisationen.

Fler svenskar har under det senaste året hittat de

möjligheter och den service som folkbiblioteken

erbjuder via webben. Det kan till exempel vara att

läsa boktips, söka efter medier, förlänga ett lån

eller ladda ned e-medier. Eftersom bibliotekens

medverkan i sociala medier ökat är det sannolikt

att detta uppmärksammar fler användare på de

möjligheter som finns virtuellt. En annan anledning

till att besöken via webben ökar kan naturligtvis

vara att allt fler användare får längre till ett

bibliotek när enskilda bemannade serviceställen

stängs.

Det är värt att notera att det samlade antalet

webbesök hos biblioteken i olika län är i paritet

med länets invånarantal. Det är troligt att enskilda

användare vänder sig till det bibliotek på webben

som de också har fysiskt närmast trots att det

teoretiskt sett är möjligt för användare att skaffa

sig lånekort i andra kommuner eller län,

åtminstone på folkbiblioteken.

Bibliotek 2015

43

Tabell 35: Besök på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Per bibliotekstyp.

Antal fysiska

besök på

bemannade

serviceställen

Antal

virtuella besök

på extern

webbsida,

startsidan

Antal besök

av unika IP-

nummer på

webbplatsen

Antal

sökningar i

bibliotekets

OPAC

Antal sökningar i

bibliotekets

Discoverysystem

Riket 87 980 391 64 781 569 23 774 454 39 078 277 185 754 296

Folkbibliotek 65 956 572 44 340 266 16 279 259 27 352 663 5 310 059

Skolbibliotek 4 822 029 566 051 105 061 230 353 -

Sjukhusbibliote

k 577 984 169 999 14 265 453 142 788 208

Specialbibliotek 120 925 615 405 96 414 410 810 288 737

Universitets-

och högskole-

bibliotek 16 323 960 18 194 072 6 990 387 9 372 272 179 367 292

Övriga bibliotek 178 921 895 776 289 068 1 259 037 -

Tabell 36: Besök på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Per län.

Län/region

Antal fysiska besök

på bemannade

serviceställen

Antal virtuella

besök på extern

webbsida, startsidan

Antal besök av

unika IP-nummer

på webbplatsen

Antal sökningar i

bibliotekets OPAC

Riket 87 980 391 64 781 569 23 774 454 39 078 277

Stockholm 19 750 463 13 924 633 5 308 189 2 168 111

Uppsala 4 537 643 3 201 908 661 969 36 500

Södermanland 2 227 864 582 701 195 813 443 792

Östergötland 4 440 731 2 082 749 1 345 026 12 763

Jönköping 2 725 794 1 183 156 229 057 375 133

Kronoberg 1 518 319 1 805 798 196 358 94 422

Kalmar 2 267 004 1 272 186 668 155 69 740

Gotland 466 484 82 634 67 680 64

Blekinge 565 701 903 155 255 740 130 214

Skåne 12 612 784 10 154 371 3 895 859 9 245 190

Halland 2 649 489 1 134 560 900 171 87 376

Västra

Götaland 13 917 014 10 901 946 4 257 990 10 569 261

Värmland 2 457 292 5 816 351 1 452 603 11 087 049

Örebro 2 314 238 870 137 160 300 449 164

Västmanland 1 894 428 1 065 589 232 268 182 538

Dalarna 2 136 219 552 996 299 466 1 034 700

Gävleborg 2 302 736 268 729 600 055 1 958 233

Västernorrland 2 648 171 792 570 189 476 284 383

Jämtland 1 198 597 1 495 894 546 044 4 896

Västerbotten 3 370 737 3 149 390 1 781 231 454 244

Norrbotten 1 978 683 3 540 119 531 004 390 504

Bibliotek 2015

44

Tabell 37: Antal aktiva låntagare på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Per

bibliotekstyp.

Antal aktiva

låntagare

som är

kvinnor

Antal

aktiva

låntagare

som är

män

Antal aktiva

institutions-

låntagare

Totalt

antal

aktiva

användare

Andel

aktiva

låntagare

som är

kvinnor

varav

aktiva

användare

som är

under 18

år

Riket 1 501 050 934 563 144 877 3 496 573 63 % 662 421

Folkbibliotek 1 188 235 727 309 101 934 2639 829 62 % 368 536

Skolbibliotek 101 746 86 669 15 977 443 179 54 % 269 288

Sjukhusbibliotek 31 037 10 376 2 511 59 036 75 % 96

Specialbibliotek 4 182 2 241 2 370 14 970 65 % 0

Universitets- och

högskolebibliotek 148 824 82 115 19 072 281 627 64 % 93

Övriga bibliotek 27 026 25 853 3 013 57 932 51 % 24 408

Tabell 38: Antal aktiva låntagare på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Per län/region.

Län/region

Antal aktiva

låntagare som

är kvinnor

Antal aktiva

låntagare som

är män

Antal aktiva

institutions-

låntagare

Totalt antal

aktiva

användare

- varav aktiva

användare som

är under 18 år

Riket 1 501 050 934 563 144 877 3 496 573 662 421

Stockholm 426 041 267 112 27 193 837 370 206 498

Uppsala 20 649 15 030 1 398 145 892 14 106

Södermanland 35 873 24 409 2 632 88 622 17 398

Östergötland 108 659 67 261 5 939 196 325 51 794

Jönköping 40 514 25 927 5 603 108 335 11 457

Kronoberg 35 860 22 751 2 747 72 969 22 902

Kalmar 101 746 86 669 15 977 443 179 20 739

Gotland 12 600 6 916 636 21 164 5 640

Blekinge 19 277 11 704 1 172 45 871 5 952

Skåne 200 519 122 744 20 364 485 181 80 045

Halland 29 013 20 427 7 736 78 569 9 625

Västra Götaland 235 707 151 160 30 159 590 781 99 455

Värmland 50 376 25 415 3 056 89 167 20 346

Örebro 38 584 23 242 2 787 81 972 18 906

Västmanland 46 591 29 089 4 780 88 044 18 858

Dalarna 27 419 15 849 2 775 88 622 11 722

Gävleborg 49 223 29 803 11 100 96 545 23 948

Västernorrland 20 338 13 875 3 889 69 919 4 416

Jämtland 13 888 8 240 1 014 38 550 4 686

Västerbotten 12 804 6 880 1 237 104 111 2 807

Norrbotten 21 411 13 151 2 697 70 545 11 122

Bibliotek 2015

45

Aktiva låntagare

I den nya biblioteksstatistiken följer definitionen

på vem som är en aktiv låntagare den

internationella standarden för biblioteksstatistik

ISO 2789. En aktiv låntagare är någon som gjort

minst ett lån under kalenderåret.

Totalt sett redovisar biblioteken närmare 3,5

miljoner aktiva användare under 2015. Ökningen

jämfört med föregående år kan förklaras av att en

ökad andel av biblioteken besvarat frågan i år.

Men det innebär inte att närmare 35 procent av

befolkningen skulle vara aktiva låntagare. Till

exempel så är ungdomar ofta både låntagare på

skolbiblioteket och folkbiblioteket. Detsamma

gäller även andra grupper och bibliotekstyper.

Folkbiblioteken rapporterar i år uppgifter om

aktiva låntagare som indikerar att 27 procent av

befolkningen är aktiva låntagare på folkbibliotek,

föregående mätning var det 28 procent.

Det förekommer bortfall av svar på frågan om

antal män respektive kvinnor som är aktiva

låntagare, men det kan ändå visas att andelen

kvinnor som är aktiva låntagare ligger på ungefär

63 procent på de offentligt finansierade

biblioteken sammanlagt. Endast 71 procent av

biblioteken kunde dock redovisa andel män och

kvinnor.

Beräkning av andelen aktiva låntagare i olika län

bör inte göras eftersom det är avhängit om det till

exempel också finns högskolebibliotek och

specialbibliotek i länet.

Det är värt att notera att andelen aktiva

användare under 18 år av det totala antalet aktiva

användare samt andelen aktiva användare under

18 år i förhållande till antalet invånare i samma

ålder, skiljer sig mycket åt i värdena som

folkbiblioteken lämnar. Det är lätt att tro att stora

skillnader endast skulle bero på andelen

integrerade folk- och skolbibliotek, men det kan

inte vara hela förklaringen till skillnader. Det finns

kommuner som har en hög andel integrerade

bibliotek men som för den skull inte har en hög

andel aktiva användare under 18 år, se separat

tabellfil, fliken folkbibliotek.

Bibliotek 2015

46

Tullängsgymnasiets bibliotek i Örebro. Foto: Åsa Norlund.

Öppettider

Generösa öppettider är en viktig del av

bibliotekens servicenivå. Biblioteken bör

vara fysiskt tillgängliga när användarna har

möjlighet att komma för att vara anpassade

till användarnas behov.

