egentliga finlands landsKaPsstrategi · 2015. 1. 14. · Egentliga Finlands landskapsstrategi landskapöversikt 2035+ landskapsprogram 2014 - 2017 2014 ISBN 978-952-5599-94-7 Egentliga

varsinais-suomen liitto | egentliga finlands förbund | regional council of southwest finland

egentliga finlands landsKaPsstrategi LANDSKAPSÖVERSIKT 2035+ | LANDSKAPSPROGRAM 2014 - 2017

Egentliga Finlands landskapsstrategilandskapöversikt 2035+landskapsprogram 2014 - 2017

2014

ISBN 978-952-5599-94-7

Egentliga Finlands förbundPL 273 (Bangårdsgatan 36) 20101 Åbo(02) 2100 900www.varsinais-suomi.fi



varsinais-suomen liitto | egentliga finlands förbund | regional council of southwest finland4

innehållsförtecKning

del i – egentliga finlands landsKaPsstrategi

1. Egentliga Finlands landskapsstrategi är en partnerskapsstrategi 8

2. Landskapsöversikten – Egentliga Finlands vision 2035+ 10

2.1 Översiktens spetsar och värderingar 10

2.1.1 Ansvarsfullhet – framtiden formas av valen nu 11

2.1.2 Samarbetsfärdigheter – tillsammans överskrids gränser 11

2.1.3 Tillgänglighet - lättillgänglig Östersjöns port 12

2.1.4 Resurssmarthet – innovativt föregångarskap 12

2.2 Målet för Egentliga Finlands regionstruktur 2035+ 13

3. Landskapsprogrammet 2014–2017 – tyngdpunkter och åtgärder 21

3.1 Partnerskapsforum – landskapsprogrammets huvudåtgärd 21

3.2 Landskapsprogrammets åtgärder gällande spetstemana 27

3.2.1 Ansvarsfullhet – framtiden formas av valen nu 28

3.2.2 Samarbetsfärdigheter – tillsammans överskrids gränser 32

3.2.3 Tillgänglighet – lättillgänglig Östersjöns port 34

3.2.4 Resurssmarthet – innovativt föregångarskap 37

4. Samarbetsområdets projekt och uppföljning av programmet 40

4.1 Egentliga Finlands och Satakuntas gemensamma planer och projekt 40

4.2 Uppföljning 40

del ii – utgångsPunKter

5. Egentliga Finlands landskap 42

5.1 Finlands första landskap 42

5.2 Egentliga Finland i dag 42

5.3 Utsikterna för befolknings- och sysselsättningsutvecklingen 44

5.4 Särdragen i landskapets olika delar 47

5.5 SWOT 48

varsinais-suomen liitto | egentliga finlands förbund | regional council of southwest finland 5

6. Internationella, nationella program och regionala specialprogram 49

6.1 EU-program 49

6.2 Smart specialisering 50

6.3 Nationella separatprogram 52

6.3.1 Stora stadsregioners tillväxtavtal 52

6.3.2 Innovativa städer-programmet 54

6.4 Landskapets andra centrala program och strategier 55

del iii – bilagor

Bilaga 1. Genomförande och effekt av de tidigare programmen 58

1.1 Utvärdering av landskapsprogrammet 2011–2014 58

1.2 Genomförandet av landskapsprogrammet 58

Bilaga 2. Miljöbeskrivning 60

Bilaga 3. Målsättningssiffror 65

Bilaga 4. Landskapsstrategins partnerskapsprocess 66

Bilaga 5: Termer och förkortningar som används i landskapsstrategin 68

del i – egentliga finlands landsKaPsstrategi


1. egentliga finlands landsKaPsstrategi är en PartnersKaPsstrategi

Visionen för Egentliga Finlands landskapsstrategi innehåller en stark syn på nyckelfaktorerna för framgång och välmående – öppenhet, samarbete och partnerskap.

I den globala världen poängteras samarbetets betydelse. Snabba datakommunikationsförbin-delser förminskar världen och gör avlägsna platser snabbt tillgängliga. Detta ändrar på samhäl-let och utmanar invånarna i Egentliga Finland att anpassa sig till förändringen. I den allt mer nätverksbaserade världen är det viktigt att finna nya och flexibla metoder för framgång. Framför allt behövs partnerskap. Att förstärka nuvarande nätverk och hitta nya partnerskap är centrala metoder för att bygga ett framgångsrikt och välmående landskap. Samarbete avspeglar sig vidare på regionens attraktion och mentala tillgänglighet.

Utvecklandet av välfärdssamhället är lika delar förändring av livsstil som teknologisk utveck-ling. Den tekniska utvecklingen möjliggör mycket, men verklig produktivitet, kompetens och iver skapas slutligen av sättet att verka i den nya miljön, i nätverkssamhället. Det är färdigheter och mod som inhämtar framgång för Egentliga Finlands framtid från denna förändring, det är oundvikligt och kräver en förnybar ledarskaps- och arbetskultur för att verkställas.

Att upprätthålla välfärden i tider av begränsade offentliga resurser är en allvarlig utmaning för alla landskapets aktörer. Samhörighet och en känsla av ansvar för den egna livsmiljön byggs redan i barndomen. Det bör finnas en möjlighet till samhörighet vid alla skeden av en männis-kas livscykel. Alla bör också ha möjlighet till deltagande i gemensamma ärenden och påverk-ningsmöjligheter. Välfärden för invånarna i Egentliga Finland är andligt kapital, uppmunt-rande stämning samt vårdande och ökning av dessa.

Regionstrukturellt knyts Egentliga Finland ihop med Europa som en del av södra Finland och Ös-tersjöområdet. Inom dessa områden finns också de centrala samarbetspartnerna. Goda kommuni-kationer och växande samarbetsnätverk erbjuder Egentliga Finland möjligheten till en roll som Östersjöns ledande aktör. För att uppnå detta är det viktigt att finna relevant infor-mation och rätta partner i den globala världens informationsöverflöd. Att synliggöra samar-betsnätverk underlättar hittandet av nya partnerskap och kontroll över helheten.

Landskapsstrategin förverkligas i Egentliga Finland genom partnerskap där målsättningarna för framtiden görs upp tillsammans, där man förbinder sig till gemensamt arbete och tillsam-mans hittar metoder för att nå uppställda målsättningar. Landskapsstrategin vill ha med Egent-liga Finlands invånare, företag och organisationer – alla landskapets aktörer.

I landskapsstrategin betonas deltagande, utveckling av servicekulturen och gott ledarskap. Dessa verkställs med nya verksamhets- och ledarskapsmetoder samt genom skapandet av människoin-riktad service. Att utveckla verksamhetskulturen till en mer diskuterande sådan berör alla. Det förutsätter också förmåga att ta emot respons och stöd från medborgare. Lokal påverkan ska uppmuntras och göras lätt. Service och verksamhet utvecklas ur helhetens och kundens perspektiv. Det invånarinriktade medborgarsamhällets aktivitet och kreativitet som sker inom föreningar och organisationer stöds och främjas. Det behövs ett uppmuntrande klimat där man får göra misstag och misslyckas utan att förlora ansiktet.

i egentliga finland är livsKvaliteten den bästa. ett framgångsriKt och välmående landsKaP bYggs med samarbete och PartnersKaP.


Bild 1: Landskapets planering. Landskapets planering innehåller landskapsöversikten, landskaps-planen och landskapsprogrammet. Markanvändnings- och bygglagen (132/1991) samt lag om ut-veckling av regionerna (190/2013) definierar landskapsplaneringens allmänna utgångspunkter och målsättningar. Landskapsöversikten och -programmet bildar tillsammans landskapsstrategin med vars hjälp landskapets utvecklas och byggs. Landskapsstrategin görs inte påtvingad av lagen, utan som en mångsidig process som utgår från egna förutsättningar och som är gemensam för Egent-liga Finland.

Partnerskap är ett tänkesätt där det gemensamma målet anses vara viktigare än individuell nytta. Varje område och aktör i Egentliga Finland har en egen identitet och en betydelsefull roll som en del av helheten. I slutändan är det utvecklandet av styrkor och särdrag som har betydelse, inte mentala eller geografiska gränser.

Åbo den 16 juni 2014

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND

PETTERI ORPO JUHO SAVOlandskapsstyrelsens ordf. landskapsdirektör


2. landsKaPsöversiKten – egentliga finlands vision 2035+

livsKvaliteten i egentliga finland är den bästa. ett framgångsriKt och välmående landsKaP bYggs med samarbete och PartnersKaP.

2.1 översiKtens sPetsar och värderingar

Landskapsöversikten har genom en värdediskussions ur olika perspektiv formats till en hel-täckande beskrivning av landskapets framgångsfaktorer. Värdediskussionens centrala syfte har varit en jämbördig observation av samhället. Landskapsöversiktens fyra spetsteman skapar en uppfattning om hur ansvarsfullhet, samarbetsfärdigheter, tillgänglighet och resurssmarthet förverkligas och syns i Egentliga Finland år 2035. Som ett genomgående tema är regionens aktörers partnerskap och samarbete. Spetstemana representerar partnerskaps-samarbets- tänket på ett brett sätt. De fyra spetstemana är:

ansvarsfullhet Framtiden Formas av valen nu

samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränser

tillgänglighet lättillgänglig östersjöns port

resurssmarthet innovativt Föregångarskap

ansvarsfullhet

samarbetsfärdigheter

tillgänglighet

resurssmarthet

Bild 2. Spetsteman i partnerskapsstrategihelheten.


2.1.1 ansvarsFullhet – Framtiden Formas av valen nu

Egentliga Finlands framgång bygger på förnybart näringsliv, arbete och välmående, som skapas genom ansvarsfulla, hållbara val.

Valen som vi gör i dag är viktiga. Vi bygger aktivt vår framtid, och även misslyckanden kan vara en väg till att finna de rätta lösningarna. Därför är det viktigt att ibland stanna och iaktta gjorda val och deras konsekvenser på helheten samt vid behov modigt ändra riktning. Det är bra att vara medveten om den gångna utvecklingen, men den får inte låsa tänkandet.

Förändringar ska inte endast förutses, man ska också påverka dem på eget initiativ, inte på grund av rädsla eller, till sist, tvång. Egentliga Finland nöjer sig inte med att betrakta från sidan, utan besluten grundar sig på en helhetlig bedömning av situationen där framtidens sannolika utveckling beaktats. Konkurrensfördel uppnås av samarbete med andra aktörer och regioner.

Att göra saker och företagande är uppskattade och införlivade verksamhetssätt i Egentliga Fin-land. Valen för arbetets, företagsamhetens och en ren miljös del skapar växande välfärd på lång sikt. I landskapet skapas på ett tidigt stadium konkreta vägar till arbetslivet och företagsamhet. Genom en växande företagsamhet förstärks regionens konkurrenskraft och genom en tidig arbetslivsin-tegration förstärks också den samhälleliga balansen.

Ett rent hav och en vacker miljö är attraktiva och skapar välmående för människor på olika sätt. Unikheten kan vårdas med varje beslut och lösning. De förändringar som sker i miljön påverkar människors välmående – varje beslut har betydelse.

Utvecklingen av region- och samhällsstrukturen är långsiktigt och förutsätter igenkännande av gjorda vals konsekvenser. Gjorda planeringslösningar och byggbeslut påverkar i årtionden, till och med i århundraden. De närmaste årens beslut gällande regionens markanvändning, tra-fiksystem, produktionsstruktur, drivkraft, förnybarhet och hållbarhet påverkar all verksamhet från invånarens vardag till affärslivets konkurrenskraft och landskapets attraktionskraft. Energi är ett betydande ansvarsfullhetsval i framtiden. Lika betydande är beslut om energibesparing eller dess märkbart effektivare användning.

2.1.2 samarbetsFärdigheter – tillsammans överskrids gränser

Med ett allt mer förankrat samarbete och partnerskap uppnås en ny sorts iver och hand-lingskultur i Egentliga Finland.

Ett gott samarbete måste omvandlas till en äkta och utmärkt verksamhet som startar nytt och görs tillsammans. Syftet är att ändra och fördjupa en kultur där saker görs tillsammans och att ta tag i handlandet på ett övergripande sätt. När man ser hur samarbetet skapar fruktbara resultat som gynnar alla, är det också lättare att vid behov avstå från någon målsättning som för stunden ger större egennytta. Partnerskap är ett verksamhetssätt som gynnar alla parter.

Samarbetsförmåga ökar kunskapen. Genom nya slags fördomsfria produktkombinationer som ut-går från ett behov skapas förutsättningar för förnybar kunskap och förnybara produkter i framtiden. Överskridningen av olika kunskapsgränser möjliggör innovationer och utvecklade produkter samt ökar regionens inkomstbildning. Funktionellt enhetliga samarbetsstrukturer skapar attrakt-ionskraft för alla enskilt och gemensamt. Ett högklassigt slutresultat blir till av kreativ samordning av branschövergripande kunskap.


I landskapet undviks fastnande i befintliga strukturer samt möjliggörs skapande av hållbar tillväxt. Det är relevant att stärka grunden för livskraftigt skapandet. Varje region har sina egna styrkefak-torer och sin roll som en del av helheten. Dessa regionala särdrag förstärks genom nyskapande innovativ planering som förenar invånarnas och näringslivets synpunkter. Trots strukturella grän-ser (t.ex. kommungränser) skapas fungerande service och konkurrensförde-lar uppnås.

Medborgarsamhällets aktivitet och kreativitet grundar sig på viljan att göra saker tillsammans. Denna verksamhet främjas bland annat genom försök och nya verksamhetsmodeller.

2.1.3 tillgänglighet - lättillgänglig östersjöns port

Egentliga Finland har en fungerande infrastruktur – en hållbar samhällsstruktur och ett smart trafiksystem. Egentliga Finland är en central aktör i den nordliga tillväxtzonen. Det är lätt att närma sig det internationaliserade landskapet och det är en bra plats att bo och verka på.

Den mentala och fysiska tillgängligheten är ett livsvillkor och en resurs för Egentliga Finland och för att uppnå det krävs mycket mer förändringskraft och mod än vad det nuvarande verk-samhetssättet möjliggör. Det behövs mer öppenhet, entusiasm/inspiration och diskussion.

Genom att öka möjligheterna att mötas på samhällets och näringsverksamhetens olika nivåer möj-liggörs skapandet av växande mervärde. Aktörernas flexibla tillgänglighet ökar arbetets värde.

Som en viktig del av möten som skapar mervärde är utbildningstjänsternas tillräckliga tillgänglig-het nära både invånaren och företaget, som å sin sida försäkrar bevarandet och utvecklandet av livskraftiga områden.

Besluten måste förändra och fördjupa en gemensam handlingskultur och övergripande ta tag i handlingar som påverkar bl.a. Skärgårdshavets tillstånd samt i skapandet av en attraktiv miljö. Utan en region som kännetecknas av ett rent Östersjön och en attraktiv miljö samt lättillgäng-lighet och samarbetskunnighet kan landskapet inte verka som en central partner eller samar-betsplattform.

Av den nordliga tillväxtzonen måste skapas en grön och smart zon som lockar internationella aktö-rer och som bildar en av de mest betydande kopplingarna mellan EU och Ryssland. Det hållbara utnyttjandet av tillväxtzonens potential förutsätter bl.a. förverkligandet av Esbo-Lojo-Salo-omfartsbanan som en del av det europeiska TEN-T-kärnnätet.

2.1.4 resurssmarthet – innovativt Föregångarskap

Egentliga Finland är till sina verksamhetssätt ett övergripande resurssmart och kolneutralt landskap där man hållbart utnyttjar natur- och kulturmiljön, regionstrukturen samt männis-kornas och organisationers resurser tillsammans med sikte på framtiden. I Egentliga Finland kan öppen information användas och utnyttjas av alla aktörer och invånare. Egentliga Finland blir den cirkulära ekonomins och resurssmarthetens föregångare samt modellområde.

Resurssmarthet bör ses mångdimensionellt. Resurssmarthet föder hållbar tillväxt och välfärd. Genom förutseende, innovativa och toleranta tillväxtsökande lösningar som utnyttjar inter-nationellt kunnande främjas näringsgrenarnas tillväxt och utveckling. Risktagningsförmågan stöds av ett klimat där även misslyckanden tolereras och godkänns.


De minskande ekonomiska resurserna utmanar till att söka och lägga märke till den väldiga resurspotential som omger oss och som speciellt består av människor, kunskap och befintliga strukturer. Att rikta resurserna till åtgärder vars resultat kan vidareförmedlas till andra aktö-rers användning är effektivt. Livscykeltänket förstärks speciellt med innovativ återanvändning av gamla miljöer och byggnader.

Att dela informationsresurser hjälper indirekt aktörerna framåt i deras egen verksamhet och främjar hela landskapet välfärd. Att dela information och verkande för gemensamma resursers väl är ett sätt att tänka och förmåga att se den stora nytta som verksamhetssättet ger alla parter.

2.2 målet för egentliga finlands regionstruKtur 2035+

Målet om en hållbar ekonomisk tillväxt och global konkurrens förutsätter Egentliga Finlands mångsidiga tillgänglighet – såväl inom internationella samarbetsnätverk, nationellt i Finlands regionstruktur som i den lokala samhällsstrukturen. Förutom fysisk tillgänglighet måste regio-nen vara attraktiv och lättillgänglig.

Stockholm-Åbo-Helsingfors-S:t Petersburg-förbindelsen förenar Egentliga Finland med de nordiska huvudstäderna samt vidare med Centraleuropas och Rysslands marknader. Åbo stadsregion, som ligger i tillväxtzonen, fungerar som en port till Skandinavien samt västra Europa. Fungerande, för-utseende och hållbara nationella och internationella rese- och trans-portkedjor tjänar landskapets näringslivs som stöder sig på olika regionala styrkor. Kommu-nikationsförbindelserna som beaktar regionens särdrag tjänar på ett pålitligt sätt landskapets näringslivs behov.

Egentliga Finlands ställning är erkänd som en del av den nordliga tillväxtzonen vars förgre-ningar binder samman regionkommunerna, som förenas av fungerande trafikförbindelser, samt Åbo stadsområde till en del av Södra Finlands stadsnät. Egentliga Finland kopplas ihop med Finlands regionstruktur framför allt genom huvudlederna som riktar sig mot huvudstads-regionen, Tammer-fors och Björneborg. Dessa leders trafikservicenivå är högklassig med sina olika trafikformer och möjliggör ett fungerande arbetsresande, men stöder också behoven för den dagliga pendeltrafiken till huvudstadsregionen.


Regionkommunernas täta dagliga växelverkande zon: under 40 min restid

Lokaltåg: 30 min restid

Landskapscentrets arbets- och bostadsmarknadsområde: under 60 min restid

Lokaltåg: 45-50 min restid

Landskapscentrets långväga pendlingszon: under 1,5 h restid med tåg

Landskapscentrets långväga pendlingszon: under 1,5 h restid

Varsinais-Suomen liitto 2014

Skärgårdens täta dagliga växelverkande zon

LANDSKAPSCENTRUM

REGIONSKOMMUNSCENTRUM/-PAR

KOMMUNCENTRUM

KOMMUN-/SUBCENTRUM

ÅBO–HELSINGFORS

ÅBO–TAVASTEHUS

ÅBO–TAMMERFORS

LOIMAA

SALOÅBO

PARGAS

NYSTADLETALA

Bild 3: Egentliga Finlands zoner för växelverkan. Egentliga Finlands trafikstrategiutkast 2014.

Egentliga Finlands regionstrukturella helhet stöder skapandet av en balanserad och växelver-kande regionstruktur med många centrum. Den ekonomiska verksamhetens globalisering, ut-maningarna i tillgången på kompetent arbetskraft samt arbetslivets föränderliga behov främjar arbetsmark-nadsområdena fortsatta utvidgning. I Egentliga Finland betyder det här en delvis tvåfacetterad struktur. För det första bildar Egentliga Finland ett enhetligt arbetsmarknadsom-råde där invånar-nas fungerande vardag, beaktandet av miljökonsekvenser samt regionutveck-lingsperspektivet krä-ver utveckling av fungerande dagliga trafikförbindelser som produceras på ett hållbart sätt. Å andra sidan stöder Egentliga Finlands attraktiva livsmiljöer dagliga pendlingsområden som grundar sig på regionkommuner och regionala särdrag, styrkor och specialiseringar vars interna trafikförbindelser tjänar invånarnas och näringslivets funktionella behov samt offentliga tjänsters tillgänglighet.

