Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
0
Cecilia Brynte & Madelene Westland
En semiotisk, retorisk och kvalitativ undersökning av genusperspektivet i Sveriges största livsstilsmagasin
för kvinnor - Amelia
2013
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp
Medie- och kommunikationsvetenskap Informatörsprogrammet
Handledare: Anna Edin Examinator: Eva Åsén Ekstrand
1
Abstract
Brynte, Cecilia & Westland, Madelene (2013) En semiotisk, retorisk och kvalitativ undersökning av genusperspektivet i Sveriges största livsstilsmagasin för kvinnor - Amelia. C-uppsats i medie- och kommunikation. Informatörsprogrammet, Institutionen för humaniora, Högskolan i Gävle.
Att vi som invånare i ett informationssamhälle ständigt överöses med information från diverse medier är för oss näst intill vedertaget i dag. Därför är det av ännu större vikt än tidigare att vi ställer oss i en kritisk position när vi granskar källorna och undersöker sanningshalten i den information som delges till oss. I vårt numera så kallade moderna samhälle är jämställdhetsdebatt kanske mer aktuell än någonsin, förekommer män och kvinnor i samma utsträckning och i samma representation i våra medier? Vårt undersökningsområde har varit tryckt media, Sveriges största livsstilsmagasin skrivet av kvinnor och för kvinnor - Amelia, har tidningen en jämn könsfördelning representerad? Presenteras genusmedvetenhet hos tidningen i någon form? Samt hur kan manlighet och kvinnlighet konstrueras utifrån en av landets största veckotidningars perspektiv? Vi har i huvudsak använt oss av semiotiska bildanalyser och retoriska utgångspunkter när vi har genomfört vår kvalitativa studie av livsstilsmagasinets genusperspektiv, i en redovisande del i uppsatsen förekommer en kvantitativ del, där vi redovisar en del i tabellform för att ge uppsatsen en distinkt och tydlig läsning. Slutsatsen blev att kvinnor är överrepresenterade i tidningen gällande reklam, livsstilsintervjuer och skönhets- och modereportage, medan männen förekommer uteslutande i familjereportage och i någon enstaka reklam, då ofta i en mer lättklädd framtoning än vad kvinnorna gjorde.
Nyckelord: Genus, medvetenhet, perspektiv, kvinnlighet, manlighet, jämställdhet, könsfördelning, familj, reportage, konstruktion, humaniora.
Seminarium: 7 juni 2013
Handledare: Anna Edin
2
Tack
Vi vill framföra ett varmt tack till vår handledare, Anna Edin, som under arbetets gång varit
en inspirationskälla för oss. Hon har på ett upplysande och deltagande vis gett oss råd och
synpunkter som vi har kunnat strukturera vårt arbete kring, detta har varit värdefullt för oss
genomgående under vårt arbete med uppsatsen. Extra stort tack till våra familjer som har
stöttat och visat oss hänsyn under uppsatsarbetet.
