Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn- och ungdomsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng på grundnivå

”Dumma lilla gullet, snurrig och en smula svag”

En diskursanalys av Askungen, Herkules och Trassel

“Stupid little sweetheart, dizzy and a bit weak”

A discourse analysis of Cinderella, Hercules and Tangled

Anna Jönsson

Sara Persson

Kandidatexamen 210 hp Handledare: Ange handledare

Barn och ungdomsvetenskap

2011-11-09

Examinator: Thom Axelsson

Handledare: Jonas Qvarsebo

1

2

Sammanfattning

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig

av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi

att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen,

Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även

att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att

titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram

till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir

mörkare respektive ljusare vid ont och gott. Även att förväntningarna på flickor respektive

pojkar blir annorlunda beroende på huvudkaraktärerna. För flickorna är det mest önskvärt att

de är omvårdande och ömsinta. Medan för pojkar är det styrkan och viljan att vara hjälte som

står i fokus. När det kommer till genus uttrycktes föreställningarna mest i tal eller i låtarna,

medan i etnicitet behövde vi ta mer hjälp av bilderna.

Nyckelord: Askungen, Diskursanalys, Disney, Etnicitet, Genus, Herkules, Trassel

3

4

Innehållsförteckning

Sammanfattning ......................................................................................................................... 2

1 Inledning .................................................................................................................................. 6

1.1 Syfte .................................................................................................................................. 7

1.2 Frågeställningar ................................................................................................................ 7

2 Teoretiska perspektiv .............................................................................................................. 9

2.1 Populärkultur och barnkultur ............................................................................................ 9

2.2 Identitet ........................................................................................................................... 10

2.3 Visuell kultur .................................................................................................................. 11

2.4 Etnicitet ........................................................................................................................... 12

2.5 Genus .............................................................................................................................. 14

3 Tidigare forskning ................................................................................................................. 15

3.1 Kort historik om Disneys animerade filmer ................................................................... 15

3.2 Tidig kritik mot Disney .................................................................................................. 16

3.3 Kritik mot Disney rörande etnicitet ................................................................................ 16

3.4 Kritik mot Disney rörande genus .................................................................................... 18

4 Metod .................................................................................................................................... 19

4.1 Metodval ......................................................................................................................... 19

4.2 Diskursanalys .................................................................................................................. 19

4.3 Urval ............................................................................................................................... 20

4.2.1 Askungen ................................................................................................................. 21

4.2.2 Herkules ................................................................................................................... 22

4.2.3 Trassel ...................................................................................................................... 23

5 Resultat och analys ................................................................................................................ 24

5.1 Etnicitet ........................................................................................................................... 24

5

5.1.1 Önskvärd etnicitet i Askungen ................................................................................. 24

5.1.2 Icke önskvärd etnicitet i Askungen .......................................................................... 25

5.1.3 Önskvärd etnicitet i Herkules ................................................................................... 26

5.1.4 Icke önskvärd etnicitet i Herkules ............................................................................ 27

5.1.5 Önskvärd etnicitet i Trassel ..................................................................................... 28

5.1.6 Icke önskvärd etnicitet i Trassel............................................................................... 32

5.2 Genus .............................................................................................................................. 33

5.2.1 Önskvärd genus i Askungen .................................................................................... 33

5.2.2 Icke önskvärd genus i Askungen ............................................................................. 34

5.2.3 Önskvärd genus i Herkules ...................................................................................... 36

5.2.4 Icke önskvärd genus i Herkules ............................................................................... 38

5.2.5 Önskvärd genus i Trassel ......................................................................................... 41

5.2.6 Icke önskvärd genus i Trassel .................................................................................. 43

6 Slutsats .................................................................................................................................. 45

7 Referenslista .......................................................................................................................... 48

6

1 Inledning

Idag utgör Disney en stor del av barns populärkultur. Det finns idag flera TV-kanaler som

under stora delar av dygnet sänder deras TV-serier och filmer. Detta leder till att Disney är det

tredje mest igenkända varumärket i världen (Schweizer och Schmeizer, 1998: 16), detta i sin

tur leder till att människor världen över har kännedom om deras filmer och karaktärerna i

dem. Förutom filmerna har Disney även en stor marknadsföring kring filmerna. När en film

ska lanseras kommer det ut bland annat kläder, leksaker, pussel och datorspel. Leksakerna

använder barnen i sin lek med varandra då de försöker efterlikna karaktärerna vilket leder till

att dessa karaktärer kan påverka dem i deras identitetsskapande. Eftersom filmkaraktärerna

blir en del av barnens lek leder det till att även om barnen inte har sett den aktuella filmen

finns det en kännedom om dess karaktärer hos de flesta.

I detta arbete kommer tre Disneyfilmer att analyseras för att undersöka om det finns

stereotypa föreställningar kring etnicitet och genus i dem och i så fall vilka. Vad en stereotyp

är för något brukar definieras utifrån tre olika komponenter. Dessa är:

1. En viss grupp av människor känns igen och definieras på grund av en viss egenskap.

Därmed etableras även gränser för vad det är som skiljer denna grupp från andra

grupperingar. Exempel på dessa egenskaper kan vara nationalitet, religion, etnicitet,

kön, hårfärg eller ålder.

2. Efter denna första definiering tilldelas gruppen ytterligare egenskaper som anses gälla

alla som ingår i den specifika gruppen. Dessa egenskaper är oftast personlighetsdrag,

till exempel uppfattningen om att blonda människor är dumma.

3. När vi träffar på en människa som är bärare av någon av dessa egenskaper placerar vi

dem automatiskt i en viss grupp. Vilket leder till att de även indirekt blir bärare av alla

de stereotypa egenskaperna som gäller för den specifika gruppen (Hinton, 2003: 11f).

Anledningen till att det är av intresse att undersöka om det finns stereotypa föreställningar

kring etnicitet och genus som finns i filmerna är att Disney vid flera tillfällen blivit anklagade

för att förmedla stereotyper rådande detta. Exempel på detta är att de ofta väljer att gestalta de

7

kvinnliga rollkaraktärerna i snäva könsroller där de är underordnade de manliga karaktärerna

(Giroux, 2000: 118). Att de blir kritiserade för hur de väljer att skildra etnicitet började 1945

då deras film De Tre Musketörerna kom ut (Burton-Carvajal, 1994: 132). I denna film är det

en tydlig stereotyp tolkning där lokalbefolkningen anses som de avvikande, exotiska och

därmed ses de även som mer irrationella än andra människor (Smoodin, 1994: 12).

1.1 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka vilka föreställningar filmerna i Askungen, Herkules och

Trassel förmedlar kring etnicitet och genus. Disney som företag har vid flera tillfällen blivit

anklagade för att vara rasister och förmedlar stereotypa uppfattningar kring etnicitet (Giroux,

2000: 121). Detta är anledningen till att etnicitet blev ett av valda perspektiv, det andra valda

perspektivet blev genus. Dessa perspektiv valdes för att undersöka om det finns stereotypa

könsroller i filmerna vi valt.

Nedan kommer att finnas en uppdelning av önskvärt respektive icke önskvärt inom

etnicitet och genus. Med önskvärt menas sådant som är idealet i filmerna, det vill säga det

som eftersträvas. Med icke önskvärt menas icke önskvärda föreställningar i genus eller

etnicitet.

1.2 Frågeställningar

Frågeställningarna i detta arbete kommer att vara följande:

Vilka är de önskvärda och icke önskvärda föreställningarna kring etnicitet och genus i

filmerna Askungen, Herkules och Trassel?

8

Hur använder Disney bildspråket i filmerna för att förstärka dessa föreställningar?

9

2 Teoretiska perspektiv

2.1 Populärkultur och barnkultur

Det finns ingen enhetlig definition kring vad populärkultur egentligen är. En tolkning är att

namnet syftar på att det är många människor som tycker om det (Storey, 2009: 5).

Populärkulturen brukar ofta inte beskrivas självständigt utan den beskrivs i relation till andra

former av kultur som till exempel folkkultur, den dominerande kulturen eller arbetarkultur

(a.a.: 1), men populärkulturen är ofta förknippad med massmedierna som gör att den når ut till

många människor. Det kan till exempel vara saker som TV-serier, böcker, musik (Persson,

2000: 22) men även saker som frisyrer, kläder eller livsstilar (Reimer, 1987: 7).

Ett annat sätt att beskriva vad populärkultur är för något är allt det som inte klarar att

klassificera sig till det som kallas för finkultur. Det vill säga att populärkulturen är en

underlägsen kulturform som inte anses vara tillräckligt fin att ägna sig åt. En anledning till att

den inte ses som tillräckligt fin är att den är kommersiellt skapad för de stora massorna och

inte är en unik enskild skapelse som finkulturen är (Storey, 2009: 6). Detta leder till att

populärkultur ibland även kallas för masskultur (a.a.: 8).

Det finns inte mycket forskning gjord på yngre barn och populärkultur. När det är något

som riktar sig till yngre barn brukar det istället kallas för barnkultur (Sparrman, 2002:15).

Det innebär sådan kultur som är skapad av vuxna men på något sätt är riktad till barn (a.a.:

13). Begreppet barnkultur gjorde sin debut i slutet av 60-talet. Anledningen till det var att i

akademiska kretsar började det spridas en uppfattning om att kulturen som var riktad mot barn

var tvungen att förbättras. Eftersom det ansågs finnas bättre och viktigare saker för barnen att

få reda på och det var de vuxnas uppgift att förse barnen med detta. Fram till slutet av 80-talet

talades det ofta om barnkultur som ett väldigt vitt begrepp, men det börjades förändras vid

denna tid. Anledningen till att det förändrades var att det vid denna tid i större utsträckning

producerades olika sorters medier som var mer individinriktade än tidigare som till exempel

datorspel, kabel- eller satellit-TV. På grund av att det nu fanns så mycket för barnen att välja

10

på, ansåg man att det skulle leda till att alla barn skulle finna något som de gillade. Därmed

sågs inte tanken om att det fanns ett behov att förbättra det lika central som det var tidigare

(Rönnberg, 2006: 27).

På grund av att det finns ett sådant stort utbud och valmöjligheter för barnen är detta inte

något enhetligt begrepp. Vissa saker kan tilltala flickor, medan andra tilltalar pojkar, vissa

saker tilltalar barn från en viss etnicitet eller klasstillhörighet. Därför går barnkultur att bryta

ner till oändligt många undergrupperingar. Något som skulle bli mer eller mindre ohållbart

därför brukar det inom forskningen endast talas om barnkultur (a.a.: 36f).

2.2 Identitet

När det talas om identitet syftas det oftast på att slå fast och avgränsa olika människors

tillhörighet. Av den anledningen blir det lätt en betoning på skillnader och likheter om vilka

som tillhör en viss grupp och vilka som inte gör det (Hammarén och Johansson, 2009: 9).

Identitet är källan till människors mening och erfarenheter. Identitet handlar om att man

måste fastställa sina roller, till exempel sin roll som mamma, som arbetare eller som granne.