För att främja en fungerande verksamhetsnivå har man omfattat ett planerings- och utveck-lings-perspektiv som förenar markanvändning, boendebehov, serviceutbud, trafiksystem och näringsliv. Målet för olika aktörers samarbete är förutom att skapa förutsättningar för en hållbar urban samhällsstruktur också att säkra det rurala boendets gemenskap. Ur ett hållbart tillväxtperspektiv är samhällsstrukturens utveckling genom att utnyttja befintliga resurser och hållbara transportsätt betydande. Planering som bygger på partnerskapstänket stöder för sin del också att man lyckas gå i land med samhällets socioekonomiska utmaningar.



SAMARBETSFÄRDIGHETER

ÅBO–RAUMO < 75 MINÅBO–BJÖRNEBORG < 2 H

VASA

ÅBO–TAMMERFORS < 1,5 HÅBO–TAVASTEHUS < 1,5 H

S:T PETERSBURG

ÅBO–HELSINGFORS < 1,5 HÅBO–S:T PETERSBURG < 5 H

STOCKHOLM EUROPA

TILLGÄNGLIGHET

1) Regionkommunscentrets täta dagliga växelverkande zon: under 40 min restid 2) Direkta ßyg frŒn Åbo till Helsingfors, Stockholm, Kšpenhamn, Riga, Tallinn och Mariehamn.

FrŒn Åbos viktigaste destinationer (Stockholm, Kšpenhamn, Helsingfors, Riga) anslutningar till Europas center, restid inkl. terminaltider under 5 h.

RESURSSMARTHET

ANSVARSFULLHET

RENT ÖSTERSJÖN

SKÄRGÅRDSSAMARBETE

NÄRDEMOKRATI

NÄRENERGI

HÅLLBAR ANVÄNDNING

NÄRMAT

NÄRSERVICE

Varsinais-Suomen liitto 2014

LANDSKAPSCENTRUM

REGIONSKOMMUNSCENTRUM/-PAR

KOMMUNCENTRUM

KOMMUN-/SUBCENTRUM

REGIONKOMMUNSCENTRETS INFLYTTNINGSOMRÅDE 1

NORDLIG TILLV€XTZON (TEN-T)KUSTENS OCH INLANDETS UTVECKLINGSZONER

SKÄRGÅRDSTURISMZON

HAMNAR

FLYGPLATS 2

JÄRNVÄG

VÄG

KÄRNSTADSOMRÅDET

Bild 4: Landskapsöversiktens spetsteman i Egentliga Finlands regionstruktur 2035+.


ansvarsfullhet

samarbetsfärdigheter

tillgänglighet

resurssmarthet

Ansvarsfullhet i regionstrukturen syns bl.a. i valen med vilka man förbinder sig till att utveckla Åbo stadsregions kärnområde i enlighet med arbetet med strukturmodellen för Åbo stadsre-gion 2035. Ansvarsfullheten syns i värnandet om miljön, vattenskyddet och utnyttjandet av naturresurser på ett hållbart sätt. Utnyttjandet av närenergi och närmat är ansvarsfullhet. De närmaste årens val gällande regionanvändning, trafiksystem, produktionsstruktur, drivkraft, förnybarhet och hållbar-het påverkar all verksamhet från invånarens vardag och affärslivets konkurrenskraft till landskapets attraktionskraft. Energi är ett betydande ansvarsfullhetsval i framtiden. Lika betydande är be-slut om energibesparing och dess märkbart effektivare an-vändning.

Egentliga Finlands regionstruktur bygger på regionkommunernas dagliga växelverkan med delvis överlappande zoner. En region- och servicestruktur med många centrum förutsätter fungerande samarbetsförhållanden och -praxis både inom landskapet och som en utbredd del av centrala Ös-tersjöområdet. Landskapets styrka och framgång grundar sig på en gemensam uppgiftsfördelning, samarbete och frisk konkurrens mellan regioner av olika natur. Förutsätt-ningen för en attraktiv verksamhetsmiljö är en fördomsfri planering som överskrider sektors-gränser.

Egentliga Finland är en port till Europa med alla transportformers direkta förbindelser. Den nord-liga tillväxtzonen, snabba motor- och spårförbindelser för person- och godstrafik mellan Åbo, Helsingfors och S:t Petersburg (inkl. förverkligad Esbo-Lojo-Salo-omfartsbana) samt förbindelserna mot kusten och inlandet tillsammans med en attraktiv miljö skapar unika verksamhetsförutsätt-ningar för näringslivet. Landskapet bildar bl.a. ett enhetligt arbets- och bostadsmarknadsområde som stöder sig på lokaltågstrafiken.

I Egentliga Finland kan man på ett hållbart sätt utnyttja landskapets unika natur och kulturarv. Ett balanserat centrum- och servicenät skapar förutsättningar för hela landskapets livskraft. De håll-bara val som görs i landskapscentret främjar hela landskapets utveckling. Att effektivt utnyttja befintliga strukturer är resurssmarthet.


I EGENTLIGA FINLAND ÄR LIVSKVALITETEN DEN BÄSTA Ett framgångsrikt och välmående landskap byggs med samarbete och partnerskap

PARTNERSKAP

LAND

SKAP

SPRO

GRAM

MET

ÖVER

SIKTE

N FÖ

RVER

KLIG

AS GE

MOM

LAND

SKAP

SPRO

GRAM

MET

FRAMTIDEN FORMAS AV VALEN NUANSVARSFULLHET

TILLSAMMANS ÖVERSKRIDS GRÄNSERNASAMARBETSFÄRDIGHETER

LÄTTILLGÄNGLIG ÖSTERSJÖNS PORTTILLGÄNGLIGHET

INNOVATIVT FÖREGÅNGARSKAPRESURSSMARTHET

PARTNERSKAPSFORUM ÄR STRATEGINS HUVUDÅTGÄRDPartnerskapsforum är en idé, mall, ideologi. Det är en ny synvinkel på lanskapsmässigt samarbete, verksamhetsformer och samarbetsstrukturer. Människor och information utgör grunden för partnerskapsforumet. Forumet samlar ihop den öppna informationen och förverkligarna vars mål är att tillsammans och med att dela information få mera resultat. Landskapsförbundet ordnar partnerskapsmöten där landskapsstrategins förverkligande främjas och de idéer som kommit fram förmedlas till rätta instanser.Sydvästra Finlands regioninformationstjänst möjliggör framställandet av informationen, dess lättare förmedling och utnyttjande samt skapar en ny mall för regionalt samarbete. Partnerskapsforumets temahelheter avspeglar strategins funktionella innehåll och målsättningar vilka förverkligas med åtgärderna. Partnerskapsteamen utvecklar innehållet i olika temana, samlar ihop partnerskapsaktörer och hjälper dem med att bilda nätverk. Partnerskapsforumet ändras och utvecklas kontinuerligt.

ÅG S1. Vi tar i bruk nya inspirerande samarbetsmetoder och metoder för växelverkan samt pilotprojekt inom olika bran-scher med vilka de egna sektorernas intressebevaknings-gränser som begränsar landskapets allmänna utveckling över-skrids.

ÅG S2. Som en del av regioninformationstjänsten verkställs landskapets medborgarportal som organisationer och invå-nare kan använda både för intern kommunikation och för in-formationssökning om bl.a. medborgarsamhällets tjänster.

ÅG S3. Vi utvecklar framförhållningsmetoder som en del av regioninformationstjänsten. Vi ge-nomför utbildning i en hö-gre grad tillsammans med näringslivet bl.a. genom att utnyttja fördomsfria kunskapskombinationer.

ÅG S4. Vi försäkrar förutsättningarna för livslångt lärande och konkurrenskraften för vuxenut-bildningar genom att utveckla studiemetoder- och miljöer bl.a. med olika pilotförsök.

ÅG S5. Vi främjar företagsamhet, ägarbyte och verksamhet som strävar efter tillväxtföretag-samhet samt utveckling av innovationsfärdigheter och kvaliteten på arbetslivet. Vi stär-ker företagsfostrans roll i läroverken.

ÅG S6. Vi skapar en fungerande landskapsmässig företags-serviceorganisation för att försäkra mångsidig toppkompe-tens. Vi utvecklar första skedets rådgivning i reg-ionkommu-nerna.

ÅG A1. Vi skapar verksamhetsmodeller med vilka det är möj-ligt att visa kraften av att använda konsumentval för att ändra på vår livsmiljö, till exempel minska vattendragens närings-be-lastning, och därmed förbättra vår omgivnings attraktionskraft och internationella synlighet.

ÅG A2. Vi skapar näraktörsgrupper som förmedlar god praxis och information. Som exempel på närideologi är närmat, när-energi och närturism samt utveckling av byar och stadsdelar.

ÅG A3. Vi ökar innovativitet och gemensamt ansvar i markan-vändningsplaneringen genom att möjliggöra en tidig interak-tion ur invånarnas och näringslivets perspektiv för att bygga upp en attraktiv miljö.

ÅG A4. Vi tar bättre med ungdomar och studerande i landska-pets utveckling och beslutsfat-tande.

ÅG A5. Vi utvecklar en landskapsmässig arbets- och prak-tikmodell för ungdomar: alla sommar-jobbar för att tillämpas både på grund- och på andra stadiet genom att bl.a. utnyttja fadderföretagsverksamhet samt befintliga praktikmodeller.

ÅG A6. Vi utvecklar studerandes arbetslivsfärdigheter samt företagar- och innovationsfärdig-heter i samarbete med de åt-gärder som strävar efter en tätare kontakt mellan arbete och studier. Vi utvecklar karriärhandledningen för unga och andra specialgrupper.

ÅG A7. Vi utvecklar läskunnighet av miljön genom att bredda miljöfostrans innehåll till att om-fatta den byggda miljöns be-tydelse inom den egna livscykeln som en del av landskapets attraktionskraft.

ÅG A8. Vi främjar Egentliga Finlands invånares nytto- och var-dagsmotion samt hållbara trafik-lösningar.

ÅG T1. Vi skapar en tillgänglig atmosfär: framtidens hållbara och smarta region- och samhälls-struktur förutsätter gränsö-verskridande planerings- och utvecklingsarbete. Vi främjar skapandet av både mentala och fysiska mötesplatser där beslutsfattare, företagare, stu-derande, intressentgruppers representanter och andra aktörer kan mötas och nätverka. Vi effektiverar mångsidig användning av offentliga utrymmen.

ÅG T2. Vi utvecklar Egentliga Finland till ett center för inter-nationella kontakter och internat-ionell verksamhet på Öst-ersjöområdet. Vi utnyttjar möjligheterna med den nordliga till-växtzonen (Stockholm-Åbo-S:t Petersburg) samt främjar kustens och inlandets trafikför-bindelser. Vi försäkrar att pla-neringen för Esbo-Salo-Lojo omfartsbanan framskrider.

ÅG T3. Vi utvecklar försäljningskompetens speciellt inom potentiella exportbranscher.

ÅG T4. Vi produktifierar utbildningskompetens och utveck-lar en gemensam utvecklingskommu-nikation genom att ut-nyttja landskapsmässiga och nationella sammanslutningar.

ÅG T5. Vi främjar utvecklingen av den yrkesinriktade utbild-ningen och arbetslivsutgångspunkten samt studiernas flexi-bilitet och modulering till exempel genom att förverkliga ett öppet yrkesinstitut.

ÅG T6. Vi bygger ett hållbart och synligt fritidskoncept där en levande och livskraftig skärgård, attraktiva nationalparker samt landskapets rika kulturmiljö erbjuder upplevelser året om.

ÅG R1. Vi stöder material-, energi-, närings- och resurseffek-tiva samt koldioxidsnåla lösningar och skapar förutsättningar för nya öppningar och förstärkandet av befintliga branscher.

ÅG R2. Vi utnyttjar den offentliga sektorns innovativa an-skaffningar för att utveckla nya affärs-verksamheter och främja näringslivet i Egentliga Finland.

ÅG R3. Vi aktiverar invandrarnas befintliga know-how till samhällets och näringslivets användning och stöder utveck-lingen av invandrarnas kunnande.

ÅG R4. Vi stöder användning av öppen information och infor-mationsutbyte mellan experter. Vi förbättrar planeringens kva-litet och bedömningen av beslutens heltäckande konsekven-ser.

ÅG R5 Vi utvecklar Egentliga Finlands attraktionskraft speci-ellt genom innovativ ny användning av gamla byggnader och miljöer.

Valen som vi gör i dag är viktiga. Vi bygger aktivt vår framtid. Förändringar ska inte endast förutses, man ska också aktivt på-verka dem. Att göra saker och företagande är uppskattade och införlivade verksamhetssätt i Egentliga Finland. Unikheten av vår miljö ska vårdas med varje beslut och lösning. Egentliga Finlands framgång bygger sig på ett innovativt näringsliv, ar-bete och välfärd som skapas med ansvarsfulla, hållbara val.

Med ett allt mer förankrat samarbete och partnerskap uppnås en ny sorts iver och handlingskultur i Egentliga Finland. Part-nerskap är ett verksamhetssätt som gynnar alla parter. Samar-betsförmåga ökar kunskapen. Ett högklassigt slutresultat blir till av kreativ samordning av branschövergripande kunskap. I landskapet fastnar man inte i befintliga strukturer utan stärker grunden för att skapa nytt.

Den mentala och fysiska tillgängligheten är ett livsvillkor och en resurs för vårt område. Det internationaliserade Egent-liga Finland är en central aktör i den nordliga tillväxtzonen. Egentliga Finland har en fungerande infrastruktur – en håll-bar samhällsstruktur och ett smart trafiksystem. Det öppna, uppmuntrande och diskuterande Egentliga Finland är en bra plats att bo och verka på. Ett rent Östersjön och en attraktiv miljö samt en region som kännetecknas av lättillgänglighet och samarbetskunnighet möjliggör verkandet som en central partner och samarbetsplattform.

Egentliga Finland är till sina verksamhetssätt ett övergripande resurssmart och kolneutralt landskap där öppen information står till allas förfogande. I landskapet utnyttjas på ett hållbart sätt natur- och kulturmiljön, regionstrukturen samt männis-kornas och organisationers resurser tillsammans med sikte på framtiden. Resurser riktas till åtgärder med hjälp av vilka Egentliga Finland blir den cirkulära ekonomins och resurs-smarthetens föregångare samt modellområde. Verkande för gemensamma resursers väl är ett sätt att tänka och förmåga att se den stora nytta som verksamhetssättet ger alla parter.

Visionen förverkligas genom partnerskap, där vi tillsammans sätter upp ett målläge för att bygga upp landskapets fram-tid. Det betyder att man binder sig till ett gemensamt arbete och gemensamma metoder för att uppnå målsättningarna. Landskapsstrategin vill ha med Egentliga Finlands invånare, företag, utbildningsproducenter, organisationer - alla aktörer i landskapet.

Visionen kan uppnås i ett innovativt klimat där det är möjligt att pröva och verka på nya sätt, men där man också får göra misstag och misslyckas utan att förlora ansiktet. Landskapet koncentrerar man sig speciellt på åtgärder som förbättrar del-aktighet, öppenhet, möten, växelverkan och gemenskap.

Partnerskap är ett tänkesätt där det gemensamma målet anses vara viktigare än individuell nytta. Varje område har sin egen identitet och betydande roll i helheten där utvecklingen av styrkor är särdrag är betydelsefulla, inte de mentala och geo-grafiska gränserna

I Egentliga Finland satsar man på att öka deltagandet, utveck-la en kundinriktad servicekultur, ett gott förnybart ledarskap samt på att förbättra personalens kompetens. Närpåverkande görs lätt och inspirerande. Den invånarriktade medborgarsam-hälleliga aktivitet som sker inom föreningar och organisatio-ner stöds och främjas.

Bild 5: Partnerskapsstrategin i ett nötskal.

TPARTNERSKAPSFORUM EXPANDERANDE NÄTVERK ÖPPEN INFORMATION AKTÖRER IVRIGA MÄNNISKOÄ ARBETSSMIDJOR MÖTESPLATSEA IDÉER

FÖRVERKLIGARE

SEMIN

ARIA

HE

LHET

ER

Å

SIKT

EÄ

NÄT

TJÄNSTER

PARTNERS

FRAMTIDEN FORMAS AV VALEN NUANSVARSFULLHET

TILLSAMMANS ÖVERSKRIDS GRÄNSERNA

LÄTTILLGÄNGLIG ÖSTERSJÖNS PORTTILLGÄNGLIGHET

INNOVATIVT FÖREGÅNGARSKAPRESURSSMARTHET

Green KH

Turku

UBC

Framgång-srikt samar-

bete

YH

SciencePark

ÅA

NoviaDigita

RaisioGroup

Cloetta

Bryggmaninstitut

Man bygger upp kunskap för tolkning

av miljön

Skolor

Stadspark-erna

EFF

ÅU Brahea

Kom-mun

Dag- hem

ÅboSAFA

Arbetsmetoder för innovativa

arbetssätt i fram-tiden –

Östersjön

UBC

Östersjö-forum

CentrumBalticum

Åbo

Åbo-process

EFF

Ham-burg

St Pe-tersburg

Välfärd på Östersjöom-

rådet

ITK

ÅA

FPA

Förutseende nätverk

Läroan-stalter

EFF

Utbildning-sexport

ÅUyhtiö

Oppilai-tokset

FWL

Tutuver

YHNovia

ÅA

ÅU

SciencePark

Meriaura-logistik-

energieffek-tivitet

Sybimar

EFF

AMKNätverk för internationellt

kunnandeÅU

Brahea

TeamFinland

Womento

Kansain-välinen koulu

SmartChemistry

Park

SciencePark

ÅA

AURIABiobank – hälsofräm-

jandet

ÅUCSSapa

SciencePark

TRC Från forskning och

idéer till affärs-verksamhet

AHJO Utveck-

lingsmiljö Startup

Främjandet av närmat ÅU

Brahea

SciencePark

SciencePark

Valonia

Easy Led

HINKU

BIO-vakka

L&T

Naturresursfo-rum

EETU

YH

RESU

EFF

tekes

Livia

UUMA2

Smart specialisering

SciencePark

ÅU Brahea

YH

Utveckling-scentraler

BalticFlows

ÅUTTK

MALPE innova-tiva metoder för

samverkan

EFF

Konsul-tit

förening

Örö hållbar turism

MH

NTM

Levande skärgård

TurkuTouring

Kom-mun

Håll skärgården

ren

företag

Kongress-landskap

ÅUBrahea

Turku Touring

PARTNERSKAPSFORUMET FÖRÄNDRAS OCH UTVECKLAS KONTINU-ERLIGT OCH DET BASERAR SIG PÅ MÄNNISKOR OCH ÖPPEN INFOR-MATIONDenna mall beskriver utvecklande nätverk bestående av aktörer och projekt samt landskapsstrategins och programmets temavisa befrämjande.

LANDSKAPETS AKTÖRER FÖRVERLIGAR LANDSKAPSSTRATEGIN HITTA DIN PLATS OCH KOMPLETTERA NÄTVERKET

TEMAHELHETER gestaltar strategins funktionella innehåll och målsättningar, vilka förverkligas med åtgärder.

PARTNERSKAPSTEAMENbildas utav koordinatorerna och samarbetsutvecklarna. Teamen följer med den verksamhet som är förknippad med resp. temahelhet, fungerar som idésprutor, utvecklar och planerar innehåll i temahelheterna samt förmedlar information till rätta instanser. Samarbetsteamen samlar ihop partnerskapsaktörer och bistår med nätverksbildningen.

PARTNERSKAPSAKTÖRERNA – ANSIKTENPartnerskapsaktörerna är organisationer, företag, invånare, föreningar eller andra samarbetsgrupper eller deras projekt som med eget exempel ger ett ansikte åt befrämjande av landskapets framgång

KOORDINATORERNAEGFF + samarbetsgrupperNTM + “TEKES + “TSEK + “Regionkommuner...

SAMARBETSUTVECKLARNAValoniaTurku Science parkÅbo YrkeshögskolaLiviaNoviaÅAÅUÅU BraheaÅUTulevaisuuden tutkimuskeskusUBC, Union of the Baltic citiesCentrum BalticumTeam FinlandWomentoLounaispaikkaLandskapsmuseumForststyrelsenFPABryggmaninstitutetTurku TouringUtvecklingscentrum...

AKTÖRER PÅ SAMFUNDSNIVÅKommuner3. sektorn, organisationer och föreningar...

AKTÖRER PÅ INDIVIDNIVÅFöretagPrivata personer...

