1

Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa 1-9

Heléne Nord & Olof Neergaard

Alla rättigheter förbehålls e-Universitetet/Kombolaget AB.Med reservation för eventuella tryckfel.

TACK... Till våra familjer, vänner och kursdeltagare.

Malmö 2018.

2

INNEHÅLL Inledning - Därför samtalsterapi

1. Samtalsterapi med e-hälsa – lättare med modern teknik 2. Vår kombination – transaktionsanalys, kognitiv metod, mental träning3. Mer om samtalsterapi – principer och kompetenser4. Livet är en jakt på smekningar5. GROW6. Värderingar7. Ditt livs viktigaste kontrakt8. Trigger – viktiga påminnelser9. Så fungerar samtalsterapi10. Lyckade relationer 11. Våra jagtillstånd 12. Stereotyper och du13. Skapa en digital samtalsrelation14. Komplettera ditt kontrakt15. Kognitiv metod I16. Ge feedback17. Konsten att ställa frågor18. Livet i balans19. Kognitiv metod II 20. Dr Berne says 21. Mer om våra livspositioner22. Hoppa hage23. Kognitiv metod III24. Mental träning 25. Kontakt med det undermedvetna26. Optimist javisst27. Sex avslappningsövningar28. Kognitiv metod IV29. Du som samtalsterapeut30. Kognitiv metod V31. Din egen samtalsterapeut32. Kickstart som samtalsterapeut33. 11 kärnkompetenser enligt ICF*

Sid 7

Sid 11

Sid 14Sid 16Sid 29Sid 34Sid 36Sid 38Sid 40Sid 42Sid 45Sid 47Sid 50Sid 52Sid 58Sid 65Sid 69Sid 71Sid 75Sid 80Sid 84Sid 88Sid 91Sid 97Sid 99Sid 102Sid 104Sid 110Sid 114Sid 131Sid 135Sid 142Sid 147

*Regler från ICF, International Coach Federation, gäller även för en samtalsterapeut.

© e-Universitetet, Heléne Nord och Olof Neergaard, juli 2018.

3

Förr var samtalsterapi något som bara topp-idrottare och höjdare i näringslivet hade råd att dra nytta av. Med e-hälsa kan det hjälpa alla att nå sina mål. Akta ryggen bara :-)

4

INLEDNINGYou see things and you say ”Why?”But I dream things that never were, and say “Why not?” George Bernard Shaw

Att arbeta med samtalsterapi är en effektiv hjälp för att nå sina mål. Men jämfört med förr när bara toppkrafter inom idrott och näringsliv hade tillgång till tekniken är samtalsterapi numera en allmänt känd företeelse som alla kan använda sig av. Du också!

Men vad är egentligen samtalsterapi? Och vad bör jag tänka på om jag funderar på att arbeta med samtalsterapi i mitt yrkesliv? Viktiga frågor att ställa sig är:

– Vad tar jag på mig för ansvar?– Vilka talanger behöver jag utveckla?– Vad bör jag ta fasta på i min personlighet?– Vilka kunskaper bör jag tillägna mig?

En bra start är att se ovanstående ur ett klientperspektiv. Då blir frågeställningen istället: kan samtalsterapi hjälpa mig i mitt privatliv, i min karriär eller i mitt sökande efter mål och mening?

Den här boken och utbildningen är tänkt att ge dig svar på alla dessa frågor men också att väcka andra, helt nya frågeställningar. Tankar som i sig kan få dig att växa som människa. Innan du jagar vidare efter svaren på frågorna ovan finns det en annan sak som är viktigt att fundera över, något av en samvetsfråga kan man säga: om allt vore möjligt, hur skulle du då vilja att ditt liv såg ut?

Fundera en stund över detta. Blunda, känn efter, förnim doften och försök föreställa dig hur ditt perfekta liv skulle se ut.

Kunde du se eller känna något? Kanske är det inte några stora skillnader mot hur du lever idag. Eller så vill du ändra på allt. Hursomhelst har du skapat en bild, en vision, av hur du vill ha det i livet!

Låt oss nu slå fast att samtalsterapi handlar om att hjälpa sig själv och andra människor att nå meningsfulla mål i livet. Mål som är meningsfulla för dig eller för den det rör, till exempel din klient.

Dit når vi inte genom att komma med färdiga lösningar. Istället lär vi oss ställa de rätta frå-gorna. Lösningarna finns nämligen redan inom oss. Men det gäller att lyfta fram dem i ljuset.

För att klara detta behöver en samtalsterapeut utveckla vissa talanger och färdigheter, de så kallade 11 kärnkompetenserna. Dessa kärnkompetenser presenteras och exemplifieras längre fram i boken.

Samtalsterapi är tillämpbart på de flesta situationer i livet. Det så kallade livshjulet på nästa sida illustrerar hur allt faktiskt hänger ihop.

5

DÄRFÖR SAMTALSTERAPISamtalsterapi leder till ökad självkännedom och kan hjälpa dig att skapa mening och värde i dina relationer. Inte minst kan det hjälpa dig att hitta balans mellan arbete och fritid samt i umgänget med familj och vänner med flera. Du kan få hjälp att leva enligt dina värdering-ar, behov och resurser. Ökad självkännedom visar på möjligheterna att förändra livet till det bättre även om du redan idag tycker att du har det ganska bra.

När nya sammanhang synliggörs ökar chansen att du hittar din optimala livspotential och kan frigöra kraft som ger dig lust och inspiration att ta i lite extra för att nå ända fram. För att nå det som du är ute efter.

Samtalsterapi kan hjälpa dig vidare vare sig du tycker att du kört fast eller om du upplever att du redan lever ett lyckligt och tillfredsställande liv. Samtalsterapi kan vara det som krävs för att motivera dig. För att stärka din uthållighet, söka intressanta utmaningar, finna helt nya vägar eller kanske nå en högre mening med livet. Friskvård helt enkelt!

I den här utbildningen beskrivs effektiva metoder hur du kan tillämpa samtalsterapi på dig själv eller på andra, individuellt eller i grupp, när du arbetar som samtalsterapeut. Du får även tillgång till praktiska verktyg och mallar som effektiviserar och förenklar processen.

Vi hoppas att du snart också känner att utbildningen på ett enkelt och tydligt sätt visar hur du med rätt redskap kan förbättra dina förutsättningar att leva det liv du faktiskt vill ha. Och även hjälpa andra att uppnå samma sak.

Att du kombinerar färdigheterna och processen med informationsteknik via internet, det vi kallar e-hälsa, ändrar ingenting i sak. Däremot blir terapin betydligt lättare att både ta till sig och att låta andra ta del av. Du kan studera och arbeta när du vill och du kan nå så många fler. Vilken härlig framtid!

Malmö, sommaren 2018 Heléne Nord och Olof Neergaard

Kärlek Hälsa

PengarJobb/karriär

Personligtillväxt Familj &

vänner

Fysiskaomgivningar

Skoj & fritid

Livshjulet visar hur tiden ska räcka till så mycket. Samtalstera-pi kan hjälpa oss att sätta upp mål, få insikt i hur vi ska nå dem och på så vis komma i balans.

6

1. Samtalsterapi med e-hälsaSamtalsterapi är numera ett etablerat begrepp. Inte bara bland idrottsmän och i näringslivet utan som en hjälp för alla som möter utmaningar. Det kan vara situationer där flera bra eller dåliga alternativ ställs mot varandra: kanske en separation eller, geografiska förflyttningar.

Tyvärr har kostnaden för samtalsterapi varit ett hinder - att anlita en samtalsterapeut har för de flesta privatpersoner känts som något för exklusivt. Men med modern teknik har det hela blivit enklare och mer överkomligt. Vi menar förstås möjligheterna som internet ger oss. Därav utbildningen Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa.

Vi har här valt att e-anpassa en utbildning till samtalsterapeut som vi tidigare drivit med hyr-da kurslokaler runt om i landet (och utomlands) och med lärare på plats. Det var roligt men tidskrävande och jämförelsevis dyrt. En utbildning med tio träffar kostade ca 75 000 kr... Då känns det bra att ge samma utbildning med samma innehåll via nätet så att fler kan vara med.

Så här har vi tänkt kring våra tre ledord: triad, handledning och provklient.

Triad och handledningDu arbetar helt i din egen takt och när det passar dig. Ändå studerar du inte ensam. Du samarbetar nämligen med två, tre eller fyra andra deltagare och tillsammans med dem bildar du en arbetsgrupp som möts på Skype. Dessutom har du en dedikerad Facebookgrupp för idéutbyte och andra synpunkter. .Ja det har du säkert läst om i månadsbrev 1.

Eftersom vi ställer samman materialet och publicerar det i våra månadsbrev och på hemsi-dan i form av texter och filmer kan du studera precis när du vill, nästan.

De enda tider du behöver tänka på är när ni i triaden ska ha möte på Skype och göra öv-ningarna som presenteras här i boken och i filmerna på hemsidan. Ni hörs på Skype två tre gånger i månaden.

När ni gör övningarna övar du samtal genom att växla mellan rollerna terapeut, klient och observatör. Efter samtalet, som varar ca tio minuter, ger observatören feedback till terapeu-ten. Runt månad 2, 7 och 10 har ni även lärarledd handledning och får då extra feedback från personer som redan idag arbetar professionellt med samtal.

Som terapeut ställer du ett antal viktiga frågor till klienten:

- Vad du vill prata om idag? - Vad är målet med samtalet?- Vad kan du göra som tar dig framåt?- När ska du göra detta?- Vad känner/tänker du om detta?- Vad blir din största utmaning tills nästa gång ni hörs?- Sammanfatta vad du tar med dig från handledningen.

Som synes är triaden i första hand inte en trivsam diskussionsgrupp, även om ni diskuterar och har det trevligt, utan en möjlighet att träna samtalsterapi. Efter den andra handledningen arbetar du på samma sätt med din provklient. Men då utan någon observatör. På sid 40-41 finns ett exempel på ett terapisamtal.

Vardagspsykologi

7

Som samtalsterapeut med e-hälsa kan du arbeta och ta emot klienter nästan oavsett var du själv för tillfället placerat dig. Tänk vilka möjligheter!

8

Vardagspsykologi När du arbetar som samtalsterapeut via nätet behöver du inte ta ut höga priser eftersom du kan hålla omkostnaderna nere. Resultatet är att fler människor kan få samtalsterapi och må bättre. Vårt system hjälper dig att lägga upp klientarbetet genom att kombinera terapi med metodik från vår separata utbildning Vardagspsykologi.

Metodiken är densamma som du använt under studierna. Din klient ser filmer och läser tex-ter som hör ihop med den aktuella övningen. Därefter har ni ert möte via Skype där du ställer samma sorts frågor som du gjort i triaden under utbildningen. Du kommer också att öva på upplägget när du arbetar med din provklient efter den andra handledningen.

Samtalsterapeutens ABCSom samtalsterapeut arbetar du med strategier som utgår från nuet och leder framåt. Du får inte ta dig an problem som har sitt ursprung bakåt i tiden eller som tyder på psykisk sjuk-dom, till exempel depression, missbruk eller självskadebeteende. Om klienten visar sådana tecken måste du hänvisa till andra specialister (gärna sådana som du känner till).

Som samtalsterapeut arbetar du med ”här och nu” och det väcker lätt känslor av ”där och då” hos din klient. Detta kognitiva eller emotionella igenkännande och de insikter som kommer ur detta kan rätt använt främja processen. Till exempel för att ändra ett visst beteende. Men var observant på att det också kan bli en tankefälla som hindrar klienten att nå sina mål.

Samtalsterapi lär klienten självhjälp, att ta eget ansvar och att utveckla sig. Därför bygger frågeställningarna på att klienten ska hitta svar inom sig. Som samtalsterapeut finns du med och håller processen levande och styr i riktning mot det överenskomna målet. Men det är klienten som själv tar ansvar för sina beslut och handlingar.

Redan Sokrates, den klassiska filosofins fader, formulerade sina frågor så att hans elever kunde resonera sig fram till svaren. Processen påminner om den vi lär ut här och han anses också ibland ha varit den förste samtalsterapeuten. Sokrates verkade i det antika Grekland och hans elever gjorde både avancerade matematiska beräkningar och förde djupa filosofiska resonemang som också bevarats till eftervärlden.

Idag bygger processen på en dialog mellan samtalsterapeut och klient. Samtalsterapeu-ten ställer frågor som innebär att klienten själv hittar lämpliga svar för måluppfyllelse. Om samtalsterapi förr ofta handlat om arbete eller idrott så används metodiken nu för att hjälpa privatpersoner med helt andra frågor. Det kan gälla hälsa, livskvalitet eller relationer.

Man kan säga att det vuxit fram ett nytt och bredare synsätt som går ut på att se människan som en helhet. En så kallat holistiskt metod tar in den totala livssituationen. Just detta kan ge oss bättre balans i det vi brukar kalla livspusslet och är ofta precis vad som krävs för att vi ska må bra, prestera rätt och trivas med oss själva och våra relationer.

En bra början för samtalsterapi är att börja med ett område där obalansen märks tydligt och därefter arbeta sig vidare, område för område. Ibland kan det dessutom räcka med en förändring i en liten del för att skapa harmoni i helheten och hjälpa klienten att bygga en bra relation med sig själv. Då kan hon också utveckla fruktbara relationer med andra - relationer som hjälper henne att utvecklas som människa. Just det är ditt mål som samtalsterapeut!

A

B

C

D

E

F

G

9

Samtalsterapeuten ger inga färdiga lösningar. Istället hjälper man klienten att själv hitta möjligheter. Det är också det kanske roligaste momentet som samtalsterapeut - när klieten ser vägen mot de mål man siktar på och ropar ”Eureka!”.

10

2. Vår kombinationI sitt arbete som samtalsterapeut har Heléne Nord ofta kombinerat samtalsterapi med trans-aktionsanalys, kognitiv metodik och mental träning. Tanken har varit att skapa ett tänkande som tar in människans alla upplevelser. Ett holistiskt synsätt likt det vi beskrev på föregående sida.

Vi ska ta en titt på metoderna en och en alldeles strax. Men först måste vi göra ett viktigt kon-staterande som kanske låter som en självklarhet: att allt som rör hur du är eller uppför dig har sitt ursprung i din barndom.

De där åren som du oftast inte kan påverka så mycket, det är de som sätter den första prä-geln på din personlighet och styr ditt sätt att interagera och kommunicera med andra. Ändå behöver inte livet vara förutbestämt.

Du har alla möjligheter att förändra tankemönster och agerande. Det viktiga är att du lär kän-na dig själv. Genom ökad självkännedom ser du nya mönster hos dig själv samtidigt som dina relationer med omgivningen kommer i nytt ljus.

Du kommer att förstå hur du ganska enkelt kan förbättra dina relationer, få dem att växa och bli mer givande. Ja, de blir faktiskt helt ovärderliga för att du ska må bra.

En bra väg framåt är att inte skylla från sig på olyckliga omständigheter. Undersök istället hur du kan befria dig från osunt bagage och locka fram din fulla potential. Kanske är det dags för lite introspektion. Att ta en titt på hur du själv gör och tänker.

Handen på hjärtat: Hur bra känner du egentligen dig själv? Vi har alla varit efterkloka. Kanske har vi gjort något dumt och funderat över varför vi gjorde som vi gjorde. Ibland har vi kanske till och med fumlat efter skämshatten… Önskat att vi kunde spola tillbaka tiden och börja om.

Andra gånger fylls vi av ångest och känner oss illa till mods. Kanske har vi sårat någon vi tycker väldigt mycket om och måste be om förlåtelse.

Men det är svårt att vara den där perfekta vännen, partnern eller föräldern man kanske skulle vilja vara. Likaså förundras vi och irriterar oss då och då över andra människors beteenden och sätt att reagera. Vi drar snabba slutsatser och rackar ner på andras beteende utan att tänka oss för.

– Varför gör han så? Varför kan hon inte förstå hur jag tycker och tänker?– Varför, varför, varför?!

Ofta nöjer vi oss med att bara fundera på saken som hastigast innan vi rusar vidare. Troligtvis springer vi i samma riktning som tidigare. Och troligtvis hamnar vi snart i samma situation igen och tvingas på nytt uppleva att omgivningen uppför sig precis så ”fel” som den brukar. Och så där håller vi på.

Låt oss ta en titt på de tre komponenterna i vår modell av samtalsterapi: transaktionsanalys, kognitiv metodik och mental träning.

11

Transaktionsanalys (TA)Att bryta den här typen av frustrerande och hämmande livsmönster är precis det som Trans-aktionsanalys (TA) kan hjälpa oss med. TA syftar nämligen till att bättre förstå personligheten och kommunikationen människor emellan samt ge oss verktyg för förändring.

Genom TA får vi intellektuell och känslomässig förståelse och insikt om oss själva. Vi förstår varför vi reagerar som vi gör i samspel med andra människor. Vi ser också vad som begränsar och hindrar oss i livet. TA är djuplodande men ändå lätt att förstå och använda i helt vardagli-ga situationer.

Transaktionsanalysen uppstod inom psykoanalysen och begreppet som sådant myntades på femtiotalet av den nordamerikanske psykiatrikern Eric Berne som fokuserade på mänskligt beteende och vilka styrmekanismer vi lever under.

Idag är TA en etablerad vetenskaplig metod för att förstå våra respektive personligheter och skapa bättre kommunikationen människor emellan samt ge oss verktyg för förändring. Genom TA får vi intellektuell och känslomässig förståelse, ja rent av insikt, om oss själva. Vi förstår varför vi reagerar som vi gör i samspel med andra människor. Vi ser också vad som begränsar och hindrar oss i livet och får en möjlighet till förändring. TA förutsätter nämligen: - En positiv livsinställning: människor är OK. - Att varje människa har en förmåga att tänka. - Att människor fattar beslut om sitt eget öde och dessa beslut kan förändras över tid.

BONUS: Här är en videolänk till en av få filmade intervjuer (1966) med transaktionsanalysens fader, Dr Eric Berne https://www.youtube.com/watch?v=eLQS0IxLYMg

Kognitiv metod

Med kognition* menas förmågan att ta till sig kunskap och tänkande och bygger på människ-ans möjligheter att tänka, analysera, bilda föreställningar och att lära. Kognitioner är tankar, idéer, drömmar, visioner och minnen.

Den kognitiva metoden används som behandling inom en mängd områden. Allt från ätstör-ningar och sociala fobier till stresshantering och utmattningsdepressioner kan hanteras.

Metoden bygger på att vårt beteende ofta styrs av de tankar och känslor vi haft alldeles innan beteendet ifråga. Om du kan inta en positiv inställning till livet, vilket inte är detsamma som att vara naiv, så har det en fördelaktig inverkan på ditt känsloliv. Du blir också bättre på att bemöta och hantera utmaningar och besvärliga situationer.

Förenklat kan vi säga att du tar kommando över ditt liv. Det är du som bestämmer vad som ska hända eftersom du kan kontrollera dina tankar och känslor. Även kognitiv metod ger dig alltså möjlighet att förändra ditt liv.

I praktiken består kognitiv metod till stor del av att handledaren och klienten tillsammans skapar systematiskt strukturerade upplevelser som hjälper deltagaren att se sitt beteende-mönster. Då kan man även se hur det skulle kunna ändras.

*Från latinets cognitio som betyder kunskap.

12

Kognitiv metod hjälper dig:1. Att bli uppmärksam på sambandet mellan tankar, känslor och beteende.2. Att bli uppmärksam på dina negativa, automatiska, tankar.3. Att realitetstesta dina automatiska tankar.4. Att förändra förvrängande tankar så att de blir mer verklighetsorienterade.5. Att identifiera och förändra ej ändamålsenliga beteenden som förvränger upplevelser.

När vi arbetar med kognitiv metod inspireras vi av tidigare nämnde Sokrates. Hans arbetsätt att skapa förståelse för bilderna vi människär bär inom oss, och hur de påverkar oss, är lika relevant idag som vid tiden runt 400 f.kr.

Sokrates ansåg att människan har all kunskap inom sig och att en bra lärare kan ställa frågor på ett sådant sätt som lockar fram den kunskapen. Genom att ställa sin fråga på rätt sätt visar läraren på nya alternativ och uppmuntrar eleven att göra egna reflektioner och prova nya lösningar.

Ta vara på Sokrates sätt att arbeta. Som samtalsterapeut kan du leda dina klienter i rätt rikt-ning med frågor som hjälper dem med sina respektive utmaningar.

Det kan till exempel vara frågor som hjälper en klient att komma fram till vad man vill för-ändra hos sig själv. Som handledare och samtalsterapeut levererar du inga färdiga lösningar. Istället lockar du klienten att tänka själv. Med hjälp av hemuppgifter övar sig dina klienter på nya sätt att hantera olika situationer.

Mental träning Mental träning går i huvudsak ut på avslappningsövningar samt så kallade affirmationer och visualiseringar.

Avslappningsövningar hjälper dig att samla kraft, fysiskt och psykiskt. När du arbetar med affirmationer upprepar du medvetet positiva ord och meningar för dig själv. Och, slutligen, när du visualiserar då frammanar du en bild av dig själv i full färd med att utföra en uppgift riktigt, riktigt bra.

Det senare kan till exempel vara att du håller ett lysande föredrag. Eller att du lyckats skapa utrymme för att umgås mer med din familj (trots att du har ett så pressat jobbschema).

Som du märker kan mental träning hjälpa dig att förbättra självkänslan och öka din kreativi-tet. Du kan till och med påverka din hälsa eftersom din kropp faktiskt reagerar positivt på att du mår bra psykiskt.

13

3. Mer om samtalsterapi – principer och kompetenserSyftet med samtalsterapi är att hjälpa människor att komma i balans. Att skapa balans mellan arbete och fritid samt i relationer till familj, vänner och partners. Målet med utbildningen är att du ska känna att du är på väg mot allt detta och dessutom på väg mot målet att bli en certifierad samtalsterapeut med e-hälsa.

Med hjälp av mental träning kan du senare hjälpa din klient att träna på att hålla sin målbild levande (oavsett vad den går ut på) och även uppnå inre tillit, ökad kroppskännedom och förmåga till medveten avspänning, både fysiskt och psykisk.

För att skapa en stabil grund och ett gott klimat för en fungerande samtalsterapi arbetar vi efter ett antal grundprinciper som både samtalsterapeut och klient måste acceptera och vara överens om. Du finner dem på nästa sida.

För att kunna öppna upp och se de bästa möjligeterna måste klienten och samtalsterapeuten vara överens om ett antal grundprinciper.

14

Grundprinciper mellan samtalsterapeut och klient1. Samtalsterapi utgår från övertygelsen att varje människa är utvecklingsbar och vill göra bra ifrån sig i livet.2. Samtalsterapi utgår från att ökad kunskap om människans psyke får oss att växa och un derlättar vårt samspel med andra.3. Samtalsterapi förutsätter både fysisk och mental närvaro. Samtalsterapeuten och klienten satsar båda helhjärtat vid sina möten.4. Samtalsterapi förutsätter en relation som bygger på förtroende och respekt mellan hälso coachen och klienten. Tillit är en grundförutsättning inom hälsocoaching.5. Samtalsterapi förutsätter dessutom frivillighet. Det vill säga att det hos klienten finns ett behov av och en vilja att gå i terapi för att nå sina mål. Saknas detta uppstår ingen riktig samtalsterapiprocess.

Vidare arbetar vi efter 11 kärnkompetenser som samtalsterapeuten måste uppfylla och följa.

11 kärnkompetenser för en samtalsterapeut 1. Etiska riktlinjer. 2. Överenskommelse samtalsterapeut/klient.3. Etablera förtroende och intimitet.4. Närvaro.5. Aktivt lyssnande.6. Kraftfulla frågor.7. Direkt kommunikation.8. Medvetandegöra.9. Utforma handlingar.10. Planera och sätta mål.11. Hantera framsteg och ansvarstagande.

De 11 kärnkompetenserna fungerar som ett styrdokument i din verksamhet som samtalstera-peut. Vi ska analysera på de enskilda kärnkompetenserna i detalj längre fram i utbildningen men det är bra att du redan nu känner till att de finns.

15

4. Livet är en jakt på smekningarMånga har svårt att ta emot, ge och kanske framför allt be om bekräftelse. Eller smekningar som all uppmärksamhet benämns inom transaktionsanalysen. Bortsett från att det är tråkigt att inte våga visa känslor kan det också leda till isolering, depression och känsla av vanmakt.

För alla behöver vi bli bekräftade och få uppmärksamhet. Behovet av uppmärksamhet är både biologiskt och psykologiskt nedärvt och lika viktigt som mat och sömn. Det som driver oss är att människan till sin natur är social – vi behöver ett sammanhang tillsamans med andra.

Tänk dig ett litet spädbarn som inte får kärlek. Ingen beröring, ingen ögonkontakt och inga leenden. Det barnet skulle bli fysiskt och mentalt utarmat och sannolikt också apatiskt. Det har vi sett exempel på från barnhem i det gamla Östblocket.

Vårt behov av ett socialt sammanhang är faktiskt så starkt att om vi inte lyckas få positiv upp-märksamhet så söker vi istället efter negativ sådan. Då blir vi alla fall sedda.

Exempel på negativ uppmärksamhet kan vara ett barn som kommer hem och är stökig efter skolan och åker på en utskällning. Eller en trött förälder som efter en lång arbetsdag blir arg när ingen har börjat med kvällsmaten. Istället för att be om hjälp slamrar man med tallrikar-na så att hela familjen ska få klart för sig hur orättvis situationen är.

Att få negativ uppmärksamhet känns inte bra. Oftast är det dessutom destruktivt. Positiv uppmärksamhet, däremot, gör att vi känner oss betydelsefulla och växer som människor.

Just därför är förmågan att ta emot, ge och faktiskt även be om positiv uppmärksamhet livsviktig för att vi ska må bra. För visst är det väl så att ett leende, eller annan smekning, kan betyda mer än tusen ord?

Schema över olika smekningar

Positiv ovillkorlig: Erkännande för något du är och som ger dig en behaglig känsla. Det är den bästa smekning du kan få! :-)Exempel: ”Du är en fantastisk chef, vad roligt att du var med på firmafesten den här gången!” eller bara ”Hej, vad roligt att se dig”.

Positiv villkorlig: Erkännande för något du gör och som ger dig en känsla av betydelsefullhet.Exempel: ”Du har en otrolig förmåga att inspirera med dina föreläsningar!” eller ”Vilken välskriven rapport!”.

Negativ ovillkorlig: Erkännande för något du är, men som ger dig en obehaglig känsla. Exempel: ”Jag tycker inte om dig.” ”Du är helt värdelös.”.

Negativ villkorlig: Erkännande för något du gör, men som ger dig en känsla av otillräcklighetExempel: ”Du har ju knappt sålt något, hur ska du lösa detta så att vi når våra säljmål?” eller ”Hur kunde du göra så här?”

16

Fallbeskrivning: EvaEva* ansåg sig aldrig ha blivit älskad av sin mamma eller haft någon nära kontakt med henne. Fadern dog när hon var två år och Eva upplevde att hon blev övergiven. Eva utvecklade tidigt psykosomatiska besvär och led av astma och spänningar i nacken.

Som barn litade inte Eva på att hennes mamma skulle vara tillgänglig eller kunna ge stöd i svåra eller skrämmande situationer. Hon kände sig ofta utlämnad till sig själv. Kanske var det därför som Eva alltid varit rädd och osäker.

Eva hade svårt med separationer och var rädd för att prova nya saker eller att ta för sig av livet. För att klara sig utvecklade Eva en egen överlevnadsstrategi som gick ut på att fantisera om att inte behöva någon och att aldrig mer engagera sig känslomässigt.

Föräldrarnas beteende har naturligtvis ett starkt inflytande och särskilt mammans sätt att behandla sitt barn påverkar dess utveckling. I terapin kom vi fram till att Eva la sina känslor i kroppen i stället för att söka avlastning genom samtal. Det fanns ingen vuxen person i hennes närhet som hon kunde prata med och hjälpa Eva att bearbeta sin sorg.

Tillsammans studerade vi vilken självbild Eva bar på och hur relationen till föräldrarna sett ut. Detta för att se om insikterna ovan, och erfarenheten som vår relation i terapin bidragit med, kunde hjälpa henne att bygga en ny självbild.

Att skapa en förtrolig relation till sin klient är av största vikt för terapeuten. Här tog terapeuten på sig en omvårdande roll och försökte genom denna få Eva att våga be om och ta emot positiva smekningar.

Faktum är att det lyckades. Terapeuten fick ge mycket stöd och uppmuntran i perioder men efter en tid avtog Evas psykosomatiska besvär och hennes liv började kännas lättare igen.

*Namnen i fallbeskrivningarna är fingerade.

Observera att vi människor har olika stort behov av erkännanden för att känna sig trygga på arbetet, i skolan eller i hemmet. Du kan även omedvetet söka en viss typ av erkännande som kanske inte betyder något för mig men som är viktigt för dig.

Desto mer du kommer underfund med hur din klient fungerar, desto bättre resultat når ni. Då kan ni tillsammans förändra eventuella osunda mönster.

Det är inte ovanligt att vi låser in jobbiga tankar och känslor istället för att diskutera dem. Samtalsterapi kan vara nyckeln som behövs.

17

Fallbeskrivning: LisaLisa har levt ensam länge och känner sig både rädd och skrämd inför tanken på ett nytt förhållande. Med i bagaget har hon ett flertal negativa erfarenheter som hon helst vill slippa göra om på nytt. Därför väljer hon att leva ensam och kompenserar detta med ett stort intresse för sina hundar.

När män ger henne positiv uppmärksamhet nonchalerar hon dem eller så undviker hon helt enkelt situationer där hon skulle kunna få bekräftelser. Lisa är även försiktig vad det gäller att fördjupa sina relationer med kompi-sarna på hundklubben.

Stundtals känner Lisa sig ensam men hon vet inte hur hon ska ta sig ur situa-tionen. Lisa har ofta ont i nacke, skuldror och kan plötsligt få svår huvudvärk. När Lisa så började gå i samtalsterapi insåg hon att mängden uppmärksam-het som hon ändå tog till sig var alldeles för liten för att motsvara hennes egentliga behov. Lisa behövde fler positiva smekningar.

I samtalsterapin fick Lisa hjälp att se orsakerna till varför hon misstror människor och har svårt att ta emot bekräftelser på att hon duger som hon är. Att hon är ok.

Lisas första steg framåt blev att ge sig själv uppmärksamhet och att försöka iaktta hur hon agerar i olika situationer. Undan för undan upptäckte Lisa hur rädslan släppte. Så småningom kunde hon börja ta emot och njuta av upp-märksamhet och snart också må allt bättre.

Ge dig själv positiva smekningar Positiva smekningar kan vara allt från ett enkelt ”hej”, som en ytlig kontakt, till en uttrycksfull uppmuntran om någons alla kvaliteter. Poängen med en positiv smekning är att den får oss att känna oss värdefulla och bekräftar positionen ”Jag är ok”.

För att förstärka känslan vi har inom oss kan vi även ge oss själva positiva smekningar. Till exempel genom uppmuntrande peptalk på morgonen: ”God morgon! Härligt att se dig! Idag kommer du att sprida glädje när du går gatan fram med ditt vackra leende.” Varesig vi tror på komplimangerna eller inte så aktiveras kroppens hormoner och ger oss lite extra energi.

Kanske har du fått lära dig att det är ofint att vara nöjd med sig själv och att njuta av kompli-manger? Då ska du absolut träna upp förmågan att ta emot positiva smekningar. Börja gärna med att ge några till dig själv.

En fin positiv smekning du kan ge till andra är att lyssna på dem. Genom att lyssna aktivt vi-sar du att du tar den personens känslor, tankar och idéer på allvar. Du bekräftar att personen har rätt att uttrycka sig och att personen har betydelse för samtalet.

Som lyssnare behöver man inte alltid hålla med. Det räcker att man visar sitt intresse och sin vilja att förstå. Positiva smekningar inkluderar också alla former av fysisk beröring som visar omtanke och kärlek.

Alla behöver vi positiv upp-märksamhet lite då och då.

18

”Du är inte ok”Får vi inte positiva smekningar söker vi vidare efter negativa, trots att de framkallar obehag-liga känslor och får oss att känna oss dåliga. Negativa smekningar upplevs ändå som bättre än att inte få några alls. De visar att vi finns.

En negativ smekning kan vara någon som tydligt talar om för dig att du gjort ett dåligt jobb eller, kanske än värre, vänder bort huvudet när du talar. Ignorans och föraktfullt bemötande blir en sorts psykisk mobbing som ofta gör mer ont än vad rak kommunikation gör.

