Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning, tjänsteutlåtande 1 (3)

Budget 2019 med inarbetat inriktningsdokument Förslag till beslut Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning godkänner budget 2019 för arbetsmarknad och vuxenutbildning utifrån inarbetat inriktningsdokument.

Sammanfattning I kommunfullmäktiges riktlinjer för styrning, uppföljning och kontroll anges i § 7 att samtliga nämnder och styrelser ska följa den tidplan för det kommungemensamma planerings- och uppföljningsarbetet som fastställs i årliga anvisningar av kommunstyrelsen.

I § 10 anges att nämnder/styrelser med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget ska utarbeta ett mål- och inriktningsdokument som utgångspunkt för nämndens budgetbeslut.

I § 13 anges att nämnder/styrelser senast den 31 oktober varje år för den egna verksamheten ska besluta om budget/affärsplan för det kommande året. I anslutning till beslut om budget/affärsplanen ska nämnd/bolagsstyrelse fastställa dels en åtgärdsplan och dels en intern kontrollplan. Under valår ska en nämnd/bolagsstyrelse invänta det nyvalda kommunfullmäktiges budgetbeslut innan nämnden/bolagsstyrelsen fattar beslut om den egna budgeten. Senaste tidpunkten för nämndens/bolagsstyrelsens budgetbeslut vid valår anges i kommunstyrelsens årliga anvisningar. För 2018 var tidpunkten den 11 december 2018.

Vid nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildnings sammanträde den 11 december beslutade nämnden fastställa såväl ett inriktningsdokument för 2019 (Alliansens) som en budget för 2019. I samma beslut godkändes likabehandlingsplanen för 2019.

Budgeten som då beslutades var på övergripande nivå och innehöll bara kommunfullmäktiges beslutade uppdrag, samt av nämnden sedan tidigare erhållna uppdrag. Vidare omfattade budgeten den ekonomiska ramen och en kort inledande text.

På sammanträdet den 11 december gav nämnden förvaltningen i uppdrag att, omgående när nämnden beslutat om inriktningsdokument (Alliansens), inarbeta detta i budgeten och att återkomma till nämnden på första ordinarie sammanträde med ett samlat dokument.

På sammanträdet den 5 februari var således budgeten med inarbetat inriktningsdokument (Alliansens) uppe för beslut. Inför beslutet fanns följande handlingar:

• Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2019-01-23

Arbetsmarknad och vuxenutbildning

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-01-23 Reviderat 2019-03-13 Diarienummer 1391/18

Handläggare Hans Timan Telefon: 031-368 30 33 E-post: Hans.timan@arbvux.goteborg.se

Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning, tjänsteutlåtande 2 (3)

• Yrkande S, V, MP samt yttrande Fi, daterat 2019-02-05 (inriktningsdokument). • Tilläggsyrkande De daterat 2019-02-05. • Tilläggsyrkande M, L daterat 2019-02-05.

Med röstsiffrorna 5 mot 3 beslutar nämnden att bifalla yrkandet från S, MP och V samt yttrandet från Fi och därmed att återremittera ärendet med hänvisning till yrkandet (inriktningsdokument). Förvaltningen fick i uppdrag att lägga fram ett omarbetat budgetförslag så snart som möjligt, för fastställande på nästkommande nämndsammanträde (26 mars).

Ekonomiska konsekvenser Den statliga styrningen inom områdena vuxenutbildning och arbetsmarknad är något som påverkar planeringsförutsättningarna för verksamheten.

Barnperspektivet Arbete och utbildning är av stor betydelse i många avseenden. Det finns tydligt vetenskapligt stöd för att bland annat barns hälsa och skolresultat har ett tydligt samband med föräldrarnas utbildningsnivå och arbetssituation. Såväl arbetsmarknadsinsatser samt vuxenutbildning är således långsiktiga investeringar för våra barn- och ungdomar.

Mångfaldsperspektivet Trots en generellt ökande sysselsättning i befolkningen som helhet är det fortsatt hög arbetslöshet bland utrikes födda personer liksom för personer med funktionsvariation. Såväl vuxenutbildningen som arbetsmarknadsinsatserna har en viktig roll att fylla för att skapa förutsättningar för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden. Att en så stor del av utrikes födda och personer med funktionsvariation står utanför arbetsmarknaden visar på behov av fortsatt fokus på anpassade utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser för dessa grupper. Särskilt viktigt är att hitta former för att möjliggöra för dessa personer att få ett första arbete.

Jämställdhetsperspektivet Såväl vuxenutbildningen som arbetsmarknadsinsatserna vänder sig till skilda målgrupper och tillgodoser olika behov varför insatsernas innehåll varierar. Oavsett insats är utgångspunkten att tillgodose en jämn könsfördelning och att verka för att jämställdhetssäkra verksamheten. Så långt möjligt könsuppdelas de analyser och resultat som presenteras.

Miljöperspektivet Arbetsmarknad och vuxenutbildning arbetar utifrån stadens policys och miljömål.

Omvärldsperspektivet Den verksamhet som bedrivs inom ramen för nämndens uppdrag påverkas till stor del av händelser i det omgivande samhället. Konjunkturläget och flyktingsituation är för närvarande av väsentlig betydelse. För att få största möjliga utväxling av de satsningar och insatser som görs är det av vikt att de anpassas och utformas efter den rådande situationen. Den statliga styrningen inom områdena vuxenutbildning och arbetsmarknad är vidare något som ständigt behöver tas i beaktande.

Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning, tjänsteutlåtande 3 (3)

Samverkan Samverkan med de fackliga organisationerna skedde den 4 december inför besluten i nämnden den 11 december 2018. Samverkan skedde även den 22 januari 2019 inför nämndens sammanträde den 5 februari samt sker den 25 mars inför beslutet den 26 mars.

Bilagor 1. Budget 2019 för arbetsmarknad och vuxenutbildning med inarbetat

inriktningsdokument

Ärendet Se ovan.

Beskrivning av ärendet Se ovan.

Förvaltningens/bolagets bedömning Se ovan.

Andreas Lökholm

Förvaltningsdirektör

Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen

Hans Timan

Förvaltningscontroller

Budget 2019

Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning (5 mars 2019 S V MP)

2

Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................. 3

2 Förutsättningar .................................................................................................. 4

2.1 Styrning, uppföljning och kontroll ..................................................................... 4

2.1.1 Uppdrag.................................................................................................... 4

2.1.2 Vision ........................................................................................................ 4

2.1.3 Förhållningssätt ....................................................................................... 4

2.1.4 Organisation ............................................................................................. 5

2.2 Personal .............................................................................................................. 6

2.3 Ekonomi.............................................................................................................. 7

2.3.1 Härledningstabell ..................................................................................... 7

2.3.2 Operativ resultaträkning .......................................................................... 7

2.3.3 Budgetkommentar ..................................................................................... 8

2.4 Omvärldsanalys ................................................................................................ 11

2.4.1 Utvecklingen avseende Arbvux målgrupper ........................................... 11

2.4.2 Förändringar i politik och lagstiftning med konsekvenser för Arbvux uppdrag .................................................................................................. 12