Produktifiering av kunnandet

Kom-mun Kom-

mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-munKom-

mun Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

Kom-mun

NTM

NTM

NTM

NTM

NTM

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företag

företagföretag

företag

företag

företagföretag

förening

företag ÅU

ÅU

ÅU

GEMENSAM OMRÅDES-

OCH SAMHÄLLS STRUKTUR

MÅNGSIDIGT RESURSSMART

SMART OCH INNOVATIV

FÖRNYBAR UTBILDNING OCH

NÄRINGSLIV

LEDANDE ÖSTESJÖAKTION

SYNERGI MELLAN KULTURMILJÖ OCH TURISM

ENERGIEFFEKTIV OCH

RESURSSMART

Lounais-paikka

MIP

Material-bank

Medbor-garportal

Projekt-nät

Horisont

Karta

Miljö NU

SYDVÄSTRA FINLANDS REGIONINFORMATIONSTJÄNST

SYDVÄSTRA FINLANDS REGIONINFO

RMAT

IONS

TJÄN

ST

Partnerska-psbarometer

Bild 6: Exempel på nätverk och aktörer som partnerskapsforumet möjliggör.


3. landsKaPsProgrammet 2014–2017 – tYngdPunKter och åtgärder

Landskapsprogrammet fungerar som ett verktyg för skapandet av möjligheter. Programmets upp-gift är inte att erbjuda färdiga lösningar för aktörerna – aktörerna väljer själva sin riktning och sitt verksamhetssätt. Verksamhetsmiljön bör tillsammans göras sådant att företagen snabbt och effek-tivt kan fatta beslut som leder till tillväxt, eftersom nya arbetstillfällen huvudsakligen skapas inom små- och medelstora företag.

Landskapsprogrammets förverkligande främjas bl.a. med projektfinansiering. Aktörsgrup-pers och partnerskapets betydelse syns också i beviljandet av finansiering. På första plats står projekt som redan i ansökningsskedet kan visa på gemensamt handlande och flera aktörers engagemang.

3.1 PartnersKaPsforum – landsKaPsProgrammets huvudåtgärd

Egentliga Finland verkar utgående från öppen information och verksamhet. Man lyss-nar till alla röster för att förbättra människors välmående och landskapets framgång.

Människor och information är partnerskapsforumets grund. Forumet samlar ihop öp-pen information och dess upphovsmän vars mål är att tillsammans och genom att dela information uppnå mer. Detta öppnar oändliga möjligheter för landskapets utveckling. Partnerskapsforumet fungerar som en innovationsplattform för nya verksamhetssätt och samarbetsstrukturer.

Landskapsförbundet fungerar som sparringpartner och leder landskapets utveckling. Landskapets samarbetsgrupp och dess organ är en del av partnerskapsforumet.

Regioninformationstjänsten fungerar på webben, som innehåller den centrala regio-nala informationen. Tjänsten ger alla möjligheten att delta och hitta en partner från redan verksamma nätverk, organisationer och ivriga människor. Tjänsten möjliggör framförande, lättare förmedling och utnyttjande av information samt skapar en ny sorts regional samarbetsmodell.

Partnerskapsforum

• innehåller workshops, webbtjänster, växande nätverk och utvecklingsteam, informat-ion, aktörer och ivriga människor. • erbjuder metoder för att samla och förvalta splittrad information.• erbjuder en mötesplats för projektens upphovsmän som letar efter partners eller verkställare.• hjälper till att integrera den stora resurs som består av landskapets studerande och erbjuda dem möjligheten att övergå till arbetslivet mer flexibelt och effektivt än förut.• hjälper till att koordinera, gestalta helheter och skapa uppfattningar.

KPartnersKaPsforum – regioninformationstjänst, teambildning och möten

Bild 7: För att förverkliga landskapsstrategins vision skapas ett partnerskapsforum, vilket är strate-gins huvudsakliga åtgärd.


Landskapsstrategins beredningsarbete har påvisat att gemensamt handlande och nätverkande samtidigt på olika instanser ses som ett villkor för framgång. Regionens aktörer kan utan att veta om varandra ha innovativa utvecklingsprojekt på gång som strävar efter samma mål och vars finansierings- och framgångsmöjligheter kunde mångdubblas ifall uppfattningarna och kompeten-sen förenades. Offentliga aktörer kan å sin sida komplettera och effektivera sin verksamhet genom att dela kompetensresurser sinsemellan. Partnerskap och möjliggörande av partnerskap är enligt landskapsstrategin nyckeln till framgång och välfärd. Nya partnerskap och finnande av samarbetsnätverk förutsätter att man gör sig själv och sina idéer synliga. Part-nerskapsforumet erbjuder en metod för att koordinera denna helhet och möjliggöra möten.

landskapsstrategin verkställs av ivriga aktörer som tror på sin sak

Partnerskapsforummodellen (bild 6) åskådliggör hur landskapsstrategin förverkligas tillsam-mans med olika intressenter och aktörer. Det finns rikligt med aktiva och ivriga aktörer i landskapet som på eget håll redan förverkligar landskapsstrategin. Dem vill vi synliggöra! Partnerskapsaktörer är företag, invånare, organisationer eller andra grupper och deras projekt som med sitt exempel ger ett ansikte för främjandet av landskapets framgång.

I beredningen av strategin har de teman och verksamhetsmodeller som behövs för att öka välfär-den klarnat, men de ännu måste utvecklas och förstärkas. Utvecklingen av dessa stöds genom landskapsprogrammets åtgärder samt genom att leta efter verkställighetsmodeller till exempel genom nya eller befintliga projekt.

Partnerskapsforumet och som ett av dess arbetssätt fungerar partnerskapsmöten som möjlig-gör ett effektivt igenkännande av behoven, skapar nya partnerskapsmiljöer och förstärker samarbetsnätverk.

Partnerskapsforumet formas på aktörernas villkor. Landskapsförbundet kan fungera som en stark plats för möten mellan aktörer och idéer samt som en framförare av partnerskapsmöj-ligheter genom att utveckla partnerskapsforumet. Förbundet fungerar på ett naturligt sätt som limmet mellan olika samarbetsinstanser med hjälp av sina breda intressentkontakter. Med hjälp av partnerskapsforumet kan man också följa upp och mäta de nyuppkomna samarbets-nätverkens utveckling och därmed förverkligandet av landskapsstrategin. Uppföljningen kom-mer att förverkligas med partnerskapsbarometer-redskapet.

Förverkligandet av partnerskapsForumet

Partnerskapsforumet är en idé, modell, ideologi. Det är ett nytt synsätt på befintliga verksam-hetsmodeller och på samarbete i landskapet. Förutom att nå nya verksamhetssätt utnyttjar och utvecklar partnerskapsforumet även befintliga verksamhetssätt. Med dessa främjar man land-skapsstrategins verkställande. Partnerskapsforumets viktigaste del är landskapets aktörer, med vars hjälp partnerskapsforumet utvecklas. Under landskapsprogramperioden 2014-2017 utvecklas partnerskapsforumet, det skapas fortlöpande nytt innehåll till det och dess verk-ställande följs upp med hjälp av partnerskapsbarometern. Partnerskapsforumet är i ständig förändring, men den strukturerar samtidigt helheten.

Strategins verkställande sätts igång genom att bilda de första temahelheterna som samlar ihop partnerskapsforumets olika tematiska dimensioner enligt strategins innehåll. Dessa hjälper till att gestalta de funktionella innehållen och målsättningarna som verkställs genom åtgärderna. Genom dem är det också lättare att lägga märke till flaskhalsar, problem och utmaningar som kräver bättre lösningar samt utveckla nya verksamhetssätt och interaktionssätt. Genom tema-helheterna synliggör man effektivt de fördelar som kan uppnås.


För att koordinera partnerskapsforumets temahelheter bildas partnerskapsteam som består av entusiastiska koordinerare och samarbetsutvecklare som tror på sin sak (se partnerskaps-forum-modellen, bild 6). Teamens uppgift är att fundera på idéer, följa med verksamhet i landskapet som har att göra med temahelheten, utveckla och planera verksamhetens innehåll samt förmedla framkomna idéer till rätta instanser. Partnerskapsteamen för samman partner-skapsaktörer och hjälper dem att bilda nätverk.

utvecklandet av regioninFormationstjänsten och inledandet av verksamheten

Regioninformationstjänsten är ett dagligt redskap för aktörerna i sydvästra Finland för att produ-cera, utveckla och hämta information. Regioninformationstjänsten ger ett hem för regionens nät-verk och information samt marknadsför regionens kunnande. Regioninforma-tionstjänsten innehåller olika nätverks informationssidor, redskap för att behärska och visua-lisera information (kart-tjänster, enkäter, sökverktyg, gränssnitt) samt möjligheten att öppna upp informationen och göra den tillgänglig för alla.

Regioninformationstjänstens helhetsarkitektur verkställs under programperiodens gång. I sam-band med regioninformationstjänsten kan man utgående från olika nätverk bygga till-läggsredskap och särskilda tjänster för dem. De medverkande nätverken sköter självständigt om utvecklandet och verkställandet av dessa tjänster, men följer de krav som fastställts i Regio-ninformationstjänsten helhetsarkitekturarbete.

Informationen som alla nätverk skapar sparas i Regioninformationstjänstens databank och genom den kan informationen öppet användas av alla. Analyserings-, harmoniserings- och bearbetningsarbete som har att göra med administrationen av informationen görs både inom nätverken och av landskapsförbundet.

partnerskapsForumets temahelheter

LEDANDE ÖSTERSjÖVERKSAMhET

Ledande Östersjöverksamhet är ett synsätt och ansvar för att verka som en aktiv igångsät-tare och ett lok för samarbete. Det betyder att vår egen verksamhet och region är ett synligt exempel för andra. Som ett exempelområde måste vi vara tillgängliga även mentalt och genom nätverkssam-fund.

Egentliga Finland är redan nu ett viktigt ställe för att ordna seminarier och kongresser och i den frågan kan vi ännu utvecklas och öka på verksamheten. Universitet, högskolor och andra aktörer bör samarbeta för att regionens utmärkta rykte som kongresslandskap bibehålls. Vi tävlar inte med övriga Finland utan på internationella arenor, även utanför Östersjöområdet.

Åboprocessen är ett i Östersjökretsar känt internationellt initiativ vars roll blir allt mer utma-nande i den föränderliga världen. Processens betydelse är speciellt att verka som ett diskus-sionsforum mellan EU och Ryssland och föra deras synpunkter närmare varandra.

FÖRNybAR uTbILDNING Och NäRINGSLIV

Temahelhetens utgångspunkt är att förverkliga ett tätt strategiskt partnerskap mellan företag och utbildningsproducenter, med vilket man strävar efter att producera internationellt och nationellt konkurrenskraftigt kunnande. Detta sker genom att fortsätta på och vidareutveckla processen där utbildningsproducenterna, företagen och andra centrala aktörer fungerar som täta förbund och skapar gynnsamma omständigheter både för att utbildningen ska utgå från


arbetslivet och för fö-retagens tillväxt och utveckling. Som lok för målinriktat partnerskap fungerar bland annat den offentliga sektorns och de centrala företagens nätverk på chefsnivå samt det kommunala beslutsfattarmaskineriet.

INTELLIGENT Och INNOVATIV

Partnerskapsforumets verksamhetsidé innehåller principen om smart specialisering. Egentliga Finland vill göra denna verksamhet till en del av vår vardag. Innovativitet och smart specialise-ring är inte nödvändigtvis spetsvetenskap eller nanoteknologi – men det kan givetvis även vara det. Innovativitet kan till exempel vara ett nytt mer effektivt sätt att hantera aska eller processa näringsämnen från åar till ny användning. Det kan skapa kvalitativa vårdtjänster förmånligt eller exportera vår utbildning till Brasilien. Eller så kan det vara något helt annat som vi inte ännu kan förutse, fastän lösningens delar skulle finnas till och endast den innovativa samman-sättningen fattas.

Ivern och glädjen för att göra smarta lösningar finns bland redan aktiva aktörer som partner-skapsforumet kompletterar med nya entusiastiska aktörer. För innovativ och smart speciali-sering är det viktigt att föra samman aktörerna och genom det bygga oförutsägbara partner-skapskombinationer. Förutom inom de traditionella havs- och bioklustren bör nya öppningar göras till exempel inom sensor-, observations- och förståelseteknologier, där regionens experter redan har erkänd konkur-renskraft. Därutöver kan vi rikta in oss på till exempel på metoder och system för att utveckla situ-ationsmedvetenhet och på att i molntjänster hantera och analysera den data som föds av sen-sornätverk.

MåNGSIDIGT RESuRSSMART

Resurssmarthet är smarthet att använda både förnybara och ändliga naturresurser effektivt och hållbart, men det är också byggnader och utrymmen, immateriella värden och kunnande. Resurs-smarthet är en väg till bättre tjänster och till kvalitativt dagligt liv och till att säkra miljön. En del av resurssmartheten är mätbart, kilogram och euro, men en del är nytta som konkretiseras först på lång sikt. Till exempel kommer de berg och grusresurser som används av samhället säkert att ta slut i södra Finland, kanske inte i den närmaste framtiden, men det är smart att leta efter ersät-tande metoder redan nu.

Mångsidighet ger ett perspektiv på hur man genom att arbeta tillsammans kan finna lösningar på problem. Resurssmarthet är även att tillåta ungdomar, invandrare eller till exempel åldring-ar att ta ansvar i byggandet av vårt samhälle. Mycket viktiga samarbetspartners i detta sam-manhang är kommuner och kommunernas flertaliga experter. Kommunen köper, verkställer, skaffar och gör. Om våra kommuner handlar resurssmart i fråga om såväl tjänster, kunnande som material, har Egentliga Finland inga problem med att erbjuda sina invånare den bästa livskvaliteten och näringslivet möjligheter att utvecklas och växa.

ENERGIEFFEKTIV Och NATuRRESuRSSMART

I det naturresurssmarta Egentliga Finland anser man att naturresurser kan vara orörda råvaror, råvaror som fås förnybara från naturen, råvaror som redan är i användning och råvaror som åter-vinns. Att känna igen olika råvarors flöden är en förutsättning för hållbar, smart och eko-nomisk användning i och med att även små mängder och kombinerandet av olika sorter möj-liggör genomgående hållbar användning av naturresurser. En central utmaning är att minska på användningen och behovet av resurser samt att styra processer och verksamheter så att slutproduktens egenskaper antingen minskar på användningen av naturresurser eller främjar deras nyttoanvändning i återvinning och som råmaterial i en cirkulär ekonomi.


I ett energieffektivt samhälle sparas energi i första hand genom såväl strukturella som tekniska lösningar, men även energiproduktion är smart och hållbar användning av naturresurser då den förnybara energin ökar. Strukturella lösningar är markanvändningsplanering som stöder energief-fektiviteten så att vardagslivets normala val i sig minskar energikonsumtionen bl.a. gällande styr-ningen av hur folk rör sig. Energiproduktionen som blir allt mer spridd kom-mer att medföra för-ändringsbehov även för utvecklingen av logistiken för och insamlingen av bränslen och likväl för planeringen och förverkligandet av energiförflyttningsnätverk.

Förverkligandet av ett energieffektivt och naturresurssmart Egentliga Finland förutsätter ett brett samarbete mellan invånare, företag, utbildningsarrangörer samt olika myndigheter och kommuner. Nytt samarbete ska riktas särskilt till att nå en bred helhetssyn och till att utnyttja även alla små nyttoflöden. Ett naturresurssmart samhälle producerar avfall som kan utnyttjas i energiproduktionen. Energiproduktionens slutprodukter kan å sin sida utnyttjas för att ersätta orörda natur-resurser. Det fullständiga utnyttjandet av dessa flera flöden erbjuder individer ett nytt innovativt sätt att verka, högskolorna nytt forskningsarbete, företagen ny företagsverk-samhet samt myndig-heterna och kommunerna nya möjligheter att förverkliga ett hållbart samhälle.

GEMENSAM REGION- Och SAMhäLLSSTRuKTuR

I Finland har regioner och landskap särdrag och styrkor som är viktiga att beakta i nationella reg-ionstrukturella utvecklingsspår. Genom att utveckla dessa möjliggörs den jämlika sprid-ningen av välfärden samt regionens mångsidiga utvecklingsmöjligheter på bästa sätt. Det är viktigt att man känner igen styrkorna och tar dem i bruk. Igenkänningsprocessen bör förverk-ligas inom regioner-na från stadsregionerna till landsbygdens byar. Gestaltningen av helheten och förståelsen för de små detaljernas betydelse och verkan i den samhällsstrukturella helheten förutsätter fortgående diskussion och gemensam granskning och planering av ärenden.

Uppfattningen om Egentliga Finland som ett enhetligt arbetsmarknadsområde lyfter fram fördelar som möjliggörs av en tillgänglig regionstruktur och för vilken det är till allas fördel att arbeta för. Egentliga Finland har tack vare sitt läge möjligheten att utvecklas till en betydande aktör vid Östersjön och stärker hela södra Finlands betydelse som ett marknadsområde vid Östersjön. För att lyckas i detta förutsätts både fysisk och mental tillgänglighet och ett fung-erande samarbetsnät-verk.

Regionala frågor om vardagslivets smidighet, näringsidkarens framgång samt bildandet av triv-samma och säkra verksamhetsmiljöer kommer fram i planeringen av markanvändningen. Med hjälp av denna temahelhet främjar man närvaron av alla MALPE-perspektiv (markan-vändning, boende, trafik, tjänster och näringar) i planeringen ända från början och genom en enhetlig och hållbar samhällsstruktur stävar man efter tillgänglig gemensam nytta.

KuLTuRMILjÖNS Och TuRISMENS SyNERGI

Egentliga Finland är till sin kulturmiljö ett mycket rikt och intressant landskap. Värdefulla landskapsområden, som fixeras av gamla stomgårdar, representativa herrgårdsmiljöer och skärgårdens unika skärgårdssamhällen erbjuder resenärer flera kulturella rekreationsmöj-ligheter. Landskapet har en stor mängd turismföretagare som erbjuder högklassiga tjänster, innefattande även s.k. outdoor-resetjänster. Egentliga Finland har också en internationellt unik skärgård, och att lyfta fram den som ett turistmål på nationell nivå är till hela landskapets fördel. Vi har dock ännu många outnyttjade möjligheter.


Egentliga Finland har rikligt med aktörer som producerar information till vår närmiljö, både för kommuninvånare och turister. Stiftelser, museer, föreningar och turismföretagare utvecklar sin verksamhet på sina håll och producerar fina tjänster och information på sydvästra Finlands om-råde. Utmaningen är att både små och större turism- och kulturaktörer producerar lik-nande inne-håll på sina håll med små resurser. Därför är informationen splittrad och kommer inte fram tydligt.

Med hjälp av temahelheten vill vi samla ihop de regionala aktörerna och diskutera möjlighe-terna för att samarbeta och spara resurser. Det viktigaste är att få synlighet för aktörerna och hjälpa dem att bilda allt mer intressanta turismhelheter tillsammans och enskilt. Temahel-hetens viktiga uppgift är också att med hjälp av den insamlade informationen och turismen utveckla läskunnig-heten av vår miljö och samtidigt uppskattande av vår miljö.


3.2 landsKaPsProgrammets åtgärder gällande sPetstemana


3.2.1 ansvarsFullhet – Framtiden Formas av valen nu

åTGäRDER

ÅG A1. Vi skapar verksamhetsmodeller med vilka det är möjligt att visa kraften av att anv ända konsumentval för att ändra på vår livsmiljö, till exempel minska vattendragens närings-belastning, och därmed förbättra vår omgivnings attraktionskraft och internationella synlighet.

Partnerskapsaktörer: Organisationer, utbildningsarrangörer, Valonia, NTM, Egentliga Finlands förbund…

ÅG A2. Vi skapar näraktörsgrupper som förmedlar god praxis och information. Som exempel på närideologi är närmat, närenergi och närturism samt utveckling av byar och stadsdelar.

Partnerskapsaktörer: Organisationer, kommuner, TY-Brahea, YH, NTM, HINKU, Valonia…

ÅG A3. Vi ökar innovativitet och gemensamt ansvar i markanvändningsplaneringen genom att möjliggöra en tidig interaktion ur invånarnas och näringslivets perspektiv för att bygga upp en attraktiv miljö.

Partnerskapsaktörer: Egentliga Finlands förbund, kommunerna, NTM, näringslivets organisationer, invånarna, markanvändningsplanerna…

ÅG A4. Vi tar bättre med ungdomar och studerande i landskapets utveckling och beslutsfat-tande.