En negativ smekning kan även vara att bli retad, utskrattad, förlöjligad eller fysiskt förned-rad. Obehagliga känslor kan också framkallas av att ens problem inte tas på allvar eller att de förringas.

Likgiltighet inför någon annans behov, till exempel ett litet barns längtan efter beröring, är också en form av negativ smekning. Effekterna av otillräcklig beröring kan följa med i vuxen-livet och störa framtida relationer. Ibland kan det då till exempel kännas svårt att ta emot en spontan kram från någon som är glad att ses eller att släppa fram känslor tillsammans med sin partner.

Den mest förrädiska formen av negativ smekningar är den dolda. Där sägs ingenting rakt ut utan budskapet är i stället mer eller mindre underförstått. Ett samtal fullt av dolda negativa smekningen mellan två makar skulle kunna låta så här:

– Älskling, kommer du hem till middagen ikväll?– Vet inte, jag kommer när jag kommer. Vänta inte på mig.

För partnern som ställde frågan kan svaret tolkas som att ”du är inte viktig för mig”. Resulta-tet kan bli att man känner sig åsidosatt och sårad.

En person som utsatts för övervägande negativa smekningar kan skapa en bild av sig själv som värdelös, okunnig, tråkig etc. Resultatet kan bli att de får svårt att ta emot positiva smek-ningar. De avvisar dem och väljer att endast ta in negativ uppmärksamhet för att bekräfta den dåliga självbild man bär på.

Det blir som i sången, fast tvärtom, om du minns poplåten Solglasögon som handlade om hur härligt det är att gå runt med mörka solglasögon och leva i sin egen lilla värld. För om man istället silar bort positiv upp-märksamhet förstärker man bara sin negativa självbild.

Den värsta formen av negativa smekningar är de som inte sägs rakt ut eller alls uttalas. Tomhet gör riktigt ont.

19

Fallbeskrivning: CarlCarl blev mobbad som barn och lever fortfarande med bilden av sig själv som en person som rakt igenom är ”fel”. Han kan inte ta in att någon skulle upp-skatta varken hans personlighet eller hans färdigheter.

Av andra uppfattas han som en enstöring som beter sig konstigt när han ständigt drar sig undan. Om någon ger honom en komplimang för ett gott arbete eller en snygg skjorta, så blir han irriterad och menar att ”att det bara är som du säger”.

För Carl själv är mönstret oerhört hämmande och han drivs mot ett allt en-sammare liv.

I samtalsterapin fick Carl klart för sig vem som gett honom uppmärksamhet under hans uppväxt och på vilket sätt. Carls pappa arbetade mycket under hans uppväxt och var sällan hemma. När han väl var det skulle han helst inte störas. Hans mamma hade ständigt fullt upp med hushållsbestyr och gav barnen väldigt lite tid.

Carl, som inte var duktig vare sig i skolan eller i idrott som sin syster, hade inte mycket att hämta hos sina föräldrar. De gav honom bara uppmärksamhet om han presterat bra.

Resultatet blev att Carl tidigt tog beslutet att sköta sig själv och kräva så lite som möjligt av andra. Han blev en ensamvarg och bestämde sig för att ”människor är opålitliga” och ”ingen kan tycka om mig eftersom jag är värdelös”. Ensamheten gjorde att han inte fick någon positiv bild av vad goda relationer kan tillföra livet.

I samtalsterapin fick Carl hjälp med att måla upp en fantasibild som inne-fattar goda relationer. Den första relationen byggd på tillit blev också den han upplevde i terapirummet. Den erfarenheten kunde han sedan ta med sig till andra relationer utanför detta rum.

Snart kunde Carl börja se på sig själv och på sitt beteende med nya ögon och börja ta för sig av livet genom att våga skapa goda relationer till andra människor. Livet blev värt att verkligen leva.

Människan är en komplicerad maskin. Ibland är det fantasi som krävs för att vi ska kunna öppna ögonen och orka möta verkligheten.

20

Fallbeskrivning: KerstinKerstin tyckte att hon alltid fick negativ uppmärksamhet när hon försökte säga något på arbetet. Därför valde hon oftast att vara tyst och uppfattades därför som tillbakadragen och som någon som aldrig vill bidra. Hennes kom-mentar var ”det är inte lönt jag säger något, ni tycker ändå inte det är bra”.

Kerstin blev bitter och stannade i sin personliga utveckling. Hon saknade stimulans och kunde inte själv se mönstret hon hamnat i.

I samtalsterapin fick hon hjälp att rannsaka sig själv. Att se vilka attityder hon hade till andra människor och hur hon uttryckte sig när hon ville säga något.

Hon fick också verktyg för att avvisa negativ uppmärksamhet och för att söka positiv uppmärksamhet. Efter det blev livet så sakteliga lite lättare och mer meningsfullt.

Man måste inte gå genom livet med ett ständigt leende på läpparna. Men genom att få hjälp att se hur man bemöter andra går det att förändra livet till det bättre.

Övning 1: PresentationUtbildningen Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa bygger på att utnyttja möjligheterna med internet. Därför handlar första övningen om att du ska få ordning på tekniken och lära känna dina två triadkamrater.

1. Öppna ett konto på Skype.2. Leta upp dina två kamrater som är med i din triad. Du har deras namn och mejladress i ett separat utskick från oss. Mejla gärna till dem och berätta exakt vilket namn de ska söka på för att hitta dig. 3. Bestäm tid för ert första triadmöte (gruppsamtal). Övning handlar att få tekniken på plats och att du och dina triadkamrater berättar kort om er själva. Sedan bokar ni in ett nytt möte och arbetar med övning 2.

21

Älska mig för den jag är En ovillkorlig positiv smekning är det mest uppbyggliga och utvecklande vi kan få och ge varandra. Då får vi bekräftelse på att vi är värdefulla så som vi är, alldeles oavsett vad vi kan eller har presterat.

Den känslan hjälper oss att förstå att vi är unika och hjälper oss slappna av. Vi är ok så som vi är!

Ofta känner vi att vi får för lite ovillkorliga bekräftelser. Ändå vågar vi inte be om det. Men kom ihåg att bekräftelsen inte är mindre värd bara för att du ber om den. Kanske ser inte din partner eller dina vänner att du är ”svältfödd” och behöver uppmärksamhet.

Det kan vara så enkelt som att du säger till dina barn: ”Jag är så trött. Snälla, krama mamma/pappa lite.”. Eller att du ber din partner: ”Stäng av TV:n och låt oss ta en promenad. Jag behö-ver få hålla om dig och prata lite”.

Svårare än så behöver det inte vara att be om positiv uppmärksamhet. Ändå gör det under-verk för vårt välbefinnande.

Älska mig inte (bara) för vad jag gör En villkorlig positiv smekning är också fin att få. Den bekräftar oss för något vi är duktiga på. Till exempel, att baka underbart bröd.

Tyvärr kan villkorliga positiva smekningar stressa oss att ständigt prestera mer och bättre. En övervikt av denna sorts smekningar kan också få oss att tro att det bara är genom våra prestationer som vi kan bli älskade och uppskattade.

Om ett barn alltför sällan får höra att vi älskar honom eller henne förutsättningslöst och i stället vräker på med beröm när det gått bra i skolan eller om man hjälpt till hemma så kan det leda till en osund prestationscirkel.

Alla människor har rätt att bli älskade för sin personlighet inte för sina prestationer. Många av dagens stressrelaterade sjukdomar kommer från vår jakt på positiva smekningar. Får vi inte ovillkorliga sådana blir nästa alternativ villkorliga - med ohälsa som följd.

Ingen vill bli älskad bara för att man är duktig. Men det är klart, om någon i din närhet kan ett riktigt spännande trick är det inte fel med lite beröm...

22

Vissa verkar leva helt perfekta liv. Men läs om ”Birgitta” på nästa sida.

23

Fallbeskrivning: BirgittaBirgitta var kvinnan alla andra kvinnor avundades. Hur lyckas hon inreda sitt hem så fint och hur hinner hon med allt från bjudningar och golfrundor till läxläsning med barnen?

Utifråm verkade Birgitta leva ett fullkomligt liv men själv tyckte hon att hon bara kämpade utan att få någonting tillbaka. Aldrig var det någon som tacka-de för att det var välstädat hemma eller att rabatterna hölls fria från ogräs…

Birgitta hade sällan tid att njuta. All hennes tid gick åt till att prestera för att förhoppnings få lite uppmärksamhet. De positiva bekräftelser hon faktiskt fick uppfattade hon inte utan tog till gnäll och gnat för att familjen verkligen skulle se hur mycket hon gör. Birgitta spelade gärna martyr.

Familjens respons blev att Birgitta var en tjatmamma. Ofta fick hon höra: ”Slappna av mamma, det är bara du som bryr sig om dammet!”. Det gjorde henne ännu mer frustrerad.

I samtalsterapin fick Birgitta upp ögonen för att hennes gnäll och tråkiga atti-tyd mot omgivningen blivit till en ond cirkel. Hon såg att hon omedvetet sökt negativ uppmärksamhet istället för positiv.

För att bryta mönstret började Birgitta be om positiva smekningar. Det kän-des ovant och obekvämt men var absolut nödvändigt för att kunna komma vidare i livet.

Ett exempel på hur hon gjorde var att fråga efter middagsmaten om det sma-kade gott. Birgitta unnade sig dessutom att slappna av och till exempel låta barnen visa vad de ritat på teckningstimmen i skolan istället för att snabbt rusa vidare och sätta in i diskmaskinen.

Sakta började Birgitta komma ur sitt destruktiva, negativa jag. Att barnen ville visa och prata just med henne och ingen annan var en bekräftelse så god som någon. Bara hon tillät sig att ta emot den. Klagandet och sökandet efter nega-tiva smekningar avtog successivt och ersattes med positiva smekningar.

Det saker i livet som är viktigare än rensade rabatter. Små mästerverk, till exempel.

24

Fallbeskrivning: KajsaLilla Kajsa var en lekfull och busig flicka med en fantastisk förmåga att regist-rera sin omgivning. Man kan nog säga att hon var som de flesta 1,5-åringar.

Hennes mamma och pappa umgicks ofta med andra barnfamiljer och Kajsa såg hur de vuxna tog hand om småbebisarna. De lyfte upp dem och bar om-kring på dem sa små snälla saker till dem.

Kajsa såg mönstret och ville därför själv gärna leka bebis. Rollen som bebis blev ett indirekt sätt för henne att uppmana omgivningen: ”Krama mig. Bär mig. Gosa med mig en stund!”.

Hennes föräldrar förstod leken och hennes intentioner och hjälpte henne att sätta ord på känslorna: ”Vill du att jag ska krama dig, Kajsa?” De nonchalera-de henne inte utan inledde ett samspel som gynnade Kajsas personlighetsut-veckling. Hon lärde sig att känslor är viktiga och att hon mer än gärna fick be om bekräftelse.

Fyll på i banken Man skulle kunna beskriva vårt behov av positiva smekningar som en bank vi bär på inom oss.

En del av oss har mycket pengar lagrade därför att de är bra på att ta emot smekningar. De kanske till och med har lärt sig hur man jagar kunder som vill sätta in pengar. De är rika och känner sig betydelsefulla – de är känslomässiga miljonärer!

Andra har nästan inga pengar alls eller är bankrutt. Kanske har de svårt att ta emot smek-ningar eller så är de blinda för dem som kommer och vill ”sätta in” på banken. Misstänksam-heten, eller säkerhetskontrollerna om du så vill, gör att det är omöjligt att fylla på kassavalvet med positiva smekningar.

De personerna har kanske negativa erfarenheter och litar inte längre på någon. Då är det bättre att avvisa än utsätta sig för risken att bli rånad på sina pengar – det vill säga att bli känslomässigt sårad.

Hur ser det ut i din bank? Kanske är det dags att fylla på lite. På nästa sida visar vi hur du enkelt själv kan få dig på mycket bättre humör.

Bli känslomässig miljonär! Det är sunt att ha känslor och det är sunt att våga tala om dem. Även om det innebär att ta risken att bli ignorerad, avvisad eller sårad.

Barn som tidigt lär sig uttrycka sina känslor och sätta ord på dem blir också bättre på att förstå sig själva och andra människors känslomässiga reaktioner.

25

AffirmationerEtt bra sätt att fylla på i banken är att ge sig affirmationer. Det är positiva på-ståenden som du skriver ner i presens och ger dig själv kontinuerligt under dagen. Ta gärna med dig dem eller sätt dem på en plats så att du ser dem ofta.

Du kan också spela in dina affirmationer så att du när som helt kan lyssna på små uppmuntringar. Som ett sätt att förstärka bilden av att du lyckas med nå-got som tidigare kanske var omöjligt. Eller varför inte ställa klockan/mobilen så att den ringer varje timme och påminna dig om hur bra/fin/duktig du är :-)

Det viktigaste med affirmationer är att de hjälper dig att komma vidare. Och tänka på att du är på god väg mot målet (även om det kanske känns långt bor-ta just nu). Längre fram i boken kommer det mer om affirmationer inklusive en praktisk övning.

Lär dig ge och ta emot För att vi ska må bra och vara nöjda med oss själva måste vi både kunna ge, ta emot, be om och avvisa uppmärksamhet. Att ge får väluppfostrade barn lära sig tidigt. Värre kan det vara att kunna ta emot eftersom det kan uppfattas som högfärdigt och att be om uppmärksamhet, ja det är nästan förbjudet…

Att avvisa är kanske inte så svårt om uppmärksamheten är positiv, till exempel en vissling över gatan från en beundrare. Om uppmärksamheten i stället innebär kritik kan det vara svårare. Kritik ska vi ju kunna ta emot utan att ta illa vid oss. Men det är inte alltid så lätt.

Genom att lära oss skapa balans mellan att ge, ta emot, be om och avvisa uppmärksamhet kan vi påverka hur vi mår. Den så kallade uppmärksamhetsprofilen nedan hjälper dig att skapa en bild över ditt sätt att agera.

Affirmationer är aldrig fel. Sätt upp på väggen så att du säkert ser dem.

26

Exemplet visar hur Ulla ser på sitt sätt att förhålla sig till olika sorters uppmärksamhet. Hon vet att hon ofta ger positiv uppmärksamhet i form av kramar, uppmuntran och lyssnande. Ulla vet också att hon sällan ger negativ uppmärksamhet.

Att ta emot negativ uppmärksamhet har Ulla desto lättare för. Hon tar den till sig och blir ledsen över att hon inte varit ”bra nog”. Å andra sidan har hon nästan lika lätt för att ta emot positiv uppmärksamhet men det är sällan hon vågar be om den.

Istället ber Ulla faktiskt oftare om negativ uppmärksamhet. Som till exempel genom att irri-terat ta på sig en arbetsuppgift trots att hon vet att den egentligen är en kollegas ansvar.

Ulla är också alltför hämmad för att våga avisa vare sig positiv och negativ uppmärksamhet. Hur gör du?

Övning 2: Din uppmärksamhetsprofilHur ser din uppmärksamhetsprofil ut? Kopiera mallen ovan (utan staplar) och följ 1 – 3 nedan. Berätta om resultatet i triaden och, om du vill, även i vår Facebookgrupp Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa.

1. Tänk på en viss händelse från den senaste tiden. Hur reagerade du? Rita först stapeln där du gav/tog emot mest uppmärksamhet och sedan stapeln där du gav/tog emot minst uppmärksamhet. Därefter ritar du de två sista staplarna. Fokusera på staplarnas inbördes förhållande, inte på exakt hur breda de är.2. Är du nöjd med din uppmärksamhetsprofil? Om du vill ändra något i ditt beteende är det en god idé att lägga mer uppmärksamhet just i det områ- det och göra en ny uppmärksamhetsprofil igen om ett par veckor. 3. OBS! Det är alltid lättare att öka på med positiv uppmärksamhet än att minska på negativ uppmärksamhet. Den senare minskar fö. automatiskt i takt med att du blir allt mer positiv.

Uppmärksamhetsprofil för väldigt snälla och generösa ”Ulla”. Hur ser din uppmärksamhetsprofil ut?

GE

TA EMOT

BE OM

AVVISA

NEGATIV POSITIV

10 • 9 • 8 • 7 • 6 • 5 • 4 • 3 • 2 • 1 • 0 • 1 • 2 • 3 • 4 • 5 • 6 • 7 • 8 • 9 • 10

27

Övning 3: Ditt önskediagramDet är inte alltid så lätt att förändra sitt beteende och smekningsmönster. Här är tre praktiska övningar baserade på din uppmärksamhetsprofil som hjälper dig på vägen. Gör dem själv nu och använd dem senare med dina klienter.

1. För att öka stapeln ”Ge positiv”: Tänk ut några personer som du ska ge mer uppmärksamhet under veckan. Anteckna deras namn för dig själv. 2. För att lyfta dig själv: Skriv något fint ord till dig och sätt på spegeln eller på jobbet. Skriv till exempel ”Så fin du är idag, sträck på dig!” eller ”Använd ditt vackra leende idag!”. 3. För att öka stapeln ”Be om positiv”: Försök identifiera dina känslor i olika situationer. Saknar du din familj när du är trött eller om du längtar efter närhet men vågar inte säga till din partner? Prova att föreslå till exempel ”Ska vi ta en promenad?”

Ser du din självbild? Självbilden växer fram under många år och är resultatet av samspelet med omgivningen. Kanske har du en otydlig bild av din egen självbild. Det är mycket vanligt för det kan krävas en hel del arbete för att verkligen se den.

Men när du blivit medveten om vilken bild av dig själv som du bär med dig kan du också förstå varför du känner exempelvis inre stress, uppgivenhet och kanske en allmän, svårbe-skriven olust.

Det är inte alltid du ser dig själv så som du kanske egentligen vill se dig. Att arbeta med sin självbild är nyttigt.

28

5. GROWSamtalsterapi kan drivas enligt olika metoder och tillvägagångssätt. Detta både vad gäller processen som sådan men även förloppet i den enskilda sessionen. I det här kapitlet får du inblick i den så kallade GROW-modellen som ofta används för att hjälpa klienten att se en väg framåt. Som ett stöd till agerande och handling.

GROW finns i sin tur i olika varianter beroende på i vilket sammanhang den används. GROW, som betyder ”växa” på engelska, är en förkortning där varje bokstav representerar ett steg i processen. Sedan har olika terapeuter lagt olika innebörd i bokstäverna men alltid med tan-ken att klienten ska tillägna sig ny kunskap och växa som människa.

Låt oss titta på hur en antal kända terapeuter använder GROW-modellen.

Terapeut 1. John WhitmoreI Whitmores modell börjar samtalsterapeuten med att ställa frågor som gör att klienten definierar ett mål (Goal). Därefter utforskar samtalsterapeuten och klienten nuläget (Reality) och identifierar vad som är verklighet och vad som är antaganden.

Nästa steg är att definiera alternativa möjligheter att möta utmaningen och nå målet (Options). Samtalsterapeuten och klienten utövar brainstorming och försöker hitta så många alternativa vägar framåt som möjligt.

Slutligen bestäms en tidsgräns för samtalsterapin, vilka resurser klienten be-höver för att komma vidare och klientens motivation för detta (When, What, Will) identifieras.

G. Goal (mål): Definiera mål, både för sessionen och på längre sikt.

R. Reality (verklighet/nuläge): Utforska nuläget.

O. Options (val): Hitta alternativa handlingsstrategier

W. When, What, Will (när, vad, vilja): Sätta en tidsgräns, beskriva behov respektive motivation.

REALITYWHEN WHATWILL

GOAL

OPTIONS

REALITYWHEN WHAT WILL

OPTIONS

GOAL

29

Terapeut 2. Max LandsbergLandsberg har skapat en egen metodik som bygger på GROW-modellen och kallar den för ”Samtalsterapi för ögonblickligt resultat”.

Landsbergs version av GROW-modellen påminner om Whitmores. Viktiga skillnader är att Landsberg menar att processen ska inledas med att fast-ställa ett långsiktigt mål (Goal) för klienten. Därefter vill han få in feedback från utomstående i steget verklighet (Reality) och utforska vilka möjligheter (Options) som kan vara tillgängliga.

Den stora skillnaden rör steg W som hos Landsberg står för Wrap up vilket betyder ”sammanfattning” och ofta upplevs som mer konkret och lättare att ta till sig. Med ”wrap up” menar Landsberg förpliktelser, identifiering av hinder samt planering.

G. Goal (mål): Mål med samtalet och ett långtidsmål för terapin som sådan.

R. Reality (verklighet): Plats för utvärdering, feedback från andra samt att man checkar av gjorda antaganden.

O. Options (val): Genomföra brainstorming för att hitta alternativ, erbjuda förslag och välja åtgärd (handling).

W. Wrap up (sammanfattning): Positiv förpliktelse att handla, identifiera möjliga hinder, planera steg för steg, sätta tidsgräns, enas om stöd.

REALITYWRAP UP

GOAL

OPTIONS

30

Terapeut 3. Myles Downey Downey kombinerar Whitmores och Landsbergs sätt att använda modellen. Men har dessutom tillfört ytterligare ett steg i modellen som han benämner Topic (ämne).

I Downeys modell börjar sessionen med att samtalsterapeuten definierar da-gens ämne (Topic) och ber sedan klienten att sätta upp ett mål för sessionen.

Därefter ställer samtalsterapeuten frågor som hjälper klienten att reflektera kring nuläget. Nästa steg är att leta efter alternativa möjligheter till lösning.

Till sist sammanfattar klienten genom att berätta vilka alternativ som känns bäst och hur de kan användas.

T. Topic (ämne): Vad vill du prata om idag?

G. Goal (mål): Vilket mål har du för den här sessionen?

R. Reality (verklighet/nuläge): Hur vill du beskriva nuläget?

O. Options (möjlighet): Vad kan du göra åt det? Alternativ?

W. Wrap up (sammanfattning): Vad ska du göra åt det?

TOPIC GOAL REALITY OPTIONS WRAP UP

31

32

Terapeut 4. Alan FineAlan Fine var klurig nog att ta ut ett eget patent på GROW-modellen. Kanske för att han använder den på lite annorlunda sätt. Ordvalen för de olika stegen är i stort sett samma som hos de andra terapeuterna men med skillnaden att Fine döpt om det sista steget till {the} Way forward (vägen framåt).

Fine identifierar GROW-modellen som en beskrivning av stegen i den en-skilda människans utveckling. Han menar att vi människor går igenom fyra kritiska steg i utvecklingsprocessen.

Stegen blir alltså: Mål (Goal), verklighet (Reality), möjligheter (Options) och vägen framåt (Way forward).

I varje steg möter vi utmaningar som är viktiga att ta tag i. Fine visar oss vilka våra vanligaste fel är under varje steg i processen och vill med detta påminna samtalsterapeuten om att vara extra uppmärksam.

G. Goal (mål). Utmaning: Vi kommer ingenstans eller vi löser fel problem.

R. Reality (verklighet). Utmaning: Vi vet inte vad verkligheten består av.

O. Options (val). Utmaning: Vi har för få möjligheter att fylla gapet mellan mål och verklighet

W. Way forward (vägen framåt). Utmaning: Vi har ingen klar mening om nästa steg eller så känner vi oss inte förpliktigade att ta det.

OBSTACLES - OPIONS REALITY

GOAL

WAY FORWARD

33

6. VÄRDERINGARVåra värderingar identifierar oss som människor och visar vad som är viktigt för oss. De påverkar vårt beteende och våra handlingar. Man kan säga att värderingarna represente-rar våra grundläggande principer och åsikter om allt i och runt våra liv och därför är det viktigt att du som samtalsterapeut har koll både på dina och på din klients värderingar.

Men vilken uppgift har egentligen en värdering? Dess funktion kan delas in i fyra bitar:

Värderingars funktion 1. Vara vägvisare för våra handlingar, åsikter och attityder.2. Som plan för konfliktlösning och beslut. Vad ska vi välja och hur ska vi lösa konflikter?3. Som motivation. Värderingarna är ofta drivkrafter bakom vårt beteende.4. Som grundpelare för självkänsla. Våra värderingar hjälper oss att upprätthålla och öka eller bid behov även återskapa vår självkänsla.

Viktigt att komma ihåg är att det finns olika typer av värderingar. Många är vi medvetna om att vi har och kan sätta ord på – så kallade öppna värderingar. Andra är vi ofta inte medvetna om och de kallas därför dolda värderingar.

Gemensamt för våra värderingar, öppna eller dolda, är att de styr vårt beteende. Dessutom rangordnar vi dem med hänsyn till hur viktiga de är för oss. Vi sätter dem i vår värderings-hierarki.

Våra värderingar hör intimt samman med grundläggande behov i livet. Dit hör till exempel: mat, bostad, kläder, trygghet, gemenskap etc. De hör också samman med inlärning över tiden.

Våra värderingar hör också samman med den process som innebär att vi över tid påverkats av vår omgivning, som exempelvis familj och vänner, skola och arbetsplatser och den kultur vi vuxit upp i. Allt detta ger oss de erfarenheter som gör att vi kan dra slutsatser som i sin tur formar våra värderingar.

Modellen Isberget (se nedan) är ett bra sätt att tydliggöra våra värderingar. Här syns öppna värderingar, motiv för handling och våra dolda värderingar. De senare gömmer sig under vattenytan - osynliga för världen runt omkring och ofta även för oss själva.

Däremot är våra motiv för handling, våra öppna värderingar och handlingar - som ligger ovanför vattenytan – synliga både för oss själva och för alla runt omkring.

De dolda värderingarna är intressanta. De visar sig i form av våra handlingar och i motiven för vissa saker vi gör men varken vi själva, eller någon annan, har något medvetet förhållande till dem. De dolda värderingarna helt enkelt bara finns.

34

Men tittar vi lite noggrannare på våra handlingar kan vi ofta ändå spåra upp dolda värdering-ar och på så vis få ett mer medvetet förhållande till dem. ”Varför gjorde jag just så?”

Vidare finns det handlingar vi utför som inte bygger på våra värderingar. Vi mår dåligt för något vi gjort men förstår inte riktigt varför vi gjorde just så. Särskilt inte eftersom just den handlingen egentligen är något som går emot våra känslor.

Det kan till exempel vara att lämna ifrån sig en dåligt skriven rapport till chefen. Även om man annars alltid brukar göra sitt allra bästa.

Att då se på sin egen handling och upptäcka en värdering som egentligen funnits hela tiden kan upplevas som en stor lättnad. På så vis kan man få insikt i varför vissa handlingar vi utför går väldigt lätt att få gjorda medan andra leder till frustration. Kanske känns det som om de strider mot vår inre övertygelse - mot våra dolda värderingar.

Motiv förhandling

Öppna värderingarSynligt

OsynligtDolda Värderingar

Modell: Isberget visar våra öppna och våra dolda värderingar. De senare är vi inte medvetna om, de bara finns men styr ändå våra handlingar. Men genom lite övning går de oftast ändå att identifiera.

35

7. Ditt livs viktigaste kontraktEn bra inledning på samarbetet mellan samtalsterapeut och klient är att skriva ett så kallat kontrakt. Det är anteckningar som beskriver vilka mål klienten vill nå och vilka förändringar som krävs för att komma dit. Därefter tar såväl du som samtalsterapeut och din klient ansvar för att föra processen vidare. Det vill säga att ni arbetar er vidare mot målet. Men först ska du prova att skriva ett eget kontrakt som du redovisar i triaden och, om du vill, berättar om i vår Facebookgrupp Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa.

Det viktigaste med ett kontrakt är att det hjälper klienten att sluta fokusera på sina problem och istället se framåt mot målet för förändringen. Att sätta fokus på det som ska bli bättre. Kontraktet kan justeras om förutsättningarna skulle ändras men utgör ändå alltid ryggraden i processen och samarbetet mellan klient och samtalsterapeut.

Ett kontrakt är också ett tydligt bevis på att klienten accepterar att hon själv är ansvarig för sitt liv. Det ingår nämligen att underteckna kontraktet. Och det gäller både samtalsterapeut och klient.

Kom ihåg att ett kontrakt ska skrivas i positiva ordalag och vara mycket konkret. Det ska vara skrivet med ett enkelt, lättfattligt språk. Helst så att ett barn kan förstå det.

Målet ska vara realistiskt. Det betyder att det ska vara möjligt att nå med hänsyn till klientens tid, arbete, familjesituation etc.

Prova nu hur det känns att gå in i klientrollen och själv skriva ett kontrakt!

Övning 4: Ett kontrakt med... 1. Löfte om tystnadsplikt mellan parterna.

2. Mål och syfte med samtalsterapin.

3. På vilket vis målet blir positivt för klienten.

4. Hur förändringsprocessen påverkar klienten.

5. Hur terapeut respektive klient ska bidra (till processen).

6. Målbeskrivning (så att ni vet när målet är uppnått).

7. Vad ni ska göra för att uppnå målet.

8. En tidsplan för att uppnå målet.

9. Utvärdering av resultatet.

36

Försök att vara så specifik som möjligt i kontraktet. Undvik till exempel att skriva ”X ska springa träningsrundan fortare” utan skriv stället att ”X ska springa träningsrundan på under 25 minuter”. Då är målet tydligt både för klienten och för omgivningen.

Gå också igenom vilket pris klienten kan tänka sig att betala för att nå sitt mål. Det vill säga vilka konsekvenser man är beredd på. Det kan handla om pengar, tid, engagemang, avstånds-taganden, uppbrott och att stå upp mot olika rädslor.

Ett stort pris att betala kan vara att klienten måste byta arbete för att nå sitt mål. Ett mindre pris kan vara att byta ut de goda gräddsåserna mot mer grönsaker för att komma igång med att äta nyttigare. Är klienten beredd att betala priset finns det stora chanser att lyckas. Annars är det oftast inte idé att ens försöka.

Klienten bör skriva ner vilka åtgärder som måste vidtas för att nå målet. Även åtgärderna ska vara tydligt formulerade så att det går att checka av om de följts eller inte.

Är målet att umgås mer med familjen så kan åtgärderna vara 1) att inte spela golf med kom-pisarna varje helg 2) att planera in en gemensam utflykt varje månad eller 3) att skapa ett nytt gemensamt intresse för hela familjen.

Kom ihåg att välja är att försaka. Att säga ja till en sak innebär att säga nej till något annat.

En hund kan vara ett trevligt sätt att samla familjen... ... Men kan innebära mindre golf med vännerna.

37

8. TriggerAtt välja en trigger som en påminnare är ett användbart knep inom samtalsterapin. Tanken är att klienten ska påminnas om sina värderingar, mål och visioner genom bestämda föremål som man ser i vardagen. Så kallade triggers.

Klienten väljer själv en eller flera triggers som ska hjälpa till att hålla en viss tanke, eller må-let, levande. Det kan vara ett visst musikstycke, en tavla, en post-it lapp på badrumsspegeln, ett bokmärke, ett varför inte ett tecken man gör med fingrarna*. Det viktigaste är att klienten ofta kommer i kontakt med sin trigger och vet vad den innebär.

När klienten valt trigger är det dags att bestämma vilken reaktion som eftersträvas. Det vill säga vad klienten ska se/höra/känna.

Meningen är att klienten medvetet ska koppla samman triggern med ett önskat beteende eller en association. Triggern blir alltså ett verktyg som hjälper klienten att hålla rätt kurs mot sina mål. En liten nyttig påminnelse innan vi rusar vidare i vardagen.

*Idrottspsykolog Lars-Eric Uneståhl lärde en gång Heléne att skapa en egen trigger med tummen och pekfingret. Just så gör många idrottsmän inför stora tävlingar. Till exempel ”omotiverade” handrörelser som ska skärpa koncentrationen och ge en liten extra skjuts.

Checklista för trigger 1. Använd en fysisk trigger för att behålla det du vill i tankarna.

2. Identifiera positiva triggers där du ser dem ofta, till exempel i köket eller på jobbet.

3. Umgås gärna med människor som påminner dig om önskat beteende. De bli en bra trigger.

En bra trigger. En god trigger. Goda vänner är bra triggers.

!

38

Övning 5: TriggerBe din klient anteckna fem negativa tankar som förekommer inför en utmaning. Som i fallbeskrivningen ovan. Föreslå att klienten byter ut de negativa tankarna mot positiva, antecknar dem och att man hädanefter tänker på dem när man ser sin trigger.

Klienten ska sedan upprepa de positiva påståendena kontinuerligt så att de efter ett tag framstår som verkliga (i klientens inre). OBS! Tänk på att positiva tankar alltid ska skrivas i presens.

Vilka negativa tankar skulle du vilja byta ut mot positiva? Gör övningen på dig själv inn-an du ger dig in i triaden och kollar dina kamrater. Om du har lust får du gärna berätta hur det gick i vår Facebookgrupp Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa.

