BIBLIOTEKET HÅLLER STÄNGTmåndagen den 1 maj, Kristi himmelsfärdsdag, pingstafton, pingstdagen, annandagpingst och midsommarafton.Valborgsmässoafton. onsdag den 23 maj (dag före Kn'sti himmelsfärdsdam och tors­dag den 21 juni (dag före midsommaraft0nJ, st~nger h~vud?iblioteket kl .~ 7.00 och fili­alen i Hällabrotlet kl 14.00. Fredag den 1 JUni (dag fore pmgstafton) stanger huvud­biblioteket kl 17.OQ.Från OCh med juni har biblioteket förlängd lånetid - sommarlån - till 1 september.

2

KUMLANInformationsblad för Kumla kommun

Ansvarig u/givare:Kommunalrådet Sven·Ove Cederstrand

Redaktion:Kommundirektör Thage ArvidssonAssistent Sigbfit Hägghult

Postadress:Box 17, 69221 KUMLA

Översyn, besparing, rationaliseringEn likhet med det tidigare 1980-taletkan vi ändå se. Det är kravet på enekonomisk åtstramning i kommuner­na.l Kumla kommun genomfördes i in­

ledningen av 1980-talet en ekonomiskgenomgång av den kommunala verk­samheten i syfte all förenkla, rationa­lisera eller slopa verksamheter. Detvar en helt nödvändig översyn. Arbe­tet kallades också Översyn -81.Därefter följde som ett förebud inför1990~talet en ekonomisk genomgångav den kommunala verksamheten medbörjan 1987, en genomgång som skul­le nå full effekt år 1989. Därav namnet- Effekt 89,

Med facit i hand kan man säga attdetta senare arbete inte fullföljdes till­räckligt målmedvetet. Kravet om be­sparingar av sju miljoner kronor nåd~

des inte. Resultatet stannade vid femmiljoner. I detta skede - hösten 1988-

3

råda en kontinuerlig brist på utbildadarbetskraft.

Den allt starkare knytningen till deneuropeiska marknaden och avregle~

ringen inom valutahandeln m m kom­mcr på gott och ont att mer direkt på­verka kommunernas möjlighet ochvillkor till finansiering i olika former.

Detta gör all det är svårt eiler rättaresagt omöjligt att se in i kommunensverksamhet för de kommande tioåren.

Konjunkturens verkningarTraditionellt vet vi att det ekonomiskasystemet - och därmed även kommu­nerna - drabbas av konjunkturföränd­ringar. Dåliga tider för företag och förden svenska exportindustrin innebärtraditionellt ökad arbetslÖshet. mins­kade skatteintäkter och samtidigt enökad belastning på de offentliga finan~

sema.Nedgången i industrin har skett i en

första fas och påverkan på den kom­munala ekonomin i ett något senareskede.

Med en lågkonjunktur följer dess­utom dämpade lönekrav. dämpadköpkraft. dämpade räntor etc. Vidhögkonjunktur blir bilden den omvän­da, Samtidigt har det - också traditio­nellt - funnilS utrymme för expansioninom kommunerna genom möjlighettill ökadc skaller och därmed ökadeskatteintäkter.

För den kommande tioårsperiodenkommer den traditionella modellenför högkonjunktur/lågkonjunktur san­nolikt ej all gälla på ett flcrtal punk­ter.

En blick i framtiden

I förra numret av Kumlan gjordes en tillbakablick över det decennium som passeraI. Detär onekligen en lättare uppgift att se tillbaka än att sia om framtiden.

A v kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand

Kärva finansieringsvillkorUtrymme för skatteökningar kommerinte att finnas på samma sätt som tidi­gare. Detta har regering och riksdagredan markerat med ett temporärtskattestopp för landets kommuner.

Det kommer sannolikt också, varesig det är högkonjunktur eller ej, att

Nästa nr utkommermitten september 1990

Bes6ksadress:Stadshuset, Kumla torg

Telefon:019/88100 (växel)

BOKMAGASINETHagendalsvägen 26Tisdag 16-16Onsdag 17-19Här kan Du låna ur det äldre bokbeståndet och!eller köpa Kumlakrukor, häradskartor, vykortmm.

From 1 september ärBarnbiblioteketliksomUtställningshallenplacerad i Folkets hus bottenvåning (I d Ser­ViolS).

Öppettider

HuvudbiblIotekFolkets hus, Skolvägen 12, KumlaTeI019-86190Måndag - fredag 12-20Lördag 11-14, söndag 16-18Sommartid 1 juni-31 augustiMåndag-fredag 14-20Lördag, söndag stängt

FilialerHÄLLABROTIETTallängens skola, lel 019-72413Tisdag 10-14Onsdag, torsdag 10-14, 17-19Juli stängt

SANNAHEDServicehuset Ha'a, lel 019-786 30Tisdag 10-13, 17-19Fredag 10-13Juli stängt

ÅbytorpPosthuset, tel 019-732 41Tisdag 17-20Fredag 10-13Juli stängt

Kumla bibliotek

SkoindustrimuseetSveavägen 19. Kumla, har Oppet dagligen mellan klockan13.00 och 16.30.För gruppbeSOk var god ring 019-684 93.

FRI ENTRE!

Stöd kampanjen mot snatteri!Just Du behövs! Kontakta Ingrid Mårtensson, tel 019-881 00 vx.

-,•

al paket innehållande litteratur. lärar­handledning och rörteckning ö,'er lo­kala kontaktpersoner. Arbetet läggsdärefter upp och anpassas efter lokalaförhållanden inom varje skolenhet.För att ge ytterligare tyngd åt kam­

panjen i Hallsbergs kommun fick allaelever och lärare. som deltog. en T­shirt med kampanjmotto. kommunva­pen och skoltryck.Om man i Kumla kommun vill ge en

liknande förstärkning till kampanjenbehövs 800 upptryckta T-shirt. Detbelyder en kostnad om cirka 40000kronor. Vi har i brev kontaktat ettstort antal organisationer, föreningaroch fonder med förfrågan om ekono­miskt stöd för kampanjen.