Partnerskapsaktörer: Egentliga Finlands förbund, kommunerna, NTM, studentorganisationer, utbildningsar-rangörer…

ÅG A5. Vi utvecklar en landskapsmässig arbets- och praktikmodell för ungdomar: alla sommar-jobbar för att tillämpas både på grund- och på andra stadiet genom att bl.a. utnyttja fadderföretagsverksamhet samt befintliga praktikmodeller.

Partnerskapsaktörer: Företag, utbildningsarrangörer, arbetslivets olika organisationer, Egentliga Finland Ar-bets- och näringsbyrån, NTM, förmedlande tjänstecenter…

ÅG A6. Vi utvecklar studerandes arbetslivsfärdigheter samt företagar- och innovationsfärdig-heter i samarbete med de åtgärder som strävar efter en tätare kontakt mellan arbete och studier. Vi utvecklar karriärhandledningen för unga och andra specialgrupper.

Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer, arbetslivets olika organisationer, företa, Arbets- och näringsby-rån…


ÅG A7. Vi utvecklar läskunnighet av miljön genom att bredda miljöfostrans innehåll till att om-fatta den byggda miljöns betydelse inom den egna livscykeln som en del av landskapets attraktionskraft.

Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer, organisationer, Åbo museicentral, Bryggman-institutet, TY-Brahea…

ÅG A8. Vi främjar Egentliga Finlands invånares nytto- och vardagsmotion samt hållbara trafiklösningar.

Partnerskapsaktörer: Kommuner, arbetsgivare, idrottsföreningar, skolor och läroverk, Valonia…


MOTIVERINGAR FÖR åTGäRDERNA

Miljön och de förändringar om sker där är synliga och påverkar människors välmående. Skär-gårdshavets, den globalt unika skärgårds- och havsmiljöns betydelse och bättre förståelse för dess möjligheter än tidigare är oundvikligt. I natur- och kulturmiljöerna finns en attraktions-kraft som tillökas genom att vårda om deras unikhet. Ren miljö, luft, jordmån, yt- och grund-vatten är grunden för ett säkert och trivsamt boende och liv.

Genom att öka närimagen förstärks aktörernas vilja att ansluta sig till näraktörernas grupp och omfatta närideologin. Nära och rent producerat är framtiden för en livskraftig landsbygd och skär-gård och producerar nytta för hela landskapet. Egentliga Finland är Finlands matbod. Produktiv och lönsam närmat innebär förutom närproducerat också ett tätt samarbete mellan produktions- och distributionsaktörer. Energi som ett tema är svårt att förutse, och lösningar i anslutning till det kräver stora investeringar. Branschens globala eller EU-riktlinjer ligger inte i våra händer och där-med bringar flexibla och närbelägna energilösningar strategiskt försprång för landskapet.

I planläggningsprocessen görs val mellan eftertraktade framtidsbilder både på lång som kort sikt. Planläggningen bör vara nyskapande och innovativ planering som förenar invånarnas och närings-livets synpunkter. Med en öppen process som uppmuntrar deltagande förbinds olika aktörer samman och planläggningen försnabbas då de officiella besvären minskar. Myndig-hetssamarbete kan göras ännu mer smidigt med landskapets egna åtgärder.

Vår samhällsstruktur sprider ut sig och splittras trots att befolkningen koncentreras i stadsre-gioner. Detta har bl.a. många samhällsekonomiska, stadsbildsmässiga och landskapsmässiga konse-kvenser. Hela landskapets attraktionskraft ökas av ett gemensamt fungerande centrum-nät där varje centrum har en stark och naturlig egen roll och där restiderna mellan centrumen är rimliga. Denna utveckling som främjar en enhetlig och hållbar region- och samhällsstruktur förutsätter val som främjar konsekventa och gemensamma målsättningar.

Egentliga Finland är ett utbildningslandskap. Enbart i Åbo finns det över 32 000 studerande. Även denna grupp bör i större utsträckning delta i landskapsmässigt beslutsfattande och i landskapets utveckling. Näringslivets betydande strukturomvandlingsprocess, globaliseringen samt förändring-arna i framtidens kunskapsbehov ställer nya krav på kompetensutvecklingen. I praktiken förändras många yrken betydligt eller så upphör de helt. Landskapet bör även under tider av minskande re-surser kunna investera i utvecklingen av inlärningsmiljöer och metoder samt utbildningens reakt-ionshastighet samt satsa på att förstärka färdigheterna för företagande och innovation.

Kompetensen förstärks när utbildningen stöder sig på nära samarbete med arbetslivet. Ut-gångspunkten är arbetslivets behov av kunskap och färdigheter. Genom kvalitativ, åtkomlig och livslång handledning försäkras rätt utnyttjande av individens kompetens och potential. Det är i första hand viktigt att ungdomarnas kontakt och övergång till arbetslivet försäkras med olika praktikmodeller och handledning för olika åldersgrupper. Modellerna bör utvecklas i nära samarbete med näringslivet beaktande dess behov samtidigt som man beaktar befintliga verksamhetsmodeller. En särskild tilläggsutmaning är att sysselsätta och anknyta till arbetsli-vet nyutexaminerade, invandrare samt personer i svagare position och personer med risk för att marginaliseras. I dessa fall poängteras vikten och utvecklingsbehovet av läroverkens indivi-duella handledningsverksamhet. Målet är att arbetslivets behov och individens kunskapspoten-tial är sinsemellan balanserade.


Landskapets kompetens bör vara Finlands bästa för att regionens befolknings välfärd ökar och näringsgrenarna har framgång. Den bästa kompetensen skapas då landskapets nätverk för utbildning och företag och andra arbetslivets nätverk tillsammans utvecklar nya inlärningsme-toder genom att fördomsfritt utnyttja bl.a. elektroniska metoder.

Som ett resultat av planering men även av utebliven planering föds konkret och synlig miljö. För att kontrollera de förändringar som sker i vår miljö förutsätts en mer medveten förståelse av de faktorer och värden som vår miljö bygger på. Detta är möjligt när man i miljöfostran vid sidan om naturmiljöns färdigheter lägger till läskunnighet av miljön.

Ansvaret för hälsosamma levnadsvanor ligger hos personen. Samtidigt bör arbetsgemenskapen se till sin viktigaste resurs välbefinnandet genom att sköta om arbetsutrymmenas hälsosam-het och genom att uppmuntra till hälsofrämjande val för att öka på vardagsmotionen. Ett ansvarsfullt trafikbeteende och valen påverkas så att även den fysiska byggda miljön möjliggör promenerandet och cyklandet på arbets- och fritidsresor.


3.2.2 samarbetsFärdigheter – tillsammans överskrids gränser

åTGäRDER

ÅG S1. Vi tar i bruk nya inspirerande samarbetsmetoder och metoder för växelverkan samt pilotprojekt inom olika branscher med vilka de egna sektorernas intressebevaknings gränser som begränsar landskapets allmänna utveckling överskrids.

Partnersaktörer: Egentliga Finlands förbund, kommuner, NTM, organisationer, Valonia…

ÅG S2. Som en del av regioninformationstjänsten verkställs landskapets medborgarportal som organisationer och invånare kan använda både för intern kommunikation och för informationssökning om bl.a. medborgarsamhällets tjänster.

Partnersaktörer: Egentliga Finlands förbund, NTM, YH, organisationer, kommuner…

ÅG S3. Vi utvecklar framförhållningsmetoder som en del av regioninformationstjänsten. Vi genomför utbildning i en högre grad tillsammans med näringslivet bl.a. genom att utnyttja fördomsfria kunskapskombinationer.

Partnerskapsktörer: Utbildningsarrangörer, näringslivets organisationer, Egentliga Finlands förbund, NTM…

ÅG S4. Vi försäkrar förutsättningarna för livslångt lärande och konkurrenskraften för vuxen utbildningar genom att utveckla studiemetoder- och miljöer bl.a. med olika pilotförsök.

Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer, RFV, NTM…

ÅG S5. Vi främjar företagsamhet, ägarbyte och verksamhet som strävar efter tillväxtföretagsamhet samt utveckling av innovationsfärdigheter och kvaliteten på arbetslivet. Vi stärker företagsfostrans roll i läroverken.

Partnerskapsaktörer: NTM, näringslivs- och företagarorganisationer, studentföreningar, Turku Science Park, BOOST Turku utbildningsarrangörer…

ÅG S6. Vi skapar en fungerande landskapsmässig företagsserviceorganisation för att försäkra mångsidig toppkompetens. Vi utvecklar första skedets rådgivning i regionkommunerna.

Partnerskapsaktörer: Kommuner, Turku Science Park, regionkommuner, NTM, Arbets- och näringsbyrån, utbildningsarrangörer…



Målet är att öka inkluderande deltagande, aktivitet och öppenhet samt öka branschöverskri-dande samarbete och utveckla servicekulturen och ett gott ledarskap. Egentliga Finlands styrka är en mångsidig näringsstruktur där några branscher dock stigit och blivit starkare än andra. I framtidens tyngdpunkter är det inte lönt att satsa på några enskilda branscher. På så sätt undviker man att tänkesättet stagnerar i befintliga strukturer samt möjliggör ny tillväxt. Väsentligt är att förstärka grunden för att skapa nytt. Genom att sudda ut gränserna mellan branscherna eftersträvas också uppkomsten av nyskapande samarbete. Alltid behövs nödvän-digtvis inte ökade finansiella resurser. De bästa resultaten uppnås genom att göra saker på nya sätt, i en framåtblickande atmosfär där saker görs tillsammans. Partnerskap föds ut transpa-rens, spårbarhet och omvandlingsförmåga. Genom att vidareutveckla branschöverskridande kompetenskoncentrationer (jfr AHJO)skapas gynnsamma omständigheter för en innova-tions- och tillväxteftersträvande företagsverksamhet. En eftertraktad framtidsbild är en aktiv invånare och offentlig förvaltning som uppmuntrar till deltagande. Värderingar som härrör sig från denna vision är bland annat invånar- och kundinriktning, öppenhet, mångkulturalism, tolerans av olikhet, tillgänglighet samt gemenskap, samarbete och partnerskap. Dessa värden kan främjas bland annat med medborgarportalen.

Den landskapsmässiga målinriktade prognostiseringen av utbildningsbehovet förverkligas om ett långsiktigt strategiskt partnerskap mellan företag och utbildningsorganisationer som grundar sig på öppen dialog. Målet är en gemensam uppfattning både på olika tidsperspektivs (kort, medellång, lång) kompetens- och utbildningsbehov och en bredare utvecklingsuppfatt-ning. Medan de nationella utbildningsresurserna skärs ner måste man påverka det regionala, men framför allt det nationella beslutsfattandet för att säkra utbildningens kvalitet och mängd. Påverkande, beslutsfattande och utbildningsplanering grundar sig på förhandsinformation.

Samarbete och nätverkande mellan verksamhetsmodeller som stärker företagarpotential ökar potentialen för företagar- och försäljningskompetens i hela landskapet. Virtuellt nätverkande mellan olika aktörer som ligger bakom verksamhetsmodeller eller koncept som stöder olika sorters företagande och företagartillväxt (praktikföretagartjänster, företagsbyverksamhet osv.) för att dela bäst praxis förstärker branschens kompetens. Verksamhetsmodellerna kopplas ihop med inlärning och arbetspraktik. Man måste också se till tillgången på arbetskraft i Egentliga Finland. Det sker bland annat genom en omfattande utveckling av fortbildning samt utveck-ling av inlärningsmiljöer och metoder. I detta sammanhang beaktas även utvecklandet av företagsamhetens allmänna förutsättningar samt företagarnas välbefinnande. Målet är även att stöda arbetslivets kvalitet och utvecklingens av personalens välbefinnande då en ständig förändring definierar verksamhetsmiljön.

Genom att stärka även läroverkens roll i utvecklandet av företagartjänster försäkras kontakten mellan arbetslivet och utbildningen framför allt för vuxenutbildningens del. Utmanande före-tagartjänsten som bl.a. har att göra med företagens tillväxt och internationalisering, erbjuds på landskapsnivå. Tjänster som har att göra med rådgivning i ett tidigt skede erbjuds och utveck-las även i regionkommunerna.

Inom de fem närmaste åren sker uppskattningsvis sextusen ägarbyten inom företag i Egentliga Finland. Lyckade ägarbyten försäkras med ett aktivt rådgivningsarbete.


3.2.3 tillgänglighet – lättillgänglig östersjöns port

åTGäRD

ÅG T1. Vi skapar en tillgänglig atmosfär: framtidens hållbara och smarta region- och samhällsstruktur förutsätter gränsöverskridande planerings- och utvecklingsarbete. Vi främjar skapandet av både mentala och fysiska mötesplatser där beslutsfattare, företagare, studerande, intressentgruppers representanter och andra aktörer kan mötas och nätverka. Vi effektiverar mångsidig användning av offentliga utrymmen.

Partnerskapsaktörer: Egentliga Finlands förbund, NTM, kommuner, företag, utbildningsarrangörer, invånare, organisationer, församlingar…

ÅG T2. Vi utvecklar Egentliga Finland till ett center för internationella kontakter och internationell verksamhet på Östersjöområdet. Vi utnyttjar möjligheterna med den nordliga tillväxtzonen (Stockholm-Åbo-S:t Petersburg) samt främjar kustens och inlandets trafikförbindelser. Vi försäkrar att planeringen för Esbo-Salo-Lojo omfartsbanan framskrider.

Partnerskapsaktörer: Åboregionens utvecklingscentral, kommuner, Egentliga Finlands förbund, NTM, näringslivets organisationer, ministerier, grannlandskap…

ÅG T3. Vi utvecklar försäljningskompetens speciellt inom potentiella exportbranscher.

Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer, näringslivets organisationer, NTM…

ÅG T4. Vi produktifierar utbildningskompetens och utvecklar en gemensam utvecklings- kommunikation genom att utnyttja landskapsmässiga och nationella sammanslutningar.

Partnerskapsaktörer: Högskolor, utbildningsarrangörer, näringslivets organisationer, NTM, Egentliga Finlands förbund…

ÅG T5. Vi främjar utvecklingen av den yrkesinriktade utbildningen och arbetslivsutgångs- punkten samt studiernas flexibilitet och modulering till exempel genom att förverkliga ett öppet yrkesinstitut.

Partnerskapsaktörer: Utbildningsarrangörer, näringslivets organisationer, NTM…

ÅG T6. Vi bygger ett hållbart och synligt fritidskoncept där en levande och livskraftig skärgård, attraktiva nationalparker samt landskapets rika kulturmiljö erbjuder upplevelser året om.

Partnerskapsaktörer: Kommuner, näringslivets organisationer, NTM, Turku Touring, Egentliga Finlands förbund, utbildningsarrangörer, Forststyrelsen, föreningar, turismföretagare…



Det mest betydande måttet på en hållbar regionstruktur som anpassar sig till framtidens glo-bala och snabbt föränderliga situationer är s.k. mental tillgänglighet. De nuvarande betydande fysiska egenskaper som beskriver regionstrukturen, som till exempel helheten av vägförbindel-ser, järnvägar, flygplats och hamnar, är viktiga att koppla ihop med utvecklingen av datakom-munikationsmöjligheterna.

Genom att styra förflyttning strävar man efter att minska förflyttningsbehovet. Till styrnings-metoderna hör bl.a. utvecklandet av smarta och hållbara trafik- och distansförbindelsesystem. Med dessa åtgärder kan man öka landskapets interna nätverkande mellan pendlingsområ-dena och öka möjligheterna att skapa en balanserad regionstruktur med många centrum där centrumen befinner sig i en tätare växelverkan och kan skapa flytande förbindelser också utåt. Framtidens regionstruktur erbjuder en plattform för mångsidiga nya verksamhetssätt och främjar hittandet av partnerskap.

Byggandet av den nordliga tillväxtzonen (Stockholm-Åbo-Helsingfors-S:t Petersburg) skapar tillväxtmöjligheter för Egentliga Finlands och hela södra Finlands näringsliv. Målet är att göra en attraktiv grön och smart tillväxtzon som lockar internationella aktörer och som bildar en av de mest betydelsefulla kopplingarna mellan EU och Ryssland.

Målet med utvecklingen av trafikförbindelserna är att förbättra funktionaliteten för arbets-marknadszonerna inom landskapet och över landskapsgränserna, att försäkra smidigheten för invånarnas vardagsliv med hållbara trafikformer samt att svara på näringslivets behov. Genom att utveckla Esbo-Salo-banlinjen, som hör till TEN-T-kärnnätet, strävar man efter att göra förbindelsen till huvudstadsregionen snabbare samt att stärka arbetsmarknadszonen Åbo-Sa-lo-Lojo-Helsingfors. Utvecklingen av inlandsförbindelserna stärker arbetsmarknadszonen som går från Åbo via Loimaa till Tammerfors och Tavastehus samt förbättrar trafiksäkerhetsläget på riksväg 9. Utvecklingen av trafikförbindelserna på västkusten förbättrar trafiksäkerheten och funktionaliteten på riksväg 8 som ett svar på teknologibranschens och hamnarnas arbetskrafts- och transportbehov som stöder sig på Åbo-, Nystads-, Raumo- och Björneborgregionernas metall- och havskluster.

Egentliga Finlands hamnar och Åbo flygplats bildar ett nationellt betydelsefullt logistiskt center för frakttrafiken. Att säkra branschernas tillgång till managementexperter i landskapet möjliggör ökandet av attraktions- och konkurrenskraft. Landskapets interna positiva avspeg-lingskonsekvenser når också utanför Åbo stadsregion.

Förutsättningarna för landskapets synlighet är innovativitet, verksamhetens kvalitet och förmåga att väcka intresse samt nutida kommunikation och marknadsföring. Utvecklingen av försäljningskompetensen inom alla branscher, speciellt inom potentiella kommande export-branscher, är livsviktigt för landskapets näringsgrenar. Att inkludera försäljningsutbildning genom hela studieplaner förstärker på lång sikt försäljningen av landskapets produkter och regionens inkomstbildning. Samtidigt produktifieras också utbildningskompetensen och det satsas på de branschområden som lämpar sig för export. Landskapets kompetenskapacitet och försäljningsutveckling är sinsemellan balanserade.


För att säkra nivån på yrkesutbildningen och konkurrenskraften ökas utbildningens flexibili-tet och kompletterande egenskaper bl.a. genom att möjliggöra öppen yrkesutbildning. Detta förutsätter bl.a. definiering av utbildningspunkter och passande modulering för utbildningen samt utnyttjandet av befintliga erfarenheter.

Turismens och fritidsverksamhetens (utflykter) betydelse kommer att växa och aktörerna i Egentliga Finland bör delta i utvecklingen av nya verksamhetssätt. De strategiska riktlinjerna bör vara att utveckla turismnäringen och -produkterna till toppkvalitet samt deras goda mark-nadsföring. Skärgården och det marina, den rika natur- och kulturmiljön samt de värdefulla kulturlandskapen erbjuder utmärkta möjligheter för detta.


3.2.4 resurssmarthet – innovativt Föregångarskap

åTGäRDER:

ÅG R1. Vi stöder material-, energi-, närings- och resurseffektiva samt koldioxidsnåla lösningar och skapar förutsättningar för nya öppningar och förstärkandet av befintliga branscher.

Partnerskapsaktörer: Regionkommuner, kommuner, Valonia, YH, Turku Science Park, NTM, TY BRAHEA…

ÅG R2. Vi utnyttjar den offentliga sektorns innovativa anskaffningar för att utveckla nya affärsverksamheter och främja näringslivet i Egentliga Finland.

Partnerskapsaktörer: Regionkommuner, kommuner, företagsorganisationer, TY BRAHEA, utbildningsarrangörer…

ÅG R3. Vi aktiverar invandrarnas befintliga know-how till samhällets och näringslivets användning och stöder utvecklingen av invandrarnas kunnande.

Partnerskapsaktörer: Företag, offentliga sektorn, utbildningsarrangörer…

ÅG R4. Vi stöder användning av öppen information och informationsutbyte mellan experter. Vi förbättrar planeringens kvalitet och bedömningen av beslutens heltäckande konsekvenser.

Partnerskapsaktörer: Kommuner, Egentliga Finlands förbund, NTM, utbildningsarrangörer, expertorganisationer, högskolor…

ÅG R5 Vi utvecklar Egentliga Finlands attraktionskraft speciellt genom innovativ ny användning av gamla byggnader och miljöer.