Identiteten medför mening, medan roller i grupp fastställer funktioner. Det är lätt att säga att

identiteter är konstruerade, problemet är bara hur, av vad, av vem och för vad? (Castells,

2009: 6f)

För att skapa identitet i grupp behöver man ta hänsyn till det lokala och det globala i den

sociala gruppen (a.a.: 10f). Samtidigt som man skapar en identitet i gruppen behöver man

även en identitet utanför gruppen, detta gör man på bästa sätt genom att sätta sig i relation till

de andra. Identiteter är inte fixerade på ett bestämt sätt utan de är olika beroende på

situationen (Sparrman, 2002:14).

11

2.3 Visuell kultur

I alla världens språk finns det regler kring hur det ska talas eller skrivas via dess grammatik

och alla ord betyder något och används därför vid vissa situationer. Detta leder till att de som

behärskar ett visst språk har en någorlunda gemensam grund om hur man ska tolka och

använda det språket. Något sådant finns inte för bilder. Det behöver inte endast vara koder

eller retorik, som är gömda i bilderna och gör att man som åskådare kan tolka dem på olika

sätt, som kan lura oss. För i alla tider har människor kunnat manipulera bilder och nu för tiden

är det lättare än någonsin. Idag har i stort sett alla människor tillgång till någon form av

bildredigeringsprogram som gör att de kan manipulera bilder (Evans, 1999: 13f).

Visuell kultur är ett relativt nytt forskningsområde och är därför inte så enhetligt utan tar

sin utgångspunkt i traditionell konst- och bildvetenskap, filosofi, sociologi, filmvetenskap

eller visuell antropologi (Sparrman, 2002: 31). Genom att man har valt att ha begreppet kultur

med i namnet är det många som varit kritiska mot detta och anser att de endast är intresserade

av att hitta en politisk aspekt i bilder (Mirzoeff 2002: 6) och därigenom försöka behålla de

rådande uppfattningarna kring vad som är snygg estetik, stereotypa uppfattningar kring

etnicitet eller genus (Rogoff, 2002: 24).

En förklaring till vad visuell kultur är kan vara att det handlar om att ge en förklaring till

hur vi människor tittar på bilder och hur vi väljer att tolka bilderna, och detta är kopplat till

vilken tid och i vilken kultur som vi lever i (Sparrman, 2006: 11).

När det talas om bilder inom visuell kultur behöver det inte vara en fysisk bild. Det kan

även handla om inre bilder som de flesta människor får fram då de hör olika ord. Vilket

betyder att alla ord och bilder har en dold mening. Vad denna mening är beror på vilka

tidigare erfarenheter som människan som ska tolka bilden bär med sig (a.a.: 12f).

12

2.4 Etnicitet

Ordet etnisk kommer från det grekiska ordet ethnos som i sin tur kommer från ethnikos som

från begynnelsen betydde hednisk. Denna definition användes i engelskan från mitten på

1300-talet till mitten av 1800-talet, då det istället började gå mot en innebörd av rasmässiga

särdrag. Under andra världskriget började man i USA istället att använda ordet som en

betydelse för en artig benämning på judar, italienare, irländare och andra folkslag som ansågs

vara underlägsna de dominerande folkslagen. 1953 användes för första gången ordet etnicitet

av sociologen David Riesman men det dröjde ytterligare 19 år innan det togs upp i Oxford

English Dictionary (Hylland Eriksen, 1993: 12).

De ämnen som bidragit till att utveckla begreppet etnicitet är socialantropologi, sociologi

och kulturstudier i samband med postkoloniala sammanhang. Detta leder till att det inte finns

ett gemensamt förklaringssätt om vad etnicitet är. Utan det finns tre teoretiska skolor. Dessa

är essentialism, socialkonstruktism och postkolonial teoribildning (Wikström, 2009: 25).

Den centrala grundsynen inom essentialismen är att man anser att kulturen eller etniciteten

är något homogent som inte kan förändras eftersom den är statisk. Vilket leder till att kulturer

är tydligt åtskilda från varandra. Ett folk i etnisk mening är att ha ett kollektivt namn, dela en

gemensam myt, historia och kultur. Detta leder till att de har en speciell känsla för ett visst

geografiskt område och därför känner de solidaritet med den egna gruppen. Vilket i sin tur

leder till att de anser att det är en stor risk med möten med andra kulturer för de är kantade av

problem och konflikter (a.a.: 23).

Inom socialkonstruktionismen anser man att etnicitet är en aspekt av en relation och inte

någon egenskap som man är bärare av. För att etnicitet ska kunna existera måste det stå i

relation till något annat. Vilket leder till att en etnisk grupp uppstår när det slås fast vilka det

är som ingår i denna grupp och vilka det är som inte gör det. Av den anledningen ligger det

stor fokus på den sociala aktiviteten som gör de olika etniska grupperna synliga. En

gemensam kultur är inte något som naturligt existerar i de olika etniciteterna utan det är något

som växer fram under tiden i samband med den sociala interaktionen grupperna emellan (a.a.:

23).

13

Inom den postkoloniala teoribildningen anser man att det finns ett historiskt tillstånd, som

namnet kanske avslöjar, uppstod efter kolonialtiden och hur det gör att makten fungerar i vårt

samhälle. Av den anledningen ligger fokus inom detta synsätt på språk och handlingar, och

hur människor med hjälp av dem kan upprätthålla makt och skapa hierarkiska uppdelningar

mellan oss i västvärlden och de i östvärlden. Man anser att det finns olikheter inom grupper

och likheter mellan grupper. Vilket leder till att de inte anser att vilken kultur man tillhör är

något fast utan den är i ständig förändring (a.a.: 23).

Att prata om etnicitet är inte detsamma som att prata om ras. För när man pratar om raser

tilldelar man människor olika egenskaper utifrån utseendemässiga egenskaper som till

exempel hårfärg eller hudfärg, medan etnicitet handlar om gruppidentifikation som kan vara

baserat på att man till exempel har en gemensam kultur, språk eller traditioner. Men det är

inte så att alla grupper är på samma nivå utan etnicitet handlar om det förhållande som finns

mellan olika grupper. Dessa olika grupper kan i sin tur vara indelade i en hierarki (Hylland

Eriksen, 1993: 14f).

Eftersom etnicitet handlar om det samspel som finns mellan olika grupper och inte blir

synligt förrän i och med detta samspel måste dessa olika grupper stå i kontakt med varandra.

Detta eftersom man måste ha något att jämföra sig med, vilket en grupp inte har om den lever

totalt avskilt från andra människor. Det måste finnas minst en grupp av människor som de på

något sätt anser sig vara kulturellt annorlunda från (a.a.: 20f). När man stöter på andra grupper

med människor som man anser sig vara kulturellt annorlunda jämfört med, kommer

formeringen av den egna gruppen att stärkas. Som en förlängning av detta kommer det att

uppstå en ”vi”- och en ”dom”-kategori. Även om denna påstådda skillnad mellan dessa olika

grupper inte är så omfattande finns det en risk att det uppstår en motsättning mellan dessa

grupper. Anledningen till detta är dels att själva definitionen bygger på att ”någon” är

annorlunda jämfört med ”oss” (a.a.: 28).

14

2.5 Genus

Fram till 1980-talet användes i Sverige ordet genus endast inom språkläran för att beteckna

substantiv som han, hon, den och det. I början av 1980-talet skedde en förändring då

feministiska forskare började använda ordet genus som en översättning av det engelska ordet

gender. Detta eftersom de då var i behov av ett nytt ord eftersom begreppet könsroller, som de

hade talat om innan, började bli väldigt kritiserat (Hirdman, 2004: 10). Anledningen till att det

blev kritiserat var att det hette könsroll. Med ett sådant namn tyder det på att det är något som

är fast och man inte kan lämna (Josefson, 2005: 87). Det som nu behövdes var ett begrepp för

att kunna analysera kvinnors underordning och hur både män och kvinnor är inblandade i

skapandet av kvinnors underordning (Hirdman, 2004: 11).

I det vardagliga talet kan det ibland verka som om kön och genus är samma sak, men så är

det inte riktigt. Kön syftar på det biologiska könet som en person har, medan genus är något

som är socialt och kulturellt skapat (Fagerström & Nilson, 2008: 7). Dessa kulturella och

sociala föreställningar om vad som anses manligt respektive kvinnligt är oftast väldigt djupt

förankrat hos människor så att de uppfattas nästan som naturliga. Eftersom det är kulturellt

och socialt förankrade är det inte samma uppfattningar som gäller i hela världen. Däremot är

det ofta så att det som förknippas som manligt är mer värt och viktigare än den som anses

vara kvinnligt. Vilket leder till att ett patriarkat uppstår. Det vill säga en hierarkisk ordning

mellan könen där män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp (Josefson, 2005: 9f).

Fördelen med genus jämfört med könsrollsteorin är att den sätter relationen mellan människor

i fokus och genom detta blir maktförhållandena synliga (a.a.: 88).

15

3 Tidigare forskning

3.1 Kort historik om Disneys animerade filmer

1937 kom Disneys första animerade långfilm, Snövit och de sju dvärgarna, ut för första

gången (Wells, 1998: 24). Disney hade redan innan detta etablerat sig själva som ett företag

som ägnar sig åt animering. Något de fortsatte med under 1930- och 1940-talet, en tid som har

kallats för de gyllene åren för animerad film (a.a.: 3). Därefter blev det många år av ständig

kamp för många filmbolag vilket resulterade i att många fick stänga. En av anledningarna till

detta var att de flesta bolag gjorde filmer för biosalongerna och kring 1945 började

försäljningen av TV-apparater att öka. Vilket i sin tur ledde till att människors intresse att gå

på bio minskade (Bendazzi, 1994: 129). Under 70- och 80-talet skedde ytterligare nedgångar i

biobesökandet, men denna gång var det mer riktat mot de animerade filmerna (a.a.: 231). Mot

slutet av 80-talet förändrades detta och det blev ett uppsving för animeringen igen, bland

annat via The Simpsons. Som för första gången sändes som ett helt avsnitt på TV i december

1989 (Henry, 2007:272).

Denna svåra tid drabbade även Disney som framförallt hade det svårt under 80-talet.

Krisen var så svår att de 1984 funderade på att sluta göra animationer (Jones & Oliff, 2006:

8). Det förslaget gick aldrig igenom och de fortsatte att göra filmer och 1989 svängde det. Då

hade Den Lilla Sjöjungfrun premiär, vilket utgjorde startskottet på tiden som brukar kallas för

Disneys renässans. Under denna tid släppte de flera av sina storfilmer, till exempel Skönheten

och Odjuret, Aladdin och Lejonkungen (Napolitano, 2009). 1999 hade Tarzan premiär. Denna

film brukar ses som slutet på renässanseran, efter den gick Disney återigen in i en

lågkonjunktur på grund av att de gjorde en rad filmer som inte blev så framgångsrika (Jones

& Oliff, 2006: 197).