3 Grunduppdraget .............................................................................................. 15

3.1 Vuxenutbildning ............................................................................................... 16

3.2 Arbetsmarknad .................................................................................................. 17

4 Nämndens mål ................................................................................................. 20

4.1 POLITISKA MÅL OCH UPPDRAG ............................................................... 20

4.1.1 Nämndens mål Göteborg är en stad där människor jobbar och försörjer sig själva ................................................................................................. 20

4.1.2 Nämndens mål Göteborg är en företags- och tillväxtvänlig stad ........... 20

4.1.3 Nämndens mål Upphandlingar skapar mervärde för göteborgarna ...... 21

4.1.4 Nämndens mål Göteborgs Stad är en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor ............................................................................................ 21

5 Nämndens uppdrag ......................................................................................... 22

3

1 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument Det är nämndens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Kommunfullmäktiges budget, förvaltningens riskanalys samt nämndens inriktningsdokument från februari 2019 har legat till grund för denna budgethandling. Verksamhetsplaner När nämnden tagit beslut om budgeten, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplanerna. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur och när verksamheterna konkret ska arbeta och vilka aktiviteter som ska göras för att nå målen.

4

2 Förutsättningar

2.1 Styrning, uppföljning och kontroll

Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildnings uppdrag regleras i reglementet. Utöver detta styrs verksamheten bland annat av lagstiftning, kommunfullmäktiges budget och styrande dokument. I samband med att budgeten beslutas av nämnden antas även, i ett separat ärende, en samlad riskbild för nämndens/bolagsstyrelsens verksamhetsområde. I anslutning till det fastställs även en åtgärdsplan samt en intern kontrollplan. Innan årsskiftet fastställer även nämnden, i ett separat ärende, en tid- och arbetsplan för det egna planerings- och uppföljningsarbetet som är i enlighet med stadens gemensamma anvisningar. I den anges hur uppföljningen av förvaltningen/bolaget ska kompletteras och fördjupas så att den fyller de egna behoven för att säkerställa nämnds- respektive bolagsstyrelsers ansvar.

2.1.1 Uppdrag

Uppdraget finns beskrivet i nämndreglementet. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har övergripande ansvar för den kommunala vuxenutbildningen och särskild utbildning för vuxna. Nämnden ska för hela stadens räkning anordna arbetsmarknadspolitiska åtgärder och i övrigt ta de initiativ som behövs för att främja sysselsättningssituationen.

2.1.2 Vision

Visionen är: Tillsammans skapar vi förutsättningar för studier och arbete Detta sker gemensamt inom förvaltningen, oavsett på vilken organisatorisk avdelning den enskilda arbetsuppgiften utförs och i samverkan med stadens övriga förvaltningar och bolag samt aktörer i omvärlden. För att kunna realisera detta är det av betydelse att förvaltningen utvecklar sin samordnande roll för de kommunala arbetsmarknadsinsatserna samt kopplingarna till stadsdelarna och deras befolkningsansvar.

2.1.3 Förhållningssätt

Stadens förhållningssätt är ett gemensamt synsätt på hur vi ska arbeta tillsammans för göteborgarna. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vi sätter göteborgarnas behov och rättigheter i centrum. Likabehandlingsprincipen ska gälla oavsett göteborgarens bakgrund eller stadsdel. Vi bryr oss Vi sätter oss in i göteborgarens livssituation och engagerar oss i göteborgaren och vårt uppdrag. Vi tar ansvar för det vi gör.

5

Vi arbetar tillsammans Människan har många olika behov och rättigheter. Det kräver helhetssyn. För att svara mot helheten på bästa sätt samarbetar och samverkar vi i och utanför staden. Och självklart är dem vi är till för med och samskapar. Vi tänker nytt Samhället och människorna förändras. Våra etablerade lösningar räcker inte alltid till. Därför är utveckling en ständig närvarande fråga i verksamheten. Nytänkande kräver öppenhet och utrymme för olikheter.

2.1.4 Organisation

6

2.2 Personal

För att Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen ska kunna genomföra sina uppdrag med hög kvalitet idag och i framtiden måste kompetensförsörjningen säkras. Genom att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsvillkor, god arbetsmiljömiljö, utvecklingsmöjligheter ökar förutsättningarna att attrahera behålla såväl medarbetare som chefer. För att uppnå arbetsmiljömålen behöver det systematiska arbetsmiljöarbetet tydligare inriktas mot den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med utgångspunkt i det hälsofrämjande arbetet (snarare än den fysiska arbetsmiljön och rehabiliterande och åtgärdande åtgärder). Arbetsmarknad och vuxenutbildning ska vara en förvaltning med en robust organisation som präglas av att medarbetare och chefer trivs, känner delaktighet och kan utvecklas till sin fulla potential. Förvaltningens verksamhet, organisation och medarbetarskap måste matchas för att kunna möta brukarnas behov på allra bästa sätt. Detta görs genom att fortsätta utveckla organisationen mot ökad flexibilitet, samverkan, delaktighet och helhetssyn och att man prioriterar styrning, ledning och samordning. Medarbetarskap (medledarskap) och ledarskap är områden som kommer att fokuseras och där samsyn och delaktighet är nyckelord. Likabehandling, mänskliga rättigheter och jämlikhet är centrala begrepp för förvaltningen och genomsyrar därför alla områden.

7

2.3 Ekonomi

2.3.1 Härledningstabell

Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning - Drift - tkr 2019

Utgångsläge enligt budget 2018 inkl. vinterns komp budget

708 000

Sommarjobb ÅK 9 + GY 1 & 2 - 5 000

Index facknämnder 18 184

Förändringsfaktor - 10 178

Schablonmedel nyanlända - tar bort tidigare ram - 24 500

Effektivisering av utvecklings- kommunikations och ekonomiprocesser

- 387

IT, rationalisering - 387

Effektivare inköpsprocesser - 2 379

Tar bort tidigare ram schablonmedel nyanlända - 30 000

Ny ram schablonmedel nyanlända 37 000

Hållbart arbetsliv - tar bort - 40 000

Specialutformade åtgärder för att stärka etableringen på arbetsmarknaden - tar bort

- 10 000

Bättre integration genom fler jobb 25 000

Samhällsorientering och utbildning i svenska för nyanlända

5 000

Samhällsorientering och utbildning i svenska för nyanlända enligt kommunstyrelsens beslut den 16 jan 2019

-2 500

Överfört från Social Resurs för KRAMI 1 100

Schablonmedel nyanl. och utbildningsplikt 23 000

Avrundning 47

Kommunbidrag (inkl. kompletterande budget – beslut i kommunstyrelsen 2019)

692 000

2.3.2 Operativ resultaträkning Arbetsmarknad och vuxenutbildning är en upphandlande förvaltning där huvuddelen av kostnadsmassan hamnar inom begreppet huvudverksamhet.

Det blir därför viktigt att i den ekonomiska uppföljningen särskilja huvudverksamheten från andra verksamhetskostnader.

Det finns också kostnader som redovisningsmässigt måste hanteras inom respektive kostnadsslag men som i uppföljningen betraktas som huvudverksamhet. Med anledning av detta görs justeringar i den ”riktiga” resultaträkningen innan resultat-analysen görs.

