Martinsons handbokför arkitekter

Stomlösning förflerbostadshus

3

4 Systemstommens möjligheter

6 Principer och kompletteringar

8 Byggkomponenterna

10 Planutbredning

12 Omhändertagande av laster

16 Installationer

17 Ljud och brand

18 Från stomme till tät byggnad

Innehåll 8

1218

4

Rationell stomprojektering Tydliga anvisningar ger smidig och

kvalitetssäker projektering.

Kostnadsbesparande gestaltning Tydliga riktlinjer säkrar kost-

nadseffektiva gestaltningar och konstruktionsprinciper i tidiga

skeden.

Rationell projektering av komplett byggnad Tydliga underlag

och exempel för projektering av installationer, påklädnad och

kompletteringar.

Helhetsansvar för lyckat projekt Genomtänkta projektmodeller

för ett väl synkroniserat samarbete hela vägen till färdig byggnad.

Fabriksprecision CNC-skurna KL-skivor med exaktkapad

precision.

Upp till åtta våningar Kundens visioner och behov avgör utform-

ningen av flerbostadshusen, som erbjuds upp till åtta våningar.

Kvalitetssäkrade tekniska lösningar Valda systemlösningar är

utvecklade och utprovade av Sveriges ledande specialister inom

KL-träbyggande.

Ljudklass B Utformad för att kompletteras med verifierade

lösningar som uppfyller ljudklass B.

Svanenmärkt KL-trä Martinsons erbjuder Svanenmärkta skivor

i KL-trä, vilket underlättar byggande med högt ställda miljökrav.

Effektivt montage Lätta, stora CNC-skurna KL-träelement och

vältrimmade montagemetoder ger ett mycket snabbt och kost-

nadseffektivt montage.

Martinsons erbjudande inom flerbostadshus baseras på en

systemuppbyggd stomme i KL-trä. Med grunden i kvalitets-

säkrade lösningar möjliggörs objektsanpassade stommar upp

till åtta våningar. Förutom exaktkapade fönster- och dörröpp-

ningar kan KL-träskivorna även levereras med färdiga håltag-

ningar och fräsningar för installationer. Stommen levereras

med eller utan montage.

Den prefabricerade stommen är resultatet av Martinsons

mångåriga utvecklingsarbete inom industriellt byggande, vilket

har resulterat i en lång rad fördelar. Det här ser vi som några

av de viktigaste:

”En systemuppbyggd stomme i KL-trä för flerbostadshus, fri att objektsanpassas.”

5

optimerad för snabbt montage

montagevåningsplan för

våningsplan

En veckaper plan

6

Den systemuppbyggda stommen för flerbostadshus baseras

på några grundläggande principer. För att ge en inblick visar

vi här några exempel på principerna för stommens samman-

sättning. De övre bilderna visar KL-trästommen som levereras

av Martinsons, medan de nedre visar den kompletterade

stommen.

Stommen är utvecklad för att ge förutsättningar att uppnå

ljud, brand och energiprestanda både enligt gällande bygg-

regler och för att möta specifika kundkrav.

Den systemuppbyggda stommenPrinciper och kompletteringar

Normalt har ytterväggar en bärande/stabiliserande funktion.

Även om det skulle förekomma ytterväggar utan bärande/

stabiliserande funktion så är rekommendationen att alla

ytterväggar utförs i KL-trä. Det skapar bra förutsättningar för

ett effektivt och likartat arbetssätt med påklädnad på utsida

av stommen.

7

KL-

träs

tom

men

Stom

me

som

kom

plet

tera

ts a

v en

trep

renö

r

YTTERVÄGG BÄRANDE INNERVÄGG LÄGENHETS-

SKILJANDE REGELVÄGG

LÄGENHETS-

SKILJANDE KL-VÄGG

8

Byggkomponenternas egenskaper och prestandaMartinsons stomlösning i KL-trä utgår från en produktion av

KL-skivor i storlekar upp till 3 x 16 m. Dessa skivor kan pro-

duceras med 16 eller 3 m långa ytskikt, dvs stående ytskikt

(normalt väggblock) eller liggande ytskikt (normalt för bjälk-

lag). Tillgängliga skivtyper redovisas i Martinsons ”Handbok i

KL-trä”, se www.martinsons.se.