16

3.2 Tidig kritik mot Disney

Att Disney har gjort saker som blivit kritiserade är ingen ny företeelse Under andra

världskriget var 94 % av allt som de producerade krigsrelaterat material som skulle användas

av den amerikanska regeringen i propagandasyfte (Burton-Carvajal, 1994: 141). Dessa filmer

behandlade ämnen som nationalism, nationella intressen, internationella relationer eller hälsa

och hygien. Filmerna om hälsa och hygien användes först för att visas och därigenom sprida

kunskap om dessa frågor på landsbygden i USA. I nästa steg exporterades de till vad som

ansågs vara de orena länderna i tredje världen, framförallt Central- och Sydamerika, för att

lära dem hur de bör vara. Trots att den amerikanska regeringen hade låtit Disney göra

filmerna eftersom man trodde att ingen skulle anse att det var allvarligt eller på riktigt

eftersom det var animerat blev de väldigt kritiserade (Smoodin, 1994: 13).

3.3 Kritik mot Disney rörande etnicitet

En punkt som Disney har blivit kritiserade på är hur de väljer att skildra etnicitet. Det började

1945 då Disney släppte filmen De Tre Musketörerna (Burton-Carvajal, 1994: 132). Den blev

kritiserad för att försöka ge en förskönande bild av västvärldens kolonialism. Detta eftersom

den i stor utsträckning handlar om erövringar och förslavning av lokalbefolkningen i landet de

kom till (a.a.: 142). I filmen fanns det en tydlig skillnad och uppdelning mellan ”vi” och

”dom”. Där lokalbefolkningen fick vara representanter för ”de andra” vilket märktes genom

att de framställdes som exotiska och därmed var de även mer irrationella än andra människor

(Smoodin, 1994: 12).

Detta är inte något som försvunnit med tiden utan även mer nutida filmer har fått liknande

kritik. Några exempel på detta är Aladdin, Lejonkungen (Giroux, 2000: 122f) och originalidén

till Prinsessan och Grodan (Nordberg, 2008).

Aladdin har blivit anklagad för att innehålla antiarabiska teman. Den främsta anledningen

är att inledningssången innehåller textrader om ett land där det är ett öga för ett öga och en

17

tand för en tand som gäller. Personen som sjunger detta inser att detta är barbariskt, men det

har blivit som hemma för honom. Denna bild förstärks ytterligare av att alla personerna som

får representera araberna i filmen framställs som groteska, grymma och våldsamma.

Dessutom talar de alla med en kraftig brytning, något som ingen av de övriga karaktärerna

gör.

Även i Lejonkungen har Disney tagit till språket för att markera en skillnad. Då är det de

två hyenorna Shenzi och Banzai som skiljer sig från mängden. De talar med ett språk som

påminner om det som talas bland svarta ungdomar i de amerikanska förorterna. Scar är det

enda lejonet med mörk man vilket har kritiserats, det är ett sätt att säga att endast mörkhyade

människor är onda och inte går att lita på.

Vid vissa tillfällen har Disney lyssnat på kritiken. Till viss del gjorde de det med

inledningssången i Aladdin. För när filmen släptes på VHS världen över ändrade de på vissa

av de kritiserade meningarna i texten, men på soundtracket som gavs ut samtidigt förblev

låten densamma (Giroux, 2000: 122f).

Filmen Prinsessan och Grodan väckte väldiga proteststormar redan innan den hade

kommit ut och även här så valde Disney att lyssna på kritiken. Anledningen till att den blev så

kritiserad var att första tanken var att huvudpersonen skulle vara en svart flicka som skulle

arbeta hos en förmögen vit familj i den amerikanska södern (Nordberg, 2008). Eftersom

filmen skulle utspela sig på 1920-talet var det många som tyckte att detta förde tankarna till

slaveriet (Barnes, 2009). I första förslaget var det även tänkt att huvudkaraktären skulle ha

namnet Mandy. Något som också ändrades då det kunde associeras till Mammy som är ett

namn från slavtiden (Nordgren, 2008). Påtryckningarna kring detta blev så starka att Disney

valde att backa och göra om hela filmen. Huvudkaraktären döptes om till Tiara och för att

förhindra att samma sak skulle hända när filmen hade premiär, tog de hjälp av en grupp

människor som på olika sätt var representanter för den svarta befolkningen som fick komma

med synpunkter om filmen (Barnes, 2009).

18

3.4 Kritik mot Disney rörande genus

Redan från början har Disney haft med både manliga och kvinnliga karaktärer i sina filmer,

men det var endast de manliga karaktärerna som lanserades som stjärnor. Detta förändrades i

mitten av 1930-talet då även de kvinnliga karaktärerna fick en mer central roll, något som var

ovanligt i animerade filmer vid denna tid (Davis, 2006: 84)

Giroux (2000) anser att det största problemet med Disneys animerade filmer är att de ofta

väljer att gestalta de kvinnliga rollkaraktärerna i snäva könsroller där de är underordnade de

manliga karaktärerna (s. 118). Detta blir synligt i Disneys filmer genom att kvinnorna

framställs som söta, passiva, lidande personer som måste räddas av de manliga karaktärerna

som i sin tur framställs som modiga (Rönnberg, 1999: 14). Ett exempel som Giroux (2000) tar

upp för att belysa detta handlar om Ariel och sjöhäxan Ursula. När Ursula försöker övertala

Ariel att uppge sin röst för att bli människa, och på så sätt kunna få sin prins, berättar hon för

henne att hon inte behöver någon röst eftersom män ändå inte gillar att lyssna på kvinnor (s.

118).

De som inte behöver leva upp till rollen som den modige hjälten är papporna i filmerna.

Föräldrar över huvud taget är väldigt sällan förekommande och om det finns en pappa med i

filmen så framstår han ofta som svag eller dum (a.a.: 121). Skildringen av mammorna och

kärleken som de ger sina barn glorifieras. Undantaget som finns från detta är styvmödrarna,

som dessutom ofta är skildrade som häxor för att förstärka denna skillnad (Rönnberg, 1999:

14).

19

4 Metod

4.1 Metodval

Metoden för denna uppsats är diskursanalys. Detta eftersom målet är att analysera både

bilderna och talet, för att göra det passar diskursanalysen bra. Eftersom i en diskursanalys

väljer man själv gränserna för vad som ska analyseras och hur analysen ska utföras.

4.2 Diskursanalys

Diskursanalys betyder att problematisera innehållet i en företeelse. I stället för att fråga sig

hur någonting ser ut, frågar man hur, när och varför det blev till, och vilka dess följder blir

(Börjesson, 2003: 19).

Ett sätt att komma närmare sina frågeställningar kan vara att använda sig av cultural

studies. Det är något som måste förankras i sitt kulturella sammanhang. Utgångspunkten blir

det egna arbetet och forskarens egna reflektioner (a.a.: 18).

Enligt den foucaulinska inriktningen beskrivs diskursanalys som en betoning mellan det

sammanhållna och gemensamma i diskursen, istället för dess motsättningar. Behandlar man

motsättningar så är det relationer mellan diskurser som är i fokus. Förändringen är det

centrala, inte motsättningen. (Bergström & Boréus, 2005b: 312).

För att se diskurser ur ett annat perspektiv så innebär det att fundera över vad som sägs, hur

man säger det och hur man på något annat sätt hade kunnat säga det. Diskurser är ett sätt att

bestämma vad som är socialt accepterat som ”sant” och ”trovärdigt”. Diskurser kan även

bestämma gränserna som i ett sammanhang är ”fel” att säga.

Talordningen är också viktig att titta på när man gör en diskursanalys, det vill säga vem

som får tala. Beroende på vilken plats och i vilken miljö man är så finns det olika

talordningar. På den aktuella platsen bestäms det vem som är mest lämplig och kapabel till att

20

tala. Man kan även se detta som när en deltagare definieras som felinformerad och på ett

inkompetent sätt verkar ifrågasättande av uppgiften (Börjesson, 2003: 21).

”Sättet att tala är sammanhangsberoende, de giltiga presentationsformerna, upplägget och

tonläget är styrt av diskursens ordning” (a.a.: 22).

Det handlar om att se företeelserna ur ett annat perspektiv eller ur en annan vinkling. Det

är upp till forskaren att se hur varje situation kan tolkas. Det är en kreativ verksamhet att se

hur dramatiseringen går att tolka, det är upp till forskaren att bestämma hur denne vill

behandla sitt material. Empirin måste förstås ur ett intressant perspektiv och måste presenteras

på ett sådant sätt, man måste tänka att empirin inte kan tala för sig själv (a.a.: 22).

Forskaren måste alltså behandla sitt material, det går inte att lägga fram det så som det var

när man samlat in det. Det går att ägna sig åt kreativt forskningsarbete med alla olika

jämförelsemöjligheter som finns (a.a.: 24).

Diskursanalys har att göra med social praktik och handlar om språkanvändning. Social

praktik kan beskrivas på ett sätt som hur interagerande människor gör saker, det kan till

exempel vara att man tittar på hur en människa pratar och beter sig i en folksamling. Det kan

också vara var människor som blir tilltalade är placerade (Bergström & Boréus, 2005a: 17f).

Kritisk diskursanalys är att man intresserar sig för analyser som systematiskt undersöker

gömda relationer och samband mellan diskursiva praktiker, händelser och texter samt även

sociala och kulturella strukturer. Man pratar också om textbegrepp när man diskuterar

begreppet diskurs. Textbegrepp menar att man uttrycker hur en diskurs eller flera diskurser

blir uttryckt i text (Lund & Sandberg, 2004: 33).

4.3 Urval

Från 1989 fram till när Tarzan kom ut 1999 var det en tid i Disneys filmskapande som brukar

gå under namnet renässanseran. Vilket leder till att tiden före och efter denna tidsperiod även

kan ses som två eror. Från denna indelning har vi utgått när vi bestämde filmerna som vi

byggt vår analys på. De filmer vi har valt är Askungen (1950), Herkules (1997) och Trassel

(2010). Anledningen till att vi valde dessa filmer var att vi ville rikta in oss på filmer med

människor i huvudrollen och inte djur som det är i många av Disneys filmer.

21

Askungen ingår i tiden före renässanseran och är fortfarande en väldigt känd film, de

senaste åren har mycket av de officiella Disneysaker, som till exempel leksaker eller kläder,

som är riktade till flickor varit fokuserat på Disneys prinsessor (som oftast brukar vara

Askungen, Ariel, Belle, Jasmin, Snövit och Törnrosa) vilket är anledningen till att vi vill

lägga fokus på just Askungen.

Herkules ingår i renässanseran. Anledningen till att vi valde Herkules är att vi tyckte det

skulle vara intressant att se någon film med en manlig huvudkaraktär och se om det leder till

någon förändring i genusrollen.

Trassel ingår i tiden efter renässanseran. Detta är den senaste filmen som kommit ut, vilket

leder till att den är väldigt aktuell i barns medvetanden.

Nedan har vi gjort en beskrivning av alla tre filmerna för att ge en ökad förförståelse inför

vår analys av filmerna.

4.2.1 Askungen

Askungen är en snäll och omtänksam flicka. Hon visar omtanke för alla, djur som människor.

Hon bor tillsammans med sin styvmor och sina två styvsystrar, som lever för att göra hennes

liv hemskt. Det är Askungen som varje dag får tvätta, städa och sköta allt i hemmet, samtidigt

som hon får höra hur oduglig hon är.

