Delrapport till socialdepartementet

Ing-Marie Wieselgren 2010-12-30 Dnr 08/3536

Sveriges Kommuner och Landsting

Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50

[email protected] Org nr: 222000-0315 www.skl.se

Socialdepartementet

Karin Johansson

103 33 Stockholm

Synkronisering av insatserna vid psykisk ohälsa – hur

har det gått under modellområdesprojektets andra år?

Delrapport II för 2010 avseende överenskommelse mellan regeringen och Sveriges

Kommuner och Landsting om projekt för förändringsarbete avseende första linjens

vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom.

1. Bakgrund

I november 2008 träffade Sveriges Kommuner och Landsting och Regeringen

(Socialdepartementet) en överenskommelse om ett pilotprojekt för att förbättra insatserna

till barn och ungdomar med psykisk ohälsa.

Målet med förändringsarbetet är att åstadkomma effektiva former för hälsofrämjande

insatser och för första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa

såväl psykiska funktionsnedsättningar som och psykiska sjukdomar. Det handlar om att ta

fram ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som

tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk

ohälsa. Modellerna ska också kunna utgöra underlag för förändrings- och

implementeringsarbete i andra kommuner och landsting.

Fjorton geografiska områden spridda över Sverige har valts ut att delta i projektet.

Områdena valdes utifrån storlek, geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar för att

kunna representerar olika typer av kommuner. Varje modellområde är ett geografiskt

område med en eller flera kommuner eller kommundelar och motsvarande

landstingsområde. De tre stora regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland

representeras med två områden vardera, ett storstadsområde och en kranskommun. Totalt

ingår 22 kommuner och 11 landsting i projektet.

2010-12-30

2 (14)

Deltagande områden är

Dalarna – Gagnef + Hedemora

Gävleborg – Hudiksvall

Jönköping – Jönköping + Eksjö

Norrbotten - Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå

Skåne – Helsingborg

Skåne – Ystad + Simrishamn

Stockholm – Farsta (Stockholms stad)

Stockholm – Sollentuna

Uppsala – Enköping + Håbo

Värmland – Hagfors

Västerbotten – Umeå + Vilhelmina

Västra Götaland - Lärjedalen + Gunnared (Göteborgs stad)

Västra Götaland - Vänersborg

Östergötland - Norrköping

En årlig överenskommelse sluts mellan varje modellområde och SKL där området respektive

SKL åtar sig ett antal konkreta uppgifter.

Överenskommelsen ska undertecknas av politiker med ansvar för skola, socialtjänst

respektive hälso- och sjukvård (landstings- och kommunalråd). Medel har fördelats för det

lokala arbetet utifrån modellområdenas storlek, komplexitet och folkmängd. Drygt två

tredjedelar av projektets budget tillfaller modellområdena, resterande tredjedel används

centralt för att bemanna ett centralt projektkansli på SKL med uppgift att följa och stödja det

lokala arbetet, bland annat med forskare som följer projektet.

Syftet med hela modellområdesarbetet är att främja den psykiska hälsan hos barn och

ungdomar genom förebyggande arbete där alla aktörer hos kommuner och landsting gör sin

del. Målet är tidiga insatser och god tillgänglighet till effektiva vård- och stödinsatser utifrån

behov. (Se även projektplan, bilaga 1)

Kartläggningsarbetet 2009

För att kunna synkronisera alla insatser som görs i samhället för barn och ungas psykiska

hälsa genomfördes ett omfattande inventeringsarbete av den befintliga verksamheten i var

och ett av de fjorton modellområdena. Syftet med inventeringen var att skapa en gemensam

översiktlig helhetsbild över de verksamheter som på olika sätt bidrar till att främja hälsa eller

ge insatser när någon har psykisk ohälsa i ett område. Som stöd i detta arbete tog det

centrala projektkansliet på SKL fram helt nya webbaserade kartläggningsverktyg som gjorde

2010-12-30

3 (14)

det möjligt att ge en översiktlig bild av alla verksamheter som finns och hur dessa samverkar

med varandra. Projektets första år ägnades också åt strukturerade processkartläggningar

med s.k. vinjetter (case, fallbeskrivningar) i syfte att ge noggranna kunskaper om

organisationens funktion och förbättringsmöjligheter för olika åldrar och tillstånd.

Utifrån genomförda kartläggningar genomfördes praktiska analyser av alla aktuella

verksamheter, processer och flöden i vård- och stödsystemen men även av insatserna som

gjordes för hälsofrämjande och tidigt arbete. Det omfattade förskola, skola, socialtjänst,

hälso- och sjukvård, frivilligorganisationer, polis, Statens institutionsstyrelses institutioner,

arbetsmarknadsåtgärder för unga och övriga aktuella insatser inom respektive område.

Det tog olika lång tid för modellområdena att komma igång med sitt arbete.

Komplexitetsgraden och andra faktorer såsom tidigare utvecklat samverkansarbete

medförde att utmaningarna låg på olika plan för områdena. Inte oväntat befann sig därför

områdena i olika faser i slutet av 2009, men alla områden hade kommit igång ordentligt med

analysen. Lite olika metoder, arbetssätt och aktivitetsordning valdes vilket helt

överensstämmer med projektets intention som är att områdena ska utgå från sina egna

lokala förutsättningar och bygga vidare på det arbete som redan var gjort.

Några exempel på gemensamma erfarenheter var att:

o det fanns andra och fler aktörer än man hade tänkt på

o det för många verksamheter inte var tydligt vilket uppdrag verksamheten de hade

o det fanns många bra verksamheter och att mycket bra arbete

o det fanns mycket välfungerande samarbete men att det samtidigt ofta fanns brister i

samverkan med någon part

o det tydligare vem som har ansvar för första linjen för små barn och sena tonår men

oklarare i ”mellanåldrarna”, särskilt primärvårdens roll var otydlig

o den utveckling mot en mångfald av utförare som sker i landet innebär nya

utmaningar - framförallt vad gäller samverkan

o den decentraliserade beslutsordning som fanns i många verksamheter måste

beaktas

o utbudet av hälsofrämjande insatser, förebyggande arbete kring psykisk ohälsa och

tidiga insatser vid psykisk ohälsa, ofta såg olika ut mellan olika skolor i ett område

o det fanns olikheter i beslutsnivåer mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

o det saknades tydliga övergripande policyprogram som spände över flera

sektorer/politiska nämnder i kommun och landsting

o det saknades en systematik i resultatmätning inom och mellan verksamheter

Kartläggningarna låg till grund för de handlingsplaner som skulle tas fram under första

halvåret 2010. Handlingsplanerna ska enligt överenskommelsen peka ut konkreta

2010-12-30

4 (14)

förbättringsområden och strategier för förbättringsarbetet ska nå resultat. Däribland

utvärderingsbara mål.

2. Arbetet under 2010

Det centrala projektkansliet

Det centrala projektkansli som byggdes upp på Sveriges Kommuner och Landsting under

2009 har mot bakgrund av uppkomna behov breddat sina kompetensområden.

Utredningsresurser tillfördes på bland annat socialtjänstsidan (bemanningen finns redovisad

i projektplanen, bilaga 1).

Möten med Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Skolverket, Ungdomsstyrelsen,

Barnombudsmannen och andra nationella aktörer har genomförts under 2010. Samarbetet

med UPP-centrum på Socialstyrelsen har formaliserats genom återkommande

avstämningsmöten och deltagande på gemensamma konferenser. Hearings med

expertgrupper och seminarier med för området aktuella och pågående utredningar har också

genomförts. Därtill har ett antal möten med forskare inom området har hållits.

Projektkansliet har också erbjudit fem webb-tv konferenser med skiftande innehåll, tanken

med dessa är att belysa relevanta frågeställningar utifrån olika teman (samtliga större möten

och träffar i projektet 2010 finns redovisade i bilaga 2).

Nytt informationsmaterial, huvudsakligen i broschyrform, har tagits fram för att presentera

projektet och dess verksamhet. En projektwebbplats under domänen www.skl.se/psynk har

upprättats under våren 2010. Projektets egen maskot ”Psynken” har dessutom lanserats och

dess utflykter runtom i landet kan följas på bland annat Facebook (där det även går att bli

vän med Psynken). Projektkansliet har även engagerats i Psykisk – Hälsa – Kaféet under

Almedalsveckan i juli samt i NSPH och Psykiatriskaföreningarnas monter Psykisk hälsa genom

livet under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg, Socialchefsdagarna i Umeå samt ett stort

antal konferenser runt om i landet.

Merparten av årets möten och semiarier som arrangerats av projektet har filmats och finns tillgängliga på projektets filmsida på Internet. (http://www.webbtv.nu/sklfront.htm). Även tillhörande material i form av presentationer och dylikt finns på projektets hemsida.

Gemensamma aktiviteter i projektet

Ett stort antal aktiviteter har gjorts tillsammans med projektledarna. Olika

utbildningsaktiviteter, erfarenhetsutbyten har genomförts med modellområdena. Fysiska

möten har kombinerats med videokonferenser och digitala möten vilket har inneburit ett

utvecklingsarbete i sig. En träff med ledande politiker och tjänstemän anordnandes den 27-

29 april på Högberga Gård och styrgrupperna samlades i Stockholm på en särskild

styrgruppsdag den 9 september. Personer från centrala kansliet har även deltagit frekvent på

dialogmöten, styrgruppsmöten et cetera i samtliga modellområden under året. En ny

http://www.skl.se/psynk

http://www.webbtv.nu/sklfront.htm

2010-12-30

5 (14)

gemensam intern arbetsplats på Internet används för att utbyta information och samla

material.

Statistik

För att komplettera kartläggningen och lägga grund för uppföljning har all information,

statistik och resultat som finns redovisat i register och officiell statistik samlats in och

sammanställts för varje område i lokala nyckeltal sammanställda samlat i faktablad. Se bilaga

4. Diskussioner kring skillnader och likheter och försök till tolkning och analys har påbörjats

och data har köpts in från SCB. Socialstyrelsens nationella kartläggning av barn och

ungdomars psykiska hälsa har i detta sammanhang använts för jämförelser, och under en

särskilt utbildningsdag redovisades resultaten från undervisningen med särskilt fokus på

modellområdena.

