Embed Size (px)
Citation preview
Byggnadsmaterial och byggnadsfysik (070110)
Kap 3 Porositet och densitet Känna till Porösa och kompakta material Porösa material
Betong, trä, gips och mineralull Kompakta material
De flesta metaller, plaster och glas Porositet betyder för materialets egenskaper:
o Porer kan indelas i slutna eller öppna porer Slutna porer innebär att inte vätska kan tränga in
i porerna.o Porositetens storlek har främst betydelse för materialets
hållfasthet och värmeledningsförmåga.(ökad porositet (sänkt densitet) ger sänkt hållfasthet)
Kap 4 Värme Värmetransportmekanismer
Vilka och hur verkar de?o Ledning
Eg. molekyler med hög rörelseenergi via stötar överför energi till molekyler med lägre rörelseenergi
Värmeledning sett ur ett byggnadstekniskt perspektiv anser den totala värmetransporten genom ett material (innefattande både strålnings och konvektionsprocesser)
o Strålning Alla kroppar avger eller mottar hela tiden
strålning. Genom strålning överförs värme mellan ytor som
är riktade mot varandrao Konvektion
Ett strömmande medium (luft) transporterar värme mellan ställen med olika temperatur.
Begreppet värmekapaciteto Är den värmemängd som åtgår för att höja kroppens
temperatur med en grad (C).o Materialets vämekapacitet spelar stor roll för en
byggnadsdels förmåga att utjämna rumstemperaturer mellan dag och natt.( även för värmelagring).
Kontroll över o Lamda-värde (λ).
(värmekonduktivitet- värmeledningsförmåga)o Värmledningsförmågan beräknas av det sammansatta
värdet av ex materialets fasta fas och luftporer. o Koppla lamda-värdet (λ) till porositet
Ett materials lamda (λ) värdet blir lägre med ökad porositet.
Ref till ånghalt där en ökad ånghalt ökar materialets värmeledningsförmåga.
o Lamdavärdet (λ) beror på Grundmaterialets λ-värde Porositet Porstorlek Temperaturdifferens Fuktinnehåll
Kap 5 Fuktfixering och fukttransport(viktigaste kapitlet, spindeln i nätet)
Begreppet fukt -> porositet -> lamda-värde Hur påverkar fukt material
Skadetypo Uppkomst -> verkan -> konsekvens
Fuktkällor Vilka är de?
o Fuktighet i utomhusluft Krypgrunder (se skadeblad 47)
VinterfallKall uteluft -> varmare krypgrundsluft (ger höga fuktnivåer).
SommarfallVarm uteluft -> kallare krypgrundsluft (ger höga fuktnivåer).
Exempel på problemorsaker (höga fuktnivåer i krypgrunder)
o Kvarglömda byggrestero Bjälklagskonstruktion av
organiska materialo Upplag av organiska material
o Fuktproduktion i inomhuslufteno Regn, speciellt slagregn (regn & vind)
o Markfukt Platta på mark fukt
Under 70-talet förekom platta på mark med överliggande isolering under uppreglat golv
Exempel 1, platt på mark suger upp vatten (kapilärt) ingen fuktspärr, träreglar i direktkontakt med betong.
Exempel 2, platt på mark utan fuktspärr. Golvmatta limmas direkt på betong, (höga fuktnivåer>85%)limmet löses upp (förtvålning), -> Emissioner!
o Byggfukt Byggfukt är den fukt, som efter en byggnadsdels
färdigställande måste avges för att materialet skall komma i fuktjämvikt med sin omgivning. Normalbetong 80-90 l/m3
Lättbetong 100 l/m3
Tegel (försumbart) Murverk 70 l/m3
o Läckage Läckage är en vanlig orsak till fuktskador
Läckage ifrån tak Läckage ifrån installationer Dåliga anslutningar
Fundera över byggfukto Utöver byggfukt som skall torka ut., skall ytterliggare
nedfuktning torkas ut innan tex golvläggningo Ytterliggare nedfuktning kan vara
Regnvatten på betongplatta Vattenläckage från installationer
Begreppskännedom Fukthalt (W)
o Förångningsbara vattnets vikt/ materialets torra volymo Används och visar samband mellan fukt i materialoch
fukt i luft
Fuktkvot (% )o Förångningsbara vattnets vikt/ materialets torra vikto Används ofta för att ange fukttillstånd i trä (syll, reglar)
Relativ fukto Ånghalt/ mättnadsånghalt ->%o Kritiska fukttillstånd ( RF )
Konsekvens Ingen risk måttlig risk storriskTrämögelangrepp < 70 % 70 -85 % > 85 %Trärötangrepp < 75 % 75 -95 % > 95 % Oskyddat stål rost < 60 % 70 %Nedbrytninglim 90 %(Se vidaretabell5.3 sid82)
o Årsvariation (fig 5.31, PGB)
Ånghalto Mängden vattenånga i lufteno Årsvariation (fig 5.30, PGB
Mättnadsånghalto Mättnadsånghalten är temperaturberoende.
(höjer man temperaturen ökar mättnadsånghalten)o sänkt temperatur ger ökad relativ fuktighet (RF)
Daggpunkto Är den lägsta temperatur som fuktig luft kan anta utan
att fukt fälls ut (kondenserar)
Kondenso RF 100%o Om vi sänker temperaturen så att den maximala
ånghalten (mättnadsånghalten) blir lägre än aktuell ånghalt i luften, kondenserar överskottsvattnet.
o Det absolut vanligaste fallet är fönstero Värre är kallvindar (varm luft tränger igenom otätheter
och kondenserar på kallt yttertak (insida yttertak), se skadeblad 51)
Konvektion/ diffusiono Under normala förhållanden i och omkring en byggnad
finns vattenånga som en liten andel av luftvolymen. Denna vattenånga kan transporteras på två sätt: Fuktkonvektion, som innebär att luften förflyttar
sig och samtidigt för med sig sitt innehåll av vattenånga.
Diffusion, som innebär att vattenmolekylerna rör sig från områden med hög ånghalt till områden med låg ånghalt
Kritiska fukttillstånd ( -> begrepp samt värden)o Kritiska fukttillstånd är temperaturberoende.o Risk för mögelangrepp ökar med ökad temperatur
Konsekvens; höga fukttillstånd på vintern i en yttervägg är relativt ofarligt på vintern jämfört med på sommaren.
o Fuktutbyte mellan material (luft -> material)
(central punkt i all fuktmekanik)o Om två material befinner sig i direkt kontakt, eller
samma utrymme sker ett fuktutbyte i riktning mot fuktjämvikt
o Fuktjämvikt (tre principiella fall) Materialet tar upp fukt från omgivning,
absorption Materialet avger fukt till omgivning, desorption Materialet befinner sig i jämvikt.