Partnerskapsaktörer: Kommuner, företag, Egentliga Finlands förbund, NTM, föreningar…



En förändring av den globala produktionskedjan är mycket möjlig och miljöfrågorna tvingar oss till förändrade verksamhetssätt. Landskapets vilja, verksamhetskultur och beslut måste stöda material- och resurseffektiva lösningar och skapa förutsättningar för att stärka dessa närings-grenar. Landskapets profil som en stark miljöteknologiexpert bör stärkas genom att förbättra aktörernas företagsekonomiska utvecklingsmöjligheter och genom att skapa effektiva verk-samhetsmiljöer. Kompetenskapitalet ökar också regionens attraktionskraft vid internationella investeringsbeslut.

Att naturresurserna tar slut (pris/konkurrenskraft) utmanar oss att innovera återvinningen, materialeffektiviteten och ett smart användande av resurser, till exempel en heltäckande land-skapsplanering, placering av överskottsjord, transport, återvinning samt utveckling av ett ma-terialbanksystem. Kommunsektorns verksamhet bör stödas till att bli mer hållbar och koldiox-idneutral. Kommunerna bör fungera som verksamhetens katalysator med vilken man påverkar verksamhetskulturens förändring, som ett gott exempel de koldioxidneutrala kommunernas (HINKU) aktiva verksamhet.

Biosektorns förnybara naturresurser, bland annat skogar, åkrar, vatten och vattenodling och också de nya branscher som föds i dem, är väldigt viktiga i Egentliga Finland. Som en region har vi den mångsidigaste möjligheten att utveckla såväl mat-, energi- som materiallösningar och produkter med vilka vi skapar välstånd till vår region, men även värde för förädlingsked-jan, näringslivet och exporten. Biobranschernas möjlighet kommer från en stark bakgrund av högskolor och innovationer och produktifieringen av den kompetensen. Vi har redan visning av till exempel forskningskompetens om algernas möjligheter, konkreta försök på lösningar för en sluten cirkulation för vattenodling och av industrins symbioser.

Den ekonomiska betydelsen av offentliga anskaffningar växer tydligt. Genom att tänka på ett nytt sätt på offentliga anskaffningar kan man erbjuda mer kvalitativa tjänster samt skapa ny


affärsverksamhet. Det behövs framför allt samarbete och insikter av kommunerna, tjänstean-vändarna och tjänsteproducenterna. Konkurrensutsättningskompetens har en central roll. Den privata sektorn har lättare att välja lokala aktörer. Genom att gynna Made in Egentliga Finland-tänket ökar vi framgångsmöjligheterna för landskapets egna små- och medelstora företag.

Att stärka den internationella kompetensen ökar landskapets konkurrenskraft och ökar välstån-det samt skapar färdigheter för att förutse globala förändringar som kan utnyttjas ekonomiskt. Internationalism och tolerans som en kontinuerlig del av studiehelheter samt i språkstudier och utbildningsutbyte stärker kännedomen om internationellt arbetsliv och kultur. Samtidigt som det är viktigt att satsa på att utnyttja alla invandrares kompetens, stöda dem och främja deras integration bör en speciell tyngdpunkt vara högutbildade invandrare. Landskapets internatio-nella kunnande stärks speciellt av främjandet av högskoleutbildade invandrares anpassning. Företagens och andra aktörers internationella projekt ökar välfärden och inkomstbildningen i landskapet.

För att uppnå ett attraktivt, fungerande och på ett hållbart sätt enhetligt landskap förutsätts ett allt tätare samarbete mellan planerare av markanvändning och regionala aktörer och utvecklare. Informationens och verksamhetens öppenhet – gränsöverskridande planerings- och utveck-lingsarbetet behövs för att den helhet som består av markanvändning, boende, trafik, tjänster och näringsliv (MALPE) blir balanserad. Egentliga Finland är en föregångare i skapandet av framtidens regionstrukturmodell som är tillgänglig både på ett mentalt och fysiskt hållbart sätt.

Gamla byggnader är en resurs. Utrymmenas innovativa och flexibla nyanvändning, koncept med flera användningssätt ger helt nya möjligheter och ökar tjänsternas tillgänglighet och ska-par samarbetsplattformer. Bevarandet av en kulturell miljö förutsätter fortsatt vård och uppskat-tande verksamhet. Detta gäller både byggda miljöer, odlade åkrar, ådalar som traditionsbioto-per. Förändringen kontrolleras bättre då man förstår de värden som platser innehåller samt den historiska räckan. Detta förutsätter information och färdigheter av aktörerna och framför allt vilja att verka ansvarsfullt i förändringssituationer.


4. samarbetsområdets ProjeKt och uPPföljning av Programmet

4.1 egentliga finlands och sataKuntas gemensamma Planer och ProjeKt

I lagen om regionernas utveckling konstateras att för att ordna samarbete mellan landskap delas landet in i samarbetsområden. Landskapsförbundet kan tillhöra enbart ett samarbetsom-råde.

Egentliga Finland och Satakunta har bildat ett samarbetsområde. Deras centrala gemensamma projekt är:• förverkligandet av andra skedet av riksväg 8 Åbo-Björneborg-vägprojektet• förbättring av verksamhetsförutsättningarna för havsklustret och dess underleverantörsnät• förbättra Skärgårdshavets och Bottenhavets tillstånd samt gemensam utveckling av resmål i anslutning till dessa• tjänsten för geografisk information Lounaispaikka

Samarbete mellan Egentliga Finland och Satakunta görs också inom den sydvästra kustens utvecklingszon inom Sydvästra kustens samarbete (LOURA). LOURA-samarbetet görs bl.a. inom havskunskap, energi, turism och invest in-verksamhet.

Landskapens samarbetsprojekt kan preciseras i landskapsprogrammets verkställighetsplan som görs upp vart annat år.

4.2 uPPföljning

Partnerskapsbarometern är en central uppföljningsmetod för förverkligandet av landskapsstra-tegins målsättningar. Partnerskapsbarometern är en webbförfrågan som görs bland landskapets centrala aktörer och som verkställs som en del av regioninformationstjänsten. Partnerskapsba-rometerns frågor görs upp utgående från landskapsstrategins värdespetsar och målsättningar och med hjälp av den kan man noggrannare än med statistiska uppföljningsindikatorer följa upp förverkligandet av landskapsprogrammets åtgärder. Partnerskapsbarometern genomförs första gången under hösten 2014, då man gör en kartläggning över programperiodens startläge.

I partnerskapsbarometern granskas landskapsstrategins verkställande både med numeriska och öppna textfrågor. I varje barometerförfrågning kan man genom liknande upprepande nu-meriska frågor följa upp förverkligandet av landskapsprogrammet och landskapets utveckling under programperiodens gång. De numeriska frågorna utförs till exempel som påståenden där varje svarande uppskattar hur mycket av samma eller olik åsikt den svarande är med påstå-endet. Påståendena ordnas som tematiska helheter så att landskapsstrategins vision och varje åtgärdshelhet kan granskas var för sig.

De som svarar på partnerskapsbarometern har möjligheten att utvärdera lanskapsprogram-mets förverkligande förutom numeriskt, även med hjälp av öppna frågor. I de öppna frågorna kan svarandena framföra anmärkningar eller motivera sina utvärderingar. Med hjälp av partnerskapsbarometerns öppna frågar kommer man även fram till hur väl landskapets olika aktörer har omfattat principerna för landskapsstrategins målsättningar och partnerskapstän-ket. De öppna frågorna kan variera mellan förfrågningsgångerna. Förutom med partnerskapsbarometern följ förverkligandet av landskapsstrategins målsättningar upp med förhandsbestämda uppföljningsindikatorer som presenteras noggrannare i bilaga 3.

del ii – utgångsPunKter


5. egentliga finlands landsKaP

5.1 finlands första landsKaP

Egentliga Finland är Finlands första landskap och samtidigt ett av Finlands nio historiska landskap. Landskapet har ett förmånligt läge vid Östersjön och naturförhållandena och klima-tet hör till de förmånligaste i landet. Landskapets bosättning och odlingskultur har i tiderna utvecklats längs med åstränderna. Åbo blev Egentliga Finlands och hela Finlands centrum redan under tidiga medeltiden. Också de äldsta vägarna har börjat från Åbo. De nuvarande riksvägarna härstammar till största del från 1960-talet. År 1935 fick Finland sin första civila flygplats i Åbo. Egentliga Finland är också hamnarnas landskap där hamnarna i Åbo, Nådendal och Nystad har funnit sin egen roll bland Finlands hamnar. Förbindelsefartygen och färjorna har haft en viktig roll i utvecklingen av skärgårdens förbindelser.

Landskapets industri har grundat sig på land och hav. Även livsmedelsindustrin har långa anor och elektronikindustrin har sina rötter på 1920-talet. Utgående från odlingsförhållandena, klimatet och åkrarnas tillstånd hör Egentliga Finlands jordbruk till landets bästa och vegeta-tionen är mångsidig. Förutsättningarna för landskapets utveckling är ett mångsidigt näringsliv, kunnande och utbildning. I samband med 2010-talets uppsving av informationssamhället utvecklas nya tillväxtbranscher så som informations- och kulturtjänster. Dessutom ökar vikten av bl.a. biobranschen och turismen. I den allt hårdare internationella konkurrensen behöver livsmedelsindustrin, fartygsbygget, läkemedelsindustrin och maskinverkstadsindustrin nya innovationer för att nå framgång. Dessutom har Östersjön en viktig funktion för att föda sam-arbete och tillväxt.

Egentliga Finlands nuvarande område motsvarar i stort sett det gamla historiska landskapet. Egentliga Finland har traditionellt bestått av små kommuner, vilket har förklarats med skär-gården och den täta landsbygdsbosättningen. Antalet kommuner har dock minskat märkbart, senast i samband med Paras-projektet från 53 till 28 kommuner. De senaste åren har fler funk-tioner inom administration och tjänsteproduktion förflyttats till landskapsnivå. Landskapets olika delar har smultit samman allt tätare, då bl.a. en gemensam polisinrättning, domstol och skattebyrå bildats.

5.2 egentliga finland i dag

Det bor 471 000 människor i Egentliga Finland, alltså närmare var tionde av Finlands befolk-ning. Landskapets invånarantal har vuxit i jämn takt de senaste årtiondena, i medeltal med cirka 2 000 personer per år. Av landskapets invånare är knappa sex procent svenskspråkiga och antalet invånare med annat språk än finska eller svenska dryga fem procent. Invånarandelen med annat språk har ändå vuxit med accelererande fart de senaste åren, och största delen av befolkningstillväxten förklaras av immigration. När antalet svenskspråkiga består, kommer andelen med främmande språk att gå förbi de svenskspråkiga förmodligen år 2014. Till befolk-ningen är Egentliga Finland efter Nyland Finlands mest mångkulturella landskap.

Största delen av Egentliga Finlands invånare bor i tätorter. Med sin 85 procents tätortsgrad är Egentliga Finland ett av Finlands mest urbana landskap och till invånartäthet Finlands andra mest invånartäta landskap. Egentliga Finlands befolkning åldras snabbt. En femtedel av landskapets invånare har fyllt 65 år, när motsvarande siffra år 1990 bara var 15 procent. Samtidigt har andelen under 15-åriga minskat, fastän inte i lika snabb takt, från 18 procent till 16 procent. Egentliga Finlands demografiska försörjningskvot, dvs. antalet personer yngre än 15 år samt 65-åringar och äldre per 100 personer i arbetsför ålder, är 55 alltså snäppet högre än medeltalet i landet. I takt med att befolkningen åldras blir försörjningskvoten så småningom sämre.


Den ekonomiska försörjningskvoten, dvs. hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en sysselsatt, är däremot lite bättre i Egentliga Finland än i hela landet. Den ekonomiska försörjningskvoten varierar i huvudsak enligt sysselsättningsläge och därmed enligt ekonomiska konjunkturväxlingar. Traditionellt har sysselsättningsläget i Egentliga Fin-land ändå varit bra i nationell jämförelse: landskapets arbetslöshetsgrad har i huvudsak varit lägre än det nationella medeltalet medan sysselsättningsgraden varit högre. Fastän arbets-löshetsgraden de senaste åren stigit till närheten av det nationella medeltalet, var den ändå i början av år 2014 Fastlandsfinlands sjätte lägsta.

Egentliga Finlands sysselsättningsläge har de senaste åren framför allt försämrats av industrins strukturomvandling, som berört till exempel varvs- och mobiltelefonindustrin. Industrins an-del av Egentliga Finlands näringsstruktur har minskat de senaste åren. Trots detta finns cirka en fjärdedel av landskapets arbetstillfällen inom industrin, vilket är en snäppet högre andel än i landet i medeltal. Andelen primärproduktion av Egentliga Finlands näringsstruktur har sjun-kit i samma takt som i övriga Finland och var år 2011 3,5 procent. Tjänsteproduktionens andel har däremot stigit i jämn takt, och dess andel översteg 70 procent vid ingången av 2010-talet. Av tjänstesektorns arbetstillfällen finns närmare en fjärdedel inom hälso- och socialservicen. Andra betydande sysselsättare inom servicebranschen är handel, administration och logistik.

Egentliga Finlands utbildningsutbud är brett och mångsidigt. I landskapet verkar två univer-sitet, fyra yrkeshögskolor och en stor mängd andra läroverk. År 2011 hade Egentliga Finlands högskolor över 32 000 studerande, vilket i relation till befolkningen är betydligt fler än i övriga landet i medeltal och fler än i till exempel Nyland. Även inom forsknings- och utvecklingsverk-samhet ligger Egentliga Finland före landets medeltal, både mätt i euro och i antalet anställda. Mätt i utbildningsnivå hör Egentliga Finland till landets bästa landskap: 28 % av befolkningen och 41 % av 30–34-åringarna har en högskoleexamen.

Egentliga Finlands befolknings disponibla förvärvsinkomster är ungefär av nationellt med-eltal, men kapitalinkomsterna är lite högre än medeltalet. Inkomstnivån i Egentliga Finland har stadigt vuxit i samma takt som i Finland i medeltal. Också fördelningen av inkomsterna motsvarar det nationella medeltalet. När man ser på inkomstfördelningen landskapsvis är den ändå ganska ojämn i Egentliga Finland. En ojämnare inkomstfördelning finns bara i Nyland. Egentliga Finlands bruttonationalprodukt per invånare har länge hållits nära landets medeltal. I och med industrins strukturomvandling har BNP:s utveckling de senaste åren släpat efter utvecklingen i hela landet.

Invånarna i Egentliga Finland upplever sig vara mycket friska. Andelen som upplever att deras hälsa högst ligger på medelnivå är låg i nationell jämförelse. För männens del är det bara i Egentliga Tavastland och för kvinnornas del i Södra Österbotten där hälsotillståndet upplevs som bättre än i Egentliga Finland. Mätt enligt Institutet för hälsa och välfärds sjuklighetsindex befinner sig Egentliga Finland dock snäppet över medeltalet i Finland, alltså har landskapets invånare varit omskötta på grund av sjukdom lite oftare än finländarna i genomsnitt.


5.3 utsiKterna för befolKnings- och sYsselsättningsutvecKlingen

Egentliga Finlands befolkning har de senaste årtiondena vuxit i jämn takt med cirka 2 000 nya invånare per år. En tydlig trend i befolkningsförändringen har varit ett växande inflyttningsö-verskott från utlandet samtidigt som inflyttningsöverskottet från övriga Finland minskat. Det finns inga skäl att anta att det sker några anmärkningsvärda förändringar i den här utveck-lingen.

I befolkningsscenariot antas migrationen fortsätta i stort sätt som nu. Nativiteten och mortali-teten antas följa Statistikcentralens prognos för självförsörjning, varvid Egentliga Finlands be-folkningstillväxt fortsätter på nuvarande sätt de kommande åren. Då skulle Egentliga Finland år 2025 ha 497 000 invånare och år 2035 517 000 invånare, dvs. ca 46 000 fler invånare än nu. Enligt prognosen består befolkningstillväxten till 85 procent av invandring år 2035.

Prognostiseringen av sysselsättningsutvecklingen är framför allt på lång sikt mycket svårare än prognostiseringen av befolkningsutvecklingen, eftersom antalet arbetstillfällen och sysselsätt-ningen berörs av otaliga faktorer. Därför har man utformat tre kompletterande scenarier för den framtida utvecklingen av sysselsättningsläget, som gör det möjligt att uppskatta sysselsätt-nings- och arbetsmålsättningar i olika samhälleliga situationer.

Utgångspunkten som eftersträvas för den kommande sysselsättningsutvecklingen är att minska på arbetslöshetsgraden. Egentliga Finlands arbetslöshetsgrad har efter depressionen på 1990-talet som lägst varit lite under sex procent, vilket kan ses som ett realistiskt mål. Utgångs-antagandet för det första sysselsättningsscenariot är att arbetslöshetsgraden sjunker till sex procent fram till år 2025 och till 5,5 procent fram till år 2035. Om arbetskraftsfördelningen hålls liknande som nu och sysselsättningsscenariot förverkligas, skulle det innebära att det fram till år 2025 skulle finnas 202 000 arbetstillfällen i Egentliga Finland och framtill år 2035 207 000 arbetstillfällen, alltså cirka 7 000 nya arbetstillfällen.

Enligt scenariot behöver antalet arbetstillfällen inte stiga i början, utan arbetslöshetsgraden skulle sjunka fastän mängden arbetstillfällen hålls på ungefär nuvarande nivå. Detta beror på att befolkningen åldras, alltså på att det från arbetskraften försvinner fler människor i och med pensioneringar än vad som tillkommer från yngre generationer. Fastän detta automatiskt minskar på arbetslöshetsgraden, växer den ekonomiska försörjningskvoten samtidigt. För nu-varande finns det cirka 1,3 arbetslösa för varje sysselsatt i Egentliga Finland. Fram till år 2035 skulle denna siffra vara 1,45. Det skulle leda till märkbara utgifter för samhället.

Målet för det andra sysselsättningsscenariot är därför att behålla den ekonomiska försörj-ningskvoten på en rimlig nivå. En central metod för att uppnå målet är att behålla mängden människor i arbetskraften på nuvarande nivå till exempel genom att höja pensionsåldern och förkorta på studietiderna. Om man vill behålla den ekonomiska försörjningskvoten ungefär på nuvarande nivå, förutsätter det att nuvarande mängd arbetskraft bibehålls fram till år 2025. Fram till år 2035 borde arbetskraften öka med cirka 7 000 personer till 234 000. Tillväxten av arbetskraften förutsätter 8 000 nya arbetstillfällen fram till år 2025 och 17 000 nya arbetstill-fällen fram till år 2035 för att arbetslöshetsgraden skulle hållas på den nivå som definieras i scenario 1.


Bild 8: Scenario 1, arbetslösheten sjunker.

Närmare 20 000 nya arbetstillfällen är en utmanande målsättning och man bör förhålla sig förbehållsamt till dess förverkligande. Det är ändå så att det finns en märkbar pendlingstrafik från Egentliga Finland till Nyland och denna utveckling har förstärkts de senaste åren. Det kan antas att när distansjobben ökar och när Salo-Lojo-banan förkortar restiden till Helsingfors betydande, kommer pendlingen till huvudstadsregionen att öka från nuvarande.

I det tredje sysselsättningsscenariot antas förutom de utvecklingslinjer som målades upp i de två tidigare scenarierna att pendlingstrafiken till Nyland kommer att öka märkbart. Utgångs-antagandet för scenariot är att landskapets negativa nettopendling kommer att fördubblas från nuvarande, då 10 000 fler människor arbetspendlar till andra landskap än vad invånare i andra landskap reser till Egentliga Finland för att arbeta. Detta minskar direkt på antalet nödvändiga arbetstillfällen; år 2035 skulle behovet av nya arbetstillfällen bara vara cirka 11 000.

0 %

5 %

10 %

15 %

20 %

25 %

125 000

150 000

175 000

200 000

225 000

250 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035

Arbetskraften (2035): 223 400

Arbetsplatserna (2035): 206 600

Arbetslöshetsgraden (2035): 5,5 %

(Den ekonomiska försörjningskvoten år 2035: 1,45)

Arbetskraften och arbetsplatserna Arbetslöshetsgraden


Bild 9: Scenario 2, arbetskraften ökar.

Bild 10: Scenario 3, pendlingen till huvudstadsregionen ökar.

0 %

5 %

10 %

15 %

20 %

25 %

125 000

150 000

175 000

200 000

225 000

250 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035






0 %

5 %

10 %

15 %

20 %

25 %

125 000

150 000

175 000

200 000

225 000

250 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035







5.4 särdragen i landsKaPets oliKa delar

Ett centralt särdrag för Egentliga Finland är landskapets heterogenitet. Landskapet innehåller både Åbos stadsregion som hör till de största i Finland, glesbebyggd landsbygd samt nästan vildmark i landskapets norra delar. Utmärkande för Egentliga Finland är ändå tät bebyggel-sestruktur, landskapet hade ännu vid mitten av 1900-talet 70 kommuner. Numera har antalet kommuner minskat till en tredjedel av det tidigare. Bland kommunerna finner man både småkommuner med några tusen invånare och storkommuner som tillkommit genom kom-munsammanslagningar.