Omvärldsspaning och studieresa

Mycket aktiviteter pågår inom området barn och unga liksom inom områdena folkhälsa och

psykisk ohälsa. Det är svårt att hinna med att vara uppdaterad och välinformerad om vad

som är aktuellt. Projektkansliet har aktivt inventerat vad som pågår i landet på nationell nivå.

I syfte att bredda kompetensen, följa den internationella utvecklingen samt etablera

internationella kontakter deltog tre av projektkansliets medarbetare i The 23rd Annual

Childrens Mental Health Research & Policy Conference i Tampa, Florida den 7-10 mars 2010.

Av särskilt intresse var att följa hur man i USA utformat och utvärderat utvecklingsarbetet

inom ramen för System of Care (med ett upplägg som påminner om modellområden) .

Information om konferensen och dess innehåll finns att läsa på

http://rtckids.fmhi.usf.edu/cmhconference/

Utbyte med forskare från Storbritannien, Norge och Danmark har också skett. I det

forskningsnätverk som samlats i projektets regi ordnades internationella forskningsdagar i

april. Dagarna finns dokumenterade på vår webb.

Spridning av projektets resultat

I projektupplägget ingår att information om erfarenheter i projektet ska spridas kontinuerligt

till alla intresserade. Särskild kraft har därför lagts på att det så snabbt som möjligt göra

information och projektmaterial tillgängligt för kommuner och landsting i Sverige. Med hjälp

av filmer, broschyrer och material på hemsidan sprids information även till kommuner och

landsting som inte är med. Ett flertal konferenser har anordnats som varit öppna för alla att

delta i. De flesta evenemangen som genomfört under 2010 har filmats och finns att se på

webben (http://www.webbtv.nu/sklfront.htm). Flera möten och semiarier har också sänts ut

i realtid som webb-TV och hela arbetsgrupper har kunnat stanna kvar hemma. Allt

http://rtckids.fmhi.usf.edu/cmhconference/

http://www.webbtv.nu/sklfront.htm

2010-12-30

6 (14)

infoformationsmaterial, kunskapsmaterial och de verktyg som utvecklats i projektet läggs ut

på hemsidan till allmän användning så snart de testats och är i fungerande skick.

Pågående forskningsprojekt

En viktig kunskapskälla är forskning och utvärdering som kontinuerligt kommer att göras

tillgängligt för utvecklingsarbetet. Två större forskningsstudier kommer att stödjas och

samordnas centralt för att skapa en önskvärd koordinering av insatserna och få mesta

möjliga kvalitet i arbetet. (Mer information finns på hemsidan www.skl.se/psynk )

A. Effekter av framgångsrik samverkan

Ett samarbete med Professor Berth Danermark och hans forskargrupp vid Örebro Universitet

inleddes under hösten 2009 för att ta fram en forskningsstudie där frågan om hur samverkan

och viktiga mått inom angelägna förbättringsområden i Modellområdenas arbete utvecklas

över tid. Studien ämnar svara på frågan i vilken utsträckning förbättrad samverkan leder till

bättre resultat i verksamheten. Studien startades under sensommaren 2010 och beräknas

pågå under hela den återstående projekttiden.

B. Socioekonomisk studie

Den andra större studien som pågår är kring hälsoekonomi och görs tillsammans med

nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. I denna studie bedriver ett urval

av modellområden ett särskilt utvecklingsarbete som består av flera delar. Den första delen

handlar om att skapa ett heltäckande underlag kring olika typer av kostnader som uppstått

på grund av barn och ungas psykiska ohälsa. Kostnaderna kommer att identifieras genom att

ett antal unga personer intervjuas med en strukturerad metod om deras liv, särskilt de

insatser de har fått och den livssituation de levt under. Utvecklingsarbetet strävar efter att

identifiera alla kostnader som funnits i förhållande till ett antal faktiska patient-/klientfall

som hämtas ur modellområdenas verksamheter. Den andra delen av studien handlar om att

utveckla en mycket enkel metod för att genomföra enkla beräkningar av den

samhällsekonomiska effekten av ett beslut. Den tredje delen av studien handlar istället om

att Nilsson och Wadeskog fungerar som rådgivare kring valet av mått för verksamheterna

såsom kring kostnader, resursanvändning och verksamhetsutfall. I denna del finns också en

möjlighet att använda konsulterna som föreläsare och utbildare kring instrumenten och

metoderna.

Aktiviteter utanför projektet

Det centrala projektkansliet har deltagit i mängder av möten, seminarier och konferenser

runt om i landet utanför modellområdena för att redogöra för projektets erfarenheter och

delta i den allmänna diskussionen. Personer från kansliet deltar också i flera utredningar och

är involverade i SKL:s övriga arbete. Olika nätverk och befintliga strukturer används vid


2010-12-30

7 (14)

behov som bollplank och för förankring av olika frågor. Exempel på nätverk är

verksamhetschefer i barnpsykiatri, socialchefsnätverk, primärvårdsforum, beställarnätverk,

folkhälsonätverk et cetera.

Vårdgarantin

Delar av det centrala projektkansliet har deltagit i arbetet med att utöka mätningarna av

väntetider i vården. Arbetet med definitioner och användning av rapporteringsresultaten i

förbättringsarbetet kring tillgängligheten till barnpsykiatrin drivs delvis i

modellområdesprojektet.

Framtagande av handlingsplaner i modellområdena

Under 2010 ägnades mycket tid åt att i modellområdena att slutföra analyserna av fjolårets

kartläggningar och utifrån dessa formera en handlingsplan för det fortsatta arbetet.

Tillvägagångssätten i framtagandet varierande mellan och inom de olika modellområdena.

Gemensamt var dock att valet av förbättringsområdena utgick inledningsvis omfattande

bruttolistor, listor som låg till grund för styrgruppernas prioriteringar. Framtagandet av

handlingsplanerna krävde i regel bred förankring i modellområdenas organisationer, och ett

stort antal interna arbetsmöten.

Problem under 2010

På det hela taget har arbetet flutit på under projektets andra år (vilket inte minst visas av att

projektplanens mål i väsentliga delar har uppnåtts). Det har dock visat sig vara svårt för

modellområdena i storstadsområdena att få med sig samtliga aktörer i analysarbetet samt

engagerade i framtagandet av handlingsplanerna. Möjligen har komplexiteten i dessa

modellområden underskattats såväl centralt som lokalt. Det kan konstateras att den lokala

bemanningen inte har varit optimal givet de stora organisationer och mängden utförare som

måste involveras i det lokala arbetet. Särskilda möten för att tydliggöra problemen ska med

anledning av detta hållas med berörda styrgrupper i början av 2011.

3. Exempel på identifierade förbättringsområden

Ofta innehåller de framtagna handlingsplanerna likartade slutsatser, om än annorlunda

uttryckta, i flertalet modellområden. Samma sak gäller för förbättringsområdena, det finns

områden som är återkommande över hela landet. Exempelvis följande:

Avsaknad av rutiner

Rutiner för remisser, rutiner för hur man kommunicerar med varandra och hur man tar fram

gemensamma planer och organiserar det gemensamma arbetet kring barn och unga som

2010-12-30

8 (14)

behöver mycket omfattande insatser saknas ofta eller är bristfälliga.

Anmälning till socialtjänsten

Ett återkommande problem är att anmälningar inte görs så ofta som lagstiftningen

föreskriver, och återkopplingen på en anmälan upplevs ofta som bristfällig (särskilt av

skolan). Även på det här området saknas det ofta kända rutiner.

Tidiga insatser

Många insatser för förbättring fokuserar på behovet av tidigare insatser (från samtliga såväl

skolan, socialtjänsten som hälso- och sjukvården).

Skolfrånvaro

Ett annat förbättringsområde som flera områden har identifierat är skolfrånvaro och sätt att

komma tillrätta med den. Skolfrånvaro är ofta ett tidigt tecken, och en riskfaktor, på att

eleven behöver hjälp från flera samhällsaktörer. Rutiner behöver tas fram eller förbättras,

likaså rapporteringssystem som mäter och ger snabba signaler om otillåten skolfrånvaro.

Samverkan mellan olika verksamheter

När det gäller att förbättra samverkan generellt finns det en rad förslag på konkreta

insatser, gemensamma verksamheter (såsom familjecentraler) är ett. Ofta är

gränsdragningen mellan primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin otydlig och förelås

tydliggöras med olika åtgärder.

Ovanstående förbättringsområden utgör exempel på stora och svårlösta problem som

sannolikt kräver omprövningar av synsätt, handlande och i vissa fall även organisationer.

Utöver dessa större, och av styrgrupperna prioriterade områden, finns också ett flertal

mindre förbättringsområden som inte bedömts vara lika akuta och (men lättare att åtgärda).

Det kan exempelvis vara frågan om fungerande felaktiga delegationsordningar, rutiner som

tagits bort, fungerande samverkansgrupper som på grund av olyckliga omständigheter inte

längre träffas et cetera. Många områden har satt upp dessa (lättåtgärdade)

förbättringsområden på en separat lista som avverkas efterhand. Många av bristerna har

därmed redan rättats till vilket är positivt: att visa att det går att få till stånd snabba

förbättringar alstrar energi och entusiasm och ger en hävstång till det mer svåra och

långssiktiga förändringsarbetet.

Handlingsplaner och förbättringsområden för respektive modellområde finns att läsa på

projektets hemsida www.skl.se/psynk enligt exemplet på nästa sida.


2010-12-30

9 (14)

2010-12-30

10 (14)

4. Lärdomar från handlingsplanerna

Handlingsplanerna blotlägger sedan tidigare kända luckor i våra samhällssystem.

Det hälsofrämjande arbetet lyfts fram som viktigt men prioriteras inte i praktiken.

Trots att alla är överens om vikten av de generella och förebyggande insatserna är de

svåra att finansiera. Samordning mellan huvudmännen är alltför ofta bristande.

Första linjen är inte tillräckligt utbyggd, det är svårt att identifiera vem som har

ansvaret och luckor finns för vissa åldersgrupper. Tillgängligheten är ojämn fördelad

över landet.

