Upload
others
View
3
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
BIBLIOTEKET HÅLLER STÄNGTmåndagen den 1 maj, Kristi himmelsfärdsdag, pingstafton, pingstdagen, annandagpingst och midsommarafton.Valborgsmässoafton. onsdag den 23 maj (dag före Kn'sti himmelsfärdsdam och torsdag den 21 juni (dag före midsommaraft0nJ, st~nger h~vud?iblioteket kl .~ 7.00 och filialen i Hällabrotlet kl 14.00. Fredag den 1 JUni (dag fore pmgstafton) stanger huvudbiblioteket kl 17.OQ.Från OCh med juni har biblioteket förlängd lånetid - sommarlån - till 1 september.
2
KUMLANInformationsblad för Kumla kommun
Ansvarig u/givare:Kommunalrådet Sven·Ove Cederstrand
Redaktion:Kommundirektör Thage ArvidssonAssistent Sigbfit Hägghult
Postadress:Box 17, 69221 KUMLA
Översyn, besparing, rationaliseringEn likhet med det tidigare 1980-taletkan vi ändå se. Det är kravet på enekonomisk åtstramning i kommunerna.l Kumla kommun genomfördes i in
ledningen av 1980-talet en ekonomiskgenomgång av den kommunala verksamheten i syfte all förenkla, rationalisera eller slopa verksamheter. Detvar en helt nödvändig översyn. Arbetet kallades också Översyn -81.Därefter följde som ett förebud inför1990~talet en ekonomisk genomgångav den kommunala verksamheten medbörjan 1987, en genomgång som skulle nå full effekt år 1989. Därav namnet- Effekt 89,
Med facit i hand kan man säga attdetta senare arbete inte fullföljdes tillräckligt målmedvetet. Kravet om besparingar av sju miljoner kronor nåd~
des inte. Resultatet stannade vid femmiljoner. I detta skede - hösten 1988-
3
råda en kontinuerlig brist på utbildadarbetskraft.
Den allt starkare knytningen till deneuropeiska marknaden och avregle~
ringen inom valutahandeln m m kommcr på gott och ont att mer direkt påverka kommunernas möjlighet ochvillkor till finansiering i olika former.
Detta gör all det är svårt eiler rättaresagt omöjligt att se in i kommunensverksamhet för de kommande tioåren.
Konjunkturens verkningarTraditionellt vet vi att det ekonomiskasystemet - och därmed även kommunerna - drabbas av konjunkturförändringar. Dåliga tider för företag och förden svenska exportindustrin innebärtraditionellt ökad arbetslÖshet. minskade skatteintäkter och samtidigt enökad belastning på de offentliga finan~
sema.Nedgången i industrin har skett i en
första fas och påverkan på den kommunala ekonomin i ett något senareskede.
Med en lågkonjunktur följer dessutom dämpade lönekrav. dämpadköpkraft. dämpade räntor etc. Vidhögkonjunktur blir bilden den omvända, Samtidigt har det - också traditionellt - funnilS utrymme för expansioninom kommunerna genom möjlighettill ökadc skaller och därmed ökadeskatteintäkter.
För den kommande tioårsperiodenkommer den traditionella modellenför högkonjunktur/lågkonjunktur sannolikt ej all gälla på ett flcrtal punkter.
En blick i framtiden
I förra numret av Kumlan gjordes en tillbakablick över det decennium som passeraI. Detär onekligen en lättare uppgift att se tillbaka än att sia om framtiden.
A v kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand
Kärva finansieringsvillkorUtrymme för skatteökningar kommerinte att finnas på samma sätt som tidigare. Detta har regering och riksdagredan markerat med ett temporärtskattestopp för landets kommuner.
Det kommer sannolikt också, varesig det är högkonjunktur eller ej, att
Nästa nr utkommermitten september 1990
Bes6ksadress:Stadshuset, Kumla torg
Telefon:019/88100 (växel)
BOKMAGASINETHagendalsvägen 26Tisdag 16-16Onsdag 17-19Här kan Du låna ur det äldre bokbeståndet och!eller köpa Kumlakrukor, häradskartor, vykortmm.
From 1 september ärBarnbiblioteketliksomUtställningshallenplacerad i Folkets hus bottenvåning (I d SerViolS).
Öppettider
HuvudbiblIotekFolkets hus, Skolvägen 12, KumlaTeI019-86190Måndag - fredag 12-20Lördag 11-14, söndag 16-18Sommartid 1 juni-31 augustiMåndag-fredag 14-20Lördag, söndag stängt
FilialerHÄLLABROTIETTallängens skola, lel 019-72413Tisdag 10-14Onsdag, torsdag 10-14, 17-19Juli stängt
SANNAHEDServicehuset Ha'a, lel 019-786 30Tisdag 10-13, 17-19Fredag 10-13Juli stängt
ÅbytorpPosthuset, tel 019-732 41Tisdag 17-20Fredag 10-13Juli stängt
Kumla bibliotek
SkoindustrimuseetSveavägen 19. Kumla, har Oppet dagligen mellan klockan13.00 och 16.30.För gruppbeSOk var god ring 019-684 93.
FRI ENTRE!
Stöd kampanjen mot snatteri!Just Du behövs! Kontakta Ingrid Mårtensson, tel 019-881 00 vx.
-,•
al paket innehållande litteratur. lärarhandledning och rörteckning ö,'er lokala kontaktpersoner. Arbetet läggsdärefter upp och anpassas efter lokalaförhållanden inom varje skolenhet.För att ge ytterligare tyngd åt kam
panjen i Hallsbergs kommun fick allaelever och lärare. som deltog. en Tshirt med kampanjmotto. kommunvapen och skoltryck.Om man i Kumla kommun vill ge en
liknande förstärkning till kampanjenbehövs 800 upptryckta T-shirt. Detbelyder en kostnad om cirka 40000kronor. Vi har i brev kontaktat ettstort antal organisationer, föreningaroch fonder med förfrågan om ekonomiskt stöd för kampanjen.