Cecilia Brynte & Madelene Westland
Maj 2013
3
Innehållsförteckning
1.0 INLEDNING .................................................................................................................................................................... 4 1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................................................... 5 1.2 FRÅGESTÄLLNING OCH SYFTE .................................................................................................................................... 6 2.0 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................................................................. 6 2.1 FEMINISTISK FORSKNING ............................................................................................................................................ 6 2.2 KROPPSIDEAL I MEDIA ................................................................................................................................................ 7 2.3 MANLIGHET RESPEKTIVE KVINNLIGHET I MEDIA ................................................................................................ 10 3.0 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ............................................................................................................................ 11 3.1 MEDIERNAS MAKTFAKTOR ...................................................................................................................................... 11 3.2 FEMINISTISKA TEORIASPEKTER ............................................................................................................................. 12 4.0 METOD ........................................................................................................................................................................ 13 4.1 VAL AV METOD ........................................................................................................................................................... 14 4.2 BILDANALYS ............................................................................................................................................................... 15 4.3 TEXTANALYS .............................................................................................................................................................. 17 5.0 MATERIAL .................................................................................................................................................................. 17 5.1 VAL AV MATERIAL ..................................................................................................................................................... 18 5.2 VAL AV ARTIKLAR ...................................................................................................................................................... 18 5.3 VAL AV BILDER OCH REKLAM .................................................................................................................................. 19 5.4 AVGRÄNSNINGAR ...................................................................................................................................................... 19 6.0 RESULTAT OCH ANALYS AV DET EMPIRISKA MATERIALET ................................................................................ 20 6.1 ANALYS AV OMSLAG I AMELIA ................................................................................................................................ 20 6.2 RESULTAT AV ANALYSEN AV OMSLAGEN .............................................................................................................. 30 6.3 ANALYS OCH RESULTAT AV REKLAM ...................................................................................................................... 32 6.4 ANALYS AV ARTIKLAR .............................................................................................................................................. 35 7.0 SLUTDISKUSSION OCH RESULTAT………………………………………………………………………………………...51 LITTERATURFÖRTECKNING ............................................................................................................................................ 55 BILAGOR ............................................................................................................................................................................. 57
4
1.0 Inledning
Rent generellt kan medierna beskrivas som en maktfaktor i vårt samhälle, de kan påverka
individens attityd, inställning och beteende till sig själv, samt till omvärlden. De kan även ses
som vår stora informationskälla, men även ur en aspekt som en bidragande orsak till hur
kvinnligt kontra manligt kan framställs och konstrueras, då medierna presenterar normer och
värden utifrån vad som anses vara passande för respektive kön. I dag kan det ses som vår plikt
som invånare i ett informationssamhälle, där vi ständigt överöses med diverse information, att
kritiskt granska dess källor för att erhålla en mer sanningsenlig bild av verkligheten. Det
påstås med jämna mellanrum i medierna att de ger oss en bild av verkligheten, det kan
upplevas att detta både stämmer och inte, dels för att vi inte kan förlita oss på all information
som serveras till oss dygnet runt. Men även dels för att nyhetsprogram och andra
samhällspåverkande program innehar en högre sanningshalt och därför inte ifrågasätts i
samma utsträckning som exempelvis information vi delges via sociala medier.
Under många år har debatten om hur kvinnligt respektive manligt konstrueras och framställs i
media till stor del handlat om vilka signaler som sänds ut till oss individer i samhället.
Tyngdpunkten är fokuserad kring en typ av negativ aspekt som framförallt kvinnan kan
framställas i. Samhället kan upplevas vara konstruerat utifrån den norm att män i stor
utsträckning innehar de högre positionerna i samhället. Detta är något som diskuteras i
politiska sammanhang ofta, men tenderar att öka i vissa perioder exempelvis inför ett val.
Jämställdhetsdebatten kan ses som ständigt aktuell och medierna som forum har en stor
påverkan av hur utvecklingen av denna debatt utfaller.
Madeleine Kleberg, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för
journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet skriver i, Genusperspektiv
på medie- och kommunikationsvetenskap, att hur kvinnor framställs i medierna bidrar till
föreställningar om hur man bör vara och se ut för att bli en del av den verklighet som värderas
som så viktig att den får utrymme i medierna – och därmed blir något vi talar om. 1 Efter vi
läst Klebergs text väcktes vårt intresse att undersöka hur kvinnlighet och manlighet framställs
och konstrueras i media, då främst i kvinnomagasin som riktar sig till kvinnliga läsare i första
hand. Kan det anas att det då är mannens bild av kvinnlighet som förmedlas i media eller är
det vad kvinnan tror kan vara mannens ideal för kvinnlighet som förmedlas av medierna?