Huvudfrågeställningarna under avsnittet

öppettider i undersökningen är:

Öppet antal dagar per år

– varav antal öppetdagar med reducerad

service eller för särskilda grupper del av dag

Öppet antal timmar per vecka

– varav antal öppet timmar per vecka med

reducerad service eller för särskilda

målgrupper

– varav antal timmar meröppet per vecka

– varav antal timmar per vecka som är efter

klockan 18 eller på lördagar och söndagar

Frågorna ställs dels enskilt för det serviceställe

som har mest öppethållande och samlat för övriga

serviceställen. Det uppdelade sättet att

sammanställa frågorna kommer sig av att det är

vanligt att ett serviceställe inom biblioteksorgani-

sationen har generöst öppethållande medan det

inte är lika självklart att de andra har det. Personal

på bibliotek har tidigare uppgett att det känns

missvisande då medelvärden beräknats för alla

serviceställen samlat. Man har tidigare inte kunnat

visa upp den bästa biblioteksverksamheten inom

organisationen i statistiken.

Bibliotek 2015

47

Tabell 39: De offentligt finansierade bibliotekens medelöppettid 2015. Underskattade värden

pga. svarsbortfall.

Öppet

antal

dagar per

år

varav

antal dagar

med

reducerad

service

Öppet antal

timmar per

vecka

varav antal

öppettimmar

med

reducerad

service

varav

antal

timmar

meröpp

et per

vecka

varav antal

öppet-

timmar per

vecka efter

kl 18 eller

lö/sö

Riket 163 16 30 3 3 3

Folkbibliotek 170 11 27 2 3 4

Skolbibliotek 135 22 29 3 1 0

Sjukhusbibliotek 203 21 35 6 19 3

Specialbibliotek 155 2 22 1 0 1

Universitets- och

högskolebibliotek 216 26 46 6 11 10

Övriga bibliotek 108 8 17 9 2 3

Basen för medelvärdesberäkningen är det totala antalet serviceställen inom respektive grupp, därför ska medelvärdena ses som en

underskattning eftersom det förekommer bortfall av svar på de olika delfrågorna från alla bibliotekstyper.

Tabell 40: Rapporterade öppettimmar på de offentligt finansierade biblioteken 2015.

Underskattning pga. svarbortfall.

Öppet

antal

dagar per

år

varav

antal dagar

med

reducerad

service

Öppet antal

timmar per

vecka

varav antal

öppettimmar

med

reducerad

service

varav

antal

timmar

meröpp

et per

vecka

varav antal

öppet-

timmar per

vecka efter

kl 18 eller

lö/sö

Riket 376 175 37 664 68 049 6 725 7 102 6 480

Folkbibliotek 204 272 12 899 32 882 2 883 3 785 4 791

Skolbibliotek 119 133 19 692 25 307 2 272 568 81

Sjukhusbibliotek 13 584 1 388 2 354 418 1 261 193

Specialbibliotek 7 899 95 1 112 51 0 30

Universitets- och

högskolebibliotek 27 389 3 291 5 798 784 1 418 1 266

Övriga bibliotek 3 898 299 598 320 70 120

Det förekommer ett bortfall av svar på de olika

delfrågorna. Den delfråga som minst antal

svarande kunde uppge var antalet öppetdagar per

år.

Det är stor skillnad i öppethållande mellan olika

serviceställen och mellan olika bibliotekstyper.

Universitets- och högskolebiblioteken har

generellt sett de mest generösa öppettiderna för

att möjliggöra att studieplatserna är tillgängliga för

studenterna.

Bibliotek 2015

48

Specialbiblioteken har i medeltal öppet 27 timmar

per vecka.

En viktig aspekt av öppethållandet är naturligtvis

att det sker när de flesta användarna har möjlighet

att kunna gå dit. Särskilt för folkbiblioteken gäller

då att de är tillgängliga efter klockan 18 eller på

helgerna. Till de andra bibliotekstyperna vill ofta

användarna gå under dagtid på vardagar.

Antalet kommuner som har antingen

folkbibliotekets huvudbibliotek eller någon av

filialerna öppna efter klockan 18 eller på lördag

eller söndag har minskat något sedan föregående

mätning. Huvudbiblioteken i 267 (275) kommuner

eller någon filial i 167 (180) kommuner har öppet

utanför kontorstid, vilket skulle vara den

vanligaste tiden då föräldrar och barn skulle ha

möjlighet att uppsöka biblioteket tillsammans.

Folkbiblioteken har stor variation i öppethållande

bland olika serviceställen. Det finns huvudbibliotek

som rapporterar över 100 öppettimmar i veckan,

inklusive obemannade timmar, samtidigt finns det

filialer som endast har öppet två timmar per

vecka. En tidigare kartläggning visar att 43 procent

av folkbiblioteken har öppet mindre än 20 timmar

i veckan. I medeltal har folkbibliotekens

huvudbibliotek öppet 292 dagar per år och 48

timmar i veckan, inklusive timmar med reducerad

service och meröppet. Totalt sett förekommer 15

procent av öppettimmarna, oavsett om de är

bemannade eller inte på så kallad obekväm

arbetstid, efter klockan 18 eller på lördag eller

söndag.

Meröppet innebär att användarna kan använda

biblioteket, trots att ingen personal finns på plats.

Vanligen kan användarna komma in i lokalerna

genom att de erhållit kod som fungerar ihop med

lånekort eller mobiltelefon för att ”låsa” upp. De

flesta biblioteksorganisationerna som har

meröppet är folkbibliotek, det förekommer i

totalt sett 53 kommuner.

Öppettiderna på skolbiblioteken får betraktas som

närmevärden eftersom en skattning utifrån

skolbibliotekstyp och elevantal har fått ersätta de

skolbibliotek som inte besvarade undersökningen.

I medeltal redovisade skolbiblioteken 33 timmar

öppet per vecka, varav vissa timmar ibland hade

reducerad service.

De offentligt finansierade biblioteken rapporterar

tillsammans 68 tusen öppettimmar per vecka,

vilket i medeltal utgör 30 timmar per serviceställe

inklusive meröppet och timmar med reducerad

service. Tio procent av öppettimmarna är på så

kallat obekväm arbetstid, efter klockan 18 eller på

lördag eller söndag, inklusive meröppet.

Exempel på öppettider inom (folk)biblioteksverk-

samheten i en normal kommun:

Djuråsbiblioteket - Nya tider 2016 Perjonssalen öppen för tidningsläsning från 9.00 Mån-Fre. Mån: 10 - 13 Tis: 10-19 Ons: 10 - 16 Tor: 10 - 19 Fre: 10-16 Lör: 10-13 Mockfjärdsbibliotek Mån, Ons, Fre: 9-13 Tis, Tor: 9-13, 15-19 Floda bibliotek Mån: 10-13 Tis:16-19 Björbo bibliotek Ons: 10-13 Jämna veckor Tor: 16-19 Kyrkskolans bibliotek Endast skolbibliotek Tor: 10-13 Djurmoskolan bibliotek Endast skolbibliotek Fre: 10-13 Bäsnaskola bibliotek Endast skolbibliotek Ons: 10-13 Ojämna veckor

Bibliotek 2015

49

Rinnebäcksskolans skolbibliotek i Kävlinge. Foto: Ninni Malmstedt.

Medier på nationella minoritetsspråk

I bibliotekslagen står att biblioteken i det

allmänna biblioteksväsendet ska ägna

särskild uppmärksamhet åt de nationella

minoriteterna och personer som har annat

modersmål än svenska.

De offentlig finansierade biblioteken ska göra det

genom att, bland annat, erbjuda litteratur på:

1. De nationella minoritetsspråken, finska,

samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch

2. Andra språk än de nationella minoritetsspråken

och svenska, och

3. Lättläst svenska.

Därför ingår specifika frågor i undersökningen om

hur många titlar det finns på olika språk, uppdelat

på svenska språket, nationella minoritetsspråk och

utländska språk.

Alla bibliotekssystem klarade inte att skilja ut

uppgifterna. Särskilt svårt var det att ta fram

uppgifterna om antal elektroniska titlar.

De offentligt finansierade biblioteken

rapporterade tillsammans, med reservation för

interna och externa svarsbortfall, att deras

titelbestånd av nationella minoritetsspråk uppgår

till 0,85 procent av det totalt rapporterade

titelbeståndet av fysiska medier. Vilket skulle

kunna tolkas som att personer med nationella

minoritetsspråk inte alltid ägnas särskild

uppmärksamhet.

Totalt sett rapporterar de biblioteksorgani-

sationer som kunde besvara frågan ett oförändrat

stort antal titlar på nationella minoritetsspråk, 339

tusen jämför med 337 tusen året innan. Skillnaden

är inte signifikant. Kungliga biblioteket har 21 566

fysiska titlar på något av de nationella

minoritetsspråken.

Bibliotek 2015

50

Diagram 8: Andel titlar på olika språk på fysiska medier på de offentligt finansierade

biblioteken 2015.

Vanligen är det folkbiblioteksorganisationerna som

kan rapportera antalet e-titlar på nationella

minoritetsspråk. Totalt i landet rapporterades 19

tusen titlar, vanligen 93 per folkbibliotek.

Myndigheten för tillgänglig medier har 3 351

stycken.

Universitets- och högskolebiblioteken har många

av medierna på utländska språk. De 126

högskolebiblioteken har tillsammans 27 procent av

det fysiska titelbeståndet på utländska språk. De

dominerar också beståndet av utländska e-titlar.