Kap 8 Volymbeständighet Temperaturen påverkar rörelser
Alla material ändrar sin volym vid temperaturändringar Normalt medför en högre temperatur att volymen ökar.
Fuktbetingade rörelser Alla porösa material uppvisar fuktbetingade rörelser
o Svällning (volym- eller längdökning) –> ökad fukt.o Krympning (volym- eller längdminskning) -> minskad
fukt Riktningar och storlekar Hur påverkar fukt material
o Trä (krympningsvärde) I fiberriktningen (0.2-0,6%) I radiell riktning (3,8-5,3%) I tangentiell riktning (6,9-10,9%) I volym (11,1-17,5%)
o För autoklaverad lättbetong ökar krympningen mycket vid låga värden av fukt (RF). (0.02-0.06% (45% RF))
Kap 9 Beständighet Vilka nedbrytningsmekanismer (huvudgrupper)
Kemiska angreppo Angrepp genom lösningo Lösningsmedel
Sura, Basiska, Neutrala, Organiska Lika löser lika
små molekyler = större löslighethögre temperatur = större löslighetshastighet
o Urlakning Rent vatten löser kalciumhydroxid Allvarligast för porös betong men sker även i
sprickor Angriper våra kraftverksdammar
o Materialets beståndsdelar reagerar med varandra Alkalikiselsyrareaktioner Uppsprickning eller pop-outs Använd cement med låg alkalihalt Bra ballastmaterial i Sverige
o Angreppshastigheten beror av Materialets sammansättning Materialets täthet Omsättning av de aggressiva ämnena Temperaturen
o Exempel på kemiska angrepp Syror på cementbundna material Karbonatisering av betong Urlakning SO2 angriper kalksten, sandsten eller puts Alkali angriper vissa plaster Ozon angriper gummi Lösningsmedel angriper vissa plaster och färger Mjukgörare kan avgå ur plaster
Elektrokemiska angreppo Korrosion av metaller
Elektrokemisk reaktion mellan materialet och dess omgivning
Kostnad 50 miljarder/ år Korrosion – en återgång till metallens naturliga
tillstånd. Röd rost (mycket syre) Svart rost (lite syre) Volymökning -> skador
Korrosion kräver Elektrolyt Potentialskillnad Elektronacceptor
Motverka korrosion med Katodiskt skydd Passivering Inhibitor
o Åtgärder för att undvika korrosion Bra konstruktiv utformning Bra materialval Ytbehandla
Oxidskikt Metallbeläggning Emaljering Rostskyddsmålning Rostmån
Fysikaliskt angreppo Saltsprängningo Fukt och temperaturrörelsero Frost (påverkar främst stenmaterial)
Fukt i porerna Volymökning i fasomvandling Luft i porsystemet Fuktproblem
Biologiskt angreppo Levande organismer angripero Mest utsatt är träo Svampar och bakterier
Temperatur och fuktvillkor (Vi uppfyller dem!) Missfärgande svampar och rötsvampar
Angreppen slutar vid mycket hög/låg fuktkvot samt vid höga temperaturer.
o Insekter och havsdjur Pålmasken Husbocken
Gillar varmt och torrt Gillar fur och gran Gillar takstolar
Strålningsangreppo UV-ljuso Solen
Molekylstrukturen ändras
Vad innebär begreppet beständighet? Materialets förmåga att motstå nedbrytning
Nedbrytningsmekanismer Kunna ge exempel inom varje huvudgrupp!
Miljöfaktorer Atmosfär
o Utomhusluftens RF har betydelse för den fukthalt som kan råda i material som används utomhus.
o Luftens innehåll av föroreningar, ex (svaveldioxid) SO2 Klimat
o Nederbörd, vind, temperatur (ex slagregn) Vatten
o Medverkan i kemisk reaktionero Elektrolyt vid korrosiono Frostsprängningo Transportmedium för salter vid saltsprängningo Fuktrörelsero Förutsättning för biologisk nedbrytning (ex. röta i trä)
Marko Undersöka om det finns risk att ex grundvatten kan
sugas upp kapillärt i konstruktionen och orsaka skador på material. (Surhetsgrad och salthalt mäts).
Övrigto Lokala faktorer kan inverka på miljön, ex kemikalier,
råvaror, ångor och avgaser som kan ge påfrestningar på byggnadsmaterialen.
Synergism! Två faktorer som verkar samtidigt, förstärker varandras effekt!
Samverkan mellan material (exempel) Ex.
o med en olämplig ytbehandling på fasadtegel kan risken för frostsprängning i teglet öka
o stark puts på ett svagt underlag (putsen drar i sönder underlaget pga. fukt- temperaturrörelser)
Kap 10 Materialegenskaper vid höga temperaturer Olika material ur brandteknisk synvinkel. Förändringar sker
Snabbt i metaller Långsamt i trä och betong
(detta beror på materialets värmeisoleringsförmåga (λ)). Hållfasthet
Under värmepåkänningen sjunker generellt hållfastheten när temperaturen ökar.(snabb avkylning kan förändra materials egenskaper positivt, ex härdning av metaller)
Deformationsegenskaper Krympning i materialet ökar drastiskt Brotttöjningen ökar
Temperaturbetingade rörelser Kontraktionen beror oftast på att materialet avger vatten vid
temperaturhöjning. Hur påverkas material av brand (ex. spjälkning, förlängning etc)
Termochock, snabb avkylning vid ex. släckningsarbete Materialtyp -> effekt.
o Tegel och murverk, är ett obrännbart material som inte skadas, kan däremot spricka vid snabb avkylning
o Stål, är ett obrännbart material vars mekaniska egenskaper förändras drastiskt vid temperaturhöjningar (pga stålets höga värmekonduktivitet), värmen kan ledas till andra rum genom materialet och antända intill liggande material.
o Aluminium, har än sämre egenskaper än stål (halverad hållfasthet vid 1500).
o Betong, har relativt låg värmekonduktivitet, dock förångas porvattnet successivt vilket leder till sämre hållfasthet.(delar av betongen lossnar, avspjälkning).
o Armerad betong, betongens värmetröghet kombinerat med stålets höga hållfasthet. Genom att ex. nätarmera betongen kan man förhindra avspjälkning av täckskiktet.
o Lättbetong, Autoklaverad lättbetong, hållfastheten ökar först
för att sedan minska pga. sintring vid 10000, (hos ett armerat element av autoklaverad lättbetong sker sprickbildning längs armeringsstängerna pga krympning/ dragspänning.