Specialistnivån brister i samordningen mellan aktörer, kompetens saknas inom vissa

områden och tillgängligheten till specialistinsatser är ojämn.

Inom såväl staten som kommuner och landsting finns ett starkt och sedan lång tid inarbetat

stuprörstänkande både inom och mellan huvudmän. Samordningen fallerar både på politisk-

och tjänstemannanivå och det är svårt att hitta funktionella och lättöverskådlig beslutsvägar.

Detta leder till att det svårt att utkräva ansvar när en fråga eller beslut ”hamnar mellan

stolarna”.

En grund till samordningssvårigheterna är att de aktuella styrsystemen och

finansieringsmodellerna inte stödjer ett långsiktigt helhetsgrepp utan styrs efter kortsiktiga

budgetar och en strävan efter vinster mellan budgetår. Vinster som ofta medför ökade totala

kostnader och onödigt lidande på sikt.

Statistik och uppföljningssystem är knapphändiga och tillförlitliga analyser och användbara

prognoser finns i för liten utsträckning. Otaliga exempel finns där barnen inte har prioriterats

och det är tydligt att exempelvis Barnkonventionen inte har följts. De flesta barn mår och har

det bra i Sverige, men en alltför stor andel barn lever i en besvärlig situation på grund av

sociala och/eller medicinska/psykiatriska faktorer.

Det finns genomgående ett stort engagemang hos politiker och tjänstemän, en medvetenhet

om att insatser för barn och ungas psykiska hälsa är viktig och en vilja att förändra, men det

saknas kunskap om vad och hur man ska gå tillväga. För att åstadkomma en hållbar

förändring med goda resultat och effektiv resursanvändning behövs dock många

välövervägda beslut från aktörerna på den nationella nivån.

2010-12-30

11 (14)

Identifierade stödbehov från de nationella aktörerna

Bättre underlag för beslutsfattare och ledning och styrning

Datainsamling lokalt bör ske på ett sätt som möjliggör nationell sammanställning av olika

faktorer som spelar roll för psykisk hälsa. Eftersträvansvärt är data kan analyseras utifrån en

helhetssyn och ett sammanhållet grepp för hela området. Det bör finnas möjlighet att följa

resultat och kostnader över huvudmannagränser och över lång tid. Det ska finnas system

som kan hantera stora datamängder, olika dimensioner och fördröjda effekter.

Samordning och fokus på barnen

Det behövs samordnade, långsiktiga satsningar med fokus på det som är/blir bra för barn och

ungdomar. Önskvärt är forskning och utvärderingar som genererar ny kunskap och därmed

kan utgöra underlag i en systematisk förbättringsprocess.

Stora behov av stöd till beslutfattare och utförare i kommuner och landsting

Det behövs en struktur för att fatta gemensamma beslut på politisk- och tjänstemannanivå

över huvudmannagränser. För att underlätta och stödja beslutsfattandet behövs hjälp att ta

fram verktyg och metoder. Vidare krävs en handfast pådrivande kraft i förundrings- och

utvecklingsprocesserna från modellområdesprojekts centrala kansli, direkt och via de lokala

processledarna.

Bättre samordning och samsyn inom den nationella forskningen krävs

Forskningsdisciplinerna inom området saknar ofta ett gemensamt synsätt och är olika starkt

prioriterade. Avsaknaden av en samsyn kan få betydelse för hur barn och unga bemöts och

det finns en risk för att det leder till en bristande likvärdigheten i de insatser barn och unga

får. Avsaknaden i samsyn leder till svårigheter att synkronisera stöd i form av

evidensbaserade metoder lokalt. Ett flertal aktuella sammanställningar från bland annat SBU

och Kungliga vetenskaps akademin visar att bristen på vetenskapligts stöd för metodval för

såväl pedagogiska , sociala som medicinska insatser är stor. Behovet av svensk forskning

inom området är betydande.

5. Utmaningar under projektets sista år

Den lättaste fasen är avklarad

Den på många sätt enklaste delen av projektet har nu slutförts; att genomföra

kartläggningar, analysera dessa och ta fram handlingsplaner är förhållandevis lätt. Här finns

en vana, och alla är i stort sett överens. Men att omsätta handlingsplanerna i praktiken

2010-12-30

12 (14)

kommer att bli svårare. För då måste aktörerna utmana strukturer och arbetssätt som ofta

existerat i flera år eller decennier. Och att utmana systemet leder sannolikt till att många kan

komma att känna sig kränkta och ifrågasatta; befattningar och arbetssätt kan ju behöva

förändras eller helt tas bort. Nya lösningar behövs i takt med att vi tillägnar oss ny kunskap.

För att lyckas med att omsätta handlingsplanerna i praktiskt verklighet behövs ett samfällt

och genomtänkt agerande på samtliga nivåer.

Av politikerna krävs det mod och tydlighet – de måste vara helt på det klara med vad de vill

se för förändringar och fortlöpande kräva in resultat. Av den politiska nivån krävs det också

ett stort mått av ödmjukhet och prestigelöshet för att kunna konstatera tidigare felbeslut och

se det nödvändiga i att det krävs annorlunda lösningar i framtiden.

Tjänstemännen å sin sida behöver vara flexibla, arbetsamma, analytiska och prestigelösa. De

måste vara beredda att ta fram nya beslutsunderlag och att räkna och analysera på ett

annorlunda sätt än tidigare. Detta för att kunna svara politikerna huruvida insatta åtgärder

har haft någon effekt och i så fall hur stor.

Slutligen kommer professionen (eller utövarna) behöva vara redo att utvecklas – att ta till sig

ny kunskap och reflektera över sitt eget sätt att agera i förhållande till andra yrkesgrupper

och verksamhetsområden.

Avslutningsvis, samtliga inblandade – från politiker till profession – måste våga låta sig bli

granskade och fråga vårdnadshavare, barn och unga om de gör ett tillräckligt bra arbete.

Förmågan att kunna fatta rätt beslut

När handlingsplanerna väl är antagna krävs det att rätt beslut fattas i modellområdena.

Problemet häri ligger i att få besluten fattade på ”rätt” nivå i de olika organisationerna. Det

som är ett politiskt beslut i en kommun behöver nödvändigtvis inte vara det i landstinget där

generellt fler beslut fattas på verksamhetschefsnivå. För att komma tillrätta med denna

ganska komplicerade problematik behövs det troligen inrättas någon särskild funktion eller

organisation i varje modellområde; en organism som ges ett uttalat helhetsansvar vad gäller

samordning av beredning samt uppföljning/utvärdering.

Genomgående behöver det sannolikt finnas bättre samordnande funktioner med tydligt

mandat och uppdrag från de olika ingående organisationerna, saknas detta blir det svårt att

få till stånd samordnande helhetslösningar som kan leva vidare efter projekttiden.

2010-12-30

13 (14)

6. Framtid

Modellområdesprojektets slut i december 2011

Den finansiering som socialdepartementet bidragit med till modellområdesarbetet tar slut i

december 2011. Vi tror inte att något område vid denna tidpunkt är helt klart med sitt arbete

men att förbättringsarbetet förhoppningsvis ska fortsätta. Under 2011 kommer det centrala

projektkansliet att lägga mycket fokus på att säkra att positiva effekter lever vidare.

Modellområdena kommer att stödjas i att ta fram planer för att arbetet ska fortleva lokalt.

Kansliet kommer att ha underlag och tillräckligt mycket erfarenhet för att sammanställa en

manual och en ”verktygslåda” för efterföljande delar av landet. Mycket energi kommer också

att läggas på en sammanställning av förslag på nationella strategier. En slutrapport kommer

att lämnas till socialdepartementet före den 31 december 2011.

Mycket uppmärksamhet har riktats mot barn och ungdomars psykiska hälsa under de

senaste åren. Signaler om ökad upplevd psykisk ohälsa bland barn och unga liksom

jämförelser av skolresultat, socialtjänstinsatser, behandlingsresultat med mera har ökat

trycket på förändringar. Många olika projekt, satsningar och stimulansmedel har lanserats

under de senaste åren. Men det återstår trots detta stora utmaningar. Troligt är att

skolresultat och psykisk hälsa kommer att framstå som två mycket viktiga framgångsfaktorer

både för enskilda barn och för hela samhället.

Vad borde hända efter Modellområdesprojektet?

Svaret på frågan vad som borde hända efter projekttidens slut kan ställas utifrån olika

perspektiv: ett nationellt myndighetsperspektiv, ett barn och ungdomsperspektiv samt ett

kommun- och landstingsperspektiv.

Det går att avsluta Modellområdesprojektet och ändå tro att en del av kunskaperna från

arbetet kan leva vidare. Arbetet med modellområden har redan från start haft det uttalade

målet att vara möjligt att kopiera, och vi har varit noga med att ta fram metoder, modeller

och verktyg som ska göra det möjligt för andra att genomföra det arbete som gjorts inom

ramen för projektet.

Under 2011 kommer en manual att färdigställas där vi beskriver de olika aktiviteter och

processer ett område behöver genomföra för att synkronisera sina insatser i fråga om barns

och ungdomars psykiska hälsa. Manualen baseras på de erfarenheter som växt fram under

arbetet gång och som prövats i något några modellområden. Manual, verktyg och filmer

kommer att behöva förvaltas även efter projekttidens slut.

2010-12-30

14 (14)

Arbetet med att internt, inom SKL, komma fram till hur en fortsättning kan och bör se ut har

redan inletts och kommer att fortsätta och intensifieras under 2011.

