1
Di vairta vo Boinichtn in da ünsar Redjong hevan å alle djar pellar, aromai sa auz pa månat vo otobre. Ditza umbrom ünsar stercharste un bichtegarste birtschaft, iz dar turismo un zo vüllan au di birthaüsar, di hotel un di boteng, di lången piste vor ‘z geraita un di schümman perng voll pitt snea - baldasan iz - soin nètt genumma. No dapaizuar di laüt bo da zuarkhemmen vor ‘z geraita, haltnse au iane in di stattn von tal. Asó vorearst Poatzan ’z djar 1990 un nå un nå alle di groazan un khlummane stattn vo dar redjong, bo da se höarn hèrta mearar gepuntet pin lentar von nord Europa, håm ågevånk disa alt traditziong bo da in Taütschlånt hatt hundartar djar, dar earst pariratz soin ‘z iz gest dar sel vo Dresda ‘z djar 1434, zo richtanau in merka von Boinichtn. Ummaz von lestn stattn iz gest Persan bo da haür o, azpe vert, hatt hergerichtet dar vünfte “Perzenland & La Valle Incantata” pitt “Il Villaggio delle Meraviglie” bo da hatt offegetånt at’z 15 vo novembre un bart sperrn at’z 6 von djenaro. ‘Z khemmenda geopfart spettakoli, geèzza, getrinkha, merkà zo maga khoavan alla dar sort un ploasez gespila un sachandar vor di khinndar. Alle djar khinnta zornirt an tema vor di manifestatziong un vor da zboate bòtta dopo vert, haüt iz: di zung-mindarhaitn von Beleslånt. Asó, auz baz di mökknar bo da da soin vor da gåntz manifestatziong, alle di bochan nemmenda platz in toal von merkà gehoazt “Mondi Invisibili” ploaz feråine bo da untarstützan di kultur vo : Occité, Frånko-provenzél, Brigasche, Ladini, Südtirolar, Karinzié, Karnié, Slovene von Friuli un asó vür. Vert sionda gest di Zimbarn o: dar stand von Khnöpplspitz vo Lusérn hatt getzoaget un vorkhoaft ploaz schümmane sachandar, gemacht azpe ‘z billda di traditziong un naüge sachandar pensart auzohalta daz peste disa schümmana sber khunst-arbat. ’Z hüttle von KI anvetze, hatt gezoaget alle di libadar bo da ren vodar ünsar mindarhait, zung un kultur un von arbatn bo da khemmen gemacht zo untarstützase. Haür si zungmindarhaitn boda bartn nemmen toal bartn soin åndrea ma disa iz lostesso abichtega okkasiong z’ sega un zo khenna laüt azpe üs, stoltz vo soinar kultur un zung. Andrea Zotti P iano piano è arrivato anche il momento di sa- lutare novembre, lasciando iniziare il mese più magico dell’anno. Dicembre è ricco di incontri per grandi e piccini e anche se, purtroppo, non tut- ti hanno la fortuna di avere accanto tutte le perso- ne amate, il Natale è il giorno della famiglia e chi non potrà esserci fisicamente, sicuramente si farà sentire spiritualmente per dare forza e coraggio ai suoi cari per iniziare col sorriso il nuovo anno. Ont s ist kemmen de leiste boch van òlderhaileng aa, de zait, haier, vluttert. Pol heift u’ der binter ont pet im kimmpt de Bainechtn, der leiste to van jor, s earste van nai jor ont gemechto. Dòra barn bider plòtz nemmen òlbe de glaichen trèffn as mòchen toal va òll jor. Iaz paroat men se en augea’ van Kristkind ont schoa’ der doi sunta s bart sai’ s earste sunta van advent. De ònder boch bart s der Haile Nikolas kemmen zòmm en an engel as mòcht s en va hèlver ont en znicht taivl as vorttrogt de znichtn kinder. Kloa’na, petet ont lisnt de enkern eltern benn der bellt nèt vort kemmen trong en de hell. S hòt an ònderen bichtigen trèff aa as de earstn van schantònderer, der to va de Haile Barbara, de pahiater van pompiarn. De barn vaiern òlla zòmm pet an groasn vormes dòra hom se se galòk song a mess. Um de zeichena van mu’net as kimmpt en de haiser s bart miasn sai’ augamòcht der kristpa’m pet en Presepe unter ont de schisseler pet de na’m van kinder asou za mòchen bissn en de Haile Lucia bou lòng de gaschenken van sèlln as si tschbinnt as braf sai’ gaben durch en jor aus. Ber as billt, kònnt a glasl milch asn tisch lòng ont a schissl mel ver en eisl as hilft de Haile za trong s zaig haus ver haus. Ont dòra kimmpt der vimfontzboa’sk, der bichtigste to van kristler avai s ist augòngen s Kristkindl. Men steat au en