1 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 7
5
Medierna har en stor roll i hur kvinnligt respektive manligt framställs. De bidrar till den
föreställning om hur respektive kön bland annat ska uppföra sig och klä sig, framförallt är det
kvinnors utseende som blir väldigt uppmärksammat, ur både en negativ och en positiv aspekt i
media. Medierna framställer hur manlighet och kvinnlighet konstrueras genom maktrelationer
och förhållanden inom och mellan könen. Genom vissa särhållanden värderas det som kvinnor
gör som mindre värt, jämfört med det männen gör, avslutar Kleberg. 2
Anja Hirdman, docent och fil dr i journalistik vid bland annat Stockholms universitet nämner
i boken Tilltalande bilder: Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, att
kvinnor tidigt genom media lär sig att bygga upp sin självbild utifrån en manlig norm och ser
sig själva som ett objekt. Hon menar vidare att media kan bidra till att ge bilden av att kvinnor
helst inte bör ha någon annan hobby än sitt utseende, samt att vårda det på bästa sätt.3
1.1 Bakgrund Vi har med denna bakgrund valt att analysera Sveriges största tidning skriven av kvinnor, för
kvinnor – Amelia. Varför vi valt just Amelia är för att de är Sveriges största livsstilsmagasin
för kvinnor. De säljer över en miljon mer tidningar per år, jämfört med sin närmsta
konkurrent. Tidningen ges ut av förlaget Bonnier Tidsskrifter AB, den utkommer 26 gånger
per år, och varje nummer läses av cirka 358 000 läsare. Amelia lanserades våren 1995 och kan
beskrivas som en utpräglad ”feel – good- tidning”, som innehåller bland annat intervjuer,
skönhets- och modetips, förslag till personlig utveckling, samt vikt- och träningsinspiration.
De betonar att hon som läser livsstilsmagasinet förmodligen är intelligent, fokuserad på att
lyckas i sin karriär och ett skönhetsideal. De omnämner sig själva som ett livsstilsmagasin för
kvinnor som önskar förbättra sina liv. Tonvikten som de själva beskriver på det redaktionella
planet är relationer, men tidningen innehåller även arbete, resor, mode, skönhet, mat och
kvinnors situation i Sverige och världen. Amelia är inte bara den mest lästa, utan också
Sveriges mest köpta tidning för kvinnor. Ungefär 2,3 miljoner Ameliatidningar säljs varje år.
Av dessa säljs cirka 60 procent till prenumeranter. Hälften av läsarna finns i
storstadsområdena – Stockholm, Göteborg och Malmö. Målgruppen är kvinnor i åldrarna 25-
40 år.4
2 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 7 3 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 7 4 http://www.amelia.se/tidningen
6
1.2 Frågeställning och syfte Syftet med denna uppsats är att analysera hur manligt respektive kvinnligt konstrueras i
Sveriges ledande livsstilsmagasin, riktat till kvinnor. Synen på könen påverkas hur vårt
samhälle utvecklas och det har stor betydelse för hur vi människor i dag definierar vad som
anses vara jämlikt och inte. Genom att vi ämnar undersöka den medieproducerade bilden av
genus, vad som klassas som manligt respektive kvinnligt, kan det ge oss en riktning i hur
Amelias synsätt och tankegångar ser ut kring genusframställande och påverkan. Syftet är
däremot inte att dra några generella slutsatser kring manligt och kvinnligt i genren
livsstilsmagasin över lag, utan att identifiera vissa tendenser till vad som utgör manligt
respektive kvinnligt i just detta magasin vi har valt att undersöka.
Vi har valt att basera vår uppsats på följande två frågeställningar:
§ Hur ser fördelningen ut när det gäller förekomsten av män och kvinnor?
§ Hur iscensätts/konstrueras manligt och kvinnligt sett ur ett visuellt, semiotiskt och
retoriskt perspektiv?
2.0 Tidigare forskning I detta kapitel avser vi intressera oss för den tidigare forskning som finns kring framställandet
av genus och hur kvinnlighet respektive manlighet förekommer och presenteras i tryckt
media. Vi undersöker det överlag, men dyker även djupare i vissa ämnen som kan ge en
vinkling inom det feministiska perspektivet, samt pressen på att foga sig inom de
stereotypiska ramar som redan finns formade för genus i dag.