Som trigger väljer Patrik en bild på Dalai Lama som han sätter upp på väggen på konto-ret. När han tittar på bilden kommer han ihåg att kunderna lyssnar på hans väl genom-tänkta tankar och förslag. För att ytterligare stärka sig i kundsituationen, och skapa en positiv påminnelse, väljer Patrik att även hänga upp en tavla i konferensrummet. Men det blir ett vanligt vackert landskapsmotiv.

Fallbeskrivning: PatrikKlienten Patriks arbete innebär många kundmöten. Men han känner att kunderna ofta inte respekterar hans synpunkter och tycker att mötena är obehagliga. Samtalsterapeuten ber Patrik att lista sina negativa tankar och ersätta dem med positiva. Patrik får även i uppgift att hitta en trigger som påminner honom om de positiva tankarna.

Så här kände Patrik:

Negativa tankar: 1. Jag känner obehag inför kundmöten.2. Ingen lyssnar på mina förslag.3. Min dåliga mötesteknik hindrar min karriär.4. Jag får aldrig tillfälle att visa vad jag kan.5. Jag får leva med att vara dålig på kundmöten.

Så här sa terapeuten till Patrik att tänka istället:

Positiva tankar:1. Jag känner förväntan inför kundmöten2. Kunderna lyssnar på mina väl motiverade förslag.3. Mitt förhållningssätt i möten gillas av kunderna.4. Kunderna förstår och uppskattar min kompetens.5. Jag är bra och blir bara bättre och bättre på kundmöten.

39

9. Så fungerar samtalsterapi

Hjälp inför gruppmöte och handledning För att bli certifierad krävs bland annat att du varit med på handledning tre gånger. Här övar du samtalsterapi på en kamrat i gruppen under tio minuter medan en annan kamrat är ob-servatör och passar tiden. Dessutom är en eller två lärare med och ger feedback.

Som en hjälp att hitta rätt förhållningssätt återger vi här en typisk terapidialog. Vi har en samtalsterapeut ”ST”, en klient ”K” och en observatör ”O”.

– Hej och välkommen ”K”! Hur står det till?

– Jo tack, det mesta är bra.

– Fint. Är det något särskilt du vill prata om idag?

– Jo jag skulle vilja börja träna igen. Men jag skjuter på det...

– Ok, då blir träning ämnet för dagens samtal. Vad hindrar dig från att komma igång?

– Ingenting egentligen… Men det blir inte av.

– Hm. Vad ska vi då sätta för mål just för dagens samtal?

– Jag vill hitta något som hjälper mig igång. Funkar det som mål?

– Ja det är ett bra mål. Berätta vad du gör istället för att träna.

– Tja, inget speciellt. Hänger på Facebook, kanske.

– Det låter ju också ganska trevligt. Men är det tillräckligt trevligt?

– Nej! Jag hatar när timmarna går utan att jag fått gjort det jag tänkt mig.

– Vad krävs för att du ska skippa FB och börja träna istället?

– Kanske om det blev enklare att gå till gymmet.

– Varför är det inte enkelt?

– Jag måste hem och hämta träningskläderna innan jag går till gymmet.

– Varför måste du hämta träningskläderna?

– För att jag inte har med dem på jobbet… Men det skulle jag ju kunna ha…

– När kan du ta med träningskläderna till jobbet?

– Det kan jag göra imorgon!

– Då bestämmer vi det. Att du tar med dina träningskläder till jobbet imorgon.

K:ST:

40

– Javisst. Jag ska lägga fram dem vid dörren så jag inte glömmer.

– På en skala från 1-10, hur motiverad är du nu att börja träna?

– Omkring en sexa.

– Hur kan du höja motivationen till sju?

– Kanske om jag tänker på fördelarna med att träna…

– Då kan du väl räkna upp fördelarna nu.

– Tja… Jag blir starkare och orkar mer. Mår bättre helt enkelt.

– Hur skulle du kunna påminna dig om det?

– Jag har ett fint foto där jag kör yoga med träningskläderna på. Jag tycker om att titta på det.

– Vilken bra trigger! Hur kan du göra så att du ser det lite oftare?

– Kanske ha det på jobbet. Sätta upp det på datorskärmen.

– Hur kommer du känna dig när du ser fotot?

– Glad och motiverad, tror jag.

– Hur tar den positiva energin dig ända in i gymmet?

– Den kanske kan hjälpa mig att övervinna latheten.

– Bra! Sammanfatta nu vad vi kommit fram till idag.

– Imorgon ska jag ta med träningskläderna och det fina fotot till jobbet.

– Härligt! Har vi nått målet för idag?

– Ja! Målet var ju att jag skulle hitta ett sätt att komma igång med träningen.

- Hur motiverad är du nu, på en skala från 0-10?

– Det är nog en åtta!

– Bra, då får du berätta nästa vecka om du kom iväg till gymmet.

– Tack, det var ett bra samtal. Fint att du ”ST” fortsatte att ställa frågor så att ”K” själv skulle komma på en möjlig lösning. Därför var det så bra att du ställde öppna frågor. ”K” kunde inte bara svara ja eller nej. Det verkade faktiskt som om du, ”K”, innerst inne nog själv visste hur du skulle kunna underlätta för att komma igång och träna…

Så här jobbar en samtalsterapeut. Ni sätter upp ett mål för samtalet och du hjälper klienten att själv hitta svaren. Mot slutet av samtalet sammanfattar klienten vad ni bestämt. Eftersom klien-ten själv kommer med lösningen, och får uttala den flera gånger, är det mer troligt att den verkli-gen genomförs. När du möter din provklient eller en skarp klient varar samtalet i ca 45 minuter.

O:

41

10. Lyckade relationer Det är i samspel med andra människor vi utvecklas. Det gäller inte minst en klient som tar med de insikter och erfarenheter man får sig till livs i arbetet med sin samtalsterapeut. Detta är kunskaper man har nytta av i situationer tidigare kanske svåra att hantera.

Utveckling genom samspel människor emellan gäller även inom organisationer. Framgångs-rika företag kännetecknas ofta av ett klimat som bygger på hög motivation, tillit och glädje, idérikedom och medverkan.

Låt oss titta på två exempel på människor som utvecklas genom att ta bättre vara på sina relationer. Det ena gäller relationer inom familjen medan det andra rör nya möjligheter i arbetslivet.

Typiskt lyckad relation.

42

Fallbeskrivning: StinaStina är 45 år och har arbetat som läkarsekreterare under hela sitt arbetsliv. Hon är gift med Göran och har två barn i övre tonåren. Stina har det bra ekonomiskt och socialt men känner att hon vill ha ut mer av livet. Riktigt vad vet hon inte.

Vad hon vet är att hon upplever slentrian på jobbet, att hennes barn inte behöver henne lika mycket som när de var små och att förhållandet till Gö-ran inte känns spännande längre.

Föräldrarollen har varit en stor gemensam faktor i Stinas och Görans för-hållande. Nu när barnen börjar bli vuxna känner hon sig inte längre sedd av sin man. Just det ser hon som det största problemet.

Stina ger sig heller inte tid med att träna vilket hon annars alltid varit noga med. Nu har hon blivit överviktig och det späder på känslan av hopplöshet. Livet känns förutsägbart och enformigt. Stina har helt enkelt kört fast.

Genom samtalsterapi får Stina chans att fördjupa sig i hur hon faktiskt uppfattar relationen till sin man. Samtalsterapeuten frågar om hon låter Göran känna sig sedd och bekräftad. Till sin förvåning upptäcker Stina att inte heller hon ser sin partner i relationen. Hon får insikt i hon också har del i problemet.

Focus ligger nu på att se hur Stina vill att livet ska se ut i framtiden och att arbeta med målbilden så att den blir en naturlig del av Stinas tankar. Sam-talsterapeuten och Stina sätter upp delmål som hon kan förverkliga.

Stina ska börja jobba aktivt på relationen både till sin man och till sig själv. Samtalsterapeuten och Stina kommer gemensamt fram till en handlings-plan där Stina ska ta ett antal steg som leder henne i rätt riktning.

Stina börjar avsätta kvalitetstid för sig och Göran. Hon ser till att bjuda på en god middag med levande ljus varje fredagskväll när hon kommer hem tidigt och barnen är ute med sina kompisar. Minst en gång i månaden går hon och Göran också på bio.

Stina börjar må bättre av att ta initiativ och bjuda mer på sig. Samtidigt tar hon tag i sin träning och börjar gå på Friskis & Svettis.

När Stina vaknar upp och börjar ta för sig av livet händer också något med Göran. Det visar sig att han har samma behov och önskemål i förhållandet som Stina.

Resultatet av samtalsterapin är att Stina och Göran nu kan komma tillbaka till varandra känslomässigt. De börjar göra saker tillsammans och njuter av varandras sällskap. Förhållandet blommar upp!

43

Fallbeskrivning: JonasJonas var en nyfiken liten pojke. Han ville alltid hjälpa pappa att tvätta bilen på uppfarten till huset, räfsa löv i trädgården och rensa ogräs. Han ville verkligen hjälpa till. Men pappa ville oftast inte ha hjälp utan blev mest irriterad och tyckte att Jonas var till besvär. Det slutade oftast med att Jonas skickades in att leka istället.

I vuxen ålder fick Jonas en stämpel om sig att vara ovillig att ta egna initia-tiv på jobbet. Han skötte sitt jobb i den mening att han gjorde som han blev tillsagd men inte mer - fast han nog hade kompetens för det.

Att hjälpa till och föreslå nya lösningar inom sitt arbetsområde var inte att tänka på, ingen skulle ändå uppskatta hans goda vilja. Alltså lät han bli. Det gjorde att Jonas inte kom vidare i karriären.

I samtalsterapin blev Jonas medveten om sitt livsmanus (se nästa kapitel). Det är ingen mening med att ta egna initiativ, det hade han ju fått lära sig som liten och skrivit in i sitt livsmanus.

Han började skriva ett nytt livsmanus genom att sätta initiativkraft på job-bet som ett stort mål i samtalsterapin. Med nya strategier för livet kunde han överraska sina medarbetare och chefer genom att föreslå stora förbätt-ringar i produktionsprocessen på företaget där han arbetade. Ja han blev nog lite överraskad själv också.

Detta gjorde att han blev sedd och bekräftad på ett nytt sätt av sina kolleger. Han tog sig helt enkelt en ny roll i sitt nya livsmanus.

Exemplen ovan (Stina och Jonas) visar att det går att ändra på sin situation. Även om vissa föds till bättre förutsättningar än andra är det du och ingen annan som regisserar ditt liv. Du kan alltid välja nya vägar in framtiden oavsett hur livet har varit fram till nu.

För att sätta dig i regissörsstolen, om du förstår hur vi menar, är det viktigt att känna till vad som styr ditt livet och faktiskt har styrt det ända sedan du var liten. Vi ska titta på mer på det i nästa kapitel.

44

11. Våra jagtillstånd Inom transaktionsanalysen (TA) menar man att vi redan som barn, innan sex års ålder, har stakat ut de väsentligaste delarna av våra liv. Detta kallas inom TA för vårt livsmanus.

Som barn har vi omedvetet registrerat hur vi ska agera för att få uppmärksamhet, kärlek eller annan typ av bekräftelse. Vi har utarbetat föreställningar om vem vi kan lita på och våra möjligheter att lyckas med olika saker. Därifrån skapar vi våra livsstrategier – vi har skrivit vårt livsmanus.

Kanske känns tanken skrämmande eller så tycker du att det låter bra. Det beror på hur ditt liv som vuxen ser ut. Men kom ihåg att det (ditt liv) alltid går att ändra på.

Under tonårstiden bearbetar vi vårt livsmanus och nyanserar rollerna, situationerna och kommande scener i livet. Efter tonåren blir det svårare att ändra sitt livsmanus. Livsmanuset har blivit vår identitet och trygghet.

Just tryggheten driver oss att ständigt tolka omvärlden så att den överensstämmer med den tolkning vi gjorde när vi var små. Därför tycks vi alltid hamna i samma situationer, alltid an-passa vårt beteende gentemot olika människor på samma sätt eller alltid träffa partners med liknande egenskaper.

”Jag råkar alltid ut för samma saker hela tiden!”

Vilken märklig slump, tänker du kanske. Men det är faktiskt ingen tillfällighet. I själva verket har vi omedvetet iscensatt det vi tror ska hända. Vi har upprepat barndomens strategier för att möta vuxenvärldens problem. Vi är bara inte medvetna om det.

Genom att bli just medveten om ditt livsmanus har du möjlighet att skriva en ny version av det. Du kan byta ut gamla, inte fungerande strategier mot nya som leder dig i en annan riktning. Med ett nytt livsmanus skapar du nya mål och strategier som kan leda dit du vill komma.

För naturligtvis kan vi ändra på oss. Vi kan sluta röka. Vi kan börja motionera och äta nytti-gare om vi är i dålig kondition. Eller så kan vi förändra vår personlighet. TA ger oss verktygen för detta - till exempel genom att visa hur vi rör oss mellan olika så kallade jagtillstånd.

- Förälder-jagtillstånd: Vi imiterar vuxenförebilder vi hade som barn. - Vuxen-jagtillstånd: Vi agerar rationellt eller med eftertanke. Det viktigaste jagtillståndet. - Barn-jagtillstånd: Vi agerar känslostyrt.

Vi ska titta på människans tre jagtillstånd mer i detalj på kommande sidor. Där ska vi även studera två stereoptyper - Charmkutten och Surpuppan - samt en person som är lite mer som folk är mest: den snälle och omtänksamme Stefan (i bildtexten på sid 46).

45

Checklista för jagtillståndInom TA talar man om våra tre olika jagtillstånd som ett sätt att se vad som ligger till grund för hur vi agerar, tycker och tänker. Jagtillstånden skiljer sig åt i fråga om känslor, tankar och beteenden* och delas upp i förälder-, vuxen och barn-jagtillstånd med underrubriker.

När vi är i något av våra barn-jagtillstånd agerar vi utifrån känslor och tankar som vi styrdes av som barn. Eftersom barn styrs av känslor är det också främst känslor som vi uttrycker i vårt Barn-jagtillstånd.

När vi är i vårt Vuxen-jagtillstånd agerar vi utifrån erfarenheter och förmågor vi skaffat oss som vuxna människor. Därför att detta det viktigaste jagtillståndet. I Föräldra-jagtillstånden, däremot, styrs vi av känslor och tankar som kommer från föräldragestalter i vår barndom. Vi tar efter och imiterar så som vi minns deras sätt att handla i olika situationer.

Under en vanlig dag växlar vi mellan olika tillstånd beroende på vilken situation vi befinner oss i. När vi blir medvetna om våra jagtillstånd kan vi iaktta oss själva och andra och samti-digt dra slutsatser om vilken del av oss som agerar just här och nu.

Vi är fria att när som helst byta jagtillstånd. En mogen och välfungerande person har tillgång till alla delar av sig själv och kan använda dem ändamålsriktigt.

Tänk på din bekantskapskrets – vilka roller intar ni när ni träffas och umgås? Hur är det på din arbetsplats? Vilket jagtillstånd intar du oftast? Hur fungerar du i konflikter? Det kan faktiskt vara riktigt spännande att identifiera och upptäcka.

OBS! De olika tillstånden är begrepp för att våra illustrera tanke- och handlingsmönster. De har inget att göra med ålder eller verkliga roller i livet. Därför kan vi agera som barn även om vi är vuxna eller förälder även om vi nu inte skulle ha barn.

*Med beteende menas även ansiktsuttryck, ordval, röstläge, rörelser, kroppsställning samt förmåga att uppfatta stämningar.

Styrs vi av känslor och tankar vi snappat upp från föräldragestalter i vår barndom. Vi tar efter och imiterar deras sätt att handla i olika situationer.

Agerar vi utifrån de erfarenheter och förmågor vi skaffat oss som vuxna människor. Vi agerar rationellt och genomtänkt.

Agerar vi utifrån de känslor och tankar vi styrdes av som barn. Eftersom barn är känslostyrda är det också främst känslor som vi uttrycker vårt barn

a. KritiskFörälder= cynisk och nedvärderandeb. OmvårdandeFörälder= omtänksam

Vuxen = agerar här och nu

a. AnpassatBarn = följer regler och strukturerb. NaturligtBarn = kreativ och fokuserad

I förälder-jagtillstånd

I vuxen-jagtillstånd

I barn-jagtillstånd

F

V

B

46

12. Stereotyper och du För att exemplifiera hur vi skiftar stämningsläge och hoppar mellan olika jagtillstånd bero-ende på situation tar vi en titt på ett par överdrivna stereotyper som du säkert delvis känner igen: Charmknutten och Surpuppan.

Stereotypen Charmknutten seglar genom livet med ett leende på läpparna. Han charmar alla i sin omgivning, både kvinnor och män, gamla som unga. Mest av allt charmar han sig själv. Självförtroendet lyser som en gloria. Därför lägger Charmknutten ytterst lite energi på att uppträda i jagtillståndet Omvårdande Förälder. Hur andra mår är inte hans problem.

Det är troligt att Charmknutten oftast lägger mer energi som Kritisk Förälder. Charmknutten vill ju gärna tala om för andra hur saker och ting ligger till. Och Charmknutte som han är kan han övertyga andra bara just genom att vara charmig.

Charmknuttens stapel för Vuxen-jagtillståndet är hög. För även någon sällan säger emot ho-nom älskar han utmanande, intellektuella samtal. Han resonerar logiskt samtidigt som han frenetiskt söker svar som ger nya insikter om livets gåtor. Charmknutten är ansvarsfull och hjälper gärna andra – när han har tid och lust.

Högsta stapeln får hans jagtillstånd som Naturligt Barn. Spontanitet, lekfullhet, energi och närvaro i nuet är nämligen Charmknuttens egenskaper i ett nötskal.

Stapeln för jagtillståndet Anpassat Barn finns knappt. Skulle Charmknutten bemöda sig om att anpassa sig till andras krav? Nej, som Charmknutte får han ändå oftast som han vill.

Så över till Charmknuttens motsats: Surpuppan. Stereotypen Surpuppan släpar sig genom livet som om det vore en Golgatavandring. Om allt är bra undrar Surpuppan ändå vad som är fel och vem som är skyldig till det. Därför hamnar Surpuppans överlägset hösta stapel ovan-för jagtillståndet Kritisk Förälder.

Surpuppan har alltid rätt. Är något fel vet han vem som ligger bakom och låter gärna den skyldige få höra det. En dag utan att klaga är en dålig dag. Jagtillståndet Omvårdande Föräld-er finns inte. ”Ingen bryr sig om mig, varför skulle jag bry mig om andra?” Surpuppans sta-pel för jagtillståndet Vuxen är däremot högre. Surpuppan saknar inte förmåga till att tänka rationellt – inte när det gäller sitt eget ”välbefinnande”.

Stapeln för det jagtillståndet Anpassat Barn är lägre. Surpuppan anpassar sig knappast till omgivningens förväntningar, snarare tvärtom. En liten dispyt livar alltid upp! Stapeln för jagtillståndet Naturligt Barn blir ungefär jämnhög med Vuxen-jagtillståndet.

Surpuppan går mycket på känslor och reagerar spontant genom att bli sur. Detta är ett sätt att rädda dagen för Surpuppan.

Ingen av oss är sannolikt 100 procent charknutte eller surpuppa. Men genom att bli medve-ten om vissa karaktärsdrag är det lättare att ändra eller anpassa sitt beteende, om så önskas.

47

Övning 6: Se dina jagtillstånd - EgogramHur har du växlat mellan jagtillstånden idag? Tänk efter noga på det som hänt och hur du reagerat och rita in dina staplar i ett Egogram enligt nedan. Övningen hjäl-per dig att se hur förhållandevis mycket tid du tillbringat i respektive jagtillstånd.

Gör så här:

1. Se exemplet nedan och rita en vågrät linje mitt på ett A4-papper.

2. Skriv ”V” i mitten, under linjen. Detta står för ditt rationella, problemlösande Vuxen-jagtillstånd. Det som vi vanligtvis utgår från.

3. Rita en stapel ovanför ditt ”V”. Stapeln visar hur stor del av dagen som du är i ditt vuxen-jagtillstånd.

4. Skriv ”KF” längst till vänster under linjen. Det står för ditt Kritisk Förälder-jagtillstånd. Rita en motsvarande stapel ovanför.

5. Mellan ”V” och ”KF” skriver du ”OF” för ditt Omvårdnande Förälder-jagtillstånd. Rita en motsvarande stapel ovanför.

6. Till höger om ”V” skriver du ”AB”. Det står för ditt Anpassat Barn-jagtillstånd. Rita en motsvarande stapel ovanför.

7. Längst till höger skriver du ”NB”. Det står för ditt Naturligt Barn-jagtillstånd. Rita en motsvarande stapel ovanför.

8. Är du nöjd med förhållandet mellan dina olika jagtillstånd? Är det någon stapel som du vill fylla på med energi i? Anteckna i så fall tre saker som du kan göra för att åstadkomma detta. Diskutera övningen i triaden och, om du vill, även i vår Facebookgrupp Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa.

KF OF V AB NB

Detta Egogram är för Stefan som är både snäll och omtänksam. Han lyssnar gärna på andras önskningar vilket syns på den höga stapeln för Omvårdande Förälder (OF). Däremot är Stefan sällan i jagtillståndet Kritisk Förälder (KF) vilket gör att han ibland framstår som lite naiv. Han har ändå en stark vuxenenergi (V) och anpassar sig gärna efter regler och strukturer (AB) men är också kreativ och därför mycket i jagtillstån-det Naturligt Barn (NB). Även denna övning kommer från transaktionsanalysen.

48

Mer om affirmationer Affirmationer kommer från engelskans ”affirmation” som betyder bekräftelse och är posi-tivt laddade ord och meningar som du själv låter dig ta del av. Du kan säga dem tyst inom dig, ropa dem högt (till exempel i bilen) eller skriva ner dem på Post-it lappar och sätta upp lite varstans. Just upprepningen är viktig.

Om det funkar? Jo, du påverkar nämligen i ditt undermedvetna. Det kan inte uppfatta skillnaden mellan det du föreställer dig och det du faktiskt gör. Alltså kan du intala dig att du till exempel absolut kommer att klara att cykla en mil på 30 minuter och sedan kanske (nästan) gå i land med uppgiften.

Detta kallas mental träning och har många likheter med den så kallade placeboeffekten. Den mänskliga kroppen kan sätta fart på processer som påverkar hälsa och sjukdomstill-stånd bara på grund av att vi faktiskt tror att vi kommer att märka skillnad och bli bättre.

Här är några förslag på affirmationer som gör gott: Jag mår allt bättre dag för dag.

Jag är en positiv och glad människa.

Jag kan hantera alla situationer jag ställs inför.

Jag tycker om mig själv.

Jag njuter mer och mer av livet.

Jag är full av energi och kreativitet.

Jag har en fin relation till min familj.

Jag älskar att träna min kropp.

Jag är frisk och stark.

Jag är lugn och optimistisk inför framtiden. Jag respekterar mig själv och andra.

Övning 7: Dina affirmationerSkriv ner tre affirmationer som rör just dig och din situation.

1.

2.

3.

Skriv nu ner dina tre affirmationer upprepade gåner så att de fyller ett A4-papper. Säg dem högt för dig själv. Säg dem till din spegelbild på morgonen. Rita tre sym-boler och skriv dina affirmation under dem. Diskutera övningen i triaden och, om du vill, även i vår Facebookgrupp Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa.

49

13. Skapa en digital samtalsrelation Samtalsterapi utgår alltid från den gyllene regeln inom TA: jag är OK, du är OK. Samtalstera-peuten och klienten möts alltså på samma nivå. Det är nödvändigt för att skapa en samtals-relation som leder till att processen kommer igång.

Nödvändiga komponenter i samtalsrelationen är:

Tystnadslöfte: Samtalsterapeuten har inget formellt krav på tystnadsplikt men för att arbetet ska fungera är det viktigt att utlova och hålla sekretess.

Förtroende: Kommer delvis från ovanstående. Förklara att du litar på klienten och be klienten att lita på dig.

Uppriktighet: Som samtalsterapeut får du inte slingra dig utan måste våga ställa frågor om sanningen som klienten kan uppfatta som ”jobbiga”. Klienten måste dessutom verkligen vilja ha en förändring. Är ni inte ärliga med detta når ni inte målet.

Öppenhet: Uppmana klienten att inte dölja sammanhang eller fakta och lova att du agerar på samma sätt.

Engagemang: Uppmana klienten att se filmerna som ingår, göra Skypeövningar med dig samt dela sina insikter i klientgruppen på Facebook.

Mer om samtalsrelationen Tystnadsplikt I samtalsterapin diskuterar du känsliga saker med din klient som ingen utomstående ska känna till. Din klient berättar om sitt liv, sina tankar och åsikter. Därför är det viktigt att ni kommer överens om att allt som sägs och dryftas stannar mellan er. Detta även om du som samtalsterapeut inte har någon formell tystnadsplikt. Se till att klienten skriver ”sekretess” som en punkt i sitt kontrakt.

Förtroende Att bygga upp förtroende är både terapeutens och klientens ansvar. Det kan ta tid att bygga upp ett verkligt förtroende. Ofta börjar det med sådant som att hålla tider, leva upp till vad man lovat och följa den uppgjorda planen enligt kontraktet. Inga konstigheter alltså.

Uppriktighet Inom samtalsterapin måste båda parter hålla sig till sanningen. Om ni inte gör det blir processen meningslös. Det handlar inte om ta hänsyn till varandra eller att göra ett bra intryck utan om att uppnå målet ni bestämt. Så säg som det är. Och blir det tufft, var inte rädd för att fråga om klienten verkligen vill nå det utsatta målet eller om priset kanske är för högt och det är bättre att avbryta processen.

50

Öppenhet Processen går framåt om ni experimenterar med olika tankegångar och fantiserar fritt för att hitta okonventionella lösningar. Samtalsterapins grundstenar innebär att vi är trygga nog att tillåta oss ett och annat misstag och se det som ett steg i processen. Det gör också att vi vågar öppna våra sinnen.

Engagemang Som synes måste både terapeuten och klienten känna sig avslappnade och trygga med varandra. Annars kommer processen inte igång. Det är också viktigt att du förklarar att ni arbetar efter ett fastställt klientprogram: att klienten först ser film, sedan gör sin övning och därefter får terapi med dig.

Berätta att det ibland kan vara tufft för båda parter, att det handlar om att ge och ta, men att känslan när man uppnår sina mål ger lön för mödan. Nämn gärna också att samtals-terapin dessutom kan innehålla mycket skratt och glädje.

Som certifierad samtalsterapeut från e-Universitetet har du dessutom alltid möjlighet att hämta stöd i andras erfarenheter i vår Facebookgrupp Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa. Kom ihåg bara att du arbetar under tystnadsplikt.

Du möter din klient över nätet men arbetar enligt samma premisser som en samtalstera-peut med konventionell mottagning på ett fysiskt kontor.

51

14. Komplettera ditt kontrakt Klienten bör veta vad man vill med sitt liv. Vilka är målen? Vart är man på väg? Detta är saker som klienten ska ha tänkt igenom redan innan ert första möte. Även om du påmint om detta kan det hända att klienten inte lyckats formulera sina mål ordentligt. Då får du helt enkelt hjälpa du till att sätta dem på pränt. Kom ihåg: målen ska vara begripliga, positiva och konkreta.

Ett bra sätt att komma framåt är att använda sig av målbilder. Det vill säga att jobba med visualiseringar.

Tänk er att ni redan nått klientens mål. Börja bakifrån och fråga klienten hur det kommer att kännas efter att man med utmärkt resultat genomfört ett besvärligt möte eller något annat som man drar sig för. Hur ska andra känna och uppleva din klients insats?

När både du som terapeut och din klient kan se den bilden framför er är ni klara. Då ber du klienten redogöra för vad ni måste göra för att detta ska bli verklighet. Vilka insatser som krävs på vägen.

Just detta att kunna visualisera sina mål är vanligt inom idrotten. Snart sagt alla stora idrottare som stått överst på prispallen har upplevt situationen, och smakat på segern i förväg, i sina visualiseringar.

Klienten ska veta varthän man strävar. Du som samtalsterapeut hjälper till att visa vägen dit.

52

Så blir målbilden lättare att visualisera: Realistisk Målen ska vara rimliga att nå. Att ha som mål att göra en månfärd är sällan realistiskt. Däremot är det fullt möjligt att till exempel förbättra sin hälsa rejält.

Positiv Det ska kännas inspirerande och lockande att nå målet/målen och de ska formuleras som något positivt. Till exempel: ”En bättre hälsa kommer att göra mig till en piggare och gladare människa med en sundare inställning till hela livet.”

Konkret Det ska gå att se när klienten nått sina mål. Till exempel att man skaffat sig ett nytt jobb, gått ner i vikt, sänkt sitt kolesterolvärde eller att ha slutat röka. För att nå ända fram är det viktigt att göra en målplanering.

Målplanering: Huvudmål Vilket är målet med förändringsarbetet? Låt oss fortsätta på temat att klienten vill förbättra sin hälsa.

Delmål Vilka förändringar måste klienten i så fall genomföra för att nå fram? För en hälsosam livsstil kan delmålen vara att sluta röka, äta nyttigare mat och röra mer på sig.

Strategier Det behövs strategier och handlingsplaner för att nå delmålen. Här kan strategierna vara att undvika platser med rökare, läsa på om nyttig mat och att träna på gym.

Kom ihåg att arbetet med att uppnå de bestämda målen inte bara påverkar din klient utan även andra som finns i omgivningen. Det kan vara familj, vänner och arbetskamrater som direkt eller indirekt berörs.

Detta att fler påverkas av vad klienten gör kan ofta vara anledning att justera målet så att konsekvenserna blir bästa möjliga för så många som möjligt. Detta kan förstås vara ett ut-märkt mål i sig.

Som samtalsterapeut hjälper du klienten att se framtidsbilden. Är målet bättre hälsa kan du gärna måla upp delmålen att träna, fimpa eller äta mer grönsaker.

53

Övning 8: Konsekvenser för andraLåt din klient tänka igenom vilka konsekvenserna kan bli av att man uppnår sitt mål. Och då gäller det även hur detta påverkar personer i omgivningen. Övningen passar även för självsamtalsterapi. Hur svarar du om du för en stund tänker dig in i rollen som klient? Diskutera i triaden.

Detta vinner jag på att nå mina mål:

Detta förlorar jag på att nå mina mål:

Vem berörs av att jag når mina mål?

Detta vinner de på att jag når mina mål:

Detta förlorar de på att jag når mina mål:

Viktigt att tänka på: Hur påverkas omgivningen när din klient plötsligt får ny kraft och blommar upp?

54

Övning 9: MålNär klienten får precisera sina mål märks vad man egentligen vill uppnå med livet. Be klienten svara så noga som möjligt. Då visas det också om målen måste justeras. Sätt dig nu först in i rollen som klient och agera sedan även som samtalsterpeut när ni jobbar i triaden.

1. Jag vill nå följande mål:

2. När jag nått mina mål kan de resultera i att:

3. Vem är jag beroende av för att nå mina mål?

4. Jag behöver hjälp med: Av:

5. Vad kan jag göra för att de faktiskt ska hjälpa mig?

6. Hur vet jag att jag är på rätt väg?

7. Dessa händelser är ”bevis” på att jag är på rätt väg:

8. Vad* behöver jag för att nå mina mål?

9. Vad ska jag göra för att komma igång?

Nu:

Sedan:

Därefter:

* Till exempel tid och pengar, kunskaper och färdigheter eller kanske stöd från familj och vänner.

55

Mål – Quo vadis? Vi har redan diskuterat hur vi formulerar mål när vi skriver kontrakt. Det tål att upprepas och utvecklas. Hur väl du och din klient lyckas i förändringsarbetet beror i hög grad på:

Klientens egen motivation. Klienten måste verkligen eftersträva en förändring och vilja ge sig in i processen.

Kunskapen om sig själv. Klienten blir medveten om att gamla livsmönster inverkar på vår inställning till livet. Klienten har konstaterat och accepterat en förändringsprocess därför att de nuvarande strategierna inte fungerar. Klienten vet också att det går att byta strategier, genom att tänka annorlunda och värdera sin situation från en annan utgångspunkt. Fotnot: Quo vadis – latin för ”vart går du” efter aposteln och martyren Petrus fråga till Jesus efter återuppståndelsen.