När kungen plötsligt bjuder in alla ogifta kvinnor till prinsens bal, blir Askungen

överlycklig och vill så gärna gå. Men styvmodern och styvsystrarna gör allt för att hon inte

ska få följa med. Hennes vänner, mössen och fåglarna, hjälps åt att sy en fin klänning åt

henne. När hon ser den blir hon överlycklig och hoppas på att få följa med på balen ändå, men

då förstör styvsystrarna klänningen och Askungen blir åter förkrossad. När Askungen är som

mest ledsen dyker hennes goda fe och gudmor upp och trollar fram en vagn, fyra hästar och

en jättefin klänning åt Askungen, för att hon kunna ska gå på balen. Vilket gör att hon

återigen blir lycklig. Innan hon åker iväg får hon uppmaningen av fen att hon måste vara

tillbaka innan midnatt, för då bryts förtrollningen.

22

Väl på balen träffar hon prinsen och blir genast förälskad, de dansar och har det trevligt.

När klockan slår tolv kommer hon ihåg att hon måste hem, på väg ut ur slottet tappar hon sin

ena sko. Med hjälp av den tappade skon tar hovets anställda upp jakten efter henne. Kommer

de att hitta henne så hon kan gifta sig med prinsen?

4.2.2 Herkules

Herkules är son till gudarna Zeus och Medina. När han är liten förs han bort av Hades,

underjordens härskare. Herkules förlorar då sin gudomlighet, och tvingas leva på jorden som

människa. När han lever på jorden tillsammans med sin familj, så vet han inte att han

egentligen är son till en gud.

Herkules har två problem på jorden, han är otroligt stark, men samtidigt väldigt klumpig.

Dessa egenskaper gör att han inte riktigt passar in med de andra människorna, och blir retad

av de jämnåriga pojkarna.

Han får en dag reda på av sina mänskliga föräldrar att de hittade honom som baby, och att

han hade en amulett på sig när han hittades, en guda-amulett. Han vänder sig då till Zeus

tempel och den stora statyn av Zeus, och ber honom om hjälp att ta reda på vem han

egentligen är, när plötsligt Zeus själv uppenbarar sig. Zeus berättar vad som hände när

Herkules var liten och att det är Zeus som är hans riktiga far, men eftersom Herkules är dödlig

så kan han inte bo hos honom på berget Olympen. Enda sättet för Herkules att få tillbaka sin

gudomlighet är att bli en sann hjälte. För att få hjälp att bli det skall han leta upp Filoktetes,

eller Fille som han kallas för. När han hittat Fille och blivit tränad ett tag, så ställs han inför en

del prov och blir en hjälte i staden. Men detta hjälper inte, och Herkules ger upp. Han blir

förälskad i Meg, en flicka som jobbar för Hades, men det vet inte Herkules. Det blir en strid

mellan Hades och Zeus, Hades tillfångatar alla gudar som bor på Olympen och Herkules

kommer till undsättning. När Meg dör tar Herkules sig till underjorden och gör en

överenskommelse med Hades. Herkules lyckas rädda Megs själ och blir en gud, men är det

verkligen vad han vill vara?

23

4.2.3 Trassel

Rapunzel är en tonårstjej med magiskt hår, om hon sjunger en speciell sång börjar hennes hår

att glöda. Det kan då läka sår och göra gamla till unga. Vad hon inte vet är att hon egentligen

är en prinsessa som blev kidnappad när hon var baby. Hennes kidnappare, som hon tror är

hennes mamma, Gothel använder hennes hår för att förbli ung och kry. Gothel håller

Rapunzel inlåst i ett torn som är gömt långt inne i skogen, detta för att ingen ska hitta henne.

Därför får hon heller inte lov att gå ut ur tornet.

Varje år på hennes födelsedag skickar kungen och drottningen ut svävande lyktor. Dessa

ljus har Rapunzel sett från sitt fönster och hennes högsta önskan är att få se dessa svävande

ljus på nära håll denna enda gång, på hennes artonårsdag. När plötsligt tjuven Flynn Rider

letar efter ett gömställe, hittar han tornet och tar sig upp och träffar Rapunzel. Rapunzel

bestämmer att Flynn ska ta henne till lyktorna i utbyte mot sitt stöldgods som hon gömt

någonstans i tornet.

På väg mot lamporna förälskar sig Rapunzel och Flynn i varandra och på vägen dyker det

upp olika hinder som de måste ta sig igenom för att ta sig fram. Rapunzel listar ut att det är

hon som är den försvunna prinsessan och konfronterar Gothel med detta, då försöker Gothel

än en gång att kidnappa henne. Men nu vet även Flynn sanningen och han måste, enligt

Gothel försvinna, Rapunzel räddar honom genom att ge upp. Men när hon ska rädda honom så

skär han av henens hår, som då tappar sin glöd. Hur ska hon nu rädda honom? Kommer hon

någonsin komma hem till sina riktiga föräldrar igen?

24

5 Resultat och analys

5.1 Etnicitet

5.1.1 Önskvärd etnicitet i Askungen

Men när den snälla och goda mannen plötsligt dog, visade styvmodern sin rätta karaktär.

Hon var elak och avundsjuk för att styvdottern var så vacker och så rar. Och hon var fast

besluten att göra allt för att hennes egna döttrar skulle få det så bra som möjligt

(Askungen, 0:02:17).

Varför styvmodern inte visade sitt riktiga Jag när ”den snälla och goda mannen” levde, vet vi

inte. Inte heller vet vi varför styvmodern känner att hon måste vara elak mot Askungen, eller

på vilket sätt detta får hennes egna barn att må bra.

Askungen sjunger: din dröm ger åt tanken vingar, den blir verklig då. I drömmen du

allting betvingar, och allt du vill ha kan du få. Och om du på lyckan väntar, så ska du

finna den en gång. Fastän ditt hjärta kanske gråter, så kommer drömmen åter. Med

kärlekens vackraste sång (Askungen 0:04:13).

Askungens dröm är det enda som håller henne uppe. Askungen menar att om man väntar på

lyckan så kommer den att komma någon gång. Även om man skulle vara olycklig så är

drömmen återkommande. Man kan även tolka det som att hon tror att om hon bara finner

kärleken så kommer allting att lösas och alla elakheter kommer ta slut.

25

God morgon Gabriella, sovit gott? Angår det dig?! (Askungen, 0:19:28).

Vi vet inte varför Gabriella alltid ger snäsiga och otrevliga svar tillbaka till Askungen när hon

frågar något.

Askungen blir överlycklig när hon får höra om prinsens bal och att kungen vill ha alla

ogifta kvinnor från staden där, men när styvmodern och styvsystrarna håller henne i arbete

hela dagen inser hon att hon inte kommer hinna sy sin klänning. När hon får se klänningen

som mössen sytt och förstår att hon kommer att hinna blir hon glad igen, för att kort därefter

bli besviken igen när styvsystrarna river sönder hennes klänning. Mössen och de andra djuren

visar kärlek och ömhet till Askungen genom att hjälpa henne så mycket de kan och försöker

få henne att må bra på så sätt. Medan styvsyskonen och styvmodern gör allt för att trycka ner

hennes självförtroende och att få henne att må dåligt. Detta blir en krock mellan det goda och

det onda och de olika grupperna ställs mot varandra, detta går att koppla till det som Hylland

Eriksen (2003) skriver om etniska gruppindelningar. Med etniska gruppindelningar menas att

två grupper människor är kulturellt olika. Det uppstår en konflikt och det bildas ett ”vi” och

ett ”dom”.

5.1.2 Icke önskvärd etnicitet i Askungen

När det handlar om bilderna i filmen ser man tydligt när de vill visa att någon är ond. Till

exempel när styvmodern inser att det var Askungen som prinsen dansade med på balen, blir

alla färger mörkare, inte bara bakgrunden utan även styvmoderns hy och kläder blir mörkare.

Om katter representeras i filmer är hanen oftast illustrerad stor, korthårig och av blandras.

Katterna associeras som opålitliga och mindre trogna än hundar (Rönnberg, 1999: 24f). Onda

figurer har en skrämselkod där de tonar över i svart (a.a: 31) Detta kan tolkas som att katten,

Lucifer, ses som ond och därför har han tecknats svart. Till skillnad från när Askungen och

prinsen gifter sig när allting är i vita och ljusa färger, eftersom de är goda. Att detta ses som

etnicitet beror på att det handlar om gränsen mellan ont och gott, eller som man också kan

säga det, ”vi” och ”dom”.

26

5.1.3 Önskvärd etnicitet i Herkules

Men pappa de har rätt, jag är en typ. Jag försöker passa in, jag vill vara som dem *suck*

men det går inte. Ibland känns det som om.. som om jag inte passar in här. Kanske jag hör

hemma någon annanstans (Herkules, 0:16:58).

Efter att ha blivit mobbad för att vara annorlunda, börjar Herkules själv också se att han inte

”är som alla andra”. Efter många försök att bete sig som de andra men misslyckats ger han

upp och börjar fundera på om det kanske inte finns någonstans där han kan passa in, där det

finns människor som han är mer lik. Vi vet inte varför det är viktigt för byborna att Herkules

ska vara som alla de andra i stället för sig själv. Vi tror att ”de andra” får lov att vara den

person som de själva vill vara. Det som skiljer honom från ”de andra” är att han är lite mer

klumpig och mycket starkare än de andra, i övrigt så beter han sig och ser ut som de andra.

Herkules sjunger: jag har ofta drömt om en plats långt bort, där de möter mig och säger

välkommen hit. Och där hurrar de och jag får eskort av en röst som säger: platsen finns

och du hör dit. Det är dags att gå, jag kan klara av det. Har bestämt och då, vet jag vad jag

gör. Värt varenda steg på min långa väg. Bara jag får veta vem jag är och vart jag hör

(Herkules, 0:17:32).

Efter att ha fått reda på att han egentligen inte hör hemma på jorden börjar Herkules fundera

på var han hör hemma, och vem han egentligen är. Han ger sig ut på okänd mark för att

försöka hitta sin plats i världen. Detta går att jämföra med nästintill alla tonåringar som också

försöker hitta sig själva i sitt identitetsskapande. Alla tonåringar genomgår ett

identitetsskapande, en teori bygger på att det uppstår en kris för ungdomar då de kämpar med

att etablera sin identitet (Bunkholdt, 1995: 195). Han är säker på att det finns någon plats där

han hör hemma och där han inte behöver anstränga sig för att passa in, en plats där han bara

kan vara sig själv. Han hör hemma bland andra människor, och eftersom han inte vet vilka det

är så kommer att han hamna i en ny grupp med människor och då måste han även hitta sin

plats i gruppen. Hylland Eriksen (2003) tar upp det här med skillnaden mellan rasindelning

och gruppindelning. Gruppindelningen baserar man på att man har en gemensam kultur, språk

eller traditioner. Detta får oss att fundera på om inte Herkules ändå hade kunnat höra hemma

27

med sin mänskliga familj, eftersom han vuxit upp med dem i samma kultur, pratade samma

språk och hade samma traditioner. Vi tror att det mer handlade om att de andra inte

accepterade honom som han var, att han, muskelmässigt, var starkare än de andra.

5.1.4 Icke önskvärd etnicitet i Herkules

Den pojken är livsfarlig (Herkules, 0:16:21).

