- Blirvårmatfarligareochfarligare?

BjörnBergenståhlLivsmedelsteknikLundsUniversitet

Läs obegränsat med SvD digitalErbjudande

Livsfarligt gift i svensk matSvensk mat innehåller mögelgifter som är så starka att de klassats som biologiska stridsmedel ochefterspanats av FN:s vapeninspektörer i Irak. Nu kräver Tyskland en rejäl skärpning av kraven på äppelsaft,cornflakes, bröd, pasta, kaffe, torkad frukt och barnmat. Livsmedelsverket räknar med att Sverige följerefter.

Fel kostvanor och olika outforskade gifter i maten anses orsakamellan 40 och 70 procent av alla cancerfall, enligt EU:sforskningsdirektorat.Ett av de hetaste områdena som nu står i fokus för livsmedelsforskarei hela världen är mögelgifter, mykotoxiner. Möglet angriper främstspannmål som vete och majs men kan också växa under lagring ochtransport av andra produkter.

Två av gifterna har FN klassat som biologiska stridsmedel:• Aflatoxin. Ett cancerframkallande ämne som FN:s vapeninspektörermisstänkte att Saddam Hussein tagit fram som massförstörelsevapeni Irak.• Thricothecener. En grupp ämnen som USA satte in som ”gult regn”över Laos och Kambodja under Vietnamkriget.

I Sverige har forskning kring mykotoxin pågått sedan 1970-taletmen hittills finns bara gränsvärden för ett fåtal ämnen. Dit hörcancerframkallande aflatoxin, som för några år sedan upptäcktes ipistagemandel och paranötter, och för ochratoxin i ett begränsat antalprodukter. Ochratoxin är något mindre giftigt men är istället mycketvanligare i kosten.– Mykotoxiner är ett allvarligt område som uppmärksammas mycketinternationellt just nu. Tyskland oroas särskilt över att dessa ämnenfinns i barnmat, och spädbarn är ju extra känsliga eftersom de kan få isig höga halter i förhållande till kroppsvikten. Tyskland hotar medegna gränsvärden för att driva på utvecklingen inom EU, säger Tord

Möller på Livsmedelsverket.– De diskussioner som pågår inom EU kommer sannolikt att leda tillskärpningar och då anpassar vi även svenska regler.

I Tyskland finns ett färdigt lagförslag som baseras på nyaforskningsrön och på utlåtanden från EU:s vetenskapliga kommittéför livsmedelssäkerhet.Dessa visar att en lång rad mykotoxiner förutom att vara allmäntgiftiga är cancerframkallande, bland annat i njurar och urinvägar. Dekan även skada arvsanlag, immunförsvar, nervsystem och gehormonella störningar.

Tyskland vill därför skärpa reglerna för:• Ochratoxin A i rostat kaffe, pulverkaffe och torkad frukt.• Patulin i äppelsaft, äppelmos och äppelkompott.• Deoxynivalenol (ingår i den grupp som stridsmedelsklassats) ochzearalenon i spannmålsprodukter, nudlar, pasta, bröd ochbagerivaror.

Dessutom föreslås stränga gränsvärden för en lång rad mykotoxineri barnmat.Lagförslaget speglas tydligt i det arbete som pågår inom EU. Nyligenantogs nya gränsvärden för mykotoxin i russin som också kommer attgälla i Sverige. En infekterad förhandlingsfråga är gränsvärden förvindruvor och vin.I början av juli antogs dessutom ett nytt internationellt gränsvärde förpatulin i bland annat äppeljuice som gäller för världshandeln.Det gränsvärdet ligger dock något över den nivå som nu diskuteras i

Sverige

SvD/2002

Nyheter Sverige

Här är maten som innehåller gift – du inte visste om

Alva Forsberg Fierro

04 Aug 2015 Uppdaterad: 04 Aug 15

Flera vanliga livsmedel vi får i oss dagligen innehåller växtgifter som i för storamängder kan vara skadliga för oss. Lakrits är ett av dem. – Vid höga intag kanman få problem med hjärta och blodtryck, säger toxikologen Anneli Widenfalk.

|

Kanel innehåller kumarin som kan ge leverskador i för stora mängder. Foto: All Over Press

Metro2015

HÄLSA ons 21 dec 2005

Sötningsmedlet sukralos kan ge upphov till mutationer, cancer och skador påfortplantningsorganen.