I ”redovisningen” av ”personalkostnader” ingår lön och sociala avgifter för deltagare i några av de arbetsmarknadsinsatser som hanteras av arbetsmarknadsavdelningen. För att kunna analysera

8

resursåtgång över tid betraktar vi i den ekonomiska analysen dessa som ett mått på aktivitet och verksamhetsresultat, snarare än en resurs.

Därför skiljer vi ut dessa kostnader och klassificerar dem som ”kostnader för huvudverksamhet”. När vi talar om deltagarna talar vi om ”arbetstagare” (jmf medarbetare). I begreppet ”övriga verksamhetskostnader” ingår också kostnader som har en direkt koppling till de insatser med deltagare som görs eller som är av projektkaraktär (ofta med egen finansiering).

Dessa kostnader klassificerar vi också operativt som ”kostnader för huvudverksamhet”.

2.3.3 Budgetkommentar

Intäkter Intäkter för GR1 Yrkesvux inkluderar fr o m 2019 även lärling och ökar med KSEK 19 600 (varav ca 13 100 är lärling och 6 500 en ökning inom övrig GR Yrk).

Momsåtersökta medel sjunker med lägre priser. I budget med KSEK 2 600.

Insatsen för visstidsanställda i Göteborg (GST) avslutades 2018 och ger i budget en intäktsminskning med KSEK 7 000.

Statsbidrag KSEK 10 000 för extratjänster försvinner 2018

Lönebidrag kopplat till extratjänster och introduktionsjobb ökar med KSEK 56 400.

Lönebidrag gällande insatser som utförs av Park och Naturförvaltningen ökar med KSEK

1 GR = Göteborgsregionens kommunalförbund

OPERATIV RESULTATRÄKNING Budget helår 2019 Utfall helår 2018 Budget helår 2018 Taxor, avgifter och ersättningar 2 200 2 510 4 043Bidrag 250 292 220 530 208 292Försäljning verksamhet och entreprenader 98 650 82 509 60 400Övriga intäkter 0 0 0Summa Verksamhetens intäkter 351 142 305 549 272 735Personalkostnad inklusive arbetsmarknadsinsatser -424 945 -343 801 -357 075Personalkostnader justering arbetsmarknadsinsatser 274 551 214 307 219 589Summa Personalkostnader exkl arbetsmarknadsinsatser -150 394 -129 494 -137 486Huvudverksamhet -512 350 -515 309 -494 200Huvudverksamhet Arbetsmarknad justering arbetsmarknadsinsatser -327 096 -301 584 -300 740Summa Huvudverksamhet inkl arbetsmarknadsinsatser 1 -839 446 -816 893 -794 940Övriga Verksamhetskostnader (ex huvudverksamhet) -105 847 -132 113 -129 459Verksamhetskostnader justering arbetsmarknadsinsatser 52 545 87 277 81 150Summa Övriga Verksamhetskostnader exkl arbetsmarknadsinsatser 2 -53 302 -44 836 -48 309VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 043 142 -991 223 -980 735VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -692 000 -685 674 -708 000Skatter och kommunintern fördelning 692 000 708 000 708 000Finansiellt netto 0 3 0RESULTAT 0 22 329 0

1 Spec av Huvudverksamhet inkl arbetsmarknadsinsatser per områdeVuxenutbildningsavdelning -487 350 -488 961 -454 200Utvecklingsavdelning -25 000 -26 348 -40 000Arbetsmarknadsavdelning -327 096 -301 584 -300 740Summa Huvudverksamhet inkl arbetsmarknadsinsatser -839 446 -816 893 -794 940

2 Spec av Verksamhetskostnader exkl arbetsmarknadsinsatserLokal- och markhyror, fastighetsservice -15 020 -13 930 -13 354Bränsle energi och VA -333 -315 -262Kostnader för transportmedel -259 -277 -216Förbrukningsmaterial och reparationer -1 768 -2 143 -846Köp av entreprenad och tjänster -19 728 -14 279 -18 641Övriga verksamhetskostnader -16 194 -13 892 -14 990Summa Övriga Verksamhetskostnader exkl arbetsmarknadsinsatser -53 302 -44 836 -48 309

9

6 600.

Bidrag gällande insatser som varit under avveckling 2018 minskar med ca 3 600. Personalkostnader Orsaken till ökningen mellan budget 2018 och budget 2019 är personalförstärkningar som budgeterats för prioriterade områden som ”Ingången till Studier” och Utvecklingsavdelningen.

För att möta de volymer som budgeterats inom insatsen extratjänster har också samordningsfunktionen för denna insats behövt stärkas. KRAMI:s övergång från Social Resursförvaltning medför en ökning av två tjänster och dessa medfinansieras genom att kommunbidrag flyttas mellan förvaltningarna.

Kostnader för utbildning och skräddarsydda insatser Kostnad för planerad beställning blir cirka KSEK 31 000 lägre än 2018. Detta som en följd av nya redovisningsrutiner gällande lärlingar (cirka KSEK 13 000) och nya avtal fr o m halvårsskiftet. Insatsen för visstidsanställda i Göteborg (GST) avslutades 2018 och ger i budget kostnadsminskning med KSEK 7 000. (Resultatneutral post). Kostnaden GR Yrkesvux ökar med KSEK 19 600. (Resultatneutral post). ”Kostnadskompensation” SYV minskar med KSEK 3 600. Samhällsorientering och utbildning i svenska för nyanlända finansieras genom höjt kommunbidrag och uppgår till KSEK 2 500. Kostnaden för skräddarsydda insatser är budgeterad på ungefär samma nivå som 2018 års utfall. Kostnader för arbetsmarknadsinsatser Kostnad för extratjänster och introduktionsjobb ökar med KSEK 53 700. Kostnad för insatser som utförs av Park och Naturförvaltningen ökar med KSEK 7 000. För insatser inom området ”Göteborgsjobb” har KSEK 1 000 avsatts i budget. Under denna rubrik finns också kostnader MSEK 25 för ”Bättre integration genom fler jobb” som finansieras genom kommunbidraget. ”Hållbart arbetsliv” finns inte 2019 och därmed försvinner kostnader MSEK 40. Extra satsningar som gjordes under 2018 för feriearbete (KSEK 3 100) och IOP:er (KSEK 4 800) har inte budgeterats 2019. Kostnad för insatser som varit under avveckling 2018 minskar med ca KSEK 12 700. Övriga verksamhetskostnader

Ökade kostnader för lokalhyra ca MSEK 1,1, varav KRAMI utgör MSEK 1. Noteras att medfinansiering med KSEK 500 budgeterats.

Ökade kostnader för ”entreprenad och tjänster” ca MSEK 5, varav Kommun-gemensamma tjänster utgör MSEK 1 och konsulttjänster (flera) utgör MSEK 2,7.