Kumla köpmannaförening och Centrala gatuföreningen gav i samband•med sitt årsmöte löfte om såväl ekono-miskt stöd som medverkan i skolorna.Vi hoppas och tror på samma positivainställning från övriga föreningar ochorganisationer i Kumla.
Genom gemensamma satsningar kanMtgeteeken rälas ut till utropsteckenför ett ärligt och varsamt Kumla. D
Polisassistent Bengt~Olof Hedvall arbetar som brottsförebyggande inomvårt polisdistrikt. Han vill- med ovanstående fakta som bakgrund - tillsammans med skolan genomföra en kampanj på mellanstadiet i Kumla kommun under läsåret 1990191. En kampanj med syfte att förhindra våld. skadegörelse och stöld.
En liknande aktion genomfördesmed gott resultat i Hallsbergs kommun under hösten 1988.
Motto för kampanjen blir ett ärligtoch varsamt Kumla. Ärligt står förungdom som inte stjäl och som uppträder ärligt mot kamrater. Varsamtstår för ungdom som inte förstör genom skadegörelse och som inte utsälter andra för misshandel.Tanken är alt eleverna genom an be
arbeta frågor som rör snalleri ochslöid, förstörelse och våld i sin närmaSle omgivning ska bli medvetna omvad som verkligen händer. Syftet ärall väcka större ansvar för det närmaste samhället, för den egna skolan etc.
I korthet går kampanjcn Ul på attvarje klassföreståndare får ett maleri-
_ tJngerär hälRen av alla broll inom Hallsbergs polisdistrikt begås i Kumla._ Snallerier i Kumla kostar ror närvarande cirka S miljoner kronor per år._ Meningslös skadegörelse skapar osäkerhet och otrivsel och kostar årligen stora summorpengar.
A v polisassistent Bengt-Oloj HedvallDC" t j studierektor Ingrid M!mellssoll
Kampanj mot snatteri?
Nytänkande i kommunalpolitikenSannolikt kommer det också att behövas förändringar i organisationen avdet politiska arbetet inom den kom·mun ala verksamheten.Det är av avgörande betydelse aH ha
en bred politisk aktil'itet med mångamänniskor delakliga i den kommunalaverksamheten. Men det behöver kanske inte ske i Stadshusel och i del traditionella nämndarbetet. Det kan kanske i högre grad ske direkt ute i verksamheten i barnstugor, skolor. b0stadsområden etc. där olika inlressegruppers arbete kan fångas upp i kommunalpolitiska sammanhang. Om detta vet vi inget ännu. Om tio år har viett nytt facit och kan se vad som gåttbra och vad som gått mindre bra.
En första åtgärd är att se kultur- ochfritidssektorn som en enhet. Vid ensammanslagning av dcssa förvaltningar och verksamheter är aspektenalt inte jäml vara i strykklass nödvändig.
Sol - sommar - semester - och ,'ardagSnart står vi inför sommar och semester. Vi får vår chans au koppla av. attta till oss av detta som är så viktigt itillvaron - härliga fritidsupplevelseroch skön kuhur i olika former. Upplevelser som ger inspiration och ork autampas med vardagen och alla dessproblem. D
tyckte vi ändå att vi nått ett gOtt resultat.Tyvärr måste detta besparings- och
rationaliseringsarbete fortsätta under1990-talets inledande är. Då avses inteden normala och naturliga omprövningen av verksamheter utan mer genomgripande förändringar.
Inom de prioriterade områdena barnomsorg. skola. individ- och familjeomsorg liksom äldreomsorg måste vifinna mer direkta samordningsmöjligheter. ett större ansvarstagande. bådeför den egna enhelens ekonomi ochpersonal som en mer direkl ansvar förde lokaler/fasligheter verksamhetendisponerar.Ansvarstagandet och delaktigheten
fr n räräldrar och anhöriga inomdessa områden måste generellt selt blistörre än vad det är idag.
Sannolikt kommer a!lernaliv alt ihögre grad även prägla barnomsorg,skola och äldrevård under den kommande lioårsperioden.Inom den tekniska sektorn - vare sig
del avser myndighelsutövning ellerrent kommunala verksamheter - kom·mer kravet på självfinansiering allöka. Inom dessa områden kommerockså järn rörelserna med privata alternativ all vara lällast att göra.
En seklor - av "tradition" i strykklass- är kultur och fritidsverksamhelen.Della i en tid då arbetstiderna förkorlas och semestcrperioderna förlängs.
, 5
- T,'A rum och kök centrall med hiss. Så narar Barbro Stelin. bostadsfiirmedlare i Kum·la, på rrågan l'ilken Uigenhetst)·p som är mest eftertraktad i kommunen.
En bostadsförmedlares vardag
- Det är ungdomar som vill flyttahemifrån eller äldre som önskar få tagi en mindre bostad, som slår i kö (ördessa lägenheter och det är i KV3rnparken och Prästgårdsskogen som dcl1esta finns.
Kö med olika önskemålDc som söker bostäder hittar hon i sina två kölådor . behändigt placeradepå CH litet rullbord bredvid skrivbordet i tjänsterummet på Stadshuset.Här finns korten på varje bostadssökande. 1250 stycken.
De flesta i kön har n gonstans aU bo.men de vill av olika anledningar bytabostad.Fördelat på önskemål ser kön ut så
här;133 personer vill ha ett rum medkokvrå,170 önskar 1-2 rum med kokvrå ellerlitct kök.354 sökande är uppsalla för två rumoch kök.240 vill ha tre rum och kök.65 personer vill ha fyror och10 vill ha en femrumslägenhet.