Kumla köpmannaförening och Cen­trala gatuföreningen gav i samband•med sitt årsmöte löfte om såväl ekono-miskt stöd som medverkan i skolorna.Vi hoppas och tror på samma positivainställning från övriga föreningar ochorganisationer i Kumla.

Genom gemensamma satsningar kanMtgeteeken rälas ut till utropsteckenför ett ärligt och varsamt Kumla. D

Polisassistent Bengt~Olof Hedvall ar­betar som brottsförebyggande inomvårt polisdistrikt. Han vill- med ovan­stående fakta som bakgrund - tillsam­mans med skolan genomföra en kam­panj på mellanstadiet i Kumla kom­mun under läsåret 1990191. En kam­panj med syfte att förhindra våld. ska­degörelse och stöld.

En liknande aktion genomfördesmed gott resultat i Hallsbergs kom­mun under hösten 1988.

Motto för kampanjen blir ett ärligtoch varsamt Kumla. Ärligt står förungdom som inte stjäl och som upp­träder ärligt mot kamrater. Varsamtstår för ungdom som inte förstör ge­nom skadegörelse och som inte utsäl­ter andra för misshandel.Tanken är alt eleverna genom an be­

arbeta frågor som rör snalleri ochslöid, förstörelse och våld i sin när­maSle omgivning ska bli medvetna omvad som verkligen händer. Syftet ärall väcka större ansvar för det närmas­te samhället, för den egna skolan etc.

I korthet går kampanjcn Ul på attvarje klassföreståndare får ett maleri-

_ tJngerär hälRen av alla broll inom Hallsbergs polisdistrikt begås i Kumla._ Snallerier i Kumla kostar ror närvarande cirka S miljoner kronor per år._ Meningslös skadegörelse skapar osäkerhet och otrivsel och kostar årligen stora summorpengar.

A v polisassistent Bengt-Oloj HedvallDC" t j studierektor Ingrid M!mellssoll

Kampanj mot snatteri?

Nytänkande i kommunalpolitikenSannolikt kommer det också att be­hövas förändringar i organisationen avdet politiska arbetet inom den kom·mun ala verksamheten.Det är av avgörande betydelse aH ha

en bred politisk aktil'itet med mångamänniskor delakliga i den kommunalaverksamheten. Men det behöver kan­ske inte ske i Stadshusel och i del tra­ditionella nämndarbetet. Det kan kan­ske i högre grad ske direkt ute i verk­samheten i barnstugor, skolor. b0­stadsområden etc. där olika inlresse­gruppers arbete kan fångas upp i kom­munalpolitiska sammanhang. Om det­ta vet vi inget ännu. Om tio år har viett nytt facit och kan se vad som gåttbra och vad som gått mindre bra.

En första åtgärd är att se kultur- ochfritidssektorn som en enhet. Vid ensammanslagning av dcssa förvalt­ningar och verksamheter är aspektenalt inte jäml vara i strykklass nödvän­dig.

Sol - sommar - semester - och ,'ardagSnart står vi inför sommar och semes­ter. Vi får vår chans au koppla av. attta till oss av detta som är så viktigt itillvaron - härliga fritidsupplevelseroch skön kuhur i olika former. Upple­velser som ger inspiration och ork autampas med vardagen och alla dessproblem. D

tyckte vi ändå att vi nått ett gOtt resul­tat.Tyvärr måste detta besparings- och

rationaliseringsarbete fortsätta under1990-talets inledande är. Då avses inteden normala och naturliga ompröv­ningen av verksamheter utan mer ge­nomgripande förändringar.

Inom de prioriterade områdena barn­omsorg. skola. individ- och familje­omsorg liksom äldreomsorg måste vifinna mer direkta samordningsmöjlig­heter. ett större ansvarstagande. bådeför den egna enhelens ekonomi ochpersonal som en mer direkl ansvar förde lokaler/fasligheter verksamhetendisponerar.Ansvarstagandet och delaktigheten

fr n räräldrar och anhöriga inomdessa områden måste generellt selt blistörre än vad det är idag.

Sannolikt kommer a!lernaliv alt ihögre grad även prägla barnomsorg,skola och äldrevård under den kom­mande lioårsperioden.Inom den tekniska sektorn - vare sig

del avser myndighelsutövning ellerrent kommunala verksamheter - kom·mer kravet på självfinansiering allöka. Inom dessa områden kommerockså järn rörelserna med privata alter­nativ all vara lällast att göra.

En seklor - av "tradition" i strykklass- är kultur och fritidsverksamhelen.Della i en tid då arbetstiderna förkor­las och semestcrperioderna förlängs.

, 5

- T,'A rum och kök centrall med hiss. Så narar Barbro Stelin. bostadsfiirmedlare i Kum·la, på rrågan l'ilken Uigenhetst)·p som är mest eftertraktad i kommunen.

En bostadsförmedlares vardag

- Det är ungdomar som vill flyttahemifrån eller äldre som önskar få tagi en mindre bostad, som slår i kö (ördessa lägenheter och det är i KV3rn­parken och Prästgårdsskogen som dcl1esta finns.

Kö med olika önskemålDc som söker bostäder hittar hon i si­na två kölådor . behändigt placeradepå CH litet rullbord bredvid skrivbor­det i tjänsterummet på Stadshuset.Här finns korten på varje bostadssö­kande. 1250 stycken.

De flesta i kön har n gonstans aU bo.men de vill av olika anledningar bytabostad.Fördelat på önskemål ser kön ut så

här;133 personer vill ha ett rum medkokvrå,170 önskar 1-2 rum med kokvrå ellerlitct kök.354 sökande är uppsalla för två rumoch kök.240 vill ha tre rum och kök.65 personer vill ha fyror och10 vill ha en femrumslägenhet.

