Upload
others
View
21
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
handbokDin
Det här är dinskogshandbok
Martinsons erbjuder alla de skogliga tjänster som behövs för ett långsiktigt, genomtänkt och hållbart skogsbruk. Den här hand-boken ger en inblick i både hur och varför respektive tjänst utförs. Martinsons skogsavdelning har målsättningen att hjälpa regionens skogsägare att säkerställa att deras skogsfastigheter utvecklas och ger avkastning. Både i dag och för framtida generationer.Virket från Västerbottens skogar är avgörande för Martinsonsarbete med att utveckla det träbyggande som möjliggör etthållbart och framtidssäkert samhälle.
4 Rådgivning
10 Skogsbruksplan
14 Röjning
20 Gallring
28 Föryngringsavverkning
34 Markberedning
40 Återbeskogning
44 Vägar
4
5
Vi på Martinsons vill att det ska vara enkelt att äga skog. Oavsett för-kunskaper om skog och skogsbruk vill vi därför hjälpa skogsägare i alla de beslut de måste fatta. Vi har kunskap om hur ett hållbart skogsbruk både för skogsägaren, lokalsamhället och planeten ska bedrivas.
Våra virkesköpare, med sina samlade kompetenser inom branschen,utgör vår viktigaste tillgång för att kunna erbjuda den typen av råd-givning. Vi finns lokalt och erbjuder kostnadsfri rådgivning till alla skogsägare inom hela vårt område. Allt för att underlätta ett enkelt, hållbart och lönsamt skogsbruk.
Rådgivning
6
SKOGLIG RÅDGIVNING
Skoglig rådgivning handlar om att ge kvalificerad vägledning som gör
att skogsägare kan upprätta en handlingsplan för fastighetens framtida
utveckling. Bra planering och effektiv skogsskötsel, med rätt trädslag
för det aktuella området, samt rätt utförda åtgärder vid rätt tidpunkt
ger positiva effekter för både plånboken och planeten. Den skogliga
rådgivningen genomförs såväl inomhus, med utgångspunkt i till
exempel en skogsbruksplan eller kartor, som praktiskt ute på fastig-
heten. Dessutom har vi skapat tekniska förutsättningar som gör att vi
kan erbjuda möten och rådgivning online. För oss på Martinsons är
långsiktigt och hållbart skogsbruk en förutsättning för vår verksam-
het. Utan råvara från norra Sveriges skogsägare kan vi inte fortsätta
utvecklingen av träbyggandet och på så sätt bidra till den samhälls-
utveckling vi står inför. Med andra ord delar vi omsorgen om skogen
med skogsägarna.
EKONOMISK RÅDGIVNING
En av många ambitioner vi delar med skogsägarna är att optimera
skogens värde, för alla parter som ingår i dess värdekedja. Utöver råd-
givning kring skogsskötsel finns frågorna som berör planerade fastig-
hetsköp, hantering av virkesnetton och skattefrågor. För att säkerställa
ett långsiktigt och ekonomiskt fördelaktig skogsägande är det viktigt
att låta en specialiserad skogsekonom hantera deklarationer, större
förvärv samt ekonomisk och skattemässig planering. Regelverken
kring de ekonomiska aspekterna för skogsägare är ibland komplice-
rade, och genom att ta hjälp av en expert ökar möjligheterna till vinst
över tid markant. För att kunna bistå med detta har vi på Martinsons
genom åren byggt upp långsiktiga samarbeten med ett antal utvalda
skogsekonomer i närområdet. Dessa skogsekonomer har alla inställ-
ningen att göra det enklare att äga skog och bidrar med sin expertis
inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsaffärer. På så
sätt fungerar de som ett bra komplement till den skogskompetens som
Martinsons virkesköpare besitter.
7
CERTIFIERING
Vi på Martinsons vill att en så stor andel som möjligt av våra inköp ska
komma från certifierade skogar. På våra marknader efterfrågas i allt
högre utsträckning certifierade skogsprodukter, och i takt med att vi
går mot en bioekonomi är det viktigt att hållbarheten finns med oss
hela vägen. Martinsons är certifierade enligt de båda skogliga miljö-
standarderna FSC® (FSC®-C107490) och PEFC™, vilket är ett steg i
att ta ansvar för ett hållbart brukande av våra skogar.
Det finns tre huvudsakliga skäl att certifiera ett skogsbruk: • Ekologiska och miljömässiga aspekter, eftersom förutsättningen
för ett hållbart skogsbruk kräver hänsyn till växter, djur, mark- och
vattenstatus.
• Socialt ansvarstagande, då ett hållbart skogsbruk värnar om de
människor som arbetar och lever i skogen och dess närhet.
• Ekonomiska incitament – eftersom en förutsättning för ett hållbart
skogsbruk är att skogsägaren ges möjlighet att bedriva en lönsam
verksamhet, till gagn för såväl skogsägaren och skogsindustrin som
samhället i stort.
Att certifiera sig är en frivillig insats för skogens alla värden, som ökar
konkurrenskraften för träbaserade produkter och gör skogsägaren mer
attraktiv som leverantör.
Martinsons erbjuder skogsägare certifiering enligt FSC® och PEFC™
genom sitt samarbete med landets största certifieringsparaply Prosilva
Skogscertifiering.
8
NÄR SKOGEN BYTER ÄGARE
Ibland byter skogen ägare, exempelvis när ett barn tar över från en
förälder eller när ett skogsskifte kommer ut till försäljning. Oavsett om
det rör sig om en försäljning, gåva, eller ett fastighetsköp kan vi på
Martinsons hjälpa till.