Akut eller inte ...Längst fram i den högra lådan liggerakutkön. Barbro bläddrar igenom denoch hittar 15 personer som är i omedelbart behov aven lägenhet i Kumladärför att de fålt ett arbete här och inte kan pendla.- Det går inte att pendla mellan Ki
runa och Kumla. Ett sådant fall harjag och den personen Slår långt fram i
6
kön. säger Barbro. Men om man bor iÖrebro eller i Karlskoga och har f ttett jobb på t ex Ericsson eller någonannan industri i kommunen, har maninte speciell förtur.- Vi räknar med att förbindelserna är
så bra att n got akut behov av att flytta in till kommunen inte föreligger.säger Barbro. Men naturligtvis försöker vi se till att även dessa människorf r sin bostad i Kumla så småningom.Men det dröjer lite längre.Andra ömmande fall som platsar i
akut kön är de som separerat från sinsambo eller äkta hälft. 36 separationerfinns i den gruppen.- Föreligger dessutom sociala skäl,
som att barn far illa. hjälper jag till såsnabbt det någonsin går.
Efterfrågan är betydligt större än tillgången på lägenheter. Det betyder attman får vänta på sin bostad. Hur Iiingeberor på hur stort behov man har.Tyngst väger de ovan nämnda.
Men lungt väger också trångboddheten. Gamla, som inte längrc orkarmed sin villa. har också förtur.
Svåra ställningstagandeDet faller på Barbro Stelins lott attfördela lägenheterna utifrån politisktantagna regler och att göra bedömningen var bchovet är störs!. Det äribland ingen avundsvärd uppgift.- Det händer att folk sitter här och
gråter. Och jag vill ju att alla ska fåden bostad dc vill ha så snabbt sommöjligt. Lite synd tycker jag om ungdomar som får vänta på att få den cg-
Barbro Slelin ar bosllldsformedlare I Kumlakommun. 1250 pel"5Oner finns i kortllidan fram·for henne. De Sllir alla på ko för tägenhcl. Bar·bro Sldin gillar sm jobb. Del innebär myckelkontakt med manmskor.
na bostaden. När de väl får den är hyran dyr. En tvåa kan kosta tretuscnkronor.Om Barbro Stelin har två eller flera
sökande som har lika tunga skäl att fåen lägenhet går hon efter anmälnings·datum. Först anmäld får förtur.Trots att Barbro ibland står inför svå
ra ställningstaganden gillar hon sitt arbete. Hon började på kommunen 1957och har fram till för ett år sedan arbetal med bostadsbidrag.Nu delar hon sin arbetsdag mellan
bostadsbidrag och bostadsfönnedling.
Daglig telefontid och service- Som bostadsförmedlare har jag telcfontid varje dag mellan 09.30 och11.30 och håller även öppet på torsdagar mellan 16.00 och 18.00. Jag ger
också service genom att informera denbostadssökande om vilka privata fas·tighetsägare som finns i Kumla. Fas·tighetsägare som själva förmedlar ochhyr ut sina lägenhetcr.
Snabb uthyrningDen dagen Kumlan besökte BarbroStelin hade hon anvisat nio lägenheter, alla inom Kumlabostäders be·Slånd.- Det är faktiskt ganska myckct. Vis
sa dagar står dct helt still. När Barbrofår in en Uigcnhet fördelar hOIl densamma dag. Trots att akutfallen får deflesta, försöker hon ändå erbjuda enoch annan till andra som inte har spe·ciell förtur.
När Barbro bestämt vem som ska tilldelas lägenheten skickar hon uppgifterna till hyresvärden för godkännande. Därefter får den som erbjudits lägenheten tio dagar på sig att svara.
Varje år aktualiserar hon bostadskön. 1 början av maj kommer en förfrågan till dem, som är anmälda föreårsskiftet, om de fortfarande är intresserade aven Iiigenhet.
Alla som är 18 år fyllda har rätt attställa sig i kommunens bostadskö. Föralt få en lägenhet behövs också cn in·komst från arbete. pension eller arbetslöshetskassa.
Får sällan O\·ettDet är sällan Barbro Stelin råkar utför ovettiga personer som blivit ilsknadärför att de känner sig förfördelade.
De flesta människor hon har kontaktmed är vänliga. Det är vanligare medglädjeyttringar från personer som fåt!en lägenhet än skäll från dem som hittills blivit utan.- Däremot får jag många förtroen
den och en insikt i folks privatliv, somgör att jag måste arbeta under tystnadsplikt. O
7
Bostadsbrist -ett positivt problem
Bostadsbristen i Kumia ir både till bekymmer och glädje för sIadsbyggnadschef 80 Örte.gren, som allsvarar för stadsplaneringen i kommunen.
Kommunens fria verksamheterA v kanslichef Tori/d HillIlerssol1
I della nummer 3\' Kumlan avslutas arlikl'l~rien Kommunskolan. Serien har hart somsl'fte all ge en kortfattad orientering om den kommunala organisationen. Tidigarl' artiklarhar "ar!l införda i Kumlan nr 3 och" 1989 samt nr I 1990. Den fjärde artikeln handlar om
Att kommunen expanderar. all industrin frågar efter folk. att människorvill flytta till denna Närkes pärla är naturligtvis bra. Men Bo Örtegren kanime förse bostadsförmedlare BarbroSIC lin med så ffi "ga lägenheter allhon kan göra det hon helst vill. ge allaköande den bostad dc helst vill ha ochdessutom snabb!.