Akut eller inte ...Längst fram i den högra lådan liggerakutkön. Barbro bläddrar igenom denoch hittar 15 personer som är i ome­delbart behov aven lägenhet i Kumladärför att de fålt ett arbete här och in­te kan pendla.- Det går inte att pendla mellan Ki­

runa och Kumla. Ett sådant fall harjag och den personen Slår långt fram i

6

kön. säger Barbro. Men om man bor iÖrebro eller i Karlskoga och har f ttett jobb på t ex Ericsson eller någonannan industri i kommunen, har maninte speciell förtur.- Vi räknar med att förbindelserna är

så bra att n got akut behov av att flyt­ta in till kommunen inte föreligger.säger Barbro. Men naturligtvis försö­ker vi se till att även dessa människorf r sin bostad i Kumla så småningom.Men det dröjer lite längre.Andra ömmande fall som platsar i

akut kön är de som separerat från sinsambo eller äkta hälft. 36 separationerfinns i den gruppen.- Föreligger dessutom sociala skäl,

som att barn far illa. hjälper jag till såsnabbt det någonsin går.

Efterfrågan är betydligt större än till­gången på lägenheter. Det betyder attman får vänta på sin bostad. Hur Iiingeberor på hur stort behov man har.Tyngst väger de ovan nämnda.

Men lungt väger också trångboddhe­ten. Gamla, som inte längrc orkarmed sin villa. har också förtur.

Svåra ställningstagandeDet faller på Barbro Stelins lott attfördela lägenheterna utifrån politisktantagna regler och att göra bedöm­ningen var bchovet är störs!. Det äribland ingen avundsvärd uppgift.- Det händer att folk sitter här och

gråter. Och jag vill ju att alla ska fåden bostad dc vill ha så snabbt sommöjligt. Lite synd tycker jag om ung­domar som får vänta på att få den cg-

Barbro Slelin ar bosllldsformedlare I Kumlakommun. 1250 pel"5Oner finns i kortllidan fram·for henne. De Sllir alla på ko för tägenhcl. Bar·bro Sldin gillar sm jobb. Del innebär myckelkontakt med manmskor.

na bostaden. När de väl får den är hy­ran dyr. En tvåa kan kosta tretuscnkronor.Om Barbro Stelin har två eller flera

sökande som har lika tunga skäl att fåen lägenhet går hon efter anmälnings·datum. Först anmäld får förtur.Trots att Barbro ibland står inför svå­

ra ställningstaganden gillar hon sitt ar­bete. Hon började på kommunen 1957och har fram till för ett år sedan arbe­tal med bostadsbidrag.Nu delar hon sin arbetsdag mellan

bostadsbidrag och bostadsfönnedling.

Daglig telefontid och service- Som bostadsförmedlare har jag telc­fontid varje dag mellan 09.30 och11.30 och håller även öppet på torsda­gar mellan 16.00 och 18.00. Jag ger

också service genom att informera denbostadssökande om vilka privata fas·tighetsägare som finns i Kumla. Fas·tighetsägare som själva förmedlar ochhyr ut sina lägenhetcr.

Snabb uthyrningDen dagen Kumlan besökte BarbroStelin hade hon anvisat nio lägenhe­ter, alla inom Kumlabostäders be·Slånd.- Det är faktiskt ganska myckct. Vis­

sa dagar står dct helt still. När Barbrofår in en Uigcnhet fördelar hOIl densamma dag. Trots att akutfallen får deflesta, försöker hon ändå erbjuda enoch annan till andra som inte har spe·ciell förtur.

När Barbro bestämt vem som ska till­delas lägenheten skickar hon uppgif­terna till hyresvärden för godkännan­de. Därefter får den som erbjudits lä­genheten tio dagar på sig att svara.

Varje år aktualiserar hon bostads­kön. 1 början av maj kommer en för­frågan till dem, som är anmälda föreårsskiftet, om de fortfarande är intres­serade aven Iiigenhet.

Alla som är 18 år fyllda har rätt attställa sig i kommunens bostadskö. Föralt få en lägenhet behövs också cn in·komst från arbete. pension eller ar­betslöshetskassa.

Får sällan O\·ettDet är sällan Barbro Stelin råkar utför ovettiga personer som blivit ilsknadärför att de känner sig förfördelade.

De flesta människor hon har kontaktmed är vänliga. Det är vanligare medglädjeyttringar från personer som fåt!en lägenhet än skäll från dem som hit­tills blivit utan.- Däremot får jag många förtroen­

den och en insikt i folks privatliv, somgör att jag måste arbeta under tyst­nadsplikt. O

7

Bostadsbrist -ett positivt problem

Bostadsbristen i Kumia ir både till bekymmer och glädje för sIadsbyggnadschef 80 Örte.gren, som allsvarar för stadsplaneringen i kommunen.

Kommunens fria verksamheterA v kanslichef Tori/d HillIlerssol1

I della nummer 3\' Kumlan avslutas arlikl'l~rien Kommunskolan. Serien har hart somsl'fte all ge en kortfattad orientering om den kommunala organisationen. Tidigarl' artiklarhar "ar!l införda i Kumlan nr 3 och" 1989 samt nr I 1990. Den fjärde artikeln handlar om

Att kommunen expanderar. all indu­strin frågar efter folk. att människorvill flytta till denna Närkes pärla är na­turligtvis bra. Men Bo Örtegren kanime förse bostadsförmedlare BarbroSIC lin med så ffi "ga lägenheter allhon kan göra det hon helst vill. ge allaköande den bostad dc helst vill ha ochdessutom snabb!.