Ökning av övriga verksamhetskostnader med ca MSEK 2,3, som i huvudsak består av kommunikationskostnader (MSEK 1) och kompetenshöjande insatser MSEK 1. Ekonomisk balans Ett långsiktigt arbete för att bibehålla en ekonomi i balans kräver att förvaltningen samlat fokuserar på uppgiften. Detta arbete omfattar samtliga avdelningar och enheter och ska ta fasta på strukturella faktorer för att långsiktigt ha förmåga att anpassa

10

verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna. Ansvaret för att budget är i balans ligger entydigt hos respektive chef. Eget kapital Det egna kapitalet är en tillgång för nämnden och ger ett handlingsutrymme vid snabba förändringar. Nämndens eget kapital uppgår till 30 miljoner kronor. Nämndernas möjligheter att nyttja eget kapital kan ske efter särskild prövning av Kommunstyrelsen.

11

2.4 Omvärldsanalys

Uppdraget påverkas i varierande grad av händelser i omvärlden. Förvaltningen måste följa och förhålla sig till dessa för att kunna bedriva en verksamhet med god måluppfyllelse. Detta redovisas löpande på nämndens möten.

2.4.1 Utvecklingen avseende Arbvux målgrupper

Texterna nedan är från uppföljningsrapport 2 2018 och har kompletterats med en sammanställning över aktuella utredningar som kan påverka förvaltningen. Vuxenutbildning Vuxenutbildningens utveckling har ständigt speglat samhällets förändringar. Även i dag finns behov och förändringar i omvärlden som kan kräva mer och andra saker av vuxenutbildningen än tidigare. Målgruppen för vuxenutbildningen har över tid förändrats samtidigt som kraven på utbildning har höjts och ett livslångt lärande i allt högre grad behövs för att möta arbetsmarknadens ständiga utveckling. Detta leder sammantaget till att vuxenutbildningen får en allt starkare betydelse för individen, för en väl fungerande arbetsmarknad och för det demokratiska samhället. Mycket talar för att fler personer kommer att studera inom vuxenutbildningen även kommande år. En stor grupp nyanlända ungdomar och vuxna kan behöva vuxenutbildning, många unga vuxna behöver komplettera sin utbildning eller omskola sig och det finns ett stort behov på arbetsmarknaden av yrkesutbildade på gymnasial nivå. Det innebär att målgruppen för vuxenutbildningen i dag är både större och ser annorlunda ut än tidigare. I dag omfattar den en högre andel personer utan svenska som modersmål, unga som i många fall har flera skolmisslyckanden bakom sig och fler personer i behov av särskilt stöd på olika sätt. Det kommer således att vara en utmaning att anpassa vuxenutbildningen mot ovanstående förändringar och krav. Arbetsmarknad Konjunkturen i Västra Götalands län är fortsatt stark och det ger positiva effekter på arbetsmarknaden i länet. Jämfört med riket har Västra Götalands län en väldigt stark arbetsmarknad, vilket till stor del beror på en stark jobbtillväxt i Göteborgsregionen. Aktuell statistik från Arbetsförmedlingen visar en fortsatt stark arbetsmarknad med sjunkande arbetslöshet i samtliga län. I slutet på juli var arbetslösheten 6,9 procent, jämfört med 7,3 procent för ett år sedan. Det är dock skillnader i arbetslöshet mellan olika delar av landet, från 4 procent i Gotlands län till över 9 procent i Gävleborg, Södermanland och Skåne. Allt fler företag signalerar dock att deras framtidsplaner hämmas av den bristande matchningen på arbetsmarknaden. Detta innebär, att trots högkonjunktur och en hög efterfrågan på arbetskraft står många människor, av förvaltningens prioriterade grupper, utanför arbetsmarknaden. Tillgången på utbildad arbetskraft är liten vilket därmed kräver flera olika lösningar och förutsätter nära samarbete mellan förvaltningen, Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Undantaget gäller för gruppen arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden, vilka utgör en allt större andel av arbetslösheten. Gruppen omfattar personer med enbart förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför

12

arbetsnedsättning, arbetslösa i åldern 55 - 64 år och utomeuropeiskt födda. Gruppen med utsatt ställning utgör närmare 75 procent av det totala antalet arbetssökande, varav omkring hälften av dessa kan hänföras till gruppen utomeuropeiskt födda.

Kostnaderna för försörjningsstöd i landet är på en historiskt sett låg nivå vilket bland annat kan antas vara direkt kopplat till det goda arbetsmarknadsläget. Behoven hos de som uppbär försörjningsstöd har dock förändrats. En allt större andel har andra försörjningshinder än enbart arbetslöshet vilket i sig påverkar vilken typ av insatser som behövs.

2.4.2 Förändringar i politik och lagstiftning med konsekvenser för Arbvux uppdrag

Ett stort antal förändringar inom nationell politik och lagstiftning har genomförts under de senaste åren som påverkar förvaltningen.

13

Vidare pågår ett antal utredningar alternativt har sådana nyligen avslutats som kan påverka förvaltningen. Dessa sammanfattas kort nedan. Genomförda reformer

• Studiestartsstöd • Ökat antal statligt finansierade yrkesutbildningar • Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

ersattes den 1 januari 2018 med lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

• Utbildningsplikt för nyanlända i etableringen • Dua – Delegationen för unga och nyanlända till arbete • Sommaren 2019 upphör den tillfälliga lagen om tidsbegränsade

uppehållstillstånd för nyanlända som infördes 2016. • Introduktionsjobb

Aktuella utredningar

• Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Uppdraget slutredovisades i mars 2018. Utredningens förslag föreslås träda i kraft 1 juli 2020 och kan komma att påverka kommunernas ansvar för asylsökande.

• En väl anpassad vuxenutbildning (komvuxutredningen) För närvarande är utredningen ute på remiss tom december 2018.

• En väl utvecklad studie- och yrkesvägledning Utredningstiden för den del av uppdraget som rör uppföljningssamtal om studiestartsstöd redovisades i form av en promemoria i mars 2018 och har remitterats. Uppdraget i övrigt ska redovisas i januari 2019.

• Arbetsmarknadsutredningen Arbetsmarknadsutredningen i sin helhet ska slutrapporteras 31 januari 2019.

• Flexiblare insatser för personer med funktionsnedsättning Uppdraget redovisades i mars 2018. Eventuella förslag till förändringar för att öka möjligheterna för målgruppen att få eller behålla ett arbete kan få konsekvenser för Arbvux målgrupper och arbete.

• Etableringsjobb Ambitionen är att etableringsjobben ska införas under andra halvåret 2019 och regeringen uppskattar att 10 000 personer kan omfattas. Ett eventuellt införande skulle innebära fler elever inom Komvux och stora behov av samverkan.

• Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (KLIVA)

Utredningen ska vara slutförd i maj 2019.

• Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar För närvarande är utredningen ute på remiss tom december 2018.

• Planering och dimensionering av gymnasial utbildning Utredningen ska vara slutförd i februari 2020.

• Kommunutredningen

14

Den del av uppdraget som avser avtalssamverkan redovisades den 17 oktober 2017. Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 15 oktober 2019.

• Vidare kan tillitsdelegationens förslag påverka kommunerna.

15

3 Grunduppdraget Det går bra för Göteborg. För de flesta göteborgare är framgången både synlig och märkbar. Arbetslösheten i allmänhet, och ungdomsarbetslösheten i synnerhet, fortsätter att minska. Sysselsättningen i flera av Göteborgs utsatta stadsdelar har nått historiskt höga nivåer. Men det finns ständiga utmaningar i en stad som Göteborg.