Många är starkt känslomässigt kopplade till sin skog, i synnerhet där
fastigheten har gått i arv i många generationer. Men att äga skog är så
mycket mer än känslor. Att vara skogsägare innebär såväl ekonomisk
avkastning som möjligheten att bidra till ett bättre klimat – något som
är värt att investera i.
Vid ett ägarskifte finns en mängd olika frågor att ta hänsyn till: • Övertag inom familjen eller försäljning på öppna marknaden?
• När kan ägarskiftet genomföras?
• Vad ska fastigheten värderas till och finns det ekonomiska kalkyler
att ta hänsyn till?
• Kan överlåtelsen maximeras utifrån ett skattetekniskt perspektiv?
• Blir det mest ekonomiskt fördelaktigt med ett köp eller en gåva?
• Hur ser överlåtarens ekonomi ut och hur mycket kapital behöver
finnas tillgängligt?
• Finns det arvtagare som ska kompenseras och i så fall hur?
Det viktigaste när skogen ska byta ägare är att ta hjälp av en extern
expert. En oberoende skogsekonom har bäst förutsättningar att ge
stöd och vägledning i en så viktig fråga, som ofta innehåller mycket
känslor. Är det dessutom fler inblandade kan en extern expert föreslå
lösningar som är regelrätta och ekonomiskt rättvisa för alla parter. Våra
erfarenheter visar att det alltid lönar sig att låta en skogsekonom reda
ut vad som blir mest fördelaktigt utifrån gällande regler och förutsätt-
ningar. Vi på Martinsons ser till att skogsägare i denna situation
kommer i kontakt med våra specialiserade samarbetspartners!
9
10
11
Skogsbruksplan
En skogsbruksplan är ett verktyg som beskriver skogsfastigheten, både som helhet och ner till enskilda avdelningar. Den innehåller information om skogens ålder, markens bördighet och de olika avdelningarnas behov av skötsel. När skogsbruksplanen tas fram baseras skötsel förslagen på de mål som markägaren sätter upp för sitt skogsbruk.
12
VARFÖR BEHÖVS EN SKOGSBRUKSPLAN?
Med en bra översikt över hela skogsinnehavet, dess tillstånd och
skötselbehov, möjliggörs planering av såväl arbetsinsatser som
ekonomi. De identifierade åtgärdsbehoven beskrivs i prioriterings-
ordning; det som måste genomförs omedelbart, det som är lämpligt
att göra inom fem år och vad som är lämpligt att göra inom de kom-
mande tio åren. Det ger ett bra stöd för när exempelvis en gallring,
föryngrings avverkning eller andra skogliga åtgärder ska beställas. Rätt
åtgärder i rätt tid ger bättre kvalitet på skogen och bättre ekonomi.
För att en skogsbruksplan ska fungera som ett verktyg under en
längre tid är det viktigt att den uppdateras, inte minst eftersom en väl
uppdaterad skogsbruksplan är det viktigaste underlaget vid en värde-
ring om skogen ska byta ägare.
13
VAD INNEHÅLLER EN SKOGSBRUKSPLAN?
En skogsbruksplan från Martinsons innehåller all fakta och information
som är relevant för ett genomtänkt, hållbart och lönsamt skogsbruk,
både på kort och lång sikt:
• Detaljkartor och temakartor över fastigheten.
• Översiktlig fastighetsbeskrivning, både i text och siffror.
• Detaljerad avdelningsbeskrivning, där flertalet variabler för varje
bestånd är uppmätta och beskrivna av planläggaren.
• Ägoslag och målklass som anger det långsiktiga skötselmålet med
avdelningen, ålder, virkesvolym, trädslagsfördelning, markens
bördighet (ståndortsindex) och skogens löpande volymtillväxt.
• Rekommendationer för hur skötsel av det aktuella beståndet bör
utföras och prioriteras.
Utöver de rent skogliga nyckeltalen finns även information om eventu-
ella vattenskyddsområden, forn- och kulturlämningar, nyckelbiotoper,
naturreservat, eller andra områden som är skyddade.
Skogsbruksplanen finns förutom i fysisk form även tillgänglig digitalt,
enkel att komma åt från din mobiltelefon eller surfplatta.
SKOGSBRUKSPLANER OCH CERTIFIERING
De skogsägare som väljer att certifiera sitt skogsbruk har krav på sig
att senast inom två år uppvisa en godkänd skogsbruksplan som
omfattar hela fastighetsinnehavet. Martinsons skogsbruksplaner lever
alltid upp till kraven som certifieringarna ställer på en skogsbruksplan.
För att certifieringarna ska gälla måste skogsbruksplanen även
be skriva åtaganden avseende avdelningar avsatta för naturvårds-
ändamål och redovisa områden som är dominerade av främmande
trädslag och visa på lövdominerade avdelningar. Dessutom ska forn-
minnen och områden som är särskilt betydelsefulla för rennäringen
redovisas.
14
FOTO
MAT
TIA
S W
ESTE
RB
ERG
, SK
OG
EN B
ILD
15
Röjning
Röjning innebär en utglesning av plant- och ungskog för att forma den framtida skogen i önskad riktning. Syftet är att gynna de så kallade huvud-stammarna, det vill säga de träd som har goda förutsättningar att växa och utveckla god kvalitet. I praktiken leder röjning till snabbare diameter-tillväxt, vilket på sikt leder till grövre träd och högre nettoresultat vidkommande gallring och föryngringsavverkning. Röjning görs tidigt i omloppcykeln när träden är så klena att man inte tar tillvara på något virke för industriella ändamål, både av ekonomiska och ekologiska skäl. I stället återgår allt som röjs bort till naturens kretslopp, och ger näring till de träd som är sparade för kommande gallringar och föryngringsavverkningar. Genom aktiva val i röjningen formas även framtida naturvärden i beståndet.