Bilagor

Bilaga 1 Projektplan 2010

Bilaga 2 Möten och träffar i projektet 2010

Bilaga 3 Överenskommelse SKL/område

Sida: 1 (14)

Utgåva 4

Filnamn: Projektplan modellområden 2010

Mall från TietoEnator PPS (ME01, 6.2.1) www.tietoenator.com/pps

Projektplan 2010

~ Modellområden, psykisk hälsa barn och unga ~

Sida: 2 (14)

Utgåva 4



Innehåll

1 Basfakta.............................................................................................................................. 4 1.1 Godkännande av projektplan och bilagor .................................................................... 4 1.2 Projektet, sammanfattning .......................................................................................... 4

2 Idé och mål ......................................................................................................................... 6 2.1 Bakgrund .................................................................................................................... 6 2.2 Projektidé ................................................................................................................... 7 2.3 Projektmål och prioritering .......................................................................................... 7 2.4 Avgränsningar ............................................................................................................ 8 2.5 Förutsättningar och inberoenden ................................................................................ 8

3 Leverans och överlämning ................................................................................................ 8 3.1 Leveransobjekt och godkännande .............................................................................. 8 3.2 Överlämning, procedur ............................................................................................... 9

4 Organisation ...................................................................................................................... 9 4.1 Projektorganisation ..................................................................................................... 9 4.2 Ansvar, befogenheter ............................................................................................... 10 4.3 Lokalisering, utrustning samt lokaler ......................................................................... 10 4.4 Bemanning och utbildning ......................................................................................... 10

5 Tidsplan och resursbehov .............................................................................................. 11 5.1 Projekttidsplan .......................................................................................................... 11 5.2 Beslutspunkter, milstolpar ......................................................................................... 11 5.3 Resursbehov, inköp av resurser ............................................................................... 11 5.4 Inköp av färdigt resultat ............................................................................................ 12

6 Arbetsformer .................................................................................................................... 12 6.1 Produktionsmodell .................................................................................................... 11 6.2 Dokumenthantering .................................................................................................. 12 6.3 Ändringshantering..................................................................................................... 12 6.4 Kvalitetssäkring, Projektanalys ................................................................................. 12 6.5 Sekretess, säkerhet .................................................................................................. 13 6.6 Informationsspridning ............................................................................................... 13 6.7 Möten ....................................................................................................................... 13 6.8 Kravdialog ................................................................................................................ 14 6.9 Administrativa rutiner ................................................................................................ 14 6.10 Avveckling ............................................................................................................... 14

7 Risker ............................................................................................................................... 14

8 Projektkalkyl .................................................................................................................... 14

9 Referenser ........................................................................................................................ 14

Sida: 3 (14)

Utgåva 4



Utgåvehistorik för dokumentet

Utgåva Datum Kommentar

1 2009-02-01 Första utkast, kommunicerat med styrgruppen

2 2009-03-10 Andra utkast, presenterat för styrgruppen den 10 mars.

3 2009-04-07 Slutversion projektplan 2009, Föredrogs vid styrgruppens möte den 7 april.

Beslutas den 28 april 2009.

4 2009-12-08 Första utkast till projektplan 2010, presenteras för styrgruppen den 8

december

Sida: 4 (14)

Utgåva 4



1 Basfakta

1.1 Godkännande av projektplan 2010 samt åtföljande bilagor

1.1.1 Godkännande av projektplanen

Projektplanen godkänd av:

Projektägare:

Projektchef:

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

Göran Stiernstedt Ing-Marie Wieselgren

1.1.2 Bilagor

Bilaga Dokumentnamn

1 Projektkalkyl 2010

2 Projektorganisation 2010, roller

3 Bemanning 2010, kontaktlista

4 Projekttidsplan 2010

5 Kommunikationsplan 2010

6 Risklista 2010

7 Avsiktsförklaring 2010 mellan Sveriges Kommuner och Landsting och modellområdena

1.2 Projektet, sammanfattning

1.2.1 Projektets omfattning

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har ingått en överenskommelse om ett

förändringsarbete inom första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa

och psykisk sjukdom. Under 2009 satsade regeringen 30,5 miljoner kronor på projektet. Målet med

förändringsarbetet är att åstadkomma effektiva former för hälsofrämjande insatser för första linjens

vård och omsorg avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Målet är

vidare att finna ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som

tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa.

Projektet omfattar barn och ungdomar mellan 0 och 18 år och kommer att involvera ett flertal

verksamheter – exempelvis MVC, BVC, Primärvård, förskola, skola, skolhälsovård, skolkuratorer,

skolsköterskor, barnkliniker, barnrehab och ungdomsmottagningar.

Sida: 5 (14)

Utgåva 4



Projektet består av totalt 14 lokala modellområden stöttade av ett centralt projektkansli vid SKL. Ett

modellområde utgörs av en del av ett landsting/en region tillsammans med en eller flera kommuner

eller kommundelar. Följande 14 områden, från norr till söder, inryms i projektet:

Norrbotten läns landsting – Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå kommuner

Västerbottens läns landsting – Umeå + Vilhelmina kommun

Landstinget Gävleborg – Hudiksvalls kommun

Landstinget Dalarna – Gagnef + Hedemora kommuner

Värmland läns landsting – Hagfors kommun

Uppsala läns landsting – Enköping + Håbo kommun

Stockholms läns landsting – Sollentuna kommun

Stockholms läns landsting – Farsta stadsdel

Östergötlands läns landsting – Norrköpings kommun

Jönköpings läns landsting – Jönköping + Eksjö kommun

Västra Götalandsregionen – Vänersborgs kommun

Västra Götalandsregionen – Lärjedalen + Gunnared stadsdelar

Region Skåne – Helsingborgs kommun

Region Skåne – Ystad + Simrishamn kommun

Modellområdesprojektet beräknas pågå under perioden 2009 – 2011 och arbetet har två

övergripande mål:

1. Främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar genom förebyggande arbete där alla

aktörer hos kommuner och landsting gör sin del. Målet är tidiga insatser och god tillgänglighet till

effektiva vård- och stödinsatser utifrån behov

2. Stödja utvecklingen av helhetsstrategier som kan tjäna som nationella exempel på lösningar. I

projektet utvecklas alltså samverkansmodeller och arbetssätt parallellt.

Målsättningarna förutsätter ett helhetskoncept och omfattar därför aktörer inom de flesta

samhälleliga organisationer såväl inom som utanför kommuner och landsting. I regeringsbeslutet

anges att projektet ska samverka med Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, Statens skolverk,

Ungdomsstyrelsen andra berörda myndigheter och aktörer, brukar- och anhörigorganisationer samt

pågående utredningar och nationella projekt som har bäring på arbetet.

Regeringen har anslagit 30,5 miljoner kronor till projektet för år 2010 samt aviserat att satsa samma

belopp under projektets sista år (2011). Merparten av projektmedlen kommer via det centrala

projektkansliet på SKL att fördelas till de 14 modellområdena för att där täcka de direkta kostnaderna

för personal, resor, egna konferenser och utbildningar etc. (se bilaga 1, Projektkalkyl). Kostnader av

indirekt karaktär, exempelvis frigörandet av arbetstid för att personer ute i verksamheterna att delta i

projektets aktiviteter täcks inte av projektmedlen. Projektet förutsätter därmed en tidvis ganska

omfattande lokal finansiering.

1.2.2 Samband med andra organisationer eller projekt

Projektet Modellområden psykisk hälsa barn och unga, ingår som en integrerad del i arbetet med att

förverkliga de 16 ställningstaganden som återfinns i det positionspapper som antogs av Sveriges

Kommuner och Landstings styrelse i november 2008 (Psykisk hälsa, barn och unga).

Positionspappret utgör ett underlag för förbundet i kontakter och överläggningar med statliga

företrädare och andra aktörer och utgör även ett stöd till medlemmarna i deras arbete. Övergripande

synpunkter ges också om vikten av samverkan mellan kommuner, landsting och regioner samt några

Sida: 6 (14)

Utgåva 4



viktiga åtaganden från statens sida. I november 2009 gjordes en återrapportering, i form av en

lägesrapport, av de aktiviteter och utvecklingsarbeten som ryms inom ramen för positionspappret,

både där SKL är huvudaktör och där SKL medverkar på olika sätt. I rapporten tydliggörs vilka

samband som finns med andra organisationer och projekt. Här bör särskilt nämnas

Folkhälsoinstitutets två nya regeringsuppdrag Nationella satsning för utbyggt föräldrastöd och Lokalt

hälsofrämjande arbete för barn- och ungdomar (det s.k. 50-miljonersprojektet) samt det arbete som

bedrivs av Socialstyrelsens utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum).

2 Idé och mål

2.1 Bakgrund

För att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar genom hälsofrämjande och

förebyggande arbete, tidiga insatser och god tillgänglighet till effektiva vård- och stödinsatser utifrån

behov måste alla aktörer göra sin del. Det är angeläget att det utvecklas en god tillgänglighet till

effektiva insatser i det förebyggande arbetet, liksom till insatser inom första linje nivå och inom en

specialiserad nivå som utgörs av barn- och ungdomspsykiatri, barnhabilitering och vissa delar av

socialtjänsten. Det finns ett behov av kunskapsförstärkning på alla nivåer med metodutveckling och

införande av evidensbaserade arbetssätt, liksom systematisk utvärdering och klinisk forskning.

I arbetet med en förstärkt vårdgaranti för barn och ungdomar med psykisk ohälsa blir det uppenbart

att olika aktörers insatser till barn och ungdomar är kommunicerande kärl som i hög grad påverkar

varandra. För att kunna möta behov som uppstår hos barn och unga med psykisk ohälsa behövs det

en tydlig aktörsnivå före barn- och ungdomspsykiatrin, en nivå dit man kan vända sig när det uppstår

en fråga om psykisk ohälsa hos barn och ungdom. Den första linjens vård, måste samordnas,

skapas/byggas ut för att kunna ta hand om psykisk ohälsa och psykosocial problematik hos barn och

unga som inte kräver specialistinsatser. För att inte i onödan sjukdomsförklara och psykiatrisera

barns och ungdomars problem behövs både ett kraftfullt förebyggande arbete och ett bra utbud av

tidiga insatser i första linjens behandling och stöd. I nuläget fungerar barn- och ungdomspsykiatrin

på många platser i landet som både som första linjens vård och som specialistvård. Det råder en

gemensam uppfattning mellan många av verksamhetsföreträdarna, tjänstemän och politiker i

landstingen att BUP-verksamheterna ägnar sig åt första linjens vård i alltför hög utsträckning.