Tvåhundra lägenheter per år- Vi orkar inte med en högre utbygg­nadstakt_än 200 lägenhcter per år. sä­ger Bo Ortegren. På senare år har viförtätat stadskärnan med 300 flcr lä­genhctcr. fördclat på hyrcsrätter ochbostadsrätter. Nu kommcr utbyggna­dcn av södra och norra WiIlcngatanmed sammanlagt 140 lägenheter.DessUlom planeras 25 lägenheter ikvarteret Vitsippan vid Gamla vägen.ett femtiotal hyresrätter vid Grevga­tan - Hammargatan och ett fyrtiotalhyreslägenheter längs södra Kungsvä­gen.

Även om de flesta som st r i kö förlägenhet i Kumla vill bo centralt såplaneras även byggnation i Hällabrot­tet, Sannahed, Ekeby och Åbytorp.Tio pensionärslägenheter är på gång

bredvid gamla läkarviJlun i Hällabrot­tel. Lika många planeras i Ekeby ochväster om Sillagatan i Åbytorp tänkeren privat byggare uppföra ett 20-talhyreslägenheter.

Utbyggnad - utökad serviceAnledningen till att kommunen inte

8

Att Kumla kommun expanderar och befolk·nlngen ökar ar ull gladJC:. bl a för stadsb)ggnads·chef Bo Onc:grc:n. För all alla Kumlabor ska råtak över huvudet måsle det bli 200 IJgenhctcrfler i Kumla varje år.

orkar med en högre utbyggnadstakt ära~t man samtidigt måste bygga ut ser­vicen.- Barnomsorgen och skolorna måste

hänga med, säger Bo Örtegren.

Fler och ner KumlaborKumlaborna kan glädjas åt att deraskommun stadigt ökar i befolkning. År1989 innebar något av ett rekord meden ncttoinflyttning av 370 personer. [>

Frivilliga nämnderFörutom de nämnder. som kommu­nen enligt lag är tvungen att ha. kankommunfullmäktige inrälla de nämn­der man anser behövs för den övrigaverksamheten. Dessa frivilliga nämn­der kallas ibland fakultativa nämnder.

I Kumla kommun finns följande fri-villiga nämnder: tekniska nämndefl,park- oc1l fritidsnämnden samt klll/llr­nämnden.

I större kommuner finns som regelfler frivilliga nämnder. Så kan t ex detekniska verksamheterna vara uppde­lade på gatunämnd. industri\'erksty­relse. park nämnd och fastighets­nämnd. Det finns också exempel påkommuner med färre antal frivilliganämnder. där de tekniska verksamhe­terna och/eller fritidsverksamhet ochkulturverksamhet ligger direkt underkommunstyrelsen.

Tekfliska flömndenTekniska nämnden har funnits sedanår 1983. Den bildades genom sam­manslagning av fastighetsnämnden.verkstyreIsen och centrala byggnads­kommiuen. I samband med denna för-

t>Nu räknar kommunens planerare in­

te med att den ökningen ska vara likastor varje år.- En inflyttning av 50-75 personer

årligen är mer normalt. säger Bo Örte­gren.

Det innebär aH Kumlas befolkningspriinger 20(XX)-vallen lagom till (iran-

ändring flyuades parkverksamhetentill fritidsnämnden. som därmed byttenamn till park- och fritidsnämnden.Tekniska nämnden består av elva le­

damöter. Pågående mandatperiod ärden politiska fördelningen sex social·demokrmer och fem borgerliga. Tek·niska nämnden har två utskott. Ar­betsutskottet med fem ledamöter be­reder ärenden för tekniska nämnden.Byggnadsutskouet med tre ledamöterhandhar nybyggnadsverksamheten förkommunens cgna behov, t ex uppfö­rande av skolor och barnstugor. Vidbyggnadsutskottets sammanträdendeltar också representanter för denfack nämnd för vars räkning en bygg­nad uppförs.

det av år 2000. Till dess hinner kom­munens politiker att besluta om åtskil­liga boswdsförsörjningsprogram. Dctniirmast förest,iende klubbas i full­mäktige i juni och omfattar 752 flerbostäder perioden 1990- 1994, förde­lat på hyresrätter. bostadsrätter ochvillor. O

9

Stiftelsen KumlabostäderStiftelsens Kumlabostäder ändamål äratt inom Kuml<l kommun (örvärva.äga, förvalta fastigheter eller tomtral­ter och bygga bostäder mcd tillhöran­de affärslägenheter och kollektivaanordningar samt bedriva härmed för­enlig verksamhet.

Styrelsen för stiftelsen Kumlabostä­der består av nio ledamöter, är poli­tiskt sammansatt och väljs av kom­munfullmäktige.

enlig näringslivsfrämjande verksam­het.Bolagets fastighetsinnehav och verk­

samhet har under årens lopp växlatberoendc på behovet av insatser.

Bolagets styrelse väljs av kommun­fullmäktige och är politiskt samman­saII. Den består <lV sju ledamöter.

Stiftelsen förvaltar cirka 1 700 lägen­heter. Bostadsbyggandet i kommunenligger för närvarande på en hög nivå.Stiftelsen Kumlabostäder bidrar tilldetta bland annat genom tre nya bo­stadshus med 61 lägenheter vid Tor­get, där inflyttning nyligen skett i tvåav husen. Vidare uppför stiftelsenKumlabostäder 86 nya lägenheter vidWillengatan i Kumlaby.

Samverkan kommuner emellansker ofta i företagsform. Kuml<l kom­mun samverkar med andra kommuneroch med landslingct i bland annatLänsIrafiken i T-län AB, Kommllnin­vest AB, Sydnärkes renhåflnings A B,stiftelsen Sydnärkes utvecklingscem­rum, KIlmIahälsan AB mfl. O

11

Kl/mia Energi ABFram till och med år1979 var kommunensclverk en kommunalförvaltning. I sambandmed att kommunen stodinför investeringar i an­läggningar för fjärrvärme bildades ettav kommunen helägt aktiebolag, somdistribuerar el samt producerar och di­stribuerar fjärrvärme.

