För effektiva insatser inom området psykisk hälsa | …€¦ · Web viewAmbitionen med Hälsa i Sverige är att genomföra ett omfattande kunskapslyft där Uppdrag Psykisk Hälsa,

Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända (HiS7)Manual för att utbilda utbildareKurskod: HiS7 – Version 1 (08-12-2016)

1 (19) www.uppdragpsykiskhälsa.se Manual för att utbilda utbildare

Innehållsförteckning

Kapitel 1 Om den här manualen

Kapitel 2 Beskrivning av Migration och psykisk hälsa- för primärvården, HiS9

Kapitel 3 Material som ingår

Kapitel 4 Hur du utbildar utbildare

Kapitel 5 Körschema för att utbilda utbildare

http://www.xn--uppdragpsykiskhlsa-ztb.se/

2 (19)

1. Om den här manualenManualen är framtagen inom ramen för satsningen ”Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända” (benämns härefter ”Hälsa i Sverige”). Den här manualen är till för dig som ska utbilda andra utbildare. Som stöd för att utbilda direkt till personal finns ett särskilt framtaget dokument, Manual för att utbilda personal. Allt material finns på: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/asylsokande-och-nyanlanda/

Om Hälsa i SverigeAmbitionen med Hälsa i Sverige är att genomföra ett omfattande kunskapslyft där Uppdrag Psykisk Hälsa, på SKL, jobbar nära landstingen och regionerna. Kunskapslyftet möjliggörs genom att regeringen i juni 2016 beviljade SKL 30 miljoner kronor för att stärka en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända. Landsting och regioner i hela landet får nu stöd för att förbättra vården och omsorgen. All personal som möter asylsökande och nyanlända i sitt arbete ska få hjälp att göra ett ännu bättre jobb. Utbildning är en central del inom satsningen.

Utbildning i flera ledUppdrag Psykisk Hälsa erbjuder en rad utbildningar med olika innehåll. Målet med i stort sett alla utbildningar är detsamma – att utbilda utbildare som kan föra kunskap vidare till personal som möter asylsökande och nyanlända. På så sätt kan utbildningsinnehållet spridas effektivt i hela landet.

Vi utbildar dig

I första ledet genomför Uppdrag Psykisk Hälsa utbildningar som syftar till att ge kunskap och färdigheter till dig som själv ska utbilda andra utbildare och personal i vårt material. Självklart får du som kursdeltagare också kunskap och verktyg som du själv kan använda i ditt arbete men du får framför allt verktyg för att utbilda andra, i första hand manualer och talarstöd.

www.uppdragpsykiskhälsa.se Manual för att utbilda utbildare


http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/asylsokande-och-nyanlanda/

3 (19)

Du utbildar andra

I nästa led sprider du kunskapen från utbildningen vidare. Det gör du genom att själv hålla utbildningar i ditt landsting eller region. Vi har tagit fram stödmaterial både för den som ska utbilda andra utbildare (såsom den här manualen) och för den som kommer utbilda direkt till personal.

Illustration över spridning i flera led och tillgängligt stödmaterial:



4 (19)

2. Beskrivning av ”Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända, HiS7”

Utbildningen ger kunskap och färdighet för att kunna utbilda andra inom din organisation om trauma och migrationsrelaterad stress samt om tortyr, fysioterapi, bemötande och socialt arbete kopplat till detta. Även arbete med tolk tas upp. Utbildningen består av 17 korta filmer (mellan två och elva minuter långa) som är framtagna i samarbete med Svenska röda korset (SRK). Innehållet i kursen baseras på SRK:s kunskap och erfarenhet kopplat till vård och behandling av flyktingar som lider av trauma från krig, tortyr och flykt. Varje film har ett antal diskussionsfrågor kopplade till sig.