Ändå används det i Arlas miniyoghurt och Felix ketchup utan socker.

Det nya sötningsmedlet sukralos är framställt av socker och 500 gånger sötare än socker.- Det låter oskyldigt, säger Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid

Chalmers.- Men vad man gjort är att man förvandlat ett högst naturligt ämne till ett hälso- och

miljöfarligt klororganiskt ämne.Delar av sockermolekylen ersätts med kloratomer.- Ett sådant ämne finns inte naturligt. Våra mest kända miljögifter är sådana klororganiska

ämnen, exempelvis DDT, pcb, fenoxisyror och dioxiner.

Kan ge cancerKlororganiska ämnen ger upphov till mutationer, cancer och skador på fortplantningsorganen.

- Det är obegripligt att vi tillåter ett sådant gift i vår mat, när vi arbetat på att få bort det frånannan industri så länge.

På Arlas hemsida beskrivs sukralos som ett ofarligt ämne som passerar genom kroppenoch i naturen bryts ner till vatten, koldioxid och salt.

- Det är inte sant, säger Göran Petersson. Det vore ett konstigt ämne som kan passerakroppen utan att brytas ner men plötsligt bryts ner i naturen.

- Alla var till en början ense om att DDT var helt ofarligt också och sukralos har precis sammaegenskaper.

Godkänt av EUSukralos godkändes av EU:s vetenskapliga råd så sent som 2004, men har använts i Kanada

FOTO: PETER KJELLERÅS

ANNONS

Matlarm

• Galnakosjukan• EHECigrönsaker.• Radioaktivitetikantareller.

• Akrylamidichips.• Tvättmedeligräddersättning.

• Plastkulorimargarin.• ….

Vadärfarligt?Konsensuslista1.Mikrobiologiskarisker2.Naturligatoxiner3.Miljörisker4.Näringsvärdet5.Processinduceraderisker.6.Jordbruketskemikalier7.Livsmedelstillsatser

Från FDA

Upplevdarisker

• Vadfruktarviskalldrabbaoss?

48%Miljögifter41%Sjukdomar38%Finanskrisen31%Denmatviäter30%Trafiken

Eurobarometern 2009

Eurobarometer

Vadimatenärfarligt?74%Djurskydd

59%Jordbruketskemi

54%E- nummer---46%Miljögifter---32%Mikrobiologiskarisker

Eurobarometern 2009

Kemiimaten?

Ärkemikalierfarliga?

Avocado!

E-nummer

• Detoffentligaköket!• Allaviktigakomponenterskallkunnaförstås!

• All”ickemat”skallkontrollerasochendastanvändasnärdetbehövs.

Ärtillsatseronödiga?

• Färger• Konserveringsmedel• Emulgatorer• Konsistensgivare• Smakförstärkare,sötningsmedel

Färger

• Varförfärger?• Närärfärgeronödiga?• Närärfärgernödvändiga?• Vadärtrenden?• Vadskallmanacceptera?

Konserveringsmedel

• Varförkonserveringsmedel?• Närärkonserveringsmedelonödiga?• Närnödvändiga?• Vadärtrenden?• Vadskallmanacceptera?

Smakförstärkare/sötningsmedel

• Varförsmakförstärkare?• Närärsmakförstärkareonödiga?• Ärdefarliga?• Närnödvändiga?• Vadärtrenden?• Vadskallmanacceptera?

Livsmedelsverkets rapportserie nr 19/2016 18

Konventionellt odlad frukt och bär (färska och frysta) – sammanlagt Under 2015 analyserades sammanlagt 802 stickprov av konventionellt odlade färska och frysta frukter och bär. I 1 procent av stickproven påträffades halter av bekämpningsme-delsrester som överskred gränsvärdet för respektive ämne/produkt. 11 procent av stick-proven innehöll inga rester av bekämpningsmedel och i 88 procent av proven fann man halter, dock under respektive gränsvärde. Resultaten redovisas i figur 2 nedan.