15
16
NÄR RÖJER VI?
Röjning bör utföras innan huvudstammarnas tillväxt hämmas av andra
träd som växer för tätt intill. I praktiken innebär det att tidpunkten
för röjning kan variera. På exempelvis bördiga marker, där det finns
rikligt med uppslag av lövskog som tidigt börjar konkurrera med de
föryngrade barrträden, kan en tidig röjning behövas. På fattigare mar-
ker kan det däremot vara lämpligt att vänta med röjningen lite längre.
I områden som är hårt betade av klövvilt kan det vara lämpligt att
vänta med röjningen då detta gör att det finns ett större urval att välja
mellan när träden har passerat en höjd där klövviltet inte längre når
att beta av trädens toppar. På dessa marker kan man antingen vänta
helt med röjningen tills trädens höjd är 5 meter, alternativt att det görs
en försiktig röjning vid 2–3 meter och sedan en komplettering vid 5
meter. Fram tills dess har klövviltet haft många träd att äta av, och
det är då troligt att det finns kvar träd som är oskadade. Det är inte
alltid som en röjning måste genomföras, däremot är det något som vi
rekommenderar för att förbättra förutsättningarna för de träd som ska
vara med hela omloppstiden. De träden kommer då vara grövre och
innehålla mer värdefullt timmer. På sikt är det bra för både plånboken
och planeten! När föryngring där emot skett naturligt, genom så kallad
självföryngring, eller när man sått ett område, behöver man nästan all-
tid röja på grund av skiktning eller gruppställdhet som i regel uppstår.
HUR RÖJER VI?
Det rekommenderade antalet huvudstammar efter en röjning är
1 700–2 000 träd per hektar, beroende på trädslag, markens bördig-
het (se tabell) samt markägarens mål för beståndet. Det enskilda trä-
dets olika egenskaper och kravet på jämn rumslig fördelning, alltså att
träden är jämnt fördelade över ytan som röjs, avgör vanligen också om
ett träd röjs bort eller inte. Friska och raka träd av önskat trädslag med
god utvecklingspotential och finkvistiga kronor gynnas, medan krokiga
och grovkvistade träd röjs bort (så kallade ”vargar”). Vid en normal
röjning lämnar vi cirka 2 000 huvudstammar, vilket i medeltal inne-
bär cirka 2,5 meter mellan varje träd. Det är viktigt att tätheten efter
röjning är tillräckligt låg för att de kvarvarande träden kan få gynnsam
diametertillväxt under tiden fram till den första gallringen. Martinsons
eftersträvar en 10-procentig inblandning av löv i de bestånd där detta
är möjligt.
VÄGVAL EFFEKTIVSKOGSSKÖTSEL
Trädslag vid skogsodling
Plantering utförs senast år 2
Täthet vid 1 m höjd
Antal röjningar
Täthet vid 5 m höjd, efter röjning
Tall
1 800 barr/ha
1 600 barr/ha
0-1
1 700 st/ha
Gran
2 200 barr/ha
2 000 barr/ha
2-3
2 200 st/ha
MAGER MARK BÖRDIG MARK
1717
Tall/Gran
2 000 barr/ha
1 800 barr/ha
1-2
2 000 st/ha
MEDELGOD MARK
18
19
När det kommer till röjning ser målsättningarna ofta annorlunda ut
beroende på typen av bestånd. Vid lövröjning i barrträdsdominerade
bestånd är målet att ta bort lövträd som hämmar barrträdens utveck-
ling. Lövbestånd, där det valda trädslaget för beståndet är ett lövträds-
lag, är mer komplexa vilket gör att röjningen är extra viktig och ofta
måste göras i flera steg. Första röjningen görs i regel redan vid en till
två meters höjd.
ANDRA TYPER AV RÖJNING
Brunns- eller punktröjning är en enklare typ av röjning som ibland
förekommer. Tekniken innebär att du förenklar din röjning genom
att endast röja de träd som befinner sig runt de huvudstammar som
ska utgöra det framtida beståndet. På så sätt bildas en cirkel som
kan uppfattas som en brun. Denna metod är ofta billigare, men med
nackdelen att sikten blir sämre för den maskinförare som sedan ska
genomföra gallringen. För att undvika detta kräver metoden ofta ännu
en röjning.
Skärmröjning innebär att du lämnar träd som är lite högre än dina
utvalda huvudstammar, så att en skärm uppstår. Träden som lämnas
kallas för skärmträd och syftet med denna metod är att skärmträden
ska fungera som skydd för de huvudstammar som är på väg upp. Ofta
består skärmen av björk och metoden kan vara ett alternativ när gran
är det valda huvudträdslaget, eftersom granen trivs bra i skugga.
Enkelställning är ännu ett begrepp inom kategorin röjning och är en
lättare version som innebär en friställning av huvudstammarna, när
det finns flera andra stammar som växer upp på samma ställe. Sådant
förekommer vanligtvis när man föryngrat med sådd. Enkelställning
genomförs vanligen 0,5–1 meters höjd.