Tvåhundra lägenheter per år- Vi orkar inte med en högre utbyggnadstakt_än 200 lägenhcter per år. säger Bo Ortegren. På senare år har viförtätat stadskärnan med 300 flcr lägenhctcr. fördclat på hyrcsrätter ochbostadsrätter. Nu kommcr utbyggnadcn av södra och norra WiIlcngatanmed sammanlagt 140 lägenheter.DessUlom planeras 25 lägenheter ikvarteret Vitsippan vid Gamla vägen.ett femtiotal hyresrätter vid Grevgatan - Hammargatan och ett fyrtiotalhyreslägenheter längs södra Kungsvägen.
Även om de flesta som st r i kö förlägenhet i Kumla vill bo centralt såplaneras även byggnation i Hällabrottet, Sannahed, Ekeby och Åbytorp.Tio pensionärslägenheter är på gång
bredvid gamla läkarviJlun i Hällabrottel. Lika många planeras i Ekeby ochväster om Sillagatan i Åbytorp tänkeren privat byggare uppföra ett 20-talhyreslägenheter.
Utbyggnad - utökad serviceAnledningen till att kommunen inte
8
Att Kumla kommun expanderar och befolk·nlngen ökar ar ull gladJC:. bl a för stadsb)ggnads·chef Bo Onc:grc:n. För all alla Kumlabor ska råtak över huvudet måsle det bli 200 IJgenhctcrfler i Kumla varje år.
orkar med en högre utbyggnadstakt ära~t man samtidigt måste bygga ut servicen.- Barnomsorgen och skolorna måste
hänga med, säger Bo Örtegren.
Fler och ner KumlaborKumlaborna kan glädjas åt att deraskommun stadigt ökar i befolkning. År1989 innebar något av ett rekord meden ncttoinflyttning av 370 personer. [>
Frivilliga nämnderFörutom de nämnder. som kommunen enligt lag är tvungen att ha. kankommunfullmäktige inrälla de nämnder man anser behövs för den övrigaverksamheten. Dessa frivilliga nämnder kallas ibland fakultativa nämnder.
I Kumla kommun finns följande fri-villiga nämnder: tekniska nämndefl,park- oc1l fritidsnämnden samt klll/llrnämnden.
I större kommuner finns som regelfler frivilliga nämnder. Så kan t ex detekniska verksamheterna vara uppdelade på gatunämnd. industri\'erkstyrelse. park nämnd och fastighetsnämnd. Det finns också exempel påkommuner med färre antal frivilliganämnder. där de tekniska verksamheterna och/eller fritidsverksamhet ochkulturverksamhet ligger direkt underkommunstyrelsen.
Tekfliska flömndenTekniska nämnden har funnits sedanår 1983. Den bildades genom sammanslagning av fastighetsnämnden.verkstyreIsen och centrala byggnadskommiuen. I samband med denna för-
t>Nu räknar kommunens planerare in
te med att den ökningen ska vara likastor varje år.- En inflyttning av 50-75 personer
årligen är mer normalt. säger Bo Örtegren.
Det innebär aH Kumlas befolkningspriinger 20(XX)-vallen lagom till (iran-
ändring flyuades parkverksamhetentill fritidsnämnden. som därmed byttenamn till park- och fritidsnämnden.Tekniska nämnden består av elva le
damöter. Pågående mandatperiod ärden politiska fördelningen sex social·demokrmer och fem borgerliga. Tek·niska nämnden har två utskott. Arbetsutskottet med fem ledamöter bereder ärenden för tekniska nämnden.Byggnadsutskouet med tre ledamöterhandhar nybyggnadsverksamheten förkommunens cgna behov, t ex uppförande av skolor och barnstugor. Vidbyggnadsutskottets sammanträdendeltar också representanter för denfack nämnd för vars räkning en byggnad uppförs.
det av år 2000. Till dess hinner kommunens politiker att besluta om åtskilliga boswdsförsörjningsprogram. Dctniirmast förest,iende klubbas i fullmäktige i juni och omfattar 752 flerbostäder perioden 1990- 1994, fördelat på hyresrätter. bostadsrätter ochvillor. O
9
Stiftelsen KumlabostäderStiftelsens Kumlabostäder ändamål äratt inom Kuml<l kommun (örvärva.äga, förvalta fastigheter eller tomtralter och bygga bostäder mcd tillhörande affärslägenheter och kollektivaanordningar samt bedriva härmed förenlig verksamhet.
Styrelsen för stiftelsen Kumlabostäder består av nio ledamöter, är politiskt sammansatt och väljs av kommunfullmäktige.
enlig näringslivsfrämjande verksamhet.Bolagets fastighetsinnehav och verk
samhet har under årens lopp växlatberoendc på behovet av insatser.
Bolagets styrelse väljs av kommunfullmäktige och är politiskt sammansaII. Den består <lV sju ledamöter.
Stiftelsen förvaltar cirka 1 700 lägenheter. Bostadsbyggandet i kommunenligger för närvarande på en hög nivå.Stiftelsen Kumlabostäder bidrar tilldetta bland annat genom tre nya bostadshus med 61 lägenheter vid Torget, där inflyttning nyligen skett i tvåav husen. Vidare uppför stiftelsenKumlabostäder 86 nya lägenheter vidWillengatan i Kumlaby.
Samverkan kommuner emellansker ofta i företagsform. Kuml<l kommun samverkar med andra kommuneroch med landslingct i bland annatLänsIrafiken i T-län AB, Kommllninvest AB, Sydnärkes renhåflnings A B,stiftelsen Sydnärkes utvecklingscemrum, KIlmIahälsan AB mfl. O
11
Kl/mia Energi ABFram till och med år1979 var kommunensclverk en kommunalförvaltning. I sambandmed att kommunen stodinför investeringar i anläggningar för fjärrvärme bildades ettav kommunen helägt aktiebolag, somdistribuerar el samt producerar och distribuerar fjärrvärme.