De verksamheter som möter alla barn och ungdomar och de sammanhang där alla barn vistas

måste vara arenan och basen för det förebyggande arbetet. Det är där som många barns tecken på

psykisk ohälsa blir synliga. Vissa av aktörerna har i många fall direkt kontakt med dessa barns

vardag (barnhälsovård, skolhälsovård och elevvård). Andra aktörer inom första linjens vård är

barnmedicin inom primärvården, ungdomsmottagningar, i vissa sammanhang delar av socialtjänsten

och primärvården. Hållbara samverkansmodeller och strukturer måste utifrån lokala förutsättningar

utvecklas mellan dessa aktörer och mellan dem och barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten

för att möta behovet av insatser inom första linjen. Vikten av samordning av insatser och ett

helhetstänkande har lyfts fram i ett antal utredningar under de senaste 15 åren utan att det fått så

många konkreta resultat.

Det finns ändå i nuläget en mängd spännande utvecklingslinjer i Sverige och flera goda exempel

inom olika verksamheter. Däremot är det svårt att hitta områden där alla delarna kan anses fungera

optimalt. Samarbetet mellan aktörer som har som uppgift att arbeta med insatser som främjar barns

och ungdomars psykiska hälsa varierar mycket, från att i vissa landsting/regioner vara välutvecklat

och avtalsreglerat till att i vissa förekomma i mycket begränsad omfattning. Såväl nya lösningar som

Sida: 7 (14)

Utgåva 4



en spridning av redan etablerade metoder kommer sannolikt att behövas för att utveckla

morgondagens struktur och process för barn och ungas psykiska hälsa.

Sveriges Kommuner och Landsting ska inkomma till Regeringen (Socialdepartementet) med en

första kartläggning (pilotstudie) senast den 31 december 2009, en delredovisning av projektet senast

den 31december 2010 samt en slutredovisning senast den 31 december 2011. Slutredovisningen

ska innehålla en analys av de olika modeller som utvecklats i de olika områdena. Analysen ska bl.a.

omfatta likheter och skillnader mellan modellerna samt erfarenheter av olika modellers

förutsättningar att fungera i olika demografiska och geografiska områden.

2.1.1 Arbetet under 2009

För att kunna synkronisera alla insatser som görs i samhället för barn och ungas psykiska hälsa

genomfördes ett omfattande inventeringsarbete av den befintliga verksamheten i var och ett av de 14

modellområdena. Syftet med inventeringen var att skapa en gemensam översiktlig helhetsbild över

de verksamheter som på olika sätt bidrar till att främja hälsa eller ge insatser när någon har psykisk

ohälsa i ett område. För att skapa denna gemensamma bild tog det centrala projektkansliet på SKL

fram helt nya webbaserade kartläggningsverktyg som gjorde det möjligt att ge en översiktlig bild av

alla verksamheter som finns och hur dessa samverkar med varandra. 2009 ägnades också åt

strukturerade processkartläggningar med s.k. vinjetter (case, typfall) i syfte att ge noggranna

kunskaper om organisationens funktion och förbättringsmöjligheter för olika åldrar och tillstånd.

Kartläggningarna låg till grund för de handlingsplaner som enligt den ursprungliga planen skulle vara

klar till årsskiftet. Problem med att snabbt etablera lokalt fungerande projektorganisationer gjorde

dock att kartläggningsarbetet först kunde påbörjas efter sommaren 2009. Därför kommer

kartläggningsarbetet inte vara slutfört till årsskiftet. Detta leder till att de handlingsplaner som ska

peka ut förbättringsområden och strategier för förbättringsarbetet senareläggs. Ambitionen är att

handlingsplanerna ska vara politiskt beslutade i de 14 områdena före den 31 maj 2010.

Projektetkansliet gjorde en muntlig föredragning för Socialdepartementet den 28 augusti 2009 och

avlämnar sin första delrapportering avseende kartläggsfasen i januari 2010.

2.2 Projektidé 2010

Idén med projektet under 2010 är att utifrån de lokalt framtagna handlingsplanerna, påbörja ett aktivt

förändringsarbete. Detta inom ett antal tydligt definierade förbättringsområden som bedömts vara de

mest väsentliga för att skapa en synkronisering av de insatser som främjar psykisk hälsa och möter

psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.

2.3 Projektmål och prioritering

2.3.1 Mål 2010

Utöver projektets övergripande mål har följande mål formulerats för arbetet under 2010:

Projektet bidrar till att skapa en synkronisering av de insatser som främjar psykisk hälsa och möter

psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom att de 14 modellområdena påbörjar ett aktivt

förändringsarbete utifrån de förbättringsområden och strategier som de identifierat i sina lokala

handlingsplaner.

Sida: 8 (14)

Utgåva 4



Projektet bidrar till att skapa kunskap om förändrings- och implementeringsarbete, särskilt avseende

första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom,

genom att erfarenheter från projektet inhämtas systematiskt och sprids till andra kommuner och

landsting.

2.4 Avgränsningar

Arbetet under 2010 avgränsas till att ge stöd åt det lokala förändringsarbetet i de medverkande

modellområdena. Andra verksamhetsområden inom de medverkande Modellområdena och andra

geografiska områden kommer inte att få en systematisk kartläggning med stöd från projektet.

2.5 Förutsättningar och inberoenden

2.5.1 Förutsättningar

Projektet grundar sig i en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och

Regeringen (Dnr. 08/3536). Projektet förutsätter vidare en avsiktsförklaring mellan var och ett av de

14 modellområdena och Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet förutsätter även bemanning,

såväl centralt som inom modellområdena, med olika kompetenser inom exempelvis skola,

socialtjänst, hälso- och sjukvård, samverkansfrågor, utveckling och implementeringsarbete, barn och

ungas psykiska hälsa, information och kommunikation samt ett erfaret administrativt projektstöd.

Projektet kommer även vid behov att inhämta andra nödvändiga kompetenser.

2.5.2 Inberoenden 2010

Nr. Beskrivning Ev. Godkännandekriterium Ansvarig Datum

1 Överenskommelse

avseende 2010 års

förändringsarbete

Signerad av Sveriges

Kommuner och Landsting samt

i modellområden ansvariga

Modell-

områdena

100601

3 Leverans och överlämning

3.1 Leveransobjekt och godkännande

3.1.1 Leveranser 2010

Lev. nr. Beskrivning Godkännandekriterium Datum

1 Delrapportering (kartläggning),

Socialdepartementet

Jan-2010

2 Avrapportering till styrgrupp Avser 2009 års arbete Jan-2010

3 Lägesbeskrivning till SKL:s

arbetsutskott/styrelse

Feb-2010

Sida: 9 (14)

Utgåva 4



3.1.2 Leveransprocedur

Lev.nr. Procedur Kommentar Mottagare

1 Information till SKL:s styrelse och

beredningar

Information om

kartläggningsfasen och

tankarna framöver

SKL:s

styrelse/bered

ningar

2 Skriftlig rapport Social-

departementet

3 Muntlig presentation Social-

departementet

3.2 Överlämning, procedur

Projektet kommer att presentera sin delrapport för 2010 till lämpliga politiska beredningar inom SKL.

Erfarenheterna från projektet under 2010 (identifierade förbättringsområden och strategier för

förbättringsarbetet) styr utvecklingen av det praktiska förändringsarbetet under projektets sista år.

4 Slutgiltig version av

handlingsplanen från varje MO

Inkommen till SKL i enlighet med

anvisningar som ges efterhand

100531

5 Beslut om förbättringsområden

och strategier utifrån

handlingsplanen

Beslutas av aktuella nämnder inom varje

MO

100531

6 Avrapportering till styrgrupp Avser första halvåret 2010 Jun-2010

7 Lägesbeskrivning till SKL:s

beredningar

Förutsätter gemensam mötestid för de

fyra berörda beredningarna

Nov-2010

8 Avrapportering, styrgrupp Avstämning inför leverans nr. 9

9 Delrapportering,

Socialdepartementet

101231

Sida: 10 (14)

Utgåva 4



4 Projektorganisation

Projektet Modellområden, psykisk hälsa barn och unga enligt nedanstående bild och beskrivning

4.1 Ansvar, befogenheter

Roller i enlighet med PPS, se bilaga 2 Projektorganisation roller.

4.2 Lokalisering, utrustning samt lokaler

Projektledningen i form av styrgrupp och projektkansli är samlokaliserade till Hornsgatan 20 i

Stockholm. För att förenkla mötesstrukturen avser projektkansliet därutöver att använda olika digitala

verktyg för resfria möten.

4.3 Bemanning och utbildning

4.3.1 Bemanning

Se bilaga 3 Bemanning och kontaktlista.

Projektledaren är föredragande vid styrgruppens sammanträden medan övriga personer i

projektkansliet medverkar efter behov. I slutet av 2010 fastställs bemanningen för det avslutande

året. Generellt kan sägas att graden av dokumentation och datainsamling ökar successivt under

Socialdepartementet Sveriges Kommuner

och Landsting

Beställare

Överenskommelse

Projektägare

Avdelningen för vård

och omsorg

Resursägare

Sektionen för vård

och socialtjänst

Styrgrupp

Centrala

projektkansliet

Överenskommelse

Lokala

processledare

Referensgrupper

SKL

Externa referenter

Myndigheter, nationella projekt,

experter, brukarorganisationer,

Medlemsföreträdare

Sida: 11 (14)

Utgåva 4



projekttiden. Detta kan få till följd att även referensgrupperna kommer att engageras i allt större

omfattning.

4.3.2 Utbildning

Projektkansliet har behov av att inhämta information, hålla sig uppdaterad med den senaste

utvecklingen inom nationell och internationell forskning och policyutveckling inom de olika områdena

som ingår i projektets uppdrag. Nödvändiga utbildningar, konferenser i Sverige och internationellt

etc. kommer att besökas för att upprätthålla den höga kompetensnivå som krävs av det centrala

projektkansliet. Mer precisa behov av utbildning specificeras efterhand i samråd med projektledaren.

5 Tidsplan och resursbehov

5.1 Projekttidsplan

Se bilaga 4 Projekttidplan.

5.2 Beslutspunkter, milstolpar

Följande beslutspunkter och milstolpar är definierade:

Listan med beslutspunkter/milstolpar kommer att uppdateras kontinuerligt under året.