Skivorna tillverkas som planelement i tjocklekar från 60 till

280 mm. Bearbetning görs i CNC-maskiner som ger goda

möjligheter att effektivt och med precision skära till KL-trä-

skivorna. Hur rationell och effektiv en stomme blir avgörs

till stor del i ett tidigt gestaltningsskede. En kostnadseffektiv

stomme erhålls bland annat genom att huset kan byggas

upp av relativt få och stora skivor. Vägglängder upp till 12 m

hanteras relativt enkelt. Utifrån produktionsformatet undviks

våningshöjder som ger väggskivor högre än 3 m.

I annat fall blir vägglängden bara 3 m och styckehantering-

en ökar avsevärt, både i fabrik och under montage. Väggar

byggs uteslutande upp med ytskikten i bärriktningen, det

vill säga vertikalt. Även för bjälklag orienteras ytskikten i

bärriktningen.

Kjell.Varierandelängd

Varierande bredd

Varierandetjocklek

Tvärgående skikt

Längsgående skikt

9

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER AVSEENDE MÅTT OCH DIMENSIONER.

BYGGDELAR

FÄRDIG KONSTRUKTION

SPÄNNVIDD

MÅTT

MÅTT

MÅTT

VägghöjdRekommenderat, max

Möjligt alternativ

Vägglängd hela skivorMax

Rekommenderat

Vanliga tjocklekar KL skivaYtterväggar

Bärande innerväggar

(inom samma lägenhet)

Lägenhetsskiljande innerväggar

Bjälklagsskivor

3 m

> 3 m

16 m

12 m

120–140 mm

140–170 mm

120–140 mm

130–280 mm

Vanliga tjocklekarBjälklag med lätt övergolv

Lägenhetsskiljande KL-trävägg

Lägenhetsskiljande regelvägg

Max spännvidd, enkelt spann

Max spännvidd, kontinuerligt

över stöd

400–500 mm

250–380 mm

264–344 mm

6,0 m

6,0 m

KOMMENTAR

Innebär stående skivor = längd 3 m

P g a hantering och transport

Beroende på spännvidd och ljudkrav

Beroende på brand och ljudkrav

Beroende på brand och ljudkrav

6,9 m möjligt

6,9 m möjligt

KOMMENTAR

KOMMENTAR

10

Martinsons systemuppbyggda stomme har inga givna begräns-

ningar i planutbredning. I första hand gäller att liknande

planlösning eftersträvas för hela husets höjd. I andra hand bör

man eftersträva att bärande väggar står på varandra mellan

våningsplanen. Att förskjuta väggar mellan våningsplanen ska

i mesta möjliga mån undvikas, då det ofta innebär relativt kom-

plicerade lösningar som höjer kostnader för projektering och

material. Små korta vinklade väggar i den bärande stommen

bör generellt undvikas av kostnadsskäl.

För installationer görs det normalt 2–3 brandklassade vertikala

schakt per lägenhet och genom alla plan som används för

förläggning av ventilation, värme och sanitetsrör.

Planutbredning

För stommens del ska de vertikala schaktens

längdutbredning riktas längs bjälklagsriktning för att

begränsa reduktionen av bjälklagets bärförmåga.

Placeringen av dessa bör tidigt samordnas mellan arkitekt

och installationsprojektör, så att de ges en optimal placering.

Målet är att minimera horisontell rörlängd av främst ventilation

och avloppsrör samt att undvika korsningar och styra intrum-

ningar till rum där de ger minst störning. En vanlig placering

av schakt är i direkt anslutning till kök och badrum. Vid

utformning av vertikala schakt eftersträvas en utbredning längs

bjälklagsriktning för att begränsa reduktionen av bjälklagets

bärförmåga.