Den kommunala anknytningen markeras bland <lnn<lt genom all styrelsenför Kumla Energi AB väljs av kommunfullmäktige och är politiskt sammansatt. Den består av nio ledamöter,varav fem socialdemokrater och fyraborgerliga.
verksamheten i företagsform. t ex aktiebolag eller stiftelse. Del är mycketvanligt al1 kommunerna äger företaginom områdena energi, bostäder, fastighelsförvaltning och kollektivtrafik.Företagsformen kommer också oftatill användning när flera kommunerdriver en verks<lmhet gemensamt.
Kumla kommun driver verksamhet ide helägda företagen Kumla EnergiAB, Kl/mIa fastighels AB och sliftelsenKlImlabo~·täder.
Kl/mIa fastighets A BKumla fastighets AB hade sitt förstaverksamhetsår 1965. Bolagets iindamål är enligt bolagsordningen alt anskaffa, tillhandahålla och överlåta lokaler för industri- och hantverksändamål samt bedriva annan därmed för-
lI
lI
Park- och fritidsnämnden har underscnare år börjat arbeta mcd mer långsikliga program. Är 1987 antogs ettpark program för Kumla kommun ochunder innevarande år har nämndenavgivit eH förslag till frilidspolitisktprogram, som kommer al1 behandlasav kommunfullmäktige.En intressant utvecklingstrend inom
nämndens verksamhetsområde är enökande samvcrkan mellan kOlmnunen, föreningslivct och företag för al1få till stånd nya investeringar inom fritidsområdet.Stödet till föreningslivet är en viktig
del av verksamheten. Detta innebärinte bara ekonomiska bidrag. För närvarande har många föreningar i Kumla svårt all rekrytera led<lre och del ären viktig uppgift för park- och fritidsnämnden att t ex genom utbildningunderlätta ledarrekryteringen.
Kommunala företagInom de verksamhetsområden, sominte är reglerade av särskild lagstiftning, kan kommunerna välja att driva
KullumämndellKulturnämnden har nio ledamöter,varav fem socialdemokraler och fymborgerliga. Namnden ansvarar för kulturverksamheten bestående av bibliotek, bokbuss, hembygds- och kulturminnesvård, musik-, film. och teaterverksamhet. Kulturnämnden ger ocksåbidrag till studieorganisationer ochkullurföreningar. Kulturnämnden svararför kommunens medverkan i stiftelsenSvenska skoindustrimuseet.Kulturnämndens budget omsluter 9
miljoner kronor och verksam helensysselsätter 13 årsarbetare.
Den fråga som stått i ce11lrum för kulturnämnden de senaste åren är behovet av ett nytt huvudbibliotek.
Tekniska nämndens verksamhetTekniska nämnden har" ansvar för fastigheter, exploatcringsvcrksamhet,gator och vägar. bostadspoliliska åtgärder, vattcn och avlopp samt renhållning. Tekniska nämnden ska ocksåställa personal till förfogande förbyggnadsnämndens verksamhet. Föratt fullfölja sina uppgifter förfogartekniska nämnden över en budgct somomslutcr 62 miljoner kronor och enpersonalstyrka om 129 årsarbetare.
De senaste årens högkonjunktur harfört med sig all byggandet av bostäderoch industrier - som också ställer kravpå utbyggnad av gator. VA och annankommunal service - har legat på högnivå.En annan mycket viktig uppgift. som
kommer att kräva stora insatser under90-talet, är underhåll och förnyelse avkommunens tillgtlllgar som fastigheter, gator, VA-anläggningar och ledningsnät.
Park - och fritidsnämndPark- och fritidsnämnden består avnio ledamöter, varav fem socialdemokraler och fyra borgerliga. Park- ochfritidsnämnden har ett arbetsutskottmed tre ledamöter. Nämnden ansvarar för kommunens parker och lekplatser, idrottsanläggningar, badanläggningar och fritidsgårdar. Nämnden gerockså bidrag till föreningsverksamhet.
Park- och fritidsnämndens budgetomsluter 22 miljoner kronor. Verksamheten sysselsäner 45 årsarbetare.
10
BotåsenFortsätt vägen mot Hackvad. Tag tillvänster i korsningen bortom Hackvadskyrka. Efter cirka 1,6 km kommer Dutill Botåsen (3) som också den är markerad med liten kulturminnesskylt pl<lcemd i en uppförsbacke. Gångvägenär cirka 50 mc ter. Har Du matsäckmed är det dags för den, eftersom Dunu avverkat halva vägsträckan.
Botåsen är ett gravfält från mitten avjärnåldern, omkring 500 e Kr. Det ärbeläget i ett vackert lövängslandskapmed väl utvecklade "hassclstrutar".Utöver stensättningar och domarringfinns en stort röse kallat DrakröSall.
Inom området finns en av landets fåväxtplatser för blåhallon; en medbjörnbär besläktad växt. Botåsen liksom Domarebacken är vidsträcktagravfält som förutsäl1er att du "strosarrunt" .
13
skylt Hackvad 4 tar Du åt vänster. Eftcr 2,8 km är Du framme vid Bärstagård; en stor egendom som tidigarevarit på väg all förfalla, men som nurustas upp. Håll till höger vid vägskyltHackvad 2.Efter 700 meter kan du stanna till oeh
bese Domarebacken (2). Avtagsvägentill Domarebacken är markerad meden liten kuhurminnesskylt mitt i enuppförsbacke. Gångvägen fram är cirka 300 meter. Det är stor risk att denär sönderkörd av skogsmaskiner så Dukan troligen inte cykla.Domarebacken är ett 500 meter långt
gravfält från järnåldern (400 f Kr 1050 e Kr). Där finns cirka 100 fornlämning<lr i form av gravhögar. stensättningar och resta stenar. Områdetär bevuxet med lövskog med mångagamla, grova ekar. Under vitsippstiden är besöket en stor naturupplevelse.
BOlåsen - ett vidsträckt gr~vfält att "strosa kring" i.