Ja, han borde hållas borta från vanligt folk (Herkules, 0:16:23).

Det vi funderar på i dessa citat är vad de menar med ”vanligt folk”, men vi kan inte

komma på vad som skulle kunna vara en bra förklaring, då vi anser att alla människor

bör tillhöra den kategorin eftersom alla är som de är och därför bör anses vara vanlig.

Jag varnar dig, håll den.. den där typen borta härifrån (Herkules, 0:16:32).

Vi frågar oss om man tillhör en annan kategori om man är en typ eller om man är en ovanlig

människa? För att bli kallad typ borde vara snäppet värre än att tillhöra ”de ovanliga”.

Bildmässigt i denna film ser man tydligt när de vill visa ondskan respektive godheten. Till

exempel när Hades kommer in i bild så blir färgerna mörkare, till exempel så är hans kläder

svarta. Detta eftersom han representerar djävulen som styr över underjorden. Detta kan man

jämföra med när Zeus, gudarnas konung och himmelns härskare, kommer in i bilden då alla

färger blir ljusa. Hans kläder är vita och allt ser lyckligt ut.

Hades är ond, Zeus är god. Detta blir en etnisk krock, eftersom de inte kan arbeta

tillsammans. Det blir ett dilemma som ”vi” och ”dom”.

28

5.1.5 Önskvärd etnicitet i Trassel

Världen utanför är en mycket farlig plats full av rysliga, själviska människor. Du måste

stanna här, där du är trygg (Trassel, 0:04:24).

Rapunzel måste stanna i tornet för att hon är trygg där, varför måste då inte mamman göra

det? Skulle världen utanför vara så mycket farligare för en ung flicka än för en gammal dam

som levt i över hundra år? Alla människor i världen är inte rysliga och själviska eftersom

Rapunzel inte är det, och vad hon vet, så är inte Gothel det heller. På samma gång så tror vi att

alla människor någon gång, i vissa lägen, måste vara själviska.

Nja, jag tror inte det du. Jag trivs bra här inne, precis som du.

Äsch se så Pascal, så illa är det inte (Trassel, 0:05:37).

Rapunzel sjunger: Och funderar sen, när börjar livet egentligen. …

Undrar om nånsin jag blir utsläppt av min mor (Trassel, 0:05:47).

Samtidigt som Rapunzel försöker få Pascal, hennes kamelont, att inte vilja gå ut, så undrar

hon om hon själv någonsin kommer få komma ut. Eftersom hon gör samma saker varje dag så

känner hon inte att livet börjat än. Även fast hon trivs i tornet så säger hon att livet inte börjat

än, fast hon är 18 år. Så vi skulle tolka det som att hennes uppfattning är att livet inte börjar

förrän hon får komma ut i friheten. Vi tror att hon är i konflikt med sig själv, eftersom hon ett

flertal gånger konstaterar att hon trivs bra i tornet, för att någon sekund senare vill hon inget

hellre än att gå ut för att se de svävande lyktorna. Konflikten kan bero nog på att hon inte vill

svika Gothel, som så tydligt berättat för henne att hon inte får gå ut för att världen är för farlig

och att allt som alla människor vill där ute är att ta hennes magiska hår.

Rapunzel, släpp ner ditt håår.

Rapunzel jag blir inte precis yngre här nere (Trassel 0:09:14)

Rapunzel titta i spegeln, vet du vad jag ser? Jag ser en stark, självsäker, underskön, ung

kvinna. OJ! Titta du är där också (Skrattar hånfullt) (Trassel 0:10:21)

Rapunzel, mamma känner sig lite sliten kan du sjunga för mig vännen? Sen kan vi prata

(Trassel, 0:10:40).

Gothel använder Rapunzels magiska hår för att hålla sin ung och fräsch, därför är det lite

ironiskt att hon säger att hon inte blir yngre bara för att hon får stå och vänta någon sekund.

När de står och tittar i spegeln radar Gothel upp en massa bra egenskaper hos sig själv, för att

29

sedan skratta hånfullt mot Rapunzel, som ska vara hennes dotter. Bara en stund efter att hon

hånat Rapunzel ber hon henne att sjunga för henne för att hon ska bli pigg och fräsch igen.

Rapunzel vill inget hellre än att få gå ut så hon vågar inte säga emot, så därför måste hon göra

precis som Gothel vill i hopp om att hon ska få tillåtelse att få gå och titta på lyktorna denna

endaste gång.

Nej nej, seså Rapunzel snälla sluta mumla du vet vad jag tycker om ditt mummel. Bla bla

bla det är hemskt och irriterande, nej jag bara retas, det är bedårande och jag älskar dig så

mycket raring (Trassel, 0:11:30).

Än en gång så blir Rapunzel hånad av den som påstår sig vara hennes mamma. Fast denna

gång är Gothel snabb med att lägga in ett ”och jag älskar dig så mycket” direkt efter sitt hån

mot dottern. När Gothel sa ”nej jag bara retas, det är bedårande och jag älskar dig så mycket

raring” så var det med hemskt mycket ironi i rösten och detta kan bli fel eftersom barn som

ser på filmen kanske inte vet vad ironi är för något.

Forskning visar att barn med autism har en oförmåga att förstå ironi och ironiska skämt

samt sarkasm. De har även en svårighet i att förstå skillnaden av vad människor säger och vad

de menar (Bogdashina, 2005: 32).

Om man ska beskriva dig på kornet är du som en blomma: klen och skör. Du vet

varför du hålls kvar i tornet. Precis här är du trygg och säker (Trassel, 0:12:25).

Gothel sjunger: mamma vet bäst. Hör de råd jag ger dig, skräckfylld är vad

världen är. Mamma vet bäst hur. Hur du än beter dig, går det snart på tok jag svär.

Busar och pack, hemska växter kvicksand, kannibaler, gift. Krälande kryp, män

med vassa tänder. Sluta stopp jag blir så upprörd.

Mamma vet visst att du är för klantig för att kunna klara dig, slarvigt klädd och

trist, klumpig och fjantig va?! En stackars hjälplös tjej. Lurad blir du lätt och

dumma lilla gullet, snurrig och en smula svag (Trassel, 0:12:30).

Gothel gör allt för att skrämma Rapunzel ordentligt, för att hon ska ge upp sin dröm om att

vilja gå ut och se på de svävande lyktorna. Vi tror också att Gothel är rädd för att om

Rapunzel lämnar tornet kanske hon aldrig kommer tillbaka, och då kan inte Gothel förbli ung

och fräsch. Vi förstår inte varför hon gör allt för att trycka ner Rapunzels självförtroende

genom att säga alla elaka saker om henne. Vill hon ha hjälp av Rapunzel borde hon istället

vara mer kärleksfull och ömsint och säga bra saker om henne för att höja hennes

självförtroende. När Flynn Rider först kommer in i tornet blir Rapunzel rädd, eftersom Gothel

sagt till henne att alla män har vassa tänder. Så det första hon gör efter att hon slagit ner

30

honom med en stekpanna är att kolla hur hans tänder ser ut. Men hon blir förundrad över att

hans tänder inte alls var vassa, utan de var fina.

För klen för att klara mig själv där ute sa du mamma?! Ja, säg det till min stekpanna

(Trassel, 0:20:33).

Rapunzel blir riktigt stolt över sig själv när hon slår ner Flynn Rider med sin stekpanna, och

kan inte alls hålla med Gothel om att hon är för svag och klen för att klara sig ute i världen.

Att hon bevisade för sig själv att hon faktiskt inte är så klen som Gothel säger, gjorde nog att

hennes självförtroende höjdes lite grann.

Du får aldrig lämna det här tornet, ALDRIG!

Ah, strålande. Nu är det jag som är elak (Trassel, 0:22:16).

Först skriker Gothel på Rapunzel, och sedan kommer hon på att hon lät elak när hon gjorde

det. Men det är först andra gången hon skriker som hon kommer på att hon är elak. Men de

andra gångerna får hon det till att vara Rapunzel som gjort fel och är den elaka.

Jag vet inte var jag är och jag behöver honom för att visa mig till lyktorna, för jag har

drömt om dem hela mitt liv. Visa lite mänsklighet, är det ingen av er som någon gång har

haft en dröm? Jag hade en dröm en gång (Trassel, 0:37:11).

Rapunzel är fast besluten att ta sig till lyktorna med Flynn Riders hjälp, även när han tar

henne till en krog där bara banditer hänger, för att skrämma henne. I stället för att bli rädd så

får hon banditerna till att bekänna deras drömmar, eftersom hennes dröm alltid varit att få se

lyktorna.

31

Eugene. Va? Mitt riktiga namn är Eugene Fitzherbert, lika bra att någon får veta (Trassel, 0:47:11).

Jag har magiskt hår som glöder när jag sjunger (Trassel, 0:47:31).

Jag flippar inte ur, flippar du ur? Nej! Jag är bara väldigt intresserad av ditt hår och dom

magiska egenskaper som det har, hur länge har håret varit så där egentligen? (Trassel,

0:51:25).

Flynn Rider vill absolut inte prata om sitt liv eller var han kommer ifrån och Rapunzel vill

inte prata om sitt hår. När de tror att de ska dö så kommer sanningen fram. Detta är en sak

som för dem närmare varandra.

Du ska slippa snyfthistorien om stackars föräldralöse Eugene Fitzherbert, den är faktiskt

lite.. Den är deprimerande (Trassel, 0:52:31).

Efter att Flynn Rider erkänt sitt riktiga namn blir Rapunzel nyfiken och vill veta var han fått

namnet ifrån, då bekänner han att hans uppväxt varit tragisk och att historien är ganska

deprimerande. Även denna historia är något som han aldrig berättat för någon annan, men

som han berättar för Rapunzel. Detta är antagligen en av faktorerna som gör att de blir

förälskade i varandra, för även om de inte känner varandra så väl så visar de ändå tillit till

varandra genom att berätta saker för varandra som de aldrig berättat för någon annan tidigare.

Jag tror han gillar mig. Gillar dig Rapunzel? Helt omöjligt. Pratet om romans är ju bara löjligt alltför naiv för världen. Du har ju inget som någon kan

gilla (Trassel, 0:54:40).

Rapunzel verkar inte veta så mycket om kärlek, eftersom hon berättar för Gothel att hon tror

att Flynn Rider gillar henne. Gothel visar snabbt sin åsikt när hon säger att det är löjligt att tro

på romans. Än en gång när Rapunzel mår bra gör Gothel allt för att trycka ner hennes

självkänsla genom att säga att det inte finns någonting hos henne som går att gilla.

Gothel sjunger: Rapunzel vet bäst, så mogen man kan va då. Vuxen och med karaktär

(Trassel, 0:55:19).

Än en gång så blir Rapunzel hånad för sin åsikt. Gothel trycker ner henne ännu mer verbalt.

32

(Rapunzel mumlar) Jag är den försvunna prinsessan!? Åh, snälla tala högre Rapunzel, du vet vad jag tycker om ditt mummel. JAG ÄR DEN FÖRSVUNNA PRINSESSAN! Eller hur? Mumlade jag nu mamma? Eller

ska jag ens kalla dig för det? (Trassel, 1:14:44).