Underväxtröjning innebär att man röjer ett bestånd inför en gallring
eller föryngringsavverkning. Syftet är delvis att förbättra förutsätt-
ningarna för maskinförarna, och delvis att ta bort underväxt som kan
komma att konkurrera med plantor i en kommande föryngring. En
underväxt röjning ska alltid genomföras om underväxten påverkar
fällkapet eller sikten för föraren som kör skogsmaskinen. När man
underväxtröjer tar man bort alla trädstammar som är 8 cm i diameter
vid brösthöjd (1,3 m), med undantag där det finns luckor i beståndet.
20
21
Gallring
Gallring syftar till att gynna de bästa träden så att deras volym- och värdeutveckling ökar, samtidigt som trädens motståndskraft mot skador ökar. Med gallring skapas bestånd som håller stora volymer av värdefullt timmer för framtiden, samtidigt som utfallet från gallringen kommer till nytta för sågverken och blir framtida byggnader i trä.
21
22
23
NÄR SKA MAN GALLRA?
Det är viktigt att den första gallringen utförs vid rätt tidpunkt. Av-
görande är förhållandet mellan skogens täthet, höjd och bördighet
(ståndortsindex). En gallringsmall ger anvisningar för när ett bestånd
är moget för gallring baserat på dessa faktorer. En första gallring utförs
i regel när beståndet nått medelhöjden tolv meter och en sista gallring
utförs vid medelhöjden 16–20 meter, beroende på beståndets stån-
dortsindex. Normalt gallras inte skog som är äldre än 70 år och inte
heller när medelstammen understiger 0,05 m3fub/träd.
Inför en gallring ska underväxtröjning utföras om underväxten på-
verkar fällkapet eller sikten för föraren som kör avverkningsmaskinen
negativt. En underväxtröjning före gallring innebär att träd klenare än
8 cm i diameter vid brösthöjd (130 cm) röjs bort, undantaget om det
är luckor i beståndet.
HUR SKA MAN GALLRA?
Gallringsmallen anger hur stor gallringsstyrkan, det vill säga uttaget
av träd, ska vara vid gallringen. Normalt är uttaget cirka 30 % av
grundytan (mått som beskriver tätheten). Vid en första gallring innebär
det ett uttag på cirka 40 % i volym, inklusive uttaget som uppstår i
de stickvägar som skapas för att skogsmaskinerna ska kunna kom-
ma fram. Virkesförrådet (m3fub/ha) efter gallring får inte understiga
kraven i skogsvårdslagen §10, där lägsta tillåtna virkesförråd efter
en avverkning i barrskog som syftar till att främja skogens utveckling
anges. Det finns tre huvudmetoder för gallring: höggallring, låggallring
och kvalitetsgallring. Vi på Martinsons tillämpar kvalitetsgallring som
huvudmetod. Inför en gallring ska underväxtröjning utföras om under-
växten påverkar fällkapet eller sikten för föraren som kör avverknings-
maskinen negativt.
24
HöggallringBara de största och förväxande träden tas bort. Enstaka vargtyper kan
på lämpliga platser lämnas som framtida naturvärdesträd. Kvaliteten
på det kvarlämnade beståndet blir då hög, samtidigt som volymen per
kvarlämnad stam är låg och omloppstiden för att få timmer av grövre
dimensioner förlängs. Däremot ökar risken för skador något, främst i
form av snöbrott.
LåggallringFrämst klena träd tas bort, medan grova lämnas. Kvar blir då ett
bestånd av grövre träd. Låggallring är den direkta motsatsen till hög-
gallring och ger ett lägre ekonomiskt utbyte vid gallringstillfället än
höggallring. Låggallring är normalt den enda möjliga gallringsformen i
överslutna bestånd, där gallringen är eftersatt.
Martinsonsgallring (kvalitetsgallring)Denna metod gynnar huvudstammarna i beståndet, det vill säga de
bästa träden utifrån ett produktion- och kvalitetsperspektiv, det vill
säga att de bästa träden utifrån ett produktions- och kvalitetsperspek-
tiv sparas. Dessa träd är de rakaste och mest finkvistiga träden, som
står stabilt och är fria från defekter. De har inte heller en alltför upp-
hissad trädkrona. Vid en kvalitetsgallring tas alltså klena träd tas bort
i första hand, men avvägning görs så klart också för att få stammar
jämnt spridda över arealen som gallras.
Gallring av contortatall Contortatall gallras som svensk tall, men tidigare då den är mer käns-
lig för snö- och vindskador. En förstagallring i ett contortatallbestånd
ska därför utföras redan vid 11–13 meters övre höjd, för att minska
risken för framtida skador. Andragallring görs vid 15–17 meters höjd,
det vill säga något tidigare än för tall och gran på samma ståndort.
Gallring av lövträd och lövträd över granFör att få en fullgod diameterutveckling och stabila träd bör lövbestånd
med exempelvis björk och asp gallras relativt hårt. Om man bestämt
att beståndet även i fortsättningen ska domineras av lövträd gallras
barrträd av gagnvirkesdimensioner ut och björk lämnas enligt gall-
ringsmallen. Ofta finns det gott om självföryngrade granplantor eller
unga granar i björkbestånden. Genom att gallra fram en björkskärm
kan man gynna granarnas utveckling. Innan de i alltför hög grad
börjar skadas av björkarna, till exempel genom att de piskas, glesas
björkskärmen ut eller avvecklas.