Figur 2: Resultat av kontrollen av konventionelt odlad frukt och bär under 2015.

Livsmedelsverkets rapportserie nr 19/2016 29

Konventionellt odlade grönsaker (färska och frysta) − sammanlagt Under 2015 analyserades sammanlagt 523 stickprov av konventionellt odlade färska och frysta grönsaker. I sex av stickproven (1 %) påträffades halter av bekämpningsmedelsrester som överskred gränsvärdet för respektive ämne/produkt. 51 procent av stickproven innehöll inga rester av bekämpningsmedel och i 48 procent av proven fann man halter som låg under respektive gränsvärde. Resultaten redovisas i figur 9. Resthalter förekommer i lite olika omfattning beroende på om grönsakerna är odlade i Sverige, inom EU eller i tredje land, det vill säga övriga världen borträknat EU. Svenska grönsaker har en högre andel prover utan resthalter, 102 av totalt 160 prov (64 %)., Resultaten för grönsaker beroende på ursprung redovisas i figur 10. Några av de vanligaste grönsakerna redovisas sedan mer utförligt nedan i rapporten.

Figur 9: Resultat från provtagning av konventionellt odlade grönsaker under 2015.

Livsmedelsverkets rapportserie nr 19/2016 36

Spannmål Under 2015 analyserades 230 prov av konventionellt odlad spannmål i kontrollen för bekämpningsmedelsrester. Under 2015 ingick i denna kategori vete, råg och ris. I 163 prov (71 %) hittades inga rester av bekämpningsmedel och i 59 prov (26 %) hitta-des halter men under gränsvärdet. I åtta prov (3 %) var uppmätta halter över gränsvärdet. Samtliga av dessa prov var på ris. I figur 14 visas resultaten av provtagningen på spann-mål och spannmålsprodukter.

Figur 14: Resultat av provtagning av konventionellt odlad spannmål 2015.

Ris I åtta av 65 prov (12 %) på ris hittades halter över gränsvärdet. Sex av överskridandena var i basmatiris och i samtliga dessa prov var det svampmedlet karbendazim som över-skred gränsvärdet. I två av proven överskred halten gränsvärdet även med hänsyn tagen till mätosäkerheten och Livsmedelsverket beslutade därför om villkor för saluhållande för dessa partier. De överskridande halterna gällde svampmedlet karbendazim för båda proven samt även svampmedlet triazofos i det ena provet. Halterna av karbendazim upp-gick till 0,058 respektive 0,032 mg/kg och för triazofos var halten 0,093 mg/kg. Dessa ämnen har ett gränsvärdet på 0,01 mg/kg respektive 0,02 mg/kg i ris. Mer information om de olika åtgärder som Livsmedelsverket utför finns under stycket Beslut om åtgärder och i bilaga 3 finns en sammanställning över de överskridanden som lätt till åtgärder under 2015. Det vanligast förekommande bekämpningsmedlet i ris var svampmedlet tricyklazol som hittades i 31 procent av proven följt av svampmedlen isoprotiolan och propikonazol som båda hittades i 17 procent av proven. Svampmedlet karbendazim påträffades i 9 procent av proven men stod dock för flest halter som låg över gränsvärdet.

Reliability

0

10

20

30

40

50

2000 2005 2010 2015

Swedish food is quite reliable

Swedish food is unreliable

The food industry is reliable

The food industry is not reliable

From “Livsmedelsåret 2011” Livsmedelsindustrierna, Stockholm, (2012) www.li.se

%

Slutsatser

Viuppleverriskersubjektivt.

Deobjektivariskernaskiljersigfråndeupplevda.

Viuppleverocksåkvaliténsubjektivt.

Detfinnsingetobjektivtsvarpåvadsomärrättochfel.