InnehållUtbildningen innefattar 17 filmer:

1. Trauma och PTSD (10m51s)2. Postmigratorisk stress och psykisk ohälsa (9m8s)3. Fysiologiska reaktioner vid långvarig stress (4m41s)4. Vad gör en fysioterapeut? (2m11s)5. Fysisk aktivitet och långvarig stressrelaterad ohälsa (2m57s)6. Smärta (3m55s)7. Att möta en människa som lider av PTSD i vården (2m51s)8. Det dubbla uppdraget (7m27s)9. Att möta hjälpsökande (5m57s)10. Att förmedla information (3m16s)11. Att förstå misstro mot myndigheter (2m53s))12. Att arbeta med tolk (4m8s)13. När bör man söka hjälp? (2m44s)14. Hjälper det att alltid berätta? (2m13)15. Allmänna råd om bemötande (5m20s)16. Egenvård (2m31s). 17. Tortyr (5m3s)

Målgrupp för denna utbildning”Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända” riktar sig i första hand till personal inom landsting/region som har fått i uppgift eller åtagit sig att sprida kunskapen från utbildningen vidare genom att utbilda andra utbildare eller personal. Innehållet i filmerna är på en grundläggande nivå och lämpar sig framför allt för personal som inte redan har flera års kunskaper och erfarenheter av att arbeta med asylsökande och nyanlända. Filmerna riktar sig till lite olika målgrupper, några är mer allmängiltiga och andra passar bättre för vissa personalgrupper. För att bedöma vilka filmer som passar att visa i ert sammanhang se kortbeskrivningarna av respektive film nedan.



5 (19)

Exempel på personalgrupper att sprida kunskapen tillChefer, läkare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, dietister, fysioterapeuter, arbetsterapeuter eller boendepersonal.

3. Material som ingårHär följer en förteckning över det material du kan använda dig av för att utbilda andra utbildare.

Allt material går att ladda hem på http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/asylsokande-och-nyanlanda/

Pedagogiskt stödmaterial

För att utbilda utbildare

Namn Beskrivning Typ

Manual för att utbilda utbildare

Denna manual beskriver hur du utbildar andra utbildare. Manualen beskriver hur du planerar och genomför utbildningar för utbildare, visar var du hittar materialet du behöver och innehåller också ett körschema som visar i mer detalj hur ett utbildningstillfälle kan genomföras.

Word

Inspelad utbildningsdag

Inspelning från utbildningsdagen ”Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända” den 8 december 2016. http://play.quickchannel.com/Qc/create/mainshow.asp?play=14627

Film

Talarstöd introduktion

Talarstöd med bilder och talarpunkter för att hålla introduktionen av utbildningen.

Powerpoint

Talarstöd Utbildnings-modul röda korset

Talarstöd med länkar till samtliga filmer i utbildningsmodulen samt diskussionsfrågor kopplade till varje film.

Powerpoint

Talarstöd Tips på kunskapsplatser

Talarstöd för passet ”Tips på kunskapsplatser” Innehåller länkar och tips på var man kan hitta mer information som rör asylsökande och nyanlända.

Powerpoint



http://play.quickchannel.com/Qc/create/mainshow.asp?play=14627

http://play.quickchannel.com/Qc/create/mainshow.asp?play=14627


6 (19)

Om filmernaDe sjutton filmerna är framtagna av Svenska röda korset. De ligger på Vimeo (https://vimeo.com/album/4286562) där det går att titta på dem via webben eller ladda ner dem lokalt på datorn. I talarstödet finns länkar till alla filmerna samt tips på diskussionsfrågor.

Nedan följer en kort sammanfattning av de olika filmerna.

1) Trauma och PTSD (10m51s)

Vad är trauma och vilka händelser kan vara traumatiserande? Ett psykiskt trauma uppstår när en, eller flera, händelser är så psykiskt och känslomässigt påfrestande att den som drabbas inte kan hantera eller undfly situationen. Vad händer när en person är med om en traumatiserande händelse? Vad påverkar våra reaktioner på svåra händelser? Filmen tar även upp vad PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) är och hur det kan yttra sig.