Lämna lövrikkantzon mot vatten
StickvägOavsett maskintyp 20–22 m
Enkelt slingerstråkMellanmaskin >30 m,liten maskin 26 m
Uppsamlingsväg
Dubbla slingerstråkLiten maskin >30 m
26
STICKVÄGAR
Det är viktigt att inte en för stor del av totala gallringsuttaget i bestån-
det sker i stickvägarna, dvs de vägar som tas upp för skogsmaski-
nernas framkomst. Stickvägsarealen bör ej överstiga 22 % och stick-
vägsbredden ska därför vara max fyra meter. Stickvägarna anläggs så
att kranens maximala räckvidd utnyttjas, och avståndet mellan stick-
vägarna kan vid goda terrängförhållanden ökas genom att skördaren
kör så kallade slingervägar mellan stickvägarna. Skördaren slingrar då
mellan huvudstammarna och tar vara på befintliga luckor i beståndet.
Slingervägarna kan göras smalare än stickvägarna. För en mellanstor
skördare är avståndet mellan stickvägarna cirka 30 meter.
HÅLLBARHET OCH KVALITET
Vi på Martinsons strävar efter att sköta skogen på det mest hållbara
sätt som finns. Vid gallring innebär detta en skonsam drivning, där vi
spenderar tid på planering innan trakten påbörjas. Med tid utanför
maskinen minimeras också risken för extraarbete i och med oanade
hinder samt högre effektivitet. Vi kan bara nå en hög virkesproduktion
av god kvalitet om gallringen utförs med ett minimum av skador på
marken och de kvarvarande träden. Vår ambition är att helt undvika
skador på kvarstående träd, men andelen skador på kvarstående
träd får inte överstiga 3 %. Skada på kvarstående träd räknas som
15 cm2, motsvarande storleken av en tändsticksask. Ett spår anses
vara en körskada om det är djupare än 20 centimeter på en sträcka
längre än 20 meter i en stickväg. På svagare marker ska huvuddelen
av uttransporten fokuseras i höglägen/där marken har högst bärighet
och stickvägarna förstärks med ris och toppar vid behov. På marker
där skyddszon behövs men saknas ska åtgärder vidtas för att så snart
som möjligt kunna skapa en funktionell skyddszon, vars bredd anpas-
sas efter skyddsobjektet i fråga och de förutsättningar som gäller på
platsen.
Vid gallring ska alla naturvärdesträd lämnas, samtidigt som lövträd
värnas så att de utgör minst 10 % av stamantalet fram tills den sista
gallringen genomförs. Fram till föryngringsavverkning ska minst 20
lövträd per hektar finnas. Från och med en andra gallring skapas grov
död ved i form av tre högstubbar, stockar, liggande- eller ringbarkade
träd per hektar. Detta görs för att gynna den biologiska mångfalden.
Kulturstubbar (1,3 m höga) ska skapas för att markera forn- och
kulturlämningar om inte detta framgår tydligt på annat sätt, samtidigt
som framkomligheten på väl nyttjade stigar och leder ska bevaras.
FOTO
TH
OM
AS
AD
OLF
SEN
, SK
OG
EN B
ILD
27
28
Kl-trä &limträ tillhållbara byggnader
29
Föryngringsavverkning
Med begreppet föryngringsavverkning menas att den långsamtväxande äldre skogen avverkas, så att marken kan föryngras med en ny generation träd. En avverkning är positiv för såväl dig som för klimatet. Den innebär ett positivt ekonomiskt netto, men ger också plats för nya förädlade plantor som kommer att binda långt mycket mer koldioxid än vad de äldre träden tidigare gjorde! Att avverka för att sedan återföryngra med nytt plant material är också en global angelägenhet. De nya träden växer upp snabbare och med bättre kvalitet, vilket ger oss möjligheten att tillverka mer saker av denna hållbara råvara. På så sätt tar vi ett steg mot ett minskat fossilberoende. Genom att bygga hållbara och moderna träbygg nader binds dessutom kolet in för en lång tid framöver, och på så vis hjälper vi klimatet i rätt riktning.
29
30
NÄR SKA MAN AVVERKA?
Det är viktigt att föryngringsavverkningen utförs när skogen har rätt
ålder så att markens produktionsförmåga nyttjas på ett effektivt sätt.
Samtidigt som produktionstiden kortas ned minskar också risken för
skador. Resultatet av en bra och effektiv skogsskötsel syns vid en
föryngringsavverkning genom att träden är grova och raka, där stora
delar av trädstammen kan klassas som timmer.
Vad säger lagen?Om en föryngringsavverkning omfattar ett större område än 0,5 hektar,
vilket ofta är fallet, är åtgärden anmälningspliktig och ska därmed
anmälas till Skogsvårdsstyrelsen. Skogsvårdsstyrelsen har en hand-
läggningstid på sex veckor och under denna period får avverkningen
inte påbörjas. Lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning varierar
beroende på hur bördig marken är och finns anvisad i gällande Skogs-
vårdslagstiftning.
Vad säger ekonomen?För att maximera din ekonomiska avkastning ska du som markägare
eftersträva att avverka din skog när den löpande tillväxten i beståndet
har passerat toppen och börjar klinga av.
Vad säger Martinsons? Precis som med alla skogliga åtgärder är det viktigt att avverkning
utförs vid rätt tidpunkt för få minsta möjliga risk för skador. När vi på
Martinsons bedömer vilken tid på året en föryngringsavverkning kan
utföras utgår vi därför från drivningsförhållanden och tillgängligheten
för både mark och miljö, så att åtgärden kan genomföras på ett håll-
bart sätt. Drivningsförhållanden såsom grundförhållanden, exempelvis
bärighet, ytstruktur (till exempel blockighet) och lutning är svåra att
påverka medan ökad tillgänglighet kan uppnås genom en välplacerad
och stadig skogsbilväg. Inför en föryngringsavverkning ska underväxt-
röjning utföras för att ta bort underväxt som konkurrerar med och
därmed ger sämre förutsättningar för plantorna i en kommande
föryngring. Dessutom ska det genomföras om underväxten påverkar
fällkapet eller sikten för föraren som kör avverkningsmaskinen.