Svenska; 77,52%

Nationella

minoritetsspråk;

0,85%

Utländska språk

och musik;

21,63%

Bibliotek 2015

51

Alfabetan skolbibliotek i Landskrona. Foto: Ingela Fridlund.

Barn och unga

I den nya samlade nationella

biblioteksstatistiken är åldersgränsen för

barn och unga 0–17 år.

I bibliotekslagen står att: 8 § Folkbiblioteken ska

ägna särskild uppmärksamhet åt barn och

ungdomar för att främja deras språkutveckling och

stimulera till läsning, bland annat genom att

erbjuda litteratur utifrån deras behov och

förutsättningar.

Det är också folkbiblioteken som erbjuder det

största utbudet för barn och unga på landets

bibliotek. Men det är värt att notera att alla

bibliotekstyper rapporterar att de har litteratur

för unga.

Totalt sett finns 68 procent av det fysiska barn-

och ungdomsbeståndet på folkbiblioteken. Det är

också folkbiblioteken som har den högsta

utlåningsgraden av barn- och ungdomsbestånd.

Det är därför viktigt att barn och unga har tillgång

till ett folkbibliotek i form av närhet och

öppettider som är anpassade till de ungas behov

för att de ska kunna få tillgång till utbudet. I

medeltal lånades beståndet för barn och unga av

böcker och seriella publikationer ut 2,27 gånger

under 2015 på landets folkbibliotek.

Tillgången till barn och ungdomslitteraturen

varierar mellan länen räknat per invånare 0-17 år.

Kalmar och Jämtland har mest ungdomslitteratur

per ungdom i riket. Medelantal böcker och seriella

publikationer för barn och unga under 18 år är 8,9

medier per invånare i samma ålder.

Nyförvärvet av litteratur till barn och unga är

högre än för andra medier och böcker för vuxna.

Bibliotek 2015

52

Tabell 41: Bestånd, nyförvärv och utlån till barn och unga 2015. Per bibliotekstyp.

Bestånd av

tryckta

böcker och

seriella publikationer

för barn och

unga

Nyförvärv

barn och unga

Andel nyförvärv

av motsvarande

bestånd

Utlån av tryckta böcker och seriella

publikationer för

barn och unga

Andel utlån av

beståndets storlek

Riket 18 081 958 2 203 162 12 % 31 544 044 174 %

Folkbibliotek 12 351 435 1 073 883 9 % 28 076 460 227 %

Skolbibliotek 5 409 551 1 122 713 21 % 3 397 010 63 %

Sjukhusbibliotek 69 124 3 177 5 % 64 284 93 %

Specialbibliotek 99 854 2 659 3 % 489 0 %

Universitets- och

högskolebibliotek 49 144 644 1 % 3 827 8 %

Övriga bibliotek 102 850 86 0 % 1 974 2 %

Tabell 42: Bestånd, nyförvärv och utlån för barn och unga 2015. Per län/region.

Bestånd för barn

och unga

Nyförvärv för

barn och unga

Andel nyförvärv av

motsvarande

bestånd

Utlån litteratur till

barn och

unga

Andel utlån av

beståndets

storlek

Riket 18 081 958 2 203 162 12 % 31 544 044 174 %

Stockholm 3 412 326 339 315 10 % 5 599 130 164 %

Uppsala 517 557 47 609 9 % 1 317 626 255 %

Södermanland 493 560 49 754 10 % 844 891 171 %

Östergötland 893 662 81 524 9 % 1 652 366 185 %

Jönköping 607 931 42 797 7 % 1 139 281 187 %

Kronoberg 482 655 39 559 8 % 839 386 174 %

Kalmar 716 070 48 145 7 % 941 897 132 %

Gotland 194 497 7 807 4 % 257 242 132 %

Blekinge 252 267 687 064 272 % 317 827 126 %

Skåne 2 957 540 259 436 9 % 4 443 904 150 %

Halland 480 426 49 626 10 % 1 455 084 303 %

Västra Götaland 2 629 438 223 571 9 % 5 066 863 193 %

Värmland 456 544 37 076 8 % 764 582 167 %

Örebro 523 244 40 435 8 % 886 792 169 %

Västmanland 362 486 29 069 8 % 684 468 189 %

Dalarna 540 110 37 606 7 % 858 411 159 %

Gävleborg 598 658 40 224 7 % 870 202 145 %

Västernorrland 463 167 28 526 6 % 714 488 154 %

Jämtland 352 192 25 973 7 % 476 299 135 %

Västerbotten 590 521 49 566 8 % 1 538 455 261 %

Norrbotten 557 107 38 479 7 % 874 851 157 %

Bibliotek 2015

53

Tabell 43: Böcker och seriella publikationer

per invånare under 18 år. Per län/region.

Bestånd Utlån

Riket 8,9 15,6

Stockholm 7,0 11,5

Uppsala 7,1 18,1

Södermanland 8,3 14,2

Östergötland 9,9 18,3

Jönköping 8,2 15,4

Kronoberg 12,1 21,1

Kalmar 16,0 21,0

Gotland 18,9 24,9

Blekinge 8,2 10,3

Skåne 10,9 16,4

Halland 7,2 21,9

Västra Götaland 7,8 15,0

Värmland 8,8 14,8

Örebro 8,8 14,9

Västmanland 6,8 12,8

Dalarna 9,9 15,7

Gävleborg 11,0 16,0

Västernorrland 9,8 15,1

Jämtland 14,3 19,3

Västerbotten 11,5 30,1

Norrbotten 12,2 19,2

Nyförvärvet är 12 procent av motsvarande

bestånd. Detta beror till del av att fysiska medier

för barn och unga slits mer än böcker för vuxna

och ett barn- och ungdomsbestånd måste därför

förnyas oftare än annat bestånd.

I medeltal finns det 8,9 medier för barn och unga

per invånare som är 0–17 år i riket med en

variation mellan 6–16 mellan olika län/regioner.

Samtidigt rapporteras att det görs 15,6 utlån av

barn- och ungdomslitteratur per invånare i

åldergruppen med en variation på 10–30. Det vill

säga, beståndet lånas ut 1,74 gånger.

Det skiljer ganska mycket mellan de olika

länen/regionerna på hur mycket barn- och

ungdomslitteratur det finns och hur mycket som

lånas ut. Tidigare har stora skillnader mellan

länen/regionerna förklarats av att de har olika

andel integrerade skolbibliotek, men nu ingår

skolbiblioteken samlat i uppgifterna varför detta

inte kan vara förklaringen.

Det finns ett klart samband mellan rikligt utbud

och hög utlåning och antalet aktiva användare i

målgruppen. Om det inte finns så mycket så lånas

det heller inte så mycket. Sambandet kan också till

viss del förklaras av att det förekommer ett lågt

bestånd i länet om det inte finns så många

bibliotek per invånare och ungdomarna har långt

till närmaste bibliotek.

Andelen aktiva användare som är barn eller unga i

förhållande till alla invånare i åldergruppen ligger

på 33 procent i riket. Naturligtvis förekommer det

en viss dubbelräkning, barn och unga har ofta

lånekort både på folkbiblioteket och

skolbiblioteket så den egentliga andelen av

befolkningen är lägre.

Aktiviteter för barn och unga

Även om antalet aktivitetstillfällen på skolbiblio-

teken i år ska ses som närmevärden kan det

konstateras att det skiljer också betydligt hur

många aktivitetstillfällen per 1000 ungdomar i

befolkningen det anordnas på de offentligt

finansierade biblioteken samlat i respektive

län/region. Det verkar finnas en viss samvariation

mellan andel ungdomar som är aktiva användare

på folkbiblioteken och antalet aktivitetstillfällen för

barn och unga som anordnas på biblioteken samlat

inom respektive län/region. På folkbiblioteken är

22 procent av årsverkena särskilt avsatta för

verksamhet för barn och unga.

Bibliotek 2015

54

Tabell 44: Aktivitetstillfällen för barn och

ungdom på biblioteken per 1000 invånare

som är under 18 år.

2014 2015 *)

Stockholm 57 88

Uppsala 60 68

Södermanland 78 106

Östergötland 81 88

Jönköping 54 67

Kronoberg 102 114

Kalmar 65 78

Gotland 130 156

Blekinge 90 167

Skåne 85 89

Halland 78 86

Västra Götaland 51 61

Värmland 66 46

Örebro 40 58

Västmanland 48 59

Dalarna 62 73

Gävleborg 69 77

Västernorrland 84 94

Jämtland 78 101

Västerbotten 70 88

Norrbotten 56 69

Riket 65 81

*) Kompensation för ej svarande skolbibliotek har gjorts med

medelvärdet för liknande skolor.

Bibliotek 2015

55

Skolbiblioteket i Hjulsta grundskola. Foto: Cilla Dalén.

Användare med funktionsvariationer

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig

för alla. Biblioteken i det allmänna

biblioteksväsendet ska ägna särskild

uppmärksamhet åt personer med

funktionsnedsättning, bland annat genom

att utifrån deras olika behov och

förutsättningar erbjuda litteratur och

tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av

information.

Så står det i bibliotekslagen. Det allmänna

biblioteksväsendet består av all offentligt

finansierad biblioteksverksamhet.