2) Postmigratorisk stress och psykisk ohälsa (9m8s)

Migration innebär uppbrott, omställning och nyetablering i alla aspekter av livet. Det brukar beskrivas som en process som kan delas in i tre delar för att synliggöra tänkbara påfrestningar före, under och efter flykten. Filmen beskriver framför allt påfrestningarna som uppstår efter flykten och vilka hälsoproblem dessa kan medföra. Även vikten av att erbjuda behandling för psykisk ohälsa tas upp.

3) Fysiologiska reaktioner vid långvarig stress (4m41s)

Stress är inget negativt i sig. Problemen uppstår först om stressen är så pass stark eller varaktig att kroppen inte har förmåga att hantera den och återhämta sig. Traumatisk stress innefattar psykiska reaktioner och ofta också kraftiga kroppsliga reaktioner. Filmen tar upp orsakerna till dessa reaktioner och hur reaktionerna kan ta sig uttryck samt bemötas.

4) Vad gör en fysioterapeut? (2m11s)

Många människor som lider av PTSD och majoriteten av de som varit utsatta för tortyr har långvariga smärtor i kroppen. Andra somatiska sjukdomar som kan relateras till långvarig stress är också vanliga. Fysioterapeuten träffar patienten för att utreda patientens aktuella kroppsliga problem och kan arbeta med olika metoder som anpassas till patienten. Filmen tar upp olika symptom och olika sätt fysioterapeuten kan arbeta på.

5) Fysisk aktivitet och långvarig stressrelaterad ohälsa (2m57s)

Att röra på sig varje dag förbättrar både hälsa och välbefinnande. När vi rör oss ökar cirkulationen, muskler och leder får näring, slaggprodukter transporteras bort samtidigt som endorfiner utsöndras, vilket gör oss lugna och lindrar smärta. Fysisk aktivitet är viktigt för både vår fysiska och psykiska hälsa. Det viktiga är att vi får en pulsökning när vi rör oss. Filmen tar upp fördelarna med fysik aktivitet, i synnerhet vid långvarig stress.

6) Smärta (3m55s)

Filmen tar upp olika orsaker till smärta och vanliga smärtor och hos personer som lider av PTSD. Ofta är smärtorna långvariga, generaliserade och kvarstående även sedan den



https://vimeo.com/album/4286562

7 (19)

eventuella ursprungliga vävnadsskadan är läkt. Filmen tar även upp olika konsekvenser av smärtan. Om smärtan inte går att bota går den ofta att i alla fall lindra.

7) Att möta en människa som lider av PTSD i vården (2m51s)

För att vi ska ha samma utgångspunkt är det viktigt att tala och undervisa om kroppen, om hur kropp och psyke påverkar varandra och om vad som händer i kroppen vid långvarig och traumatisk stress. Att bättre förstå sina besvär gör att rädsla, undvikande och eventuella katastroftankar kan minska. Filmen tar även upp vad fysioterapeuten kan göra i mötet med personer som lider av PTSD.

8) Det dubbla uppdraget (7m27s)

Att jobba på myndighet innebär ofta att man har ett dubbelt uppdrag. Man vill hjälpa men är tvungen att samtidigt kontrollera, något som av olika anledningar kan upplevas som stressande för personen man möter. Filmen tar upp vad som är viktigt att tänka på i dessa möten och vad man kan göra för att öka tryggheten och minska risken för missförstånd.

9) Att möta hjälpsökande (5m57s)

Filmen tar upp vad som är bra att tänka på i mötet med personer som är i stort behov av hjälp och där du i din yrkesroll kanske inte kan göra mer. De är viktigt att bekräfta att du ser att personen upplever situationen som mycket svår och att vara tydlig med vad du kan hjälpa till med – och vad du inte kan hjälpa till med. Det är även viktigt att tala om dessa gränser med sina kollegor och att ta hand om sig själv.

10) Att förmedla information (3m16s)

För de som arbetar inom socialt arbete går till en stor del ut på att förmedla information. Information som ges rörande rättigheter och skyldigheter i det svenska samhället kan vara svår att förstå, särskilt om personen lever med postmigratorisk stress eller PTSD. Filmen tar upp saker som kan vara bra att tänka på för att informationen ska tas emot bra och för att minska risken för missförstånd.