Vi på Martinsons strävar också efter att utföra föryngringsavverknings-
uppdrag åt flera markägare med angränsande fastigheter samtidigt,
om den möjligheten finns. På så vis kan markägarna dela på vissa
kostnader kopplade till avverkningen, till exempel flyttkostnaden för
skogsmaskinerna och eventuella snöröjningskostnader. Att genomföra
avverkningar samtidigt minskar också risken för att angränsande äldre
skog drabbas av stormfällning eller torkskador med insektsangrepp
som kan ske till följd av plötslig exponering.
31
Trädslag vid skogsodling
Täthet vid föryngringsavverkning
Medelstam vid föryngringsavverkning
Föryngringsavverkning vid ålder
Tall
600-800 barr/ha
0,2-m3fub
85–105 år
Gran
600-800 barr/ha
0,4-m3fub
45–70 år
MAGER MARK BÖRDIG MARK
Ligger du nära dessa värden när skogen avverkas kan du känna
dig trygg med att markens produktions förmåga har nyttjats väl.
Tall/Gran
600-800 barr/ha
0,3-m3fub
70–85 år
MEDELGOD MARKVÄGVAL EFFEKTIVSKOGSSKÖTSEL
32
Hållbarhet och kvalitet När vi utför en avverkning strävar vi efter att utföra tjänsten på ett
hållbart sätt, såväl ekologiskt som socialt och kulturellt. Vi gör detta
genom att ta hänsyn till natur, fornlämningar, rekreation, friluftsliv
och rennäring i nära samarbete med lokala PEFC™-certifierade
entreprenörer. Vid föryngringsavverkning anpassas körningen utifrån
förutsättningarna för en effektiv och skonsam drivning. I praktiken
innebär det att huvuddelen av uttransporten fokuseras där marken
bär maskinerna bäst. Skotarföraren planerar hela tiden arbetet så att
hen har mindre last där bärigheten är sämre och lastar fullt där bärig-
heten är god. Ibland förstärks körvägen där skotaren kör ofta, så att
risken för markskador minskar. Förstärkningen sker med hjälp av ris
och toppar. Ris kan även flyttas från mer bäriga delar av området till
där det verkligen behövs, till exempel i området närmast avlägget där
man mer frekvent kör med fullt lastad skotare än någon annanstans
på avverkningen.
Vi på Martinsons strävar efter att sköta skogen på det mest hållbara
sätt som finns. Vid föryngringsavverkning innebär det att alla naturvär-
desträd ska lämnas, samtidigt som lövträd värnas i hänsynsområden
och i närhet till vattendrag. Asp, sälg och äldre barrträd med exempel-
vis grov bark, grova kvistar och platta kronor kan i Västerbotten räknas
som ett träd med högt naturvärde, då dessa har många arter knutna
till sig. Genom att spara dessa kan vi gynna och bevara den biologiska
mångfalden. Saknas naturvärdesträd i området lämnas tio stycken
utvecklingsträd per hektar. Dessa ska vara träd som har potential att
växa sig äldre och bli ett naturvärdesträd i framtiden.
Grov död ved skapas aktivt i form av tre stycken högstubbar/ stockar/
liggande träd per hektar, också detta för att gynna den biologiska
mångfalden. Även kulturstubbar ska skapas för att markera forn- och
kulturlämningar, om inte detta framgår tydligt på annat sätt. Dessa ska
vara 1,3 m höga och inom området för lämningen får ingen körning
med maskinen göras, men om det är möjligt så ska alla träd och allt
ris plockas ur lämningen. Detsamma gäller även väl nyttjade stigar och
leder som också de ska bevaras och inte risas ned!
Ris och kvistar föratt skydda körvägen
34
35
Markberedning
Markberedning med efterföljande plantering eller sådd är en viktig del i skogsbrukets livscykel, och ska följa såväl lagen som allmän hänsyn. Åtgärden syftar till att ge optimala förhållanden för nästa generation skog.
35
36
37
VARFÖR MARKBEREDER VI?
Fördelarna med markberedning är många. Markberedningen vänder
upp en slags omvänd plogtilta av humustäcket och täcker tiltan med
mineraljord. Det ger perfekta förutsättningar för en ny planta. Plante-
ringspunkterna kommer upp en bit ovanför markytan, vilket ger plan-
tan ett mikroklimat som lättare värms upp av solen. Värmen gynnar
plantans tillväxt och minskar risken för frostskador. Från förmultningen
av humustäcket under tiltan tillförs näring till plantan unders dess
första kritiska år. De kommande plantorna får en säkrare vattenförsörj-
ning, vilket minskar risken för torka eller att plantan står för fuktigt.
Samtidigt blir konkurrensen från övrig hyggesvegetation, som
exempel vis gräs och örter, avsevärt mindre vilket ger plantorna bättre
förutsättningar att etablera sig. Med markberedning kommer också
minskad risk för insektsangrepp från snytbagge, eftersom snytbaggar
ogillar den öppna mineraljord som markberedningen skapar. En
annan viktig faktor är att det är lättare att plantera ett markberett
hygge, eftersom det finns tydliga spår att följa för plantören.