Datum BP MS Beskrivning

100301 X Godkännande av avsiktsförklaring/fördelning av pengar till

modellområden 2010

100427

X Seminarium med förtroendevalda och tjänstemän från MO

090531 X Godkännande av handlingsplaner

101231 X Delrapportering till Socialdepartementet

5.3 Resursbehov, inköp av resurser

5.3.1 Resurs, kompetens 2010

Kompetens, projektkansli Omfattning Förändring

2009/10

Projektledare + hälso- och sjukvårdsfrågor 0,50 -

Teknisk projektledare, utvärdering/forskning 1,00 -

Teknisk projektledare, statistik 1,00 +1,00

Kommunikatör 0,75 -

Administratör 0,75 -

Teknisk projektledare, skola 0,50 – 0,50

Teknisk projektledare, socialtjänst 0,50 + 0,50

Teknisk projektledare, skolhälsovård/primärvård 0,50 + 0,50

Konsultativt stöd Efter behov

Sida: 12 (14)

Utgåva 4



5.3.2 Resurs, utrustning mm

Kan sammanfattas i följande punkter:

Utrustning för informationsöverföring och dokumentation

För projektkansliet gemensamma lokaler

Verktyg för projektstyrning

Andra resursbehov kommer sannolikt att tillkomma efterhand.

5.4 Inköp av färdigt resultat

Extern utvärdering i syfte att tydliggöra nyttan med projektet (för SKL och medlemmarna), formen

och genomförandet av projektet, samt i förhållande till andra jämförbara projekt. Styrgruppen

ansvarar för beställning av denna utvärdering.

6 Arbetsformer

6.1 Dokumenthantering

Dokument kopplade till projektet (såsom arbetsmaterial etc.) kommer fortlöpande att tillgängliggöras

på projektets webbplats/projektplats. Projektet har ett diarienummer 08/3536, dokument som ska

diarieföras lämnas till projektadministratören.

Intresset för effektiva sätt att arbeta synkroniserat är stort och projektet har en tydlig ambition att

arbeta öppet och sprida verksamhetens resultat så snart det är praktiskt möjligt. Vi satsar på att

spela in våra seminarier och möten och publicerar på webben.

Projektet kommer att använda tre grupparbetsplatser, en intern, en extern och en för

forskningsnätverket. Den interna är endast åtkomlig för projektkansliet, den externa kommer att

användas av personer inom modellområdena efter godkännande av de lokala projektledningarna.

Färdigt material kommer kontinuerligt att publiceras på SKL:s webbplats www.skl.se/psykiskhalsa

(flik modellområden). Se bilaga 5 Kommunikationsplan.

6.2 Ändringshantering

Dokument i form av arbetsmaterial etc. ska förses med datum och/eller versionsnummer. Trycksaker

märks med versionsnummer. Dokumenten sparas i mappen G/Modellområden.

6.3 Kvalitetssäkring, Projektanalys

Forskning och utvärdering av projektets verksamheter kommer till största delen att initieras och

stödjas centralt för att skapa en önskvärd koordinering av insatserna och få mesta möjliga kvalité i

arbetet. Forskningsträffar i nätverksform genomförs kontinuerligt för personer verksamma nationellt,

regionalt och lokalt vad gäller väsentliga forskningsfrågor inom fältet och vi deltar också aktivt i

internationella konferenser och utbyten. En större forskningsstudie ledd av professor Berth

Danermark vid Örebro Universitet, om samverkan planeras centralt och en expertgrupp kommer

också att knytas till projektet. För studien avsätts 500 000 kronor under år 2010.

http://www.skl.se/psykiskhalsa

Sida: 13 (14)

Utgåva 4



Ett samarbete med nationalekonomen Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog påbörjades under

2009. Tanken är att Nilssons tidigare beräkningar för vad utanförskap och skolk kostar individ och

samhälle ska kunna prövas mot verkliga fall. Vi vill också ta fram enkla modeller där man kan se hur

tidiga förebyggande insatser påverkar exempelvis en kommuns ekonomi längre fram. Även för

denna studie avsätts 500 000 kronor under år 2010.

Projektet samlar också in statistik såväl från nationella källor som från modellområdenas egen

produktion av verksamhetsberättelser, enkäter, utvärderingar etcetera bland annat med syfte att hitta

möjliga nyckeltal för att mäta graden av synkronisering och ge en bild av barn och ungdomars

psykiska hälsa i ett område.

6.4 Sekretess, säkerhet

Projektet kommer att använda tre grupparbetsplatser, en intern, en extern och en för

forskningsnätverket. Den interna är endast åtkomlig för projektkansliet, den externa kommer att

användas av personer inom modellområdena efter godkännande av de lokala projektledningarna.

Färdigt material kommer kontinuerligt att publiceras på SKL:s webbplats www.skl.se/psykiskhalsa

(flik modellområden). Se bilaga 4, Kommunikationsplan. Persondata i modellområdena hanteras i

enlighet med vad som anges i sekretesslagstiftningen.

6.5 Informationsspridning

Se bilaga 5 Kommunikationsplan.

6.6 Möten

Fler mötesformer kan komma att förekomma under projektets gång.

Möte Syfte/resultat Ansvarig/deltagare Frekvens/tid

Styrgruppsmöte Projektstyrning,

beslut

Projektägare 1 gång/månad

Kanslimöte Projektplanering Projektledare 1 gång/vecka

Referensgruppsmöte Informationsutbyte Projektledare 1 gång/månad

Stormöte, MO Informationsutbyte Projektledare Efter behov

Projektledarmöte Informationsutbyte

planering

Projektledare Efter behov

Strukturerade besök

MO

Stöd/information Projektledare 1-2/år

Möte med berörda

nationella aktörer

Informationsutbyte Projektledare 1-2/år

Besök MO Diskutera

förutsättning och

inhämta

information

Tekniska

projektledare

Efter behov

http://www.skl.se/psykiskhalsa

Sida: 14 (14)

Utgåva 4



6.7 Kravdialog

Kontinuerlig dialog beträffande projektledning och övrigt stöd kommer att föras mellan projektkansli

och modellområdena. Formaliserade tillfällen för avstämning, se 3.1 ovan.

6.8 Administrativa rutiner

Projektet kommer att använda SKL:s befintliga administrativa rutiner.

6.9 Avveckling

Avveckling är inte aktuellt under 2010. Avvecklingsplanering, såväl central som lokal, kommer dock

att påbörjas i samband med projektets del- och slutrapportering.

7 Risker

Se bilaga 6 Risklista.

8 Projektkalkyl

Se bilaga 7 Projektkalkyl.

9 Referenser

Dokument som refereras till i projektplanen.

Dokumentnamn Utgåva, datum

Positionspapper, Psykisk hälsa barn och unga

2008-11-21

Rätt insatser i rätt tid för barn och unga med psykisk ohälsa

(Rapport)

2009-01-25

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och

Landsting om fortsättning av pilotstudie för förändringsarbete

avseende första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar

med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom

Kommuner och Landsting om fortsättning av pilotstudie för förändringsarbete avseende första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom

2009-03-20

Återrapportering – lägesrapport, Positionspapper, psykisk hälsa,

barn och unga

2009-11-05

Bilaga 2.

Möten och träffar i projektet 2010

I det följande redovisas de 14 större mötena och träffarna som har arrangerats av det

centrala projektkansliet under år 2010. Gemensamt för dessa är att de har riktat sig till

företrädare för samtliga modellområden.

Mars

16 mars

Styrgruppsseminarium: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa

Dagen inleddes med en redovisning av bakgrunden till kartläggningen, varför och hur den

genomfördes, hur enkäten var konstruerad konstruktion etc. Därefter presenterades

resultaten, såväl för riket som respektive kommun i de 14 modellområdena. Innan lunch

följde ett pass som fokuserade på hur resultaten kan tolkas utifrån det stödmaterial som

Folkhälsoinstitutet tagit fram. Andra halvan av dagen ägnades åt gruppövningar och

diskussionspass i syfte att skapa gemensamma bilder av resultatet samt identifiera eventuellt

ytterligare stödbehov.

Målgrupper: Seminariet riktade sig främst till politiker och chefstjänstemän i de 14

modellområdenas styrgrupper, men även andra som berörs av frågeställningarna närvarade

(tjänstemän från Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet).

18 mars

State of the art in policy and services for children and young people’s mental health

Var står den internationella utvecklingen idag? Dagen kretsade kring det arbete som görs

idag samt blickar framåt. Ändamålet med dagen var att hitta rekommendationer och

konkreta exempel på goda insatser som kan främja den psykiska hälsan hos barn och unga

inom olika samhällssektorer. Som diskussionsparter deltog svenska forskare och nationella

experter från Norge och Storbritannien som ställde den svenska utvecklingen mot den

internationella. Bland de medverkande fanns; professor Arne Holte, Chef för Psykisk Hälsa,

Folkhälsoinstitutet i Norge, Dawn Rees, ansvarig för strategiska relationer och program vid

Centret för utveckling inom barn och ungas psykiska hälsa, Storbritannien samt Dr. Marc Van

Rosmalen som leder ett program för utveckling av innovativa skolbaserade insatser i Luton,

Storbritannien.

Målgrupper: Processledare, tjänstemän.

Bilaga 2.

19 mars

Keys to improving service systems for children and young people’s mental health

(forskarnätverk)

Det fjärde forskningsnätverksmötet fokuserade på ett antal centrala områden i den

nuvarande och framtida utvecklingen kring insatser för barn och ungas psykiska hälsa i

Europa. Dagen ägnades åt diskussioner om metoder och resultat som kan vara avgörande för

den strategiska utvecklingen av fältet inför framtiden.

Målgrupper: Processledare, forskare.

25 mars

Primärvårdsdag (Webb-TV)

Temadag om primärvårdens roll i synkroniseringsarbetet inom Modellområdesprojektet.

Kersti Ejeby berättade om Hamnen i Gustavsberg - ett samarbete mellan Värmdö kommun

och Stockholms läns landsting som snabbt kan erbjuda stöd till människor som tycker att

livet känns jobbigt. Hamnen vill möta dessa personer i ett tidigt skede, innan problemen

blivit så stora att landstingets barn- och ungdomspsykiatri, eller att kommunens socialkontor

måste kopplas in. Här finns möjlighet till kontakt med socionomer, psykologer,

specialpedagog och psykiater. Dagen avslutades med att belysa olika lokala utmaningar i

samarbetet mellan primärvård, skola och socialtjänst i form av några tankenötter.