Resultat En process mellan dig som samtalsterapeut med e-hälsa och din klient pågår normalt i tio veckor. Även om ni skulle vara tvungna att rucka lite på det har processen sitt natur- liga slut när målen för samtalsterapin är uppnådda. Då är det viktigt att göra en utvärde- ring och fråga er:

1. Uppnådde vi målen enligt kontraktet och målbilderna?

2. Var målbilderna tillräckligt konkreta för att vi ska kunna mäta om vi nådde målen?

3. Vad fungerade bra i processen och vad fungerade mindre bra – och varför? Efter bedömning och utvärdering kan ni tillsammans komma överens om det är lämpligt att identifiera nya mål och eventuellt starta en ny process.

Det är en underbar känsla när din klient på egen hand hittar biten som saknas i livet.

56

Övning 10: Livslinjen Livslinjen är en intressant och illustrativ övning som hjälper din klient att skapa en hel-hetsbild av sin situation. Låt klienten göra den för att komma underfund med hur alla* upplevelser och möten man haft genom åren påverkat och format personen så som man är idag.

Be klienten rita en tidsaxel som börjar med födseln och går fram till nutid och sedan fort-sätta med en streckad linje som representerar framtiden. Ovanför tidsaxeln anges viktiga positiva händelser i klientens liv och nedanför negativa, eller utmanande, händelser.

Under tidsaxeln anges även reflektioner om påverkan och lärdomar från de negativa hän-delserna. Låt slutligen klienten fylla i önskemål om framtiden (gärna saker som skulle vara spännande att uppleva). Och nu är det du som är klient. Hur ser din livslinje ut?

* Inte bokstavligt talat alla möten och upplevelser. Plocka ut dem som särskilt stannat i minnet.

Kärlekskris

Första kärleken Till USA

Skoltrött

Konstskola

Stressjuk

Karriär Egen firma ResaPOSITIVT Jag föddes

NEGATIVT

POSITIVT Jag föddes

NEGATIVT

(Exempel)

57

15. Kognitiv metod I Vi har redan nämnt det kognitiva arbetssättet på ett översiktligt plan. Här kommer en lite mer djupgående diskussion om hur du som samtalsterapeut med e-hälsa har nytta av metodiken i ditt arbete med klienter, detta gäller för både din provklient och dem du möter senare.

Kognitiv metod består framförallt i att samtalsterapeuten och klienten gemensamt skapar en serie systematisktstrukturerade upplevelser som ger klienten ett antal viktiga insikter:

• Attbliuppmärksam på sambandet mellan tankar, känslor och beteenden.

• Attbliuppmärksampåsinanegativa,automatiskatankar.

• Attkritisktgranskadeautomatiskatankarna.

• Attändrahämmandetankarsåattdeblirmerverklighetsorienterade.

• Attidentifiera och ändra destruktiva och felaktiga scheman som hindrar klienten att leva livet fullt ut.

När du sedan startar arbetsprocessen är det mycket viktigt att du anpassar frågeställningarna så att klienten känner igen sig från sin vardag. På så vis hjälper dina frågor klienten att kom-ma fram till vad man vill förändra hos sig själv.

De låter som en klyscha men redan de gamla grekerna, se Sokrates på sid nio, menade att vi människor oftast har svaren på våra frågor gömda inom oss. Som samtalsterapeut levererar du sällan några färdiga lösningar. Istället ger du din klient hemuppgifter som i sin tur leder till nya sätt att hantera problem och utmaningar.

Låt oss nu se hur detta kan gå till i praktiken. Eller rättare sagt, när du tar in din provklient och det gör du enligt kognitiv metod även om vi hädanefter inte använder det begreppet så mycket. Det blir lätt för mycket namn...

Redan de gamla grekerna (...) förstod att vi människor ofta bär svaren på våra frågor inom oss.

58

Att ta emot provklienterI arbetet med dina triadkamrater får du själv prova på även hur det är att vara klient. Det gör det lättare att se vad som fungerar och vad som eventuellt måste förändras i processen så att du nu känner dig trygg med din egen provklient.

Efter handledning två (i månad sju) börjar du arbeta med din provklient och det är en god idé om ni hjälper varandra i triaden med att hitta provklienter. Du ska nämligen inte känna honom eller henne sedan tidigare.

I arbetet med din provklient använder du Vardagspsykologi som verktyg. Det är i stort sett samma program som den utbildning vi erbjuder separat för dem som vill köra personlig ut-veckling på egen hand. Här ingår programmet utan extra kostnad och du kan även använda det längre fram när du som certifierad samtalsterapeut arbetar med egna klienter.

Klientsamtalen bygger på: • Att vi lär oss bäst av att analysera våra erfarenheter. Därför är det viktigt att du vid varje terapitillfälle utnyttjar klientens erfarenheter och kompetens. • Att klienterna får vara aktiva. Låt dem göra övningarna och hemuppgifterna som ingår i Vardagspsykologi. • Idéutbyte – vi lär av varandra. Därför är det så viktigt att dela med sig av insikter i vår Facebookgrupp för blivande och etablerade samtalsterapeuter. • Att vi lär oss snabbast om kunskaperna känns meningsfulla och knutna till verklig- heten. Du som samtalsterapeut måste därför ha god kunskap om din klients situation. • Att inlärningen fungerar bäst om man är här och nu, avspänd och avslappnad.

Praktiska tekniker: • Klienten antecknar dagliga aktiviteter i ett formulär. • Kompetens- och njutningsskattningar. Klienten registrerar upplevd kompetens och njutning i samband med aktiviteterna ovan. • Omvärdering och realitetstestning. Hjälper klienten att förändra negativa automatiska tankar. • Repetition. Genom visualisering ser klienten hur automatiska tankar leder till blocke- ringar i problemsituationer. • Alternativa lösningar. Genom visualisering mobiliseras alternativa sätt att tänka och handla. • Mental träning. Ger ökad närvaro genom avspänning och vägledd meditation. • Hemuppgifter som utförs mellan terapitillfällena. • Noggrann genomgång av de senaste hemuppgifterna. Ofta tar detta större delen av terapitillfället.

Hjälp din provklient att slappna av och stänga ute det som är oviktigt.

59

Goda idéer: 1. Genomför gärna klientsamtalet med kamerafunktionen i Skype påslagen. På så vis kan du registrera klientens ansiktsrörelser och lättare bedöma känslolägen än om du enbart måste gå på tonfall och vad som blir uttalat. 2. Försök bygga upp en fin miljö bakom dig som utstrålar harmoni till klienten. Sätt till exempel fram en fin bukett med blommor. Detta tyder på engagemang och att du bryr dig om din klient – värdefullt för att skapa förtroende mellan er. 3. Var väl förberedd. Som samtalsterapeut har du kunskap om klientens behov och kan lättare avgöra hur ni ska arbeta.

Vi människor lär oss genom att öva och repetera. Visst minns du när du var liten och skulle lära dig att cykla. Säkert ramlade du många gånger innan du klarade dig utan stödhjul.

Det var repetitionerna som till slut tog dig i mål. Som handledare är du klientens stödhjul.

När processen är klar behövs inga stödhjul längre och du kan önska din klient lycka till på vägen framåt på egen hand.

I början på varje terapitillfälle repeterar du därför alltid det ni gjorde gången innan. Påminn också din klient om att repetera sina anteckningar efter varje terapitillfälle.

Säkert är din klient lite spänd eller nervös. Börja därför med att berätta lite om dig själv och fortsätt med en kort översikt av hur du tänker lägga upp ert arbete. Du har också i förväg delat en kortfattad information om dig själv – det räcker med två rader.

Övning ger färdighet.

60

Övning 11: Dagbok över oroNär ni arbetar i Vardagspsykologi arbetar provklienten på egen hand med övning-arna. Sedan diskuterar ni dem vid nästa terapitillfälle. Tanken med övningarna är att klienten ska prova nya sätt att tänka och bete sig på.

Det är viktigt att provklienten förstår att övningarna är till för att samtalsterapin verkligen ska hjälpa honom eller henne och få effekt i vardagen. Samtalsterapin är inte ett trevligt tidsfördriv – även man ofta kan ha roligt i processen.

Den första övningen du ger till din provklient är en dagbok som hjälper klienten att bli medveten om negativa tankar, känslor och beteenden.

Oro och nedstämdhet är något som drabbar alla människor och det är det viktigt att vara medveten om. När du nu gör övningen själv ska du se att du kanske ock-så har dina orosstunder.

Att skriva dagbok över sin oro är ett utmärkt sätt för klienten, och för dig, att bli medveten om negativa tankar, känslor och beteenden.

61

Första tillfället

Började

Slutade

Oro (0-10):

Vad hände innan?

Var befann du dig (med vem)?

Vad gjorde du?

Tankar?

Kroppsliga förnimmelser?

Vad hände efteråt?

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Dagbok över oroAnteckna varje tillfälle av oro, ångest eller nedstämdhet. Diskutera övningen i tridaden och använd den senare på dina klienter (om du tycker att det passar kan du även använda den på din provklient).

62

Andra tillfället

Började

Slutade

Oro (0-10):

Vad hände innan?

Var befann du dig (med vem)?

Vad gjorde du?

Tankar?

Kroppsliga förnimmelser?

Vad hände efteråt?

Genomsnittlig nivå av oro under dagen:

Kommentarer:

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

63

Vad är e-hälsa för dig?

Du som samtalsterapeut kombinerat med Internet ger dig fantastiska möjligheter. Make your day!

64

16. Ge feedback Om det är någon enskild förmåga, och handling, inom samtalsterapi som förtjänar att lyftas fram så är det förmågan att ge feedback. En samtalsterapeut som kan ge ärlig, relevant och motiverande feedback har alla möjligheter att bli ordentligt framgångsrik. Feedback är faktiskt det mest kraftfulla verktyg du har som samtalsterapeut för att hjälpa andra att nå sina mål.

Med feedback visar du din klient:

• Vadsomfungerar och vad som kan bli ännu bättre. • Skillnadenmellanvadmantrorattmangörochvadmanverkligengör. • Eventuellabehovattskaffanyakompetenser. •Hurolikaarbetsprocesserkanutvecklasochförbättras •Destruktivabeteenden och vanor som inte leder mot målet

Samtalsterapi och feedbackFeedback i samband med samtalsterapi utgår helt och hållet från individen. Du som samtals-terapeut lägger din energi på att få din klient att se sin sanna potential, se hinder och möjlig-heter samt vad som kan och ska göras för att utvecklas vidare.

Som alltid i samtalsterapi kommer du som samtalsterapeut inte med färdiga lösningar. Kli-enten ska själv formulera mål och lösningar om än med god hjälp från dig.

Feedback är en process som pågår kontinuerligt. Arbeta för att ge feedback så fort som möj-ligt efter det att klienten varit med om en situation som ni ska diskutera.

Kom ihåg att anteckna och skriva stödord när din klient berättar. Då minns du mer och kan ge bättre feedback.

65

5 steg för bättre feedback 1. Börja med att fråga om din klient alls vill ha feedback. Feedback ska vara frivillig och din klient har rätt att tacka nej om man inte är redo. Din klient bestämmer också själv hur man ska ta emot din feedback: om man ska hålla med eller inte samt eventuellt genomföra någon åtgärd efter att ha fått feedback. 2. När du ger feedback bekräftar du vad du ser att din klient gör som fungerar. Detta med utgångspunkt i klientens möjligheter, talanger och mål. Tala också om vad du ser som möjligt att åstadkomma med tanke på klientens situation och förmåga. 3. Visa på en eller högst två saker som klienten kan ta sig för som verkligen skulle göra skillnad. Utgå alltid från klientens mål. 4. Analysera det du ser som skulle kunna hindra klienten att nå sitt mål. Fokusera sedan på målet och det du ser som möjligt att klara om klienten genomför nödvändiga för ändringar i sitt agerande. 5. Ge så konkreta förslag som möjligt i din feedback.

Övning 12: Komma igång med feedbackRätt frågor är dina viktigaste verktyg för att hjälpa klienten att precisera problem och hinder samt se möjliga lösningar och vägen dit. Här är ett förslag på struktur och frågor som du kan använda både när du jobbar med dina triadkamrater och senare med egna klienter.

Komma igång:Hur har din vecka varit?Vad har hänt sedan sist?Har det hänt något speciellt?Vad vill du prata om idag?

Hitta kärnan:Vad verkar vara problemet?Vilket verkar vara det största hindret?Vad hindrar dig?Vad är ditt största bekymmer?Vad vill du uppnå?

Summering:Vilken slutsats drar du av det?Hur fungerar det?Hur vill du beskriva det?Vad innebär det för dig?Hur vill du sammanfatta din insats hittills?

Handling:Vad blir ditt nästa steg?Och nästa?Konkret, vad ska du göra och när ska du göra det?Bör du ändra upplägg? Hur?Vad vill du mer göra för att nå ditt mål?Hur vill du gå vidare i processen?

66

När feedback inte når framDet finns vissa varningstecken som visar att din feedback inte når fram. Till exem-pel när klienten:1. Snabbt invänder mot det du förmedlar.2. Ständigt avbryter dig.3. Inte ställer följdfrågor.4. Verkar vilja avsluta diskussionen snarast.5. Är kritisk i överkant till det du förmedlar.6. Verkar frånvarande i mötet.

Kom-ihåg för feedbackDet är mycket viktigt att du som samtalsterapeut övar upp förmågan att ge feed-back. Här är en kom ihåg-lista som hjälper dig att ge bra feedback.

Engagerad Att vara uppriktigt engagerad i din klient är grunden för all meningsfull feedback. Bara då ser du saker och omständigheter som kanske inte märks på ytan. Samti-digt har du bättre möjlighet att förmedla din feedback på ett sätt som når fram.

Frågvis Kom ihåg att du inte ska presentera färdiga lösningar. Istället ska du med hjälp av rätt frågor få klienten att själv se lämpliga vägar förbi hinder och problem.

Öppen När du ställer öppna frågor (inleds med Vad, När, Hur, Vem, På vilket sätt etc.) får du fram mycket information. Klienten får tänka själv och känna att man har kunskap, förmåga och självförtroende att nå sitt mål. Undvik frågor som kan besvaras med Ja eller Nej.

Lyssnare Dina frågor ska kombineras med aktivt lyssnande. Observera klientens tonfall eller kroppsspråk (om ni kör Skype med video). Stämmer det överens med vad klienten säger? Säger klienten att allt är bra men sitter hoppkrupen med flackande blick är det sannolikt inte riktigt sant. Lyssna mellan raderna!

Tydlig När du ger feedback måste du vara tydlig. Generaliseringar fungerar inte. Visa din klient att det du säger bygger på verkliga iakttagelser och objektiv information så växer förtroendet. Det hjälper din klient att ta till sig din feedback på rätt sätt.

Taktisk Ge feedback på det som verkligen är viktigt och därmed mest intressant för din klient.

Relevant Försök att komma så nära din klients värderingar och visioner som möjligt. Det ör din feedback mer effektiv.

67

Positiv Utgå från vad som är bra och som kan bli ännu bättre. Det ger större möjligheter för din klient än om du fokuserar på det som är mindre bra.

Neutral Feedback är opartisk information – inte subjektiva omdömen.

Illustrativ Med feedback hjälper du din klient att se vad som fungerar och vad som inte fung-erar. Presentera din feedback som neutrala observationer och inte som värdelad-dade omdömen. Då når du fram bättre.

Effektiv Vänta inte utan ge din feedback så snart som möjligt. Bäst effekt blir det om den ges riktig nära inpå situationen det handlar om.

Har hon fått eller gett bra feedback? Känslan är härlig oavsett vilket. I nästa kapitel tittar vi på konsten att ställa frågor.

68

17. Konsten att ställa frågor Som man frågar får man svar, brukar det heta i utbildningar i grundläggande intervjuteknik. Talesättet passar bra in också på samtalsterapeutens metod för att föra samtalet vidare. Som vi redan konstaterat är samtalsterapeutens uppgift att genom att ställa rätt frågor närma sig hinder och rädslor som kan ligga dolda och blockera klienten från att uppnå önskat resultat.

Men det handlar inte bara om frågornas innehåll utan också om hur man frågar. En så kallad retorisk fråga är extremt ledande och kan ofta om vara omöjlig att svara på för den som inte är omsorgsfullt medietränad. Till exempel:

– Tror du inte att alla ser att du har fel nu?

De flesta av oss skulle nog känna sig ställda mot väggen av en sådan formulering. En slipad politiker skulle däremot kanske ta chansen att visa att man är i underläge och säga något om hur ledsen och besviken man blir över den sortens påhopp.

Kontentan är hursomhelst att det inte måste vara fel om du som samtalsterapeut ibland ställer en retorisk fråga. Tvärtom kan detta vara ett effektivt sätt att få klienten att se vad som ligger i vägen för målet. Det viktiga är att välja sina retoriska frågor med omsorg och vara medveten om tyngden i dem.

Men det är inte bara vad man säger utan även hur man säger det. Kroppsspråk, tonfall, gri-maser och ögonrörelser påverkar klientens upplevelse och hur man svarar. Det gäller alltså att försöka vara neutral. Just det kan faktiskt vara lättare när man arbetar med e-hälsa och inte möter klienten ansikte mot ansikte.

Rätt frågor ställda på ett så neutralt sätt som möjligt leder till att klienten reflekterar över sig själv och sina värderingar. Man känner efter om dessa är i samklang med hur man faktiskt uppför sig.

69

Lämpliga frågeställningar Klienten är i Vuxen-jagtillståndet:

– Vad händer om du gör så?

– När började det?

– Hur tänker du om det?

– Vad är din nästa tanke?

– Hur kom du fram till detta?

– Finns det andra vägar?

– Vad blir konsekvensen?

Klienten är i Barn-jagtillstånd:

– Hur länge har du känt så?

– Hur känner du för det?

– Vad skulle du göra om allt var möjligt?

– Hur kan vi sälja mycket av detta?

– Vad tycker du om detta?

– Hur skulle det kännas att ha nått sitt mål?

– Vad hindrar dig?

Klienten är i Förälder-jagtillstånd:

– Tror du verkligen att han klarar av det?

– Han sitter ju i ledningsgruppen, bör vi inte undvika honom?

– Hur kan vi hjälpa henne så att hon fungerar bättre?

Vilket jagtillstånd tror du att jag är i?

70

18. Livet i balans Många människor har svårt att se livet som en helhet som det går att påverka genom att göra medvetna val i rätt riktning. Om din klient dras med problem av det slaget är det en god idé att arbeta med balansterapi.

Det låter kanske krångligt men är faktiskt en mycket effektiv metod. Detta särskilt om kli-enten är fångad i en vanföreställning och bara kan se och tolka situationer man hamnar i på ett sätt och inte klarar att byta perspektiv. Ofta upplever klienten då också att livet styrs av omgivningen.

Balansterapi kan hjälpa klienten att få fler perspektiv på situationen och på så vis få större valfrihet och till och med börja njuta av livet.

Samtidigt är balans en subjektiv upplevelse som kräver att vi väljer vår vardag och vårt liv genom medvetna val. Det går inte att objektivt definiera ”att vara i balans” eftersom den känslan, eller det tillståndet, uppfattas olika av olika människor.

Generellt för de flesta är ändå att vi upplever att vi är i balans när vi kan se världen och vår situation på flera olika sätt. En praktisk fördel är att kunna se en konflikt, eller en annan be-svärlig situation, även ur motpartens perspektiv. Det gör det lättare att förstå, eller åtmins-tone acceptera, varför någon gör på det ena eller andra viset.

Förmågan att byta perspektiv gör det också lättare att se att vi så gott som alltid faktiskt har olika val i livet. Val som bara vi kan göra.

Ett liv i balans brukar kräva ungefär lika mycket av varmt och kallt eller jobb och kärlek eller vad vi nu lever för. Det ska helt enkelt vara en lagom mix.

71

Övning 13: BalansterapiNär du och din klient arbetar med balansterapi är det viktigt att ni följer en uppgjord plan som leder ut ur tvångsföreställningarna. Listan nedan visar lämpliga hållpunkter för terapin och som du ska ta fasta på i arbetet i triaden. Hur det går till i praktiken visas i punkt 1 - 7.

Visa klienten att man fastnat i ett perspektiv.

Identifiera alternativa perspektiv.

Gå in i (förklara) varje perspektiv.

Välj ett perspektiv.

Skapa en plan.

Gör en positiv förpliktelse.

Så genomförs balansterapin 1. Visa att klienten kört fastHjälp klienten inse att känslan av obalans beror på att man fastnat i ett perspektiv. Detta kan vara till exempel när man menar att man inte kan göra egna val. Tecken på detta kan vara att klienten säger: - Jag kan inte… - Jag borde… - Jag måste… - Det går inte … - Det kommer aldrig att… - Det är alltid…

När du hör detta vet du att klienten kört fast och bara kan se saker ur ett enda perspektiv: sitt eget. Ofta är det också svårt att bryta vanföreställningen eftersom klienten ofta ser sitt perspektiv som det enda rätta.

2. Identifiera alternativa perspektivFör att komma runt låsningen kan du föreslå Perspektivleken. Övningen går ut på att ni gemensamt analyserar klientens situation ur olika synvinklar.

- Klienten ritar en cirkel och skriver in händelsen eller temat som ni diskuterat i mitten på cirkeln. Dela cirkeln med ett vågrätt streck i två lika stora delar. Den undre halvan representera negativa tankar och den övre positiva tankar. - Därefter delar du in varje halva i mindre tårtbitar. Be klienten att skriva in ett ord/perspektiv som gäller händelsen/temat i varje tårtbit. Det kan vara både positiva och negativa ord/perspektiv. - Nu har klient fått ett antal nya perspektiv att använda som utgångspunkt för vidare diskussion.

Positiva nya perspektiv kan böra med: utmaning; lär mig mycket; ökar min motivation; ska bli effektivare etc.

Negativa nya perspektiv kan börja med: uppgivenhet; förlorar respekt; tappar motivatio-nen; kan förlora jobbet etc.

72

3. Gå in i varje perspektivEtt bra sätt att neutralisera negativa perspektiv och ta udden av dem är att överdriva dem. Exempelvis behöver inte en förlorad kund betyda att klienten går i konkurs. Kan klienten dessutom se humorn i situationen känns den inte lika farlig och kanske heller inte fullt lika betydelsefull som den kanske verkade först.

Det är också viktigt att klienten verkligen får tid och möjlighet att utforska och värdera bety-delsen av de olika perspektiven. Som samtalsterapeut går du försiktigt fram och driver inte på vidare till nästa perspektiv förrän klienten är klar med ett perspektiv.

Exempel på lämpliga frågor: - Hur ser din situation ut ur det här perspektivet? - Hur känns det? - Kan du säga något mer? - Vad ger detta perspektiv dig? (positivt) - Hur hindrar detta perspektiv dig? (negativt)

4. Välja ett (1) perspektivNär samtliga identifierade perspektiv diskuterats igenom bör du uppmana din klient att välja det perspektiv som skulle kunna fungerar bäst eller som kan vara mest lärorikt.

Exempel på lämpliga frågor: - Vilket perspektiv ger dig mest? - Vilket perspektiv vill du helst använda? - Vilket perspektiv lär du dig mest av? - Vilket perspektiv ger den största utmaningen? - Vilket perspektiv motiverar dig mest? - Vilket perspektiv leder dig närmare målet?

Oftast väljer klienten ett nytt perspektiv. Troligtvis ett som leder till en lösning på problemet eller situationen. Om klienten ändå vill hålla fast vid sitt tidigare perspektiv så behöver det inte vara ett misslyckande. Nu gör man det utifrån ett medvetet val och har tagit kontroll över sin situation. Diskutera i triaden och berätta gärna i vår Facebookgrupp Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa.

Man kan vara mer eller mindre nöjd med resultatet men ofta är det bäst att bestäm-ma sig för ett perspektiv och gå vidare till nya utmaningar.

73

5. Skapa en planUppmana din klient att göra en plan för framtiden. Denna ska bygga på det nya perspektiv som klienten valt och tanken är att situationen i och med planen ska få en annan innebörd än vad man låst sig vid tidigare.

Planen gör övningen mer praktisk. Klienten kan koppla de nya insikterna till verkliga livet.

Så här kan det gå till att skapa en plan:

Samtalsterapeut: Du har valt att satsa på perspektivet ”ökar min motivation”. Vilken sorts plan ska du nu skapa för att till vardags leva i det perspektivet?

Klient: Jag förstår nu att förlusten av en kund egentligen motiverar mig att till bli en ännu bättre säljare. Jag ska berätta för min chef om mina idéer att utarbeta ett helt nytt system för kundvård. Det tycker jag är en inspirerande utmaning.

Samtalsterapeut: Din plan är alltså att befinna dig i perspektivet ”ökar min motivation”, genom att prata med din chef och se utarbetandet av ett nytt system för kundvård som en utmaning?

Klient: Ja, jag känner att ett nytt system kan hjälpa både mig och företaget att bli mer pro-fessionella i vårt agerande.

6. Positiv förpliktelseNär planen är klar gäller det för dig som samtalsterapeut att få klienten att bli positiv till den. Eftersom klienten själv har skapat planen är det viktigt att man känner sig positivt förpliktad att också genomföra den. Detta måste du nu försäkra dig om.

7. HandlingDet är klienten själv som agerar och genomför planen. Du som samtalsterapeut finns i detta skede bara med som stöd och pådrivare. Med jämna mellanrum kan samtalsterapeu-ten vid behov ställa frågor som hjälper klienten att hålla fokus på sitt nya perspektiv och genomföra planen.

Hjälp din klient att skapa en plan som tar henne vidare. Sedan är det din uppgift att stötta och driva på.

74

19. Kognitiv metod II - Att jaga uppmärksamhetAlla behöver vi uppmärksamhet. Men för vissa blir sökandet efter den mer ett tvång än något fint. Att ständigt ropa efter att bli bekräftad blir som en drog, ett beroende som man gör allt för att tillfredställa. Eller fly från.

Att känna sig älskad, utvald, eller rent av oersättlig, borde vara en fantastisk känsla. Men ibland kan det som borde vara något av det vackraste i livet istället bli svårt, mörkt och grymt. Något som gör livet tungt.

Ångesten över att inte få tillräckligt med uppmärksamhet resulterar i olika missbruk. För stunden kan mat, kärlek, droger, sex eller arbetsnarkomani räcka för att döva rädslan att inte duga som man är eller för att bli lämnad ensam. Detta kan visa sig genom att man stannar kvar i ett destruktivt förhållande eller att man får tillfälliga kickar av förälskelse. Man blir kär i kärleken medan personen ifråga har mindre betydelse, det är förälskelsen i sig som är viktig. När passionen är över söker man sig vidare till nya kärlekskickar.

Många kärleksberoende är så rädda att bli lämna ensamma att de inte ens vågar njuta eller tro på kärleken eller sin partner. Detta kan leda till att man utplånar sig själv för att försöka vara sin älskade till lags. Man lurar sig själv att man alltid vill precis desamma som partnern vill, man försummar sina egna behov.

För andra är det precis tvärtom. Man undviker allt som har med känslomässigt engagemang att göra.

Inre och yttre självkänsla Jakten på bekräftelse beror framförallt på hur trygga vi är med oss själva. Om vi tycker (in-ser) att vi duger som vi är. Eventuellt missnöje beror i första hand på bristande så kallan inre självkänsla vilket vi kompenserar genom att skapa en stark yttre dito.

Den yttre självkänslan är inte kopplad till den person vi är utan till vad vi gör. Ju sämre den inre självkänslan är desto viktigare är det att få yttre bekräftelse som kompensation. En människa med hög inre självkänsla har bättre förutsättningar att hantera en omgivning som ständigt kräver mer och mer genom att sätta upp egna (realistiska) mål och gränser.

För den som däremot försöker kompensera sin osäkerhet, en svag inre självkänsla, genom att ständigt prestera mer och mer blir tillvaron evig kamp utan slut. Resultatet kan bli det vi numera kallar utbrändhet – eller så gör man något ännu värre.

För att den inre självkänslan ska stärkas genom yttre prestationer måste de bygga på en känslomässigt trygg bas. Annars blir resultatet på sin höjd en mycket tillfällig tillfredsstäl-lelse.

75

Tecken på en stark yttre självkänsla:

• Dugöralltidditt bästa – och gärna lite till.

• Dutaransvarochärplikttrogen.

• Duär”duktig”.

• Duställerhögakravpådigsjälv.

• Duställerhögakravpåandra.

• Dusträvarefter kontroll och inflytande.

Tecken på en stark inre självkänsla:

• Dukännerdigtrygginombords.

• Dukännertillittilldigsjälv.

•Duvågarståfördinaegnaåsikter - även om det innebär att du går emot någon annan.

• Duvågaruttryckadinakänslorochdinsårbarhet.

• Duaccepterardigsjälvmedbådegodaochdåligasidor.

• Dutrorpådigsjälvochdinförmåga.

• Duharenrealistiskuppfattningavvadduklararav.

• Duäravspändtillsammansmedandra.

• Dukantaemotochgehjälp.

• Dutyckeromdigsjälv.

• Duärbrapåattsättagränser.

76

Fallbeskrivning: YvonneYvonne arbetar på samma kontor som Anna. Men för att kompensera för sin bristande inre självkänsla har Lisa utvecklat en mycket stark yttre självkänsla. Hon gör alltid sitt bästa och gärna lite mer även om det kanske ligger utanför det hon egentligen har ansvar för.

Yvonne ställer väldigt höga krav på sig själv och sin omgivning och vill gärna ha kontroll på allting. Det leder till att hon ofta blir stressad. För Yvonne är det hennes prestationer som räknas vilket gör att övertid och helgarbete är en självklarhet.

Men det är inte bara på arbetet som Yvonne är igång. hon vill ha ett fint och nystädat hem, laga hälsosam mat, motionera regelbundet, hjälpa barnen med läxor och vara med sin man när han ska representera i sitt arbete. Det Yvonne däremot inte tillåter sig är att bara vara - det finns det helt enkelt aldrig tid till. Hon tar inte heller en fika med sina vänner och njuter av att umgås. ”Slö-seri med tid!”

Yvonne har ingen tid för att gå ner i varv och slappna av. Hon stiger upp tidigt och förbereder frukost åt familjen och kollar sina mail. Hon lägger sig sist efter att ha plockat i ordning, fyllt på diskmaskinen och tagit hand om tvätten.

Vilket liv…

Det här med dåligt självförtroende Dåligt självförtroende får oss att tänka mer på misslyckanden än sådant vi gjort riktigt bra. Det blir svårare att se att man duger som man är och faktiskt gör en hel del bra saker. Ofta leder detta till att man ger upp innan man ens försökt. Resultatet är att man varken har ett gott yttre eller ett gott inre självförtroende.

Dåligt självförtroende kan bero på att man tycker sig ha fått:

•Förmycket negativ kritik.

•Förmycketlikgiltighet.

•Förliteuppmuntran.

Det innebär inte att man faktiskt alltid fått negativ kritik eller sällan uppmuntrats eller be-mötts/bemöts med likgiltighet. Däremot upplever man själv att det är på det viset.

77

Fallbeskrivning: JohanJohan är gift med Eva som är egen företagare. Johan har alltid charmats av Evas yttre självförtroende. Hon vågar ta för sig av livet men arbetar kanske lite för mycket eftersom hennes självförtroende sitter i vad hon kan prestera.

Johan däremot har ett negativt självförtroende och skulle aldrig våga starta eget eller framhäva sig själv. Han arbetar med administration och gör plikt-troget det han ska göra. På fester och i sociala sammanhang håller han sig gärna lite bakom Eva. Ändå skulle han gärna vilja ha ett bättre självförtroende och våga stå för sina åsikter.

Johan har ofta varit ensam. Det är då har han känt sig som tryggast. Med andra människor blir han gärna obekväm och spänd. Kanske eftersom Johan ser livet, sig själv och andra genom mörka solglasögon och när han tittar på något är det med kritisk blick. Han lägger oftast märke till allt som han eller andra gör som är fel vilket lätt skapar dålig stämning tillsammans med andra.

Johan tycker inte att han duger som den han är och försöker få kontroll på allt. På väg hem från arbetet finns en känsla över att något kommer bli fel när han kommer hem till familjen. Därför är han oftast spänd innan han går in genom dörren. Vad ska gå på tok ikväll..?

Stärk din självkänsla För att stärka självkänslan och få mindre stress måste man först ta reda på hur det är just nu. Det kan man göra genom att man känner efter och frågar sig själv:

•Vadkännerjagjust nu?

•Varförkännerjagsomjaggör?

•Vadärdetsomfår mig att känna så här?

Det är viktigt att vara ärlig mot sig själv och inte bara köra på. Om någon säger emot dig och vill hantera något (det kan vara i privatlivet eller på jobbet) på ett helt annat sätt än vad du föreslagit, fråga dig då om du också kan tänka dig det. Eller gör det dig orolig och otrygg?