Lättballastbetong, ballasten lättklinkern har bränts vid 11000 så den förstörs inte vid brand.
o Natursten, är spröda och generellt liten motstånds-förmåga mot höga temperaturer. Granit, sprängs lätt sönder Sandsten, har bättre motståndsförmåga Marmor, kalksten och dolomit, genomgår en
kalkförbränning (600-8000), bildas bränd kalk, vid besprutning av vatten släcks kalken och stenen faller samman totalt.
o Trä, är ett brännbart material (antändningstemperaturen ligger vid ca 250-2800, beror på träslag och densitet). Trä som under lång tid utsätts för temperaturer över 1000
förkolas (torkar ut), varvid antändningstemperaturen sjunker, ex. vid skorstenar. Då trä brinner äter sig elden sig sakta inåt i veden. Kvarvarande ved har samma hållfasthet som obränd ved. (50mm/tim).Limträ, fungerar ung. på samma vis, fast limfogarna har större brandmotstånd.
o Gips, har en stomme som vid upphettning frigör det kemiskt bundna vattnet (kalcinering), vilket kräver mycket energi. Vid brand innebär det att temperaturen hålls nere på den icke brandutsatta sidan.Dock får inte gipsskivor utsättas för temperaturer över450 under en längre tid eftersom denna process startar redan vid 500. (ex bakom radiatorer).
o Plaster, är alla brännbara. Brandförloppet är mycket snabbt, sprids mycket snabbt och det utvecklas en intensiv hetta. Vid förbränning bildas bla koloxid och koldioxod. Termoplaster (ex. PVC) bildar även klorväte
som tillsammans med vatten bildar saltsyra, som i sin tur har en stark korrosiv verkan på metaller även en lång tid efter att branden släckts, sekundärskador.
Härdplaster, brinner utan att smälta, vilket anses något bättre än termoplaster (smälter). När polyuretanplaster (PUR) brinner bildas bla kväveoxider och vätecyanid (HCN), som är mycket giftigt även vid låga koncentrationer.
Kap 11 Diverse egenskaper, emissioner Begreppet värmebehaglighet (standardiserad mätmetod av fot)
God värmebehaglighet hos en yta innebär att man inte uppfattar ytan som alltför kall vid beröring. (oftast golv)
En behagligt varm fot har en yttemperatur på 30-350, vilket innebär att ett normalt ouppvärmt golv (18-200) ger en temp.skillnad på 100. Temperatursänkningen på fotens undersida avgör värmebehagligheten. (<3 -> behagligt varmt, 3-4-> tillräckligt varmt, >5 -> kallt
Hur fort värmen leds bort/till foten beror på materialets värmeledningsförmåga, dels av golvmaterialets förmåga att absorbera värme.
Emissioner från byggnadsmaterial Vad innebär begreppet emission?
o Eg. avgivning av ämnen eller energi till omgivningen, tex. luft. (material och inredning, levande varelser, matlagning, städning, rökning, kosmetika etc.).Partiklar (damm) eller gasform.
o De flesta emitterande ämnen tillhör gruppen flyktiga organiska ämnen (VOC)
o Fukt har inverkan på mängden emissioner, motverka genom att bygga fuktsäkert.
Kap 12 Betong Beståndsdelar (VCT-> hållfasthetstalet)
Cementpasta, o cement (ex. portlandcement)
Hydrauliskt bindemedel- hårdnar genom reaktion med vatten.
o vatten (naturligt, drickbart) kvalitén inverkar på bindetid, hållfasthet,
beständigheto volymandelen normalt 25-35%o VCT, mängden blandningsvatten/ cement
Ballast, o grus + sten, o volymandelen normalt 65-75%
Tillsatsmedelo Tillsätts för att påverka betongens egenskaper i önskad
riktning Accelerande tillsatsmedel Luftporbildande tillsatsmedel
Bildar små jämt fördelade luftblåsor i betongmassan som ger förbättrad frostbeständighet
Retarderande tillsatsmedel
Vattenreducerande tillsatsmedel Ger möjlighet att minska vatteninnehållet
utan att minska konsistensen (arbetbarheten).
Ökad hållfasthet vid oförändrad cementhalt och konsistens.
Flyttillsattsmedel Minskar behovet av vatten med 10-30%,
medför att hållfastheten ökar och krympningen minskar.
o volymandelen normalt 1%
Tillsatsmedel (hur dessa kan förändra egenskaperna)
Övergripande hur betong härdar (hydronatisering, vattentillskott) Hydratisering, cement och vatten reagerar, ett luddigt gytter av
gelpartiklar växer ut från cementpartikelno Fas 1, (färsk betong), visst tillstyvnande men kan
fortfarande formas och vibreraso Fas 2, (ung betong), börjar det egentliga hårdnandet och
förändringarna i egenskaper sker mycket snabbt (betongen är i denna fas mycket känsligt för uttorkning(sprickbildning, bristfällig härdning), temperaturpåverkan (frysning, värmehärdning) och belastning.
o Fas 3, påverkas betongen i betydligt lägre eller inte alls av yttre betingelser. De mekaniska egenskaperna är inte fullt utvecklade ännu, men funktionellt påminner det om fas 4.
o Fas 4, den hårdnade betongen, när reaktionen mellan cement och vatten fortgår fylls allt mer av det ursprungliga porutrymmet mellan cementkornen av cementgel. Cementpastan blir allt tätare och starkare. (cementgelen förmår normalt inte att fylla ut allt porutrymme utan det kvarstår vissa större hålrum, kapillärporer , (större mängd vatten ger större mängd kapillärporer -> minskad hållfasthet och beständighet)
Separation En omsorgsfull blandning är nödvändig. Om betongen har
dålig sammanhållning, dvs. är instabil, separerar delmaterialen från varandra.
o Vattenseparation Kan bildas maskformiga kanaler i betongytan
(orsak, kraftig vibrering av separationsbenägen betong)
o Stenseparation Stenmaterialen sjunker till botten
(orsak, skillnad i densitet mellan ballast och cementpastan/ cementbruket, risken är stor då betongen får falla fritt från hög höjd)
Lös konsistens eller lång vibreringstido Brukseparation
Innebär att bildas ett skikt av cementbruk i ytan medan stenen/ ballasten sjunker.