Målgrupper: Modellområdena, övriga intresserade.

April

13 april

Skoldag (Webb-TV)

Temadag om skolans roll i synkroniseringsarbetet inom Modellområdesprojektet.

Konferensen inriktade sig på två för skolan centrala frågeställningar och hur dessa belyses i

aktuella studier: Hur samverkar skolan i med andra aktörer? Vad skapar skolframgång? Detta

följdes av en redovisning av erfarenheter från genomförda kartläggningar i modellområdena

(med skolfokus). Avslutningsvis presenterades tre framgångsrika kommunexempel:

Hälsofrämjande skolutveckling (Kommunförbundet Skåne), Skol- och familjeteamet

(Sollentuna kommun), samt PArT, Preventivt Arbete Tillsammans (Helsingborg kommun).


21 april

Socialtjänstdag (Webb-TV)

Temadag om socialtjänstens roll i synkroniseringsarbetet inom Modellområdesprojektet.

Konferensen inleddes med en kort genomgång av vad som är på gång inom

socialtjänstområdet i Sverige. Dagens fokus låg annars på hur en evidensbaserad socialtjänst

Bilaga 2.

kan och bör se ut. Erfarenheter från det tvååriga projektet i Södermalms stadsdel lyftes

utifrån tre centrala teman.1)Ledarskapets betydelse och utmaningar, 2) Den kritiska rollen

av strukturerad uppföljning, 3)Forskning som grund för verksamheten. Utöver detta

diskuterades hur modellområdena kan bygga en evidensbaserad praktik kring barn och unga

tvärs stuprören?


27-28 april

Träff med politiker från modellområdena

Dagarna ägnades åt presentation av projektets status (kartläggningsarbete),

erfarenhetsutbyte, utvärdering, framtidsspaning och olika gruppövningar

(problemlösningsgrupper) med ambitionen att förbereda politikerna på olika utmaningar

som modellområdesarbetet ger upphov till.

Målgrupper: Ledande politiker i modellområdena

28-29 april

Träff med chefstjänstemän från modellområdena

Dagarna ägnades åt presentation av projektets status (kartläggningsarbete),

erfarenhetsutbyte, utvärdering, framtidsspaning och olika gruppövningar

(problemlösningsgrupper) med ambitionen att förbereda cheferna på olika utmaningar som

modellområdesarbetet ger upphov till.

Målgrupper: Ledande tjänstemän i modellområdena

September

8-9 september

Styrgruppsseminarium

Dessa två dagar syftade till att tillsammans med i styrgrupperna fundera över hur

analysarbetet fungerat i de olika områdena, styrgruppernas sammansättning, placering,

praktiska arbete, hur styrgrupper och ordinarie chefsstrukturer kommunicerar med

varandra, och många andra viktiga frågor: Att göra tillsammans vad krävs då? Vem är chef?

Vilka beslut måste fattas och av vem? Vad är styrgruppens roll kontra politikens?

Styrgruppernas fick även identifiera strategiska frågor som är de viktiga för att nå framgång i

det fortsatta arbetet såväl områdesvis som gemensamt. Dagarna avslutades med arbete och

diskussioner tillsammans med Provins 5 om styrgruppsarbetets utmaningar, utmaningar och

möjligheter.

Målgrupper: Respektive modellområdes styrgrupp/styrgrupper

Bilaga 2.

21 september

Goda exempel och svåra utmaningar (Webb-TV)

När lyckas vi och när lyckas vi inte med ett förändringsarbete? Med hjälp av experter på

området redovisades aktuella erfarenheter från ett barn och ungdomsperspektiv. Två

områden fokuserades: särskilt: Skolfrånvaro i grundskolan och tidig upptäckt i förskolan.

Dagen avslutades med samtal om tidig upptäckt inom barn- och elevhälsa.

Målgrupper Modellområdena, övriga intresserade.

Oktober

27 oktober

Politikerdag: Möjligt att mäta? – Hur mäter man hur barn mår?

Syftet med dagen var att ge kommun- och landstingspolitiker kunskap om metoder för att

mäta hur barn mår. Experter från barnforskning redovisade vad man bör och vad man kan

mäta. Här presenterades också vilka samhällsinsatser som är viktiga att mäta från ett

barnhälsoperspektiv och förslag på hur politiker kan styra och leda de verksamheter som

möter barn och unga.

Under dagen analyserades följande frågeställningar: Hur kan man mäta barns psykiska hälsa?

Vilka mått är lämpliga att använda i olika åldrar? Vilka mått bör man använda för att se om

det går bra för barnen, t ex i skolan och socialt? Vilka mått är relevanta i olika åldrar – från

spädbarnsåldern till inträde på arbetsmarknaden? Vilka faktorer väger tyngst och vad ska

man satsa på om man vill bidra till barn och ungas hälsa? Vad bör man från politikens sida

lägga tonvikt vid när verksamheter för barn och unga följs upp? Hur kan verksamheter

värderas utifrån ett långsiktigt perspektiv?

Målgrupper: I första hand till kommun- och landstingspolitiker i Modellområdena,

styrgrupper och processledare.

28 oktober

Vinster av en samordnad helhet

Syftet med dagen var att ge nya perspektiv och infallsvinklar på hur man kan tänka kring

finansieringen av förebyggande arbete vad gäller barns och ungdomars psykiska hälsa.

Ekonomer och experter inom barnforskning bidrog med perspektiv på vad som borde göras

och hur nya insatser kan finansieras. Utöver detta presenterades en rad praktiska exempel

från kommuner och tips om vad som är möjligt att göra inom gällande lagstiftning. Bland de

medverkande återfanns nationalekonom Ingvar Nilsson och professor Arne Holte.

Målgrupper: Politiker, ekonomer och controllers i modellområdena.

Bilaga 2.

November

9 november

Om vi får bestämma!

Den 9:e november samlades ett hundratal barn och ungdomar från hela landet i Stockholm.

Deras uppdrag var att ta fram förslag på hur samhället borde förändras för att barn och unga

ska må bättre.

Förslagen togs fram på teman såsom Familjen, Utbildning och Fritid och senare under dagen

fick de röstberättigade (77 barn och ungdomar) möjlighet att med mentometerknappar visa

vilka förslag de tyckte var de bästa. Därefter fick representanter från myndigheter och

organisationer möjlighet att kommentera de mest populära förslagen och hur de skulle

kunna genomföras.

Medverkande myndigheter och organisationer: Barnombudsmannen, BRIS,

Folkhälsoinstitutet, Jönköpings ungdomsråd, Medierådet, Skolverket, Socialstyrelsen, Rädda

Barnens Ungdomsförbund,

Socialdepartementet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges Elevråds

Centralorganisation, (SECO,) Statens institutionsstyrelse (SiS), Stiftelsen Allmänna Barnhuset,

Ungdomsstyrelsen, Ungdomsmottagning på nätet(UMO).

Målgrupper: Barn och unga i modellområdena, nationella myndigheter och organisationer.

23 november

Framtidens elevhälsa (Webb-TV)

Temadag om elevhälsans roll i synkroniseringsarbetet inom Modellområdesprojektet. Utifrån

genomförda kartläggningar i modellområdena redovisades elevhälsans placering i

förhållande till en första linjes hälso- och sjukvård. Klara Granat från

utbildningsdepartementet berättande om den nya skollagen och införandet för en samlad

elevhälsa. Alexandra Snellman från Socialstyrelsen redogjorde för en genförd kartläggning

som syftade till att identifiera kvalitetsmått för elevhälsan. Dagen avslutades med en

paneldiskussion där olika yrkesgrupper från skolan (skolchef, lärare, skolläkare, skolsköterska

och skolpsykolog) diskuterade den framtida elevhälsan utifrån sina perspektiv och

erfarenheter.


Bilaga 2.

Konferensmedverkan

Nedan listan de större nationella konferenser och/eller sammankomster där personal från

centrala projektkansliet har engagerats som föreläsare.

Psykisk Ohälsa – samhällets barn (1-2 februari 2010)

Konferens som helt och fullt fokuserade på samhällets barn och unga som har eller riskerar

att drabbas av problem till följd av psykisk ohälsa. Konferensprogrammet arrangerades av

Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) i samverkan med Sveriges kommuner och

Landsting, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut.

Från ambition till handling! (4 maj 2010)

Konferens som samarrangeras av Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och

Landsting. Redovisning av erfarenheter från modellområdesprojektet under

programpunkten Vad finns det/möter vi för svårigheter i praktiken?

Psykisk-Hälsa-Kaféet under Almedalsveckan (6-7 juli 2010)

I kaféet samlades några av de stora aktörerna inom området psykisk hälsa för att via ett

flertal seminarier diskutera hur samhället kan investera i barns och ungas psykiska hälsa, hur

vi på bästa sätt ska ta hand om ensamkommande flyktingbarn, hur vi kan förändra

attityderna till människor med psykisk ohälsa, samt om alla självmord är psykiatrins fel och

varför psykiatrin i Sverige har dåligt rykte.

Psykisk hälsa genom livet (23-26 september 2010)

NSPH-förbundens gemensamma monter på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg . I montern

kunde besökare träffa representanter för föreningarna, attitydambassadörer, psykiater och

andra yrkesgrupper som arbetar inom psykiatrin. Montern hade dagliga program med olika

kända personer som berättade om sitt arbete för att främja psykisk hälsa.

Konferens med Utredningen om utsatta barn i skolan (4 oktober 2010)

På internationella barndagen anordnade Utredningen om utsatta barn i skolan (U 2009:05)

en heldagskonferens utifrån antologin ”Se de tidiga tecknen” där forskare reflekterar över sju

berättelser från förskola och skola. Konferensen syftade till att stärka intresset för arbetet

med barn och elever i behov av särskilt stöd. Erfarenheter från kommunala företrädare som

alla gjort strategiska vägval och hittat framgångsfaktorer i arbetet redovisades.