11) Att förstå misstro mot myndigheter (2m53s))

Vissa som kommer har en misstro mot myndigheter. Hur kan jag som sjukvårdspersonal hjälpa någon att känna ökad trygghet och tillit till mig? Filmen tar upp tips på vad man kan tänka på för att skapa en så trygg situation som möjligt för personen.

12) Att arbeta med tolk (4m8s).

Tillgången till tolk kan ha avgörande betydelse när det gäller vård på lika villkor, patientsäkerhet och vårdkvalitet. Tolken är ett redskap för att samtalet mellan behandlare och patient ska kunna föras. Filmen tar upp för- och nackdelar med olika arbetssätt och viktiga saker att tänka på för att arbetet med tolk ska fungera så bra som möjligt. Även vikten av god tolksed tas upp.

13) När bör man söka hjälp? (2m44s)

Det kan finnas många tecken på att en ungdom med erfarenhet av krig och flykt inte mår bra. Det är t ex mycket vanligt med sömnsvårigheter, nedstämdhet och olika typer av



8 (19)

ångestproblematik. Filmen tar upp tips på vad man kan tänka på i bemötandet och när det behövs insatser från vården.

14) Hjälper det att alltid berätta? (2m13)

Hur gör man om någon har mardrömmar, koncentrationssvårigheter och ångest, men inte vill berätta något? Det kan finnas goda skäl till varför man inte vill berätta och det kan därför vara svårt att öppna sig för myndighetspersoner - dit gode män och personal vid boenden, skola och sjukvård hör. Oavsett om man i sin yrkesroll får ta del av berättelsen eller inte, finns det mycket man kan göra för att underlätta för personen. Filmen tar upp hur man kan tänka kring detta.

15) Allmänna råd om bemötande (5m20s)

I mötet med en person som traumatiserats är det viktigt att försöka skapa en så trygg och förutsägbar behandlingssituation som möjligt. Detta är särskilt viktigt i arbetet med människor som utsatts för tortyr eller annat mellanmänskligt våld, eftersom det påverkar grundtilliten. Filmen ger råd kring hur man kan skapa en tryggare situation och tar upp exempel och tips på hur man kan hantera olika situationer som kan uppstå.

16) Egenvård (2m31s).

Det är naturligt att påverkas känslomässigt när man arbetar med personer som är traumatiserade. Filmen handlar om hur man kan göra för att man, i mötet med trauma, inte ska ta med sig jobbet hem. Den tar även upp olika tecken på att man kan ha drabbats av en vikarierande eller sekundär traumatisering och att det är viktigt att ta hand om sig själv.

17) Tortyr (5m3s)

Tortyr är handlingar som är avsedda att tillfoga en annan person smärta eller lidande, fysiskt eller psykiskt. Tortyr påverkar inte bara individen utan också familjen och samhället, ofta även långt efter att själva tortyrtillfället är över. Filmen tar upp olika typer av tortyr och vilka reaktioner som är vanliga.

4. Hur du utbildar utbildareVi rekommenderar att du inleder med att gå igenom materialet tillsammans med dina kursdeltagare, ungefär som om de vore personal själva. Din utbildning av utbildare bör innehålla samma moment som utbildning av personal.

När dina kursdeltagare förstår materialet och hur det kan användas i personalens verksamhet, går du vidare och berättar hur man gör för att utbilda personal i ämnet. Det är viktigt att du diskuterar och genomför övningar för detta, särskilt om dina kursdeltagare är ovana vid att planera och genomföra utbildningar. Fråga gärna kursdeltagarna om deras erfarenhet av att utbilda, och be dem att dela med sig av sina egna tankar kring ämnet. Använd gruppens samlade kompetens!

Slutligen kommer du till den mest avancerade nivån: hur dina kursdeltagare gör samma sak som du själv gör, det vill säga att utbilda utbildare. Återigen bör du skapa dialog i gruppen.