NÄR MARKBEREDER VI?
Normalt ligger ett avverkat område i så kallad hyggesvila under en
sommar, för att grenar och trädrester från avverkningen ska påbörja
sin nedbrytning och förmultna och skapa näring till nästa generation
träd. Därefter genomförs markberedningen någon gång under bar-
marksperioden maj–november.
38
Olika typer av markberedningDet finns flera olika typer av markberedningsmetoder, och valet av
metod anpassas efter de lokala förutsättningarna. Den vanligaste
metoden är dock harvning, som innebär att föryngringsytan harvas
med en stor tallriksharv som dras av en skogsmaskin. En annan mark-
beredningsmetod som förekommer är högläggning, vilket innebär att
föryngringsytan i stället högläggs. Det görs antingen med ett särskilt
högläggningsaggregat som dras med en skogsmaskin eller med gräv-
maskin, som med sin skopa gräver fram högar av mineraljord som blir
hem för en ny planta. När en markberedning är genomförd bör det
finnas cirka 2 200 planteringspunkter per hektar, beroende på
markens egenskaper.
Hållbarhet och kvalitetVi lämnar alltid en markberedningsfri zon nära vattenmiljöer och an-
vänder så få överfarter som möjligt vid stigar och vattendrag. Vi plane-
rar så få överfarter som möjligt, och använder med fördel gamla över-
farter från föryngringsavverkningen. Om sådana inte finns så lägger vi
överfarten högt upp i terrängen där marken oftast är mest stabil. Vi på
Martinsons samråder så klart också med länsstyrelsen om markbered-
ning ska ske i närheten av en fornlämning. För övriga kulturhistoriskt
värdefulla lämningar samråder vi med Skogsstyrelsen. Vi planerar all
hänsyn väl i fält så att informationen når hela vägen till maskinföraren,
som utför jobbet.
Brandrisk Brandrisk måste beaktas när markberedning utförs torra perioder
och markberedningsaggregaten kan skapa gnistbildning mot stenar i
marken. Vi på Martinsons ser allvarligt på brandrisken och följer alltid
SMHI:s rekommendationer. Är brandrisken förhöjd tar vi också till åt-
gärder, exempelvis görs kortare körstråk så att föraren hinner upp fatta
eventuell rökbildning som kan uppstå när markberedarens aggregat
slås mot stenar. Ännu en åtgärd är obligatorisk daglig översyn av den
brandbekämpningsutrustning som ska finnas på plats. När brand-
risken befinner sig mellan fyra och fem på den fem-gradiga skalan
genomför vi särskilda dokumenterade samråd med våra entreprenörer
innan markberedning kan genomföras.
Kulturstubbar somskydd för fornlämning.
40
41
Återbeskogning
I Sverige har vi lagar som säger att du måste återbeskoga bestånd där en föryngringsavverkning genomförts. Förutom lagkrav finns såklart andra goda skäl att återbeskoga, eftersom det görs för att säkra den framtida skogsproduktionen i bestånden. Genom att återbeskoga med förädlade plantor och frön ser du också till att höja den framtida tillväxten och därmed öka den ekonomiska avkastningen från ditt skogsbruk. Samtidigt bidrar du också till ökad koldioxidinbindning.
41
42
Valet av trädslag vid återbeskogningen anpassas efter ståndorten och
kan variera på ett och samma hygge beroende på förutsättningarna.
Den generella riktlinjen är att välja tall på torra jordar och gran på
bördigare, friska och fuktigare marker.
PlanteringDet finns olika metoder att använda när man ska återbeskoga och
med dessa kommer olika fördelar. Den allra vanligaste metoden är
plantering, vilket också är den metod som är vanligast hos oss på
Martinsons.
Varför planterar vi?Plantering är den säkraste metoden för återbeskogning och ger
föryngringen ett försprång gentemot annan vegetation som kommer
upp efter en avverkning. En annan fördel är att en plantering, i jämfö-
relse med sådd och naturlig föryngring, är mindre känslig för vädrets
variationer. Vid plantering är i regel en omvänd torva efter markbered-
ning den optimala planteringspunkten för en planta, men på torrare
marker kan plantering av plantan i eller nära ett harvspår som uppstått
vara att föredra.
Martinsons använder sig av det bästa förädlade plantmaterialet som
finns på den kommersiella marknaden. Det ger en så kallad tillväxt-
vinst på tallplantor motsvarande 13–14 %, och motsvarande 8–12,5 %
på granplantor, i jämförelse med den skog som stod innan. Det finns
rättsliga angivelser för hur många huvudplantor per hektar som ska
finnas efter en föryngring, som sätter en lägsta nivå. Tillsammans ut-
gör dessa, i kombination med de önskemål markägaren har, grunden
för hur många plantor som måste planteras. På klenare marker krävs
färre plantor än på högproduktiva marker, se tabell.
När planterar vi?Plantering kan ske hela barmarkssäsongen, förutom under den var-
maste och torraste perioden mitt i sommaren. Finjordsrika marker bör
Frisk/fuktig mark där jordtexturen är fin och risken för torka är liten. Plantera högt upp på torvan,då markvattnet går högt upp.
Torr mark där jordtexturen är grov/medelgrovoch risken för torka är hög. Plantera längrener i markberedningsspåret.
43
inte höstplanteras då de ej hinner rota sig och därmed drabbas av
uppfrysning när marken fryser. Även väldigt bördiga marker bör plan-
teras vår-försommar för att ge plantan ett försprång mot gräs och örter.