Den kommunala anknytningen mar­keras bland <lnn<lt genom all styrelsenför Kumla Energi AB väljs av kom­munfullmäktige och är politiskt sam­mansatt. Den består av nio ledamöter,varav fem socialdemokrater och fyraborgerliga.

verksamheten i företagsform. t ex ak­tiebolag eller stiftelse. Del är mycketvanligt al1 kommunerna äger företaginom områdena energi, bostäder, fas­tighelsförvaltning och kollektivtrafik.Företagsformen kommer också oftatill användning när flera kommunerdriver en verks<lmhet gemensamt.

Kumla kommun driver verksamhet ide helägda företagen Kumla EnergiAB, Kl/mIa fastighels AB och sliftelsenKlImlabo~·täder.

Kl/mIa fastighets A BKumla fastighets AB hade sitt förstaverksamhetsår 1965. Bolagets iinda­mål är enligt bolagsordningen alt an­skaffa, tillhandahålla och överlåta lo­kaler för industri- och hantverksända­mål samt bedriva annan därmed för-

lI

lI

Park- och fritidsnämnden har underscnare år börjat arbeta mcd mer lång­sikliga program. Är 1987 antogs ettpark program för Kumla kommun ochunder innevarande år har nämndenavgivit eH förslag till frilidspolitisktprogram, som kommer al1 behandlasav kommunfullmäktige.En intressant utvecklingstrend inom

nämndens verksamhetsområde är enökande samvcrkan mellan kOlmnu­nen, föreningslivct och företag för al1få till stånd nya investeringar inom fri­tidsområdet.Stödet till föreningslivet är en viktig

del av verksamheten. Detta innebärinte bara ekonomiska bidrag. För när­varande har många föreningar i Kum­la svårt all rekrytera led<lre och del ären viktig uppgift för park- och fritids­nämnden att t ex genom utbildningunderlätta ledarrekryteringen.

Kommunala företagInom de verksamhetsområden, sominte är reglerade av särskild lagstift­ning, kan kommunerna välja att driva

KullumämndellKulturnämnden har nio ledamöter,varav fem socialdemokraler och fymborgerliga. Namnden ansvarar för kul­turverksamheten bestående av biblio­tek, bokbuss, hembygds- och kultur­minnesvård, musik-, film. och teater­verksamhet. Kulturnämnden ger ocksåbidrag till studieorganisationer ochkullurföreningar. Kulturnämnden svararför kommunens medverkan i stiftelsenSvenska skoindustrimuseet.Kulturnämndens budget omsluter 9

miljoner kronor och verksam helensysselsätter 13 årsarbetare.

Den fråga som stått i ce11lrum för kul­turnämnden de senaste åren är beho­vet av ett nytt huvudbibliotek.

Tekniska nämndens verksamhetTekniska nämnden har" ansvar för fas­tigheter, exploatcringsvcrksamhet,gator och vägar. bostadspoliliska åt­gärder, vattcn och avlopp samt ren­hållning. Tekniska nämnden ska ocksåställa personal till förfogande förbyggnadsnämndens verksamhet. Föratt fullfölja sina uppgifter förfogartekniska nämnden över en budgct somomslutcr 62 miljoner kronor och enpersonalstyrka om 129 årsarbetare.

De senaste årens högkonjunktur harfört med sig all byggandet av bostäderoch industrier - som också ställer kravpå utbyggnad av gator. VA och annankommunal service - har legat på högnivå.En annan mycket viktig uppgift. som

kommer att kräva stora insatser under90-talet, är underhåll och förnyelse avkommunens tillgtlllgar som fastighe­ter, gator, VA-anläggningar och led­ningsnät.

Park - och fritidsnämndPark- och fritidsnämnden består avnio ledamöter, varav fem socialdemo­kraler och fyra borgerliga. Park- ochfritidsnämnden har ett arbetsutskottmed tre ledamöter. Nämnden ansva­rar för kommunens parker och lekplat­ser, idrottsanläggningar, badanlägg­ningar och fritidsgårdar. Nämnden gerockså bidrag till föreningsverksamhet.

Park- och fritidsnämndens budgetomsluter 22 miljoner kronor. Verk­samheten sysselsäner 45 årsarbetare.

10

BotåsenFortsätt vägen mot Hackvad. Tag tillvänster i korsningen bortom Hackvadskyrka. Efter cirka 1,6 km kommer Dutill Botåsen (3) som också den är mar­kerad med liten kulturminnesskylt pl<l­cemd i en uppförsbacke. Gångvägenär cirka 50 mc ter. Har Du matsäckmed är det dags för den, eftersom Dunu avverkat halva vägsträckan.

Botåsen är ett gravfält från mitten avjärnåldern, omkring 500 e Kr. Det ärbeläget i ett vackert lövängslandskapmed väl utvecklade "hassclstrutar".Utöver stensättningar och domarringfinns en stort röse kallat DrakröSall.

Inom området finns en av landets fåväxtplatser för blåhallon; en medbjörnbär besläktad växt. Botåsen lik­som Domarebacken är vidsträcktagravfält som förutsäl1er att du "strosarrunt" .

13

skylt Hackvad 4 tar Du åt vänster. Ef­tcr 2,8 km är Du framme vid Bärstagård; en stor egendom som tidigarevarit på väg all förfalla, men som nurustas upp. Håll till höger vid vägskyltHackvad 2.Efter 700 meter kan du stanna till oeh

bese Domarebacken (2). Avtagsvägentill Domarebacken är markerad meden liten kuhurminnesskylt mitt i enuppförsbacke. Gångvägen fram är cir­ka 300 meter. Det är stor risk att denär sönderkörd av skogsmaskiner så Dukan troligen inte cykla.Domarebacken är ett 500 meter långt

gravfält från järnåldern (400 f Kr ­1050 e Kr). Där finns cirka 100 forn­lämning<lr i form av gravhögar. sten­sättningar och resta stenar. Områdetär bevuxet med lövskog med mångagamla, grova ekar. Under vitsippsti­den är besöket en stor naturupplevel­se.