9 (19)

Vilka erfarenheter och förväntningar finns bland deltagarna? Vilka tips och råd kan ni ge varandra? Berätta gärna om dina egna reflektioner som utbildare av utbildare: hur har du resonerat, vilka hinder har du mött och hur har du löst olika utmaningar?

Säkerställ i god tid innan utbildningstillfället att dina deltagare vet att utbildningen är till för utbildare, och att utbildningen handlar om hur man själv gör för att utbilda utbildare. Påminn om detta så ofta du har möjlighet, du kan till exempel maila deltagarna i god tid innan och be dem att fundera på vilka personalgrupper de vill utbilda, när och hur de kan samla deltagarna, och hur de planerar och genomför sina utbildningstillfällen. Det gör att dina deltagare är bättre förberedda och ni kommer att nå ett bättre resultat tillsammans.

Checklista för genomförande av utbildningstillfälleNedan listas saker att tänka på inför, under och efter ett utbildningstillfälle. Att göra en checklista är ett enkelt sätt att planera och hålla koll.

Före utbildning

Förankring och budget

q Stämt av med chef. Fått ok från din/deltagarnas chef att genomföra utbildningen, inklusive stöd för fortsatt implementering.

q Kontaktat utbildningssamordnare. För programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända finns samordnare i varje landsting. Se kontaktlista under frågor och svar på http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/asylsokande-och-nyanlanda/ .

q Undersökt budget. T ex för lokalkostnad eller förtäring.

Lokal och teknik

q Bokat lokal. q Valt möblering. Ö-sittning är ofta bäst för gruppövningar.q Undersökt tekniska förutsättningar. Du behöver dator, projektor eller storbilds-TV

för att visa Powerpoint-bilder och film med ljud. Du och deltagarna behöver internetuppkoppling.

q Testkört. Om möjligt, testa att visa Powerpoint och att spela upp webbfilm via dator i lokalen någon dag innan utbildningstillfället.

Deltagare och utskick

q Bjudit in. Bestäm målgrupp. Hur många får plats i utbildningslokalen? Behöver gruppen delas upp i olika tillfällen? Exempel på inbjudan finns på s. X.

q Undersökt förväntningar. När det är lämpligt, undersök vilka förväntningar deltagarna har på utbildningen – är det något som kan tillmötesgås?

Förtäring

q Ordnat mat och dryck. Anpassat efter tid på dagen och utbildningens längd. De flesta vill ha kaffe även vid ett kortare utbildningstillfälle. Fråga om specialkost.

Material




10 (19)

q Anpassat körschemat. Anpassa körschema/-n efter lokala förutsättningar. Kanske behöver utbildningen delas upp i delar och ges vid flera tillfällen?

q Anpassat utbildningsmaterialet. Anpassa utbildningsmaterialet efter lokala förutsättningar. Finns det goda exempel i ditt landsting/region som du vill lyfta fram? Hur arbetar ni med detta område inom ditt landsting idag? Vilka utvecklingsmöjligheter är mest intressanta och relevanta för er? Det är fritt att tillämpa organisationens egna grafiska profil på materialet.

q Skrivit ut materialet som deltagarna behöver under utbildningen.q Skrivit ut utvärderingar. För att kunna förbättra utbildningen till nästa tillfälle. Om

möjligt följ upp hur det gått för deltagarna att tillämpa de nya kunskaperna.

Under utbildning

Praktiska saker att hålla ordning på

q Dela ut eventuellt material till deltagarna innan ni kör igång. Gärna i varsin hög på borden.

q Testa ljud och bild innan ni kör igång. q Hälsa välkommen! Ge gärna alla deltagare en möjlighet att presentera sig. q Gå igenom schema för utbildningen. När blir det paus, förtäring etc.?q Dela ut och samla in underlag för utvärdering

Efter utbildning

Uppföljning

q Maila information till deltagarna. Tacka dem för deras deltagande, och visa dem var de hittar materialet som du gick igenom under utbildningen.


Hej XX,

Jag bifogar här programmet till utbildningen i HiSX den [datum] i [plats] - varmt välkommen!