2.1 Feministisk forskning Forskning kring kvinnors presentation och representation i media är ett tidigare undersökt
ämne, både sett ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Forskaren Liesbeth van
Zoonen, som är verksam inom medie- och kommunikationsvetenskap har skrivit om feminism
överlag, samt i vilken dager en kvinna kan framställas i hos medierna. Hon skriver i Feminist
media studies, att kvinnan ofta framställs av media på ett visst sätt och i en specifik dager för
att antingen locka eller begränsa kontakten med den tilltänkta publiken. Tidningar som vänder
sig till kvinnor, i vårt fall Amelia, uppmuntrar ofta sina läsare att vara självständiga och
företagsamma, men samtidigt finns en betoning på hur viktigt utseende och framtoning för
kvinnor är.5 van Zoonen menar också att kvinnor ofta framställs som erotiska objekt i
medierna, men samtidigt säger hon att via medierna har kvinnor tagit hjälp av att försöka
5 van Zoonen, L (1994) Feminist media studies, London.
7
uppmärksammas i en annan dager. Hon poängterar att mediernas representation av kvinnor
innebär en symbolisk makt, där medierna påverkar vår syn på vad som anses vara kvinnligt
och vad en kvinna kan göra och inte. Hon menar att medierna genom denna symboliska makt
definierar vad som ska definieras som kvinnligt respektive manligt.6
En förklaring medierna kan ge när de erhåller kritik för att deras framställande av kvinnor
utgörs av stereotypa bilder, är att de endast speglar verkligheten så som den ser ut. Detta
resonemang har inte accepterats inom feministisk forskning, forskarna menar istället att
medierna bör lyfta fram mer verklighetstrogna representationer av kvinnor. Olika åldrar, olika
etniciteter, olika kroppsideal, olika erfarenheter och kontexter bör visas upp i en större
utsträckning än vad som görs i dag av medierna. van Zoonen är kritisk till vem som ska
bedöma vilken den ”verkliga och sanna kvinnan” är, är det mediernas roll att avgöra ställer
hon sig frågande till? De stereotypa bilderna av kvinnor som medierna presenterar är inte bara
en produkt av hur de ser i verkligheten, utan de är även skapade och konstruerade i sociala
sammanhang.7 Med denna bakgrund kan det nämnas att de stereotypa gestaltningarna sträcker
sig vidare än bara till medierna, då även verkligheten är konstruerad i sociala mönster och
koder av vad som anses vara passande eller inte att framhäva sin individ i.
van Zoonen förklarar ingående diskussionen om genus, dess reception, samt hur dessa kan
tolkas i medier där hon tar upp frågan om kvinnor och män konstrueras på samma sätt i olika
typer av könsrelaterade medier. Hon menar vidare att bilden av män konstrueras i exempelvis
sportprogram och krigsfilmer, vilket i många fall är skapade i huvudsak för en manlig publik.8
2.2 Kroppsideal i media Karin Ekman nämner i Var så god – makt, kön och media, att mediernas kroppsfixering med
all säkerhet främjar att allt fler kvinnor insjuknar i ätstörningar som anorexi och bulimi. Just
dessa sjukdomar har blivit några av våra vanligaste folksjukdomar på senare år.
Kvällstidningar och veckopress publicerar allt oftare löpsedlar och framsidor med tips om
viktminskning, och gärna en effektiv och snabb sådan. Samtidigt kan hälsoproblemet med
ätstörningar diskuteras i tidningar och TV med både de som lider eller lidit av dessa
sjukdomar, specialister och läkare, som påpekar hur farligt det är med denna snabba och
effektiva viktnedgång som kan leda till ett sjukligt beteende. Media presenterar så att säga
6 van Zoonen, L (1994) Feminist media studies, London. Sid 14-16 7 van Zoonen, L (1994) Feminist media studies, London. Sid 15-18 8 van Zoonen, L (1994) Feminist media studies, London. Sid 67
8
båda loppen samtidigt, menar Ekman.9 När medierna ger ut budskap som talar mot varandra,
kan de ge oss läsare och publik en skev bild av vad som ska upplevas som sanningsenligt och
inte. Ekman skriver, vi kan se exempel på rubriker som ”smal inför baddräktssäsongen”, ”så
tappar du dina extrakilon efter jul”, ”nya dieten ger dig din drömkropp” i både kvälls- och
veckopress, det går inte att blunda för att det finns en hets kring kropps- och skönhetsideal i
dag, samt att detta faktum blir mer och mer utbrett för var år som går.10 Pressen kan upplevas
som större på kvinnor än på män, kopplat till mediernas bild av den presenterade
verkligheten.