Ett annat sätt att stärka sin självkänsla är att leva i nuet och inte älta det förflutna. Att inte oroa sig för mycket för framtiden utan försöka njuta av livet och dagen som är här och nu. Försök att bli medveten om var i kroppen de negativa känslorna sitter, unna dig tid för dig själv och tillåt dig att skratta och släppa kontrollen lite – våga göra oväntade saker och ut-mana dina rädslor.

78

Övning 14: Be om bekräftelseÖvningen går ut på att reflektera och förhoppningsvis även stärka klientens, och din, självkänsla. Diskutera i tridaen och berätta gärna om resultatet i vår Face-bookgrupp Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa.

1. Öva på att ge och be om positiv bekräftelse. Kanske finns det någon på arbetet eller där hemma som du kan prova på. Se hur reaktionen blir när du ger någon mer och mer positiv bekräftelse. Det kan bli mycket intressant.

2. Fundera över de olika exemplen om Johan, Lisa eller Yvonne. Känner du igen dig i något av dem? Eller känner du igen någon annan?

Syns jagNU?

79

20. Dr Berne saysDet här kapitlet kunde även heta Transaktionsanalys fördjupad. Vi ska nämligen ta en titt på de livspositioner som dr Eric Berne (se sid 12) menade präglar oss människor och som han byggde hela Transaktionsanalysen, TA, på.

Inom TA menar man att vi människor lever med en av fyra olika grundinställningar till livet och det är dessa som kallas livspositioner. Vilken position vi utgår från visar hur vi betraktar oss själva i förhållande* till andra och kan därmed ge en hint om hurdana vi är som människor.

De fyra livspositionerna är: 1. Jag är OK, du är OK. 2. Jag är OK, du är inte OK. 3. Jag är inte OK, du är inte OK. 4. Jag är inte OK, du är OK

Att leva med en grundinställning till livet innebär mycket mer än att bara ha åsikter om saker och ting. Vår grundinställning genomsyrar nämligen hela vårt liv och blir därmed också till vår livsposition. Helt enkelt hur vi förhåller* oss till våra medmänniskor.

Livspositionen sammanfattar hur vi ser på oss själva och på människor i vår omgivning. Dessutom hjälper den oss att rättfärdiga våra beslut och beteenden. Låt oss titta närmare på dessa grundinställningar och hur de till exempel bestämmer din klients livsposition.

I exemplen återkommer vi till uttrycket smekningar som betyder uppmärksamhet och bekräftelse, både positiv och negativ. Begreppet smekning är vedertaget inom TA.

*Idag pratas det istället mycket om att ”positionera sig”. Uttrycket används ofta i politiken och i näringslivet. Exempelvis tog (nya) Moderaterna över en del av Socialdemokraternas ståndpunkter för att lansera sig som ett trovärdigt alternativ till dem. Och när Volvo kon-struerar en ny bilmodell vill man skapa ett bättre alternativ till vissa andra märken genom att göra den säkrare, mer ekonomisk etc. Prova gärna att positionera dig själv.

Ibland känns det inte som om någon annan är OK utan man är hellre för sig själv. Men för att leva ett så rikt liv som möjligt är det viktigt att öppna upp och göra plats för fler.

80

Fyra livspositioner 1. Idealposition: Jag är OK – Du är OKEn människa med den här inställningen har fått så många positiva smekningar att man har känslan att både man själv och andra är OK. Man tycker sig ha rätt till, och även möjlighet, att skaffa sig vad man vill ha och behöver i livet.

Livsmanus: Har en vinnarattityd till livet, trivs och har framgång.

2. Problemposition: Jag är OK – Du är inte OKDen som blivit hårt kritiserad, straffad eller fysiskt misshandlad lider ofta länge efteråt. Dessutom kan man fastna i inställningen att man helt enkelt inte kan vara så dålig att man förtjänar att bli så illa behandlad. (Observera att detta handlar inte om verklig eller inbillad skuld till något utom om allmänna attityder.)

Konklusionen blir att man måste vara oskyldig och att det är de andra som inte är OK. Det finns då en risk att man behandlar andra på samma sätt som man själv blivit behandlad.

Livsmanus: Lägger skulden på andra och är misstänksam mot allt och alla.

3. Problemposition: Jag är inte OK – Du är inte OKEn person med den här inställningen har inte fått många smekningar överhuvudtaget. Var-ken positiva eller negativa. Man upplever att man är ”osynlig”.

Konklusionen är att ens egna behov inte är viktiga utan att andra kommer före och att värl-den kort sagt är en hemsk och ogästvänlig plats. Risken här är att man varken vill ge eller ta emot smekningar utan flyr undan in i en egen värld.

Livsmanus: Känner uppgivenhet och litar inte på någon - allra minst sig själv.

4. Problemposition: Jag är inte OK – Du är OKInställningen beror på att man fått för få positiva smekningar. Detta kompenseras genom att man tar till sig negativa smekningar. Man ser att andra får positiva smekningar medan man själv inte får det och drar slutsatsen att man är ”fel” på ett sätt som andra inte är.

Konklusionen blir att man inte är OK och att detta är ett faktum man måste acceptera. Det finns en risk att en person med denna inställning söker tröst och bekräftelse i negativa smekningar.

Livsmanus: Har en förlorares inställning och känner sig ofta nedstämd.

81

Det glada barnasinnetEnligt TA föds vi med en helt igenom positiv grundinställning (1). Relationen mel-lan förälder och barn är utmärkt och barnet får sina fysiska och emotionella behov tillfredsställda. Men om något stör relationen kan barnets grundinställning ändras och förskjutas till något av problemlägena 2, 3 eller 4.

Ett exempel på detta är en mamma som har svårt att visa sitt barn kärlek. Barnet kan då få bestämma sig för ”Jag vågar inte älska någon eftersom mamma inte älskar mig”.

Vår förmåga att bekräfta tidiga upplevelser och erfarenheter kan visa sig i att barnet vidareutvecklar sitt beslut till ”Jag är inte värd att älska” vilket i sin tur kan översättas som ”Jag är inte OK”.

Det är troligt att denna livsposition följer med barnet upp i vuxen ålder i form av en grundinställning - även om vi människor har en förmåga att ständigt växla mellan olika positioner beroende på situation. Grundinställningen bildar utgångs-punkt när barnet skriver sitt livsmanus.

Livspositionerna kan kopplas till våra jagtillstånd. I pressade situationer faller vi lätt in i ett Barn- eller Förälder-jagtillstånd istället för det förnuftiga Vuxen-jag-tillståndet.

Det gäller att snabbt ta sig tillbaka till Vuxen-jagtillståndet. För när vi är i det kan vi se objektivt på vårt handlande, eventuellt förändra det och aktivt arbeta för att komma till livspositionen ”Jag är OK, du är OK”.

Fallbeskrivningarna nedan handlar just om detta.

Mycket kärlek hjälper barnet i dig att behålla sin positiva grundinställning till livet långt upp i vuxen ålder. Men det kan ändå vara bra att skydda benen ibland :-)

82

Fallbeskrivning: SofiaSofia utsattes för psykisk misshandel som barn. Hennes mamma var alltid missnöjd över hennes personlighet och beteende och Sofia levde i en ständig oro över att inte vara bra nog och för att misslyckas. Omedvetet drog Sofia slutsatsen att eftersom mamma inte uppskattade henne gjorde ingen annan det heller: Hon var inte OK medan alla andra var det. Hon var en förlorare.

Som vuxen fick Sofia väldigt svårt att ta emot positiva smekningar i form av beröm, uppmuntran och komplimanger. Eftersom hon utgick från livsinställ-ningen ”Jag är inte OK, du är OK” misstrodde hon alla. Det gjorde livet svårt att leva.

I samtalsterapin såg hon hur denna inställning präglat hela hennes tillvaro. Sofia förstod att förhållandet till hennes mamma är orsak till all den ångest och panik hon känner om hon får något som skulle kunna tolkas som minsta lilla kritik av henne.

Genom att samarbeta med en samtalsterapeut får Sofia hjälp att steg för steg arbeta sig fram till positionen ”Jag är OK, du är OK”. Verktyget för att nå hit blir att då och då ge sig själv positiva smekningar. För att göra det ofta utser hon sitt favoritarmband som en trigger.

Fallbeskrivning: AndersAnders har stora krav på sig själv och har orealistiska ideal. Jakten på perfek-tion visar sig i en ständig självkritik, eller i kritik mot andra, och i en oförmåga att glädjas och njuta av livet. Livspositionen var ”Jag är inte OK, du är inte OK”.

Anders berättar att han egentligen vill ha roligt men att han sällan eller aldrig tillåtit sig detta. För honom har livet istället gått ut på att först och främst vara sina föräldrar till lags och därefter se till att hans barn aldrig hade anledning att klaga. Allt för att bli omtyckt och slippa dåligt samvete.

Genom samtalsterapin blir Anders varse att han behöver hjälp av andra för att känna sig tillfreds och reagerar genom att häftigt förneka detta. Största pro-blemet för honom är inte ilskan över att behöva hjälp från andra människor utan rädslan för att vara svag och ensam.

Alla barn upplever det tidiga beroendet av andra på sin väg mot att utvecklas till en hel person. Anders har av någon anledning uppfattat att inte i alla lägen klara sig helt på egen hand som något farligt och hotfullt.

Anders föraktar svaghet och vill därför inte visa sig sårbar, varken för sig själv eller för andra. Ändå har han hela tiden sökt bekräftelse för att slippa känna tomhet. Bekräftelsen kan komma inifrån eller från andra. Eftersom han har orealistiska krav på sig själv och blir han ändå aldrig riktigt nöjd med sig själv.

Genom insikt och små steg lyckas Anders förflytta sig till livspositionen ”Jag är OK, du är OK”. I samarbetet med sin samtalsterapeut får han hjälp att sänka kraven och frigör tid och utrymme för att istället njuta av livet.

83

1. Jag är OK, du är OK.En person som lever i livspositionen ”Jag är OK, du är OK” tycker om sig själv och res-pekterar andra i sin omgivning. Därmed inte sagt att personen tycker om alla eller ens accepterar deras beteenden. Däremot har man en grundläggande respekt och öppenhet inför andra människor.

Livet upplevs därför som ljust och fyllt med möjligheter. Samspelet med andra människor handlar mycket om att skapa ömsesidig förståelse och överenskommelse.

Kanske är livsposition 1 lite som: ”Jag ogillar vad du säger men jag är beredd att dö för din rätt att säga det.” Ett uttryck som anses sammanfatta vad den franske författaren Voltaires livsinställning. Låter det inte rätt mycket som Jag är OK, du är OK?

”Jo jag respekterar vad du säger. Men jag håller faktiskt inte med om allt!”

Fallbeskrivning: LisaNär chefen kommer in på vd-sekreteraren Lisas kontor med dagens uppgifter tar hon emot dem med ett: ”Javisst, jag tar itu med dem under förmiddagen. Dyker det upp några frågor hör jag av mig.” Lisa känner sin egen kapacitet, hon förutsätter att hon är uppskattad av sin chef och vet att hon har rätt att ställa frågor om hon behöver det. För henne är ett friktionsfritt och effektivt samspel med chefen viktigt.

Hon respekterar både sig själv och sin chef och ser båda parter som ”vinnare”. Hennes positiva grundinställning gör att hon ofta ges nya möjligheter i sitt arbete. Hennes kollegor litar på henne och uppskattar hennes öppna och för-domsfria attityd. Lise själv vill gärna utvecklas i sitt arbete men är noga med att ställa realistiska krav på sig själv och andra.

Känner hon att hon inte mäktar med någonting vågar hon berätta och visa sina känslor. Lisa är inte rädd för att visa sig svag eftersom hon är trygg med sig själv. Hon har tillgång till alla sina jagtillstånd. Det gör det lättare både att kommunicera och att samarbeta.

Varje gång vi agerar tillsammans med andra med utgångspunkten att vi båda (eller alla) är OK blir vi mer och mer övertygade om att det faktiskt är just så. En sorts mental träning mot negativa livspositioner.

21. Mer om våra livspositioner, 1-4

84

2. ”Jag är OK, du är inte OK.” Man kan tycka att personer med livspositionen ”Jag är OK, du är inte OK” borde ha alla förutsättningar att lyckas nå sina mål i livet. Det är ju bara att köra på eller köra över an-dra och tänka på sig själv.

Men det finns en hake – det är ingen som vill umgås eller arbeta med en sådan person. Åtminstone inte i längden.

I förlängningen kommer den här personen inte att vinna utan istället förlora både vänner, möjligheter och i värsta fall även sig själv. Det går inte att skapa möjligheter helt på egen hand. Vi är alla beroende av att samarbeta med andra.

Personer med den här livspositionen utmärks av ett stort behov av att klara så mycket som möjligt själva. Det finns helt enkelt ingen annan som är lika kompetent eller pålitlig. Därför blir det ofta klagomål, gnäll och rent skitsnack om andra. Samarbete är mest bara ett nödvändigt ont.

Misstänksamheten gentemot andras eventuella duglighet leder ofta till ett överdrivet kontrollbehov och stress. När man är så övertygad om sin egen förträfflighet trycker man gärna ner andra människor vilket i sig leder till en sorts tillfredsställelse. ”Du ska inte tro att du är något.”

I konflikter agerar en person med den här livspositionen ofta aggressivt och vill helst göra sig av med både problem och människor. ”Bäste dräng reder sig själv”, som det heter. Att man själv skulle kunna göra något fel, det finns inte på kartan.

Fallbeskrivning: Susanne och Monica”Du är ju rent hopplös. Kunde du inte ha tänkt på det lite tidigare?”, svarar Susanne brutalt när Monica berättar att hon missat deadline i ett viktigt pro-jekt. ”Att man måste tänka på allt själv!” dundrar hon på, medan Monica står generad i dörren.

”Nu är du så god och ringer upp dem och ber att få lämna in jobbet ikväll is-tället. Vi får jobba stenhårt i eftermiddag. Framför allt du!” Monica vänder om och hör hur hennes kompanjon suckar inne på sitt rum.

Hon visste hur Susanne skulle reagera och börjar fråga sig om idén att star-ta företag tillsammans egentligen var så bra. Susanne saknar förmåga till att samarbeta. Hon tänker bara på att hon själv ska lyckas och verkar vilja få Mo-nica att känna sig så liten, dum och amatörmässig som möjligt.

Jo, det hade varit klokare av Susanne om hon agerat utifrån sitt Vuxen-jag-tillstånd och fråga sig om inte hon också hade del i att de gjort en miss. Eller kanske kunde hon ha hjälpa Monica att lösa det?

Susannes sätt att vilja bli kvitt både Monica och problemet på en och samma gång visar att hon är i sitt känslomässiga Naturligtbarn-jagtillstånd snarare än i sitt rationellt tänkande Vuxen-jagtillstånd.

85

3. Jag är inte OK, du är inte OK. För den om är i livspositionen att ”Jag är inte OK, du är inte OK” kan livet inte kännas annat är hopplöst. Vem ska ta initiativ, våga ta ansvar och ha mod att bry sig om? Personer med den här inställningen till livet bär på en inre hopplöshet och saknar förtroende både för sig själv och för andra.

Likgiltighet, brist på respekt och dåligt tålamod är typiska drag. Ingenting spelar ju ändå någon roll.

I skolan är detta typiskt för elever som inte gör sina läxor, slarvar på proven, kommer för sent eller skolkar. Och som inte bryr sig det minsta om vilka konsekvenser det får. På job-bet är det kanske en kollega som ständigt slarvar och inte tycker det är lönt att anstränga sig. Samarbete blir omöjligt.

Personen själv känner sig ständigt i underläge men ser ändå inte upp till andra. Auktori-teter och förebilder är ointressanta – även de ses som förlorare. Den här livspositionen är en säker väg mot en katastrof.

Fallbeskrivning: RobertRobert tränade fotboll sedan många år men sågs alltid som en udda figur. Han ville aldrig hänga med på fester och satt oftast för sig själv i omklädningsrum-met. Han kom till träningen men hade väldigt låg ambitionsnivå. Tränarna försökte uppmuntra honom men han slår det bara ifrån sig: ”Jag är van vid att nöta på avbytarbänken, så det är OK”.

Vid ett tillfälle fick tränaren nog av Roberts likgiltighet och ställde ett ultima-tum: ”Antingen kämpar du ordentligt eller så får du sluta i laget”. Robert rea-gerade med ett utbrott: ”Jag visste det, ni vill bli av med mig! Ok, jag sticker!”

Tränaren förstod ingenting. Han kunde tittade bara på medan Robert rusade ut mot sin cykel och försvann bort i fjärran.

Roberts livsposition var destruktiv och farlig för alla, inklusive för honom själv. I en pressad situation valde han att bekräfta hur värdelös både han och alla i laget är genom att bara sticka. Det hade varit bättre om han kunnat be-rätta för tränaren om sitt dåliga självförtroende och be om hjälp att stärka det. Det hade varit ett sätt för honom att agera utifrån sitt rationella Vuxen-jagtill-stånd.

86

4. Jag är inte OK, du är OK. Tänk att känna sig åsidosatt, bortglömd, otillräcklig och värdelös. Ja som en nolla i en oändlig rad av 10-poängare. Just så känner sig den som befinner sig i livspositionen ”Jag är inte OK, du är OK”.

Jantelagen* ligger som ett tungt sjok över hela ens existens och sänker ens personlighet, kunskaper och alla försök att åtgärda situationen.

En person med den här inställningen känner sig ofta ledsen, ängslig och fylld av skuld. Det är inte ovanligt att man ta på sig rollen att vara offer: ”Alla andra har det bra och vin-ner på min bekostnad…”.

Att ta emot beröm eller komplimanger är näst intill omöjligt: ”Har du klippt dig? Snyggt!” besvaras med ”Äh, det är bara som du säger!”

Den här livspositionen resulterar ofta i ensamhet. ”Vem kan vilja vara med mig som inte har något att bidra med?” Livet känns nästan som om det inte är värt att leva.

Fallbeskrivning: Familjen BergstrandHos familjen Bergstrand levde pappa Jan med grundinställningen att inte vara OK. Hans fru påminde honom alltid till att han måste säga ifrån när han inte var nöjd med något. Till exempel när chefens krav blev för mycket eller när barnen inte slutade tjata om pengar. Men Jan kunde inte.

Han var rädd för att inte bli omtyckt och vågade oftast inte säga sin mening. Framför allt höll han tyst gentemot auktoriteter. Ofta lyfte han till och med själv fram sina svagheter. Som om han tänkte: ”Bäst jag berättar innan de ser att jag inte kan…”.

Att göra så här blev ett sätt att rättfärdiga misslyckanden. Om hustrun och han hamnade i diskussioner drog han sig snabbt ur dem eftersom han kände sig otillräcklig att hantera ett gräl. Han viste ju redan att han inte var OK så varför bråka om det?

När Jan valde att fly från svåra situationer agerade utifrån sitt Anpassat-barn-jagtillstånd. Bekvämt för stunden kanske men föga konstruktivt.

I stället borde han ha kopplat in sitt Vuxen-jagtillstånd. Då kunde Jan ha lyss-nat på sin frus argument och därefter svarat för sig. Vare sig hon hade förstått honom eller inte hade han på så vis kunnat närma sig livspositionen ”Jag är OK, du är OK” och dragit ned på sitt självdestruktiva jag. Och det hade varit bra för hela familjen.

*Många tänker sig kanske Jantelagen som något typiskt svenskt. Faktum är att danskar och norrmän lika ofta hänvisar till detta hämmande fenomen, vilket inte är så konstigt. Det var nämligen den norskdanske författaren Aksel Sandemose som myntade begreppet när han beskrev den sura andan som rådde i den påhittade lilla staden Jante i boken En flykting korsar sitt spår (1933).

87

22. Hoppa hageSom vuxna har vi alla bestämt oss för någon av de fyra livspositionerna. Den har blivit vår grundinställning till livet även om vi alla faktiskt har förmåga att växla över till en annan när vi befinner oss i något så när bekväma situationer.

Den aktuella livspositionen vill vi gärna bekräfta genom att tolka omvärlden på vårt eget sätt. Så som det passar oss bäst.

En person som beslutat sig för livspositionen ”Jag är OK, du är inte OK” har troligtvis svårt att se andra människors starka sidor, kunskap och kompetens. Agerandet gente-mot andra är konstant överlägset, ironiskt, pikningar. Man agerar utifrån förutfattade meningar – eller fördomar om du så vill och har valt den livspositionen som sin favorit eftersom den förklarar och förenklar livet.

Därmed inte sagt att alla som ibland uppför sig illa sitter fast i en problematisk livspo-sition. De flesta inser att det inte håller att till exempel ständigt klaga på andra och kan byta livsposition beroende på omständigheterna.

Det är framför allt när vi är stressade eller utsätts för pressade situationer som vi faller tillbaka och väljer favoritpositionen. Äkta paret Sven och Louise var ett utmärkt exempel på just det…

Fallbeskrivning: Sven och LouiseSven hade precis rensat rabatterna i trädgården när Louise kom ut:

”Oj! Har du fått för dig att fixa rabatterna? Men då har du säkert dragit upp mina nysatta plantor också!”

”Nähej… det tror jag inte, svarade Sven överrumplad och lite irriterad.”

”Jodå, se här, säger Louise, som hittar en mikroskopiskt liten planta i ogräs-högen. Precis vad jag trodde. Säkert en ringblomma! Du är hopplös i trädgår-den!”

Louise i fallbeskrivningen ovan är sannolikt inte en så dominant och otrevlig hustru alla dygnets 24 timmar. Men när hon såg att Sven rensat ogräs över-mannades hon av rädslan att hennes älskade nyplanteringar kanske åkt med när han gick lös med spade och kratta.

Alltså växlade hon in på sin favorit livsposition ”Jag är OK, du är inte OK”.

88

OK-hagenLivspositionen ”Jag är OK, du är OK” är den vi säger är utmärkande för en frisk och sund människa. Men den grundinställningen mår vi bäst i längden och kan nå det vi längtar efter. Den ger oss också störst möjlighet till bekräftelser från andra och tillfälle till intimitet.

Som tur är kan vi medvetet bestämma oss för att lägga mer energi just i livspositionen ”Jag är OK, du är OK”. Men det kräver att vi har insikt i hur vi positionerar oss i olika situationer.

I en konflikt mellan exempelvis äkta makar vore det idealiskt om de alltid efteråt, oavsett vilka livspositioner de utgår ifrån under bråkets gång, hamnade i läget ”Jag är OK, du är OK”. Båda bör rikta sin energi dit för att komma överens och bli vänner igen.

Det handlar inte om att ha likadana åsikter i alla lägen utan om att respektera varandra och försöka hitta lösningar. Just så som personerna på sid 83 faktiskt gör, även om de inte skrattar och ser glada ut.

Så här känner vi i våra olika livspositioner.

4

3

1

2

– Jag nedvärderar mig själv – Jag överanpassar mig – Jag undviker – Jag är rädd för auktoriteter – Jag räcker inte till

– Jag är likgiltig – Jag visar varken dig eller mig själv respekt – Jag håller inte avtal – Jag skyller på andra

– Jag bejakar mig själv – Jag säger min mening – Jag visar dig och mig respekt – Jag håller det jag lovar – Jag visar det jag känner

– Jag litar inte på någon – Jag är ensam – Jag är negativ – Jag måste göra allt själv – Jag är småaggressiv

OTILLRÄCKLIGHET

HOPPLÖSHET

RESPEKT

ILSKA

När du bestämt dig för att förändra din livsposition så sker det faktiskt enligt ett bestämt mönster i OK-hagen*. På nästa sida ser du hur det kan gå till.

89

Övning 15: Hoppa hage1. Rita upp en OK-hage. Hur mycket tid tillbringar du i respektive position (ruta) under exempelvis en dag? Markerna i OK-hagen.

2. Tänk dig nu en konflikt mellan dig och en person som står dig nära. Till exempel någon i familjen. Vilken position har du lättast att hamna i då: Blir du irriterad och utgår från att det är den andres fel? Eller lägger du dig direkt? Markera i OK-hagen.

3. Vad är utmärkande för ditt sätt att uttrycka dig och agera när du hamnat i ovan-stående position?

Din livsposition genomsyrar hela ditt liv och präglar ditt beteende. Frågan är bara om du utgår du från den mest gynnsamma livspositionen? Den som är mest gynn-sam för dig själv och för andra.

Kom ihåg: Det är bara du som kan ändra på dig och byta din livsposition!

Diskutera vad du kom fram till i triaden. Som samtalsterapeut kan du gärna inspi-reras av frågeställningarna på sid 68 för att få igång samtalet.

Jag är inte OK

Du är OK

(Otillräcklighet)

Jag är inte OK

Du är inte OK

(Hopplöshet)

Jag är OK

Du är OK

(Respekt)

Jag är OK

Du är inte OK

(Ilska )

1

3 2

En person som utgår från livspositionen ”Jag är inte OK, du är inte OK” förflyttar sig först till ”Jag är OK, Du är inte OK” (pil) )och sedan vidare till ”Jag är inte OK, Du är OK” (pil) för att slutligen hamna på ”Jag är OK, Du är OK” (pil).

Processen kan verka märklig. Varför måste vi gå en omväg för att komma till den ideala livspositionen (1)? Varför inte bara gå direkt till ”Jag är OK, du är OK”?

Beteendet förklaras bäst med exemplet om det lilla barnet som intar ”Jag är OK, du är inte OK” för att skydda sig mot den hotande vuxenvärlden. På samma sätt måste vi föst våga släppa fram barndomens erfarenhet att livet är hotfullt för att sedan kunna bli fri från den.

4 1

90

23. Kognitiv metod III - Automatiska tankarAutomatiska tankar är tankar som dyker upp utan att du medvetet valt dem. De bara kommer helt plötslig – som en invand reflex. Tankarna är ofta tolkningar, analyser eller värderingar av situationer eller upplevelser. De kan komma från invanda tankemönster, andras värderingar och uppfattningar eller kanske vara spår av minnen som du bär på.

Känslan som de automatiska tankarna framkallar kan vara positiv, negativ eller så kän-ner du kanske inget speciellt. Du noterar tankarna och att de kommer av sig själva men reagerar inte på dem. Känslan är vad man i brist på ett bättre ord skulle kunna benämna som ”neutral”.

Med tekniker hämtade från mindfulness kan du träna dig själv i att bli medveten om nuet, hur du tänker och lära dig att finna vila i dig själv. Att lugnt observera och beskriva snara-re än att reagera, analysera och värdera allt som dyker upp inom dig.

Typiska automatiska tankarHär är några exempel på automatiska tankar som du kanske känner igen. De två första är helt normala och är vanliga en person som trivs med sig och själv och sitt liv. Det tredje exemplet däremot kan vara ett varningstecken på att man hamnat i ett osunt beteende.

Neutral: ”Hon har en röd tröja.” (Sakligt konstaterande.)

Positiv: ”Så snygg hennes röda tröja är.” (Respekt.)

Negativ: ”Hon gör sig till./Den skulle inte vara lika snygg på mig.” (Låg självkänsla.)

De flesta av oss upptäcker inte sina negativa automatiska tankar - de uppkommer spon-tant och av gammal vana. För personer med låg självkänsla är det extra besvärligt. Man har också svårt att förstå att det faktiskt handlar om personliga tolkningar och inte om vad som faktiskt är verklighet.

För att hålla koll på sina automatiska tankar är det viktigt att vara uppmärksam på om man börjar känna sig nedstämd, stressad eller får ångest utan någon särskild anledning. Oro framkallas ofta just av automatiska tankar.

Det är därför viktigt är att man medvetandegör de automatiska tankarna och att man an-stränger sig att reda ut vad det är som utlöser oro, nedstämdhet eller ångest. Försöka känna efter hur förhållandet mellan tankar och känslor är såväl före som efter att du har bearbetat dem.

Det är helt normal att få för sig att alla andra är mycket bättre och har det mycket bättre. Men det går att mota bort de (automatiska) tankarna.

91

Fallbeskrivning: PetterSom vanligt mejlar Petter en lite större rapport till chefen innan han går på semester. Det är viktigt att hålla chefen uppdaterad och han vet att alla gör likadant.

Men som vanligt känner sig Petter ändå illa till mods. Det gör han alltid när han ska lämna något till chefen. Anledningen är Petters automatiska tankar.

Petters automatiska tankar”Chefen tycker att jag gör usla rapporter…””Mina kollegor kommer att läsa den och tycka att den är sämre än deras…””Mina kunskaper räcker inte till…””Ingenting jag gör är tillräckligt bra..””Jag är en bluff. Snart kommer de genomskåda mig…”

Petters känslor Han är missnöjd (med sig själv). Han är besviken (på allt och alla). Han är orolig (över eventuella konsekvenser). Han är rädd (kanske för att bli avskedad).

Fallbeskrivning: VeronicaVeronica berättar om sina automatiska tankar.

”Jag och mina kollegor hade en trivselkväll. Vi var ute och bowlade tillsam-mans med våra respektive så min man Olle var med. Det började väldigt trev-ligt och fortsatte nog så under hela kvällen. Ändå kände jag då och då att mitt stämningsläge ändrades.” När Veronica kom hem och reflekterade över kvällen försökte hon identifiera sina automatiska tankar.

Veronicas automatiska tankar ”Olle tycker egentligen inte om mig…” ”Mina kollegor tycker inte om mig…” ”Mina kollegor tycker inte om Olle…” ”Mina kollegor tycker att jag är annorlunda…” ”Egentligen ville de inte bjuda mig men de kände sig tvungna…” ”Jag säger fel saker vid fel tillfälle…” ”De tycker inte att jag förstår deras humor…” ”De tycker att jag är tillbakadragen och blyg…”

Veronicas känslor Hon är ledsen (för att hon tror att hon inte är omtyckt). Hon är nedstämd (för att hon tror att hon inte är välkommen). Hon känner ensamhet (för att tror att hon inte passar in).

92

Att hantera automatiska tankarNär man väl blivit medveten om sina automatiska tankar är det inte ovanligt att man också börjar förstå och till och med att acceptera dem. De kan kännas rationella och naturliga.

Men det är en farlig utveckling. För vad är det för mening med att gå runt och vara vän med något som hindrar en att fungera som människa fullt ut?

Som tur är finns det tekniker som hjälper dig att komma på hur automatiska tankar uppstår och hur de kan hanteras. Dessa tekniker riktar sig mot de använda förvrängningarna, den så kallade felaktiga logiken, som ligger bakom de automatiska tankarna.

Användbara tekniker 1. Börja med tre frågor som utmanar och punkterar de automatiska tankarna: - Vad har du för bevis? (För dina automatiska tankar.) - Hur skulle man annars kunna tänka? - Vad skulle hända om det alternativa tankesättet blev verklighet?

2. För att utveckla frågeställningarna ovan kan du och din klient använda den så kallade Trespalts-tekniken. Som namnet antyder bygger den på tre spalter med anteckningar. I den första spalten beskriver klienten hur situationen (den automatiska tanken) skulle ha sett ut på ett foto. I den andra spalten beskriver du som klient hur du upplevde situatio- nen. I den sista spalten beskriver terapeuten sin syn på situationen.

3. Trespalts-tekniken kan du också använda för att ge klienten insikt i hur lätt det är att förvränga saker och ting. Därför måste klienten kunna identifiera sina automatiska tankar och hålla dem borta. Följande meningar är en god hjälp med detta: - Automatiska tankar uppstår ur tomma intet. - Automatiska tankar är ologiska, - Automatiska tankar verkar ändå troliga. - Automatiska tankar är värdelösa och hindrar mig från att ta kontroll över mina handlingar. - Automatiska tankar skapar mer oro desto mer jag accepterar dem.

93

Automatiska tankar kan leda dig helt på villospår. Var inte rädd för att utmana dem så blir livet så mycket lättare att njuta av.

94

Övning 16: Trespalts-teknikÖvningen ställer stora krav på att du kan lyfta blicken och särskilja den faktiska situationen från de automatiska tankarna som den gav upphov till. Situationen ska beskrivas så neutralt som möjligt i spalt ett (Situation) - som om du berättade om ett fotografi.

Därefter antecknar du i spalt två (Tolkning) hur du personligen, i klientrollen, upplevde situationen. Sedan läser du upp dina anteckningar så att din triadkamrat, i terapeutrollen, kan göra anteckningar i spalt tre (Alternativ tolkning).

Senare använder även du spalt tre - när det är din tur att vara i terapeutrollen och lyssna på någon av dina triadkamrater.