de vria ver za bintschn en òlla a guata Bainechtn ont benn Der òlderhaileng lòkt der cubesc: jirà a viventer amò de più l turism del benesser e, se l’é meso, slonger la sajons. L’Azienda per la Promozion Turistica de Fascia met a jir per en jebia 27 de november la radunanza generela di sozi. sarà responet coscita ence ai otelieres ASAT. L’apuntament l’è tel 35 30 novembre 2014 vita trentina Consorz Empianc Portamont de Fascia e Ciareja à metù al luster la novitèdes per chest invern: Col di Rosc, Bufaure, Ciadenac e Sen Pellegrin: utrò ven vardà a la Dolomites Unesco desché n patrimone da esser stol, a dit. Cruzie da pèrt del president de la SMA, l’otelier de Soraga Marco Pederiva per l projet de conleament anter Moena- Soraga e Mont de Vich e domana na maor azetanza al svelup de chest raion. Ven spetà per chest aiuscuda la sentenza del TAR. Prejentà ence l proget Fassa Terme su na spersa de en dut 14 mile metres CIMBRO chino Marmoleda de Cianacei da mesa les 9 da sera per tor dant e rejoner de 3 argomenc’. Dantfora vegnarà prejentà e portà a discuscion el bilanz per l’an che ven apede al pian operatif per el 2015 e a chel strategich de più egn. Dò sarà el president Enzo Jori che tegnirà sò referat. Endena la radunanza de l’APT vegnarà ence prejentà el portal nef www.fassa.com e no menciarà la discuscions sun la stevera de sojornanza. l di m.d. ISOLE MOCHENO P er la seconda volta è stato scelto il filo tematico che caratterizzerà la nuo- va edizione del Mercatino di Natale perginese: le Minoranze Linguistiche. È la rassegna internazionale “Mondi Invisibili” che si svolgerà durante il periodo della manifestazione “Perzenland & La Valle Incantata” e “Il Villaggio delle Meraviglie” e che si pone come obiettivo quello di interagire e portare a co- noscenza di un largo strato della popolazione italiana e straniera, le peculiarità culturali e di costume delle molteplici minoranze etniche codificate e riconosciu- te dalle istituzioni e dalla legge europea, partendo proprio dalla cultura mòchena. Sarà così possibile conoscere una delle realtà etni- co-culturali-linguofone, sia italiane che europee attraverso balli, canti, racconti, scambio di conoscenze e culture. men sait glicke bart men vinnen der schnea ausbende as luckt de bisn ont mòcht sa gònz bais kemmen. An to ver za plaim pet de vrai’t ont vaiern òlla zòmm um an tisch voll va guats zaig za èssn. Dòs ist òlls sèll as òll oa’ embòrt se van doi schantònderer, avai s leiste mu’net ist s sèll mear voll va hèrz, va vroa ont va familia. Laider nèt òlla barn hom s glick za hom òlla de toalnemmer va de familia en haus, ober men miast tschbinnen ont glam as zòmm sai’n dena avai de Bainechtn ist de zait as zòmmriaft òlla. Chiara Pompermaier D D ure critiche dagli albergatori Centro Fassa alla Provincia sull’introduzione della tassa di soggiorno, che il presidente dell’Asat (Associazione albergatori e imprese turistiche della provincia di Trento) Luca Libardi ha definito “una pessima scorciatoia”. Anter l’ encùjem de la banches e l martel de la steveres: coscita se sent i otelieres che auza fora si roul te l economia nia demò di raions dolomitans, ma ence nazionei. Vertesc ence a tegnir poz a la crisa, se i vegnirà sostegnui de più e didè te la voa de inovazion. L president provinzièl ASAT Luca Libardi disc che chesta stevera neva, en doura col mé del 2015, l’é demò n scurtarèl: l president del zenter Fascia, jonta che se l’à da esser, che la reste sul teritorie, e che la no peise demò sui otelieres. No l’é utol meter doi steveres, à jontà Lasagna, ma miorer i servijes. Ge vel domaner de smendrer la tassazion volontara a l’APT, ajache no aon più chela de paèr doi steveres. Se chest no sozedarà, i otelieres podessa se tor fora ence da l APT, a dit sech l president Lasagna. Daniele Dezulian, president del Perzenland vor di mindarhaitn LADINO Critiches a la tassa de sojornanza è states palesèdes te la radunanza di otelieres del zenter Fascia ASAT