Barns psykiska hälsa – en utmaning också för förskolan och skolan (6 oktober 2010)

Konferens arrangerad av Socialstyrelsens Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP).

Konferensen fokuserade på ett antal frågeställningar de fem skrifter som sammanfattar

Bilaga 2.

kunskaperna kring ADHD och andra beteendeproblem, autism, ledsna barn, blyga barn och

barn som utsätts för fysiska övergrepp. Exempelvis hur samhället bemöter barn med tidiga

tecken på psykisk ohälsa? När kan barnen behöva hälso- och sjukvård? Hur kan förskolan och

skolan bidra till att dessa barn får så goda förutsättningar som möjligt att utvecklas och lära

sig nya saker?

Investera i alla barns och ungas hälsa (18 november 2010)

Statens folkhälsoinstitut anordnade denna konferens för att påtala vikten med att

kommuners hälsofrämjande insatser för barn med funktionsnedsättning når alla barn.

Målgruppen var kommunala politiker och förvaltningschefer med ansvar för barn- och

utbildningsfrågor samt skolchefer och rektorer. Men där fanns också representanter från

olika intresseorganisationer.

BILAGA 3.

ÖVERENSKOMMELSE 2010

Vårt dnr

08/3536


118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50

[email protected], www.skl.se

Modellområden för psykisk hälsa, barn och unga Modellområden, psykisk hälsa barn och unga är ett utvecklingsarbete inom

Sveriges Kommuner och Landsting utifrån en överenskommelse med staten, där

syftet är att synkronisera samhällets insatser så att barns och ungdomars psykiska

hälsa möts med en helhet.

För att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar genom förebyggande

arbete, tidiga insatser och god tillgänglighet till effektiva vård- och stödinsatser

utifrån behov måste alla aktörer göra sin del. Det är angeläget att det utvecklas en

god tillgänglighet till effektiva insatser, utifrån lokala förutsättningar, i det

förebyggande arbetet, liksom till insatser på första linjenivå och inom en

specialiserad nivå som utgörs av barn- och ungdomspsykiatri, barnhabilitering och

vissa delar av socialtjänsten. Det finns ett behov av kunskapsförstärkning på alla

nivåer i det praktiska arbetet, med metodutveckling och införande av

evidensbaserade arbetssätt, liksom systematisk utvärdering och klinisk forskning.

Under 2009 har 14 områden deltagit i projektet och det är nu dags att förnya

överenskommelsen för deltagande.

Ny överenskommelse för 2010

Arbetet i Modellområdesprojektet startade 2009 med bland annat ett detaljerat

kartläggningsarbete och formulering av handlingsplan. Under 2010 går arbetet

vidare med en aktiv förändringsprocess utifrån den analys och handlingsplan som

gjorts.

Överenskommelsen ska undertecknas av ansvarig politiker för skola, socialtjänst

och hälso- och sjukvård utifrån lokala förhållanden.

Mål och syfte med projektet Projektet ska ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkans

metoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå samt modeller som ger

exempel på hur insatserna till barn och ungdomar med, eller med risk för, psykisk

ohälsa kan samordnas på ett effektivt sätt utifrån lokala förhållanden.

Målet är att rätt vård ska erbjudas på rätt nivå, med god tillgänglighet och vara lätt

att hitta, samt att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är väl utvecklat.

För att få en fungerande helhet behövs:

Gemensam kunskap om barn och ungdomarnas behov i det aktuella

området och om de resurser som finns inom området.

Vårt dnr 2 (7)

08/3536

Överenskommelser om gemensamt ansvar och konkret ansvarsfördelning

mellan de olika huvudmännen och verksamhetsområdena på politisk nivå

och tjänstemannanivå.

Organisationsmodell hos respektive aktör som är kompatibel med övriga

aktörers sätt att organisera sig.

Utvecklade samarbets- och samverkansformer inom och mellan

huvudmännen.

Tillgång till kunskapsbaserade metoder adekvata för respektive uppdrag

hos alla ingående aktörer.

Gemensam kompetensutveckling. Kompetent personal.

Uppföljning, kvalitets- och metodutvecklingsfunktion som kan stödja de

olika delarna och helheten.

Målet för modellområdenas arbete är att på lång sikt skapa en helhet utifrån dessa

komponenter i ett fungerande samspel för att uppnå god psykisk hälsa hos

medborgarna särskilt barn och unga.

Deltagande modellområde åtar sig:

att aktivt delta i projektets verksamheter med det långsiktiga målet att rätt

vård skall finnas på rätt plats samt vara lätt att hitta och att under 2010 på

olika sätt stimulera och styra förändringsarbetet i enlighet med den

framtagna handlingsplanen

att under året fortsatt ha en person som håller kontakt med SKL:s

projektkansli och en ersättare för denne

att organisera samordning och styrning av projektet lokalt och utveckla

välfungerande dialoger med ledningsfunktionerna i berörda verksamheter så

att förändringsarbetet når ordinarie verksamhet

att den lokala ledningsfunktionen för projektet avsätter tid för dialog med det

centrala projektkansliet

att efter behov förändra det praktiska arbetet i projektet

att frigöra tid och skapa reella möjligheter för projektgruppen och personer

ute i verksamheterna att delta i projektets verksamhet

att öppet dela med sig att erfarenheter och resultat och delta i

spridningsarbetet

att i samråd med centrala projektkansliet sätta upp utvärderingsmål och

genomföra en lokal utvärderingsprocess samt att bidra till den centralt

organiserade delen av projektets utvärdering och forskning

att ha en öppen dialog med projektkansliet och att kontinuerligt informera

om uppkomna behov och förändrade förutsättningar

Vårt dnr 3 (7)

08/3536

att på utsatta tider lämna in efterfrågat material och delta i lösandet av

arbetsuppgifter på central nivå

att man på respektive ledningsnivå tar på sig att följa arbetet och vid behov

fatta nödvändiga beslut för att möjliggöra utveckling och synkronisering av

insatserna för barn och ungas psykiska hälsa

att det finns ett projektkonto för rekvirerade pengar som möjliggör årlig

redovisning av hur medlen används

att projektpengar används uteslutande till verksamhet som är relevant för

projektets mål och ej till reguljär drift

Sveriges Kommuner och Landsting åtar sig:

att leda och samordna projektet

att förmedla och tillhandahålla expertkunskap

att i samråd med varje modellområde sätta upp utvärderingsmål och stödja

utvärderingsprocessen samt att centralt ansvara för projektets utvärdering

och forskning

att till de olika delarna av organisationen i modellområdena erbjuda stöd

och verktyg för att driva förändringsarbete

att ordna såväl elektroniska som fysiska mötesplatser

att identifiera och samordna generella utbildnings- och utvecklingsinsatser

inom projektet

att förse modellområdena med informationsmaterial för lokal spridning

att dokumentera och sammanställa slut- och delrapporter

att sprida projektets resultat

att stimulera och organisera erfarenhetsutbyte inom modellområdena

att i möjligaste mån tillgodose behov som uppkommer i modellområdena

under projekttiden

att betala ut projektmedel efter rekvisition från modellområdena

att hålla sig à jour med och förmedla nationell utveckling inom relevanta

områden

Vårt dnr 4 (7)

08/3536

Modellområde X beviljas X kronor i projektmedel för 2010. Stockholm den 14 juni 2010 Sveriges Kommuner och Landsting …………….……………………………………………………………………………… Håkan Sörman VD

Vårt dnr 5 (7)

08/3536

Jag har tagit del av respektive åtagande samt skrivning om personuppgiftslagen.

I och med att ni kommer med i detta projekt kommer era inlämnade personuppgifter att förtecknas i ett databaserat register hos Sveriges Kommuner och Landsting. De registrerade uppgifterna är nödvändiga för att vi skall kunna administrera projektet. Uppgifterna kommer att sparas hos oss för vårt uppföljningsarbete och kan eventuellt komma att användas för förnyad kontakt. Informationen föranleds av bestämmelser i 23-25 § Pul. Förbundet är skyldigt att på din begäran rätta, blockera och utplåna uppgifter enligt 28 § Pul. Enligt Pul har varje registrerad rätt att en gång per år erhålla besked, efter skriftlig ansökan, om personuppgifter som rör den sökande behandlas eller ej (26 §). Informationen om behandling av personuppgifter lämnas av Sveriges Kommuner och Landsting som är personuppgiftsansvarig, tfn 08-452 72 00. Ansökan enligt 26 § tillställs Sveriges Kommuner och Landsting, 118 82 Stockholm

Vårt dnr 6 (7)

08/3536

För Modellområde X Kontaktperson X För skolområdet Ort och datum: …………………………………………………. Namn:…………….……………………………………………………………………….. Namnförtydligande…………….…………………………………………………………

Befattning:…………….…………………………………………………………………… Adress:……………………………………………………………………………………. Telefon:……………………………………………………………………………………. Mail:………………………………………………………………………………………… För Socialtjänstområdet Ort och datum: …………………………………………………. Namn:…………….……………………………………………………………………….. Namnförtydligande…………….…………………………………………………………

Befattning:…………….…………………………………………………………………… Adress:……………………………………………………………………………………. Telefon:……………………………………………………………………………………. Mail:………………………………………………………………………………………… För Landstinget Ort och datum: …………………………………………………. Namn:…………….……………………………………………………………………….. Namnförtydligande…………….…………………………………………………………

Befattning:…………….…………………………………………………………………… Adress:……………………………………………………………………………………. Telefon:……………………………………………………………………………………. Mail:…………………………………………………………………………………………

Vårt dnr 7 (7)

08/3536

Bifogar överenskommelsen undertecknad i två ex. Ett ex returneras efter

underskrift till:

Ing-Marie Wieselgren

Avd. vård och omsorg


118 82 Stockholm

När den påskrivna överenskommelsen inkommit och godkänts av

Sveriges Kommuner och Landsting kommer vi att betala ut projektmedel till

det bankgiro eller postgironummer ni angivit nedan.

Ange även hur utbetalningen ska märkas för er bokföring.

Bg: ……………………………………………..

Pg: ……………………………………………..

Märk utbetalningen med:……………………………………….

…………………………………………………………………….

…………………………………………………………………….

Documents

Delrapport till socialdepartementet