Egentliga Finland är heterogen också till sina naturförhållanden. Landskapets särdrag är en väldigt splittrad, i världsklass unik skärgård som fördelar sig i en innerskärgård som domine-ras av stora öar och i en ytterskärgård som består av karga bergiga skär. Det skärgårdsaktiga fortsätter också på fastlandet där ställvis höga bergiga backar bryter av leriga slätter. I Kurjen-rahka nationalpark finns å sin sida för sydfinska omständigheter stora orörda myrmarker.

Till klimatet hör landskapet till det mest milda området i Finland, därför har största delen av de bördiga lerslätterna med tiden omvandlats till åkrar. Jordbruket har traditionellt haft en vik-tig roll i Egentliga Finlands inre delar, medan fiske varit en central näringsgren i skärgården. Jordbruket är fortfarande livskraftigt i landskapet, trots att dess sysselsättande effekt minskat märkbart i och med mekaniseringen.

Speciellt vid landskapets kustområden växte industrin till en betydande näringsgren redan på 1800-talets slut och är det fortsättningsvis. Traditionella industrigrenar är bland annat varvsin-dustrin, men numera hör till exempel läkemedelsindustrin till landskapets mest framgångsrika näringsgrenar. Så som i övriga Finland är handeln och tjänster landskapets största sysselsät-tare. Landskapets regionala särdrag syns också i servicenäringen: i skärgården har turismen en viktig roll medan största delen av affärslivets specialtjänster och alla högskolor koncentrerats till Åboregionen.

Egentliga Finland består av fem regionkommuner, varav alla har en mycket naturlig centralort för respektive regionstruktur. Alla har även sina egna särdrag. Salos, Åbos och Vakka-Suomis regionkommuner utgör landskapets kustområdes industriella zon. Loimaas regionkommun består förutom centralorten till största del av landsbygd. Även Åboland domineras av lands-bygd, men den särskiljer sig från övriga landskapet på grund av sin skärgård och det svenska språkets starka ställning.

Loimaa regionkommun (37 000 invånare) är landskapets mest lantbruksdominerade region och cirka en åttondel av regionens arbetstillfällen finns inom primärproduktionen. Förädling, speciellt metallindustrin, står för en tredjedel av regionens arbetstillfällen. Kännetecknande för Loimaaregionen är andelen små och medelstora företag i regionens företagsbestånd. I Salo regionkommuns (64 000 invånare) näringsstruktur har förädling en betydande roll, även om betydelsen minskat något i och med mobiltelefonindustrins strukturomvandling. Saloregio-nens styrka är ändå läget mellan Åbo och Helsingfors längs med goda trafikförbindelser och den nordliga utvecklingskorridoren.


- - FÖRVERKL. NEGATIVA KONSEKVENSER - -

- LURAR BAKOM HÖRNET / INGET TAG -

+ BÖRJAN SYNLIG / NÅGOT FÖRSÖKT +

+ + FÖRVERKL. POSITIV UTVECKLING + +

FÖRSVUNNET HOT

SWOTKOMPASSEN 2011-2014/2030 STYRKOR (ST)!

- Rik historia, kulturmiljö!- Mångsidig natur och fördelaktigt klimat!- Produktiv landsbygd och unik skärgård!- Stark utbildnings- och forskningskoncentration!- Bra lŠge och traÞkmŠssig tillgŠnglighet (till havs, med ßyg, med jŠrnvŠg, med landsvŠg)!- Regionens tvåspråkighet

SVAGHETER (SV)!- Starka kommungränser och svårigheter med samarbete!- Regionens svaga image!- Spetsföretagens konjunkturkänslighet!- Bristande servicenivå på allmänna fortskaffningsmedel (jŠrnvŠgar, kollektivtraÞk)!- Regionens sysselsŠttningsproblem (bl.a. knappt med arbetstillfŠllen fšr hšgutbildade)!- Försämring av service!- Samhällsstrukturens ställvisa oenhetlighet!- Vattnens tillstånd

MÖJLIGHETER (M)- Teknologisk utveckling!- Ökande mobilitet/mångkulturalism!- Internationalisering av forskning och utvecklingsarbete!- EU:s verksamhetspolitik (inkl. …stersjšstrategin)!- Närområdenas ekonomiska tillväxt!- Utvecklingen av logistiken!- Nya exportmšjligheter (bl.a. kunskap)!

ÖVERMAKTSFAKTORER (ST+M)!- Utnyttjandet av regionens läge vid Östersjöns strand och förstärkandet av den logistiska rollen!- Satsning på toppkompetens och utbildning speciellt på regionens starka kompetensområden!- Ökning av internationellt småföretagande och utvecklande av samarbetsnätverk!- Utnyttjande av turismens möjligheter speciellt i skärgården!- Satsning på kultur och kreativa branscher!- Användning av miljön som en attraktionsfaktor

SVAGHETERNA TILL STYRKOR (SV+M)!- Förstärkandet av samarbetskultur och landskapsidentitet!- Utnyttjande av jordbrukets möjligheter (agribusiness)!- …kning av riskÞnansiering och kommersialisering av innovationer!- Integration av invandrare och utnyttjande av kunskapsresurser!- FšrstŠrkning av traÞknŠtet och nya lšsningar fšr kollektivtraÞken!- Aktiv sysselsättningspolitik

HOT (H)!- Marknadernas internationalisering!- Klimatförändringen och miljöbelastningen!- Försvagningen av den offentliga ekonomin och den internationella ekonomins osäkerhet!- Ökningen av internationell brottslighet!- Regional koncentration!- Befolkningens åldrande!- Lågt intresse för samhällsärenden!

UTMANINGARNA UNDER KONTROLL (ST+U)!- Förstärkning av kompetensen på internationella marknader!- Nya energilösningar och ökad användning av förnybara energiresurser!- Stödjandet av tillväxtsökande företag!- Effektivering av vattnens skyddsåtgärder!- Utnyttjande av åldrande resurser!- Försäkrandet av utvecklingen för landskapets delområden!- Utnyttjande av ny teknologi!- Ökning av deltagandet

KATASTROFOMRÅDEN (SV+U)!- Nedkšrning av nyckelbranscher (t.ex. slutet pŒ varvsindustrin)!- Slutet för primärproduktionens verksamhetsförutsättningar och landsbygdens avfolkning!- Den offentliga fšrvaltningens fšrlamning pga. brist på ekonomiska resurser!- Polarisering och radikalisering av befolkningen!- Miljöns överbelastning!- Försörjningskvotens branta försämring

INTERNA FAKTORER

EXTE

RN

A FA

KTO

RER

Bild 11: Förverkligandet av den förra landskapsstrategins SWOT-analys.

I Åbo regionkommun (317 000 invånare) bor två tredjedelar och enbart i Åbo över en tred-jedel av landskapets befolkning. Åbo är som landskapscentrum hela landskapets lok. Region-kommunens näringsstruktur är mångsidigt. Regionkommuner har ett starkt kunskapskapital och olika servicenäringsgrenar utgör över tre fjärdedelar av regionens arbetstillfällen. Ur näringslivets utvecklingssynpunkt är regionens starka branscher: havsklustret och biobran-schen, speciellt läkemedelsindustrin. Åboregionen är också Egentliga Finlands knutpunkt för förbindelser där riksvägar och spårtrafiken möter en internationell flygplats och landskapets mest livliga hamnar.

I Åbolands (23 000 invånare) näringsstruktur betonas också servicen. Speciellt turistbranschen har lyckats dra nytta av den unika skärgårdsmiljön och har de senaste åren vuxit betydande. Regionen har också betydande industriell verksamhet vari kalkfabriken i regionkommunens centralort Pargas har en central betydelse. I Vakka-Suomi (31 000 invånare) är förädlingens andel av näringsstrukturen landskapets högsta, men också primärproduktionen har en bety-dande roll. Vakka-Suomi skiljer sig från andra regionkommuner i landskapet i och med att regionkommunens centralort inte är entydig. Nystad bildar tillsammans med Letala regionens mest betydande boendeorter.

5.5 swot


6. internationella, nationella Program och regionala sPecialProgram

6.1 eu-Program

Genom EU:s region- och strukturpolitik samt landsbygdspolitik kompletteras och stöds den nationella regionutvecklingen. EU-programmen är ett viktigt redskap för finansieringen av förverkligandet av landskapsstrategin. Finlands strukturfondstrategi definierar de mål och tyngdpunkter enligt vilka finansiering beviljas för olika utvecklingsprojekt. Med EU:s nya programperiod 2014-2020 kommer de regionala strukturfondsprogrammens finansieringsnivå minska märkbart i Egentliga Finland, cirka 35 %. Tack vare de tydliga riktlinjerna EU fastställt är det ändå möjligt att effektivt dela ut den minskade finansieringen. Minskningen av struk-turfinansieringen ökar ändå behovet av att utnyttja andra finansieringskällor för att få extern finansiering. Också de nationellt finansierade landskapets utvecklingsmedel har sjunkit märk-bart de senaste åren och i regeringens budgetmangling våren 2014 beslöt man att landskapets utvecklingsmedel läggs ner helt och hållet.

Stödet från strukturfonderna delas enligt den nationella Europa 2020-strategin till tematiska mål. Av ERUF-finansieringen har ca 40 % riktats till att förbättra konkurrenskraften för små- och medelstora företag och ca 53 % till att stöda forskning, teknologiutveckling och innova-tion. Inom de nämnda tillvägagångssätten riktas minst 25 % av medlen till koldioxidneutral ekonomi. Från ESF-fonden har 47 % riktats till att främja sysselsättningen och stöda arbets-kraftens rörlighet, en tredjedel till att stöda utbildning, yrkeskunskap och livslångt lärande och 20 % till målet om social delaktighet och motarbetning av fattigdom.

EU:s landsbygdsprogram har gjorts upp i enlighet med Europa 2020-strategin och eftersträvar intelligent, grön och delaktig tillväxt. Målet för det nya landskapets utvecklingsprogram är att brett stöda landsbygdens förnyelse och produktivitetens tillväxt. Produkterna ska innehålla allt mer tjänster och tjänsteproduktionen ska utvidgas också på landsbygden. Enligt programut-kastet kommer helhetsnivån för landsbygdens utvecklingsprogram 2014-2020 för Fastlandsfin-land att växa lite för den offentliga finansieringens del.

I vår region kan man använda finansiering från Central Baltic V A och Baltic Sea V B In-terreg-programmen och för dem kommer anslagen att öka något. Med det centrala Östersjö Interregi-programmet stöds gränsöverskridande samarbete, speciellt utvecklingen av små- och medelstora företag, effektivt utnyttjande av naturtillgångar och miljöskydd, tillgänglighet samt samarbeten som har att göra med utbildning och livslångt lärande. Med Östersjöområdets pro-gram strävar man å sin sida efter förstärkandet av forskning, teknologiutveckling och innova-tion, förbättring av naturskyddet och effektiv användning av naturresurser samt främjandet av hållbar trafik.

EU:s separatprogram skiljer sig från strukturfondsverksamheten genom att de gäller för hela unionen och de förutsätter alltid någon sort av internationellt samarbete. EU:s direkta sepa-ratprogram, alltså finansieringsprogram, är en del i utbudet av extern finansiering. Horisont 2020-programmet koncentrerar sig på vetenskap på toppnivå, konkurrenskraftig industri och på ett bättre samhälle. Målet för Erasmus+-programmet är bl.a. att stöda unga att skaffa sig mer och bättre kunskaper genom att studera och praktisera utomlands. Med COSME-programmet stöds bl.a. projekt som förbättrar villkoren för företagens konkurrenskraft och hållbarhet i EU, tillgängligheten till finansiering för små- och medelstora företag och företa-gens inträde på marknaden.


Kreativa Europa-programmets mål är att stöda Europas kultur- och kreativa branscher. Med Medborgarnas Europa-programmet strävar man efter att främja ett aktivt europeiskt medbor-garskap. Med LIFE-programmet vill man främja nyskapande miljö- och klimatstrategier eller verksamhetsplaner. Sociala förändringar och innovationer-programmet stöder medlemslän-dernas planering och verkställandet av sysselsättnings- och sociala förnyelser. Med Folkhälso-programmet stöds målsättningarna för EU:s hälsostrategi med vilka man vill främja sysselsätt-ningen, innovationer och hållbarhet inom hälsovårdsbranschen.

6.2 smart sPecialisering

Arbets- och näringsministeriet har bett om att beakta strategin om smart specialisering, som föreslagits av Europeiska kommissionen, som ett element i utarbetandet av landskapsstrategin. Det är också ett av villkoren för att fullt kunna utnyttja programmedlen från Finlands struk-turfondsprogram. Smart specialisering ökar mervärdet, inverkan och synligheten på EU:s finansiering. Genom den garanteras den ekonomiska lönsamheten under tider då budgetar är snäva och de offentliga medlen är knappa. Om finansieringen sprids ut på alla möjliga objekt förblir effekten ofta modest. Strategierna för smart specialisering kan också fungera som ett redskap med vilket man effektivt kan svara på utmaningar på miljö, klimat och energi, så som förändringar i befolkningsstrukturen, effektiveringen av användningen av naturresurser, ener-gisäkerhet och anpassning till klimatförändringar.

Inom smart specialisering koncentrerar man sig på det som ger regionen bäst konkurrens-potential. På så vis kan man placera regionen på vissa globala marknader och internationella värdekedjor. För att locka privata investeringar och väcka internationella placerares upp-märksamhet är det viktigt att märka ut regionens expertis till ett visst kompetensområde samt erbjuda stabilt och integrerat stöd för att förstärka denna specialisering. Smart specialisering är inte en uppifrån styrd strategi, utan företagen, forskningsinstituten och universiteten samarbe-tar för att definiera medlemsstatens eller regionens mest lovande specialiseringsområden samt faktorer som stör innovationer. Utifrån det gör nationella och regionala myndigheter upp ett dokument där man presenterar den strategi som föreslås för landet eller regionen och sär-skilt bl.a. de från strukturfonden planerade offentliga och privata investeringar till forskning, teknologiutveckling och innovation. Denna strategi ska inte grunda sig på eller enbart sträva efter regional vetenskaplig toppkunskap, utan den ska också stöda praktisk innovering samt omfattande och spridning av kompetens och innovation.

Europeiska kommissionen har strävat efter att skapa en s.k. S3-plattform för att stöda begrep-pet smart specialisering. Syftet med plattformen är att hjälpa regioner och medlemsstater att utveckla, förverkliga och utvärdera regionala strategier, vilka erbjuder bästa möjliga sätt för att stärka konkurrenskraften. Strategin om smart specialisering bör bygga på stabila regionala styrkor och teknologier. Syftet är att stöda skapandet av informationsbaserade arbetstillfällen och tillväxt förutom vid forsknings- och innovationscentrum också vid efterblivna regioner och på landsbygden. Strategin bör grunda sig på samarbete mellan starka företag, offentlig förvaltning, forskningscentrum och universitet och innehålla en kartläggning över potenti-ella samarbetspartners i andra regioner och undvika eventuella överlappningar. Strategin ska genomföras genom att hitta företagarandan, alltså genom att inkludera intressenter och företag som är centrala för innovationerna.



Smart specialisering är ingen ny sak och i till exempel landskapsstrategin innehåller sam-arbetsforumets verksamhetsidé bland annat smart specialisering. Med den förbättras och uppdateras strukturfondernas befintliga metoder. Nytt är att kommissionen föreslår att sådana strategier ställs som villkor för att få finansiering från Europeiska regionutvecklingsfonden. Genom RIS3-strategier försäkrar synergierna mellan EU:s politik och finansiering. Genom dem kompletteras nationella och regionala program och privata investeringar. Genom dem förstärker man strategiernas programplanering och resultatinriktning. RIS3-strategierna för-utsätter smarta, strategiska val samt bevisligt beslutsfattande. Definitionen av tyngdpunkterna grundar sig på strategisk information om regionens tillgångar, utmaningar, konkurrensfördelar och toppkompetenspotential.

6.3 nationella seParatProgram

6.3.1 stora stadsregioners tillväxtavtal

Regeringsprogrammets regionpolitiska riktlinjer specificerades med statsrådets beslut om nationella regioners utvecklingsmål för åren 2011-2015. I målsättningsbeslutet lyftes metro-polområdets och stora stadsregioners utveckling fram som regionutvecklingens specialfråga. Utgående från regeringsprogrammet och målsättningsbeslutet förbereddes ett åtgärdsprogram för stadspolitiken för åren 2012-2015. I åtgärdsprogrammet som godkändes av Arbets- och näringsministeriet den 26.6.2012 definierades stadspolitikens centrala uppgifter och åtgärder för regeringsperioden. Där beslöts att avtal mellan stat och städer sluts om tre olika utveck-lingsteman: 1) tillväxt 2) markanvändning och trafik samt 3) social enhet.

I Katainens regeringsprogram betonas stadscentrerad utveckling och avtalsbunden stadspo-litik: Stadsregionerna fungerar som sina regioners starka lok, mångsidiga och internationellt konkurrenskraftiga närings-, innovations- och kompetensmiljöer samt pendlingsregioner. Re-gionerna balanserar regionstrukturen och fungerar i den interna nationella arbetsfördelningen i branscher specialiserade på regionens egna styrkor. Centralstädernas roll och inverkan på den egna regionens välmående och konkurrenskraft förstärks.

Med tillväxtavtalet strävar man efter att få till stånd ekonomins och näringslivets tillväxt på stadsregioner. Med tillväxtavtal förstärks storstadsregionernas internationella konkurrens och roll som sina regioners och Finlands ekonomiska lok. Med avtalet främjar man näringslivets verksamhetsförutsättningar genom att målsättningarna är betydande tillväxtsprång, förnyelse och internationalisering på ett hållbart sätt. Syftet är att skapa strategiskt stora helheter genom samarbete mellan stadsregioner och staten. Stadsregionerna ansvarar själva för att definiera sina egna målsättningar och tyngdpunkter. Programperioden är 2013-2015, men städerna har haft möjlighet att presentera strategiskt långsiktigare planer, eftersom både INKA:s och EU-programmen programperiod är 2014-2020.

Ministergruppen för förvaltning och regional utveckling beslutade den 3.10.2013 om tillväxt-avtalsstäderna mellan staten och städerna. Staten sluter tillväxtavtal med de 12 största stadsre-gionerna, bland vilka Åbo stadsregion hör. De valda stadsregionerna producerar 2/3 av landets bruttonationalprodukt.

Tillväxtavtalet 2013-2015 mellan staten och Åbo stadsregion skrevs under i december 2013. Avtalsparterna främjar förverkligandet av följande strategiska tyngdpunkter:

1. Ett modigt utvecklande Åbo stadsregion i den nordliga tillväxtzonen2. Högskole- och studiestaden Åbo – ett starkt förbund mellan kunskap och kreativitet 3. Livskraft med konkurrenskraft och välfärd – den nya tillväxtens källor.