Rapunzel har med Flynn Rider hjälp fått upp sin självkänsla och kommit till insikt att det inte

stått rätt till under hela hennes uppväxt. Hon får tillräckligt med pondus för att säga emot

Gothel och bryta sig loss från det helvete som varit hennes liv tillsammans med Gothel.

5.1.6 Icke önskvärd etnicitet i Trassel

För att förstärka budskapet i filmen har tecknarna valt att teckna det onda med mörka färger

och det goda med ljusa. Tillexempel Gothel är elak, hon har svart hår och mörka kläder, men

Rapunzel är god och hon har därför ljusa kläder och ljust hår.

När Flynn Rider tagit med sig Rapunzel till baren där busarna håller till, blir

bakgrundsfärgerna genast dunkla och mörka. När busarna förklarar sina drömmar förstår man

att de egentligen inte vill vara onda, eftersom deras drömmar är så goda. Till exempel en av

dem samlar på glasfigurer som ser ut som enhörningar, en annan drömmer om att finna

kärleken och den tredje drömmer om att bli pianist.

Slottets häst, Maximus, vill gott. Han är den enda vita hästen man ser i filmen. Han beter

sig inte som en typisk häst, han ser ut som en häst, men beter sig mer som en hund. Han och

Flynn gillar inte alls varandra i början, men de båda gillar Rapunzel. Hon för dem samman

och gör så att de blir vänner.

Ett annat sätt de väljer att skildra gränsen mellan gott och ont är att när Gothel är i bild, så

är färgerna lite mörkare än när Rapunzel är i bild men ändå lite ljusare än när busarna är i

centrum.

33

5.2 Genus

5.2.1 Önskvärd genus i Askungen

Han var en god och kärleksfull far som gjorde allt han kunde för sitt älskade barn. Men

han förstod att hon ändå saknade en mors ömhet och omsorg. Därför gifte han om sig

(Askungen, 0:01:55).

Dessa ord säger berättarrösten i början av filmen. Med dessa ord slås det även fast vad

personer från olika kön har för uppgift i livet. En pappa kan bry sig om sitt barn, men han är

oförmögen att kunna ge ömhet och omsorg, så för att ett barn ska kunna få det måste de ha en

modersgestalt i sitt liv. Eftersom han vill ge sin dotter allt han kan har han inget annat val än

att gifta om sig.

Men hur elaka de än visa sig var Askungen alltid lika snäll och rar (Askungen, 0:02:51).

Trots inställningen om att det bara är en kvinna som kan ge ett barn ömhet och omsorg var

fallet inte så med styvmodern, i alla fall inte när det kom till Askungen. Därför blir det istället

Askungen som får vara den som representerar idealet om hur en kvinna ska vara. Hon är den

som alltid är snäll, omhändertagande och visar en stor respekt (Bunkholdt, 1995: 223f), inte

endast mot styvmodern och hennes styvsystrar, utan även alla djuren som bor på deras slott.

Dessutom får Askungen representera bilden av den ultimata hemmafrun som gör allt

hemarbete som behövs göra utan några protester.

34

Så fort grabben har friat meddela mig omedelbart (Askungen, 0:49:51).

Dessa ord uttryckte kungen till sin medarbetare direkt efter det att prinsen hade träffat

Askungen på balen. Vilket kan tolkas som en väldigt konstig syn inte bara på giftermålet utan

även på de olika könen. Detta eftersom prinsen ska vara en god son och därmed även uppfylla

sin plikt, som enligt kungen innebär att han ska fria till Askungen direkt. Detta känns som om

det i stor utsträckning går emot den vanlige stereotypa uppfattningen om män, nämligen att de

inte kan ge uttryck för sina känslor (Bunkholdt, 1995: 223f). Medan här ska han bli så kär

efter endast en dans så han direkt ska fria till henne. Eftersom hela tanken från kungens sida

är att Askungen ska säga ja när prinsen väl friar känns det som om det ger en väldigt konstig

bild av Askungen och därmed även av kvinnan. För det kan tolkas som att kungen inte tycker

att hon kan vara en egen tänkande individ utan måste säga ja bara för att det är någon som

friar till henne.

5.2.2 Icke önskvärd genus i Askungen

Men när den snälla och gode mannen plötsligt dog visade styvmodern sin rätta karaktär.

Hon var elak och avundsjuk för att styvdottern var så vacker och så rar (Askungen,

0:02:17).

Även detta är ett citat från inledningen där berättarrösten berättar bakgrunden till hur

Askungen har fått det som hon har. Det som är intressant här är att styvmodern inte var elak

mot Askungen när hennes pappa levde. Var det så att hon var den där omsorgsfulla och

ömsinta styvmodern då? Det vill säga en sådan kvinna som tydligen alla är enligt

berättarrösten.

35

Inga invändningar. Jag börjar bli trött på att min son inte bryr sig om sina plikter. Han ska

absolut gifta sig och slå sig till ro (Askungen, 0:22:49).

Det som kungen vill ha mest av allt i livet är barnbarn, något som prinsen inte alls är

intresserad av att ge honom. Detta leder till att prinsen är den karaktär i filmen som tydligast

inte når upp till de förväntningar som finns på honom.

I fred? Med hans dumma romantiska tankar?

Men sir. När man blir kär…

Kär ah. Det är frågan om en pojke träffar en flicka i rätt ögonblick. Då ordnar vi den

träffen (Askungen, 0:23:43).

Genom att prinsen vill vara kär i den som han skapar en framtid med händer det aldrig och

kungen får aldrig de barnbarn som han så gärna önskar. Denna längtan gör att kungen inte

bryr sig om vem det är prinsen träffar eller gifter sig med bara att han gör det så han uppfyller

sina plikter. Att kungen är besviken på sin son för att han inte har träffat någon är tydligt, men

hur han väljer att uttrycka det är lite tvetydigt. Anledningen till att detta citat kan ses som

tvetydigt är att det dels går att tolka som ett väldigt konservativt tankesätt och dels som ett

väldigt modernt tankesätt. Just att kungen tycker att kärlek är något tramsigt och överskattat,

utan bara handlar om att två personer ska träffas, kan detta tolkas som ett konservativt synsätt

eftersom det för tankarna till att det ska handla om ett arrangerat äktenskap. Samtidigt kan det

ses som något modernt synsätt. Anledningen till det är att det inte talas om att prinsen måste

möta någon med ”rätt”, bakgrund det vill säga en prinsessa, utan det viktiga är att han träffar

någon.

36

Jag förstår det inte. Det måste väl finnas någon som kan bli en lämplig moder.

Sch sir.

Lämplig fru (Askungen, 0:47:18).

Även detta känns som ett väldigt modernt tankesätt. Anledningen till detta är att kungen i

första hand bryr sig om att prinsen träffar någon som skulle passa som mamma och i andra

hand att passa som fru. I och med att denna film kom ut första gången 1950 känns det som att

borde vara tvärt om. Kanske är det vår bild av hur det var på 1950-talet som inte stämmer,

men att uppmuntra, som detta citat kan tolkas som, någon att få barn tillsammans med någon

innan de är gifta tror vi inte var så vanligt förekommande vid denna tid. Nu är det i och för sig

en kung som förespråkar detta eftersom han vill ha barnbarn och därmed även säkerställa

tronföljden, så då kanske det är andra regler som gäller. För i och med att de är kungligheter

och män gör att de står högst upp i hierarkin och därför kanske har lite större valmöjlighet att

göra som de vill än vad människor längre ner i hierarkin kan göra.

5.2.3 Önskvärd genus i Herkules

Och Zeus såg ensam till att det blev lugnt (Herkules, 0:01:39).

Det finns inget som du inte klarar av (Herkules, 0:53:53).

Eftersom Herkules, till skillnad från de andra två filmerna, har en manlig huvudkaraktär leder

det till att det är manligheten som står i fokus i denna film. Här är det fokuserat på styrka och

att man ska klara av de problem som man ställs inför som rör styrka för det är vad det innebär

att vara en man. Herkules är son till Zeus, som var kungen och den starkaste av alla gudar,

vilket medförde att han hade ännu mer förväntningar att leva upp till. För sonen till den

starkaste av alla gudar måste ha en enorm styrka som leder till att han ska uträtta stora saker i

sitt liv.

37

Ahh… stark som sin far (Herkules, 0:03:11).

Detta leder till att Zeus blir väldigt glad när han märker vilken styrka som Herkules har. Detta

märks precis när Herkules är nyfödd och ligger i sin säng. Han tar då tag i Zeus ena finger och

lyfter utan problem upp honom ovanför sin säng.

Jag ska hitta Filoktetes och bli en sann hjälte.

Så ska det låta.

Du ska inte bli besviken far (Herkules, 0:22:26).

Eftersom Herkules har förväntningarna på sig att vara stark, både i ren styrka men även i

sinnet, är mycket fokuserat på att han ska lyckas att bli en hjälte. För att kunna bli detta måste

han tränas av en riktig hjältetränare, Filoktetes även kallad Fille. Lyckas Fille att träna

Herkules så han blir en hjälte kommer han äntligen att få lov att förenas tillsammans med sina

biologiska föräldrar på berget Olympen.

Allt som Herkules vill är att göra sina föräldrar, och framförallt pappa, stolt över honom.

Vilket leder till känslan att enda sättet att göra dina föräldrar stolta över dig är att vara en stark

och modig hjälte.

Även om det kanske finns en annan anledning som bakgrund till Herkules längtan,

nämligen att för en gångs skull få lov att passa in och vara normal. Trots att Herkules har alla

de egenskaper som brukar anses att varje man ska ha blir han inte accepterad, för han är för

stark och är därför den avvikande. Det finns därför en tanke om att anledningen till att han vill

vara med sina föräldrar är att han då skulle bli normal och ses som en i gänget och inte ha det

som han har det på jorden. Där alla ser honom som onormal, även om han är bra att ha när

staden behöver försvaras.

38

Jag klarar mig. Jag är en stor tuff tjej. Jag knyter till och med mina sandaler själv

(Herkules, 0:34:40).

I Herkules finns det endast en kvinnlig karaktär som har en central roll och det är Meg. Även

när det kommer till henne märks det att det är manligheten som står i fokus och är något att

sträva efter, till skillnad från de övriga filmerna. Det gör att Meg inte alls beskrivs på samma

sätt som Askungen eller Rapunzel gör. Vilket leder till att den beskrivning som Rönnberg

(1999) gör om att de kvinnliga karaktärerna framställs som svaga offer som måste räddas av

de starka männen inte stämmer. Utan för Meg är det viktigt att hon också framställs som stark

och att hon klarar sig själv. Troligtvis beror detta på att det i filmen är den rådande

uppfattningen om att så ska man vara. Vilket leder till att om hon ska kunna ha något att säga

till om måste hon därför konkurrera på männens nivå och vara tuff och stark. Är hon inte det

kommer hon aldrig att bli tagen på allvar av någon av de övriga karaktärerna.

5.2.4 Icke önskvärd genus i Herkules

Han hade makt och visade den.

Han var så ond och skoningslös (Herkules, 0:06:06).