Jämlikt och hållbart Göteborg

Vi vill skapa ett jämlikt och hållbart Göteborg. Därför ska stadens verksamheter på området arbetsmarknad och vuxenutbildning styras utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet som är ömsesidigt beroende av varandra. Nämnden står upp för alla människors lika värde och rättigheter. Vi vill ha ett öppet samhälle där alla är inkluderade oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, sexualitet, religions- eller annan trosuppfattning, funktionsvariationer, hudfärg, ålder eller något annat.

Göteborg är i många avseenden en delad stad. Vissa stadsdelar har en befolkning med högt välstånd - medan andra har betydligt sämre förutsättningar. Ett omfattande arbete pågår i staden för att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa för att uppnå ett Jämlikt Göteborg.

Att komma i arbete är avgörande inte bara för den enskilde utan även för familjens livsvillkor och för hela samhället. Därför är fokusområdet att skapa förutsättningar för arbete centralt och NAV har ett viktigt ansvar för detta som fokusledare även under 2019.

Rätten till arbete och utbildning är ett grundfundament för att nå målet om ett jämlikt Göteborg men också för att individen ska få möjlighet till ett tryggare och friare liv. NAV ska underlätta inträdet på arbetsmarknaden och skapa bättre förutsättningar för arbete genom förberedande utbildningar utifrån de behov som föreligger. För att maximera måluppfyllelse ska NAV samarbeta och samordna insatser med berörda parter såsom statliga myndigheter, näringslivet och fackliga organisationer, sociala företag, samordningsförbund, folkhögskolor, studieförbund med flera.

En tudelad arbetsmarknad

Göteborgs arbetsmarknadsutveckling är tudelad. Å ena sidan befinner vi oss i en högkonjunktur och jobbtillväxten är sedan länge urstark – men många har samtidigt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det finns ett rekryteringsgap där arbetsgivare har svårt att få tag i den kompetens de söker. Denna problematik riskerar att förstärkas i takt med att nyanlända får beslut om uppehållstillstånd och blir en del av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Arbetet för att fler ska kunna försörja sig själva behöver utvecklas och matchningen öka. Här utgör konceptet med det stegvisa jobb- och kunskapslyftet en viktig utgångspunkt i förvaltningens arbete. Samverkan med Arbetsförmedlingen, genom bland annat lokala överenskommelser och regelbunden dialog, är viktig och ska fortsätta utvecklas.

Samordningen av arbetsmarknad, vuxenutbildning samt studie- och yrkesvägledning ska utvecklas

Samordningen av arbetsmarknad, vuxenutbildning samt studie- och yrkesvägledning ska fortsatt utvecklas för att personer snabbare ska komma i arbete eller påbörja studier. Genomförandet av koncepten med kompetenscenter och det stegvisa jobb- och kunskapslyftet är strategiskt viktiga för måluppfyllelse. Samverkan med utomstående aktörer, såsom Arbetsförmedlingen, är avgörande för att på ett effektivt sätt kunna genomföra många av de uppdrag som har ålagts förvaltningen av kommunfullmäktige.

16

Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledningen ger eleven möjlighet att klargöra vilka mål en har och vad som krävs för att nå dem. Strukturomvandling och en arbetsmarknad i förändring gör utbildningsarenan alltmer komplex. Att inventera utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet samt synliggöra styrkor är viktigt för att klargöra alternativ och möjliggöra välinformerade studie- och yrkesval.

NAV ska erbjuda effektiva verktyg för att finna rätt utbildning och arbetsmarknadsåtgärd åt rätt person. Synen på vägledning ska fortsätta utvecklas så att den blir en aktiv och uppsökande process med ökat fokus på yrkesvägledning. Tillgängligheten till vägledning och studieinformation ska öka. Arbetssätt ska utvecklas för att minska andelen avbrott, exempelvis genom att skapa bättre förutsättningar för elever att göra så välinformerade studie- och yrkesval som möjligt. Studievägledningen måste ha beredskap att vägleda även svårare grupper, såsom unga män utan erfarenhet av den reguljära arbetsmarknaden.

Handledarstöd för praktikanter

Arbetsmarknad och vuxenutbildning ska erbjuda handledarstöd till de förvaltningar och bolag som tar emot praktikanter.

Samarbete med universitet och högskolor

Ett nära och bra samarbete med universitet och högskolor är viktigt med tanke på stadens framtida rekryteringsbehov. Ett sätt kan vara att ge studenter goda möjligheter att genomföra sin praktik och arbeta med uppföljande metoder efter att praktikperioden har slutförts.

3.1 Vuxenutbildning Analys

Vuxenutbildning är strategiskt viktig för invånarnas personliga utveckling men också för att öka delaktigheten, bildningen och utvecklingen av det demokratiska samhället. Den ska stödja det livslånga lärandet och möjligheten till omställning även senare i livet. Göteborg står inför stora generationsväxlingar och behovet av kompetensförsörjning kommer att bli allt tydligare. Reguljär SFI och andra flexibla former av svenskundervisning blir viktigare under de kommande åren, och här har den kommunala vuxenutbildningen ett viktigt ansvar. Utbildningsplikten för nyanlända bör påverka utbudet av vuxenutbildning i Göteborgs Stad – men innebär också ett ekonomiskt tillskott till nämndens verksamhet.

Inriktningar

Det är viktigt att kunna erbjuda utbildning som svarar mot samhällets krav. Därför ska NAV utveckla nya utbildningar som stödjer en hållbar arbets- och näringslivsutveckling. Förvaltningen skall inför varje utbildningsplanering ompröva vilka utbildningar som bäst stärker Göteborgsregionens behov av utveckling och tillväxt. Samverkan inom GR är viktig och ska innehålla särskilt riktade utbildningar som är tydligt kopplade till arbetsmarknadsregionens behov. Den gränsöverskridande möjligheten att söka utbildningsplatser inom hela GR ska beaktas. Det regionala samarbetet inom GR, gällande vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsområdet, behöver utvecklas. Strävan bör vara att det regionala arbetet samorganiseras inom dessa områden. Utbildningsinsatserna ska anpassas efter individen och studierna ska organiseras så att tiden i utbildning blir så effektiv som möjligt.

För att minska bristen på yrkesutbildad arbetskraft såsom undersköterskor och barnskötare, ska staden säkra antalet utbildningsplatser och satsa på validering samt matchning.

17

Utbildningssatsningen ska också genomsyras av ett normkritiskt perspektiv för att få en bred rekryteringsbas. De som har goda förutsättningar för dessa bristyrken ska uppmärksammas, oavsett kön, etnicitet, hudfärg, funktionalitet och ska erbjudas vägar till jobb. Verksamheten ska arbeta med validering. Metoder för lärande och SFI ska utvecklas för de med mindre studievana. Satsningen på yrkesgymnasiala utbildningar ska fortsätta samtidigt som vuxenutbildningen ska erbjuda möjlighet till studier för behörighet till högskola och grundläggande vuxenutbildning. Folkbildningsperspektivet ska alltid tas tillvara.