Situation Tolkning Alternativ tolkning

Diskutera i triaden. Finns det fler alternativa tolkningar? Hur skulle till exempel en person i din familj ha reagerat pch sagt? Be din klient att fråga sig detta när du agerar terapeut och anteckna i spalt tre (Alternativ tolkning).

95

Övning 17: Registrera automatiska tankar Den här övningen hjälper dig att känna igen dina automatiska tankar för att på så vis bli medveten om dem. Säkert blir du överraskad över hur stor del av dina tankar som faktiskt är automatiska. Arbeta med formuläret enskilt och diskutera det sedan vid nästa triadmöte.

Situation

Alternativa tankar

Beskriv händelsen som väckte obehagskänslor.

Istället för de automatis-ka tankarna

Vad finns det för bevis? (För att de automatiska tankarna är riktiga.)

Bedöm och registrera känslointensiteten på en skala från 0 - 10.

1. Ange noga: ledsen, arg etc.2. Registrera intensi- teten i känslorna på en skala från 0 till 10.

Generaliserar jag? Tänker i svartvitt? Gör falska jäm-förelser? Drar förhastade slutsatser?

1. Beskriv de automa- tiska tankar, dagdrömmar eller minnen som föregick känslorna.2. Gradera hur riktiga de automatiska tankarna kändes, 0 - 100 %.

”Avkatastrofering”:1. Vad är det värsta som skulle kunna hända?2. Om det hände, vad skulle jag kunna göra då?

Känslor

Omvärdering

Automatiska tankar

Andra kognitiva metoder

Undersökning av bevis

Resultat

Skriv ner dina tankar här eller på ett separat papper.

96

24. Mental träningMental träning handlar om att utnyttja potentialen och styrkan i sina egna tankar. Helt enkelt möjligheter du redan har inom dig men kanske inte utnyttjar full ut.

Alla kan träna mentalt och motverka stress, bejaka personlig utveckling, höja sin livskva-litet och må mycket bättre. Inte minst är mental träning en bra metod för den som tycker sig ha kört fast och vill komma vidare i livet.

Det här kapitlet ger en översiktlig introduktion till ämnet och visar hur gärna kan an-vända mental träning i ditt arbete som samtalsterapeut. Till exempel som inledning eller avslutning till samtalsterapin. Du kan också gärna uppmuntra din klient att själv använda sig av mental träning mellan era möten.

Mental träning delas in i två moment:

1. Grundläggande mental träning. Avslappnings- och meditationsövningar som gör livets utmaningar så mycket lättare. De hjälper dig att:

A. Ladda upp och få nya krafter. Du löser spänningar och förhindrar stress och förebygger och motverkar på så vis både fysisk och psykisk ohälsa. B. Rensa bort skadlig stress så att du fungerar bättre också i utmanande situationer. Mental träning ger ofta mer avkoppling än vanlig vila. C. Gör dig mer mottaglig. Du blir mer positiv till din livssituation och får bättre kraft att förbättra den ytterligare.

Mental träning hjälper dig att motverka stress och är ett bra stöd om du vill komma vidare i livet. Låt gärna mental träning vara en del av samtalsterapin.

97

2. Målinriktad mental träningKanske låter det märkligt, men ofta är det mest bara våra förutfattade meningar som hin-drar oss från att hantera och klara utmaningar som vi drar oss för. Det behöver alltså inte vara så att vi saknar förmåga – men det gäller att våga utnyttja den.

Du menar kanske att du visst tror på dig själv. Men det behöver inte vara så att vi ständigt går runt och tänker ”oj, det där klarar jag aldrig” för att vi ska lägga onödiga hinder i vägen för oss. Istället baseras känslan av ottillräcklighet på åsikter och tankar som göms långt nere i det undermedvetna baserat på en självuppfattning vi skapat under lång tid.

Att känslan ligger där den ligger är faktiskt bra – för då går den också att påverka och till och med att styra. Vårt undermedvetna styrs nämligen av de tankar och föreställningar som vi väljer att mata det med. Det vill säga, de föreställningar och åsikter vi för fram ge-nom att helt enkelt tänka på dem.

Det bästa är att det undermedvetna inte kan skilja på om det vi tänker är något som fak-tiskt har hänt eller om det bara är något vi vill ska hända. Vi kan alltså intala vårt under-medvetna att vi visst kan klara till exempel en svår utmaning och sedan få hjälp med att faktiskt gå iland med den också!

Att peppa sig med målinriktad mental träning, och den vägen få kontakt med sitt under-medvetna, används bland annat av toppidrottsmän. Det hjälper dem att ”ligga på topp”. Omvänt är det naturligtvis också möjligt att så att säga ”prata ner sig”.

Om du till exempel intalat dig själv om att du aldrig kommer att klara att spring fem kilometer utan att stanna och vila kommer du troligen inte kunna göra det heller – även om din kropp kanske är stark nog för att klara uppgiften. Du tror inte på dig själv och kan därför inte intala dig att lyckas. Du har skapat en självuppfyllande profetia.

Hur målinriktad mental träning går till i praktiken ska vi titta närmare på i nästa kapitel.

98

25. Kontakt med det undermedvetnaEtt välkänt exempel på när vårt undermedvetna hjälper oss är den så kallade Placebo-effekten. Det undermedvetna sätter helt enkelt fart på läkande processer i kroppen enbart på grund av att vi verkligen tror att vi kommer att märka skillnad när vi tagit ett visst preparat.

Du har alltså stora möjligheter gömda i ditt undermedvetna. Nu gäller det bara att lära sig hålla kontakt med det.

Två vägarDet finns två erkända sätt att kommunicera med sitt undermedvetna. Antingen når man det genom så kallade visualiseringar eller så arbetar man med affirmationer. Visualise-ringar används i både grundläggande och målinriktad mental träning medan affirmatio-ner främst förekommer inom målinriktad mental träning.

Visualiseringar 1. Måla upp bilden inom dig av det du vill ska ske (ditt mål).2. Måla upp bilden att du redan har uppnått detta (även om målet ligger i framtiden).

Affirmationer 1. Upprepa positivt laddade ord och meningar. Du kan säga dem tyst inom dig, uttala dem högt för dig själv (till exempel i bilen) eller skriva ner dem på lappar och sätta upp lite varstans där vi ser dem. Det är själva upprepningen som är det viktiga. 2. För att få ett ännu starkare resultat är det lämpligt att kombinera affirmationerna med visualiseringar.

I praktiken Låt oss göra ett tankeexperiment. Säg att du ska göra viktig presentation för några kunder och att du redan i förväg tvivlar på din förmåga. Du visualiserar:

”Det här går inte bra. De kommer att tycka jag är urdålig”.

Räkna med att den sortens tänkande påverkar resultatet. Din negativa inställning lyser igenom och även om du är väl påläst så blir de som lyssnar antagligen inte särskilt inspi-rerade. Å andra sidan slipper du bli överraskad – du visste ju redan att det skulle gå åt helsike.

Med mental träning skulle du kunna göra bättre ifrån dig till nästa presentation. Du ger dig själv en affirmation och visualiserar:

”Det här kan jag. De kommer tycka att jag är jätteproffsig.”

Men den positiva attityden blir du både omtyckt av de som lyssnar samtidigt som själva sakinnehållet (det du vill berätta om) kommer i bättre dager. Och blir det lättare att sälja in det du vill, påverkar det självförtroendet vilket i sin tur gör livet bra mycket lättare. Du hamnar i en positiv spiral uppåt.

99

Tänka sig till ett VMEtt bra exempel på hur tankekraft både kan hindra och motivera oss kommer från fri-idrotten. 1945 sprang Gunder Hägg en engelsk mil på fyra minuter och en och en halv sekund. Det var nytt världsrekord! Ändå var han inte nöjd utan ville absolut springa på under fyra minuter.

Efter att ha läst i olika böcker och diverse namnkunniga tidsskrifter ”förstod” Gunder Hägg att det var omöjligt för den mänskliga kroppen att springa så fort. Det var helt enkelt inte lönt att försöka komma under fyra minuter.

Resultat blev att både Hägg och många av hans samtida medtävlare gav upp den så hägrande tanken. Men inte riktigt alla. Den lite yngre brittiske löparen Roger Bannister menade att det trots allt måste gå och fortsatte hårdträna för att spränga drömvallen.

Efter många års träning, den 6 maj 1954 på en bana i Oxford, lyckades Bannister så för egen maskin tillryggalägga en engelsk mil på under fyra minuter. Han hade visat världen att drömmen gick att förverkliga. Den mänskliga kroppen kunde prestera det som exper-terna trodde var omöjligt.

Inom loppet av två år klarade därefter ytterligare 50 löpare de 1609 meter som utgör en engelsk mil på under fyra minuter. Bannister hade visat på möjligheternas och gjorde det därmed möjligt för andra att också tro på att det skulle vara möjligt.

Händelsen har fått namnet Bannister-effekten och går ut på att en kraftfull förebild har stor betydelse för vad vi tror oss kunna klara av. En positiv förebild kan alltså inspirera och få oss att se möjligheter. Om en person vi tror på däremot säger att något är omöjligt kan det på motsvarande vis göra oss lamslagna och stoppa oss. Vi försöker inte ens. Det var det som Gunder Häggs ”insikt” ledde till.

Tyvärr har vi ofta en förmåga att använda affirmationer omedvetet och på fel sätt. Istället för att bygga upp vår självkänsla, bekräftar och förstärker vi våra svagheter med negativa affirmationer. Vi tar ut misslyckandet i förväg.

Omvänt, vad tror du Roger Bannister sa till sig själv? Knappast att han inte skulle kunna springa en engelsk mil under fyra minuter!

100

Tips för affirmationerAffirmationer ska formuleras medvetet och i positiva ordalag. Undvik negativt laddade ord som ”aldrig”, ”inte”, ”bör” eller ”måste”. Om du till exempel vill bli bättre på att passa tider finns det två vanliga sätt att uttrycka det på. Bara en är rätt:

RÄTT: ”Jag passar alltid tider”

FEL: ”Jag missar aldrig en tid”.

Det är också viktigt att formulera affirmationerna i presens. Som om de redan är verkliga. Undvik formuleringar som ”vill ha”, ”önskar göra”, ”hoppas kunna”... Använd istället ”har nu”, ”gör nu”, ”kan”. Samspelet mellan tanke och känsla är viktigt för att affirmationer ska fungera.

Varken affirmationer eller visualiseringar behöver tvunget stämma överens med din nuvarande livssituation. Om du känner dig trött och hängig kan du ändå använda affirma-tioner som: ”Jag är pigg och glad” eller ”Jag känner mig starkare för varje dag som går”.

Affirmationer handlar inte om att lura sig själv. Istället är affirmationer ett sätt att förstå att allt först måste skapas i våra tankar innan det kan förverkligas.

Det är inte fel på längta att bort någonstans. Men när du arbetar med affirmationer tänker du att du redan ligger på den där stranden och har det så mysigt och blir så stark...

101

26. Optimist javisstEn positiv inställning gör livet lättare men är inte det samma som att inbilla sig saker. Tankekraft kan inte garantera mirakel och det vet den optimistiska realisten. Den naiva optimisten, däremot, lutar snarare åt att allt på något sätt ordnar sig av sig själv.

Den optimistiska realisten tror fullt ut på tankekraft men är realistisk nog att inte alltid förvänta sig underverk. Den naiva optimisten tror på underverk hela tiden och överallt.

Medan den senare lätt kan bli frustrerad och besviken om inget händer inser den opti-mistiska realisten att mental träning kräver tid, vilja och uthållighet för att ge resultat. Just detta är viktigt att tänka på i ditt arbete som samtalsterapeut.

En duktig säljare berättade en gång att mycket av hennes jobb handlade om tur. – Desto mer jag lär mig om mitt jobb, desto mer tur har jag!Kanske var hon en optimistisk realist.

Humor och skrattHumor är en viktig del i mental träning. Att skratta hjälper oss att koppla av samtidigt som kroppen faktiskt får motion. Man har lyckats mäta att 20 sekunders skratt motsvarar tre minuters ansträngande roddträning eftersom hjärta, lungor och nervsystem då sätts i hårt arbete.

Skratt leder också till muskelvibrationer som i sin tur leder till djup avslappning. Tänk bara på en rolig film, eller en händelse du varit med om, som gjorde att du skrattade rik-tigt hjärtligt. Hur kändes det efteråt? Säkert ganska bra.

Humor är ett effektivt sätt att hantera alla möjliga problem som kan uppstå i livet. Att låta humorn vara med i vardagen och att unna sig att skratta så mycket som möjligt gör dess-utom livet lite lättare att njuta av.

Skratt

Minskar stress.

Förstärker immunsystemet.

Motverkar utbrändhet.

Lindrar smärta.

Stimulerar inlärning.

Reducerar depressioner.

Hejdar missbruk.

Underlättar arbete.

Förbättrar socialt samspel.

102

Minus blir plusAlla vet vi att vardagen, eller verkligheten om du så vill, inte alltid är så jätterolig. Många av oss lider av stress, dåligt självförtroende, nedstämdhet eller så har vi en gnagande känsla djupt inombords att helt enkelt inte ”må bra”. Dessutom matas vi ständigt av infor-mation om diverse krig och terrorhandlingar etc.

Det är inget fel på att vara realist och uppdaterad. Men kom ihåg att vi alla egentligen bär på glädje, självtillit och trygghet med flera positiva känslor inom oss.

Mental träning, exempelvis i form av affirmationer och visualiseringar, kan hjälpa oss att locka fram det goda som finns inom oss. Det kan bli ett sätt att använda naturliga och medfödda möjligheter. Mental träning handlar helt enkelt om att på ett medvetet sätt utnyttja de positiva krafter vi alla faktiskt bär på. Du också!

Det har ingen betydelse om dina nuvarande tankar, känslor och beteenden inte alls liknar det du vill se i dina affirmationer och visualiseringar. De ska förstärka och bekräfta något du önskar av en kommande utveckling i ditt liv. Inte beskriva hur det står till just exakt nu.

För att din affirmationer och visualiseringar ska bli effektiva ska resultatet de förmedlar ge dig en positiv känsla. Du ska helt enkelt bli glad vid tanken på det du vill åstadkomma.

Kanske minns du hur Malmö FF lyckades hålla stången på bortplan mot den franska superklubben Paris Saint German i september 2015 i fotbollens Champions League. Visst, man förlorade med 0-2 men blev alls inte utklassade. Säkert hade klubbens ansvariga gjort sitt bästa för att ingen skulle se sig som förlorare i förväg.

Vad det kanske högmod från den prestationen som gjorde att man däremot åkte på stor-stryk när fransmännen ett par månaders senare kom till Malmö? Eller var det berodde det på brist på träning nu när Allsvenskan var slut? Det gäller som sagt att vara en realistisk optimist…

103

27. Sex avslappningsövningarAtt göra avslappningsövningar kan kännas ovant i början. Men lika mycket som affirma-tioner kan hjälpa dig att växa som människa kan även avslappning och visualisering ha en liknande effekt.

Här är några förslag på hur du på egen hand får dig i form. Gör avslappningsövningarna för dig själv och diskutera sedan i triaden hur det kändes att genomföra dem.

Övning 18: Toscana Den här avslappningsövningen har inslag av visualisering och är en bra uppvärmning innan du provar en renodlad visualiseringsövning. Lär dig gärna texten nedan utantill, eller spela in den, så att du kan lyssna när du behöver den som mest. 1. Sätt dig i en skön och bekväm ställning… Ta några djupa andetag… slut ögonen… ta några djupa andetag till… känn hur kroppen redan börja slappna av. 2. Nu ska du ha en lugn och behaglig stund för dig själv… det är du som ska må bra av den här stunden… en stunds avkoppling… din stund. 3. Tänk dig att du befinner dig på verandan vid ett gammalt stenhus i Toscana… Huset ligger på en bergssluttning… Du vilar dig i en solstol... Du ser havet långt där borta… Solen håller på att gå ned... Det är varmt och skönt, nästan helt stilla… Långt borta hör du en hund skälla svagt… En bjällra från en fårskock där nere i dalen hörs avlägset i kvällsvinden… Det är lugnt och behagligt… Känn hur skönt det är att bara vara. 4. Känn nu hur kvällssolen värmer hela din kropp… känn hur du slappnar av i ansiktsmusklerna… du andas lugnt och avslappnat… låt känslan av avslappning sprida sig neråt i kroppen... känn hur armarna blir avslappnade och tunga… känslan sprider sig ut i händerna och ända ut i fingrarna… du andas ut och in i en behaglig, skön rytm… känslan fortsätter neråt genom kroppen… bröstet… ryggen… magen… du slappnar av allt mer… du andas långsamt och känner dig allt mer avslappnad… nu rinner känslan av avslappning stilla ner genom låren… och underbenen och ut till fötterna… och ända ut i tårna… du känner dig mer och mer avslappnad… kroppen vilar tungt och behagligt mot solstolen… din andning är lugn och avslappnad… 5. Känn efter hur hela din kropp är helt avslappnad… det är tyst och skönt… du njuter av värmen… och av stillheten. Nu ska du sakta avsluta din avslappning… börja med att låta ett leende sprida sig över ditt ansikte… sträck sedan ut kroppen… tänj lite på dina muskler… och öppna lugnt ögonen.

104

Övning 19: NäckrosdammenAnvänd den här visualiseringsövningen för att slappna av när du känner dig stressad eller pressad. Du också kan göra den direkt efter att du gjort avslappningsövningen Toscana.

Även den här texten är bra att lära sig utantill. Eller spela in när du läser upp den. 1. Tänk dig att du befinner dig i en hall med en stor, mäktig och vackert utsmyckad dörr längst bort i ena änden. Gå fram till dörren och tänk dig att den sakta öppnas.

2. Koncentrera hela din uppmärksamhet på hur dörren öppnas. När dörren är helt öppen ser du en vacker damm – Näckrosdammen. På den klara blågröna ytan flyter jättelika näckrosblad stilla. Runt omkring hela dammen finns det en frodig grönska med träd, blommor och buskar. Här finns miljontals blommor i regnbågens alla färger. Ja här finns blommor i alla de färger du tycker om. 3. Medan du njuter av den vackra bilden blir du medveten om det stora näckrosbladet i dammens mitt. Det är så stort att du kan lägga dig bekvämt på det. Du lägger dig mitt på det mjuka, sköna bladet. Ligg en stund och insup dofterna från alla blom morna som omger dammen. Titta upp på den klarblå himlen ovanför dig. Några små vita moln glider sakta förbi. Du ligger och njuter av stillheten. Efter en stund reser du dig upp och ser dig omkring. Du mår bra och hela din kropp känner en fridfull glädje. Du ser en hjort som kommer fram till dammen för att dricka, den tittar på dig med stora, varma ögon. En liten fågel sätter sig på kanten av näckrosbladet och tittar nyfiket. Den sjunger en stund för dig och flyger sedan upp och sätter sig i ett träd.

Efter en stund flyttar du dig till bladets kant och glider sakta ner i vattnet. Vattnet har en behaglig temperatur. Du flyter lugnt omkring en stund. Sedan tar du några simtag och känner det ljumma vattnet strömma runt din kropp.

4. Du befinner dig i ungdomens och hälsans källa. Drick av vattnet och känn hur du mår bättre och bättre, hur du strålar av hälsa och styrka. Dyk ner under vattenytan och titta på alla de orädda, färgglada och vackra fiskarna. En delfin visar sig, den hälsar på dig som en god vän och simmar lekfullt bredvid dig. Vattnet i Näckrosdam men är precis som luft, du kan andas in det. Känn hur vattnet går in i och cirkulerar i ditt blodomlopp. Vattnet renar ditt blod och gör dig stark. Känn hur bra du mår.

5. När du utforskat den harmoniska undervattensvärlden simmar du upp till ytan och sätter dig på nytt i mitten av näckrosbladet. Nu ser du tre bergstoppar en bit bort. En av dem lyser vit och är täckt av snö. Tänk dig nu att du kan lyfta och bara flyga iväg, för det kan man i Näckrosdammens värld. Du svävar över dammen och tittar på den vackra växtligheten och njuter av alla djuren du har mött.

6. Nu flyger du mot bergstopparna och du anar böljande slätterna under dig. Snart når du den vita bergstoppen och du landar mjukt i snön. Du dröjer kvar en stund och drar in den klara friska luften i dina lungor. Sedan glider du på snön nerför en backe och får fart för att flyga hem till Näckrosdammen igen. Du hittar ditt blad och sätter dig igen i mitten och andas in den stilla, varma luften. Du känner dig lugn och behaglig.

7. Föreställ dig nu att du är tillbaka i hallen, vid entrén. Se hur den stora dörren sakta stängs och hur du långsamt, långsamt öppnar ögonen. Du är tillbaka.

105

Övning 20: Din inre samtalsterapeutIbland kan vi hamna i situationer där vi måste ta beslut som känns svåra. Vi vet helt enkelt inte hur vi ska få kraft att bestämma oss. Då kan du söka kontakt med din egen vägvisare - din inre samtalsterapeut.

Börja med avslappningsövningen Toscana och fortsätt med följande:

1. Tänk dig att du går på en stig som sträcker sig ända bort mot horisonten. Långt där borta på stigen kommer en ljusgestalt emot dig. Du känner dig inte besvärad av detta. Det känns bara spännande.

2. När ni kommer närmare varandra ser du om det är en man eller en kvinna. Du lägger märke till hur personen ser ut, hur hon eller han är klädd och i vilken ålder personen har. Ju närmare varandra ni kommer, desto fler detaljer kan du lägga märke till i personens ansikte och framtoning.

3. Nu iakttar du dina känslomässiga reaktioner. Känner du att personen utstrålar värme, trygghet eller andra positiva känslor har du mött din inre samtalsterapeut. Får du negativa känslor ska du be personen avlägsna sig och fortsätta att invänta din inre samtalsterapeut.

4. När din inre samtalsterapeut kommer dig till mötes ska du välkomna honom eller henne. Fråga vad personen heter. Acceptera det namn som först dyker upp i ditt inre och fundera inte mer på det.

5. Fråga din inre samtalsterapeut om hon har något att säga eller vill ge dig ett gott råd. Ställ gärna själv en fråga. Får du inte svar direkt, misströsta inte. Svaret kommer till dig i någon form vid ett senare tillfälle.

6. När stunden du är tillsammans med din inre samtalsterapeut känns tillräcklig kan du tacka och uttrycka din uppskattning. Säg också att du gärna vill bli besökt igen i ditt inre rum vid många tillfällen framöver.

7. Öppna sakta dina ögon och kom tillbaka.

Så blir det lättare att möta din inre samtalsterapeut • Börjamedattgöraenavslappningsövning.Dengerdigroisinnetochgörattdublir mer lyhörd. • Ha inga förväntningar på svaren du får, ställ dina frågor förutsättningslöst. • Lyssna med tillförsikt på din inre samtalsterapeut. Då får du rakare besked. Det leder dig i riktning mot mer harmoni och glädje. • Får du inget klart svar på dina frågor så vänta lite. Ha tålamod och inse att svaren kommer till dig när det är dags. • Ge inte upp om du inte får kontakt eller upplever att du inte får vägledning vid första försöket. Det är bara att försöka igen. Din inre samtalsterapeut finns där. • Tränar du med jämna mellanrum blir det lättare att etablera kontakt. Träning innebär också att du enklare kan ta till dig de budskap din inre samtalsterapeut förmedlar till dig. • Budskapen handlar alltid om lugn, trygghet och glädje. • Om du av någon anledning inte skulle uppfatta kontakten som givande är det bara att avbryta. Du kan söka ny kontakt direkt eller vid ett senare tillfälle.

106

Övning 21: Mitt framtidsjagDen här visualiseringsövningen använder du i samarbetet med en klient. Det är du som läser för din klient. Jo förresten, när ni arbetar i triaden har ni alla förstås redan läst öv-ningen. Ändå är det något helt annat att koncentrera sig och lyssna på den när du agerar klient:

Slut ögonen och andas in djupt och känn hur du slappnar av i hela kroppen. Föreställ dig att du ser en ljusstråle framför dig som går rakt ut i universum. Lägg märke till ljusstrå-lens färg. Ta tag i ljusstrålen och följ med den rakt ut i rymden. Snart ser du Jorden som en liten blågrön prick långt där nere. Framför dig ser du en ny ljusstråle. Den går ner mot Jorden, tio år framåt i tiden. Ta tag i den ljusstrålen och följ med den till det land och den stad du bor i om tio år.

1. Nu landar du utanför ditt hem. Ring på dörren och se ditt framtidsjag som öppnar. Hur ser du ut? 2. Gå in i ditt hem. Hur ser det ut? Hur har ditt framtidsjag möblerat? Vilka färger finns i ditt hem? Finns det människor där? Har du husdjur? Kan du känna av stämningen? Gå fram till ett av fönstren och titta ut genom det. Vad ser du?

3. Sätt dig ner. Passa på att fråga ditt framtidsjag: ”Vilka är de viktigaste händelserna i mitt liv de senaste tio åren?” ”Varför?” Lyssna på svaren du får. Vilka är de viktigaste råd du vill ge mig? Lyssna. Vill du ställa fler frågor till ditt framtidsjag kan du ställa dem nu. Lyssna och känn efter vad du får berättat för dig.

4. Nu är ditt möte med ditt framtidsjag slut. Du tackar så mycket och går mot utgången. Du kastar en sista blick på ditt framtida hem och tar sedan tag i ljusstrålen som för dig upp i rymden igen. Nu ser du ljusstrålen som leder ner till Jorden i nutid. Du följer den ner till det land och den stad du bor i och till den stol du sitter på nu. Ta ett djupt andetag och öppna sakta ögonen. Du är tillbaka i nuet.

När din klient kommit tillbaka från besöket hos sitt framtidsjag är det givande diskutera och lära från resan. Frågorna nedan kan du använda såväl nu i triaden och med din prov-klient men också senare när du har egna klienter. 1. Känner du igen dig i ditt framtidsjag? 2. Verkar livet tio år framåt i tiden vara behagligt? 3. Vilka paralleller ser du mellan ditt framtidsjag och den du är idag? 4. Vad skulle du göra om du vore ditt framtidsjag redan nu? 5. Om du stämmer träff med ditt framtidsjag, vad skulle ni göra? 6. Pröva varje dag att göra som ditt framtidsjag skulle ha gjort. 7. Tycker du om ditt framtidsjag?

Övningen Mitt framtidsjag kan bli en fin upplevelse för din klient. Dessutom kan den öppna ögonen och visa om man just nu kanske är på fel väg i livet. Det viktiga är att ni får något att vidareutveckla och arbeta med.

Bilden av framtiden grundar sig på klientens nuvarande situation. Det betyder att den kan förändras över tiden. Så kanske ser din klients idé om sig själv om tio år helt annorlunda ut när ni upprepar övningen till exempel efter en månad eller så.

107

Övning 22: På scenenDetta är en övning som bygger på tekniker från den danska entreprenörs- och projektle-darutbildningen Kaospiloterna. Vi har anpassat övningen efter miljön som möter oss som samtalsterapeuter. Du gör den först på egen hand och sedan diskuterar du den med din klient i triaden.

1. Ta ett djupt andetag och slut ögonen. Tänk dig att du står vid scenen i en stor föreläsningssal och att det verkar vara alldeles fullsatt. Luften kokar av förväntan och du står där bland alla de andra och väntar på den intressanta föreläsare som just nu ska vara på väg in.

2. Plötsligt inser du att det faktiskt är du som är föreläsaren. Det är på dig alla väntar...

3. Du går in bakom scenen för att förbereda dig. Du vet att det du har att säga är viktigt för åhörarna. Du känner att det ger dig styrka och självförtroende. Det glädjer dig. Nu går du fram bakom scenens ridå och känner att du är redo att hålla tidernas föreläsning.

4. Ridån dras upp och du möts av en entusiastisk publik. Du håller din föreläsning. Alla är nöjda och applåderar hänfört. Du njuter av uppmärksamheten och alla varma känslor som strömmar mot dig.

5. Du tackar så mycket för uppmärksamheten och går tillbaka in bakom scenen. Du är nöjd med dig själv. Du andas in och öppnar sakta ögonen. Du är tillbaka.

Visualiseringsövningen På scenen brukar väcka många olika känslor. Vilka lärdomar kan du och din klient dra av dem? Diskutera i triaden.

Sätt fart på diskussionen med frågor som:Vad var ditt budskap i föreläsningen?Vilken känsla hade du?Vad var viktigast för dig?Vad kan du lära av den här händelsen?

108

Övning 23: Krympa och förstoraDen här avslappningsövningen går ut att krympa negativa saker man varit med om i livet och istället förstora positiva upplevelser. Ren tankekraft alltså. Eller visualisering, som vi kallar det.

(–) Negativ händelse Slut ögonen och återspegla en negativ upplevelse du vill bli fri från. Tänk dig att upplevel-sen spelas upp för dig som i en film. Tänk dig att filmduken är en såpbubbla som svävar fram och tillbaka framför dig. Så ta du fram en nål och sticker hål på såpbubblan.

(+) Positiv händelse Slut ögonen och se en positiv upplevelse framför dig. Tänk dig att du målar upplevelsen på en av väggarna där hemma. Du målar ungefär stort som en affisch. Så målar du om samma motiv och upplevelse men gör det dubbelt så stort. Slutligen målar du om motivet och upplevelsen ytterligare en gång men nu så stort att hela väggen täcks av din positiva upplevelse. Spara bilden i minnet och titta på den då och då för att hämta kraft.

Bättre effekt med visualisering och avslappningFör maximal effekt kan du gärna kombinera visualiseringar med affirmationer.

Låt oss säga att du din affirmation är ”Jag har en fantastisk relation till min familj”. Visu-alisera då (tänk dig) du hur du tillbringar en underbar dag på stranden tillsammans med dina närmaste. Ni leker, skrattar, äter glass, fikar och njuter av härliga bad. Visst känns det bra?

Fem minuters avslappningsövning innan du gör en affirmation eller visualisering är en bra hjälp på vägen. Den gör att du blir mer mottaglig för positiva budskap och får lättare att kommunicera med ditt inre för att förändra tankar, känslor och beteenden.

Kom ihåg att för varje gång du affirmerar och visualiserar positivt ökar du också dina möjligheter att förändra livet i positiv riktning.

Så småningom när du lärt dig att affirmera och visualisera kan du tillämpa teknikerna även utan avslappningsövningen. Effekten blir visserligen mindre men du kan snabbt använda teknikerna när du behöver eller har lust.

Det kan vara praktiskt på lunchen, på kvällen innan du somnar, när du ska förbereda dig inför ett viktigt möte eller vid ett annat tillfälle. Testa och se vad som fungerar bäst för dig.

109

28. Kognitiv metod IVHur vi tänker vid en viss situation eller händelse påverkar också hur vi reagerar. Det gäller både vad vi känner inför situationen och med vilket beteende vi bemöter den. Till exem-pel är det vanligt att rent reflexmässigt känna negativa tankar inför oväntade situationer som vi egentligen skulle kunna vara neutrala eller rent av positiva till.

När vi väl blir medvetna om detta kan vi använda tankekraften som ett redskap, ett men-talt verktyg som vi kan utnyttja helt efter våra egna önskningar. De tankar som vi väljer att tänka skapar också det vi upplever. Man kan rent av säga att de formar vår verklighet.

Kontentan är att negativt tänkande kan leda till negativa känslor och spänningar som helt i onödan leder till låg självkänsla, ilska, depression, utmattning, stress eller leda. Men eftersom en tanke trots allt bara är en tanke kan den styras och förändras.

Att bli medveten om sina tankar, och förändra dem, är en positivt laddad process som ofta ger snabbt resultat för den som målmedvetet arbetar för att förbättra sin självkänsla och lyfta sitt humör. Man skapar helt enkelt förutsättningar för mer framgång i det man företar sig.

Visst har du också hört andra uppgivet säga att man in kan påverka sin situation. ”Att man inte har något val…”. Detta är typiskt för personer som ser sig själva som offer utan möj-lighet att få styr på sitt liv. Men det finns sätt att komma över känslor av det slaget.

Den Kognitiva triangeln är ett utmärkt verktyg just för den sortens utmaningar. Den ger dig, eller din klient, fantastiska möjligheter att förändra sättet att tänka och bygger på tre steg: ett för vardera sidan i en triangel.

Beteende: Bli medveten om de negativa tankarna som ditt beteende leder till.Tanke: Stoppa tankarna för att hejda fel sorts känslor från att slå rot.Känsla: Avbryt tankarna om fel känslor ändå uppstår. Tänk positiva eller realistiska tankar.