Kan orsaka risker för Låg avnötningshållfasthet Avskalning vid frost Kantresning eller ojämn krympning
o Skyddsåtgärder Nygjuten betong skall skyddas mot
Uttorkning Frysning Snabb temperaturväxling Belastning
Sammanfattning Hållfastheten beror av VCT Hållfastheten påverkas om luftporbildare tillsätts (ökar) Långtidsdeformationer måste beaktas Krympningen beror av vattenhalten Frostangrepp Armeringskorrosion Kemiska angrepp
Kap 13 Lättbetong Lättbetong- egenskaper
Sprött material Tryckhållfastheten sjunker när fuktkvoten överstiger 10% Hållfastheten starkt beroende av densiteten Stor krympning vid låga fuktinnehåll Korrosionsskydd på armering Låg värmekonduktivitet
Autoklaverad lättbetong (1920) Fabrikatnamn (Siporex, Ytong) God värmeisoleringsförmåga Används i väggar och bjälklag Beständighet
o Kemisk beständighet likartad med betongo Frostbeständighet kritisk vid fukthalt >60-70%o Armeringskorrosion måste förhindras med
korrosionsskyddande behandling av armeringsjärnen Radioaktivitet
o Blå lättbetong, tillverkades före 1975 i vissa fabrikero Innehåller alunskiffer som avsöndrar radongas som
sönderfaller och ger upphov till radioaktiv strålning Vatten inträngning och följdskador
o skador yttrar sig genom missfärgning av tapeter lossnande tapeter eller färgskikt fuktfläckar vattenläckage frostskador på utsidan
o skadeorsaker alla skador beror på vatten, oftast regnvatten som
tränger in i fasaden genom fogsprickor i ytbehandlingen genom ytskiktet vid anslutningar till balkonger, fönster etc
o att tänka på en sprucken tät ytbehandling medför att väggen
blir fuktig stora energiförluster och risk för
följdskador en liten spricka kan släppa in stora mängder
vatten men ökad inte uttorkningsförmågan vatteninträngningen kan ha skett långt ifrån den
synliga fuktskadan en fasadfärg kan i allmänhet inte överbrygga
sprickor i underlaget
Skumbetong Vispad cementpasta med fingraderad ballast (sand) God värmeisoleringsförmåga Används som utfyllnad där låg vikt krävs.
Lättballastbetong Lättbetong med ballast Ballasten skall vara lättare än vanligt stenmaterial
o Pimpsten, cellplast, lecakulor Utvecklas för att kombinera god värmeisolering och god
hållfasthet. Lättklinker + cement + vatten Egenskaper jämfört med ordinär betong:
o Lägre hållfasthet pga. svagare ballasto Krympningen något störreo Likartad eller bättre (mot värme) beständigheto Likartad armeringskorrosionsbeständighet
Lättklinkerblock (Lecablock) Sintrade lerkulor tillverkas i roterugnar (1200 ºC) Lerkulorna sammanfogas med cementpasta till block Värmeisoleringsförmågan snarlik autoklaverad lättbetong. Används till grundmurar, väggar etc.
Kap 15 Stål Var förekommer stålprodukter i bygget? (ge exempel)
Armeringsjärn, plattjärn, fackverksbalk, kallformade profiler, byggplåt, rör
Kap 16 Aluminium och koppar Aluminium
Har en mycket god härdighet mot korrosion. Detta beror på att det spontant bildas ett tunt skyddande oxidskikt på metallytan.
I allmänhet är beständigheten bättre ju lägre mängden legeringsämnen är.
Aluminium korroderar i alkalisk miljö (ex. i kontakt med nygjuten betong), etsningar och matta fläckar.
Om aluminium kommer i kontakt med andra metaller kan materialet bli utsatt för galvanisk korrosion om kontaktytan är fuktig (störst risk vid kontakt med koppar)
Beständigheten kan förbättras om man förstärker oxidskiktet, anodisering (eloxering)
Koppar Är en relativt ädel metall, som har mycket god beständighet mot
korrosion under normala betingelser För att undvika bimetallkorrosion bör man inte avleda
kopparhaltigt vatten i ledningar av gjutjärn eller stål.
Kap 17 Keramiska byggnadsmaterial (tegel) Framställningens 5 steg
1) Förbehandling av leran (plus eventuella tillsatser)o Lera (råmaterial)
Kalkrik lera (gulbrännande) Kalkfattig lera med järnoxider (rödbrännande) Tillsatser av manganoxider (mörkbrun kulör) Eldfast tegel görs av kaolinlera
o Ev. magringsmedel (förbättrar egenskaperna) Sand, kalk, tegelkross, sågspån
2) Formning av produkternao Handslaget
Leran formas manuellt i ex. en träform. o Strängpressat
Maskinellt pressas leran i en lång sträng som kapas i lämpliga längder. (ofta evakueras även luften vid denna process för att man skall få ett tätare material).
3) Torkning 4) Bränning och avkylning
o Bränning 50-70 timmar i ex. tunnelugn Långsam temperaturhöjning till sintring vid
1000-12000. Bränningstiden (s.347) varierar beroende på
lera (kalkhalt), och typ av tegel (hål-/ fulltegel).Man kan uppnå olika färgegenskaper beroende på bränningstid/ temperatur.