•
•
!
l
1 TorshÖQen2 ~arebacken
3 Botåsen4 Ojamossen5 Hardemo kyrl<:a6 Sankt 01015 källa7 Skiftasoorget
uppförd under yngre järnåldern (4001050 e Kr).Torshögen har varit större men för
minskats genom grushämtning i iildretid. Vid sådant "grusgrävandc·' på1700-talet hittades en urna med saxoch bryne. I övrigt är högen inte undersökt. Intill högen har dock arkeologer undersökt ett antal brandgravar; gravar där den döde bränts på båltillsammans med tillhörigheter samtgravlagts under Oat stcn.
Intill Torshögen står en av det tiotalmilstenar som finns i kommunen.Samtliga är tillverkadc år 1781 ochmaterialet är kalksten.
DomarehackenI vägkorsningen cyklar Du mot höger- skylt Fjugesta 12. Fortsätt genomGötabro och Haekvads Via. Vid väg-
Åbytorp
o OO
På upptäcktsfärd i Kumlabygd
TorshögenJ Skyberga ser du Torshögen (1) vidvägkorsningen. Torshögen är en avNärkes största gravhögar. Enligt folktraditionen ska en kung vid namn Torvara begravd här. Högen är sannolikt
12
Den traditionella cykelturen med Kumlan nr 2 i cykelkorgen går i år "ja Hardemo till Botåsen. Del blir en ganska lång tur - 40 km - i mer kuperad terräng än viär vana vid. Turen är delvis förlagd på grusvägar.
A v kultlIrchef Mats Rutlering
Lämplig tid är försommaren. Då ärblomsterprakten som störst. Men ävenhösten är att rekommendera. Det ärenormt vackert att färdas mellan"mognadsfärgade" sädesfält och meddc vackert formade drumlincrna påavstånd. Vi färdas genom ett myckelgammalt kulturlandskap.Turen utgår från Kumla torg. Åk
Köpmangatan söderut till Kyrkogatan. ta diir till höger. Kyrkogatanövergår i Stenevägen. Korsa gamlaE3, fortsäll genom Åbytorp passeraöver "nya'" motorvägen.
Öjamossen - umk mll,O med muessant vixtlig
"'..Öjamossen - Hullingå.sen - ÄlgsjönÅtervänd till vägskälet vid Bärstagård. Ta till höger. vägskylt Öja 2. Ducyklar nu genom ett av Sveriges finaste drumlinområden. Tag till vänster ivägkorsning - skylt Eneby - och dupasserar så småningom över Öjamosse" (4).
Öjamosscn är den enda av dc störremossarna på Närkeslätten som är någorlunda ostörd a ... utdikning och toTVtäkt. Den är en så kallad högmosse,...ilket innebär att dct inte finns någona...• eller tillrinning. All fuktighet kommer i form a... regn. Öjamossen är denenda återstående delen av den avsnörda Öjaviken i den nu försvunna Skarbysjön. Vägen dclar mossen i en nordlig och en sydlig dcl. Mossen delasdessutom i en västlig oeh en östlig dclav dcn så kallade Hullingåscn.
Framme ... id Hullingåsen hillar Du engångstig i en glänta på vänster hand.
14
Följ stigen och Du kommer cftcr cnstund fram till det för en botanikcr intressantaste - en 300 meter lång betesäng med alla de traditionella ängsväx·terna.Går Du ner på själva mossen mot
väster hittar Du alla sorters mossväxter, bland andra pors och hjortron.Här finns också Kumla kommuns enda naturliga sjö- Älgsjön -som är 185meter lång.Gå inte ut på mossen ensam! Använd
stövlar! På försommaren kan dct varasvån att ta sig fram på de låglänta partierna.
Hardemo kyrkaFonsän mot Hardemo. Du kommerut på vägen på Hardemo sen näraHardemo kyrka (5). Kyrkan uppfördes mot slutet av llOO·talet som enstenkyrka. Tornet. som är det endasom finns kvar idag. är Kumla kommuns äldsta byggnadsdel. Tomportalen var den ursprungliga mcdeltidskyr-
Medeltida järnbeslag - Hardemo kyrka.
•
•
kans sydportal. Särskilt intressant ärreliefen med det så kallade livsträdsmotivet - ett stiliserat träd omgi ...et a ...djur närmast påminnande om hästar.Den är huggen i väggpaniet närmastöver ingången. Dörrens dekorativajärnbeslag är också medeltida. Medeltidskyrkan i övrigt re...s på 1760-talet.Den nuvarande kyrkan stod färdig1766. Interiören fick sin nu...arandeprägel vid restaurering 1982-83. leddav arkitekt Jerk Alton.Gör Du en avstickare åt höger på as
faltvägen vid kyrkan färdas Du på denmäktigaste delen a ... dcn intressantaHardcmoåsen: en rullstensås som höjer sig 15 meter över omkringliggandebygd.
Hardemobygden är totalt sett mycketsevärd. Det finns en särskild cykelguide om Hardemo, om du vill lära digmerom den bygden.
Sankt Olofs källaDu är tillbaka vid kyrkan. Tag a... åtvänster - mot naTT - på asfaltvägen.Efter några hundra meter är du framme vid Sankt Ola/s källa (6) på vänstersida om vägen.
Till Sankt Olofs källa var det förrfolkvandring under midsommartid föratt "dricka märg i ben". Fantasifullaberättelser vill göra gällande att SanktOlof - den norske kungen Olof Haraidson - druckit vallen ur källan ochatt han här döpte hedningar för snarttusen år sedan. På en skylt vid källanläser du:Du vandringsman, pd vägen gdr,Kom hiT och drick, du STyrka fdr.Ty vartner äger samma kraftDet iSankI Olofs lid har hafl.