Övning 24: Den kognitiva triangeln1. Beskriv en situation som gjorde dig upprörd.2. Skriv ner allt du tänkte om dig själv just då och som kan förklara varför du reagerade så starkt.3. Skriv ner alla starka känslor som du upplevde i samband med denna händelse.

Vad hade kunnat göras annorlunda? Gör övningen i tria-den och diskutera.

110

Så styr du dina tankarDen enda som kan förändra sättet som du tänker är DU. För det är faktiskt inte andra som gör dig arg eller stressad - det är du som tillåter det. Andra kan inte påverka dina tankar om du inte låter dem göra det, eller kanske rent av vill att de ska göra det.

Var och en är ansvarig för sina tankar och för sitt handlade. Den som lägger det ansvaret på någon annan gör sig själv till ett offer vilket leder till att man mår dåligt och faller in i destruktivt tänkande. Som till exempel ”att man inte kan påverka sitt liv”.

Hur fungerar detta i praktiken? Jo, om någon säger ”Du är en värdelös idiot som alltid gör fel!” så är det fullt naturligt om du blir ledsen. Men du bestämmer själv om den personen ska få ha så mycket makt över dig att du också ska bli arg och ta åt dig av dumheterna.

Hur skulle du kunna svara på ett bra sätt? En framkomlig väg är att hålla med. Men bara delvis.

”Jag vet att det blev fel idag, men det betyder inte att allt jag gör är fel. Eller hur?”

På så vis bevarar du lugnet och tippar så att säga över bevisbördan över på den andre och behöver inte känna att du är svaret skyldig. Kan du komma på fler bra sätt på hur man skulle kunna svara?

Fallbeskrivning: SaraSara skulle på anställningsintervju för ett jobb hon väldigt gärna ville ha. Hon hade förberett sig noga, valt kläder med omsorg och var förväntansfull när hon vaknade på morgonen. Men då hände det som inte fick hända. Sara hade läst fel i tidtabellen och missade bussen. Nu skulle hon inte hinna i tid!

Saras tankar slog över direkt och blev negativa. Ilska, oro, och ångest kokade upp inom henne.

”Jag måste vara värdelös som inte kan läsa en tidtabell…” ”De vill aldrig an-ställa mig som kommer försent till intervjun” Detta var mitt livs chans Varför händer detta alltid mig!”

Övning 25: Alternativa tankarHur hade Sara kunnat tänka istället? Diskutera i triaden och ge förslag på nya, alternativa tankar. Vilka positiva känslor skulle alternativa tankarna kunna leda till?

111

Övning 26: Stoppa negativa tankarSå här kan din klient stoppa sina negativa tankar.

1. Gör en avslappningsövning. Be sedan klienten ta några djupa andetag, blunda och tänka på en händelse som lämnade obehagliga känslor efter sig.

2. Klienten ska återuppleva händelsen med alla sinnen så att man verkligen är med. Sedan ska klienten fundera över de negativa tankarna som ledde till de obehagliga känslorna och upprepa dem om och om igen. Meningen är att man ska återupp- leva situationen.

3. När hela rummet vibrerar av negativa känslor är det dags att bryta. Ropa ”Stopp!” och stampa hårt i golvet. Din klient, som nu är inne helt i sina negativa känslor, blir överraskad och rycker till.

4. Säg: ”Det blev det stopp för negativa tankar, eller hur”. Låt detta illustrera hur man kan bryta negativa tankekedjor.

5. Ersätt de negativa tankarna med positiva eller neutrala. Be din klient tänka på någon man tycker om eller på en fin upplevelse. Be klienten beskriva om det skedde någon förändring i kroppen, eller i andningen, när man gick över från negativa till positiva tankar.

6. Diskutera hur du själv skulle kunna med din inre konversation. Hur ska du komma ihåg din stoppknapp och hur skulle du kunna använda den?

112

Övning 27: Registrera negativa tankar Anteckna två eller tre negativa händelser. Beskriv situationen och de negativa tankarna som dök upp. Notera om du, eller din klient, kom ihåg att stoppa tankarna och ersätta dem med positiva. Om du inte lyckades bryta mönstret kan du ändå skriva ner vilka tankar som du skulle kunna använda istället.

Registrera dina negativa tankar och hur du använder stoppknappen i schemat:

Dag Situation Negativa tankar Gick det att stoppa tankarna?

Vilka positiva tankar ersatte du/kunde du ha

ersatt dem med?

113

29. Du som samtalsterapeutEftersom det är du som samtalsterapeut som ställer frågorna måste du också vara en god lyssnare. För vad är det egentligen klienten säger? Du ska förstås höra det som kommer ut ur klientens mun men också fånga upp det som inte blir sagt i uttalade ord.

Därför gäller det att lyssna på ett djupare plan och fånga upp eventuella dolda budskap. Det kan vara tonfallet, satsmelodin eller tempot i det personen säger. Det är sådant du märker när du lyssnar på rätt sätt.

Men det räcker inte med att kunna lyssna. Du måste också kunna klargöra, lösa upp knu-tar, konkludera och, faktiskt, avbryta. Förresten måste du ha ett visst mått av självdisciplin också. Men ingen fara, vi tar det i tur och ordning.

Lyssna med mer än bara öronenSom samtalsterapeut lyssnar du noga med alla dina sinnen på vad din klient har att säga. All information ska tas in och värderas. Men du lyssnar inte bara med öronen utan an-vänder dessutom magkänslan - det som vi ofta kallar intuition.

Information som uppfattas med intuitionen är sådant som är svårt att sätta fingret på och som inte alltid går att observera rent objektivt. Ändå är detta med att vara intuitiv en mycket viktig egenskap för en samtalsterapeut.

Samtidigt gäller det för terapeuten att inte blanda in sig själv för mycket i samtalet. Att inte låta sina egna erfarenheter och känslor ta överhanden.

Här är ett par exempel på hur en diskussion runt konkreta problem som hanteras mer eller mindre väl av samtalsterapeuten. Som du ska se handlar det mycket om hur man väljer att lyssna.

1. Jag-centrerat lyssnande

Exemplet nedan visar en samtalsterapeut som utgår helt från sina egna erfarenheter utan att lyssna på klienten. Så här ska samtalsterapi inte gå till:

Klient: Jag har blivit erbjuden att bli marknadschef. Men jag vet inte om jag vågar ta jobbet.

Samtalsterapeut: Klart du gör. När jag fick ett erbjudande om ett produktchefsjobb för några år sedan kastade jag mig bara rakt in i det.

- Nja, jag är väl inte direkt typen som bara kastar mig in i saker.

- Samtalsterapeut:– Jag var också tveksam först men ibland måste man våga. Kör på bara!

Jag, jag och åter jag… Samtalsterapeuten utgår här helt från sina egna erfarenheter utan att ta till sig av klientens dilemma. Det blir inte mycket stöd för klienten.

114

2. Koncentrerat lyssnande I det här exemplet lägger samtalsterapeuten inte några egna värderingar i det klienten säger. Istället försöker man förstå varthän samtalet är på väg. Genom att vara engagerad uppmuntras klienten att gå vidare i sina tankebanor.

Diskussion skulle då kunna låta så här:

Klient: Jag har blivit erbjuden att bli marknadschef. Men jag vet inte om jag vågar ta jobbet.

Samtalsterapeut: Ok, vad är det som gör dig rädd för jobbet?

– Det är mycket. Till exempel, vad ska mina arbetskamrater säga!

– Är det viktigt vad de tycker?

– Ja. De kanske tycker att någon annan passar bättre för jobbet…

– Har de sagt att någon annan är mer lämpad?

– Nej, men... Jag vet inte om jag har rätt kompetens att vara ledare för en hel avdelning.

– Så att du tvivlar på din förmåga att leda andra, är det kärnan i problemet?

– Ja, det är det nog! Tänk om min VD visste det. Då skulle jag kanske kunna be om en ledarutbildning. Och då hade jag vågat ta jobbet!

– Det låter som en bra lösning! När kan du ta upp det med din VD?

– Direkt på måndag morgon!

Tack vare att samtalsterapeuten lyssnade koncentrerat på vartenda ord, och inledde med en öppen fråga, styrdes samtalet vidare på ett konstruktivt vis. Observera att klienten själv kom med svaren.

Ändå finns det risk att samtalsterapeuten missar viktiga nyanser hos klienten. Nyanser som kunde lett in diskussionen på ett annat, än mer givande, spår. Vi ska titta närmare på det i nästa exempel.

Att hålla hörselgångarna öppna är en bra början för koncentrerat lyssnade. Men dessutom krävs ett äkta engagemang för din klient.

115

3. Intuitivt lyssnandeHär lyssnar samtalsterapeuten koncentrat med alla sinnen påkopplade och lägger märke till känslor, tonfall och ansiktsuttryck. Dessutom noterar du klientens stämningsläge och hör även det som inte uttalas. Detta försöker du sedan sätta ord på – och då inte som en sammanfattande sanning utan som ett inlägg. Sedan får klienten själv ta ställning till om samtalsterapeuten uppfattat saken rätt.

Klient: Jag har blivit erbjuden att bli marknadschef. Men jag vet inte om jag vågar ta jobbet.Samtalsterapeut: –Ok, vad är det som gör dig rädd för jobbet?

– Det är mycket. Till exempel, vad ska mina arbetskamrater säga!

– Du betonade verkligen det där med ”mycket”. Det kanske inte bara är arbetskamraternas prat som oroar dig.

– De får egentligen tycka vad de vill...

– Jag anar lite besvikelse i din röst. Är det riktigt?

– Jo, du har rätt. Jag är inte så intresserad av kommunikation över huvudtaget. Egentligen skulle jag nog vilja jobba med något helt annat på företaget.

– Vad vill du göra då?

– Tänk att få göra riktigt bra marknadsundersökningar om våra tjänster. Med bra underlag skulle företaget kunna bli marknadsledande inom två års tid. Det hade varit spännande!

– Nu fick du en helt annan intensitet i rösten! Så lät det inte tidigare.

– Hördes det? Det är nog inte så konstigt. Marknadsundersökningar intresserar mig verkligen. Jag ska kanske prata med min VD om det istället.

Här blev samtalsterapin verkligt effektiv tack vare att samtalsterapeuten kunde lyssna både koncentrerat och intuitivt samtidigt. En mix av de båda ger alltså bäst resultat. Lägg märke att klienten inte fick några färdiga lösningar av samtalsterapeuten utan på egen hand resonerade sig fram till en lämplig handlingsplan.

Lås oss titta på ytterligare tre terapitillfällen där samtalsterapeuten arbetar som i exem-plen ovan men där klientens frågeställning inte är lika konkret. Istället vill man ha hjälp att bestämma sig för en åsikt. Det gör utmaningen för samtalsterapeuten än större och visar tydligt på farorna med ensidigt koncentrerat respektive intuitivt lyssnande.

116

Faror vid koncentrerat lyssnandeHär har vi en samtalsterapeut som bara lyssnar koncentrerat och därför har svårt att bemöta klientens försök att få styrning.

Klient: – Idag vill jag prata om värderingar.

Samtalsterapeut: – Vad betyder värderingar för dig?

– Det betyder att man står för något.

– Vad menar du med att stå för något?

– Ja, att man står för sina åsikter även om andra inte håller med. Att man håller fast vid sin åsikt

– Är det viktigt att hålla fast vid sin åsikt?

– Ja, men man kan ju ändra åsikt om förutsättningarna förändras.

– Vilka förutsättningar skulle få dig att ändra åsikt?

– Det kan ju vara att samhället förändras över tiden, som innebär att det är nödvändigt att ändra åsikt.

– Hur skulle samhället förändras då?

Den här diskussionen kan hålla på i evighet och inte leda någonstans. Tempot skulle lätt kunna bli mycket högt och inte ge tid för känslor och eftertanke hos klienten. Samtalsterapin blir inte särskilt effektivt.

När du arbetar med din klient är det viktigt att anteckna viktiga stödord för återkoppling (men inte som i exemplet ovan). Kosta gärna på dig en fin pen-na och ett vackert block så blir det lite extra roligt att vara samtalsterapeut.

117

Faror vid intuitivt lyssnande

Här är ett exempel där samtalsterapeuten enbart lyssnar intuitivt. Som du ska se lyfter inte terapin.

Klient: –Idag vill jag prata om värderingar.Samtalsterapeut: – Det känns som om du tycker att det är ett svårt ämne.

– Ja, det tycker jag. Det är så mycket att ta hänsyn till att det kan vara svårt att verkligen veta vilka ens värderingar är.

– Det verkar som om någon jagar dig med blåslampa.

– Ibland känns det faktiskt så. Det är ju viktigt att ha värderingar och att stå för dem. Det är ju så man identifierar sig själv och blir identifierad av andra.

– Nu ser jag en röd varningstriangel framför mig. Vad betyder varningstriangel för dig?

– Tja, jag vet inte, men…

– Här känner jag en rädsla som kryper fram…

– Nu hänger jag inte riktigt med.

– Plötsligt kände jag att det kom ett tryck över bröstet. Kan du förklara det?

– Menar du mitt eller ditt bröst?

– Nu ser jag dig famla runt i ett mörkt rum. Hur känns det?

– Ingen aning. Jag förstår faktiskt inte vad du menar!

Jovisst, detta är kraftigt överdrivet. Ingen samtalsterapeut värd namnet skulle svamla på det här viset. Men att enbart lyssna intuitivt kan leda till ett ”flummigt” samtal. Speciellt om de förnimmelser som samtalsterapeuten noterar och tar upp inte alls stämmer över-ens med det som klienten upplever eller vill förmedla.

Visst kan det vara härligt att babbla i telefon i timmar och låta luren gå varm. Men när du lyssnar intuitivt på din klient gäller det att hålla sig till saken om något verkligen ska bli sagt.

118

4. Koncentrerat och intuitivt lyssnande

Att skapa en mix av koncentrerat och intuitivt lyssnande är alltid det effektivaste sättet att komma framåt i samtalsterapin. Så här skulle det kunna låta. (Inom parentes anges vilken sorts lyssnande det är fråga om vid rspektive tillfälle.)

Klient: –Idag vill jag prata om värderingar.

Samtalsterapeut: – Det känns som om du tycker det är ett svårt ämne. (intuitivt lyssnande)

– Ja, det tycker jag. Det är så mycket att ta hänsyn till att det kan vara svårt att verkligen veta vilka ens värderingar är.

– Vad är det du måste ta hänsyn till? (koncentrerat lyssnande)

– Det kan ju vara vilken situation man befinner sig i livet, krav från samhället och påverkan från vänner. Och så uppväxten förstås.

– Det kom upp en bild när du sa det där om uppväxten. Jag ser hur du springer och springer men inte kommer någonstans. Kan du relatera den bilden till det vi pratar om? (intuitivt lyssnande)

– Det ligger mycket i det du säger. Något håller mig fångad, trots att jag vill vidare.

– Vad är det som håller dig fångad? (koncentrerat lyssnande)

– Ibland är det som om jag vore fastbunden med en gummisnodd. Hur jag än springer kommer jag alltid tillbaka.

– Det verkar som om du har stort behov av att göra dig fri från något. Eller kanske från någon? (intuitivt lyssnande)

– Lustigt att du säger det! När jag tänker efter vet jag nog varför värderingar känns så svårt. Det är mina föräldrar. De har alltid haft tydliga värderingar som de präntat i mig. Och när jag sagt emot har vi ofta hamnat i gräl. Då har jag tvivlat och mått dåligt.

– OK, det är ditt tvivel om dina egna värderingar som har gjort att ämnet känns svårt. Nu ska du få en hemuppgift. Tänk dig att du gör dig fri från gummisnodden. Fundera över vad det kan betyda för dina värderingar. Låter det bra? (koncentrerat lyssnande)

– Det känns bra. Och jag förstår vad du menar. Det är dags att klippa navelsträngen och stå för mina egna värderingar.

Genom att mixa sätten att lyssna styr samtalsterapeuten diskussionen. Att lyssna kon-centrerat hjälper klienten framåt medan att lyssna intuitivt hjälper klienten att komma i kontakt med sina känslor. Både intellekt och känslor får utrymme i processen. Det gör samtalsterapin så mycket effektivare.

119

5. Aktivt lyssnande

Att fungera som samtalsterapeut förutsätter även att du behärskar så kallat aktivt lyss-nande. Detta inkluderar såväl det vi uttrycker verbalt i ord som det vi säger med ett icke-verbalt beteende. Till det senare hör till exempel kroppsspråk.

Vid aktivt lyssnande använder vi vid fokuserat och intuitivt lyssnande och vi visar klien-ten att vi inte bedömer personen ifråga eller de känslor som kommer fram. Vi accepterar personen som man är utan att värdera vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel, intressant eller ointressant, logiskt eller ologiskt etc.

Här är ett antal användbara redskap som hjälper dig att träna på aktivt lyssnande: - Upprepa (det klienten säger).- Klargör.- Lös upp knutar.- Avbryt.- Kom till saken.

Sätt ord på det du hör eller uppfattar att klienten säger genom att upprepa det eller ge-nom att teckna en bild av situationen som du ser den. Och detta som sagt utan att göra någon egen värdering. Vid upprepningar kan du antingen använda exakt samma ord som klienten eller uttrycka det med dina ord. Du känner nog själv vad som fungerar bäst i den aktuella situationen.

När klienten först uttalar sina egna tankar, och sedan får dem upprepade av samtalstera-peuten, kan det gärna resultera i ett förtydligande. Klienten kan därefter välja att accepte-ra eller omformulera tankarna så att de stämmer med vad man vill ha sagt.

Som samtalsterapeut är det också viktigt att vara uppmärksam på nyckelord som klienten använder. Det vill säga ord som man upprepar ofta under samtalsterapin.

Upprepa och utforska vad orden betyder för klienten. De kan säga mycket om klientens kvaliteter, värderingar och hur man egentligen mår.

Exempel på aktivt lyssnandeSamtalsterapeut: – Vad vill du ta upp idag?

Klienten: – Jag behöver jobba på hur jag samarbetar med reklambyrån. Mitt arbetssche-ma gör att jag inte hinner med det ordentligt. Och min marknadsassistent är alldeles för oerfaren för att ta hand om det.

– Du säger att du har för dåligt med tid för att samarbeta bra med reklambyrån och att din marknadsassistent är för oerfaren för att avlasta dig. Vad betyder det?

– Ja, det är så min situation ser ut just nu.

(Exemplet fortsätter på nästa sida under ”Klargörande”.)

120

6. KlargörandeEtt klargörande har till uppgift att dels bekräfta om samtalsterapeuten uppfattat vad klienten vill uppnå, dels att ge klienten insikt och klarhet i sina påståenden och vad man egentligen sagt.

Som samtalsterapeut bekräftar du dels att du förstått genom att sammanfatta vad klienten sagt och genom att ställa slutna frågor (frågor som besvaras med ”ja” eller ”nej”).

OBS! Slutna frågor används bara när det handlar om klargörande. Annars är det alltid öppna frågor som ger bäst resultat i samtalsterapin. Men det vet du ju redan :-)

Exempel på Klargörande (forts. på dialog fr. s. 118)Samtalsterapeut: – Du har för ont om tid för reklambyrån. Samtidigt är din marknads-assistent för oerfaren för att avlasta dig. Har jag uppfattat saken rätt? (klargörande)

Klient: – Ja, jag önskar jag kunde delegera mer till marknadsassistenten. Då skulle jag kunna lägga mer krut på samarbetet med reklambyrån. Men jag vågar inte.

– Vad menar du med att du inte vågar delegera bort delar av jobbet?

– Marknadsassistenten är ambitiös och gör ett bra jobb. Men mina arbetsuppgifter är för invecklade att delegera bort.

– Du har alltså en duktig och ambitiös marknadsassistent som inte kan överta vissa av dina arbetsuppgifter. Har jag förstått dig rätt? (klargörande)

– Eh, både ja och nej. Det är klart att det finns arbetsuppgifter som jag skulle kunna delegera… Men det innebär att jag tappar kontrollen över dem.

– Så är det där skon klämmer? Du skulle kunna delegera men har kanske för stort kontrollbehov? (klargörande)

– Ja. Ska jag vara riktigt ärlig är det nog faktiskt så det är.

Har ni förstått varandra? Ett klargörande sätter ljuset på vad klienten egentligen vill uppnå med samtalsterapin. (Jo, när ni bara är två som har möte på Skype brukar det gå bra att köra med kameran på.)

121

7. Lösa upp knutarSå kallade knutar är antaganden som klienten sätter likhetstecken mellan. Samtalstera-peutens uppgift är att identifiera knutarna, sätta ord på dem och att lösa upp dem.

Det kan låta så här: Klient: – Det är inte lönt att jag presenterar mina idéer på jobbet. Ingen skulle lyssna på mig.

I det här exemplet har klienten satt likhetstecken mellan sin ambition och andras ignorans. Försök sätta ord på det om du känner att detta är en knut för klienten. Samtalsterapeut: – Det verkar som om du sätter likhetstecken mellan ambition och ignorans, stämmer det?

När du satt ord på knuten ber du klienten hitta alternativa konsekvenser:

– Att du är ambitiös, vilka andra konsekvenser skulle det kunna få?

– Att kollegerna ser att jag vill något med mitt jobb. De skulle kanske börja lyssna på mina synpunkter. Jag kanske skulle få större ansvar.

När klienten prövat ett nytt perspektiv i teorin är det bra om det provas också i verkligheten. Säg till exempel:

– Nu ska du få en utmaning. Till nästa gång ska du prova att presentera två av dina idéer för arbetskamraterna och se hur de reagerar.

– Ok, det kan väl i alla fall inte skada.

8. AvbrytaI samtalsterapin kan det hända att klienten irrar sig bort från ämnet och sitt mål. Då bör du som samtalsterapeut gå in och avbryta klienten och styra tillbaka samtalet på rätt spår. Det är din uppgift att leda klienten rätt men förväxla det inte med att ta kontroll. Klienten har alltid kontrollen över samtalet. Däremot ska du se till att klienten håller sig till ämnet.

Du kan exempelvis säga: – Ursäkta att jag avbryter dig, men vart vill du komma med det du säger?

Eftersom oftast anses som oartigt att avbryta någon kan du förbereda klienten på att du då och då kommer att göra det. Förklara också varför du gör det: att du som samtalstera-peut vill att klienten så snabbt som möjligt får nya insikter och agerar för att nå sitt mål.

Här är några exempel på när det är lämpligt att gå in och avbryta:1. ”Och så gjorde jag…och sen gjorde han…och sen sa dom…” (Vid en lång och onödigt detaljerad historia som aldrig vill ta slut.)2. Klienten pratar runt i cirklar och kommer ingenstans. Kanske får du en känsla av att klienten döljer något.3. Hack i skivan. Samma historia berättas om och om igen.4. Du känner att klienten saknar inlevelse i det man säger.5. Dimridåer och bortförklaringar. Klienten är duktig på att hitta anledningar/ursäkter till att inte lösa grundorsaken till samtalsterapin.

122

9. SammanfattaAtt sammanfatta - komma till kärnan – är bland det viktigaste inom samtalsterapin. Man vill identifiera den mäktigaste upplevelsen, nyttigaste erfarenheten, viktigaste uppdraget, största utmaningen etc.

Som samtalsterapeut kan du sammanfatta på tre sätt: genom frågor som kräver en sam-manfattning som svar, genom att föreslå en viss sammfattning för klienten och genom att uppmana klienten att så ofta som möjligt utrycka sig i form av sammanfattningar.

Lämpliga frågor för sammanfattningar:- Vad är det viktigaste du lärt dig?- När är du som mest motiverad?- Hur kan du bli bäst på det du gör?- Vilken är din största utmaning?- Vad blir slutdatum för uppgiften?

När klienten vant sig vid att ni sammanfattar ofta i samtalsterapin kommer man snabbare till kärnan. Du kan också som sagt bjuda in klienten att sammanfatta. Till exempel så här:- Det viktigaste du lärt dig verkar vara…- Du verkar vara mest motiverad när…

Lägg märke till att sammanfatta påminner mycket om klargöra. När du klargör sätter du ord på en helhet, när du sammanfattar letar du efter kärnan i det klienten säger.

Tänk också på att du ibland måste våga avbryta för att klienten ska få till en sammanfatt-ning. Dina verktyg ska alltså kompletterar varandra.

Att sammanfatta hjälper dig och din klient att komma till kärnan i terapin.

123

Vad är intuition?Intuition är en slags undermedveten kunskap som alla människor bär på, även om vi är mer eller mindre skickliga på att använda oss av den. Med intuition kan vi kombinera fler intryck och mer information än vi någonsin skulle kunna göra medvetet. Just därför är intuition ett mycket användbart verktyg för inte minst en samtalsterapeut med e-hälsa.

Som samtalsterapeut måste du våga lyssna till din intuition när den gör sig påmind. Det är inte alltid helt enkelt. Instinktivt håller vi ofta tillbaka intuitionen och försöker istället analysera den. Därför är det viktigt att komma i kontakt med och träna upp sin intuition så att man känner igen känslan när den kommer.

I samtalsterapin kan du gärna förmedla din intuitiva känsla till den andra personen. Använd dig då av uttryck som: - Jag får känslan av att du menar…- Kan det vara så här att…- Jag funderar på om…

Lyssna i en veckaAnvänd en vecka av ditt liv till att observera hur du själv lyssnar i kommunikation med andra. Skriv ner dina erfarenheter och tankar och lägg märke till hur mycket du lyssnar på respektive sätt: 1. Efter betydelsen för dig (baserat på vad du tycker etc). 2. Koncentrerat. 3. Intuitivt.

Börja med att enbart lyssna efter betydelsen. Lyssna bara på det som är intressant för dig och kom med egna kommentarer och värderingar under samtalet. Var uppmärksam på reaktionerna.

Lyssna sedan enbart koncentrerat. Ställ öppna frågor med utgångspunkt från den andre personens historia. Till exempel: - Hur lyckades du med det? - Vad innebär det för dig? - Vad ska du göra nu?

Var uppmärksam på reaktionen.

Till sist, lyssna helt intuitivt. Lägg märke till kroppsspråk, tonfall, tempo, närvaro, energi och inlevelse. Sätt sedan ord på vad du tänker och känner och kommunicera det under samtalet. Var uppmärksam på reaktionerna

124

11. Ha självdisciplinAtt ha självdisciplin betyder för en samtalsterapeut att släppa på behovet av att alltid ha rätt och att alltid prestera så som du kanske gör utanför samtalsrummet. För att vara en effektiv samtalsterapeut måste du koncentrera dig på din uppgift och sätta klientens agenda främst. Lägg egna åsikter, tankar och värderingar åt sidan.

Som samtalsterapeut hjälper du också klienten med sin självdisciplin – det vill säga att vara fokuserad på målet. Därför är det viktigt att du föregår med gott exempel.

10. Vara nyfikenAtt vara nyfiken (och intresserad) av den andras tankar och utmaningar är också ett viktigt verktyg för dig som samtalsterapeut. Är du nyfiken är du också beredd att söka nya vägar för att nå uppsatta mål.

Som samtalsterapeut arbetar du främst med öppna frågor. Det vill säga frågor som tvingar din klient att utveckla sitt svar lite mer än att bara svara ”ja” eller ”nej”. Det ger dig betydligt mer insikt i din klient.

Skillnaden är rätt lätt att se.

Öppen fråga: – Varför är det rätt sätt (att göra)?

Sluten fråga: – Är det rätt sätt?

Det är också stor skillnad mellan att ställa frågor som bara ger dig ytlig information och att ställa frågor som också hjälper din klient att komma till insikt. Även om det ibland kan behövas både och för att få igång samtalet.

Nå ytlig information: – Hur ofta kommer du i konflikt med din fru?

Vägleda till insikt: – Varför tror du att du kommer i konflikt med din fru?

För en samtalsterapeut är valet lätt. Hon tar kakan så att klienten får mumsa på det nyttiga äpplet :-)

125

12. Skapa samtalssituationenFör att samtalsterapin ska bli så effektiv och samtidigt så behaglig som möjligt är det viktigt att du skapar en god samtalssituation. Mycket är sunt förnuft men det finns också ett par grundförutsättningar, se nedan, som hjälper dig att uppnå detta. Se gärna till att ni skriver in dem i ditt och din klients kontrakt.

Miljö Oavsett i vilken miljö ni är, stäng av alla telefoner och tala om för andra att du inte vill bli störd. Försök så långt som möjligt skapa en situation som innebär att du och klienten kan koncentrera er. Ett samtalsrum (även om ni möts på Skype).

Förbered Kom väl förberedd till mötet. Uppdatera dig om vad ni diskuterade vid ert senaste möte så att du snabbt kommer igång med ert samtal. Ett bra sätt att börja är att rekapitulera vad ni pratade om senast och vad ni vill uppnå med dagens möte.

Avsätt tid Förmodligen har du viss insikt på hur lång tid ett samtal brukar behöva men se ändå till att ha marginaler*. Kanske kommer ni i ett läge där ni gör stora framsteg. Då är det viktigt att kunna fortsätta ytterligare en stund.

*Ofta kör man samtalsterapi i ca en timme. Räkna däremot med ungefär 30-45 minuter när du arbetar med din provklient.

Utvärdera Avsluta samtalet med att utvärdera både processen och resultatet av dagens möte. Ta upp både positiva och negativa saker så kan båda parter vara bättre förberedda till nästa möte.

Tillit Till sist, upprepa ibland att det som sägs stannar mellan dig och klienten. Du visar respekt och vinner tillit och kan lära känna din klient mer på allvar.

Rum för samtalsterapi.

126

Övning 28: Mina egenskaperSom du nog märkt i exemplen tidigare handlar samtalsterapi mycket om att få klienten att känna tillhörighet och närhet samt att ha kontroll. Därför är det viktigt att du även vet hur mycket just dessa känslor betyder för dig.

Övningen Mina egenskaper på följande sidor hjälper dig att se just detta. Kör den gärna i triaden men den lämpar sig ännu bättre att göra tillsammans med någon du känner ”IRL”. I verkliga livet alltså.

Är du av rätta virket? För dig som vill arbeta med samtalsterapi är det viktigt att veta hur man känner och reagerar. Gör övningen Mina egenskaper och fundera på resultatet i lugn och ro. Känner du inte igen dig är det all idé att göra den igen om ett par veckor.

127

1. Jag ser mig själv som:

2. Jag vill att mina arbetsdagar ska vara:

3. Organisationer behöver tillfällen att fira:

4. Vid utvärdering av andra baserar jag mig på:

5. När jag planerar är jag:

6. Andra ser mig oftast som:

7. I sociala situationer är jag oftast:

8. Jag vill att min fritid ska vara:

9. Ledare ska måna mer om medarbetarnas:

10. Träffar jag människor med problem:

11. I grupp brukar jag vanligen:

12. De flesta människor ser mig som:

13. Mina vänner ser mig som:

14. Bland främlingar, ser man mig som en:

15. När det gäller att visa känslor ses jag som:

16. När de jag är beroende av gör misstag är jag:

17. När jag äter ute beställer jag oftast mat som:

18. Generellt föredrar jag:

19. I konflikter med ilska har jag oftast:

20. I krissituationer är jag troligtvis:

21. Jag föredrar att uttrycka mig på ett:

22. Jag styrs i första hand av:

23. I okända miljöer/situationer är jag vanligtvis:

24. I festliga sociala situationer är jag vanligen:

25. Om jag blir orättvist anklagad vill jag först:

26. Om jag förlorar eller misslyckas blir jag:

27. Om en ledsen person kommer till mig är jag:

28. De flesta tycker att jag är en:

29. Andra ser mig oftast som:

30. Om de måste välja säger andra att jag är:

31. Efter en stor fest är jag vanligtvis:

32. När jag arbetar i projekt är jag bäst på att:

33. Jag anser att man ska sköta sitt arbete med:

34. Sociala misstag gör mig oftast:

35. Inför en stor förändring blir jag:

36. Folk ser mig antagligen som:

37. Efter en tuff dag på jobbet vill jag koppla av:

38. Förändring betraktar jag oftast som en:

39. Mitt arbete och mitt sociala liv:

ödmjuk

oförutsägbara

mer sällan

empati

sorglös

Korrekt

avvaktande

oplanerad

rättigheter

backar jag

följa efter

reserverad

flexibel

lyssnare

reserverad

tålmodig

verkar spännande

teater

lång stubin

lugn

direkt sätt

känslor

rädd

passiv

lyssna

nedstämd

obekväm

optimist

okritisk

för anspråkslös

helt slut

få igång det

beslutsamhet

generad

upprymd

bestämd

ensam

vän

möts inte

anspråksfull

planerade

oftare

rättvisa

ordningsam

personlig

spontan

planerad

känslor

ställer upp

ta ledningen

lättillgänglig

bestämd

ledare

bekväm

otålig

jag alltid gillat

fest

kort stubin

orolig

indirekt sätt

logik

försiktig

aktiv

försvara mig

irriterad

komfortabel

pessimist

kritisk

för högljudd

full av energi

avsluta det

lust

road

avvaktande

varm

med andra

fiende

möts ofta

Mina egenskaper A B

128

Ditt resultatMarkera nedan om du svarat ”A” eller ”B” på respektive fråga. Observera att frågorna är uppdelade per kategori och inte i nummerordning.