11

B3

31

A3

32

B-5203B-5204B-5202

B-5201

B-5205

B-5206

B-5207

B-5208 B-4204

B-4203

B-4202

B-4201B-3201

B-3202

B-3203

B-3204 B-2208

B-2207

B-2206

B-2205

B-2201B-2202B-2203

B-2204B-1203

B-1202

B-1201

V-5202

V-2202

V-4201V-5208 V-2208V-3202V-3201V-4202

V-2120

V-2116

V-1201

V-1207V-1208

V-5209 V-4205 V-3205 V-2209

V-5201 V-2201

V-2203

V-2207

V-2211V-2210V-3206V-4206 V-3207V-5210 V-4207V-5211

V-3204

LS-3203

V-4204

LS-4203

V-5203

V-1205V-1204

V-1209

LS-5204

LS-5205

LS-5206 LS-2206

LS-2205

LS-2204

V-5207

V-1206

3-K-25.6-004

4-K-25.6-001

6-K-25.6-001

1-K-25.6-002

1-K-25.6-010

8-K-25.6-010

6-K-25.6-010 1-K-25.2-001

3730

1222

5

25

4059

1222

5

3730

1222

5

8890

2015

4059

5025 10970 16915 22305

5025109701691522305

6350 14095

7141 12202 14852

714114852

8043 13950804313950

25 25

4059

8890

1222

5

9334

9334

1-K-25.6-004

4-K-25.6-004

1-K-25.6-0044-K-25.6-001

4-K-25.6-003 4-K-25.6-003

3-K-25.6-011

2-K-25.6-011

1-K-25.6-005

1-K-25.6-005 1-K-25.6-005

1-K-25.6-005

3-K-25.6-004 3-K-25.6-004

2-K-25.6-0032-K-25.6-003

2-K-25.6-0032-K-25.6-0032-K-25.6-003

3-K-25.6-005 4-K-25.6-005

5-K-25.6-005

3-K-25.6-007

6-K-25.6-010

6-K-25.6-010

4-K-25.6-011

5-K-25.6-010

3-K-25.6-004

3-K-25.6-002

www.martinsons.se

UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE

DATUM ANSVARIG

SKALA NUMMER BET

A1A3

C:\U

sers

\MLL

\Doc

umen

t s\V

äste

rås

Sta d

skajen

234

_ML L

.rvt

2017-0

5 -22

17:52

:28

Kv Bäckahästen och Ägir

NYBYGGNAD AV BOSTÄDER

BYGGHANDLING

VÄSTERÅS STADSKAJ

2017-05-22

K-20.1-002

VÄGGAR PLAN 2 OCH BÖP 2PLANER

16U31433 MLL

U. LINDGREN

1:1001:50

Skåre ByggkonstruktionMARTINSONSKVE Konsult ABVVS PLAN ABELEKTROTEKNISKA BYRÅN AB

KLARA arkitektertel. 0706 - 671822tel. 0914-20856tel. 054 - 102045tel. 054 - 156545tel. 010 - 7886000

tel. 054 - 190330KKVWE

A

MLL0

SKALA

1 2 5METER

1:50

LÄGENHETSSKILJANDE VÄGGELEMENT FÄSTS INENLIGT DETALJ 4 PÅ RITNING K-25.6-003.

YTTERVÄGGSELEMENT ENLIGT DETALJ 3 PÅRINING K-25.6-004

TVÄRVÄGGAR KL160 OCH KL200 FÄSTS INENLIGT DETALJ 1 PÅ RITNING K-25.6-004

ELEMENTSKARVAR HALVT I HALVTSAMMANFOGAS ENLIGT DETALJ 3 PÅ RITNINGK-25.6-002.

DETALJER I SEKTION:K-25.6-001 - 007

DETALJER I PLAN:K-25.6-010 - 011

SPIKPLÅTAR:K-26.6-006

SYMMETRILINJE I HUSETS MITT, GENERELLTRITAS DETALJHÄNVISNINGAR BARA PÅENA SIDAN DENNA SYMMETRILINJE.

BJÄLKLAGSFOGAR SKALL DREVAS OCH TEJPASGÄLLER DOCK EJ HALVT-I HALVT-SKARVAR.VERTIKALA FOGAS TEJPAS OCH/ELLER DREVASGÄLLER DOCK EJ HALVT-I-HALVT-SKARVAR.SE DETALJ 2 OCH 4 PÅ RITNING K-25.6-003,OCH DETALJ 1 OCH 6 PÅ RITNING K-25.6-010,SAMT ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER K-20.0-001.

DÄR LJUDDÄMPADE ROTHOBLAAS-BESLAGFÖREKOMMER (BL.A. DETALJ 2 RITNING K-25.6-001) MONTERAS ALLTID MINST 2 BESLAG PERELEMENT.

BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

Schakt

12

Systemstommen är en bärande stomme där laster från vind,

snö och nyttiglast förs till grund via vägg och bjälklagsskivor.

Stabiliseringen mot horisontella laster tas om hand genom

skivverkan i KL-träskivor, väggar och bjälklag, och i förekom-

mande fall skivbeklädnad på regelväggar i bärande stommen.