Detta är från inledningssången då de presenterar Hades. Det blir då tydligt att han är allt som

man inte ska vara eftersom han är den ende personen som presenteras i negativa ord medan de

andra beskrivs som stora och goda hjältar. Genom att de är hjältar har de makt, men de

använder den på ett bra sätt. Något som Hades inte har förstått utan endast använder sin makt,

mot de som står under honom, på ett negativt sätt. Vilket då i sin tur betyder att han aldrig

kommer att kunna bli någon sann hjälte eftersom det enda som han tänker på är att använda

sin makt på ett sådant sätt så han tjänar mest på det.

39

Han menar inget ont. Han är bara ett barn. Han, han kan inte kontrollera sin styrka.

Jag varnar dig. Håll, håll den där typen borta (Herkules, 0:16:26).

Idealet är att vara stark och smidig, men det gäller tydligen bara för gudar eller hjältar. För när

Herkules var ung råkade han ofta illa ut och ingen ville vara i närheten av honom för att han

hade sådan styrka. Så tydligen gäller inte alltid styrka som något positivt att ha som man,

utan den kan även ställa till problem för en. Tydligen kan man till och med upphöra att vara

människa på grund av sin styrka, något som Herkules råkar ut för.

Nej, nej, nej, nej, lägg av med det där.

Jag är för gammal för att hålla på med sånt där (Herkules, 0:26:28).

Dessa ord kommer från Fille när han började diskutera med sig själv att han kanske skulle ta

och komma tillbaka från pensionen för att träna Herkules. Vilket kan tolkas som att du

behöver inte endast vara stark och godhjärtad för att vara hjälte eller tränare till en hjälte, du

måste även vara ung. Samtidigt får man tydligen heller inte vara för ung för att göra hjältedåd,

med tanke på citatet innan då Herkules inte ens blev klassad som människa på grund av sin

styrka.

40

Vad är det med dig?

Vem sa att man lär sig?

Finns det ett pris för verklig dumhet?

Då har jag redan vunnit

Men ingen man får mig att vackla (Herkules, 0:58:36).

Jag fattar inte att du kan bli så till dig för nån… man.

Han är annorlunda. Han är ärlig och han är rar och han skulle aldrig såra mig.

Han är man (Herkules, 01:01:56).

Det första citatet är hämtat från en sång som Meg sjunger då hon inser att hon har känslor för

Herkules. Även detta går emot den bild av kvinnliga karaktärer som Giroux (2000) och

Rönnberg (1999) säger att filmerna förmedlar. För här är det ingen kvinnlig karaktär som

behöver räddas eller vill ha ett liv med hjälten. Utan i Megs värld är känslor ett tecken på

svaghet och därför något som behöver undvikas. För genom att ha känslor för någon annan

blir man beroende av den personen och det kan inte annat än sluta illa. Detta tankesätt hade

troligtvis inte fungerat i Askungen eller Trassel, men eftersom det är sådant fokus på manliga

egenskaper i denna film känns det inte så främmande. Detta eftersom känslor normalt brukar

ses som en kvinnlig egenskap (Björk, 1996:10).

Det andra citatet är från en dialog som Meg har med Hades. Nu har hon kommit lite mer

till insikt om och har även accepterat sina känslor för Herkules. Därför försöker hon

argumentera för Herkules goda sidor medan Hades förespråkar den mer stereotypa

inställningen. En inställning som feminister ofta blir anklagade av att ha, nämligen att män är

mer eller mindre svin inte kan visa känslor vilket i slutändan kommer att leda till att de sårar

kvinnor och därför ska de föraktas och hatas (Sjögren, 2003: 20). Att det är Hades som säger

dessa påståenden gör det tydligt att det är ett försök att manipulera Meg och vända henne

emot Herkules. Anledningen till detta är att Hades också är man och därför borde dessa

påstående gälla även honom.

41

5.2.5 Önskvärd genus i Trassel

Jag borstar länge, länge tills mitt hår har fått glans (Trassel, 0:07:05).

Bland annat detta sjunger Rapunzel i inledningssången. Detta är ett uttryck för det mest

genomgående temat i denna film, nämligen utseende. Rapunzel har nämligen ett magiskt hår

som gör Gothel ung på nytt. Att bli gammal är något som Gothel fasar för väldigt mycket. För

att förhindra att bli gammal, har hon låst in Rapunzel i ett torn, långt bort från allas blickar, så

hon säkert ska få ha henne för sig själv.

Dom får aldrig till näsan.

Vem bryr sig?

Det är lätt för dig att säga. Ni ser ju toksnygga ut (Trassel, 0:15:23).

I vårt samhälle idag är inte utseendefixering kopplat till ett visst kön, även om det i alla fall i

västvärlden fortfarande är mer förväntat att kvinnor ska bry sig mer om det än män (Sjögren,

2003: 120). Detta har de i Trassel valt att gå lite emot då den manliga huvudkaraktären, Flynn

Rider, är den som mest uttrycker denna fixering i ord, medan Gothel mest uttrycker det i

handlingar. Flynn Rider uttrycker sin fåfänga varje gång han ser någon av efterlystlapparna

och hur de har valt att avbilda honom.

Behovet av att se bra ut är så starkt hos honom att när han blir tillfångatagen av banditer

som vill lämna honom till polisen är det enda han bryr sig om att de inte slår honom i ansiktet.

För det skulle leda till att hans näsa blev förstörd.

42

Mamma finns här. Lyssna på mitt råd nu utan någon som helst protest.

Gråt ej floder, lyd din moder

Mamma vet bäst (Trassel, 0:13:18).

Ett annat tydligt tema i filmen är motsättningen och den ständiga kampen mellan att dels vara

den goda dottern som gör allt som mamma säger till en att göra och dels att stå på sina egna

ben och därmed själv tänka ut vad som är bäst för en. Precis som i Askungen är en stor del i

att vara en duktig flicka att göra sysslor som är kopplat till hemmet till exempel städa, diska

eller tvätta. Konflikten mellan att vilja stå emot sin mamma och därmed stå på egna ben eller

foga sig efter vad hon säger blir tydligast i sången Mamma vet bäst. Genom hela sången är det

inga egentliga uppmaningar som Gothel kommer med, utan det är mer att Rapunzel ska lyssna

på henne. För att argumentera för sin sak och verkligen övertyga Rapunzel att det är så att

mamma vet bäst kommer hon med påståenden om varför hon anser att Rapunzel inte skulle

klara att bege sig utanför tornet. Det verkar som om mamma Gothel hoppas att via dessa

påståenden kommer Rapunzel att inse att det inte är värt att gå ut och bestämmer sig för att

stanna i tornet.

Samtidigt genom att de har använt ordet moder i låten får den genast en väldigt annorlunda

känsla, en mycket mer konservativ sådan. Genom valet av detta ord får man känslan av att

man inte ska säga emot sina föräldrar utan det som de säger ska respekteras. Detta eftersom

ordet moder kopplas samman med det förgångna och kan därför ge en mer auktoritär känsla.

Låt mig lätta ditt samvete. Så här är det att växa upp. Ett litet uppror, ett litet äventyr,. Det

är nyttigt till och med.

Tror du det?

Jag vet (Trassel, 0:31:42).

Som motpol till detta finns Flynn Rider, som till viss del stöttar Rapunzel i hennes beslut att

lämna tornet och till viss del försöker övertala henne att inte göra det. Flynn Rider och

Rapunzel har gjort en överenskommelse och endast om han tar henne för att titta på lyktorna

som släpps mot himlen kommer han att få tillbaka tiaran som han har stulit. På grund av att

han gjort det är han efterlyst och vill därför inte gärna gå tillbaka. Därför försöker han att

43

spela på Rapunzels dåliga samvete för att de ska gå tillbaka och han ska få tiaran direkt utan

att behöva göra något. Det blir då en strid mellan den goda dottern som har krossat sin

mamma genom att gå ut och den rebelliske tonåringen som gör som hon vill. Kanske ska detta

äventyr ses som ett steg in i vuxenvärlden, för i filmen fyller Rapunzel 18 år och blir då

samtidigt myndig. Vilket betyder att hennes mamma egentligen inte har så mycket att säga till

om vad hon gör utan hon kan besluta själv. Samtidigt som hon framstår som lite passiv och

svag eftersom hon måste ”räddas” av en man som får henne att inse att hon bör följa sina

drömmar och lämna tornet. Eftersom Flynn Rider har baktankar med sitt handlande, så vet

man inte i vilken utsträckning han gör det för sig själv och hur stor del han gör det för

Rapunzel.

5.2.6 Icke önskvärd genus i Trassel

Här är du trygg och säker (Trassel, 0:12:36).

Hur du än beter dig går det snart på tok, jag svär

Busar och pack (Trassel, 0:12:56).

Även dessa citat kommer från låten Mamma vet bäst. Där Gothel försöker spela på Rapunzels

okunskap för att få henne att stanna kvar i tornet. Världen där utanför målas upp som farlig

och Rapunzel som en liten försvarslös flicka som det kommer att gå illa om hon beger sig ut.

Samtidigt blir det väldigt tydligt vad det egentligen är hon bryr sig om, då hon i samma

ögonblick som hon sjunger det första citatet, tar Rapunzels hår i sina händer för att smeka det

mot sin kind. Vilket tydliggör att egentligen är det inte Rapunzels säkerhet som hon är orolig

för utan för håret och därmed hennes egen möjlighet att kunna bli ung igen. För håret förlorar

sin magiska kraft om det klipps av, så för att hon ska kunna bli ung igen måste hon ha tillgång

till Rapunzel.

44

Jag är en hemsk dotter. Jag går tillbaka.

Jag tänker aldrig gå tillbaka.

Jag är en avskyvärd människa (Trassel, 0:31:07).

När Rapunzel har lämnat tornet drabbas hon av blandade känslor. Ena stunden är hon glad

och tycker allt är underbart utanför tornet, medan nästa stund anser hon sig vara en hemsk

människa. För genom att gå ut har hon för första gången gått emot sin mammas vilja. På

grund av att hon gjort det måste hon vara en dålig dotter för ens föräldrars vilja kan man inte

säga emot.

Jag ja har till och med träffat någon.

Ja, den efterlysta tjuven. Jag är sååå stolt (Trassel, 0:54:28).

I motsättning till kungen i Askungen, som ville att hans son skulle träffa någon till varje pris,

har Gothel en annorlunda inställning. När Rapunzel försöker använda argumentet om att hon

blivit kär efter att ha varit utanför tornet blir hon bemött av ett väldigt sarkastiskt svar från sin

mamma. Vilket pekar på att trots att vi lever i en värld som i stor utsträckning förespråkar

tvåsamhet är det inte vem som helst som duger till att ingå ett kärleksförhållande. Utan det ska

vara någon som räknas och har betydelse, vilket Flynn Rider inte har i Gothels ögon eftersom

han är en tjuv.

45

6 Slutsats

Vi valde att undersöka om det finns stereotypa föreställningar kring etnicitet och genus i tre

filmer från Disney. Orsaken till att vi ville titta närmare på just deras filmer är att Disney

utgör en stor och viktig del av populärkulturen som är riktad mot barn. Idag är det inte endast

filmerna som finns i barnens värld utan det finns en mängd av produkter kring filmerna. I

lekens värld bearbetar de tillsammans med sina vänner vad som utspelade sig i filmen. Ett

socialt samspel som kan påverka barnen när de utvecklar sin identitet (Evenshaug & Hallen

2001: 240).