Det finns minst tre olika aspekter att ta hänsyn till

om biblioteken ska kunna ägna särskild

uppmärksamhet åt personer med funktions-

nedsättning:

1. Ha fysiskt tillgängliga lokaler.

2. Ha utbildad personal som har kunskap om

olika funktionsnedsättningar.

3. Erbjuda de medietyper och den teknik som

personer med läsnedsättningar behöver.

Bibliotek 2015

56

Följande definition används för anpassade

medier för personer med läsnedsättning i

Sveriges officiella biblioteksstatistik:

Dessa medier har redan räknats under frågan om

bestånd. Bestånd av tillgängliga medier för

personer med läsnedsättning avser talböcker

(producerade enligt undantagsparagraf 17),

talboksspelare, datorer med särskild anpassning,

DVD och videogram (teckentolkade) för döva,

storstilsböcker, lättläst och punktskrift. Räkna

även med varje enskilt media som ni har på

eventuell Äppelhylla. Som talbok räknas de titlar

som är producerade för personer med läsned-

sättning vad gäller läsning, oavsett om de är köpta,

nedladdade, sparade på minneskort, mp3-spelare

eller i andra fysiska format. Om fem olika boktitlar

sparats på ett minneskort räknas det som fem

utlån i statistiken. En nedladdad talbok som kastas

efter utlån ska tas med under utlån men inte

under bestånd. Böcker som är gjorda för alla barn

i lära-läsa-åldern, ”läsa lätt-böcker” skall inte

räknas in här. Om du har ”läsa-lätt” för vuxna ska

de räknas in. Räkna även här med talböckerna du

fyllde i under bestånd, en gång till. Beståndet

räknas per 31 december. Medier som tillhör MTM

räknas bara av MTM.

Totalt sett uppger de offentligt finansierade

biblioteken i Sverige att de har ett samlat bestånd

av 1 658 038 anpassade medier för personer med

läsnedsättning. Det förekommer dock ett bortfall

av svar, varför värdet är något underskattat. MTM

– Myndigheten för tillgängliga medier, står för 8

procent av det samlade rapporterade beståndet.

Beståndet av anpassade medier är flitigt använt. I

genomsnitt lånas varje anpassat medium ut 1,7

gånger per år, vilket är betydligt mer än de

genomsnittliga medierna som finns på de offentligt

finansierade biblioteken. Ungefär hälften av

beståndet är talböcker i formatet DAISY.

Tabell 45: Bestånd och utlån av anpassade

medier 2015.

Bestånd av

medier för

personer

med läsned-

sättning

Utlån av

medier för

personer med

läsnedsättning

Riket 1 658 038 2 871 391

Folkbibliotek 1 322 861 1 861 236

Skolbibliotek 191 544 103 182

Sjukhusbibliotek 7 433 3 525

Specialbibliotek 23 11

Universitets- och

högskolebibliotek 1 132 16 363

Övriga bibliotek 135 045 887 074

Det är framför allt folkbiblioteken som har egna

bestånd av anpassade medier. I medeltal finns det

0,17 anpassade medier per invånare. Det finns

flera kommuner där inget kommunalt bibliotek

har rapporterat att de har anpassade medier i sitt

bestånd.

Som det står, som tidigare nämnts, i biblioteks-

lagen ska alla offentligt finansierade bibliotek också

erbjuda tekniska hjälpmedel för att personer med

läsnedsättningar ska kunna ta del av information.

Det finns inte någon enskild fråga om tekniska

hjälpmedel i undersökningen, men en okänd andel

av de läsplattor, e-bokläsare, Daisyspelare eller

tablets som finns till utlåning går under

beteckningen hjälpmedel.

Skolbiblioteket på Tallkrogens skola. Foto: Taija Marimon.

Bibliotek 2015

57

Franska skolans bibliotek. Foto: Sara Victorin.

Undervisning

De anställda på biblioteken erbjuder

förutom traditionell medieförmedling också

en rad servicetjänster i form av

undervisning och svar på referensfrågor.

Undervisning

Det är främst högskole- och sjukhusbiblioteken

som erbjuder avancerad undervisning i hur man

söker, värderar eller refererar till information och

använder biblioteket och dess tjänster.

Det förekommer även på skolbiblioteken men det

är inte alls lika utbrett att det finns någon

organiserad undervisning, även om det är ett av

skolbibliotekens uppdrag att förbättra elevernas

informationskompetens. Totalt sett arbetar 300

anställda på skolbiblioteken med organiserad

undervisning.

Totalt sett är det mer än 1 104 personer som

arbetar med organiserad undervisning på de

offentligt finansierade biblioteken i landet, vilket är

en ökning jämfört med föregående mätning.

I genomsnitt undervisade varje person som

arbetar med undervisning 33 undervisningstimmar

under året. Totalt sett fanns 264 279 deltagare i

bibliotekens undervisning under 2015, vilket är en

påtaglig ökning jämfört med deltagarantalet som

rapporterades 2014.

Högskolebiblioteken, som står för majoriteten av

den organiserade undervisningen, hade ett

deltagarantal som uppgår till ungefär hälften av

antalet helårsstudenter under året. Totalt sett

rapporterar högskolebiblioteken 157 tusen

deltagare vid närmare 20 tusen undervisnings-

tillfällen. Hälften av de anställda som håller

undervisning på de offentligt finansierade

biblioteken arbetar på högskolebiblioteken.

När användarna får utbildning i att själva använda

biblioteket minskar antalet referensfrågor som

bibliotekens personal får.

Bibliotek 2015

58

Tabell 46: Organiserad undervisning på de offentligt finansierade biblioteken 2015.

Antal

biblioteksanställda som

arbetar med

organiserad

undervisning

Antal timmar

organiserad

undervisning

Antal deltagare

vid organiserad

undervisning

Antal digitala

pedagogiska

resurser för

biblioteks- och

söktjänster

Riket 1 104 36 405 264 279 1 356

Folkbibliotek 132 1 126 12 238 19

Skolbibliotek 303 14 203 87 552 395

Sjukhusbibliotek 93 2 355 6 829 105

Specialbibliotek 27 133 842 2

Universitets- och

högskolebibliotek 523 18 475 156 677 822

Övriga bibliotek 26 113 141 13

Tabell 47: Referensfrågor och indexeringar som utförs av bibliotekens personal 2015.

Antal referensfrågor

enligt stickprov

varav antal

elektroniska

referensfrågor

Antal

indexeringar för

databaser och

bibliografiska

tjänster

Riket 398 403 45 912 74 684

Folkbibliotek 134 666 2 456 80

Skolbibliotek 22 052 934 8 214

Sjukhusbibliotek 13 458 4 408 -

Specialbibliotek 12 600 3 877 4 692

Universitets- och högskolebibliotek 201 808 29 190 61 698

Övriga bibliotek 13 819 5 047 -

Digitala pedagogiska resurser

Antalet digitala pedagogiska resurser för

biblioteks- och söktjänster på de offentligt

finansierade biblioteken rapporteras uppgå till

1 356 stycken. Totalt sett finns 60 procent av de

rapporterade digitala pedagogiska resurserna på

universitets- och högskolebiblioteken.

Referensfrågor

En referensfråga uppstår då en användare tar

kontakt med bibliotekspersonal och personalens

kunskap och användning av en eller flera

informationskällor (t.ex. tryckta källor, databaser,

bibliotekskataloger) ingår i uppdraget.

Instruktioner eller rekommendationer om hur

man använder informationskällor räknas också hit.

Referensfrågan kan ställas personligen, exempelvis

över disk eller i samband med sökverkstäder

(dock inte frågor som ställs vid undervisnings-

tillfällen). Referensfrågor kan också ställas via

telefon, reguljär post, fax eller e-post.

Hänvisningsfrågor eller administrativa frågor som

lokalisering, öppettider eller hur man använder

bibliotekets utrustning räknas inte till

referensfrågorna, inte heller frågor som gäller

lokalisering av material som redan blivit

bibliografiskt belagt. Frågor som kommer på

Bibliotek 2015

59

elektronisk väg, exempelvis med e-post, via

bibliotekets webbplats, IRC eller ICQ, räknas in i

det totala antalet referensfrågor. För att få fram

det totala antalet referensfrågor under ett år

används stickprov enligt anvisningar.

Den enda bibliotekstyp där de flesta biblioteks-

organisationer besvarat frågan om antal

referensfrågor är universitets- och

högskolebiblioteken.

Antalet referensfrågor på universitets- och

högskolebiblioteken minskar i takt med att allt fler

medier är tillgängliga via e-medier och

sökbarheten ökar. På fem år har antalet

referensfrågor minskat med 100 000 förfrågningar,

vilket är en tredjedel. Totalt sett kommer 14

procent av frågorna in på elektronisk väg.

Indexeringar

Totalt sett var 83 procent av de indexeringar som

rapporterats under året utförda av personal på

universitets- och högskolebiblioteken, vilket

förklaras av att de andra bibliotekstyperna,

vanligen väljer att inte mäta sådana eftersom

frågan inte är obligatorisk i underökningen.

Antalet indexeringar som högskolebiblioteken

rapporterar var närmare 62 000 under 2015. De

bibliotek som rapporterar flest indexeringar är

Lunds universitetsbibliotek och Kungliga tekniska

högskolans bibliotek.