Förutsättningar för att på ett effektivt sätt klara av stabilise-

ringen gynnas av symmetri i planlösningen, långa samman-

hängande väggdelar utan större öppningar. Påkänningen på

väggar ökar längre ner i byggnaden varför dessa kriterier är än

viktigare på husets nedre delar.

Omhändertagandeav laster i stommen

Exempel på stomplan med stabiliserande väggar. Symmetrisk och bra

planlösning för vind mot långsida. Mindre bra för vind mot kortsida där vägg

vid linje A3 har låg styvhet med de stora fönsteröppningarna och hög styvhet

mot linje B3 där det är två väggar med små fönsteröppningar i yttervägg.

A3

B3

13

Exempel på stomplan med stabiliserande väggar. Planlösning med bra symmetri oberoende

av vindriktning. Bra längd på stabiliserande

väggar och relativt små fönsteröppningar.

LS-vägg

Bärande yttervägg

Bärande innervägg

Bjälklag

Bjälklag TH

14

15

Här presenteras några enkla figurer som ger indikation på fönster-öppningars inverkan på väggarnas stabiliserande kapacitet. Stora fönste r -

öppningar som ger lite kvar varande material ovan och under öppningar

reducerar relativt mycket kapaciteten på skivan. Samtidigt är en skiva utan

hål mycket styv och svår att nyttja maximalt då det i stället blir infästning av

skiva mot till exempel bjälk som blir det som styr maxkapaciteten.

VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19

VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5

VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Vägg 3: Vägg med två stora öppningarLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter

Fmaxvägg3=Fmaxvägg1*0,14

VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19

VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5

VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Vägg 1: Hel vägg utan hålLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter

Fmaxvägg1=1

VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19

VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5

VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Vägg 2: Vägg med två fönsterLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter

Fmaxvägg2=Fmaxvägg1*0,19

VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19

VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5

VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Vägg 4: Vägg med centrerat litet fönsterLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter

Fmaxvägg4=Fmaxvägg1*0,57

VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19

VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5

VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m

Vägg 5: Vägg med stor öppningLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter

Fmaxvägg5=Fmaxvägg1*0,5

16

Vertikalt schakt

Avloppsrör i övergolvAvvibrerat från KL-träbjälklag

InstallationerHär nedan redovisas en sammanfattning av de installationsanvis-

ningar* som Martinsons utformat som stöd och vägledning för hur

dragning av installationsrör i den kompletterade KL-trästommen

lämpligen kan utformas. Lösningarna förutsätter att beställaren

väljer den av Martinsons rekommenderade övergolvlösning som

redovisas under rubriken ”Ljud och brand”. En nära samverkan

mellan arkitekt, installationsprojektör, brandskyddsprojektör och

stomleverantör har ofta stor betydelse för såväl en rationell bygg-

process som för ett kvalitetssäkrat slutresultat.

Ventilationskanaler Ventilationsrör förläggs vertikalt i schakt som har krav

på brandklassning EI60. Horisontellt kan ventilationsrör

förläggas på undersida av bjälklaget (1) och döljas genom

intrumning i takvinkeln, alternativt ventilationsrör i över-

golv (2). I vissa fall ligger vertikala schaktet i intilliggande

trapphus eller lägenhet (3). Ett annat alternativ (4) är att

placera tilluftsrör i övergolv som mynnar med tilluftsdon i

golv/golvvinkel för den aktuella lägenheten.

ElinstallationerElinstallationer bör framför allt förläggas

i övergolvet, medan vertikal dragning av

elledningar görs i regelväggar. När el-

installationer placeras i själva KL-träväggen

görs detta främst i uppfrästa spår för rör

och dosor, som sedan döljs av gipsskivor.

Fräsning av spår kan normalt göras i stor

utsträckning på fabrik, men kan relativt

enkelt också göras på byggplats.

SprinklersSprinklersystem och boendesprinklersystem förläggs lämpligen i tak.

Huvudledningar till sprinkler förläggs i vertikala schakt och fördelas därifrån

ut till rum i lägenheter. Systemets munstycken sätts vanligtvis i taket, men

kan även monteras på vägg.

1

2

4

3

AvloppsledningarHorisontell dragning av avloppsrör görs bäst i övergolvet på bjälklagets

ovansida. Rören ska ur ljudprestandasynpunkt vara fri från alternativt

monteras avvibrerat från bjälklagsskivan.