EFF

= E

gent

liga

Fila

nds

förb

und

ELSA

= S

ödra

och

Väs

tra

Finl

and

NF

= N

ylan

ds fö

rbun

d Pi

rML

= P

irka

nmaa

s fö

rbun

dKE

SELY

= N

TM-c

entr

alen

i M

elle

rsta

Fin

land

FM

= fi

nans

ieri

ngsm

yndi

ghet

EFN

TM =

Ege

ntlig

a Fi

nlan

ds N

TM-c

entr

al

AN

M =

Arb

ets-

och

när

ings

min

iste

riet

EURO

PA 2

020

–STR

ATEG

IN

CSF

– A

LLM

ÄN

STR

ATEG

ISK

REFE

REN

SRA

M

EU:S

SEP

ARA

TA

FIN

AN

SIER

ING

-SP

ROG

RAM

, C

ENTR

ALI

SERA

T A

NSÖ

KNIN

GS-

FÖRF

ARA

ND

E

ENI-

CBC

–P

ROG

RAM

(grä

nsöv

ersk

ri-

dand

e sa

mar

-be

te v

id E

U:s

yt

tre

grän

ser)

INTE

RREG

A

, B, CFI

NLA

ND

S PA

RTN

ERSK

APS

AVTA

L

Urb

act

Eras

mus

+

Hor

izon

202

0

Krea

tiva

Eu

ropa

EGR

Cosm

e

STRU

KTU

RFO

ND

SPRO

-G

RAM

MET

FÖ

R FI

NLA

ND

“H

ÅLL

BAR

TILL

VÄX

T O

CH

JO

BB 2

014-

2020

”

NAT

ION

ELLA

FIN

AN

SIER

ING

-SK

ÄLL

OR

OC

H -P

ROG

RAM

FMFM

EFN

TM

KESE

LYN

F (S

F)Pi

rML

(VF)

EFF

Sydö

stra

Fin

land

- R

yssl

and

A: C

entr

al

Balt

ic

B: B

alti

c Se

a

C: I

nter

reg

Euro

pe

ELSA

ERU

F

“Sta

ds-

Lead

er”

ELSA

ESF

EFN

TM

PRO

JEKT

hållb

ar s

tad-

sutv

eckl

ing

EFF

Lead

er-v

erks

amhe

t

LAN

DSB

YGD

SPRO

GRA

M

HAV

S- O

CH

FIS

KERI

-PR

OG

RAM

EFF

AN

M

Fina

nsie

ring

till

områ

den

med

aku

ta

stru

ktur

omva

ndlin

g-sp

robl

em (Ä

RM)

Nat

ione

lla

före

tags

stöd

TEKE

SFI

NN

VERA

EFN

TM

UTV

ECKL

ING

SPEN

GEN

FÖ

R LA

ND

SKA

PET

up

phör

201

5?

Inno

vati

va s

tads

re-

gion

er (I

NKA

)LA

ND

SOM

FATT

AN

DE

ERU

F- O

CH

ESF

–T

EMA

HEL

HET

ER

FIN

AN

SIER

AN

DE

MYN

DIG

HET

FÖRB

ERED

AN

DE

MYN

DIG

HET

FIN

AN

SIER

ING

SPRO

GRA

M

PRO

JEKT

SO

M E

RHÅ

LLER

FIN

AN

SIER

ING

Bild 12: Finansieringens kanalisering


6.3.2 innovativa städer-programmet

Innovativa städer (INKA)-programmet 2014-2020 är en central del av den politiska verk-samheten med vilken man i fortsättningen stärker regionala innovationskoncentrationer. Koncentrationspolitikens helhet består av tre kompletterande delar: INKA-programmet, förhandlingsförfarandet mellan staten och stadsregionerna som handlar om de största innova-tionskoncentrationerna och tillväxtavtal. Målet med INKA-programmet är att stöda synergin för nationell och regional verksamhet inom innovationspolitiken för att skapa internationellt attraktiva innovationskoncentrationer. Genom att nationella och regionala resurser och verk-tyg fungerar som en förenande och regional verksamhet kompletterar det nya programmet andra centrala instrument för innovationspolitiken, så som Tekesprogrammen och koncentra-tioner för strategisk toppkomptens (SHOKer). För att förstärka innovationskoncentrationerna kan man också använda sig av den kommande strukturfondsperiodens medel. Programmet stöder stadsregionernas specialisering på sina styrkor och koncentrationen av internationellt betydelsefull kompetens genom att uppmuntra koncentrationer att göra strategiska tyngd-punktsval och till ett brett samarbete mellan den offentliga sektorn och näringslivet.

Verksamhetsidén är att skapa affärsverksamhet som utgår från kompetens och som skapar och utnyttjar nya sorter att utvecklingsmiljöer i samarbete mellan staten, företagen och stadsre-gionerna. Med ny affärsverksamhet menas skapandet av nya företag eller betydande förnyelse av nuvarande företag. Med programmet strävar man efter att förverkliga stora pilot- och utvecklingsprojekt samt att med lokala åtgärder bygga bättre verksamhetsförutsättningar för att förankra innovationsaktörer i finska koncentrationer. Man vill främja kompetensbaserad ny affärsverksamhet genom aktuella utvecklingsmiljöer, föregångsmarknader samt med effektivt nationellt och internationellt nätverkande. Målet är att få till stånd helt nya öppningar för att stärka regionala innovationskoncentrationer. Investeringar till betydande utvecklingsmiljöer ökar innovationskoncentrationernas internationella attraktionskraft. Som utvecklingsmiljöer kan fungera olika nydanande utvecklingsplattformer med vilka man försnabbar skapandet av nya företag eller nya affärsverksamheter.

Programmets årliga grundfinansiering uppskattas för perioden 2014-2020 vara sammanlagt cirka 20 miljoner euro, varav statens grundfinansiering är cirka 10 miljoner euro per år och städernas cirka 10 miljoner euro. Stadsregionsspecifika mål och åtgärder görs upp utgående från lokala utvecklingsbehov och möjligheter och anpassas till de nationella riktlinjerna. Målet är att få till stånd ett lokalt betydande utvecklingssprång jämfört med tidigare situation och att bevara utvecklingsdynamiken för hela programperioden. Det ovannämnda förhandlingsför-farandet för innovationskoncentrationer erbjuder de största stadsregionerna möjligheten att försnabba spetsprojekten.

Arbets- och näringsministeriet har godkänt programmets fem tematiska tyngdpunktsområden och utsett de koncentrationer som är ansvariga för förverkligandet av respektive tema: Hälsa i framtiden/Uleåborg (partners Kuopio, huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo), Bioeko-nomi/Joensuu (partners Jyväskylä och Seinäjoki), Hållbara energilösningar/Vasa (partners Villmanstrand och Björneborg), Smart stad och industri i förnyelse/Tammerfors (partners Lahtis, Uleåborg, huvudstadsregionen och Åbo) och Cybersäkerhet/Jyväskylä. Med de nya temana ersätter INKA delvis det nuvarande Kompetenscentrumprogrammet.


För Hälsa i framtidens del vill Åbo som partner bygga skräddarsydd hälsa och välmående. Det praktiska arbetet koncentreras vid sidan om läkemedelsutvecklingen på diagnostik samt på innovation för att förebygga sjukdomar: funktionella och interaktiva material samt Auria Biobank. Både läkemedelsutvecklingen och material- och kemins processteknik är av hög nivå i Åbo. Genom att kombinera biovetenskaper och ingenjörsvetenskaper kan man skapa helt ny affärsverksamhet. Auria Biobank öppnar en ny era förutom för individer också för forskningen och företagen när prov- och datareserverna kan tjäna en allt med riktad hälsovård. BioÅbos starka företagsbestånd och internationaliseringserfarenheter bringar kunskap till hela nätver-ket i riktning mot kommersiell framgång.

Partnerskapstänket i Egentliga Finlands landskapsstrategi för olika nivåers program och ut-vecklingsstrategier samman och ger dem en landskapsmässig status.

6.4 landsKaPets andra centrala Program och strategier

I uppgörandet av Egentliga Finlands landskapsstrategi har man beaktat bland annat följande landskapsmässiga strategier och program.

Egentliga Finlands turismprogram 2013-2020

Egentliga Finlands utbildningsstrategi 2015+

Egentliga Finlands klimat- och energistrategi 2020

Sydvästra Finlands miljöstrategi 2020 (under beredning)

Egentliga Finlands trafikstrategi samt Åbo stadsregions trafiksystemplan (under beredning)

del iii – bilagor


bilaga 1. genomförande och effeKt av de tidigare Programmen

1.1 utvärdering av landsKaPsProgrammet 2011–2014

Ramboll Management Consulting Oy genomförde en utvärdering av landskapsprogrampe-rioden 2011-2014 i landskapen i västra Finland och i Egentliga Finland under tidsperioden hösten och våren 2012-2013. Målet för utvärderingen var landskapsprogrammens genomför-ande och effekt förutom i Egentliga Finland också i landskapen Södra Österbotten, Mellersta Finland, Birkaland, Österbotten och Satakunta. Utvärderingen samlade en landskapsvis samt en gemensam helhetsutvärdering av landskapsprogramarbetets funktionsduglighet som regio-nens utvecklingsmetod.

Utvärderingen av landskapsprogramperioden anser att en förnyelse av det landskapsmässiga planeringssystemet är nödvändigt. I utvärderingen, som i huvudsak grundade sig på expertin-tervjuer och en elektronisk förfrågan, upplevdes landskapsprogrammets breda paraplyroll som problematisk och man önskade skarpare och noggrannare val i programtyngdpunkterna. Pro-grammets ihopsamlande karaktär ansågs vara nyttig men styrningen samtidigt svag. Problemet är att man med landskapsprogrammet inte kan påverka annat än de aktörer och processer som direkt härrör sig till landskapsprogrammet. Speciellt på nationell nivå fattas många beslut oberoende av landskapens tyngdpunktsval.

Att öppna upp programmet för yttre influenser kom fram inom flera kontexter under utvär-deringen, eftersom programmet ofta ses som inåtriktad. Man borde verka aktivare i förnyan-det och utvecklingen av verksamhetssätt och metoder. Det behövs också mer bevisning och forskningsinformation samt förhandsinformation för att landskapsprogrammet kan grunda sig på en heltäckande regionanalys. Systemets och programarbetets stora svaghet är att val görs knapphändigt. Att känna igen utvecklingshelheterna, prioritering av några större helheter och riktandet av resurser skulle öka effekten.

Det nuvarande landskapens regionutvecklingssystem anses inte vara tillräckligt flexibelt eller klara av att reagera på snabbt föränderliga omständigheter. Med landskapsprogramarbetet har man som bäst lyckats trappa ner takten på strukturomvandlingarnas plötslighet och skarphet. Det landskapsmässiga planeringsarbetet önskas även i fortsättningen hålla kvar den styrande funktionen men att det eventuellt kunde göras skarpare speciellt genom att stärka budgetstyr-ningen. Å andra sidan skulle det ur regionaktörernas perspektiv vara idealt att landskapspro-grammets budget i alla fall delvis skulle vara förhandlingsbar även mitt under programperio-den för att alla pengar inte skulle behöva öronmärkas på förhand.

1.2 genomförandet av landsKaPsProgrammet

Egentliga Finlands landskapsprogram 2011-2014 innehåller tre verksamhetslinjer som har att göra med kompetens och näringsliv, samhällsstruktur och verksamhetsmiljö samt välfärd. I programmets uppföljningsrapport Miten maakunta makaa, Varsinais-Suomen maakuntao-hjelman seuranta toimenpiteittäin vuonna 2013 har man gått igenom läget med åtgärdernas genomförande.


I Egentliga Finland har utmaningen för ungdomarnas samhällsgaranti varit den stora mäng-den åtgärdsverkställare. Den yrkesinriktade grundutbildningen fick tillväxt i Undervisnings- och kulturministeriets beslut våren 2013 om arrangörsvisa studerandemängder. För att sköta om landskapets strukturomvandling genomfördes många åtgärder, men utmaningarna i skapandet av nya tillväxtbranscher fortsätter. Havs- och metallindustribranschens plötsliga strukturomvandlingstatus tog slut i slutet av år 2012, trots att strukturomvandlingen fortsatte. Egentliga Finlands varvsarbetsgrupp påverkade för sin del försäkrandet av finansieringen för TUI-fartygen och var med och förberedde Turku Seas 2020 havs- och metallindustrins konkurrenskraftsprogram. Salo stads status fortsätter till slutet av år 2015. I september 2012 utnämnde statsrådet också Kimitoöns kommun till ett område med plötslig strukturomvand-ling fram till slutet av år 2015.

Miljöministeriet fastställde i mars 2013 Egentliga Finlands landskapsplan för Loimaaregio-nens, Åboregionens kranskommuners, Åbolands och Vakka-Suomis områden. I och med fastställelsebeslutet finns nu en ikraftvarande landskapsplan för hela landskapet. Före detta fastställde Miljöministeriet Egentliga Finlands etapplandskapsplan för Salo-Lojo-banlinjen. Förslaget till vindkraftsetapplandskapsplan godkändes i juni 2013 av Egentliga Finlands land-skapsfullmäktige. Strukturmodellen (RM35) som gjorts upp för Åbo stadsregion för att främja områdets hållbara utveckling och attraktionskraft godkändes som en gemensam strategi för markanvändningsplaneringens riktlinje våren 2012. I statsrådets trafikpolitiska redogörelse 2012 uppmärksammades vägprojektet RV 8 Åbo-Björneborg som ett trafiknätets utvecklings-projekt som inleds under regeringsperioden 2012-2015.

Inom utvecklingen av matkedjan finns flera projekt. För att förbättra förutsättningarna för fiskerinäringen har man gjort upp en plan för att styra placeringen av yrkesfiske och fiskod-ling på Skärgårdshavet och Bottenhavet. Energi- och miljöbranschen har utnämnts som ett av sydvästra kustens flaggskepp. TEHO Plus 2011-2013 har fortsatt sitt arbete för att minska på jordbrukets vatten- och miljöbelastning samt för att främja naturens mångfald. I slutet av år 2012 grundades Egentliga Finlands naturresursforum där landskapets naturresurs-, bioenergi-, avfalls- och biproduktsomlopps behov och möjligheter granskas som en helhet. Kommuner-nas vattenvårdplaner är uppdaterade i Egentliga Finland, men framför allt har främjandet av avloppsvattenandelslag trappats ner på grund av brist på finansiering.

En undersökning som gjordes i oktober 2012 (Innolink Research Oy) visade att Åbo har stigit förbi Tammerfors som den mest intressanta bostadsorten. Även landskapets ställning som Östersjöns centrum förstärktes när Åboprocessen godkändes hösten 2012 som en officiell del av EU:s Östersjöstrategi. År 2012 präglades också av beredningarna av kommunstrukturlagen och statsandelsreformen samt utredningen av en ändamålsenlig servicestruktur för social- och hälsovården. I Egentliga Finland har utvecklingen på social- och hälsovårdssektorn senaste åren varit oroande speciellt inom barnskyddet och familjepolitiken. Inom utvecklingen av tjänster för funktionshindrade har det skett framsteg bl.a. genom utvecklingen av individuellt boende.


bilaga 2. miljöbesKrivning

1. EGENTLIGA FINLANDS PLANERING

Landskapets planering innehåller landskapsöversikten, landskapslanen och landskapspro-grammet. Markanvändnings- och bygglagen (132/1991) och lag om utveckling av regionerna (190/2013) definierar de allmänna utgångspunkterna och målsättningarna för landskapets planering. Landskapsöversikten och -programmet bildar tillsammans landskapsstrategin.

2. MILjÖNS NuLäGE Och uTVEcKLING I EGENTLIGA FINLAND

Tillståndet, särdrag, utmaningar, problem och framtidsutsikter för miljön i Egentliga Finland har utretts i den omfattande Sydvästra Finlands miljöstrategi- och programprocess. Miljöpro-gramarbete och därigenom gjorda miljöbedömning är en fortgående process och programmets förverkligande och miljöläget följs upp i ett årligt omfattande och växelverkande utvärde-ringsarbete.

Miljölägets indikatorer:http://ymparisto.lounaispaikka.fi/fi/indikaattorit/

Miljöprogram:http://ymparisto.lounaispaikka.fi/fi/ymparistoohjelma/

3. GENOMFÖRANDET AV uTVäRDERINGEN

I landskapsprogrammet 2014-2017 inom Egentliga Finlands landskapsstrategi gjordes ingen särskild alternativöversikt, eftersom den grundar sig på strategisamarbete och värderingsval som gjorts i landskapsöversikten. Programmets effektöversikt har gjorts på en allmän nivå genom att svara på frågorna om vilka de mest betydande effekterna av de valda spetstemanas åtgärder år.

De val som gjorts i landskapsprogramdokumentet grundar sig på en bred och interaktiv pro-cess. I uppgörandet av landskapsprogrammet 2014-2017 har miljökonsekvensbedömningen omfattats som en del av programprocessen, men med tyngdpunkt på slutskedet av uppgö-randet av programmet och gällande programmets utkast samt godkännande av kommande program.

Som möjliga konsekvenser har man studerat ekologiska, sociala, ekonomiska samt sam-hällsstrukturella och kulturella konsekvenser. Som bakgrunds- och källmaterial har fun-gerat Sydvästra Finlands miljöstrategi- och program, dess uppföljningsbedömningar samt landskapsplanläggningsarbetes material, planförklaringar och deras bifogade material. I kon-sekvensbedömningen har man också utnyttjat bl.a. trafiksystemplaneringsarbetet, pågående strategiarbeten inom miljö samt flera andra källor.

De åtgärder som kommer fram i landskapsstrategins programdel kommer att utvärderas år-ligen inom utvärderingen och uppföljningen av uppgifternas förverkligande. Konkretiseringen av de i landskapsprogrammet presenterade åtgärderna till projekt sker först i genomförandet av programmet och åtgärdernas egentliga utvärdering är möjligt att göra först då. Utvärderin-gen görs projektvis i samband med finansieringsförberedelserna. Dessutom ska projektverks-tällarna redan i projektansökningsskedet uppskatta sitt projekts heltäckande konsekvenser.


4. EFFEKTERNA AV EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSPROGRAM 2014-2017

Landskapsprogrammets grundmålsättning är å ena sidan uppnåendet av så positiva effekter som möjligt och å andra sidan minimeringen av negativa effekter på alla av programmets kon-sekvensområden (sociala, ekologiska, samhällsstrukturella/kulturella och ekonomiska). Med landskapsprogrammet vill man förbättra miljöns tillstånd i Egentliga Finland samt skapa nya sätt för att verka tillsammans för att uppnå målsättningarna. Effekterna av ett landskapspro-gram som stärker viljan för hållbar utveckling är i sig positiva.

Landskapsprogrammets effekter konkretiserats slutligen på det sätt som de i programmet pre-senterade åtgärderna genomförs. Programmets möjlighet att påverka åtgärdernas detaljerade verkställighetsprojekt är begränsad. De projekt som verkställer landskapsprogrammet på ett bra sätt planeras och genomföras så att de har positiva effekter. Vid behov kan man på projek-tansvariges initiativ tillämpa lagenligt miljökonsekvensbedömningsförfarande eller miljötill-ståndsprocess.

Landskapsprogrammets huvudåtgärd är partnerskapsforumet som:

• innehåller workshops, webbtjänster, växande nätverk, information, aktörer och ivriga människor. • erbjuder metoder för att samla och förvalta splittrad information.• erbjuder en mötesplats för projektens upphovsmän som letar efter partners eller verkställare.• hjälper till att integrera den stora resurs som består av landskapets studerande och erbjuder dem möjligheten att övergå till arbetslivet mer flexibelt och effektivt än förut.• hjälper till att koordinera, gestalta helheten och skapa en uppfattning.

Genom partnerskapsforumet fungerar Egentliga Finland utgående från principen om öp-pen information och verksamhet och man lyssnar till alla röster för att förbättra människans välmående och landskapets framgång. Människor och information är grunden för partners-kapsforumet. Forumet samlar ihop öppen information samt aktörer vars mål är att uppnå mer tillsammans genom informationsspridning. Egentliga Finlands förbund fungerar som spar-ringpartner och leder landskapets utveckling. Förbundet ordnar partnerskapsmöten där för-verkligandet av landskapsstrategin främjas och framkomna idéer förmedlas till rätta instanser.

Förutom huvudåtgärden har man i tabell 1 utvärderat landskapsstrategins fyra spetstemans programmässiga åtgärder. De valda spetstemana i strategin är:

1. Ansvarsfullhet – framtiden formas av valen nu2. Samarbetsfärdigheter – tillsamman överskrids gränser3. Tillgänglighet – lättillgänglig Östersjöns port4. Resurssmarthet – innovativt föregångarskap


Tabell 1. Landskapsstrategins 2014–2017 konsekvensbedömning

Sociala Ekologiska

Samhällsstrukturella och kulturella

Ekonomiska/region-ekonomiska

HUVUDÅTGÄRD Partnerskapsforum ++ ++ ++ ++ SPETSTEMAN OCH DERAS ÅTGÄRDER 1. Ansvarsfullhet – Framtiden formas av vale nu Vi skapar verksamhetsmodeller med vilka det är möjligt att visa konsumentvalens och –beteendets kraft, ändra vår livsmiljö, t.ex. minska vattendragens näringsbelastning och därmed förbättra vår miljös attraktionskraft och internationella synlighet.

++ ++ + +

Vi skapar näraktörsgrupper som förmedlar god praxis och information. Som exempel på närideologi är närmat, närenergi och närturism samt utveckling av byar och stadsdelar.

++ + ++ ++

Vi ökar innovativiteten och ett gemensamt ansvar i planläggningsprocessen genom att möjliggöra en tidig interaktion från invånarnas och näringslivets perspektiv för byggandet av en attraktiv miljö.