5) Sorteringo Sorteras efter färg, densitet och bränningsgrad (renare
klang desto högre bränningsgrad)
Egenskaper som karaktäriserar keramiska material(fuktighet, beständighet, saltutslag, frostspränging etc) Hårda och spröda Momentanelastiska (saknar krypning (dvs deformationer som
ökar om lasten får verka under lång tid) och plastiska deformationer (dvs deformationer som kvarstår efter att belastningen försvunnit, motsatt elastiska)
Värmebeständiga Beständiga mot biologiska och kemiska angrepp Volymbeständiga (temp och fukt) Elektriskt isolerade
Skador Frostskador på tegel
o Pga för hög mättnadsgrad i ytan Avsprängning av tunna skivor Sprickbildning i tegelstenen Avsprängning av tjocka skivor
o Pga för hög mättnadsgrad i en stor del av stenen Fullständigt sönderfall
Saltutslago Vatten med lösta salter avdunstar på tegelytano Salterna kristalliserar och bildar ytskikt på tegelytano Kan ge saltsprängning, men kan oftast tvättas bort eller
regnar bort spontant. Beständighet
Frostbeständigheto Fukttillstånd i tegel som överstiger den kritiska vatten-
mättnadsgraden Olämplig ytbehandling av teglet Murverk i eller under markytan Oskyddade murkrön Fristående murar(höjd bränningsgrad ökar frostbeständigheten, minskar vattenabsorptionen )
Olika typer Håltegel
o 6-hålstegel, 19-hålstegel, månghålstegel (gitter/ 78-hålstegel)
Taktegelo En-kupigt, två-kupigt, nocktegel
Keramiska plattoro Kakel, mosaik, klinkerplattoro Normalt lägre densitet än tegelo Relativt lätta att bearbeta skära/ knäcka etc.o Med eller utan ytbehandling tex. sandad eller glaserad
yta
Kap 18 Trä Trädstammen är uppbyggd av
Kärna Splint (bark)
Formförändringar vid uttorkning Beror på var i stammen ex plankan tas (årsringarnas
placering/kurva). jfr träetshuvudriktningar
Träets huvudriktningar Fiberriktning (längs med plankan) Tangentiella riktning (bredden av plankan) Radiella riktning (höjden på plankan, tjocklek).
Trä är anisotorpt Hållfastheten varierar med riktningen Fuktrörelser varierar med riktningen
Hållfastheten hos trä påverkas av Snedfibrighet och kvistar (fig 18.7) Fukt (fig 18.11) Lastens varaktighet (s.383)
Trä rör sig pga Förändringar i fuktinnehåll (fig 18.10, tab.18.3) Storlek och varaktighet hos belastning
Fuktkvot/ användningsområde 6-9,5% Inredning/ brädgolv 9-14 % Fönster/ dörrar 12-22% Ytterpaneler, byggvirke <24% leverans ifrån sågverk >30% nyfälld stam
Exempel på rörelser pga fukt (furu) Tangentiellt 7,7% Radiellt 4% Fiberriktning 0,4%
Träets fuktinnehåll Fuktinnehåll/ hållfasthet
o Med ökat fuktinnehåll minskar hållfastheteno Denna minskning sker till dess att fibermättnadspunkten
uppnåtts. Varefter hållfastheten är konstant.
Fuktbetingande rörelser Svällning
o Trä sväller av fukt Krympning
o Trä krymper vid uttorkning (volym). (olika mycket i de olika riktningarna (tangentiellt, radiellt, fiberriktning)
Beständighet Trä skadas
o Vid varaktigt högt fuktinnehållo Vid brando Skadeinsekter
Kemiskt angreppo Syror och sura salter kan bryta ner cellulosa, medan
alkaliska lösningar kan angripa hemicellulosa och lignino Generellt kan träs motståndskraft mot kemiska angrepp
betraktas som god.
Angrepp av svampar och bakteriero Nedbrytning av trä är en naturlig del av kolets kretslopp o Svampar
Missfärgande svampar – ex mögel Rötsvampar – bryter ner växtfibrerna
Äkta hussvamp Brunrötesvampar
o Hussvampo Källarsvamp
Blånadssvampar – växer in i veden men bryter inte ner växtfibrerna
o Bakterier Kan bryta ner vedens cellulosa och lignin (tex i
vattenmättade miljöer).
Angrepp av insekter och havsdjuro Husbock- Sydsverige och ostkusten
Angriper furu och granvirke Angreppet sker dolt – ytan är intakt Vindar och takstolar Äter upp all splintved
o Strimmig trädgnagare (Or) Runda hål och borrhål Inomhus och hög luftfuktighet
o Pålmask Salthalt 0,9-3,5% (västkusten)- mest i
vattenlinjen
Kemiskt behandlade träproduktero Kemisk behandling mot svampangrepp
Skydd mot röta Skydd mot blånad och mögel
o Kemisk behandling mot insektsangreppo Brandskyddsbehandlingo Fuktavvisande behandlingo Kemisk infärgning
Kap 19 Plast och gummi Termoplaster
Polyeten LD (låg densitet)o Ångspärrar, folier, plastpåsar
Polyeten HD (hög densitet)o Flaskor, backar, hushållsredskap, hinkar
Polystyreno Bestick, muggar, cellplast till byggindustrin
PMMA (Akrylplast)o Plexiglas
Polyvinylklorid (PVC)o Styv PVC, hängrännor, rör, fönsterprofilero Mjuk PVC, slangar, mattor
Polytetrafluoreten (PTFE)o Teflon
Härdplaster Epoxi
o Bla golv Polyuretan (PUR)
o Isolermaterial i bla kylskåp Polyester
o Tak, båtar Fenolformaldehyd (PE)
o Bakelit i gamla telefoner, kugghjul, eluttago Lim och bindemedel (laminat, perstorpsplattan)
Karbamid formaldehyd Melaminformaldehyd
o Lim och bindemedel
Gummimaterial Etenpropengummi (EPDM)
o Tätningslister Butylgummi (IIR)
o Innerslangar på cyklar, yttertak tätskikt Silikongummi (SI)
o Fogmassor
Mekaniska och termiska egenskaper(Sprödhet/ Töjning) Termoplaster
o Sega i rumstemperaturo Långtidslast betydligt lägre än korttidslast (1/2-1/3)o (Polyeten LD lägst beständighet).
Härdplastero Spröda i rumstemperaturo Långtidslast betydligt lägre än korttidslast (1/2-1/3)o (Polyester bäst beständighet).
Kap 20 Puts- och murbruk Delmaterial till bruk (obs inga formler) (-> kopplas till fasader)
Bindemedelo Icke hydrauliska bindemedel
Kalk, luftkalk Härdar långsamt genom att:
1. Torkning (kristaller bildas) ger viss hållfashet, ingen kemiska reaktion.
2. Karbonatisering sker långsamt, kräver tillgång till luft (10 mm puts/ månad)
o Hydrauliska bindemedel Cement, hydraulisk kalk, murcement Härdrar snabbt genom:
1. Kemiska reaktioner (hydratisering).Härdning inom 3-4 timmar.
Ballast Vatten Tillsatsmedel Färgpigment
Tillsatsmedel
Brukstyper Beteckningar
o De bruk som normalt används (bindemedel): Kalk (K) -> smidighet Cement (C) -> hårdhet Kalkcement (KC) -> KC-C (lagom hårt bruk) Murcement (M)
o Murbruksklasser (A,B,C,D,E,)o Putsbruk (A,B,C,D)
Val av bruk I murverk skall murbruket hålla samman stenarna. Ett putsskikt skall normalt bara vara klimatskydd och ge
estetiskt intryck inte bidra till murverkets hållfasthet Murbruk
o Skall ge god vidhäftning mellan tegelstenarnao Lätt att arbeta med (K-)o Klara påkänningar som finns i murverket (C-)
Putsbruko Valet av putsbruk beror på
Typ av underlag Klimatpåfrestningar Rörelser i underlaget
o Grundregel Putsen skall aldrig vara starkare än underlaget!