Kombinationen av svenska för invandrare (SFI) och arbetspraktik/yrkesutbildning ska vidareutvecklas för att förstärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Språkstöd blir viktigare och bör utökas i samband med att det stegvisa jobb- och kunskapslyftet breddas till att nå fler människor med lägre kunskapsnivåer i det svenska språket. Flexibla former av svenskundervisning ska utvecklas och användas där förvaltningen bedömer att de passar, såsom branschspecifik svenska, yrkesspecifik svenska och hög- eller lågintensiva svenskutbildningar med mera. Göteborg ska inta en riksledande roll i arbetet med att utveckla flexibla språkinsatser med fokus på sysselsättning.

Utbildningskedjan – vilken innefattar SFI, grundskole- och gymnasiekompetens måste hållas ihop och anpassas för att personer snabbare ska komma ut i arbetslivet. NAV ska söka samverkan med Arbetsförmedlingen i syfte att nyanlända ska kunna erbjudas verksamhetsförlagd SFI. De som läser SFI kombinerat med kärnämnen ska kunna erbjudas undervisning på sitt modersmål. För de som saknar grundläggande skriv- eller läsförmåga ska undervisning på modersmålet erbjudas, för att sedan växla över till svenskundervisning i takt med individens framsteg. Det ska vara möjligt att kombinera olika skolformer och kombinera studier med förvärvsarbete. Vid upphandling av vuxenutbildning skall det övervägas om vi kan driva verksamheten i egen regi.

I de fall nämnden avser bedriva vuxenutbildning via en extern utbildningsanordnare ska detta samarbete ske med organisationer/företag som inte har vinstsyfte som mål med sin verksamhet såsom exempelvis idéburna aktörer.

3.2 Arbetsmarknad Analys

Trots hög jobbtillväxt och många identifierade bristyrken är arbetslösheten hög och många har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I takt med att fler nyanlända invandrare beviljas uppehållstillstånd bedöms minskningen av arbetslösheten att plana ut, även om den starka högkonjunkturen tycks bidra till att utplaningen blir svagare än tidigare uppskattat. Det finns ett rekryteringsgap där företagen har svårt att få tag i den kompetens de söker och matchningen behöver förbättras. Det finns också ett gap mellan könen, där unga kvinnor bland såväl utrikesfödda.

Inriktningar

Stadens riktade arbetsmarknadsinsatser ska fokusera främst på åtgärder till unga män, utrikes födda och personer med funktionsvariationer. Arbetsmarknadsinsatserna ska fördelas efter behov och med ett normkritiskt perspektiv för att uppnå jämställda villkor för kvinnor, män och de som identifierar sig som annat. Vid fördelning av praktikplatser och sommarjobb ska staden verka för att män får platser inom kvinnodominerade yrkesområden och kvinnor inom mansdominerade yrkesområden, i den mån detta är möjligt utan att minska den totala volymen praktikplatser och sommarjobb. Normkritiskt perspektiv ska ingå i förvaltningens perspektiv

18

som arbetsgivare. Göteborg ska ha en attraktiv och inkluderande arbetsmarknad där diskriminerande strukturer ska brytas. Förvaltningen ska arbeta med att rusta funktionsnedsatta hela vägen till ett viktigt, riktigt jobb genom olika stödjande insatser och åtgärder.

Särskilda insatser ska göras för dem som inte har arbete eller utbildningsplats och som saknar kontakt med Arbetsförmedlingen. Detta gäller särskilt unga arbetslösa som saknar fullständiga betyg från gymnasieskolan och de unga göteborgare som idag är i långvarigt behov av försörjningsstöd. En hög andel av dessa ungdomar är antingen själva utrikesfödda eller har två föräldrar som är utrikesfödda. En relativt stor andel är män. NAV ska erbjuda målgruppen vägar till gymnasiekompetens, praktik eller jobb. NAV ska vara en aktiv part i samarbetet med Arbetsförmedlingen gällande Delegationen för unga och nyanlända till arbete. Detta samarbete är viktigt för att kunna erbjuda arbetssökande från utsatta grupper i allmänhet, men nyanlända i synnerhet, bredaste möjliga palett av rustande insatser. Modellen med det stegvisa jobb- och kunskapslyftet ska spridas över hela staden. Stadens nämnder och bolag ska få god kännedom om hur man arbetar med modellen.

Staden ska arbeta för att öka antalet sommarjobb. NAVs viktiga roll är att samordna och organisera för största möjliga antal sommarjobb, samtidigt som hög kvalitet och ett bra stöd till såväl feriearbetare som handledare ska säkerställas. Tillsammans med BRG ska möjligheterna att agera sommarjobbsförmedlare åt externa branscher utredas.

Stadens kompetenscentra ska fungera som ett nav för insatserna inom arbetsmarknadsområdet. Detta sker genom aktivt samordnade insatser mellan berörda parter såsom staden, statliga myndigheter, samordningsförbunden, folkhögskolorna, näringslivet, sociala företag och fackliga organisationer. Matchningen ska rikta sig mot både stadeninterna och externa branscher. Rekryteringen till Kompetenscenter ska spetsas och öka genom att en effektiv rekryteringsmodell tas fram i samverkan med socialtjänsten.

Samverkan för fler i jobb

För att kunna utveckla välfärden är det av stor vikt med en god samverkan mellan myndigheter. Dagens organisation av våra gemensamma välfärdsmyndigheter medför att alltför många inte nås av insatser de har behov av och rätt till. Samverkan genom samordningsförbunden ska stärkas med syftet att fler invånare kommer i arbete eller studier Staden ska i så stor utsträckning som möjligt ta del av statliga arbetsmarknads- och utbildningssatsningar för att möta den efterfrågan på kompetensförsörjning som finns.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska användas som en del i det stegvisa jobb- och kunskapslyftet, men också som ett sätt att ge särskilt nyanlända en första erfarenhet av svensk arbetsmarknad.

Resurser och verktyg som finns via Arbetsförmedlingen ska användas i så stor utsträckning som möjligt för att maximera göteborgarnas chanser till jobb och egen försörjning. En överenskommelse om strategisk samverkan mellan Göteborgs stad och Arbetsförmedlingen har tecknats som är ett viktigt steg i rätt riktning, liksom den samverkan som sker med Arbetsförmedlingen via stadens kompetenscenter. Arbetsförmedlingen har fått ansvaret för etableringen av nyanlända men NAV ska ha en aktiv roll och synkronisera sina insatser med andra aktörer samt arbeta aktivt för att genomföra arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder. NAV ska fortsätta sluta överenskommelser med Arbetsförmedlingen inom ramen för den strategiska samverkan för att staden ska kunna ha en aktiv roll under etableringsfasen i syfte att minska andelen som går från etableringsfasen till försörjningsstöd.

Kontakterna med branschföreträdare och arbetsmarknadens parter ska öka för att förbättra kunskapen om hur behoven av arbetskraft ser ut, förbättra matchningen men också för att fånga

19

upp det engagemang som finns för en hållbar utveckling. BRG har genom sin verksamhet kontakter och kunskaper som kan bidra till att öppna fler vägar till jobb och NAV ska samverka med BRG för hög sysselsättning, låg arbetslöshet och förbättrad kompetensförsörjning.