Det är det egna bibliotekets arbetsinsats som

redovisats oavsett om det är det egna biblioteket

som står som värd för informationstjänsten eller

inte. Bidragsposter till LIBRIS eller annan

beståndskatalog ingår inte. Det är de antal poster

som indexeras av biblioteket i databaser eller

andra informationstjänster som räknas.

Bibliotek 2015

60

Alfabetan skolbibliotek i Landskrona. Foto: Ingela Fridlund och Jolanta Nilsson.

Bibliotek 2015

61

Aktiviteter

Biblioteken har genom den nya

bibliotekslagen fått fler uppgifter än att

vara direkt medieförmedlande.

Särskilt folkbiblioteken ska till exempel :

bidra till kunskapsförmedling

bidra till fri åsiktsbildning

främja litteraturens ställning

främja intresset för bildning

främja intresset för upplysning

främja intresset för utbildning

främja intresset för forskning

främja intresset för kulturell verksamhet

finnas tillgängliga för alla

ägna särskild uppmärksamhet åt personer

med funktionsvariationer

erbjuda tekniska hjälpmedel

erbjuda anpassade medier och lättläst svenska

ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella

minoriteterna

ägna särskild uppmärksamhet åt personer

som har annat modersmål än svenska

vara anpassade till användarnas behov

ha medier och tjänster som präglas av

allsidighet och kvalitet

öka kunskapen om hur informationsteknik

kan användas för kunskapsinhämtning

öka kunskapen om hur informationsteknik

kan användas för lärande

öka kunskapen om hur informationsteknik

kan användas för delaktighet i kulturlivet

främja barn och ungas språkutveckling

stimulera barn och ungas läsning

För att kunna fullfölja sitt uppdrag anordnar därför

biblioteken en stor mängd aktivitetstillfällen för att

utbilda, stimulera, informera och bistå användarna.

Antalet rapporterade aktivitetstillfällen på

biblioteken har ökat, vilket till viss del kan

förklaras av att justering gjorts för icke svarande

skolbibliotek i årets mätning. Totalt sett

rapporterar biblioteken 247 tusen aktivitetstill-

fällen 2015 vilket kan jämföras med 214 tusen

under 2014.

På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är

naturligtvis kvalificerad informationssökning

dominerande medan folk- och skolbiblioteken

främst anordnar läsfrämjande aktiviteter.

Biblioteken har samlat också en viktig roll för att

höja användarnas IT-kompetens och anordnade

därför fler än 11 tusen sådana kurstillfällen under

2015.

De skolbibliotek som inte besvarat enkäten har i

år ersatts med medelvärdet för liknande bibliotek

som har ungefär samma elevantal och besvarat

enkäten i det totala antalet. Detta förklarar till viss

del den ökning i det totala antalet

aktivitetstillfällen som skett sedan föregående

mätning.

Folkbiblioteken är viktiga kultur- och utbildnings-

och aktivitetscentra i många kommuner. De har

även hand om samhällsinformation, råd och stöd.

Totalt sett var 66 procent av alla aktivitetstillfällen

på de offentligt finansierade biblioteken främst

riktade till barn och unga.

De aktiviteter som ska räknas i statistiken är de

som utförs av bibliotekets personal. Andra

aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens

lokaler, men som helt och hållet anordnas av

andra aktörer än biblioteken själva, till exempel av

studieförbund, ingår inte i redovisningen.

Flera av de bibliotekstyper som tidigare inte fått

frågan om aktiviteter i sina enkäter framförde

önskemål om tillägg av aktivitetskategorier till

frågan. Många av de förslag som gavs var

kategorier som redan fanns, men olika biblioteks-

typer använder traditionellt sett olika begrepp för

att beskriva sin verksamhet och därför tyckte att

de inte kände igen sig i frågeställningarna. Syftet

med de olika delfrågorna är dock inte att mäta om

Bibliotek 2015

62

enskilda begrepp förekommer som aktivitet, utan

om den handling som den beskrivna aktiviteten

innebär har gjorts under året, oavsett vad man

valt att kalla den. I gruppen Bok-, läs- eller

korsordskafé - sammankomst med litterär

anknytning, ingår nu även språkkaféerna.

Tabell 48: Aktivitetstillfällen 2015.

Totalt antal

aktivitetstillfällen

under 2015

varav

tillfällen

för barn

och unga

Riket 247 107 66 %

Folkbibliotek 132 321 61 %

Skolbibliotek 97 017 84 %

Sjukhusbibliotek 9 579 18 %

Specialbibliotek 798 4 %

Universitets- och

högskolebibliotek 6 559 0 %

Övriga bibliotek 833 0 %

Som exempel på aktiviteter som de svarande valt

att lägga i kategorin övriga aktiviteter kan nämnas:

Lektioner om informationssökning och

källkritik.

Läxhjälp.

Språkkafé och Advokatjour.

Cirkusskola för barn.

Lästräning med elever.

Lästävlingar under sommarlov och höstlov,

tipspromenader och äggmålartävling.

Mattestuga med studenter.

Släktforskarjouren, tentamenskrivningar,

tävlingar.

Tabell 49: Aktivitetstillfällen per 1000

invånare. Per län/region.

Län/region

Antal aktivitetstillfällen

per 1000 invånare

Riket 25

Stockholm 27

Uppsala 29

Södermanland 34

Östergötland 30

Jönköping 22

Kronoberg 31

Kalmar 23

Gotland 43

Blekinge 39

Skåne 25

Halland 32

Västra Götaland 20

Värmland 16

Örebro 20

Västmanland 19

Dalarna 26

Gävleborg 26

Västernorrland 25

Jämtland 27

Västerbotten 26

Norrbotten 17

I genomsnitt anordnar biblioteken 25

aktivitetstillfällen per 1 000 invånare. Men

variationen mellan olika län är stor, 16–43

aktivitetstillfällen.

Bibliotek 2015

63

Tabell 50: Aktivitetstillfällen per kategori på de offentligt finansierade biblioteken samt varav

antal aktivitetstillfällen särskilt för barn och unga 2015.

Totalt antal tillfällen varav tillfällen för barn och unga

Aktiviteter i samarbete med BVC 3 171 2 382

Berättar- eller sagostunder 26 158 23 178

Bild-, teckning-, målning-, pyssel-, hantverks-,

experimentverkstad/kurs 6 898 5 855

Bok- eller läsecirkel - sluten sammankomst med

litterär anknytning 10 804 4 768

Bok-, läs- eller korsordskafé - öppen sammankomst

med litterär anknytning 4 562 1 097

Biblioteksinformation/visning för

grupper/elever/studerande 24 724 16 544

Bokvagnsronder 4 967 1 092

”Boka en bibliotekarie” 10 308 1 185

Sökningar på uppdrag 38 079 19 514

Boksamtal, bokprat 36 926 30 980

Data/internetkurs - handledning, seniorsurf öppen

eller sluten visning 11 106 2 077

Filmvisning, filmprat 3 281 2 570

Föreläsningar, föredrag, debatt eller

föreningsarrangemang 6 707 723

Författarbesök 3 343 1 273

Musik, underhållning, arrangemang, kafé 3 021 644

Skrivarkurser/ läger, litteraturläger 1 066 763

Sångstund, rytmik, rim & ramsor 4 340 4 100

Teater eller trolleriföreställning 3 473 3 106

Antal utställningar 7 118 1 991

Övriga aktiviteter som inte ingår ovan 21 502 9 066

Totalt antal tillfällen under 2015 247 107 163 933

Bibliotek 2015

64

Tabell 51: Antal aktivitetstillfällen av olika kategorier per bibliotekstyp 2015.

Län/region Riket

Folk-

bibliotek

Skol-

bibliotek

Sjukhus-

bibliotek

Special-

bibliotek

Högskole-

bibliotek

Övriga

bibliotek

Aktiviteter i samarbete med

BVC 3 171 3 171 0 0 0 0 0

Berättar- eller sagostunder 26 158 14 930 11 097 104 27 0 0

Bild-, teckning-, målning-,

pyssel-, hantverks-,

experimentverkstad/kurs 6 898 6 146 706 46 0 0 0

Bok- eller läsecirkel - sluten

sammankomst med litterär

anknytning 10 804 8 056 2 161 581 0 1 5

Bok-, läs- eller korsordskafé -

öppen sammankomst med

litterär anknytning 4 562 4 230 277 1 6 41 7

Biblioteksinformation/visning

för grupper/elever/studerande 24 724 15 294 7 716 278 198 1 068 170

Bokvagnsronder 4 967 478 479 3 920 0 0 90

”Boka en bibliotekarie” 10 308 1 771 1 908 1 987 56 4 586 0

Sökningar på uppdrag 38 079 2 741 33 459 1 057 359 119 344

Boksamtal, bokprat 36 926 21 165 15 566 72 4 4 115

Data/internetkurs -

handledning, seniorsurf öppen

eller sluten visning 11 106 8 772 1 685 616 0 31 2

Filmvisning, filmprat 3 281 2 938 296 42 0 2 3

Föreläsningar, föredrag, debatt

eller föreningsarrangemang 6 707 5 493 691 106 54 331 32

Författarbesök 3 343 2 825 457 21 10 13 17

Musik, underhållning,

arrangemang, kafé 3 021 2 420 336 245 6 11 3

Skrivarkurser/ läger,

litteraturläger 1 066 850 173 42 1 0 0

Sångstund, rytmik, rim &

ramsor 4 340 4 002 338 0 0 0 0

Teater eller trolleriföreställning 3 473 3 338 52 78 3 0 2

Antal utställningar 7 118 5 312 1 426 147 54 164 15

Övriga aktiviteter som inte

ingår ovan 21 502 18 389 2 641 236 20 188 28

Totalt antal aktivitetstillfällen 247 107 132 321 97 017 9 579 798 6 559 833

Bibliotek 2015

65

Tabell 52: Aktivitetstillfällen per län på de

offentligt finansierade biblioteken samt

varav antal aktivitetstillfällen särskilt för

barn och unga 2015.