BOlåsen - ett vidsträckt gr~vfält att "strosa kring" i.

•

•

!

l

1 TorshÖQen2 ~arebacken

3 Botåsen4 Ojamossen5 Hardemo kyrl<:a6 Sankt 01015 källa7 Skiftasoorget

uppförd under yngre järnåldern (400­1050 e Kr).Torshögen har varit större men för­

minskats genom grushämtning i iildretid. Vid sådant "grusgrävandc·' på1700-talet hittades en urna med saxoch bryne. I övrigt är högen inte un­dersökt. Intill högen har dock arke­ologer undersökt ett antal brandgra­var; gravar där den döde bränts på båltillsammans med tillhörigheter samtgravlagts under Oat stcn.

Intill Torshögen står en av det tiotalmilstenar som finns i kommunen.Samtliga är tillverkadc år 1781 ochmaterialet är kalksten.

DomarehackenI vägkorsningen cyklar Du mot höger- skylt Fjugesta 12. Fortsätt genomGötabro och Haekvads Via. Vid väg-

Åbytorp

o OO

På upptäcktsfärd i Kumlabygd

TorshögenJ Skyberga ser du Torshögen (1) vidvägkorsningen. Torshögen är en avNärkes största gravhögar. Enligt folk­traditionen ska en kung vid namn Torvara begravd här. Högen är sannolikt

12

Den traditionella cykelturen med Kumlan nr 2 i cykelkorgen går i år "ja Harde­mo till Botåsen. Del blir en ganska lång tur - 40 km - i mer kuperad terräng än viär vana vid. Turen är delvis förlagd på grusvägar.

A v kultlIrchef Mats Rutlering

Lämplig tid är försommaren. Då ärblomsterprakten som störst. Men ävenhösten är att rekommendera. Det ärenormt vackert att färdas mellan"mognadsfärgade" sädesfält och meddc vackert formade drumlincrna påavstånd. Vi färdas genom ett myckelgammalt kulturlandskap.Turen utgår från Kumla torg. Åk

Köpmangatan söderut till Kyrkoga­tan. ta diir till höger. Kyrkogatanövergår i Stenevägen. Korsa gamlaE3, fortsäll genom Åbytorp passeraöver "nya'" motorvägen.

Öjamossen - umk mll,O med muessant vixtlig­

"'..Öjamossen - Hullingå.sen - ÄlgsjönÅtervänd till vägskälet vid Bärstagård. Ta till höger. vägskylt Öja 2. Ducyklar nu genom ett av Sveriges finas­te drumlinområden. Tag till vänster ivägkorsning - skylt Eneby - och dupasserar så småningom över Öjamos­se" (4).

Öjamosscn är den enda av dc störremossarna på Närkeslätten som är nå­gorlunda ostörd a ... utdikning och toTV­täkt. Den är en så kallad högmosse,...ilket innebär att dct inte finns någona...• eller tillrinning. All fuktighet kom­mer i form a... regn. Öjamossen är denenda återstående delen av den avsnör­da Öjaviken i den nu försvunna Skar­bysjön. Vägen dclar mossen i en nord­lig och en sydlig dcl. Mossen delasdessutom i en västlig oeh en östlig dclav dcn så kallade Hullingåscn.

Framme ... id Hullingåsen hillar Du engångstig i en glänta på vänster hand.

14

Följ stigen och Du kommer cftcr cnstund fram till det för en botanikcr in­tressantaste - en 300 meter lång betes­äng med alla de traditionella ängsväx·terna.Går Du ner på själva mossen mot

väster hittar Du alla sorters mossväx­ter, bland andra pors och hjortron.Här finns också Kumla kommuns en­da naturliga sjö- Älgsjön -som är 185meter lång.Gå inte ut på mossen ensam! Använd

stövlar! På försommaren kan dct varasvån att ta sig fram på de låglänta par­tierna.

Hardemo kyrkaFonsän mot Hardemo. Du kommerut på vägen på Hardemo sen näraHardemo kyrka (5). Kyrkan uppför­des mot slutet av llOO·talet som enstenkyrka. Tornet. som är det endasom finns kvar idag. är Kumla kom­muns äldsta byggnadsdel. Tomporta­len var den ursprungliga mcdeltidskyr-

Medeltida järnbeslag - Hardemo kyrka.

•

•

kans sydportal. Särskilt intressant ärreliefen med det så kallade livsträds­motivet - ett stiliserat träd omgi ...et a ...djur närmast påminnande om hästar.Den är huggen i väggpaniet närmastöver ingången. Dörrens dekorativajärnbeslag är också medeltida. Medel­tidskyrkan i övrigt re...s på 1760-talet.Den nuvarande kyrkan stod färdig1766. Interiören fick sin nu...arandeprägel vid restaurering 1982-83. leddav arkitekt Jerk Alton.Gör Du en avstickare åt höger på as­

faltvägen vid kyrkan färdas Du på denmäktigaste delen a ... dcn intressantaHardcmoåsen: en rullstensås som hö­jer sig 15 meter över omkringliggandebygd.

Hardemobygden är totalt sett mycketsevärd. Det finns en särskild cykel­guide om Hardemo, om du vill lära digmerom den bygden.

Sankt Olofs källaDu är tillbaka vid kyrkan. Tag a... åtvänster - mot naTT - på asfaltvägen.Efter några hundra meter är du fram­me vid Sankt Ola/s källa (6) på vänstersida om vägen.

Till Sankt Olofs källa var det förrfolkvandring under midsommartid föratt "dricka märg i ben". Fantasifullaberättelser vill göra gällande att SanktOlof - den norske kungen Olof Ha­raidson - druckit vallen ur källan ochatt han här döpte hedningar för snarttusen år sedan. På en skylt vid källanläser du:Du vandringsman, pd vägen gdr,Kom hiT och drick, du STyrka fdr.Ty vartner äger samma kraftDet iSankI Olofs lid har hafl.