Nämndens majoritet ser det som prioriterat att satsa på skräddarsydda insatser. Detta kräver ett tvärfunktionellt arbetssätt mellan förvaltningens olika delar, men också att NAV samarbetar med fler utomstående aktörer, till exempel men inte uteslutande det privata näringslivet. De specialutformade insatserna har gett imponerande resultat. Framöver behöver de specialutformade insatserna kroka arm med kompetensförsörjningsperspektivet och leverera fungerande stegar för exempelvis undersköterska och barnskötare.

20

4 Nämndens mål

4.1 POLITISKA MÅL OCH UPPDRAG NAV ska kontinuerligt beakta målen i budgeten för 2019. Nämnden bryter ner kommunfullmäktiges övergripande mål om fler i arbete och självförsörjning till en specifik inriktning, med tillhörande uppdrag.

4.1.1 Nämndens mål Göteborg är en stad där människor jobbar och försörjer sig själva

Göteborg ska vara en jämlik stad. Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka. Särskilda insatser ska riktas mot unga män, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning som är överrepresenterade bland långvarigt arbetslösa.

Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Jämlikhetsarbetet ska utgå ifrån de fyra fokusområdena i programmet Jämlikt Göteborg. Att skapa förutsättningar för arbete är ett av fyra fokusområden inom arbetet med Jämlikt Göteborg, vilket innebär att NAV har ett särskilt ansvar att förbättra förutsättningarna för stadens invånare att få utbildning och komma i arbete i syfte att öka jämlikheten i staden. Samverkan är särskilt viktig med Social Resursnämnd och med övriga processägare för fokusområden inom Jämlikt Göteborg.

För att nå målet om att fler ska arbeta och försörja sig själva är samverkan avgörande. NAV ska samverka aktivt med exempelvis stadsdelar, samordningsförbund, de nya förskole- och grundskoleförvaltningarna, arbetsmarknadens parter, Business Region Göteborg (BRG) och aktörer såsom Arbetsförmedlingen. Modellen för ”Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet” och fokus på viktiga, riktiga jobb är ett särskilt viktigt arbetssätt i uppfyllandet av målet. Det är prioriterat att detta arbetssätt implementeras i hela staden, men också används gentemot externa arbetsgivare. NAV ska erbjuda effektiva arbetsmarknadsåtgärder som minskar arbetslösheten och ökar jobbtillväxten och arbeta med gränsöverskridande utbildning som sätter individens mål i centrum. Att korta vägen till egen försörjning för nyanlända är ett viktigt steg för att uppnå måluppfyllelse liksom att förbättra kompetensförsörjningen och stödja kortutbildade i arbetslivets strukturomvandling.

Att minska klyftan mellan unga män och unga kvinnors arbetslöshet är ett nytt och prioriterat mål för förvaltningen, som kräver stark samverkan och gemensamma krafttag med andra aktörer i staden.

4.1.2 Nämndens mål Göteborg är en företags- och tillväxtvänlig stad Göteborg Stad ska – i samverkan med näringslivet, akademin och andra aktörer – skapa det företagsklimat och de strukturer som i övrigt krävs för att ett brett näringsliv med spets inom hållbara innovationer ska kunna driva fram en hög sysselsättning och en låg arbetslöshet. Nämnden ska fortsätta att stärka arbetet med att underlätta näringslivets kompetensförsörjning. Utifrån alla de komponenter som nu finns på plats – bland annat kompetensförsörjningsplanen, kompetenscentra, YESBOX, Business Centers m.m. – ska det värderas vad staden mer kan göra för att bidra till att matcha arbetssökande mot företagens vakanser.

Vi ska på olika sätt verka för att främja och förstärka de positiva effekter som besöksnäringen skapar på arbetsmarknaden. Möjligheterna att genom utbildning och andra insatser matcha arbetssökande mot ett första viktigt, riktigt jobb ska exempelvis tas tillvara. NAV har en viktig roll när det kommer till att omsätta det nya näringslivsstrategiska programmet i praktiken.

21

Vi vet att ekonomiska högkonjunkturer aldrig varar för evigt. Nämnden måste ständigt stå redo för nya utmaningar i ett nytt ekonomiskt läge. Därför ska NAV, där så är relevant i det näringslivsfrämjande arbetet, skapa en beredskap för hur nämndens arbete skulle behöva anpassas för att leverera en så bra support som möjligt i en kommande konjunktursvacka.

4.1.3 Nämndens mål Upphandlingar skapar mervärde för göteborgarna

Kommunfullmäktige har fastställt ett mål om att upphandlingar ska skapa mervärde för göteborgare. Nämnden menar att hållbara upphandlingar skapar förutsättningar för jobb, minskar skillnader i livsvillkor och bidrar till en bättre miljö.

Social hänsyn vid upphandlingar är en väg till arbete och samverkan med Inköp- och upphandlingsnämnden är en viktig del av detta. När det gäller förvaltningens inköp av varor och tjänster ska stadens upphandlingspolicy självklart följas för att främja social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det EU-direktiv som nu har implementerats i svensk lagstiftning öppnar dessutom upp för att arbeta med reserverade upphandlingar, vars fokus ofta ligger på att få utsatta grupper i sysselsättning.

4.1.4 Nämndens mål Göteborgs Stad är en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor

Göteborgs Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare, med attraktiva anställningsvillkor. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att förebygga yrkesrelaterade sjukskrivningar och minska antalet långtidssjukrivna medarbetare.

Förvaltningens medarbetare ska uppfatta Arbetsmarknad och vuxenutbildning som en attraktiv arbetsplats med rättvisa och trygga arbetsvillkor. Medarbetarna ska vara delaktiga och ha inflytande över sin egen arbetssituation. Öppenhet ska råda. Förvaltningen ska ha ett tillitsbaserat ledarskap, där medarbetarnas professionella kompetens står i fokus.

Det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska kontinuerligt utvecklas och förbättras. Arbetsmiljöarbetet ska inriktas på att främja hälsa och förebygga ohälsa, även psykosocial sådan. Friskvård, hälsofrämjande arbete och samverkan med företagshälsovården är en viktig faktor för att sänka sjuktalen och för att nämnden fortsatt ska vara en attraktiv arbetsgivare.

Förvaltningen ska i rollen som arbetsgivare vara ett föredöme när det gäller att motverka alla former av diskriminering, kränkningar, sexuella trakasserier och övergrepp samt andra trakasserier på arbetsplatsen.

22

5 Nämndens uppdrag

Områden Nämndens uppdrag Beskrivning av uppdrag

Fler behöver jobba i Göteborg

Stadens nämnder och bolag ges i uppdrag att erbjuda praktikplatser och olika former av sommarjobb till unga

Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning tillsammans med Kommunstyrelsen ges i uppdrag att kartlägga möjligheterna att skapa YA-jobb och arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom stadens förvaltningar och bolag

Arbetsmarknad Ett pilotprojekt med fokus på att öka unga mäns sysselsättning ska påbörjas.