Län/region

Totalt

antal

tillfällen

varav

tillfällen

för barn

och

unga

Riket 247 107 66%

Stockholm 59 911 71%

Uppsala 10 185 49%

Södermanland 9 646 65%

Östergötland 13 183 61%

Jönköping 7 563 66%

Kronoberg 6 014 76%

Kalmar 5 360 65%

Gotland 2 461 65%

Blekinge 6 030 85%

Skåne 32 904 74%

Halland 9 952 58%

Västra Götaland 33 225 62%

Värmland 4 544 52%

Örebro 5 821 60%

Västmanland 5 000 64%

Dalarna 7 261 55%

Gävleborg 7 455 56%

Västernorrland 6 162 72%

Jämtland 3 438 73%

Västerbotten 6 822 66%

Norrbotten 4 169 76%

Andelen aktivitetstillfällen för barn och unga som

biblioteken i de olika länen anordnar varierar

kraftigt mellan olika län.

Bibliotek 2015

66

Luleå universitetsbibliotek. Foto: Theodor Tolstoy.

Bibliotek 2015

67

Universitets- och högskolebiblioteken

Eftersom KB har ett uppdrag att följa

utvecklingen på forskningsbiblioteken

redovisas universitets- och

högskolebiblioteken särskilt i detta kapitel

för att möjliggöra en bild av utvecklingen.

Den högre utbildningen och forskningen är

beroende av att universitets- och högskole-

biblioteken kan tillhandahålla relevant information

på ett lättåtkomligt sätt.

Universitets- och högskolebiblioteken utgör en

viktig resurs för att Sverige fortsatt ska kunna vara

en ledande kunskapsnation. Användarna är

beroende av att högskolebiblioteken både bevarar

det gamla samtidigt som de erbjuder det senaste

inom de olika forskningsområdena.

Högskolebiblioteken är också viktiga för

informationsförsörjningen i hela landet genom

fjärrlånehanteringen, även om denna minskar.

Organisation och resurser

De 37 universitets- och högskoleorganisationerna

rapporterar sammanlagt 126 bemannade

serviceställen. Det är en liten minskning sedan

föregående mätning.

På de 126 serviceställena finns totalt 4 252 publika

datorer som användarna kan bruka och det finns

100 läsplattor eller tablets till utlåning. Även detta

är en liten minskning.

Det skiljer sig åt mellan de olika högskolebiblio-

teken hur många studieplatser som de erbjuder

studenterna. I medeltal finns 0,08 studieplatser

per helårsstudent. Totalt sett finns över 20 000

studieplatser på högskolebiblioteken.

Högskolebiblioteken tillhandahåller information på

sammanlagt 120 unika adresser på sociala medier.

Samtliga biblioteksorganisationer erbjuder också

tillgång till minst ett fritt wifi-nät i sina lokaler. Det

finns tillgång till en mängd digitala pedagogiska

resurser för biblioteks- och söktjänster.

Ungefär 50 procent av högskolebibliotekens

lokalytor är öppna för användarna, resterande

andel utgörs av magasin och personalutrymmen.

Bestånd

Andel nyförvärv av fysiska medier under året

utgör 0,7 procent av det fysiska beståndet.

Högskolebiblioteken prioriterar inköp av e-medier

och köper inte längre in så många fysiska medier.

Men de behåller det fysiska bestånd som de har.

Andra bibliotekstyper har vanligen en mycket

högre andel nyförvärv av fysiska medier.

Löpande titlar

Högskolebiblioteken har stora äldre bestånd av

seriella publikationer. Tidigare räknades dessa

ihop med de tryckta böckerna. I den nya

statistiken mäts dock endast antal löpande titlar

för att underlätta för uppgiftslämnarna. Det gör

att jämförelser med tidigare års uppgifter om

storleken på det fysiska beståndet inte kan göras

helt jämförbart. Totalt sett är 93 procent av de

löpande titlarna förlagda på e-medier:

Löpande titlar 2014 2015

Seriella publikationer,

fysiska 45 688 44 386

Seriella publikationer, e-

medier 525 420 544 755

Tidningar, fysiska 535 548

Tidningar, e-medier 25 113 33 793

Totalt antal 596 756 623 482

Bibliotek 2015

68

Tabell 53: Fysiskt bestånd på universitets- och högskolebiblioteken 31 december 2014 och

2015.

Fysiskt

bestånd

2014

Fysiskt

bestånd

2015

varav

nyförvärv

2014

varav

nyförvärv

2015

E-bestånd,

titlar 2014

E-bestånd,

titlar 2015

Böcker med skriven

text 18 585 098 19 614 095 187 207 172 065 5 118 614 5 695 211

- varav kurslitteratur 332 676 326 448 24 677 23 405 171 024 185 420

Ljudböcker 1 258 1 290 22 6 3 000 2 400

Talböcker 2 865 332 62 48 0 0

Musik 91 575 104 178 631 1 393 1 674 216 2 850 129

Film, tv, radio 10 634 11 085 282 2 495 206 885 273 120

Mikrografiska

dokument 1 124 661 1 157 760 2 597 256

Bild, grafiska och

kartografiska

dokument, OH,

presentationer,

fotografier 3 311 560 3 258 468 6 537 2 440 22 362 23 750

Manuskript, artiklar,

patent,

konferenshandlingar,

rapporter, noter 322 127 842 214 2 450 4 625 85 287 156 999

Interaktiva medier, cd-

rom, tv-spel, interaktiva

läromedel, konsolspel,

datorspel 1 246 1 515 2 18 864 872

Övriga medietyper 3 844 394 3 861 393 22 187 23 484 1 265 327 1 173 782

Totalt antal 28 054 441 28 897 264 224 684 207 005 8 929 670 10 754 811

Titelbestånd

Eftersom frågan om det totala titelbeståndet bara

ställts en gång tidigare, förekommer fortfarande

ett stort bortfall av svar, 9 av de 37 högskole-

biblioteken besvarade inte frågan alls. Två av tre

titlar, 63 procent är på utländska språk och 0,38

procent är på något av de fem nationella

minoritetsspråken. Resterande andel, 36 procent,

är titlar på svenska språket. Umeå universitets-

bibliotek har i särklass flest titlar på de nationella

minoritetsspråken, totalt 20 654 på fysiska medier

och e-medier tillsammans.

Personer med läsnedsättning

Högskolebiblioteken har få egna medier för

personer med läsnedsättning i sina bestånd, totalt

1 132 stycken, en minskning från föregående år.

Högskolebiblioteken hänvisar studenterna till

MTM – Myndigheten för tillgängliga medier där

studenterna kan göra egennedladdningar av

anpassade medier.

Databasbestånd

Högskolebibliotekens tillgång till databaser är i

stort sett oförändrad jämfört med tidigare års

mätning.

Antal licensierade

databaser med…

Antal

2014

Antal

2015 Andel

Böcker, monografier 441 499 15 %

Tidskrifter, periodika,

seriella publikationer 850 938 29 %

Tidningar 62 63 2 %

Bibliografiska databaser 955 840 26 %

Fakta och nyheter 617 738 23 %

Kartor och bilder 25 29 1 %

Film, tv, interaktiva

kurser 46 61 2 %

Musik 22 25 1 %

Egen publikationsdatabas

och egendigitaliserade

samlingar 61 50 2 %

Totalt antal 3 406 3 446

Bibliotek 2015

69

Utlån och användning

Två tredjedelar av alla fysiska lån på

högskolebiblioteken är omlån, studenterna

behåller medierna tills de är klara med sitt arbete.

Det sammanlagda antalet hemlån av fysiska medier

minskar samtidigt som användningen av e-medier

ökar. År 2005 var motsvarande siffra för

hemlån10 694 594.

Lån och

användning 2014 2015

Initiala lån och

omlån, hemlån 7 872 746 7 421 834

Andel omlån 69 % 70 %

Läsesalslån 73 548 82 724

Den rapporterade utlåningen av medier som

måste läsas på plats i biblioteket, läsesalslån, ökar.

Fjärrlån

Antalet fjärrlån minskar stadig, troligen på grund

av att e-medier inte kan fjärrlånas. År 2005 var

fjärrutlåningen 374 tusen från landets högskole-

bibliotek, en halvering jämfört med nu 10 år

senare. Totalt sett går 14 % av fjärrlånen som

forskningsbiblioteken gör till eller från landets

gränser till utlandet.