SkirtasbergetFortsätt 300 meter till och du är fram·me vid gravfältet Skiflasberget (7) - el·

BacksIppor pi Skiftasbergel.

ler Sigtryggskullen som det också kal­las. Här finns minst fyra gravar frånvendeltiden (550-800 e Kr). De är såkallade brandgravar, men har haft oli­ka utseende. Tre av dem var fylldastensättningar. den fjärde en hög ellerjordbiandaI röse. Gravfältel är. pågrund av grustäkt i äldre tid. skadat isöder. Vid undersökning 1952 fannman en del fynd som nu finns på Öre­bro läns museum, bland annat delar avlerkärl, järnsvärd, spikar. nitar, brod­dar, beslag samt spelbrickor av ben.Dessutom påträffades järnslagg i treav gravarna, förmodligen av myr­malm.När Du fortsätter kommer Du efter

100 meter fram till gra ...högen Hasse/­kullen från järnåldern, (400 f Kr ­1050 e Kr). Cirka 300 meter senare ärdu tillbaka vid Torshögen och vägenmot Kumla.

15

UPPSLAGET - ett par sidor för konsumenten

Gå inte över ån ...Kolla först vad som finns i Kumla innan Du fördyrar inköpet med reskostnadertill Örebro.

Hushållets kostnader650 kronor mer per månadEn familj på fyra personer får lägga utcirka 650 kronor mer per månad i hus­hållskostnader i år jämfört med förraåret.

Detta framgår av de beräkningar.som Konsumentverket presenterar iårets upplaga av broschyren "Hushål­lets kostnader".

Lägre skall - högre priser - dyrareboende gör det svån all beräkna, hurmycket som blir över i plånboken."Hushållets kostnader" är en hjälp förden. som vill se över sin ekonomi.

"Hushållets kostnader" laT upp såda­na utgifter som förekommer i alla hus­håll; livsmedel. kläder och skor, lekoch fritid, hygien, förbrukningsvaror.möbler, husgeråd, dagstidning. t~le­

fon. hushållsel och hemförsäknng.Den tar däremot inte upp kostnaderför bostad, bil, alkohol, semester och

inte heller oförutsedda utgifter somläka r- och tandläkarbesök.

Hur m)'cket ska ungdomar betalahemma?Ungefär 2 OCK) kronor per m nad ärrimligt anser Konsumentverket. Densumman är en uppskattning av värdetpå mat, förbrukningsvaror. del i bo­stad. möbler m m.

Det finns familjer med "delad" eko­nomi - mina barn och våra barn. Hurska de på bästa sän beräkna sina kost­nader?

"Hushållets kostnader" ger viss väg­ledning genom att beräkna vad uppe­hället kostar för olika åldersgrupper.För en treåring beräknas kostnadentill cirka 1160 kronor per månad,medan en 15-årig pojke kostar cirkaI 950 kronor.Broschyren "Hushållets kostnader"

finns hos kommunens konsumentväg­ledare. tel 019-881 06.

Grästrimmare och -röjaretestade

Råd & Rön krä,-u skärpt säkerhetDet finns flera bra eldrivna_ nätanslut­na grästrimmare. Balteridrivna trim­mare har klart sämre kapacitet än el·drivna. Ett par av de kraftiga gräsrö­jarna har uppenbara brister i säkerhe­ten. Detta. bland annat. visar ett testav 21 grästrimmare och gräsröjare.som redovisas i Råd & Rön.Testet omfattar 15 eldrivna trimma­

re, varav två är batteridrivna. samt sexbensindrivna gräsröjare. Testet har ut­förts på Statens maskinprovningar iAlnarp och betygsättningen avser så·väl effektivitet, hanterbarhet. bullersom bruksanvisning.Wolf RO 205 oeh Wolf RQ 400 får

sammantaget bästa resultat av de nät­anslutna eldrivna trimmarna. De tvåtestade batteridrivna trimmarna - Ma­kita 012 och M 015 W Slår sig inte ikonkurrensen. Den förstnämnda ärinte särskilt effektiv. Den andra är ris­kabel atl arbeta med eftersom denklipper gräset med klinga istället förmed tråd.

De bensindrivna gräsröjarna i lestetär betydligt kraftigare maskiner än el­trimma rna. Toppbetyg fär Husqvarna39 R, som måste ses som en toppma·skin. Den kostar 4500 kronor. Hus­qvarna 25 R. Kaaz V 25 R och Shinda­iwa F 20 är något billigare. men ocksåde effektiva och bra att arbeta med.En nackdel med Shindaiwa F 20 ärdock au den vibrerar krahigt.

Några av de kraftigare gräsröjama;teSlet har uppenbara brister i säkerhe­ten. Det gäller Mc Culloch Mae 60 X.som har ett dåligt skydd för den arbe­tande tråden. Ryobi RD 275 har ocksåett dåligt skydd. som gör att maskinenstänker mycket, när man arbetar medden.Rdd & Rön 3/90

MuseerSannahedPukestugan, Skomakarstugan ochOfficersmässenÖppet va~e söndag under juni­augusti kl 14.OQ-17.00

HardemoSkolmuseet Lundmarkska skolanVisning varje söndag under junl­augusti kl 11.00-14.00 och varjetisdag juni-augusti kl 17.00­20.00.

För ytterligare upplysningar hänvi­sas till kulturkontoret, tel 019­88197 eller 881 91.

16 17

FritidsprdarFntidsgårdarna Malmen och Kumlaby kommuall hålla öppet fram lill skolavslutningen. Tall­angen och Sannahed håller stängt från och medmaj ull och med seplember.

Frilldsgårdarna i Kumla ordnar sommarjour IKumlahallen under \'ecka 24-32 med kvällsöp­pet onsdagar och fredagar. På tisdagar och tors­dagar ir del dagaktivneter med utflykter mm.(Se VIdare information.)