Fasadputs består av tre skikt:o Grundningsskikt (reglera vattensugningen i underlaget)o Grovputs (fylla ut ojämnheter, utstockning 10-15 mm)o Ytputs/ färg (slutlig kulör och struktur, 1-10 mm)o
Största problemet med putser har vi med tunnputser(slamning, säckskurning) (skadeblad 30 & 34)
o Vatten samlas bakom putsen och orsakar Spjälkning, avflagning
o Normal treskiktsputs är öppen och låter vatten avdunsta!
Kap 21 Ytbehandlingsmaterial Färgernas sammansättning och uppbyggnad (ej PVK-begreppet)
En färg består av o Bindemedelo Pigmento Fyllnadsmedelo Lösningsmedelo Tillsatsmedel
Färgernas egenskaper bestäms främst utifrån egenskaperna hos (bindemedlet, pigmentet och fyllnadsmedlet). Dess inbördes volymförhållande.
Lösnings och tillsatsmedlen har viktigt inflytande på färgens viskositet, torkning, filmbildning, vätning etc
Bindemedel Bildar efter färgens torkning ett fast och sammanhållande skikt Håller samman färgen och har betydelse för vidhäftning och
mekanisk motståndskraft Lösnings eller spädningsmedel, är den vätska som kan lösa
eller dispergera bindemedel samt bidra till att färgen får rätt konsistens. I vissa färger (tex Latex) är bindemedlet inte löst i färgen utan föreligger i form av en dispersion.
o Oljefärg torkande (oxiderande) olja
o Emulsionsfärg (ofta vattenbaserade) Bindemedel i 2 faser (dispersion)
o Lösningsmedelsburen färg Lösningsmedlet är löst i ett organiskt
lösningsmedelo Lösningsmedelsfri färg (härdlack)
Innehåller ett två-komponents bindemedel
Pigment Är ett kulörbärande, mer eller mindre finkornigt pulver som kan
blandas med bindemedel utan att lösas i detta. Pigmentet svarar för färgens kulör och täckningsförmåga.
Fyllnadsmedel Ett finfördelat ämne med ringa täckförmåga och ringa
färgningsförmåga. Detta används för att anpassa färgen till olika egenskaper.
Tillsatsmedel Olika slag tillsätts bla för att förbättra konsistens, torktid och
vätning av målningsunderlag. Ett tillsatsmedel kan också ha svamphämmande (funcider) effekt.
Olika typer av bindemedel Naturliga oljor (linolja rå/kokt, kinesisk träolja, tallolja)
o Oljefärg (linolja) (1700-tal->)o Tränger väl in en träyta (vätningsegenskaper)o Lämplig vid ommålning av tidigare oljemålade ytoro Blåser kan uppkomma vid målning i starkt solsken, eller
på fuktiga underlag (pga av den täta ytan)o Färgskiktet kritar pga av åldersreaktionero Torkar långsamt, mjukt färgskikt
Alkydero Vidareutveckling av oljefärgen (1930-tal ->)o Kritar mindre än oljefärgo Ytskiktet är hårdare, svårare att följa fuktrörelser,
spricker lättare upp.o Kräver mycket mer lösningsmedel än naturliga
oljor(35% resp 5%), skapar hälsoproblem (används inte inomhus)
Polyvinylbindemedelo Latexfärgens porstruktur gör det teoretiskt möjligt för
att träet att andaso Innebär också risk för missfärgning och svampangreppo Latexfärger baseradepå akrylat är elastiska och klarar
ganska stora fuktrörelsero Sprickor som uppkommer efter målningen kan inte
överbryggas av någon färgtypo Akrylfärger används både till in och utvändigt måleri
Reaktiva bindemedelo Epoxi/ polyuretan o Blandas innan målning för att uppnå en kemisk reaktiono Används vid höga krav på vidhäftning, mekanisk och
kemisk beständighet (ex. ytbehandling av betonggolv och rostskydd av stålkontruktioner)
Övriga typer av bindemedelo Slamfärg (falu rödfärg)
Bindemedlet består av stärkelseklister Pga av den ofta låga bindemedelshalten låter
färgskiktet träet att andas (både trä och färgskikt får lång varaktighet)
Fäster dåligt på hyvlade ytor
Underlagets inverkan på målningsresultatet Ytbehandlingens uppbyggnad
o Underlagsmaterialo Spackelfärgo Grundfärg (grundning)o Täckfärg
Vidhäftningo Underlaget har stor inverkan på målnings-resultatet. De
flesta skador orsakas av brister i vidhäftningen (färgskiktet flagnar eller bildar blåsor och spricker)
o En mycket viktig förutsättning är att underlaget är rentoch fast.
o Trä och träbaserade material har mycket stora fuktbetingande egenskaper som ofta leder till sprickbildningar. Bäst målningsresultat om man
Grunda med hydrofoberande(vattenavvisande) produkt
Grundfärg Toppfärg
o Mineraliska material (ex betong, puts), suger åt sig bindemedlet och lösningsmedlet (vilket innebär att PVK ökar). För lösningmedelsbaserade färger kan man
förhindra detta genom att man grunda rmed ett skikt som delvis täpper till porerna.
För latexfärger innebär det ofta att vattnet sugs upp för snabbt. Kan förhindras genom att man fuktar underlaget innan man applicerar färgskiktet.
Oljor och alkyder förtvålasdvs. bindemedlet bryts ner helt av de alkaliska ämnena i cementen.
Finns speciellt framtagna alkalibeständigafärgsystem (akrylat-, silikat-, silikon-, cementbaserade färger
o Målning av metall Korrosion uppstår om en metall omges av en
elektrolyt och syre. Skydd kan erhållas genom
Isolering genom att applicera ett färgskikt som inte släpper igenom fukt, syre eller salter.
Katodiskt skydd, genom att belägga metallytan med en oädlare metall (zink), zinkrik färg (sprut-,varmförzinkning)
Passivering, i grundfärgen (rostskyddsfärgen) finns ämnen som reagerar med metallen, bildar ett skyddande skikt av oxider. (blymönja, zinkkromat), zinkfosfat.