Fjärrlån 2015

Fjärrutlån 161 516

Fjärrinlån 75 893

Andel utlandslån 14 %

Den elektroniska samlingen

I år rapporterade högskolebiblioteken ytterligare

4 miljoner fler aktiviteter i användningen av e-

medier jämfört med 2014. År 2005 var till

exempel nedladdningen av seriella publikationer 8

miljoner, en tredjedel så många som idag.

Tabell 54: Användningen av de elektroniska samlingarna vid högskolebiblioteken i Sverige

2014–2015.

Högskolebiblioteken

Antal

sökningar

Antal

nedladdningar

Sektioner eller

timmar

Licensierade böcker, monografier, inklusive

ljudbok och talbok 71 737 8 526 519 6 778 118

Licensierade tidskrifter, seriella publikationer och

periodika 944 752 25 368 454

Licensierade tidningar 23 504 2 042 753

Licensierade bibliografiska databaser 12 985 451 136 653

Licensierade fakta- och nyhetsdatabaser, inklusive

uppslagsverk och numeriska databaser 2 515 938 25 669 651

Licensierade kartografiska- och bilddatabaser 92 944 32 706

Licensierade databaser med film, tv och interaktiva

kurser 9 827 25 092

Licensierade databaser med musik 17 962 29 216

Bibliotekets egen publikationsdatabas och

egendigitaliserade samlingar 27 120 607 21 335 083

Totalt antal 2015 44 120 677 63 171 168 7 053 791

Totalt antal 2014 33 208 772 68 828 208 8 016 538

*) Högre totalsumma rapporterad än delsummorna

Bibliotek 2015

70

Tabell 55: Fysisk utlåning på högskolebiblioteken 2015.

Fysisk utlåning 2015

Böcker med skriven text 6 828 538

- varav kurslitteratur 1 180 724

Ljudböcker 171

Talböcker 7 330

Seriella publikationer, periodika, tidskrifter 14 129

Musik 1 494

Film, tv, radio 2 701

Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier 7

Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter 26 030

Interaktiva medier, cd-rom, tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel,

datorspel

460

Övriga medietyper 17 459

Totalt antal 7 421 834

Besök

Högskolebiblioteken är välbesökta. I genomsnitt

gör studenterna åtminstone minst ett besök per

kalendervecka. 2015 rapporterar högskolebiblio-

teken över 16 miljoner fysiska besök. De virtuella

besöken via webben dominerar dock eftersom

användningen av e-medierna inte kräver fysisk

närvaro på biblioteket. Uppgifterna om besöken

via webben varierar över tid beroende på hur de

tekniska systemen varit riggade och vilket

mätsystem som används, men det kan ändå

konstateras att det sker en ökning.

Antal besök 2015

Fysiska besök på

bemannade serviceställen 16 323 960

Virtuella besök på extern

webbsida, startsidan 18 194 072

Besök av unika IP-

nummer 6 990 387

Sökningar i OPAC 9 372 272

Sökningar i

Discoverysystemet 179 367 292

Aktiva användare

Antalet aktiva användare på högskolebiblioteken

uppgår till 281 627, vilket motsvara ungefär det

antal 295 862 helårsstudenter som är inskrivna, 8

procent av de aktiva låntagarna är dock

institutionslåntagare och inte enskilda personer.

Öppethållande

De bibliotek på varje lärosäte som har längst

öppethållande per vecka är i medeltal öppna 67

timmar varav 21 timmar har reducerad

servicenivå. I medeltal har huvudbiblioteken öppet

22 timmar i veckan utanför konstorstid, efter

klockan 18 eller på lördagar och söndagar.

Forskningsbiblioteken är den bibliotekstyp som

har generösast öppetthållande av alla

bibliotekstyper.

Personalens tjänster

Högskolebibliotekens personal utför en rad

tjänster åt användarna:

Referensfrågor

De besvarar referensfrågor, 13 procent av

frågorna kommer även detta år in på elektronisk

väg. Antalet referensfrågor minskar i takt med att

allt fler medier är tillgängliga via e-medier och

sökbarheten för den enskilda användaren ökar:

År Antal referensfrågor

2015 201 808

2014 203 293

2013 223 235

2012 257 299

2011 295 618

2010 307 861

Bibliotek 2015

71

Indexeringar

Personalen gör många indexeringar för databaser

och bibliografiska tjänster:

År Antal indexeringar

2015 61 698

2014 60 972

2013 61 182

2012 69 727

2011 64 027

2010 81 897

Organiserad undervisning

Bibliotekspersonalen anordnar organiserad

undervisning för användarna. Totalt sett arbetar

28 procent av de anställda på högskolebiblioteken

med organiserad undervisning. Ungefär hälften av

studenterna deltar årligen i undervisningen som

ger dem kunskaper i informationshantering, vilket

troligen är en bidragande orsak till det minskade

antalet referensfrågor som personalen får.

År

Antal

anställda

Antal

timmar

Antal

deltagare

2015 523 18 475 156 677

2014 548 19 703 157 408

2013 557 18 516 162 777

2012 563 19 811 158 580

2011 566 19 594 158 182

2010 601 20 586 153 165

Personal

Högskolebibliotekens omfattande verksamhet

sköts av totalt 1 845 personer, vilket är en

minskning med 29 personer sedan 2014. Totalt

sett är 66 procent av de anställda kvinnor, det

arbetar procentuellt fler män på högskolebiblio-

teken än inom andra bibliotekstyper.

Antal

årsverken

2014

Antal

årsverken

2015

Bibliotekarier och

dokumentalister 1 046 1 050

Biblioteksassistenter 183 175

Specialister, fackkunniga 269 275

Övrig personal 115 124

Totalt antal

årsverken 1 613 1 627

I uppgiften om övrig personal ingår till exempel

kvällspersonal, studentvakter, chaufförer,

vaktmästare. Biblioteken inom respektive

biblioteksorganisation som har längst öppettider

per vecka är öppna i medeltal 63 timmar och

bemannas tidvis av anställda studenter som

överser samlingarna.

Utgifter

Driftskostnaderna för högskolebibliotekens

verksamhet uppgår till närmare 2,2 miljarder

kronor. Det är värt att notera skillnad i andel av

mediekostnaderna beroende på medietyp.

Samtidigt uppger också högskolebiblioteken att de

hade sammanlagda investeringsutgifter om 21

miljoner under 2015. Driftskostnaderna fördelar

sig procentuellt på olika utgiftsposter enligt

följande:

Driftskostnader för

högskolebiblioteken 2014 2015

Fysiska medier 3 % 3 %

E-medier 19 % 21 %

Lön 42 % 41 %

Personalens

kompetensutveckling

1 % 1 %

Lokaler 25 % 25 %

Övrigt 10 % 10 %

Totalt 100 % 100 %

Driftskostnader för högskolebiblioteken

2015 2 214 159 876

2014 2 131 103 513

2013 2 626 685 035

2012 2 600 290 710

2011 2 514 745 249

2010 2 420 242 155

Driftskostnaderna har totalt sett minskat något

under åren, vilket till viss del kan förklaras av att

enskilda serviceställen inom organisationerna lagts

ned.

Bibliotek 2015

72

Aktiviteter

Antalet rapporterade aktiviteter som de 37

svarande biblioteksorganisationerna på

högskolorna rapporterar har minskat något, men

det har också antalet helårsstudenter gjort.

Aktiviteterna som personalen arrangerar är främst

avancerad hjälp i mediesökningar eller

informationstillfällen om hur biblioteket fungerar

och vilka möjligheter som finns.

Antal aktivitetstillfällen 2014 2015

Bok-, läs- eller korsordskafé -

öppen sammankomst med

litterär anknytning 49 42

Biblioteksinformation/-visning

för grupper/elever/studerande 1 172 1 068

”Boka en bibliotekarie” 5 345 4 586

Sökningar på uppdrag 143 19

Boksamtal - bokprat 8 4

Data-/internetkurs -

handledning 45 31

Filmvisning - filmprat 3 2

Föreläsning, föredrag, debatt

eller föreningsarrangemang 277 331

Författarbesök 21 13

Musik -underhållning, -

arrangemang, -kafé 8 11

Utställning 148 164

Övriga aktiviteter som inte kan

föras till någon av ovanstående

kategorier 58 188

Totalt antal 7 278 6 559

Foto: Tuija Drake af Hagelsrum.

Sammanfattning

Även om högskolebiblioteken samlat har ett stort

bestånd och tillgång till många e-medier är

variationen stor i tillgången för studenter och

personal beroende på vilken högskola de tillhör

eftersom e-titlarna inte går att fjärrlåna. Det är

också stora skillnader i tillgång till fysiskt bestånd

eftersom de äldre högskolorna, som också erhållit

pliktleveranser sedan många år, har ett betydligt

större fysiskt bestånd än de mindre yngre

högskolorna.

Studenterna och de anställda på de olika

högskolorna har därför inte jämlik tillgång till

medier för studier och forskning på grund av de

inlåsningseffekter som uppkommer i och med

reglerna kring användningen av e-medier och

fjärrlån.