Kategori: Tillhörighet/social förmågaFråga: 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37

A: ...... st.

B: ...... st.

Kommentar: Föredrar du att vara för dig själv eller vill du hellre umgås med andra? Personer med många A-poäng i den här kategorin har en viss fallenhet att vara ensam-vargar. Har du däremot många B-poäng är du antagligen utåtriktad och sällskaplig. Har du poängen jämt fördelade mellan A och B har du lite av båda egenskaperna, sannolikt beroende på situation.

Personer med många B-poäng har oftast lättare att skapa kontakt och dialog i samtalste-rapin men får se upp så att man inte börjar dominera sina diskussioner. Mer reserverade personer, med många A-poäng, får å andra sidan sannolikt arbeta hårdare på att få sin klient att öppna upp och kommunicera.

Kategori: Dominerande/medgörligFråga: 2 5 8 11 14 17 20 23 26 29 32 35 38 A: ... st.

B: ... st.

Kommentar: Tar du gärna kommandot? Då har du sannolikt flest B-poäng i den här kate-gorin. Personer med flest A-poäng låter däremot gärna andra leda i olika sammanhang. Få A-poäng kan också visa på ett behov av att vara oberoende. Lika många A och B-poäng visar att du varken är för dominant eller överdrivet följsam.

Som blivande samtalsterapeut är det viktigt att diskutera det här med dominans. En per-son med stark vilja att dominera kan ha svårt att inta den viktiga, stödjande rollen i sam-talsterapin. Därför bör du som har många B-poäng arbeta aktivt med att lyssna istället för att ständigt komma med råd, tips eller kanske till och med instruktioner.

Har du däremot många A-poäng kan du behöva arbeta på att inta en mer ledande roll i samtalsterapin. Risken finns att du antar intar en så passiv och tillbakalutad roll att klien-ten känner sig osäker och utan guidning i processen.

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

129

Kategori: Distans/närhet:Fråga: 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39

A: ...... st.

B: ...... st.

Kommentar: Har du flesta A-poäng i den här kategorin är du antagligen på din vakt, lite reserverad och visar inte gärna dina känslor. Personer med fler B-poäng kännetecknas däremot av att de ofta har många nära relationer och tycker det är OK att visa sina käns-lor. Lika många A- och B-poäng innebär att man kan visa båda sidorna.

Många B-poäng här kan även innebära att du har lätt för att skapa öppenhet i samtals-terapin. Utmaningen är att inte vara för öppen och frispråkig. Det kan nämligen hämma klienten.

Du med många A-poäng bör arbeta aktivt på att komma över din avvaktande inställning för att kunna skapa en öppen och emotionellt trygg och förlåtande stämning i samtalste-rapin.

A eller B?Som samtalsterapeut ska du visa engagemang och glädje över klientens framsteg. Bjud på dig själv, var öppen och ärlig i hela processen. Då byggs det förtroende upp som krävs för att skapa trygghet i er relation.

Övningen ger dig en aning om vad du bör tänka på för att bygga upp det viktiga förtro-endet när du arbetar med samtalsterapi. Fundera gärna lite över resultatet i respektive kategori innan du tar emot dina första klienter.

OBS! Som alltid gäller det att använda övningen med viss försiktighet. Resultaten är i högsta grad situationsberoende och ändras alltså över tid allteftersom dina förutsätt-ningar förändras.

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

XX

130

30. Kognitiv metod VSom samtalsterapeut är det viktigt att du vågar synas och utstråla närvaro. Som sagt får du absolut inte dominera eller ”köra” med klienten, däremot är det viktigt att du utstrålar trygghet och på ett självklart sätt tar plats och lämnar över scenen till din klient. Detta gäller även om du inte möter din klient i verkligheten utan arbetar via Skype.

Men det där med att ta plats på scenen är inte alltid så lätt. Man behöver inte vara över-drivet blyg eller skygg för att tycka att ibland skulle det vara skönt om någon annan ”värmde upp publiken” och skötte inledningssnacket. Men denne någon, i det här fallet är det ju du!

Låt oss köra en övning som kan göra det lättare att komma igång. Till exempel för att for-mulera några inspirerande och vänliga ord som får en blyg och kanske lite generad klient att slappna av och öppna sig.

Övning 29: Regissera din inre scenAlla människor har en inre scen fylld med aktörer och mer eller mindre drama-tiska händelser. Ändå är det ganska få som medvetet tar på sig rollen som regis-sör för att ta kommando över sin inre scen. Det ska vi hjälpa dig med här.

Övningen börjar med en stunds avslappning för att därefter gå över till mental träning innan du kommer till kärnan. Kanske verkar det omständigt. Tanken är att du ska se vikten av att förbereda sig ordentligt och det är faktiskt ingen dum idé att göra hela övningen innan du ska ha klientmöte eller kanske jobba i triaden.

Övningen är uppdelad i tre delar: A. Avslappning, B. Mental träning. C. Din scen.

A. Avslappning Avslappningsövningen hjälper dig att komma i stämning så att du kan koncentrera dig ordentligt.

Sätt dig bekvämt och känn efter noga hur du andas. Enkelt uttryckt ska du bli medve ten om din andning. Sätt gärna på skön avslappningsmusik så att det blir lättare att verkligen slappna av.

131

B. Mental träning Därefter kör du en form av mental träning som påminner mycket om hur idrottare ar- betar. Det vill säga, du målar upp bilder i ditt inre om hur de springer fortare och for- tare, hoppar högre och högre, sätter straffen eller klarar någon magisk drömgräns. Den här tekniken kan även vi som inte idrottar på elitnivå ha stor glädje av.

Tänk nu på en gul boll. Vila i tanken på den gula bollen någon minut innan du skiftar och istället tänker på en blå fyrkant och därefter på en grön triangel.

Avsluta avslappningsövningen genom att välja ut en av figurerna: gul boll, blå fyrkant eller grön triangel. Behåll den i minnet.

Gul boll

Blå fyrkant

Grön triangel

C. Din scen

När du är riktigt avslappnad är det dags för själva övningen: att göra entré på din inre scen. Den som du själv skapar i dina tankar.

Gör så här: 1. Måla upp hur din inre scen ser ut så att dina triadkamrater kan se den framför sig. Låt så någon du ogillar göra entré på scenen och fokusera helt på den personen. Låt din triadkamrater se och höra personen och riktigt ta in hur dåligt du mår. 2. Hur känns det? Ändrades andningen? Gör det ont någonstans? Hur känns det på olika ställen i kroppen? Vilka känslor kom fram? 3. Mota ut den obehagliga människan och ta istället in någon som du tycker väldigt mycket om. Det kan vara en familjemedlem eller någon som du är förälskad i. Titta och lyssna på den trevliga personen och låt honom eller henna ta plats på scenen. 4. Njut av det härliga skådespelet en liten stund. Det är ju en underbar människa som är uppe på scenen! 5. Hur känns det nu? Ändrades andningen? Gör det ont någonstans nu? Hur känns det på olika ställen i kroppen? Vilka känslor kom fram?

132

Sammanfatta för dig självNär du gått igenom alla känslor kan du gärna koppla av och sträcka ut lite. Sammanfatta känslorna och fundera på hur du helst vill ha det:

1. Vill du må som när du tänkte på personen som du inte tycker om? 2. Eller vill du känna och uppleva allt det som fyllde ditt sinne när du tänkte på den andra personen? Den du tycker om. 3. Svaret är nog givet. Så om du vill må bättre oftare är det en god idé att tänka lite mer på den eller dem som är viktiga för dig.

Övningen med din egen scen brukar bli en spännande aha-upplevelse. Den visar på ett upplevelsebaserat sätt hur våra tankar direkt påverkar våra känslor och därigenom även påverkar kroppen rent fysiskt. Precis det som mental träning går ut på.

Unna dig ett par minuter då och då tillsammans med den eller dem du tycker om. Den här övningen kan du göra närsomhelst under dagen. Eller varför inte precis innan det är dags att sova? Eller när du ska komma i form inför ett klientmöte eller kanske en s stund på Skype med din triad.

DiskuteraResonera lite i triaden om när ni skulle kunna ha nytta av just den här övningen. Alltså vid vilka tillfällen som ett lite gladare stämningsläge och en lite piggare kropp skulle kun-na underlätta livet för dig.

1. När du skulle du verkligen behöva lite extra styrka? 2. Har du själv provat att regissera din inre scen? 3. Hur gick det?

Vem har huvudrollen på din inre scen? Förhoppningsvis någon du gärna vill tänka på.

133

Övning 30: TräningsdagbokTräna varje dag på att vara regissör för din inre scen enligt sid 130. Övning hjäl-per dig att använda mental träning som ett effektivt verktyg. Som sagt räcker det med att du lägger 15-30 minuter om dagen på avslappning och på att spela upp positiva scener (händelser) på din inre scen. För dagbok över hur det går under en vecka och berätta för dina kamrater i triaden.

Datum och klockslag Min känsla innan övningen Personer på min inre scen (bra/dåliga)

Min känsla efter övningen

Träningsdagbok: Så regisserar jag min inre scen

134

31. Din egen samtalsterapeutEn stor fördel med att utbilda sig till samtalsterapeut är att man även kan göra det av rent egoistiska skäl. Visst, det är mer givande att känna att man gör en insats för någon genom att hjälpa sin klient att till exempel sätta upp mål och resonera sig fram till hur man ska nå dit. Ändå, som samtalsterapeut har du möjlighet att bli din egen klient.

Tekniken kallas självsamtalsterapi och både processen och resultatet liknar mycket det som sker när du i rollen som terapeut tar emot en klient. Det handlar fortfarande om att skapa en positiv utveckling från en punkt idag till en annan, tänkt, punkt i framtiden. Skillnaden är bara att nu är det din utveckling det handlar om.

All samtalsterapi bygger på ett synsätt där man undviker att komma med färdiga stan-dardlösningar på enskilda individers unika problem. Detta synsätt är effektfullt också i din interna dialog när du har samtalsterapi med dig själv. Faktum är att det en bra grund för all form av kommunikation. Både med sig själv och med andra.

Precis som i samtalsterapi är det viktig att du har ett tydligt mål för din självsamtalstera-pi. Har du bara det fungerar tekniken utmärkt som ett extra stöd för praktiskt taget alla situationer du kan råka ut för. Här är några exempel.

Tillfälle för självsamtalsterapi - När du vill ta rationella och långsiktiga beslut. - När du vill underlätta smärre beslut i vardagen. - När du behöver förstärka eller förnya din motivation för att nå olika mål. - När du vill använda självsamtalsterapi som en metod att bli en bättre samtalsterapeut (för dina klienter). - Närduvillförbättraeffektenavdinegensamtalsterapihosenannanterapeut. (Tekniken då är att ha självsamtalsterapi mellan era möten.) - När du som chef vill införa en öppnare attityd medarbetare emellan.

Som du ser finns det många tillfällen i livet då det är på sin plats med självsamtalsterapi. Låt oss titta på vad de konkreta fördelarna kan vara.

135

Fördelar med självsamtalsterapi - För att snabbare nå dina personliga mål. - För att byta ut negativa vanor och mönster mot nya positiva (vanor). - För att kunna och våga ta beslut snabbare. - För att öka motivationen i arbete och privatliv. - För att förbättra det personliga välbefinnandet. -Förattblieffektivarepåarbetet. - För att få bättre förståelse för sig själv och andra. - För att utnyttja, och växa, med sin fulla potential. - För att ta kontroll över din inre dialog.

Den sista punkten får du kanske att lyfta på ögonbrynen. Ändå är det inget konstigt att vi människor diskuterar saker med oss själva. Däremot kan detta ske mer eller mindre med-vetet. Oavsett vilket hjälper självsamtalsterapi dig att ta kontroll över din interna dialog som pågår i stort sett konstant.

När du medvetet och aktivt börjar ställa öppna frågor till dig själv hjälper de dig att ut-vecklas och få nya synvinklar på livet och vardagen. Var noga med att precisera vad du vill och sätt mål.

Självsamtalsterapi, liksom all samtalsterapi, utgår från vad du vill med ditt liv. Börja alltså med att kartlägga och förtydliga dina värderingar och vad som är viktigt för dig, både professionellt och privat.

Nästa steg är att vara mycket tydlig med vad du vill uppnå och konkretisera detta till ett eller flera specifika mål. Kom ihåg att om du inte är tydlig med vad du vill uppnå är risken stor att du heller inte gör tillräckliga framsteg eller närmar dig ett önskvärt läge. Var öp-pen mot dig själv.

När du är säker på vad du vill med ditt liv kan du börja din självsamtalsterapi. Ställ öppna, effektiva frågor. Försäkra dig om att besvara dem med ett öppet och positivt sinne. Gör du det kommer du att överraska dig själv genom att hitta nya lösningar och möjligheter på dina problem och utmaningar.

När du genomfört ett antal självterapisamtal har du möjlighet att ifrågasätta och utmana gamla sanningar, invanda mönster och upplevda svagheter. Ta den möjligheten!

136

Du kan gärna fråga dig: - Vad är det egentligen jag vill uppnå med detta? - Kan jag komma snabbare till mitt mål på annat sätt? - Är detta det bästa sätt att uppnå mina mål på? - Vem kan hjälpa mig att nå mina mål? - Vilka resurser och verktyg kan hjälpa mig att nå mina mål? - Hur kan jag få tillgång till dessa resurser och verktyg? - Hur ska jag göra för att må fantastiskt bra just idag? - Vad har jag lärt mig av livet idag? - Vilka punkter på min att göra-lista kan jag stryka för att få mer tid till mina viktigaste mål? - Vilka är de viktigaste stegen för att nå mina mål? - Kan jag ta något eller några av dessa steg nu omedelbart?

Det är lätt att vara hård mot sig själv. Undvik det, för det gagnar varken dig själv eller självsamtalsterapin. För att lyckas med självsamtalsterapi är det viktigt att ständigt ha hög kvalitet på den feedback du ger till dig själv.

Var rimlig i din självkritik Tänk inte i banor av misslyckande. Se din självkritik som feedback som du kan lära dig något av.

Skilj på dig och dina handlingar Om du tidigare inte kunnat nå dina mål så är du ingen misslyckad person för det. Se det istället som ett resultat av att du inte gjort rätt saker eller inte fullföljt planerna för att nå dina mål. Det är mänskligt.

Byt riktning Det finns alltid en risk att du valt fel spår för att nå dina mål. Om du märker att det känns konstigt och att du inte verkar göra framsteg är det ingen idé att fortsätta i all oändlighet. Våga istället testa alternativa vägar. Var flexibel. När du provar något nytt får du nya kun-skaper och erfarenheter, en sorts feedback, som du har nytta av för att nå dina mål.

Jo det kan bli fel ibland. Men du lär dig av det också och kan byta riktning och prova något annat.

137

Bevis för rätt väg

Bevis är en annan typ av feedback. Det vi här kallar bevis besvarar frågorna:

Bevis kan här definieras som effekten av våra handlingar. Vi upplever bevis med våra sinnen – syn, hörsel, känsel, lukt och smak.

Bevis kan delas in i tre grupper: A. Bevis på att du har kommit igång med att nå ditt mål. B. Bevis på att du kommit en bra bit på vägen mot ditt mål. C. Bevis på att du uppnått ditt mål.

Exempel Du sätter upp målet att du ska gå ner sju kilo i vikt på fyra månader. Då kan du själv enkelt mäta hur långt du kommit genom att stämma av mot respektive bevisgrupp:

A. Bevis på att du har kommit igång med att nå ditt mål: Du tycker att det är skönt att svettas i joggingspåret och att de nya joggingskorna känns lätta och bekväma. Efteråt kan du bocka av att du verkligen var ute och joggade och inte bara planerade göra det. (Härligt!)

B. Bevis på att du kommit en bra bit på vägen mot ditt mål: Du har motionerat i tre månader och märker att du kan jogga uppför hela den långa backen utan att hjärtat hotar hoppa ur kroppen. Pulsen är stadig och du njuter av dof-terna från den vackra naturen omkring dig. (Fantastiskt!)

C. Bevis på att du uppnått ditt mål: Du fullkomligt älskar känslan av att kunna dra på dig favoritjeansen igen. Du ser i spegeln att de sitter perfekt. Det var fem år sedan sist! Badrumsvågen visar på sju kilo mindre än när du påbörjade processen fyra månader tidigare. Arbetskamraterna kom-menterar ditt nya fräscha utseende. (Wow!)

Hur vet jag att jag är på väg att nå

mitt mål?

Hur vet jag när jag nått

mitt mål?

Hur vet jag att jag är på väg mot

mitt mål?

138

Gör jag på rätt sätt? Om inte, vad kan

jag ändra på?

Gör jag rätt saker? Skulle det gå bättre

med spinning istället?

Borde jag prova något helt annat? Lägga

om kosten, kanske.

Du bestämmer själv vilka bevis du vill ha för att känna att du är på rätt väg mot dina mål. Då får du effektiv feedback på dina handlingar och kan stämma av under tiden processen fortgår. Vad fungerar och vad fungerar inte?

Skapa en handlingsplanResultatet av övningarna ovan ger dig ett underlag till en egen handlingsplan. Fyll på efterhand med fler aktiviteter som du tycker leder mot dina mål. Koppla ihop dina aktiviteter i en bevislista tillsammans med andra bevis som visar att du är på rätt väg.

Checklista för självsamtalsterapi 1. Identifiera dina värderingar och vad som motiverar dig. A. Vad får dig att stiga upp ur sängen på morgonen? B. Vilka är de tio roligaste sakerna du vet att göra? C. I vilka situationer trivs du som bäst på ditt jobb? D. När trivs du som allra bäst på din fritid? E. Fundera på vilka roller du har i ditt liv (förälder, partner, chef, medarbetare, fot-bollstränare, gympaledare etc.) F. Hur skulle du vilja vara för att fungera som bäst i de olika rollerna?

2. Formulera målen du vill nå genom självsamtalsterapin. Målen ska vara: A. Positivt formulerade. B. Mätbara. C. Möjliga att påverka. D. Kännas motiverande

3. Karriär, familj och personlig utveckling är viktiga delar i livet. Prova att sätta upp: A. Mål för fritiden. B. Mål för arbete och karriär. C. Mål för familjen. D. Mål för din personliga utveckling.

Bevis är feedback. Är du inte vara på rätt väg bör du fråga dig:

139

Noga med feedback I självsamtalsterapi är det bara du som kan se till att du får nödvändig feedback som kan ta dig vidare. Alltså måste du vara aktiv i ditt sökande efter feedback på det du gör. Var uppmärksam på dig själv och din omgivning och sök av om du får bevis på att du är på rätt väg.

Får du de bevis som du tänkt dig är de värdefull feedback på handlingsplanen. Prickar du av bevisen i tur och ordning och inom tidsramen, så är du på god väg att nå dina mål. Bevisen är din bekräftelse på att du valt rätt aktiviteter och att handlingsplanen fungerar.

Om du däremot inte får de bevis och den feedback du är på jakt efter är det dags att omvärdera handlingsplanen. Att fortsätta på fel väg leder dig inte mot dina mål. Då är det bättre att vara flexibel.

Underlätta med öppna frågor:

Om du alltid är flexibel och öppen för att omarbeta din handlingsplan blir sannolikheten större att du faktiskt når ditt mål. Dessutom gör du det både enklare och effektivare.

Vilka aktiviteter leder mig inte framåt

mot mitt mål?Vilka vägar mot

mitt mål har jag inte prövat?

Krävs det avgörande moment för att jag ska

kunna nå mitt mål?

Ser jag några nya genvägar för att uppnå

mitt viktigaste mål? Kan jag omformulera mitt mål så att det blir

lättare att nå?

Hur kan jag hantera dessa moment

på bästa sätt

140

Göra misstagDet är lätt att göra fel när man kör självsamtalsterapi. Men kom ihåg att misstag betyder lä-rande och kunskap. Genom att analysera vad som gick snett kan du lära mycket om dig själv och faktiskt vända misstagen till din fördel.

Exempel på vanliga misstag:

Bryta mönster och fokuseraFör att nå dina mål kan du behöva bryta mönster och invanda rutiner. Helt enkelt ruska om lite. Att bara jobba hårt mot målen räcker inte. Det gäller att fokusera insatserna där de kan ge bäst effekt.

Jaga inte rörliga målMed självsamtalsterapi är det vanligt att man jagar efter drömmar och förhoppningar och hela tiden förnyar sina mål. Det är destruktivt eftersom du då aldrig kommer att nå dina mål. Det är bättre att koncentrera sig och realisera mer närliggande mål. Först därefter sätter du upp nya och noga övertänkta mål (som får rätt konsekvenser).

Problem? Lös dem?Uppmärksamma om du hamnar i problem, blunda inte för det. Drabbas du av ett visst pro-blem som ständigt återkommer? Då är det dags att lösa det. Precisera ett mål för hur du ska lösa problemet och upprätta en handlingsplan.

Du har satt mål du egentligen inte vill nå.

Formulera om dem så att de motiverar dig, eller skapa

helt nya mål.

Du har satt för många eller för svåra mål. Reducera

eller förenkla dina mål.

Självsamtalsterapi ska vara roligt. Sätt upp mål som

motiverar dig och är möjliga att nå.

Misstag Misstag Lösning

141

32. Kickstart som samtalsterapeut Samtalsterapi är ett spännande och effektivt sätt att utveckla sin egen och andras inne-boende potential. Dessutom kan tekniken hjälpa dig att finna en behaglig balans i livet. Kanske funderar du nu också på att göra en karriär av dina nya kunskaper.

Ett förnuftigt sätt att själv börja arbeta med samtalsterapi, är att ta det från där du står. Till exempel att börja med samtalsterapi på din arbetsplats eller i ditt eget företag. Här är några förslag på hur du kan komma igång.

På ditt arbeteEtt bra sätt att skapa intresse för det du brinner för är att bjuda in till ett informationsmöte. Berätta och visa vad samtalsterapi går ut på.

1. Led mötet själv eller tillsammans med någon annan som är intresserad. Bjud in en intern eller extern föredragshållare. 2. Föreslå samtalsterapi på prov för dina kolleger och chefer för att skapa nyfikenhet och få förankring av idén. Kanske kan det sprida sig till andra inom företaget och till kunder och samarbetspartners. 3. Skriv ett nyhetsbrev och berätta om dina egna erfarenheter som samtalsterapeut eller dina egna erfarenheter som klient hos en annan samtalsterapeut. Berätta om metoder och verktyg som används och om effekterna av samtalsterapi. 4. Förklara vad samtalsterapi lärt dig vad gäller din personliga och professionella utveckling och handling. Bygg upp en provgrupp på företaget med dina närmaste medarbetare och/eller chefer.

I ditt arbeteKanske är du ännu inte riktigt mogen för att verkligen arbeta som samtalsterapeut. Ändå har du naturligtvis stor nytta av teknikerna och verktygen som du lärt dig under kursens gång. Till exempel så här:

1. Stärk din medarbetarroll gentemot kollegor och chefer. 2. Bli en effektivare projektledare när du vet hur du ska få kolleger att agera utifrån sin fulla potential. 3. I medarbetarsamtal har du nytta av samtalsterapi både som kollega och chef. Du har lättare att påverka och styra diskussionen genom att sätta upp mål och se till att de uppnås.

142

Som ditt arbeteHar du redan bestämt dig för att du vill arbeta som samtalsterapeut på heltid finns det ingen tid att förlora. Här är några förslag på hur du kan komma igång.

1. Börja med att prova dig fram i mindre skala för att få erfarenhet. 2. Kontakt människor du känner och erbjud gratis provsamtal. De inte möter så ofta kan du nå via kanaler som Facebook och andra sociala medier. Be gärna andra berätta för sina bekanta att du kört igång. 3. Leta efter potentiella kunder hos tidigare arbetsgivare och samarbetspartners. Checka av dina olika nätverk. 4. I din marknadsföring berättar du om dina egna erfarenheter av samtalsterapi, om de verktyg som används inom samtalsterapi och om de goda effekter som de har. 5. Du går också in på vad samtalsterapi lärt dig i fråga om personlig och professionell utveckling och handling. Att få rätt saker gjort. 6. Erbjud gratis (eller nästan gratis) provsamtal och uppföljning till specialpris.

Extra extra! Samtalsterapi

till salu!

143

Frågeformulär inför samtalsterapiDetta är inget djupodlande test av en persons hela livssituation. Däremot kan det ge en god aning om var personen befinner sig i livet just nu och vart man är väg. Beroende på svaren på frågorna kan du sedan besluta om olika åtgärder.

Om svaren på frågorna stämmer överens med hur personen faktiskt vill ha det i sitt liv är just den delen av personens liv i balans. Om svaren däremot skiljer sig från det som personen vill och eftersträvar råder obalans. Då är just dessa svar utgångspunkten för att definiera önsk-värda och konkreta mål som kan nås genom samtalsterapi. Det vill säga, hur personen ska göra för att komma dit där man vill vara.

Frågorna kan naturligtvis varieras beroende på omständigheter. Se dem som ett sätt att få svar på vilka mål man har med livet. Genom att bli medveten om vad som fattas i livet, och att konkretisera genomtänkta mål, är det möjligt att förändra sitt liv och skapa en ny mer positiv livssituation.

Frågeformuläret kan användas även för självsamtalsterapi. Frågeformuläret är uppdelat i 11 kategorier med frågor som klienten ska besvara ärligt och efter bästa förmåga. Gör testet på dig själv och plocka sedan ut något eller några svar som skaver lite. Det, eller dem, ska ni använda nedan i övning 31.

1. TidHur ser din arbetsdag ut?Har du tid med fritid? Vad vill du ägna mer tid åt?Vad vill du ägna mindre tid åt?Lägger du tid på det du tycker är viktigast i livet?

2. VärderingarHar du en klar uppfattning om dina värderingar?Kan du leva enligt dina värderingar i ditt jobb?Kan du leva efter dina värderingar i ditt privatliv?När gjorde du senast något som inte stämmer med dina värderingar?Värderingar kan vara: Jag tycker att alla människor är lika mycket värda. Jag tycker att varje medborgares är skyldig att betala skatt. Jag tycker att det är viktigt att följa hastighetsgränserna. Jag tycker att man aldrig får slå ett barn.

3. VitalitetLever du ett roligt liv?Vad gör du på din fritid?Vad prioriterar du på fritiden?Skrattar du ofta?

144

4. MeningHar du några mål i livet?Vad gör du i så fall för att nå dem?Stämmer dina mål överens med dina värderingar?Är det roligt att stiga upp på morgonen?

5. KarriärHar du själv valt ditt arbete eller valde arbetet dig?Är du nöjd med din nuvarande position (i arbetet)?Har du det arbete du verkligen vill ha?Har du funderat på att byta arbete eller bransch?

6. SjälslivTar du dig tid att reflektera över din livssituation?Funderar du någon gång över hur du mår i själ och hjärta?Önskar du någon gång att din livssituation såg helt annorlunda ut?

7. HälsaMår du bra fysiskt?Mår du bra psykiskt?Ägnar du dig åt någon form av motion?Dricker eller röker du?Har du lätt eller svårt för att slappna av?

8. TalangVad är du naturligt bäst på?Vad tycker du mest om att göra?Har du plats för att göra det du tycker bäst om?Vad skulle du vilja bli bättre på?

9. RelationerPratar du om det som är viktigt i ditt liv?Vem pratar du med?Har du goda vänner eller ytliga bekantskaper?Om du lever i ett förhållande, är det med rätt person?

10. PengarÄr pengar en drivkraft i ditt liv?Kan du leva ett bekvämt liv på din inkomst?Har du finansiella mål i ditt liv?Vad använder du dina pengar till?Använder du dina pengar till rätt saker?

11. StressHar du tid över för dig själv?Är dina krav och resurser i balans?Är du ofta i tidspress?Har du svårt att göra ingenting?

145

Övning 31: Metodik för samtalsterapiUtgå från svaret eller svaren som stör klienten i ”Frågeformulär inför samtalsterapi” ovan.

1. Be klienten beskriva problemet som man står inför. Be om några korta exempel och med enbart relevant bakgrundsinformation. 2. Be klienten beskriva önskat resultat. Försök inte lösa problemet, utan låt klienten beskriva hur situationen blir om problemet försvinner. 3. Samtalsterapeutens uppgift är nu att tillsammans med klienten hitta blockeringar mellan 1 och 2 och dela in dessa i tre grupper: A, B och C: A. Blockeringar hos klienten (dålig motivation, kompetens etc). B. Blockeringar hos andra (ängsliga kunder, stressade medarbetare etc) C. Blockeringar i situationen (resursbrist, ändring av tidsgränser etc) 4. Klienten och samtalsterapeuten genomför en brainstorming för att få fram idéer som kan hjälpa klienten att komma förbi ovanstående blockeringar. 5. Klienten och samtalsterapeuten kommer överens om handling och tidsgränser: VAD som ska göras och NÄR det ska göra. 6. Observatören bedömer dels hur samtalet flöt, men framförallt hur mycket terapeu- ten fick igång klienten utan att själv komma med färdiga lösningar.

Samtalsterapi kan vara...Som du nog sett kan samtalsterapi handla om nästan vad som helst som vi stöter på i livet. Här är några fler exempel. - Personligt växande. - Att hitta nya vägar i livet. - Arbets- och karriärvägar. - Hitta sin kreativitet. - Skapa nya affärsmöjligheter. - Förändringar i sin livs- och familjesituation. - Din hälsa. - … (eller vad du nu vill utveckla).

146

REFERENSER/LITTERATUR

Angelöw, B. (1998): Träna mentalt och förbättra ditt liv. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.Blom, Katarina och Hammarkrantz, Sara. (2014): Lycka på fullt allvar: en introduktion till positiv psykologi. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.Bylund, P. och Kristiansen K. (1994): Samspel. Arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Carson, R.D. (1983): Taming your Gremlin. A guide to Enjoying Yourself. New York: Harper & Row Publishers, Inc.

Csikszentmihalyi, Mihaly (2016, storpocket): Flow: Den optimala upplevelsens psykologi.Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Downey, M. (1999): Effective Samtalsterapi. London: Orion Business.

Ford, D. (1999): The Dark Side of the Light Chasers. New York: Riverhead Books.

Gawin, Shakti. (2004): Lita på din intuition, Energica Förlag.

Gåserud, A.S. (2001): Samtalsterapi – så fungerar det. Managementbiblioteket. Egmont Richter AB.

Holmberg, U. (2000): Handledning i praktiken. Om hur man skapar en lärande process. Uppsala Publishing House AB.

Hägglund, Maggan och Dahlin, Doris. (2013): Drunkna inte i dina känslor: en överlevnadsbok för sensitivt begåvade Örebro. Libris Förlag.

Kroese J, Andries (2003): Minska din stress med meditation, Natur och Kultur

Kåver, Anna (2007): Att leva ett liv, inte vinna ett krig, Natur och Kultur

Landsberg, M. (1996): The tao of samtalsterapi. London: Harper Collins Publishers.

Manz, C.C. och Neck, C.P. (1999): Mastering Self-Leadership. (2:a utg.) New Jersey: Prentice-Hall Inc.

Marchant, Jo. (2017): Tankens kraft: en vetenskaplig förklaring till placebo, läkande vänskap och kroppens oanade resurser. Stockholm: Leopard Förlag.

Nilsonne, Åsa. (2007): Vem är det som bestämmer i ditt liv? Natur och Kultur.

Nord, Heléne. (2005): Skapa en kärleksaffär till livet. Malmö. Hälsoakademin Europa.

Novey T.B. (1983): TA för chefer. Lund. Studentlitteratur.

Ray, M. och Myers, R. (1989) Creativity in business. New York: Doubleday Bell Publishing Group.

Rozenthal, Alexander och Lina Wennersten (2014): Dansa på deadline. Stockholm. Bokförlaget Natur och Kultur.

Whitmore, J. (1997) Samtalsterapi for performance. Naperville: Nicholas Brealey Publishing. (Svensk översättning: Samtalsterapi – för bättre resultat; Nya samtalsterapi för bättre resultat, 2003, ny rev. utg.)

Österling, Agneta. (2001): Väckarklockan, Meda.

147