Bäst vidhäftning erhålls med en epoxigrundfärg Täckfärgen kan vara uppbyggd med polyuretan
eller akryllatex som bindemedel
o Målning av gammal färg För att ett nytt färgskikt skall få god vidhäftning
måste den befintliga ytan först rengöras noggrant. Tvättning med soda eller ammoniak-lösning ger normalt ett bra underlag för ommålning.
För byte av bindemedelsystem krävs ofta att all tidigare färg tas bort. (ex. blästring, varmluftbehandling, lut (skadar trä)).
Kap 23 Fogmaterial Allmänna delen
För att kunna klara toleranskrav och de rörelser som uppstår måste man fogar skapas mellan de olika materialen och byggnadsmaterialen.
Material med vitt skilda egenskaper kombineras
Krav på fogar På en fogkonstruktion kan det ställas flera olika funktionskrav
o Täthet mot regn och vindo Värme-, ljud-, brandisoleringo Rörelse och deformationsupptagning (orsakade av ex.
temperatur, fuktinnehåll, krypning, sättning.
Drevningsmaterial Används som värmeisolering i fogar (ibland även som luft-
diffusionstätning) Materialen består vanligen av mineralull (glasull eller stenull)
eller polyuretancellplast (polyuretanskum).o Mineralull finns i färdigskurna remsor. För att förbättra
luft- diffusionstätheten är vissa remsor inklädda i polyuretanfolie. (först trycks de oklädda in därefter de klädda ifrån rumssidan)
o Polyuretanskum (fogskum) appliceras direkt ifrån e tryckbehållare (skummet ökar sin volym 25-30 ggr). Används som lufttätning och i viss mån som
ångdiffusion. Efter härdning blir det styvt, begränsad
rörelseupptagande förmåga. Känsligt mot UV-ljus, måste skyddas mot
solbestrålning.
Brandtätning av fogar Normala fogmassor och bottningslistor klarar inte de krav på
tätning som ställs i samband med brand. Fogmassor med flamhämmande tillsatser (keramiska fibrer), ger
en materialkombination som ger utmärkt skydd mot brandspridning (upp till högst 90 minuter).
Brandfogmassans uppgift är i första hand att förhindra att rökoch brandgaser tränger genom fogen.
Kap 24 Värmeisoleringsmaterial Allmänna delen
Värmetransporten genom ett poröst material sker genomo Ledning, strålning, konvektiono Den sammanlagda effekten av dessa kallas för
materialets värmekonduktivitet eller värmeledningsförmåga (lamda) λ.
Materialets värmekonduktivitet är beroende av materialets densitet.
o Vid hög densitet ökar värmekonduktiviteten eftersom porositeten minskar
o Vid mycket låga densiteter ökar värmekonduktiviteten eftersom strålning och konvektion blir större än minskningen av ledningsförmågan
Mineral ull (glas-/ stenull -> skillnader) Tillverkas som lösull, mattor och skivor. Värmekonduktiviteten är beroende av densiteten, för mineralull
(50-60 kg/m3) λ -> 0,030-0,039 W/(m*K) I allmänhet är produkter av glasull väsentligt mer deformerbara
än motsvarande av stenull. Fibermaterialet i mineralull är helt obrännbart, högsta
användningstemperatur är ca 200º (fenolhartsen inte tål mer)o Glasull sintrar vid ca 600ºCo Stenull sintrar vid ca 800ºC
Vid tillverkning av stenull använder am ni huvudsak diabassom råmaterial (smälts för att sedan dra ut fibrer).
o Gråbrun i kulören
Vid tillverkning av glasull används framförallt sand (SiO2), men även glaskross som råmaterial.
o Gul kulör
Cellplast Tillverkas genom att man expanderar en lämplig plast. På så vis
erhålls ett system av porer som kan vara antingen öppna eller slutna.
o Porerna kan fyllas med gas för att ge sämre värmeledning
o För ljudisolering (öppna porer), värmeisolerings-, fuktsynpunkt (slutna)
Polystyrenplast är en termoplast, den vanligast förekommande cellplasten.
o Har god kemisk beständighet, men är känslig för vissa lösningsmedel
o Vanlig cellplast är olämplig ur brandteknisk synpunkt då den smälter och brinner. (kan tillsättas flamskyddsmedel)
o Vanligt förekommande som isolering i grunder, väggar och tak
o EPS, expanderad polystyren.små plastkulor (kolvätefyllda) som genom upphettning expanderar till ihåliga kulor som sedan värms och smälts samman.
o XPS, extruderad polystyren.Ur en plastspruta där smält styrenplast och kolväte får expandera ur munstycket gjuts sedan önskade dimensioner. (cellstrukturen påminner om uppskummad vätska)
o (λ -> 0,033-0,036 W/(m*K))
Polyuretanplasto Härdplast, innehåller freon i de slutna cellerna för att
uppnå låg värmeledningsförmåga.o Idag används luft istället (av miljöhänsyn)o Kan göras mjuk eller styv, färgen är svagt gulbrun.o Används som värmeisoleringsmaterial i
kylskåp, husvagnar, sandwichelement för hus drevningsmaterial (fönsterkarm, väggmaterial)
o (λ -> 0,035 W/(m*K))
Karbamidcellplasto Härdplast som används främst vid tilläggsisolering
(sprutas in i hålrum)o Har öppen porstruktur, har stor krympning, mycket
dåliga mekaniska egenskaper.o Den insprutade plasten innehåller stora mängder vatten
(som i vissa sammanhang kan leda till fuktproblem)o (λ -> 0,060 W/(m*K))
Träbaserade värmeisoleringsprodukter (se även artikel)
Returpappero Mals och blandas med borsalter (för att förbättra
brandtåligheten), även gips kan tillsättas.o Blåses på plats (effekt beroende av arbetsutförande)
(λ -> 0,040 W/(m*K))
Pappersmassao Tillverkas och blandas med brandhämmande samt
ämnen som förhindrar biologisk aktiviteto Blåses på plats (effekt beroende av arbetsutförande)
(λ -> 0,040 W/(m*K))
Kutterspåno Var tidigare ett mycket vanligt isoleringsmaterial, som
erhölls ifrån träbearbetningsindustrin.o Värmeldningsförmågan för väl packad kutterspån är
0,080 W/(m*K) vid normal fuktkvot.o Materialet är mycket brännbart.