Vertikalt schakt

Intrummat ventilationsrör i takvinkel

Vertikalt schakt

Ventilationsrör i övergolvAvvibrerat från övergolvet

Tilluftsdon i golv Ventilationsrör i övergolv

avvibrerat från KL-trä bjälklag

Vertikalt schakt

Eldosor i KL-skiva

Ventilationsrör genom lgh-skiljande KL-vägg

*Anvisningarna i sin helhet tillhandahålles installationsprojektörer i aktuella projekt.

17

Den bärande stommen är utformad för att kunna

uppnå ljudklass B, förutsatt att påklädnader,

kompletteringar och installationer på byggplats

projekterats och utförts korrekt. För uppfyllande av

krav avseende ljud finns det avvibreringslister

mellan våningar, delningar i bjälklag mellan

lägenheterna, avisolerat övergolv och avvibrerade

förband.

Flerbostadshus på 5–8 våningar klassas normalt

som Br1-byggnader och hamnar ofta i brand-

teknisk klass EI60, samt R90 på vertikalt bärverk

respektive R60 på bjälklag. KL-träskivorna i sig har

god förmåga att klara krav på bärande och avskil-

jande funktion, men för att uppfylla ovan nämnda

krav samt kraven på ytskiktsklass i flervåningshus

så förses de ofta med gipsskivor.

Ljud och brandLjudklass B

GA 13/GF 15 mm gips

Fixerad stenull närmast vägg

Ljudbeslag

Parkett 14 mm2 golvgips 13 mm22 mm spånskiva

Stenull

GA 13/GF 15 mm gips

GA 13/GF 15 mm gips

Ljudlist

Granabövergolv7000N25

Min

16

0 m

m f

ör s

tegl

jud

Min

20

0 m

m f

ör lu

ftlju

d

Min

48

0 m

m v

id K

L-bj

lk=1

60

mm

Min

50

0 v

id K

L-bj

lk=2

00

mm

Ljudklass BBR

GA 13/GF 15 mm gips

Fixerad stenull närmast vägg

Ljudbeslag

Parkett 14 mm2 golvgips 13 mm22 mm spånskiva

Stenull

Granabövergolv7000N25

Min

15

0 m

m

Min

40

0 m

m

GA 13/GF 15 mm gips

GA 13/GF 15 mm gips

Ljudlist

18

I Martinsons leverans ingår den avskalade stommen i KL-trä, som sedan

kompletteras på byggarbetsplatsen av ansvarig entreprenör. Det betyder att

till exempel insatser som konstruktion, leverans och montage av påklädnad

och kompletteringar som till exempel skivmaterial på insida av KL-träskivor,

övergolv, ej bärande innerväggar och installationer ligger utanför Martinsons

åtagande. För att underlätta i det tidiga planeringsstadiet ger vi här en inblick

i det material och arbete som är relaterat till påklädnader och kompletteringar

av stommen i KL-trä.

Från stomme till tät byggnad

Lägenhetsskiljande väggar Lägenhetsskiljande väggar som är bäran-

de ingår i Martinsons leverans och utformas av KL-träskivor, alternativt

som regelkonstruktion med del av skivbeklädnad.

Övergolv Utförs ofta uppstolpat och medger gott utrymme för instal-

lationer. Övergolvet fylls med mineralull och förses med en golvspån-

skiva samt en eller två gipsskivor.

Innerväggar Reglas upp efter montage av övergolv samt förses med

enkelsidiga skivor, medan andra sidans skivor monteras efter att

installationer dragits.

Isolering Vanligtvis används mineralull som värmeisolering i ytter-

väggen. Tätning på utsida av värmeisolering säkerställs bäst med

vindduk, skivmaterial eller skivisolering. Diffusionsöppen duk som ger

lufttäthet rekommenderas.

Fasadbeklädnad Som fasadmaterial för en KL-trästomme används

traditionella material som exempelvis träpanel, cementbaserade

skivor eller puts och materialvalet avgörs utifrån beställarens önske-

mål om funktion och estetik.

Trappor Trappor ingår inte i Martinsons leverans. Däremot är fakta om

entreprenörens val av trappor viktig indata för konstruktion av stom-

men. Uppgifter som erfordras är trappornas egenvikter och placering

av de infästningspunkter som överför laster till stommen. Montage av

trappor är en viktig samordnings- och planeringsfråga i tidigt skede.

Trappor lyfts vanligtvis in under pågående stommontage.