SkirtasbergetFortsätt 300 meter till och du är fram·me vid gravfältet Skiflasberget (7) - el·
BacksIppor pi Skiftasbergel.
ler Sigtryggskullen som det också kallas. Här finns minst fyra gravar frånvendeltiden (550-800 e Kr). De är såkallade brandgravar, men har haft olika utseende. Tre av dem var fylldastensättningar. den fjärde en hög ellerjordbiandaI röse. Gravfältel är. pågrund av grustäkt i äldre tid. skadat isöder. Vid undersökning 1952 fannman en del fynd som nu finns på Örebro läns museum, bland annat delar avlerkärl, järnsvärd, spikar. nitar, broddar, beslag samt spelbrickor av ben.Dessutom påträffades järnslagg i treav gravarna, förmodligen av myrmalm.När Du fortsätter kommer Du efter
100 meter fram till gra ...högen Hasse/kullen från järnåldern, (400 f Kr 1050 e Kr). Cirka 300 meter senare ärdu tillbaka vid Torshögen och vägenmot Kumla.
15
UPPSLAGET - ett par sidor för konsumenten
Gå inte över ån ...Kolla först vad som finns i Kumla innan Du fördyrar inköpet med reskostnadertill Örebro.
Hushållets kostnader650 kronor mer per månadEn familj på fyra personer får lägga utcirka 650 kronor mer per månad i hushållskostnader i år jämfört med förraåret.
Detta framgår av de beräkningar.som Konsumentverket presenterar iårets upplaga av broschyren "Hushållets kostnader".
Lägre skall - högre priser - dyrareboende gör det svån all beräkna, hurmycket som blir över i plånboken."Hushållets kostnader" är en hjälp förden. som vill se över sin ekonomi.
"Hushållets kostnader" laT upp sådana utgifter som förekommer i alla hushåll; livsmedel. kläder och skor, lekoch fritid, hygien, förbrukningsvaror.möbler, husgeråd, dagstidning. t~le
fon. hushållsel och hemförsäknng.Den tar däremot inte upp kostnaderför bostad, bil, alkohol, semester och
inte heller oförutsedda utgifter somläka r- och tandläkarbesök.
Hur m)'cket ska ungdomar betalahemma?Ungefär 2 OCK) kronor per m nad ärrimligt anser Konsumentverket. Densumman är en uppskattning av värdetpå mat, förbrukningsvaror. del i bostad. möbler m m.
Det finns familjer med "delad" ekonomi - mina barn och våra barn. Hurska de på bästa sän beräkna sina kostnader?
"Hushållets kostnader" ger viss vägledning genom att beräkna vad uppehället kostar för olika åldersgrupper.För en treåring beräknas kostnadentill cirka 1160 kronor per månad,medan en 15-årig pojke kostar cirkaI 950 kronor.Broschyren "Hushållets kostnader"
finns hos kommunens konsumentvägledare. tel 019-881 06.
Grästrimmare och -röjaretestade
Råd & Rön krä,-u skärpt säkerhetDet finns flera bra eldrivna_ nätanslutna grästrimmare. Balteridrivna trimmare har klart sämre kapacitet än el·drivna. Ett par av de kraftiga gräsröjarna har uppenbara brister i säkerheten. Detta. bland annat. visar ett testav 21 grästrimmare och gräsröjare.som redovisas i Råd & Rön.Testet omfattar 15 eldrivna trimma
re, varav två är batteridrivna. samt sexbensindrivna gräsröjare. Testet har utförts på Statens maskinprovningar iAlnarp och betygsättningen avser så·väl effektivitet, hanterbarhet. bullersom bruksanvisning.Wolf RO 205 oeh Wolf RQ 400 får
sammantaget bästa resultat av de nätanslutna eldrivna trimmarna. De tvåtestade batteridrivna trimmarna - Makita 012 och M 015 W Slår sig inte ikonkurrensen. Den förstnämnda ärinte särskilt effektiv. Den andra är riskabel atl arbeta med eftersom denklipper gräset med klinga istället förmed tråd.
De bensindrivna gräsröjarna i lestetär betydligt kraftigare maskiner än eltrimma rna. Toppbetyg fär Husqvarna39 R, som måste ses som en toppma·skin. Den kostar 4500 kronor. Husqvarna 25 R. Kaaz V 25 R och Shindaiwa F 20 är något billigare. men ocksåde effektiva och bra att arbeta med.En nackdel med Shindaiwa F 20 ärdock au den vibrerar krahigt.
Några av de kraftigare gräsröjama;teSlet har uppenbara brister i säkerheten. Det gäller Mc Culloch Mae 60 X.som har ett dåligt skydd för den arbetande tråden. Ryobi RD 275 har ocksåett dåligt skydd. som gör att maskinenstänker mycket, när man arbetar medden.Rdd & Rön 3/90
MuseerSannahedPukestugan, Skomakarstugan ochOfficersmässenÖppet va~e söndag under juniaugusti kl 14.OQ-17.00
HardemoSkolmuseet Lundmarkska skolanVisning varje söndag under junlaugusti kl 11.00-14.00 och varjetisdag juni-augusti kl 17.0020.00.
För ytterligare upplysningar hänvisas till kulturkontoret, tel 01988197 eller 881 91.
16 17
FritidsprdarFntidsgårdarna Malmen och Kumlaby kommuall hålla öppet fram lill skolavslutningen. Tallangen och Sannahed håller stängt från och medmaj ull och med seplember.
Frilldsgårdarna i Kumla ordnar sommarjour IKumlahallen under \'ecka 24-32 med kvällsöppet onsdagar och fredagar. På tisdagar och torsdagar ir del dagaktivneter med utflykter mm.(Se VIdare information.)