Vi börjar kl XX.XX och avslutar kl XX.XX.

Målet med detta utbildningstillfälle är [infoga beskrivning].

Om du vill förbereda dig på kursen rekommenderar jag att du läser igenom det bifogade materialet

[bifoga ev. material]. Målgruppen för denna kurs är [infoga beskrivning]. Under kursen kommer

vi att förbereda dig på att utbilda andra genom att ställa dig ett antal frågor; tex vilka

personalgrupper behöver denna utbildning, hur du kommunicerar med dem och hur du samlar dem

till utbildningstillfällen.

Om du har några frågor om denna utbildning tveka inte att kontakta [infoga kontakt].

Väl mött den XX!

Mall för inbjudan


11 (19)

q Utvärdering. Analysera resultatet och sprid till intressenter. Hur kan du göra utbildningen ännu bättre nästa gång?

q Rapportering. Informera samordnaren i ditt län om din utbildning. Hur många har du utbildat, vad var resultatet?

Tid för reflektion

Att reflektera ger oftast mer än att bara matas med information. Reflektionen befäster kunskapen på ett effektivt sätt, då detta sätter den nyvunna kunskapen i relation till den egna situationen och egna tankar om ämnet. Ge dina deltagare möjlighet att reflektera och att dela med sig av sina reflektioner. Tänk då på att inte hasta igenom dessa reflektioner. Det bör finnas plats både för teori och för reflektion. Ett tips på metod är att reflektera i bikupor (2-3 personer) med redovisning i storgrupp. Bikupor kan kombineras med att man skriver ner reflektioner på post-it lappar och redovisar muntligt eller på blädderblock. När det slutar ”surra” kan man åter ta ordet och grupper som vill kan då lyfta någon reflektion eller fråga.



12 (19)

När du väl står inför dina deltagare kan du tänka på följande tips för att utbildningstillfället ska bli lyckat:

5. Körschema för att utbilda utbildareDetta är ett förslag på körschema som du anpassar till lokala förhållanden och behov. Glöm inte att säkerställa tid för bensträckare, kaffepaus, eventuell lunch, etc. Körschemat i sin helhet är ett exempel på en heldagsutbildning med alla filmer.

Eftersom det är ett omfattande filmmaterial så kan det vara en god idé att dela upp filmerna på flera tillfällen för att ge deltagarna bästa möjlighet att ta till sig innehållet. Exempelvis dela upp filmerna på 4-5 tillfällen efter temaindelningen i ”körschema 1” (trauma och migrationsrelaterad stress, fysioterapi, socialt arbete, generellt stöd samt tortyr).Ett annat alternativ är att endast välja ut de filmer som känns mest relevanta för er verksamhet och skapa ett kortare utbildningstillfälle. Nedan finns två förslag på olika filmsammansättningar (körschema 2 och 3).



13 (19)

Körschema 1 – Alla filmerna, heldag

Förslag tid

Moment och tidsåtgång Aktivitet Tips

10.00–10.20

Inledning20 min

Hälsa 5 minuter

Hälsa alla välkomna. Presentera vad ni ska göra och schema för dagen

Låt gärna alla presentera sig med namn och kort beskrivning om vad de gör

Programmet Hälsa i Sverige5 minuter

Berätta kort om programmet Hälsa i Sverige, välj ut de aspekter som är relevanta för kursdeltagarna

- Använd talarstödet för introduktion

Modell för spridning5 minuter

Berätta om spridningsmodellen:1) SKL utbildar utbildare2) Utbildare utbildar andra utbildare3) Utbilda personalVisa de olika verktygen (verktygsbanken och underlagen till denna utbildning) för utbildare på hemsidan

Visa hemsidan www.uppdragpsykiskhälsa.se /asylsökandeochnyanlända och var man hittar verktygen för utbildare.

Säkerställ att alla deltagare fyller i sin mejladress för att få uppdaterat utbildningsmaterial.

Övning: Hur tar jag med mig kunskaperna hem?5 minuter

Beskriv hur deltagarna kan använda formuläret ”min personliga spridningsplan” för att sprida kunskaperna i samband med utbildningen.