TennisbanorTenmsbanorna \lid Kumlahallen och KumJabysportfält får under sommarperioden disponeraskoslnadsfntt (under ansvar). Tennisbanorna vidLänsmanskogen är öppna för spel periodenmaj -september. Bokning sker vid banorna medspclkupong. som köpes vid Kajs minilivs. Tråd·gårdsgatan 3. Kvarntorps tennisbana bokas en­ligt instruktioner vid banan .

oLokalbokningAnsökan för bokning av tid i kommunens gym­nastiksalar sko II inlämnas senast den 8 juni1990. Ansökon sker på särskild blankett. somhämtas och lämnas på park- och frilidskontoret.OBSl Della gäller både föreningar och privat­personer.

12 kr100 kr

frill

09.00-20.0009.00-18.30

informerar

DJUPADALSBADETTelefon. kassan 019·88183

cxpedmoncn 019-88184ÖppningsdatumSe annons i lokalpressen.

ÖppettiderMåndag-fredagLördag-söndagTisdag och fredagmorgonbad 07.00-08.30

Kassan Stänger 30 minuter före badtidens slut.Provlagning för sImmärken varje dag kl 12.00­14.00. Sen'eriog och kIosk öppna varje dag un­der badperioden.

SimskolorInstruktion sker I tre ohka Simskolor under juni.Juh och augusti. Varje SImskola har två grupperalla vardagar kl 09.00-09,4(1 och 09-W-10.20.Simskolan ar I förSIa hand a\'SCdd for icke sim·kunll1ga oorn 1 skol;lldem I mån av plats kanihen forskolebam las emot Anmalan sker påanmaJlIlngsblankell. som delas ut i skolorna. Seavcn annons i lokalpressen.

BadavgiRerVuxnaRabatthärte vuxna. 10 besökBamlom6årUngdom t o m 16 år. Sluduande .pensionär och militär 6 kr

Rabatthiifte. 10 besök SO krSäsongskort 250 krHyra av skåp 3krH~ra av skåp. hel säsong 60 krHyra av simdräkt 5 krl'lyra av handduk 5 kr

Blankett för ansökan om familjekort kan undermaj månad hämtas i Kumlahallens kassa. Fyll iblanketten och lämna i god tid. sil har Du tamil·jekortet när DjupadalshadeI öppnar.

KUMLAHALLENSporthallrnUndcr maj -augusti ar sponhal1cn stangd.

Simhal11mOrdmanc öppethillande fram ull dess DJUpa·dalsbadcl öppnar.

Torsta31/5, 9/S, 619

Ekeby31/5,14/5,9/8,231S,619.2CV9

Kvarntorp17/5,7/5,2815, 1615, 30/S, 1319, 2719

• Förmiddagstur

Rala1216,14/8,11/9..,..22f.5. 19V6,2118, 18t9

Brändåsen"23f.5.2OV5, 15/8, 1219

Oja815, 10/8,7/9

Nynas715, 16/S, 13/9

Ekeby by14/6, 23/S, 20/9

Frommesta17/5,2316,3018,2719

Samhället blir krångligare...Allt fler vuxna utvecklingsstörda behöver någon att fräga till råds i olika situatio­neL

Vi söker kontaktpersoner!

Att vara kontaktperson innebäratt vara medmänniska och vän som ger råd och stöd i olika situationer,att följa med på bio. teater atlet' annan fritidsaktivitet,att bidra till stärkt självkänsla genom att uppmuntra till egna initiativ.

Det är inte Din uppgift att ansvara fÖl'" den vuxne utvecklingsstördes pengar.

behöver inte ha några speciella kunskaper. Det viktigaste är, att Du är intresse­rad medmänniska.

Du

Du får• viss ersättning per månad• slöd och råd av oss som arbetar inom

omsorgen.

KontaktaMonica, Tryggve, Hans eller Nils·GÖranpå Vuxenteamet, HallsbergÖrebro läns landsting,Östra Storgatan 12, 694 00 HallsbergTel 0582-14085.

Bokbussen sommaren 1990'nob,

2815,618,3J'9........1116,1318,1019

B".ta18/6,2018.17/9

$:8 Ekeby"2516.2718,24/9

Ormesta25/5,27/8,2419

HJortsberga29/5,2616,2818,2519

VaJlersta5/5. 7/S, 419

lB 19

Gruppkorsband

Kultur i Kumla

Söndag 13 maj kl /S.OOFolkets husKonserl med Rollin'Phones

Onst/ug 6 juniSvenska flaggans dag!S"eriges nationaldagTalare: Björn SvärdSamling på Torget kl1S.20Program vid Kumlasjön kl 19.00

Torsdag 7 juniSkolavslulningsfesti Kumlahal1en

Fredag 22 juniTraditionellt midsommarfirandei Sannahed

KUMLASJÖNTAmfiteatern vid Kumlasjön kl 19.00Husband; Björn FungesProgramledare: Björn Engström

Preliminärt program

Onsdag 20 juni

1'0111' Wallin

Onsdag 4 juli

Sonja Sljernqvist

Onsdag 18juli

On Törnq"ist

Onsdag 1 augustiMals Paulsson

BARNENS KUMLASJÖNTvid Kumlll.'ljön kl 14.00-16.00

Onsdag /3 juni

Onsdag / / juli

Onsdag 25 jl/IiClownen SkorpanClownskolan

Välkommen till

MIDSOMMARFESTi Sannahed

Midsommarafton den 22 juni 1990klockan 14.30

Midsommarstången reses av Kumla folkdansgilleDans och lekar för barn och vu~na

Grenadjärsextetten. scenframträdande,försäljning av hemslöjd

Dans av Kumla folkdansgilleSefyering av kaffe, satt. korvChokladhjul, ponnyridning,

boll- och pilkastning, fiSkdamm

FEST FÖR HELA FAMILJEN

Du får träffa kycklingar, lamm och kaniner

Fri entre

Kumla hembygdsförening Kumla kultumlimnd