Bibliotek 2015

73

Tabell 56: Ekonomi och personal på högskolebiblioteken 2015.

Antal

serviceställen

Totalt

antal

årsverken

Totala

driftskostnader

under 2015

kronor

Totalt antal

egengenererade

intäkter kronor

Totalt 126 1627 2214 159 876 103 252 112

Anna Lindh biblioteket 3 17 19 883 645 43 100

Stockholms konstnärliga högskola 3 2 2 107 850 -

Blekinge Tekniska Högskola 2 10 16 354 000 487 459

Chalmers bibliotek 3 52 87 159 947 8170 394

Ersta Sköndal 3 9 9 352 176 197 837

GIH, biblioteket 1 4 3 954 439 67 000

Göteborgs universitetsbibliotek 10 197 222 680 275 3 652 790

Handelshögskolan 1 11 15 997 031 664 363

Högskolan Dalarna 2 17 23 934 093 767 063

Högskolan i Borås 1 21 33 820 160 969

Högskolan i Gävle 1 22 29 182 935 730 455

Högskolan i Halmstad 1 15 20 895 000 70 035

Högskolan i Jönköping 1 18 28 867 983 659 348

Högskolan i Skövde 1 14 13 837 905 0

Högskolan Kristianstad 1 10 8 642 201 104 289

Högskolan Väst 1 13 17 252 545 121 426

Karlstads universitetsbibliotek 2 23 43 680 965 642 446

Karolinska Institutet 2 113 162 987 430 3 174 275

Konstfacks bibliotek 1 4 4 610 094 18 001

Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolan 1 2 - -

Kungl. Musikhögskolan 1 3 2 203 133 2 500

Kungl. Tekniska högskolan 5 53 108 177 697 5 084 377

Linköpings universitetsbibliotek 4 80 117 848 891 1 739 372

Linnéuniversitetet 2 57 71 227 495 9 018 290

Luleå universitetsbibliotek 2 29 55 610 936 493 629

Lunds universitetsbibliotek 26 194 261 483 101 9 377 927

Malmö högskola 3 45 61 391 000 1 112 000

Mittuniversitetets bibliotek 3 45 49 980 043 1 094 402

Mälardalens högskola 2 22 30 872 259 265 720

Polishögskolan 1 5 5 200 000 377 500

Röda Korsets Högskola 1 2 2 743 211 8 885

Stockholms universitetsbibliotek 10 103 167 173 724 3 391 202

Sveriges lantbruksuniversitet 4 43 59 488 000 5 896 700

Södertörns högskolebibliotek 1 35 50 113 364 2 436 316

Umeå universitetsbibliotek 4 102 148 926 000 7 804 000

Uppsala universitetsbibliotek 12 202 238 608 000 29 608 600

Örebro universitetsbibliotek 4 32 51 698 688 5 809 442

Bibliotek 2015

74

Tabell 57: Bestånd och användning av samlingarna på högskolebiblioteken 2015.

Totalt

fysiskt

bestånd

Totalt

bestånd e-

titlar

Totalt antal

fysiska lån

Antal sökningar i

licensierade databaser

Antal

nedladdningar

från licensierade

databaser

Totalt 28 897 264 10 754 811 7 421 834 44 120 677 63 171 168

Anna Lindh biblioteket 187 616 145 181 40 847 461 444 223 267

Stockholms konstnärliga

högskola 18 470 10 1 998 7 584 1 632

Blekinge Tekniska Högskola 32 182 263 603 23 679 64 620 656 463

Chalmers bibliotek 326 633 347 740 39 112 298 345 2 717 468

Ersta Sköndal 50 499 169 460 41 307 173 671 227 246

GIH, biblioteket 65 339 6 057 17 636 23 103 101 443

Göteborgs universitetsbibliotek 3 125 099 307 598 461 252 1 609 105 2 007 044

Handelshögskolan 110 108 58 738 19 030 188 299 199 198

Högskolan Dalarna 143 203 165 564 77 210 188 502 478 916

Högskolan i Borås 115 165 306 031 44 739 437 596 374 649

Högskolan i Gävle 85 686 169 859 48 904 510 317 647 099

Högskolan i Halmstad 80 888 147 508 54 757 161 702 706 132

Högskolan i Jönköping 160 762 109 699 124 050 503 272 1 501 712

Högskolan i Skövde 120 973 155 174 26 251 295 982 406 865

Högskolan Kristianstad 59 250 50 501 70 296 135 844 379 995

Högskolan Väst 505 232 168 367 88 410 - 467 934

Karlstads universitetsbibliotek 244 309 1 049 082 79 763 2 349 977 956 347

Karolinska Institutet 198 319 67 765 129 164 830 335 2 969 673

Konstfacks bibliotek 45 152 6 443 23 889 122 710 31 484

Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolan 17 771 - 1 153 - -

Kungl. Musikhögskolan 44 068 2 10 080 20 463 46 952

Kungl. Tekniska högskolan 884 909 371 514 48 246 330 286 4 041 133

Linköpings universitetsbibliotek 738 087 290 003 419 499 2 164 682 2230 863

Linnéuniversitetet 338 047 164 160 283 019 406 139 869 439

Luleå universitetsbibliotek 198 893 2 010 418 189 529 513 999 1 343 064

Lunds universitetsbibliotek 6 956 712 472 175 443 752 695 221 10 091 973

Malmö högskola 145 038 187 597 353 700 1 964 454 6 679 104

Mittuniversitetets bibliotek 196 233 89 841 141 618 346 433 507 662

Mälardalens högskola 108 154 182 200 161 413 363 885 750 222

Polishögskolan 38 102 575 9 167 - -

Röda Korsets Högskola 12 383 2 12 972 337 955 75 041

Stockholms universitetsbibliotek 2641 596 800 894 1 218 883 582 727 4 112 435

Sveriges lantbruksuniversitet 154 516 141 029 54 539 276 823 719 276

Södertörns högskolebibliotek 126 348 39 565 235 263 314 680 4 250 868

Umeå universitetsbibliotek 1 764 048 317 082 1 871 426 2982 774 2 976 272

Uppsala universitetsbibliotek 8 415 434 1 822 415 265 297 23 348 202 8 000 676

Örebro universitetsbibliotek 442 040 170 959 289 984 1 109 546 1 421 621

Bibliotek 2015

75

Tabell 58: Besök och aktiva användare på högskolebiblioteken 2015.

Antal fysiska

besök på

bemannade

serviceställen

Antal sökningar i

bibliotekets

Discoverysystem

Totalt antal

aktiva

användare

Studieplatser

per

helårsstudent

Totalt 16 323 960 179 367 292 281 627 0,08

Anna Lindh biblioteket 99 946 59 976 1 801 0,26

Stockholms konstnärliga högskola 1 319 - - 0,03

Blekinge Tekniska Högskola 0 231 538 2 009 0,11

Chalmers bibliotek 497 639 864 082 22 277 0,06

Ersta Sköndal 95 610 41 065 1 605 0,07

GIH, biblioteket 62 911 23 664 831 0,08

Göteborgs universitetsbibliotek 1 348 132 2 157 277 37 218 0,08

Handelshögskolan 902 635 - - 0,06

Högskolan Dalarna 284 996 411 801 2 845 0,06

Högskolan i Borås 294 754 786 027 4 842 0,11

Högskolan i Gävle 212 415 10 033 671 3 455 0,09

Högskolan i Halmstad 123 093 416 741 - 0,05

Högskolan i Jönköping 335 453 750 434 7 111 0,09

Högskolan i Skövde 139 968 87 081 2 250 0,10

Högskolan Kristianstad 156 862 406 082 3 907 0,03

Högskolan Väst 172 420 283 286 185 0,05

Karlstads universitetsbibliotek 595 589 416 314 3 579 -

Karolinska Institutet - 507 358 7 643 0,04

Konstfacks bibliotek 43 566 - 1 450 0,06

Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolan - - - 0,02

Kungl. Musikhögskolan 21 916 - 1 420 0,11

Kungl. Tekniska högskolan 535 000 - - 0,06

Linköpings universitetsbibliotek 674 920 1402 255 17 436 -

Linnéuniversitetet 622 165 57 235 879 11 504 0,10

Luleå universitetsbibliotek 411 264 0 8 982 0,06

Lunds universitetsbibliotek 2 276 260 2105 476 32 197 0,10

Malmö högskola 389 384 1525 312 21 849 -

Mittuniversitetets bibliotek 620 805 707 794 7 093 0,15

Mälardalens högskola 311 087 20 223 389 8 050 0,08

Polishögskolan 30 002 - - -

Röda Korsets Högskola 46 688 - 741 -

Stockholms universitetsbibliotek 1 293 362 72 435 359 25 077 -

Sveriges lantbruksuniversitet 188 505 442 060 3 693 0,11

Södertörns högskolebibliotek 467 756 594 962 8 154 0,09

Umeå universitetsbibliotek 965 555 2115 081 15 235 0,10

Uppsala universitetsbibliotek 1 767 928 2344 782 17 188 0,08

Örebro universitetsbibliotek 334 055 758 546 - 0,10

Bibliotek 2015

76

All övrig information och länkar till biblioteksstatistiken

finns på:

http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/allt-om-

biblioteksstatistiken/