Trapphus Utformas normalt med väggar i KL-trä som en del i Martin-

sons stomleverans och kompletteras på byggplats med skivbekläd-

nad. Som golv används normalt samma övergolv som i lägenheterna,

lämpligen ett uppstolpat lätt övergolv.

Hisschakt Utformas normalt med väggar i KL-trä och kompletteras på

byggplats med skivbeklädnad på insida för att klara brandkraven om

ytskiktsklass.

Balkonger Balkongplattor i KL-trä kan ingå i Martinsons leverans,

om det görs en speciell överenskommelse. Slitskikt och räcke är

kompletteringar som ligger i entreprenörens åtagande och utförs på

byggplats.

Takuppbyggnad Stommen avslutas vanligen med KL-träskivor som

ger ett plant underlag som yttertak kan byggas upp ifrån, antingen

uppstolpat eller med takstolar. Precis som för ytterväggar placeras här

först en diffusionsöppen duk och sedan värmeisolering.

19

ATT FUKTSÄKRA DEN FÄRDIGA BYGGNADEN

Martinsons stomlösning är utvecklad för snabbt montage, vilket i

sig bidrar till minskad utsatthet för ogynnsamma väderförhållanden.

De tekniska lösningarna är utformade för att undvika risk för mer

långvarig utsatthet för fukt. Därutöver påverkas behovet av uttorkning

av vidtagna fuktskyddande åtgärder under montage. Exempel på det

är övertäckning av bjälklagsskarvar, täckning av överytor på dubbel-

väggar och luftning mellan betonggrund och första våningens väggar.

Fuktsäkrande lösningar En viktig del i huvudentreprenörens åtagande

är att den färdiga byggnaden uppfyller föreskrivna krav på fuktkvoter.

För att bidra till goda förutsättningar är det viktigt att såväl stommens

tekniska lösningar som montagerutinerna är utformade för att undvika

onödig utsatthet för ogynnsamma väderförhållanden.

Säkerställandet av husets slutkvalitet Att KL-trä kortvarigt utsätts för

regn riskerar inte förutsättningarna för kvalitetssäkrat slutresultat. Det

som är avgörande är att det är tillräckligt uttorkat innan inklädnad.

Med rätt fuktpreventiva åtgärder under montaget förebyggs risk för

långvarig utsatthet för väta och man undviker onödig tid och kostnad

för uttorkning av den färdigmonterade stommen.

PRINCIP FÖR KL-TRÄSTOMME

MED ÖVERGOLV OCH KLIMATSKAL.

20

KAJSTADEN I VÄSTERÅS

Kajstaden är ett sjönära bostadsområde på Öster Mälarstrand

i Västerås. Martinsons systemstomme i KL-trä har använts till

ett av bostadshusen, som med sina åtta våningar är ett bra

exempel på vad systemet ger möjlighet till. Både vad gäller

rationell konstruktionsteknik och behagliga boendemiljöer.

ARKITEKT: CJ MÖLLER

ENTREPRENÖR: BYGGBOLAGET I VÄRMLAND

21

22

Familjeägda Martinsons har anor från slutet av 1920-talet och

är i dag en av Sveriges största producenter av limträ och KL-trä,

träbroar och byggsystem för flerbostadshus och byggnader i trä.

Tack vare utvecklingen av klimatneutrala konstruktioner är

koncernen en drivande aktör inom byggandet av ett hållbart

och framtidssäkert samhälle. Tillsammans med smart material-

användande och korta byggtider har det gjort att Martinsons har

stärkt positionen för trä som byggmaterial. Produkterna

baseras på det starka, senvuxna kvalitetsvirket från

Västerbottens skogar. Hållbart och genomtänkt skogsbruk

ligger till grund för företagets långsiktiga samarbete med lokala

virkesleverantörer. Martinsons anläggningar i Bygdsiljum och

Kroksjön framställer sågade och vidareförädlade produkter till

kunder i Norden, Europa, Afrika och Asien. Företaget skapar en

rad mervärden för människor i regionen, med allt ifrån

arbetstillfällen och stora framtidsinvesteringar till

gynnsamma samarbeten med lokala entreprenörer.

Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum, Västerbotten.

DEC

EMB

ER 2

018

Martinsons 937 80 BygdsiljumTel 0914-207 00 Fax 0914-207 80info@martinsons.se www.martinsons.se

Martinsons förbehåller sig rätten till ändringar.