Der òlderhaileng lòkt der · tegnirà sò referat. Endena la radunanza de l’APT vegnarà ence prejentà el portal nef e no menciarà la discuscions sun la stevera de sojornanza

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Der òlderhaileng lòkt der · tegnirà sò referat. Endena la radunanza de l’APT vegnarà ence prejentà el portal nef e no menciarà la discuscions sun la stevera de sojornanza

Di vairta vo Boinichtn in da ünsar Redjong hevan å alle djarpellar, aromai sa auz pa månat vo otobre. Ditza umbrom ünsarstercharste un bichtegarste birtschaft, iz dar turismo un zovüllan au di birthaüsar, di hotel un di boteng, di lången pistevor ‘z geraita un di schümman perng voll pitt snea - baldasan iz- soin nètt genumma. No dapaizuar di laüt bo da zuarkhemmenvor ‘z geraita, haltnse au iane in di stattn von tal. Asó vorearstPoatzan ’z djar 1990 un nå un nå alle di groazan un khlummanestattn vo dar redjong, bo da se höarn hèrta mearar gepuntet

pin lentar von nord Europa, håm ågevånk disa alt traditziongbo da in Taütschlånt hatt hundartar djar, dar earst pariratz soin‘z iz gest dar sel vo Dresda ‘z djar 1434, zo richtanau in merkavon Boinichtn. Ummaz von lestn stattn iz gest Persan bo dahaür o, azpe vert, hatt hergerichtet dar vünfte “Perzenland &La Valle Incantata” pitt “Il Villaggio delle Meraviglie” bo dahatt offegetånt at’z 15 vo novembre un bart sperrn at’z 6 vondjenaro. ‘Z khemmenda geopfart spettakoli, geèzza,getrinkha, merkà zo maga khoavan alla dar sort un ploasez

gespila un sachandar vor di khinndar. Alle djar khinnta zornirtan tema vor di manifestatziong un vor da zboate bòtta dopovert, haüt iz: di zung-mindarhaitn von Beleslånt. Asó, auz bazdi mökknar bo da da soin vor da gåntz manifestatziong, alle dibochan nemmenda platz in toal von merkà gehoazt “MondiInvisibili” ploaz feråine bo da untarstützan di kultur vo : Occité,Frånko-provenzél, Brigasche, Ladini, Südtirolar, Karinzié,Karnié, Slovene von Friuli un asó vür. Vert sionda gest diZimbarn o: dar stand von Khnöpplspitz vo Lusérn hattgetzoaget un vorkhoaft ploaz schümmane sachandar, gemachtazpe ‘z billda di traditziong un naüge sachandar pensartauzohalta daz peste disa schümmana sber khunst-arbat. ’Zhüttle von KI anvetze, hatt gezoaget alle di libadar bo da renvodar ünsar mindarhait, zung un kultur un von arbatn bo dakhemmen gemacht zo untarstützase. Haür si zungmindarhaitnboda bartn nemmen toal bartn soin åndrea ma disa iz lostessoabichtega okkasiong z’ sega un zo khenna laüt azpe üs, stoltzvo soinar kultur un zung.

Andrea Zotti

P iano piano è arrivato anche il momento di sa-lutare novembre, lasciando iniziare il mese

più magico dell’anno. Dicembre è ricco di incontriper grandi e piccini e anche se, purtroppo, non tut-ti hanno la fortuna di avere accanto tutte le perso-ne amate, il Natale è il giorno della famiglia e chinon potrà esserci fisicamente, sicuramente si faràsentire spiritualmente per dare forza e coraggio aisuoi cari per iniziare col sorriso il nuovo anno.

Ont s ist kemmen de leiste boch vanòlderhaileng aa, de zait, haier, vluttert. Pol heiftu’ der binter ont pet im kimmpt de Bainechtn,der leiste to van jor, s earste van nai jor ontgemechto. Dòra barn bider plòtz nemmen òlbede glaichen trèffn as mòchen toal va òll jor. Iazparoat men se en augea’ van Kristkind ontschoa’ der doi sunta s bart sai’ s earste sunta van

advent. De ònder boch bart s derHaile Nikolas kemmen zòmm en anengel as mòcht s en va hèlver ont enznicht taivl as vorttrogt de znichtnkinder. Kloa’na, petet ont lisnt deenkern eltern benn der bellt nèt vortkemmen trong en de hell. S hòt anònderen bichtigen trèff aa as deearstn van schantònderer, der to vade Haile Barbara, de pahiater vanpompiarn. De barn vaiern òlla zòmmpet an groasn vormes dòra hom se se galòk songa mess. Um de zeichena van mu’net as kimmpten de haiser s bart miasn sai’ augamòcht derkristpa’m pet en Presepe unter ont de schisselerpet de na’m van kinder asou za mòchen bissn ende Haile Lucia bou lòng de gaschenken van sèllnas si tschbinnt as braf sai’ gaben durch en jor

aus. Ber as billt, kònnt a glasl milch asn tischlòng ont a schissl mel ver en eisl as hilft de Haileza trong s zaig haus ver haus.Ont dòra kimmpt der vimfontzboa’sk, derbichtigste to van kristler avai s ist augòngen sKristkindl. Men steat au en de vria ver zabintschn en òlla a guata Bainechtn ont benn