Efter att ha tittat på filmerna vi kan nu fastställa att det förekommer stereotypa

föreställningar i dem, men om barnen som ser filmerna skulle uppfatta dessa stereotypa

föreställningar på samma sätt som oss är svårare att svara på. Detta eftersom det inte går att

säga att det är en specifik kategori barn som ser på Disneys filmer som går att dra slutsatser

utifrån, utan alla barn är olika vilket leder till att de blir påverkade på samma sätt. För de är

alla bärare av olika sorters förförståelse som leder till att de tolkar det som de ser på olika sätt

(Bunkholdt, 1995: 219f). Något som talar för att de skulle bli påverkade av dessa stereotypa

uppfattningar kring genus är att barn från att de är 2-3 år har en stark uppfattning om hur

flickor respektive pojkar ska vara. I takt att de blir äldre förstärks och byggs dessa

uppfattningar ut för att innehålla ännu fler egenskaper (Bunkholdt, 1995: 228).

Vi tror inte att barn blir påverkade av språket då vi inte tror att de blir påverkade av

karaktärernas värderingar från språket. I stället gäller detta mer bilderna och musiken som

spelas till bilderna, till exempel så ser de att färgerna blir mörkare och att stämningsmusiken

bli dystrare när Herkules kommer ner till Hades i underjorden, men vi tror inte att barnen

kopplar detta i etniska termer som att mörkt är ont och ljust är gott.

Vi undrade också om vilka önskvärda och icke önskvärda föreställningar som fanns inom

etnicitet och genus och hur bildspråket förstärkte dessa uppfattningar. När det kommer till

etnicitet så tycker vi att de använder sig av bilderna för att förstärka de stereotypa

uppfattningarna, men inte när det kommer till genus. Exempel på detta är att färgvalet styr

mycket hur man uppfattar harmonin i den aktuella scenen. Till exempel när onda figurer visas

46

i bild blir bakgrundsfärgerna mörka färger (svart) (Rönnberg, 1999: 31). Om någon däremot

är god eller något gott händer så skildras detta med ljusa färger. Detta kan tolkas som att om

en karaktär i filmen har mörkare hy så är denne ond, och de goda har ljusare hy. Vilket ledet

till att det blir en fråga om ”vi” och ”dom” eftersom personer med mörk hy framställs som de

onda och personer med vit hy som de goda. Detta går också att jämföra med att barn tar

avstånd från hemska utseende och att de absolut inte kan förstå att ett vackert utseende kan

vara ont på insidan (Rönnberg 1999: 18).

I Askungen och Trassel är det kvinnliga huvudkaraktärer medan i Herkules är det en

manlig. Detta ledde till en skillnad i vilka uppfattningar rörande genus som stod i fokus i de

olika filmerna. I Herkules var det en tuffare inställning än i de andra filmerna. Även för Meg

som var den kvinnliga huvudkaraktär i Herkules var det mer fokuserat på att det var viktigt

för henne att framstå som tuff och stark. Kanske som ett försök för henne att hävda sig eller

bli accepterad på lika villkor som Herkules. Medan i Askungen och Trassel var det inte alls

samma fokus på styrka och mod, utan det var de mer traditionella kvinnliga egenskaper som

att vara ömsint, bry sig om sitt utseende och inte säga emot som stod i fokus (Bunkholdt,

1995: 223f). Under filmens gång förändrades detta då Askungen och Rapunzel lämnade till

viss del rollen som de duktiga flickorna som alltid gjorde som de blev tillsagda. Anledningen

till att vi tycker att de bara gjorde det till viss del är att de gjorde det inte självständigt utan var

beroende av en man för att kunna göra det. Vilket betydde att de fortfarande var fast i rollen

som den hjälplösa kvinnan som måste räddas.

Det som vi blev förvånade över var skillnaden mellan Askungen och Trassel. Askungen

kom ut 1950 och Trassel 2010. Under dessa 60 år har jämställdheten i vårt samhälle gjort

många framsteg och människor blivit mer medveten om den. Av den anledningen skulle vi

kunna tro att det skulle finnas fler stereotypa uppfattningar i Askungen än i Trassel, men det

var tvärt om. Även om handlingen i Askungen, det vill säga att en flicka passar upp och gör

allt hemarbete, är mer stereotyp än i Trassel hittade vi många fler citat som tyder på

stereotypa uppfattningar kring genus i Trassel. Fast kanske har det just att göra med att vi idag

är mer medvetna om könsroller än tidigare och därför reagerar mer när vi stöter på något som

går emot detta.

När vi såg filmerna så reagerade vi på att det är texterna till låtarna i filmerna där de

stereotypa föreställningarna är mest förekommande. Till exempel i Trassel är det i sången

47

Mamma vet bäst som Gothel radar upp negativa saker både om världen utanför tornet, och om

Rapunzel. Frågan är då om detta är gjort medvetet eller om det bara är en slump. Om det

skulle vara Disneys mål att sprida en mer konservativ syn på flickor om att de inte klarar sig,

som Mamma vet bäst går ut på, ser vi att det finns en fördel med att uttrycka dem i sångerna.

Detta eftersom sångerna inte endast förekommer i filmerna utan de ges även ut CD-skivor och

sångböcker med låtarna som förekommer i filmerna. Vilket då leder till att det finns en större

möjlighet att nå ut till en större massa än om det ”bara” uttrycks i filmerna.

48

7 Referenslista

Elektroniska källor:

Askungen (1950) Disney Company.

Barnes Brooks (2009) Her Prince Has Come. Critics, Too.

http://www.nytimes.com/2009/05/31/fashion/31disney.html?pagewanted=all (2011-10-03)

Bogdashina, Olga (2005) Theory of Mind and the Triad of Perspectives on Autism and

Asperger Syndrome : A View from the Bridge. Jessica Kingsley Publishers, London.

http://site.ebrary.com.support.mah.se/lib/malmoe/docDetail.action?docID=10130570 (2011-

11-20)

Herkules (1997) Disney Company.

Napolitano Marc (2009) Disneyfying Dickens: Oliver & Company and the Muppets Christmas

Carol as Dickenisian Musicals. http://pcasacas.org/SiPC/32.1/Napolitano.pdf (2011-10-15)

Nordberg Kim (2008) Disney anklagas för rasism – igen

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=2206711 (2011-10-03)

Trassel (2010) Disney Company.

Tryckta källor:

Bendazzi Giannalberto (1994) Cartoons: one hundred years of cinema animation. J. Libbey,

London.

Bergström Göran och Boréus Kristina (2005a) “Samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys” i Bergström Göran och Boréus Kristina (red) Textens mening och makt

Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur, Lund.

49

Bergström Göran och Boréus Kristina (2005b) “Diskursanalys” i Bergström Göran och

Boréus Kristina (red) Textens mening och makt Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys. Studentlitteratur, Lund.

Björk Nina (1996) Under det rosa täcket: Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier.

Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Bunkholdt Vigdis (1995) Från födsel till pubertet. Studentlitteratur, Lund.

Burton-Carvajal Julianne (1994) ” ”Surprise Package” ” i Smoodin Eric (red) Disney

discourse: producing the magic kindom. Routledge, New York.

Börjesson Mats (2003) Diskurser och konstruktioner En sorts metodbok, Studentlitteratur,

Lund.

Castells, Manuell (2009) Power of identity: Economy, soceity, and culture. Wiley- Blackwell,

Hoboken.

Davis Amy M. (2006) Good Girls & Wicked Witches Women in Disney´s Feature Animation,

John Libbey Publ., Eastleigh

Evas Jessica (1999) “Introduction” i Evans Jessica & Hall Stuart (red) Visual Culture: The

Reader. SAGE in association with the Open University, London.

Evenshaug Oddbjørn & Hallen Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur,

Lund.

Fagerström Linda och Nilson Maria (2008) Genus, medier och masskultur. Gleerups

Utbildning AB, Malmö.

Giroux Henry A. (2000) ”Att animera de unga - barnkulturens disneyfiering” i Persson

Magnus (red) Populärkulturen och skolan. Studentlitteratur, Lund.

Hammarén Nils och Johansson Thomas (2009) Identitet, Liber AB, Malmö.

Henry Matthew (2007) ”Don´t Ask me, I´m Just A Girl”: Feminism, Female Identity and The

Simpsons. The Journal of Populare Culture, Vol. 40, No 2.

Hinton Perry R. (2003) Stereotyper, kognition och kultur. Studentlitteratur, Lund.

50

Hirdman Yvonne (2004) Genus – om det stabilas föränderliga former. Liber AB, Malmö.

Hylland Eriksen Thomas (1993) Etnicitet och nationalism. Nya Doxa, Nora.

Jones Angie & Oliff Jamie (2006) Thinking Animation: Bridging the Path Between 2D and

CG. Course Technolgy, Boston.

Josefson Helena (2005) Genus – hur påverkar det dig? Natur och Kultur, Stockholm.

Lund Stefan och Sundberg Daniel (2004) Pedagogik och diskursanalys – Metodologiska

orienteringsförsök på ett framväxande forskningsfält. Allkopia, Växjö.

Mirzoeff Nicholas (2002) ”The Subject of Visual Culture” i Mirzoeff Nicholas (red) The

Visual Culture Reader. Routledge, London.

Persson Magnus (2000) ”Populärkultur i skolan: traditioner och perspektiv” i Persson Magnus

(red) Populärkulturen och skolan. Studentlitteratur, Lund.

Reimer Bo (1987) ”Populär och impopulär populärkultur. Avgränsning av ett akademiskt

fält.” i Carlsson Ulla (red) Forskning om populärkultur. Nordiska dokumentationscentralen

för masskommunikationsforskning (NORDICOM), Göteborg.

Rogoff Irit (2002) ”Studying Visual Culture” i Mirzoeff Nicholas (red) The Visual Culture

Reader. Routledge, London.

Rönnberg Margareta (1999) Varför är Disney så populärt? Filmförlaget, Uppsala.

Rönnberg Margareta (2006) ”Nya medier” – men samma gamla barnkultur? Filmförlaget,

Uppsala.

Sjögren Jennie (2003) Ordination: Vardagsfeminism: handbok i jämställdhet hemma och på

jobbet. Bokförlaget DN, Stockholm.

Smoodin Eric (1994) ”Introduction” i Smoodin Eric (red) Disney discourse: producing the

magic kindom, Routledge, New York.

Storey John (2009) Cultural theory and popular culture: An introduction. Pearson Education,

New York.

51

Schweizer Peter och Schweizer Rochelle (1998) Disney The Mouse Betrayed Greed,

Corruption and Children at Risk, Regnery Publishing, Washington.

Sparrman Anna (2002) Visuell kultur i barns vardagsliv – bilder, medier och praktiker.

Linköpings universitet, Linköping.

Sparrman Anna (2006) Barns visuella kulturer – skolplanscher och idolbilder.

Studentlitteratur, Lund.

Wells Paul (1998) Understanding Animation. Routledge, London.

Wikström Hanna (2009) Etnicitet. Liber AB, Malmö.