Ekman fortsätter, kvällspressen har börjat skriva artiklar om ”svältmodet” som ter sig allt
vanligare bland unga kvinnor och att detta bör ses som ett oroväckande ideal för de unga
kvinnorna att efterapa. Redan 1997 skriver Stina Cederholm i Expressen en artikel med
rubriken, ”trist att se ut som en heroinist”.11 I dag drygt femton år senare är detta ideal att se ut
som en så kallad ”size zero” och ”heroin chic” (som supermodellen Kate Moss kallas), högst
aktuellt. Framförallt hos den yngre generationen.
Hårda normer styr kvinnors utseende, det säger Therése Persson har skrivit avhandlingen
Kvinnlig för sin ålder, vid Linköpings universitet. Där nämner hon om hur kvinnor uppfattar
sin kropp och sitt utseende i förhållande till sin ålder, samt mediernas framställande av
kvinnor. När en äldre kvinna klär sig sexuellt utmanande kan hon anklagas vara ”patetisk”,
liksom att hon försöker se yngre ut än vad hon är. Däremot är det positivt om hon helt
naturligt ser yngre ut. Normerna är hårda och styrande, fortsätter Persson.12 Pressen är hård på
kvinnor att anpassa sin klädsel och sitt utseende efter sin biologiska ålder. De som bryter, så
att det märks, döms ut både av sin omgivning och i medierna. Förväntningarna är så stränga
på flickor och kvinnor i olika åldrar. Både på vad de ska intressera sig för, syssla med och hur
de bör se ut och klä sig, samt även på deras relationer till andra människor. Och det tar aldrig
slut. Det är inte så att du en gång för alla hittar din stil, du måste hela tiden anpassa den till din
ålder, skriver Persson.
9 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 63 10 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. 11 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 63 12 Persson, T (2009) Kvinnlig för sin ålder, Bullfinch Publishing, Linköping
9
Men samtidigt slår det henne hur skickliga kvinnor är på att hantera dessa många och ibland
motstridiga normer, som media ger oss. En tendens som Persson kunde se i sin avhandling var
att kraven på kvinnan och kvinnlighet både är många och motstridiga. Det gäller att gå en
balansgång. Ålder och utseende ska stämma överens. Som kvinna ska man se ung, fräsch,
frisk, ungdomlig ut, det är några av de kvinnliga idealen. De flesta kvinnor vill anse sig som
kvinnliga i någon form, men vem definierar då formen av kvinnlighet, undrar Persson? Hon
menar att media innehar stor makt över den definitionen. Alla vill verka yngre, utom de
yngsta. De ser fram emot att komma upp i tonåren och att bli vuxna. Normerna är starka och
fungerar begränsande för människors handlingsutrymme. Alla är medvetna om dem. Men det
finns kvinnor som väljer att gå emot strömmen, just i förhoppningen att kunna rucka på
normerna.13
”Detta är något att reflektera över i den feministiska forskningen. Det finns inte en typ av
kvinnlighet utan många. Kvinnlighet skapas i relation till ålder ”Ung flicka”, ”vuxen kvinna”
och ”gammal tant” är tre helt olika typer av kvinnor. Inte bara vårt kön, utan också vår ålder,
har stor betydelse för vår uppfattning om oss själva och andra, konstaterar hon.”14
Kleberg skriver att stereotypa representationer karaktäriseras av generaliseringar kring skilda
grupper, som i sin tur syftar till att ”göra skillnad” mellan dessa genom att naturalisera
karaktärsdragen och därmed göra skillnaden till något som ligger utanför kulturen. Ofta
innebär stereotypa representationer också drag av nedvärdering genom att när sociala grupper