TennisbanorTenmsbanorna \lid Kumlahallen och KumJabysportfält får under sommarperioden disponeraskoslnadsfntt (under ansvar). Tennisbanorna vidLänsmanskogen är öppna för spel periodenmaj -september. Bokning sker vid banorna medspclkupong. som köpes vid Kajs minilivs. Tråd·gårdsgatan 3. Kvarntorps tennisbana bokas enligt instruktioner vid banan .
oLokalbokningAnsökan för bokning av tid i kommunens gymnastiksalar sko II inlämnas senast den 8 juni1990. Ansökon sker på särskild blankett. somhämtas och lämnas på park- och frilidskontoret.OBSl Della gäller både föreningar och privatpersoner.
12 kr100 kr
frill
09.00-20.0009.00-18.30
informerar
DJUPADALSBADETTelefon. kassan 019·88183
cxpedmoncn 019-88184ÖppningsdatumSe annons i lokalpressen.
ÖppettiderMåndag-fredagLördag-söndagTisdag och fredagmorgonbad 07.00-08.30
Kassan Stänger 30 minuter före badtidens slut.Provlagning för sImmärken varje dag kl 12.0014.00. Sen'eriog och kIosk öppna varje dag under badperioden.
SimskolorInstruktion sker I tre ohka Simskolor under juni.Juh och augusti. Varje SImskola har två grupperalla vardagar kl 09.00-09,4(1 och 09-W-10.20.Simskolan ar I förSIa hand a\'SCdd for icke sim·kunll1ga oorn 1 skol;lldem I mån av plats kanihen forskolebam las emot Anmalan sker påanmaJlIlngsblankell. som delas ut i skolorna. Seavcn annons i lokalpressen.
BadavgiRerVuxnaRabatthärte vuxna. 10 besökBamlom6årUngdom t o m 16 år. Sluduande .pensionär och militär 6 kr
Rabatthiifte. 10 besök SO krSäsongskort 250 krHyra av skåp 3krH~ra av skåp. hel säsong 60 krHyra av simdräkt 5 krl'lyra av handduk 5 kr
Blankett för ansökan om familjekort kan undermaj månad hämtas i Kumlahallens kassa. Fyll iblanketten och lämna i god tid. sil har Du tamil·jekortet när DjupadalshadeI öppnar.
KUMLAHALLENSporthallrnUndcr maj -augusti ar sponhal1cn stangd.
Simhal11mOrdmanc öppethillande fram ull dess DJUpa·dalsbadcl öppnar.
Torsta31/5, 9/S, 619
Ekeby31/5,14/5,9/8,231S,619.2CV9
Kvarntorp17/5,7/5,2815, 1615, 30/S, 1319, 2719
• Förmiddagstur
Rala1216,14/8,11/9..,..22f.5. 19V6,2118, 18t9
Brändåsen"23f.5.2OV5, 15/8, 1219
Oja815, 10/8,7/9
Nynas715, 16/S, 13/9
Ekeby by14/6, 23/S, 20/9
Frommesta17/5,2316,3018,2719
Samhället blir krångligare...Allt fler vuxna utvecklingsstörda behöver någon att fräga till råds i olika situationeL
Vi söker kontaktpersoner!
Att vara kontaktperson innebäratt vara medmänniska och vän som ger råd och stöd i olika situationer,att följa med på bio. teater atlet' annan fritidsaktivitet,att bidra till stärkt självkänsla genom att uppmuntra till egna initiativ.
Det är inte Din uppgift att ansvara fÖl'" den vuxne utvecklingsstördes pengar.
behöver inte ha några speciella kunskaper. Det viktigaste är, att Du är intresserad medmänniska.
Du
Du får• viss ersättning per månad• slöd och råd av oss som arbetar inom
omsorgen.
KontaktaMonica, Tryggve, Hans eller Nils·GÖranpå Vuxenteamet, HallsbergÖrebro läns landsting,Östra Storgatan 12, 694 00 HallsbergTel 0582-14085.
Bokbussen sommaren 1990'nob,
2815,618,3J'9........1116,1318,1019
B".ta18/6,2018.17/9
$:8 Ekeby"2516.2718,24/9
Ormesta25/5,27/8,2419
HJortsberga29/5,2616,2818,2519
VaJlersta5/5. 7/S, 419
lB 19
Gruppkorsband
Kultur i Kumla
Söndag 13 maj kl /S.OOFolkets husKonserl med Rollin'Phones
Onst/ug 6 juniSvenska flaggans dag!S"eriges nationaldagTalare: Björn SvärdSamling på Torget kl1S.20Program vid Kumlasjön kl 19.00
Torsdag 7 juniSkolavslulningsfesti Kumlahal1en
Fredag 22 juniTraditionellt midsommarfirandei Sannahed
KUMLASJÖNTAmfiteatern vid Kumlasjön kl 19.00Husband; Björn FungesProgramledare: Björn Engström
Preliminärt program
Onsdag 20 juni
1'0111' Wallin
Onsdag 4 juli
Sonja Sljernqvist
Onsdag 18juli
On Törnq"ist
Onsdag 1 augustiMals Paulsson
BARNENS KUMLASJÖNTvid Kumlll.'ljön kl 14.00-16.00
Onsdag /3 juni
Onsdag / / juli
Onsdag 25 jl/IiClownen SkorpanClownskolan
Välkommen till
MIDSOMMARFESTi Sannahed
Midsommarafton den 22 juni 1990klockan 14.30
Midsommarstången reses av Kumla folkdansgilleDans och lekar för barn och vu~na
Grenadjärsextetten. scenframträdande,försäljning av hemslöjd
Dans av Kumla folkdansgilleSefyering av kaffe, satt. korvChokladhjul, ponnyridning,
boll- och pilkastning, fiSkdamm
FEST FÖR HELA FAMILJEN
Du får träffa kycklingar, lamm och kaniner
Fri entre
Kumla hembygdsförening Kumla kultumlimnd