Skriv ut formulär i förväg. Använd formuläret under hela utbildningen.

10.20–11.10

Tema trauma och migrationsrelaterad stress50 min





14 (19)

Förslag tid


Film: Trauma och PTSD Filmvisning samt reflektion och diskussion efter filmen

Använd diskussionsfrågorna i talarstödet. Reflektera i smågrupper. Sammanfatta reflektionerna i helgrupp.

Film: Postmigratorisk stress och psykisk ohälsa

Filmvisning samt reflektion och diskussion efter filmen


11.10 – 12.00

Tema Fysioterapi50 min

Film: Fysiologiska reaktioner vid långvarig stress



Film: Vad gör en fysioterapeut?



Film: Fysisk aktivitet och långvarig stressrelaterad ohälsa



Film: Smärta Filmvisning samt reflektion och diskussion efter filmen


Film: Att möta en människa som lider av PTSD i vården



12.00 -13.00

Lunch60 min



15 (19)

Förslag tid


13.00 -13.20

Vad är nästa steg?20 min

20 min Spridning av informationen, vidare utbildning

Diskussion kring spridning av materialet

Lägg upp en individuell plan för spridning/ utbildningstillfällen. Använd mallen ”spridningsplan”

13.20 -14.00

Socialt arbete40 min

Film: Det dubbla uppdraget



Film: Att möta hjälpsökande



Film: Att förmedla information



Film: Att förstå misstro mot myndigheter



14.00 -14.15

Reflektion – utbildarperspektiv 15 min

Reflektion och diskussion

Diskutera hur filmerna ni sett hittills kan användas.

- I vilka sammanhang kan filmerna visas?

- Vilka filmer passar vilken målgrupp?



16 (19)

Förslag tid


14.15 -14.30

Fika15 min

14.30 – 15.15

Tema Generellt stöd45 min

Film: Att arbeta med tolk Filmvisning samt reflektion och diskussion efter filmen


Film: När bör man söka hjälp?



Film: Hjälper det att alltid berätta?



Film: Allmänna råd om bemötande



Film: Egenvård Filmvisning samt reflektion och diskussion efter filmen


15.15 – 15.35

Tema tortyr20 min

Film: TortyrDiskussion och gruppövningar





17 (19)

Förslag tid


15.35- 15.45

Tips på litteratur och kunskapsplatser10 min

15.45 – 16.00

Nästa steg, hur går vi vidare?

Diskussion om fortsatt spridning.

Alla tänker ut tre saker de ska göra för att komma igång med arbetet.

Körschema 2 – grundläggande om trauma och PTSD

Förslag tid


60 min Trauma och PTSD

5 min Inledning Presentation av passet och filmerna

20 min Film: Trauma och PTSD (10m51s)



15 min Filmer: Att möta en människa som lider av PTSD i vården (2m51s)

Att förstå misstro mot myndigheter (2m53s)

Filmvisning samt reflektion och diskussion efter filmerna


10 min Film: Egenvård (2m31s)



10 min Reflektion och diskussion


Diskussionsfrågor: I vilka sammanhang kan filmerna visas? Vilka filmer passar



18 (19)

Förslag tid


vilken målgrupp?

Körschema 3 -Hur kan vi skapa bättre möten?

Förslag tid


60 min Trauma och PTSD

5 min Inledning Presentation av passet och filmerna

20 min Film: Det dubbla uppdraget (7m27s)



15 min Film: Att möta hjälpsökande (5m57s)

Filmvisning samt reflektion och diskussion efter filmerna


10 min Film: Egenvård (2m31s)



10 min Reflektion och diskussion


Diskussionsfrågor: I vilka sammanhang kan filmerna visas? Vilka filmer passar vilken målgrupp?



Documents

För effektiva insatser inom området psykisk hälsa | …€¦ · Web viewAmbitionen med Hälsa i Sverige är att genomföra ett omfattande kunskapslyft där Uppdrag Psykisk Hälsa,