Ett nära samspel mellan trygghetsskapande åtgärder och arbetslöshetsbekämpning, samt mellan flera lokala aktörer i varje berörd stadsdel, ska ingå i projektet. NAV ska söka samverkan med SDN Angered, SDN Östra Göteborg, SDN Västra Hisingen, SDN Norra Hisingen, SDN Lundby, SDN Askim-Frölunda-Högsbo och SDN Västra Göteborg för att utöka och vidareutveckla Ung Öst. Syftet är att stimulera sysselsättningen i gruppen unga män. Kompetenscenter-verksamheten, med sin närvaro i relevanta delar av staden, bedöms särskilt viktig för att uppfylla målet.

Insatser ska göras via stadens kompetenscenter för få fler i arbete och öka egenförsörjningen, särskilt bland vårdnadshavare med långvarigt försörjningsstöd.

Kompetenscenter ska, i nödvändigt samarbete med andra relevanta aktörer, öka insatserna för att stötta de som har stått under långvarigt ekonomiskt beroende av försörjningsstöd. Ett särskilt fokus ska läggas på vårdnadshavare, som i sin roll påverkar barn i hög utsträckning. För att bryta generationsöverskridande utsatthet är det av vikt att barn växer upp i en miljö där sysselsättning och arbete är normaliserat.

En modell för hur socialtjänsten ska rekrytera fler deltagare till kompetenscenter ska tas fram och implementeras.

Kompetenscenterverksamheten ska vara fullbelagd. I nuläget finns problematik kring rekryteringen till Kompetenscenter. I nära samarbete med socialtjänsten, men under tydlig ledning från Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, ska rekryteringsförfarandet spetsas för att garantera både optimerade insatser för deltagare och större volymer på Kompetenscenter. Det är viktigt att ta tillvara på erfarenheterna från 2018 års fullmäktigemål rörande tydligare samverkan mellan nämnda aktörer i syfte att skapa en tydlig insatskedja för göteborgaren - där dennes behov av rehabilitering, arbetsträning och kompetenshöjande åtgärder erbjuds för att korta vägen till hållbar egenförsörjning.

Göteborgs Stads medborgarkontor ska, på flera språk, erbjuda uppdaterad och

För att i högre utsträckning nå nyanlända, utrikesfödda och andra fokusgrupper ska Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning söka tillträde till stadens medborgarkontor. Utvalt material, med information om möjligheter för individen inom det arbetsmarknadspolitiska

23

Områden Nämndens uppdrag Beskrivning av uppdrag fullständig information om arbetsmarknadspolitiska åtgärder och vuxenutbildning riktad till arbetslösa göteborgare.

systemet och vuxenutbildningen, ska tillgängliggöras för fler genom översättning till språk med god lokal spridning.

Fler funktionsnedsatta ska anställas i ordinarie verksamhet genom att förvaltningar och bolag, med stöd från nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, underlättar möjligheten till övergång från arbetsmarknadspolitisk insats till anställning.

Hela staden har ett ansvar att underlätta vägen till anställning och egenförsörjning för funktionsnedsatta. Nämnden ska dock erbjuda stöd och rådgivning till förvaltningar och bolag. Detta är även en del av målet om att skapa en tillgänglig stad för alla.

. En utredning ska göras om möjligheten att förmedla sommarjobb inom externa branscher till gymnasieelever genom att upprätta samarbetsformer med näringslivet.

Sommarjobb utjämnar skillnader mellan ungdomar och är den första chansen till en fot in på arbetsmarknaden för många. Nämnden ska, i sin utredning, eftersträva ett stort antal nya platser inom en rad olika branscher inom näringslivet. Bristyrken är särskilt intressanta. Utredningen görs tillsammans med BRG. Detta är även en del av målet om att Göteborg ska vara en företags- och tillväxtvänlig stad.

En utredning ska genomförs av hur samhällsorienteringen för nyanlända kan förstärkas, med fokus på arbete, jämställdhet, demokrati.

Nämnden ska bistå Social resursnämnd med expertkompetens för att utreda förutsättningarna för, och med hänsyn till utredning implementera, en målgruppsanpassad förstärkning av samhällsorienteringen med inriktning på svensk arbetsmarknad, arbetsliv och hälsa. Vuxenutbildningens samhällsorienterade delar ska involveras i arbetet.

Inköp Minst 200 personer ska få arbete eller annan egenförsörjning genom modellen för social hänsyn för tjänsteupphandlingar i Göteborgs Stad.

Inköp- och upphandlingsnämnden ansvarar för genomförandet. Även fortsatt ska NAV utifrån sin verksamhet, exempelvis genom Kompetenscenter och arbetslivskontakter, vara behjälpliga i att matcha arbetslösa med arbetsplatser. Detta är en del av målet om att upphandlingar ska skapa mervärde för göteborgarna.

Göteborgs Stads gemensamma inköpsplan – samt den kategoristyrningsmodell som är en förutsättning för denna – ska implementeras, vidareutvecklas och utökas för att skapa samordningsvinster i inköpsprocessen.

Nämnden ska, i samverkan med Inköp- och Upphandlingsnämnden, aktivt sträva efter att implementera de modeller som Inköp- och Upphandlingsnämnden föreslår för att effektivisera och skapa samordningsvinster inköpsprocessen. Detta är en del av målet om att upphandlingar ska skapa mervärde för göteborgarna.

Upphandlings-kompetensen i förvaltningar och bolag ska förstärkas med riktade utbildningsinsatser.

Nämnden ska gå före och erbjuda berörda medarbetare inköp- och upphandlingsrelaterade spetsutbildningar. Vid behov ska förvaltningen förstärkas med expertkompetens på upphandlingsområdet.

24

Områden Nämndens uppdrag Beskrivning av uppdrag Nämndens målsättning är att upphandlingskompetensen inom Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen kontinuerligt ska utvecklas och underhållas. Arbetsmarknaden, arbetslivets och göteborgarens behov står ständigt i centrum. Detta är en del av målet om att upphandlingar ska skapa mervärde för göteborgarna.

Uppdrag från NAV (från nämnd-sammanträdena)

Uppdrag att arbeta vidare utifrån TU med dnr 0845/16 om ökad samverkan mellan Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning och Business Region Göteborg AB. Uppdraget gavs på NAV 2016-08-23.

Återrapportering till NAV 21 maj och NAV 26 nov

Återkoppling av GDPR-ärende. Uppdraget gavs av presidiet 2018-10-15

Återrapportering till NAV 21 maj och NAV 26 nov

Uppdrag om att regelbundet informera nämnden om arbetslösheten i staden och i stadsdelarna. Material skickas ut inför varje nämndsammanträde. Muntlig dragning i samband med uppföljningsrapporterna. Uppdraget gavs av NAV 2016-09-20 och 2015-03-26

Återrapportering sker till NAV 5 feb, 11 juni och 24 sep.

Rapportering av arbetsmiljön på Arbetsmarknad och Vuxenutbildning.

Återrapportering till NAV 26 mars, 11 juni, 22 okt och 10 dec.

Dragning om Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Återrapportering till NAV 11 juni.

Att ta fram en hantering för att generera en lista över aktuella seminarier (motsvande) och en rutin för enkel hantering för anmälningar.

Återkoppling av IOP:er när en IOP avslutas.