Träullsplattoro Framställs av träull (oftast gran) och bindemedel,
vanligen portlandcement.o Pressas i formar tills plattan hårdnat.o Cementvikten är ung. dubbelt så stor som trävikten.o Värmekonduktiviteten vid 8% fuktkvot är 0,070
W/(m*Ko Träullsplattor klassas som tändskyddande beklädnado Materialet angrips inte av rötsvampar eller skadeinsektero Används tex vid
Direkt motgjutning av betong Färdiga ytskikt i undertak putsunderlag
Kap 25 Skivmaterial(Skilj på olika material dess speciella egenskaper och uppbyggnad) (ex. formstabilitet etc)
Plywood (kryssfanerskiva) Sammanlimmade fanérskikt i korsande riktingar (se fig 25.1) Små rörelser på grund av fuktpåverkan Används i konstruktiva lösningar
Lamellträ Uppbyggd av en inre kärna av träribbor klädd med fanérskikt Används av snickeri och inredningsarbeten
Träfiberskivor Träfiber formas till ark och binds samman av fibernas eget lim
(ligninet) Vatten pressas ur arken och torkas med het luft Används oftast som underlagstak, renoveringsgolv, baksida på
garderober samt vindskyddsskiva MDF(-board)
Består av torkade träfiber med bindemedel som tillsats, sammanpressas till skivor.
Används huvudsakligen till inredning, snickerier och lister. Spånskivor
Tillverkas av träspån som blandas med karbamidhartslim(träspånen är orienterade med grövre spån i kärnan samt finare spån vid ytan)
Används ofta till snickerier, undergolv, väggar. Cementbunden skiva
Cementbunden spånskiva, -fiberskiva, asbets-cementskiva (tillverkas ej).
Används där det finns risk för fukt eller brand. Gipsskivor -> koppla till kapitel 10
(klarar endast 45 grader, blir sprött, -> bakom element?) Gips mellan två lager pappkartong Klassas som obrännbart skivmaterial Används som skivmaterial i väggar och tak
Kap 26 Glas Glasets beständighet
Planglas tål ej alkaliska lösningar(silikatfärger eller vatten från färsk betong ej bra!)
Planglas varor Blåst glas Draget glas Floatglas(flytglas) Trådglas Gjutglas
Förädlingsprodukter av planglas Säkerhetsrutor (härdat eller lamellglas) Ljus och värmereflekterande glas (energisparande) Isolerrutor Glasformgods (glasbetong)
Kap 27 Bitumen, byggpapp, folier & fuktspärrar Allmänna delen
Används för att hindra fukttransport till eller genom materialo Byggpapp, produkter som skall fungera som underlag
för tex plåt eller som fuktskydd under väggaro Tätskiktsmatta, ex takpapp som läggs i två lager på
yttertak.o Fuktskydd
Ångspärr, skall hindra eller minska fukttransport i ångfas (fuktdiffusion/ fuktkonvektion)
Fuktspärr, skall hindra fukttransport i vätskefas (ofta i form av kapillärsugning)
Fuktspärrar Polyeten är det vanligaste materialet i ångspärrar. Viktiga användningsområden för plastfolier är;
o Fuktspärrar i grunder, väggar och tako Fuktskydd mellan betong och tex träbaserade
golvmaterial.o Tillfällig fuktspärr vid fukthärdning av betongo Skydd för byggnadsmaterial under byggtiden.
Luftspaltbildande plastskivoro För att ge ett högt ånggenomgångsmotståndo Skapa en luftspalt som kan ventileras och hindra kapillär
transport Fuktspärr i golv på betongunderlag Utanpå källarväggar
Fuktspärr i flytande formo Förbättra fuktskyddet i samband med limning av
plastmattor på ett betongunderlago Under ytskikt av kakel och klinker i våtrum,
(tätskiktsmassor).
Kap 28 Golvmaterial Allmänna delen Olika typer av golvmaterial (egenskaper) Trägolv
Massiva golv (furuplank, stavparkett (ek))
Laminatgolv Laminatet består av pappersark, impregnerade och limmade
(fenolhartser) Kärnan kan vara spånskiva Ytskikt kan vara melaminharts
Linoleumgolv (Skadeblad 86) Vanligt i skolor, äldreboende, kontor mm Svårstädat! Består av
o Bindemedel (oxiderad linolja och naturharts)o Trä- och/ eller korkmjölo Mineraliska fyllnadsmedel
Blandas och kavlas ut på juteväv
Plastgolv Ofta med PVC som bindemedel Används där hög fuktbelastning förekommer Risk för mjukgörarvandring om mattan läggs på fuktigt
underlag eller om en tät matta läggs över mattan!
Textilgolv Länge tabu i offentlig verksamhet men på väg tillbaka Används i konferensrum, trapphallar, korridorer Mer vanligt utrikes
Kork Kork används som stegljudsdämpare Uppbyggnad:
o Slitskikt (PVC eller trä)o Korko Underlag (mjukt eller hårt
Gummigolv På stark frammarsch (offentliga lokaler) Självläkande Stegljudsdämpande Lång livslängd
Keramiska golv Används där hög slitstyrka, fuktmotstånd krävs Finns specialplattor efter behov
Cementmosaik (Terrazo) Används där hög slitstyrka, fuktmotstånd krävs Livsmedel, trapphus
Hårdbetong Betongytan slipas och poleras Känslig för fläckar (spill)
Kap 29 Kalksandsten (mexi-tegel)
Tillverkningo Finmald, osläckt kalk och kvartsrik natursand eller krossad sandsten, blandas
med vatten och pressas till önskat format.Efter pressning sker ånghärdning i autoklav 200-220 ºC.
Egenskaper Fuktbetingande rörelser på grund av ändringar i utomhusklimatet är 3 ggr
större än för tegel. Måttligt kapillärsugande (mindre än tegel). Större längdutvidgning pga temp än för tegel. Kan angripas av syror och salter som orsakar avflagning och ytspänning.
Skadebladet Komplement till resp. avsnitt
(förståelse -> avsaknad -> konsekvens) Skadeblad 2 -> grunder Skadeblad 9 -> kap 26 Skadeblad 15,22 -> tak Skadeblad 30,34 -> ytterväggar Skadeblad 43 -> kap 5 Skadeblad 47 -> grunder – Viktigt! Skadeblad 51 -> kap 5 Skadeblad 52 -> ytterväggar Skadeblad 86 -> kap 28