Der òlderhaileng lòkt der

cubesc: jirà a viventeramò de più l turismdel benesser e, se l’émeso, slonger lasajons.L’Azienda per laPromozion Turisticade Fascia met a jir peren jebia 27 denovember laradunanza genereladi sozi. sarà responetcoscita ence aiotelieres ASAT.L’apuntament l’è tel

3530 novembre 2014

vita trentina

Consorz Empianc Portamont de Fasciae Ciareja à metù al luster la novitèdesper chest invern: Col di Rosc, Bufaure,Ciadenac e Sen Pellegrin: utrò venvardà a la Dolomites Unesco desché npatrimone da esser stol, a dit.Cruzie da pèrt del president de la SMA,l’otelier de Soraga Marco Pederiva per lprojet de conleament anter Moena-Soraga e Mont de Vich e domana namaor azetanza al svelup de chestraion. Ven spetà per chest aiuscuda lasentenza del TAR.Prejentà ence l proget Fassa Terme suna spersa de en dut 14 mile metres

CIMB

RO

chino Marmoleda de Cianacei damesa les 9 da sera per tor dant erejoner de 3 argomenc’. Dantforavegnarà prejentà e portà a discuscionel bilanz per l’an che ven apede alpian operatif per el 2015 e a chelstrategich de più egn.Dò sarà el president Enzo Jori chetegnirà sò referat.Endena la radunanza de l’APTvegnarà ence prejentà el portal nefwww.fassa.com e no menciarà ladiscuscions sun la stevera desojornanza.

di m.d.

ISOLEM

OCH

ENO

P er la seconda volta è stato scelto il filo tematico che caratterizzerà la nuo-va edizione del Mercatino di Natale perginese: le Minoranze Linguistiche.È la rassegna internazionale “Mondi Invisibili” che si svolgerà durante il

periodo della manifestazione “Perzenland & La Valle Incantata” e “Il Villaggiodelle Meraviglie” e che si pone come obiettivo quello di interagire e portare a co-noscenza di un largo strato della popolazione italiana e straniera, le peculiaritàculturali e di costume delle molteplici minoranze etniche codificate e riconosciu-

te dalle istituzioni e dalla legge europea, partendo proprio dalla cultura mòchena. Sarà così possibile conoscere una delle realtà etni-co-culturali-linguofone, sia italiane che europee attraverso balli, canti, racconti, scambio di conoscenze e culture.

men sait glicke bart menvinnen der schnea ausbendeas luckt de bisn ont mòcht sagònz bais kemmen. An to verza plaim pet de vrai’t ontvaiern òlla zòmm um an tischvoll va guats zaig za èssn.Dòs ist òlls sèll as òll oa’embòrt se van doischantònderer, avai s leistemu’net ist s sèll mear voll va

hèrz, va vroa ont va familia. Laider nèt òllabarn hom s glick za hom òlla de toalnemmerva de familia en haus, ober men miasttschbinnen ont glam as zòmm sai’n denaavai de Bainechtn ist de zait as zòmmriaftòlla.

Chiara Pompermaier

DDure critiche daglialbergatori Centro Fassaalla Provinciasull’introduzione della

tassa di soggiorno, che il presidentedell’Asat (Associazione albergatori eimprese turistiche della provincia diTrento) Luca Libardi ha definito“una pessima scorciatoia”.

Anter l’ encùjem de la banches e lmartel de la steveres: coscita sesent i otelieres che auza fora si roulte l economia nia demò di raionsdolomitans, ma ence nazionei.Vertesc ence a tegnir poz a la crisa,se i vegnirà sostegnui de più e didète la voa de inovazion.L president provinzièl ASAT LucaLibardi disc che chesta steveraneva, en doura col mé del 2015, l’édemò n scurtarèl: l president delzenter Fascia, jonta che se l’à daesser, che la reste sul teritorie, eche la no peise demò sui otelieres.No l’é utol meter doi steveres, àjontà Lasagna, ma miorer i servijes.Ge vel domaner de smendrer latassazion volontara a l’APT, ajacheno aon più chela de paèr doisteveres. Se chest no sozedarà, iotelieres podessa se tor fora enceda l APT, a dit sech l presidentLasagna.Daniele Dezulian, president del

Perzenland vor di mindarhaitn

LADINOCritiches a la tassade sojornanza è states palesèdeste la radunanza di otelieres delzenter Fascia ASAT