+ +/0 ++ +

Vi tar bättre med ungdomar och studerande i landskapets utveckling och beslutsfattande.

++ +/0 +/0 +/0

Vi utvecklar en landskapsmässig arbets- och praktikmodell för ungdomar: alla sommarjobbar för att tillämpas både på grund- och II stadiet genom att bl.a. utnyttja fadderföretagsverksamhet samt befintliga praktikmodeller.

++ +/0 +/0 ++

Vi utvecklar studerandes arbetslivsfärdigheter samt företagar- och innovationsfärdigheter i samarbete med de åtgärder som strävar efter en tätare kontakt mellan arbete och studier. Vi utvecklar ungdomarnas och andra specialgruppers karriärhandledning.

++ 0 +/ ++

Vi utvecklar läskunnighet av miljön genom att bredda miljöfostrans innehåll till att omfatta den byggda miljöns betydelse inom den egna livscykeln som en del av landskapets attraktionskraft.

+/0 ++ ++ +/0

Vi främjar Egentliga Finlands invånares nytto- och vardagsmotion samt hållbara trafikval.

++ ++ ++ ++

2. Samarbetsfärdigheter – Tillsammans överskrids gränser Vi tar i bruk nya inspirerande och växelverkande samarbetsmetoder samt pilotprojekt inom olika branscher med vilka de egna sektorernas intressebevakningsgränser som begränsar landskapets allmänna utveckling överskrids.

+ + + ++

Sociala Ekologiska


Ekonomiska/regionekonomiska

Som en del av regioninformationstjänsten verkställs landskapets medborgarportal som organisationer och invånare kan använda både för intern kommunikation och till informationssökning om bl.a. medborgarsamhällets tjänster.

++ +/0 ++ +

Vi utvecklar framförhållningsmetoder som en del av regioninformationstjänsten. Vi genomför utbildning i en högre grad tillsammans med näringslivet bl.a. genom utnyttja fördomsfria kunskapskombinationer.

++ +/0 +/0 ++

Vi försäkrar förutsättningarna för livslångt lärande och vuxenutbildningens konkurrenskraft genom att utveckla studiemetoder och -miljöer bl.a. med olika pilotförsök.

++ +/0 +/0 ++

Vi främjar verksamhet som strävar efter företagsamhet, ägarbyte och tillväxtföretagsamhet samt utvecklingen av innovationsfärdigheter och arbetslivets kvalitet. Vi vårdar om företagarmiljön samt sammanför aktörer. Vi stärker företagsfostrans roll i landskapets läroverk.

+/0 +/0 +/0 ++

Vi skapar en fungerande landskapsmässig företagsserviceorganisation för att försäkra mångsidig toppkompetens. Vi utvecklar första skedets rådgivning i regionkommunerna.

+/0 +/0 +/0 ++

3. Tillgänglighet – Lättillgänglig Östersjöns port Vi skapar en tillgänglig atmosfär: framtidens hållbara och smarta region- och samhällsstruktur förutsätter gränsöverskridande planerings- och utvecklingsarbete. Vi främjar skapandet av både mentala och fysiska mötesplatser där beslutsfattare, företagare, studerande, intressentgruppers representanter och

++ +/0 ++ ++


andra aktörer kan mötas och nätverka. Vi effektiverar mångsidig användning av offentliga utrymmen. Vi utvecklar Egentliga Finland till ett centrum för internationella kontakter och internationell verksamhet på Östersjöområdet. Vi utnyttjar möjligheterna med den nordliga tillväxtzonen (Stockholm-Åbo-S:t Petersburg) samt främjar kustens och inlandets trafikförbindelser. Vi försäkrar att planeringen för Esbo-Salo-omfartsbanan framskrider.

+/0 +/0 + ++

Vi utvecklar försäljningskompetens speciellt inom potentiella exportbranscher.

+/0 0 0 ++

Vi produktifierar utbildningskompetens och utvecklar en gemensam utbildningskommunikation genom att utnyttja landskapsmässiga och nationella sammanslutningar.

+/0 0 0 ++

Sociala Ekologiska



Vi främjar utvecklingen av yrkesinriktad utbildning och arbetslivsutgångspunkt samt studiernas flexibilitet och modulering till exempel genom att förverkliga ett öppet yrkesinstitut.

+ +/0 0 ++

Vi bygger ett hållbart och synligt fritidskoncept där en levande och livskraftig skärgård, attraktiva nationalparker samt landskapets rika kulturmiljö erbjuder upplevelser året om.

+ ++ ++ ++

4. Resurssmarthet – Innovativt föregångarskap Vi stöder material-, energi-, närings- och resurseffektiva samt kolfattiga lösningar och skapar förutsättningar för nya öppningar och förstärkandet av befintliga branscher.

+/0 ++ + ++

Vi utnyttjar den offentliga sektorns innovativa anskaffningar för att utveckla nya affärsverksamheter och främja näringslivet i Egentliga Finland.

+/0 +/0 +/0 ++

Vi aktiverar invandrarnas befintliga know-how till samhällets och näringslivets användning och stöder utvecklingen av invandrarnas kompetens.

++ +/0 ++ +

Vi stöder användningen av öppen ++ + ++ ++

Vi tar i bruk nya inspirerande och växelverkande samarbetsmetoder samt pilotprojekt inom olika branscher med vilka de egna sektorernas intressebevakningsgränser som begränsar landskapets allmänna utveckling överskrids.

+ + + ++

Sociala Ekologiska



Som en del av regioninformationstjänsten verkställs landskapets medborgarportal som organisationer och invånare kan använda både för intern kommunikation och till informationssökning om bl.a. medborgarsamhällets tjänster.

++ +/0 ++ +

Vi utvecklar framförhållningsmetoder som en del av regioninformationstjänsten. Vi genomför utbildning i en högre grad tillsammans med näringslivet bl.a. genom utnyttja fördomsfria kunskapskombinationer.

++ +/0 +/0 ++

Vi försäkrar förutsättningarna för livslångt lärande och vuxenutbildningens konkurrenskraft genom att utveckla studiemetoder och -miljöer bl.a. med olika pilotförsök.

++ +/0 +/0 ++

Vi främjar verksamhet som strävar efter företagsamhet, ägarbyte och tillväxtföretagsamhet samt utvecklingen av innovationsfärdigheter och arbetslivets kvalitet. Vi vårdar om företagarmiljön samt sammanför aktörer. Vi stärker företagsfostrans roll i landskapets läroverk.

+/0 +/0 +/0 ++

Vi skapar en fungerande landskapsmässig företagsserviceorganisation för att försäkra mångsidig toppkompetens. Vi utvecklar första skedets rådgivning i regionkommunerna.

+/0 +/0 +/0 ++

3. Tillgänglighet – Lättillgänglig Östersjöns port Vi skapar en tillgänglig atmosfär: framtidens hållbara och smarta region- och samhällsstruktur förutsätter gränsöverskridande planerings- och utvecklingsarbete. Vi främjar skapandet av både mentala och fysiska mötesplatser där beslutsfattare, företagare, studerande, intressentgruppers representanter och

++ +/0 ++ ++


5. LANDSKAPSPROGRAMMETS bEREDNINGSPROcESS Och VäxELVERKAN

Landskapsstrategins beredning och växelverkan har beskrivits i bilaga 4. Landskapsstrategins partnerskapsprocess.

andra aktörer kan mötas och nätverka. Vi effektiverar mångsidig användning av offentliga utrymmen. Vi utvecklar Egentliga Finland till ett centrum för internationella kontakter och internationell verksamhet på Östersjöområdet. Vi utnyttjar möjligheterna med den nordliga tillväxtzonen (Stockholm-Åbo-S:t Petersburg) samt främjar kustens och inlandets trafikförbindelser. Vi försäkrar att planeringen för Esbo-Salo-omfartsbanan framskrider.

+/0 +/0 + ++

Vi utvecklar försäljningskompetens speciellt inom potentiella exportbranscher.

+/0 0 0 ++

Vi produktifierar utbildningskompetens och utvecklar en gemensam utbildningskommunikation genom att utnyttja landskapsmässiga och nationella sammanslutningar.

+/0 0 0 ++

Sociala Ekologiska



Vi främjar utvecklingen av yrkesinriktad utbildning och arbetslivsutgångspunkt samt studiernas flexibilitet och modulering till exempel genom att förverkliga ett öppet yrkesinstitut.

+ +/0 0 ++

Vi bygger ett hållbart och synligt fritidskoncept där en levande och livskraftig skärgård, attraktiva nationalparker samt landskapets rika kulturmiljö erbjuder upplevelser året om.

+ ++ ++ ++

4. Resurssmarthet – Innovativt föregångarskap Vi stöder material-, energi-, närings- och resurseffektiva samt kolfattiga lösningar och skapar förutsättningar för nya öppningar och förstärkandet av befintliga branscher.

+/0 ++ + ++

Vi utnyttjar den offentliga sektorns innovativa anskaffningar för att utveckla nya affärsverksamheter och främja näringslivet i Egentliga Finland.

+/0 +/0 +/0 ++

Vi aktiverar invandrarnas befintliga know-how till samhällets och näringslivets användning och stöder utvecklingen av invandrarnas kompetens.

++ +/0 ++ +

Vi stöder användningen av öppen ++ + ++ ++ information och informationsutbyte mellan experter. Vi förbättrar planeringens kvalitet och bedömningen av beslutens heltäckande konsekvenser. Vi utvecklar Egentliga Finlands attraktionskraft speciellt genom innovativ ny användning av gamla byggnader och miljöer.

++ + + +

Tecknens förklaring: Tydligt positiva effekter ++ Lätt positiva effekter + Inga betydande effekter 0 Ingen information eller svårt att uppskatta ?


bilaga 3. målsättningssiffror

2000 2005 2010 Nuläge1 2017 2025 2035Migration och befolkningFolkmängd 447 103 455 584 465 183 471 269 479 100 495 500 513 900Nettoflyttning mellan kommuner 1 047 960 695 575 570 460 320Nettomigration 297 643 1 068 1 309 1 230 1 610 2 090Naturlig folkökning 223 249 511 69 220 20 -640Äldreförsörjningskvot 24,4 25,6 28,2 32,2 % 36,4 42,6 47,4

KonkurrenskraftBNP/invånare 25 061 29 362 29 556 31 839 34 300 38 800 45 600Antal tillväxtföretag .. .. 54 53 60 60 60Exportens andel av produktion .. .. 34 % 29 % 30 % 32 % 34 %

SysselsättningArbetslöshetsgrad2 10,7 % 9,0 % 10,4 % 11,1 % 7,0 % 6,0 % 5,6 %Sysselsättningsgrad2 66,5 % 66,7 % 66,1 % 66,7 % 70,3 % 72,1 % 74,0 %Arbetslösa unga3 3 323 2 297 2 772 3 295 1 700 1 100 700Långtidsarbetslösa3 7 578 5 375 4 576 6 077 4 000 3 400 3 300Antalet arbetsplatser2 195 164 197 219 197 707 200 167 203 800 207 800 213 100Arbetskraftens storlek2 221 583 222 073 225 379 226 756 224 700 226 400 234 200

KompetensAndel med högskoleexamen 22,9 % 24,9 % 27,3 % 28,1 % 31,0 % 34,0 % 39,0 %25–29-åringar som saknar examen 15,4 % 14,2 % 16,0 % 16,0 % 14,7 % 12,6 % 10,0 %1) Senaste til lgängl iga uppgifter 2) Statistikcentra len, sysselsättningsstatistik3) Arbets - och näringsminis teriet, arbets förmedl ingsstatistik


bilaga 4. landsKaPsstrategins PartnersKaPsProcess

Landskapsstrategiprocessen inleddes med ett seminarium om utvärderingen av Egentliga Fin-lands landskapsprogram 2012-2014 samt startandet av den kommande strategin som ordnades den 4.12.2012. Tillställningen förverkligades av Ramboll Management Consulting. Deltagarna representerade brett landskapets centrala aktörer. Landskapets samarbetsgrupp (MYR) som samlades den 4.2.2013 utnämnde fyra arbetsgrupper för att bereda strategin: ekonomi, kompe-tens, miljö samt värden och atmosfär. Till varje arbetsgrupp inbjöds dryga tio expertmedlem-mar. Ordförande utsågs från intressentgrupperna och sekreterarna från Egentliga Finlands förbund.

Landskapsstrategins beredningsarbetsgrupper.

För landskapsstrategins arbetsgrupper ordnades den 2.4.2013 en framtidsförmiddag ledd av Ramboll Management Consulting. Vid tillställningen funderade arbetsgrupperna på komman-de spetsteman. Arbetsgruppernas arbetssätt och hela landskapsstrategiprocessen har fungerat enligt Stanford Research Institutes (SRI) NABC-verksamhetsmodell. Framför allt har verksam-hetsmodellen utnyttjas i verksamhetsspetsarnas definition och sållning.

Alla instanser som varit intresserade av strategin har kunnat delge sin åsikt i utkastet till pro-grammet för deltagande och bedömning. Planen har varit till påseende på Egentliga Finlands förbunds webbplats samt på förbundets officiella anslagstavla fram till den 16.8.2013. Dess-utom har kungörelsen publicerats i landskapets press.

Egentliga Finlands landskapsfullmäktige behandlade strategin och försåg vägkost till fortsatt arbete vid en workshop som ordnades i samband med fullmäktigemötet den 10.6.2013. De strategiberedande arbetsgrupperna samlades den 16.9.2013 där de kommenterade varandras dåvarande resultat. Under hösten riktades en förfrågan till ett urval av landskapets föreningar och organisationer om tankar om utvecklingen av landskapet och om förstärkandet av med-borgarsamhället. Från förfrågningen erhölls värdefull information för strategiberedningen. Dessutom ordnades den 9.10.2013 en framtidsworkshop för regionens representanter för of-fentlig förvaltning på initiativ av Åbo universitets Framtidens forskningscenter. I workshoppen funderades på sätt att utveckla tjänster mot en allt mer kundinriktad riktning.

Ekonomi KunnandeEsa Lindqvist (pj) V-‐S ELY Liisa Kairisto-‐Mertanen (pj) Turun amkPetteri Partanen / Esa Högblom (siht) VSL Esa Högblom / Veli-‐Matti Kauppinen (siht) VSLNiko Kyynäräinen TSEK Martti Rantala V-‐S ELYHenri Wibom V-‐S Yrittäjät Taru Penttilä AMKTeppo Virta Teknologiateollisuus Riitta Pyykkö Turun yliopistoLeena Arvela-‐Hellén Uusikaupunki Teemu Malinen V-‐S yrittäjätLaura Mattinen Brahea/VARRU Antti Virtanen L-‐S koulutuskuntayhtymäJarmo Järviö (Outi Rannikko) SAK Merja Haliseva-‐Soila V-‐S ELYHanna Lindholm V-‐S ELY Aino Ukkola TSEKRikumatti Levomäki (Erik Lehtonen) Science Park Petra Peltonen TYYJari Lähteenmäki Kauppakamari Esko Poikela Turun seud. opetusfoorumiJean-‐Mikael Öhman Åbo Akademi Marjut Polviander AKAVALassi Liippo V-‐S ELY Piia Alvesalo Sivistystyönanatajat

Tero Piispanen Turku Science ParkVärden och atmosfär MiljöOlli Hietanen (pj) Turun yliopisto Timo Hintsanen (pj) TurkuVeli-‐Matti Kauppinen / Petteri Partanen (siht) VSL Kaisa Äijö / Timo Juvonen (siht) VSLHarri Ojansuu V-‐S ELY/TEKES Olli-‐Pekka Mäki TurkuPetri Virtanen Turku Elina Uitamo V-‐S ELY/TEKESKirsi Kärpijoki V-‐S ELY Turkka Michelsson ParainenRaija Hurskainen L-‐S AVI Hannu Klemola LuonnonsuojelupiiriPekka Vepsäläinen STTK Jukka Käyhkö Turun yliopistoPauli Heikkinen SPR Paavo Myllymäki MTKSatu Suhonen Sairaanhoitopiiri Arto Teittinen MetsäkeskusTorbjörn Lindström Pelastuslaitos Juuso Virtanen KauppakamariAri Welling YLE Turku Sanna Kipinä-‐Salokannel V-‐S ELYAnita Silanterä Salo Markku Leppälehto Talonrakennusteollisuus ryJoanna Kurth Maakuntamuseo Eija Suna MuseokeskusMikko Jaatinen / Salla Niemi AMK:n opilaskunta Jussi Mälkiä Meriaura Oy


I landskapsstrategins beredning har utnyttjas en s.k. NABC-metod med vars hjälp strategins centrala teman kommit till och strukturerats. Hela strategin kan beskrivas på följande sätt:

• Behov (Need) = Egentliga Finlands och dess invånares framgång och välfärd.• Approach = att leta efter nya verksamhetssätt- och former och ett framträdande ”ansikte” både på individ- och organisationsnivå.• Nytta (Benefits) = att hitta befintliga mentala och ekonomiska resurser såväl när som fjärran, med vilka man skapar framgång och föregångarskap genom nya innovationer, bättre resultat och mentalt kapital.• Konkurrens (Competition) = konkurrens och partnerskap mellan regionerna. Samtidigt både viktiga konkurrenter och samarbetspartners är andra regioner, särskilt inom centrala Östersjön.

Egentliga Finlands landskapsstyrelse samlades den 27.11.2013 till en aftonskola för att ge vägkost till strategiarbetet. Den 2.12.2013 fick landskapsfullmäktige höra en presentation om strategins beredning och gav vägkost till fortsatt arbete. Även landskapets samarbetsgrupp (MYR) har regelbundet fått lägesrapporter om beredningen.

Beredningen fortsatte med att landskapsstyrelsen skickade ut utkastet på en omfattande remissrunda i januari 2014. Egentliga Finlands landskapsfullmäktige som samlas i juni 2014 behandlar och godkänner landskapsstrategin.

Arbetet har övervakats och styrts av landskapsstrategins styrgrupp som grundades i slutet av år 2013 och där landskapsdirektören fungerat som ordförande.

Strategiarbetets framåtskridande har också informerats på Egentliga Finlands förbunds webb-plats samt på Facebook. Dessutom har dess beredning beskrivits vid många olika intressent-tillställningar.


bilaga 5: termer och förKortningar som används i landsKaPsstrategin

YH = Yrkeshögskola

RFV = Regionförvaltningsverket

BID = Business Innovation Development, Åbo universitets enhet

TY Brahea = Brahea-centret, Åbo universitets institution

CB = Centrum Balticum

CB-program = Central Baltic EU-program

ERUF = Europeiska regionutvecklingsfonden

EETU = Landskapets framgång från energi (Energiasta maakunnan etu)

NTM = Närings- trafik- och miljöcentralen

HINKU = Mot koldioxidneutrala kommuner

INKA = Innovativa städer -programverktyg

LOURA = Sydvästra kustens samarbete (Egentliga Finland och Satakunta)

Landskapsprogrammet = styrande verksamhetsdokument för regionutvecklingen som görs upp för fyra år i taget

Landskapsstrategin = ett dokument som innehåller landskapsöversikten och -programmet för att verkställa visionen

Landskapsöversikten = en långsiktig vision om landskapets eftersträvade utveckling och struktur

MAL = samordning av markanvändning, boende och trafik

MALPE = samordning av markanvändning, boende, trafik, service och näringsgrenar

MYR = landskapets samarbetsgrupp

NABC = utvecklingsmodell för fortgående förbättring av kvalitet (Needs, Approach, Benefits, Competition)

RESU = återvinningsaffärsverksamhet och resurseffektivitet till Egentliga Finlands styrka

SWOT = Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threads (Styrkor, Svagheter, Möjligheter, Hot)

TEKES = Innovationsfinansieringsverket

TY = Åbo universitet


ÅRUC = Åboregionens utvecklingscentral

UBC = Union of the Baltic Cities

MKB = Miljökonsekvensbedömning

VARRU = Egentliga Finlands matkedja

EGF = Egentliga Finlands förbund

ÅA = Åbo Akademi

PL 273 (Ratapihankatu 36) 20101 Turku | PB 273 (Bangårdsgatan 36) 20101 Åbo+358 2 2100 900 | [email protected] | www.varsinais-suomi.fi | Y – 0922305-9

varsinais-suomen liitto | egentliga finlands förbund | regional council of southwest finland

Documents

egentliga finlands landsKaPsstrategi · 2015. 1. 14. · Egentliga Finlands landskapsstrategi landskapöversikt 2035+ landskapsprogram 2014 - 2017 2014 ISBN 978-952-5599-94-7 Egentliga