SåddSådd kan vara ett bra alternativ på större områden där marken är
mager och bör endast användas på ståndorter där markvegetationen
är av blåbärstyp, eller torrare än så. Fördelen med sådd är att det är
något billigare än plantering, och dessutom ger fler plantor per hektar.
Sådd genomförs tidigt på sommaren, ofta i maj eller juni. Vi på Martin-
sons använder oss mestadels av maskinell sådd, där ett aggregat sår
direkt bakom markberedaren.
Naturlig föryngringNaturlig föryngring innebär att träden som redan finns på området
föryngrar med sina frön. Vill man välja den här föryngringsmetoden
ska man först rådfråga sin virkesköpare, då naturlig föryngring inte
alltid är en godkänd föryngringsmetod på alla marker i Västerbotten
och innehåller stora risker avseende resultat. I de fall det är aktuellt
ska man vid en naturlig föryngring redan vid sista gallring försöka välja
ut sina fröträd, så att de kan friställas och bli stormfasta, det vill säga
växa till sig så att de inte riskerar att blåsa omkull efter föryngrings-
avverkningen. Träd som väljs ut till fröträd bör ha en god virkeskvalitet
och en lång och välutvecklad krona, så att de har goda chanser att
klara en friställning. En stor trädkrona producerar dessutom mer
kottar! Fröträden ska vara jämnt fördelade över föryngringsytan efter-
som de allra flesta frön faller inom en trädlängds avstånd. I Martinsons
område ska 50–75 fröträd per hektar ställas.
VÄGVAL EFFEKTIVSKOGSSKÖTSEL
Trädslag vid skogsodling
Plantering utförs senast år 2
Tall
1 800 barr/ha
Gran
2 200 barr/ha
MAGER MARK BÖRDIG MARK
Tall/Gran
2 000 barr/ha
MEDELGOD MARK
44
45
Ett väl utbyggt och underhållet skogsbilvägssystem med god standard underlättar åtkomligheten till skogsmarken betydligt, och ger dig bättre möjligheter till skogsvård, tillsyn och rekreation – och den dagen skogen ska avverkas och fraktas till industrin blir det avsevärt mycket enklare. Med en bra väg tillgängliggör du dessutom möjligheten till föryngringsavverkning under annan tidpunkt än perioder med tjäle. Skogsbilvägar innebär helt enkelt att du kan tillgodogöra dig alla fantastiska värden en skogsfastighet har!
Vägar
45
46
SKOGSBILVÄGAR
Vid anläggning av en ny skogsbilväg är första steget vanligtvis att un-
dersöka vilken sträckning som är lämplig och mest ekonomiskt för-
delaktig. Både med hänsyn till markägarens intressen och eventuella
kultur- eller naturvärden. Oftast är det en fördel att undersöka möjlig-
heterna att samordna en väg med närliggande markägare, då en väg
som betjänar ett större markområde också ofta är mer fördelaktig ur ett
ekonomiskt perspektiv. När vägsträckningen är bestämd tar Martinsons
kontakt med entreprenörer och myndigheter och leder sedan arbetet
genom hela kedjan, i dialog med skogsägaren och alla inblandade.
Om en väg redan finns hjälper Martinsons gärna till med att beräkna
vad en upprustning och underhåll av en befintlig skogsbilväg skulle
kosta. Att underhålla befintliga skogsbilvägar så att de upprätthåller
sin standard och funktion är oftast en mycket klok investering. Det kan
innefatta åtgärder som exempelvis byte av vägtrummor, men också
grusning, hyvling, dikesrensning, och släntröjning. Den viktigaste fak-
torn för en skogsbilvägs hållbarhet är ofta vattnets förmåga att snabbt
kunna rinna av vägen, så att det sedan kan föras bort från vägkroppen.
Om vattnet i stället blir kvar kan vägen ta skada. Skogsbilvägar som
inte leder bort vatten på ett godtagbart bör snarast åtgärdas för att inte
ta skada.
Bra vägar är bra för plånbokenVälplacerade skogsbilvägar som har bra bärighet ger en ökad åtkom-
lighet till skogsmarken under en större del av året. Under de perioder
då sämre skogsbilvägar inte är körbara leder en bra skogsväg därför
oftast till bättre ersättning för virke vid avverkning, eftersom vår indu-
stri behöver råvara året runt. Förutsättningarna för entreprenörerna
som genomför nödvändiga skogliga åtgärder förbättras också när
det är möjligt att genomföra arbetet under ljusare årstider. När det är
snöfritt minskar dessutom risken för höga stubbar och kvarglömt virke,
samtidigt som man slipper kostsam snöröjning.
Våra virkesköpare på Martinsons har kunskap och resurser för alla
typer av vägprojekt, från nyanläggning av skogsbilvägar till underhåll
av befintliga.
Martinsons klimatfokuserade utvecklingsarbete har gett träkoncernen en central roll
i byggandet av framtidens hållbara samhälle. Förutom omfattande produktion av
sågade trävaror och byggprodukter är Martinsons en av Sveriges ledande produ center
av limträ och störst i Norden inom KL-trä. Genom att ta tillvara produkternas unika
byggegenskaper har Martinsons utvecklat byggsystem för hallar, broar, flerbostadshus
och kontor som hela tiden flyttar gränserna inom modernt träbyggande. Huvudkontoret
ligger i Bygdsiljum, Västerbotten.
Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, [email protected], www.martinsons.se MA
J 20
20