sätts mot varandra värdesätts en kategori som förmer än en annan. I dessa binära oppositioner
görs skillnad mellan kategorierna ofta i ett ”vi” och ett ”dem”, där ”vi” är det normala och ”de
andra” marginaliseras genom tillskrivna avvikande egenskaper. Mediernas användning av
stereotyper kan kopplas till en föreställning om mediernas socialiseringsfunktion. Bakom ett
sådant synsätt finns antaganden om att hur kvinnor representeras i medieutbudet skulle kunna
ha förebildande syfte och tjäna som modell, vilket anknyter till den så kallade
överföringsmodellen. Exempelvis skulle en ökning av kvinnors synlighet i den mediala
offentligheten också leda till en ökning av kvinnors deltagande i andra offentligheter. En
föreställning är att medierna genom att visa kvinnliga förebilder, till exempel genom att ge
ökat utrymme för framgångsrika yrkeskvinnor, också skulle påverka andra kvinnors
yrkeskarriär. Genom att i medierna förevisa kvinnor med hög position inom näringslivet
skulle i sin tur antalet framgångsrika kvinnor öka till antalet. En sådan frågeställning låter sig
knappast undersökas. Dessutom kan resonemang om kvinnors förebildsskapande synlighet i 13 Persson, T (2009) Kvinnlig för sin ålder, Bullfinch Publishing, Linköping 14 Persson, T (2009) Kvinnlig för sin ålder, Bullfinch Publishing, Linköping
10
medierna oftast kritiseras för att bortse från den betydelse som klass och etnicitet har i
yrkeslivet, avslutar Kleberg.15 Dessa stereotypa framställningar som medierna väljer att
presentera kvinnor i, kan nog hittas i samtliga medier, då det är medierna som ur en aspekt
väljer vad som ska presenteras för samhällets invånare.
2.3 Manlighet respektive kvinnlighet i media Hirdman förklarar, under sextiotalet fick veckopressen kritik för att förtrycka verkligheten.
Det var genom deras sätt att förmedla den stereotypa bilden av mannen och kvinnan, samt att
upprätthålla myten om att kvinnor endast ses som kvinnliga genom att vara sexuellt passiva
(mannen ska ta det första steget till sex), ge kärleksfull service åt make och barn, samt vara
införstådda i att det endast är männen som fattar samtliga viktiga beslut i och utanför
hemmet.16 Kleberg poängterar att det var familjen och parrelationen som sågs som det viktiga
elementen i en kvinnans liv, vilket i sin tur gjorde att kvinnor och män tilldelades olika roller
av media. Männen sågs utan undantag i positioner där makt och påverkan hade stort fokus,
medan kvinnor var tydligt underrepresenterade i tidningarna. Om kvinnor förekom i
dagspressen, gjorde de det oftast utan efternamn och för att de var drabbade av någon form av
tragedi. Kvinnorna fick ge rösten åt vad ”vanligt folk” tyckte medans när männen förekom
gjorde dem det som experter av olika former i varierande utlåtanden.17
Hirdman anser att en stor del av medieutbudet är utformat utifrån idéer om vad kvinnor och
män förväntas vilja läsa och se på. Detta gör medierna till en stor producent om
föreställningar om vad ”kvinnligt” och ”manligt” innebär eller bör innebära.18 De tilltänkta
läsarna delas in i olika kategorier beroende på vilket kön de tillhör och efter vilka idéer media
tänker sig att kvinnor och män har. Kategoriindelningen kan ses som en viktig del i mediers
existens och legitimitet, genom att ständigt definiera läsarna i könskategorier reproduceras
dessa föreställningar, vilket också ur en aspekt bekräftar normen ännu mer. Medierna måste
därför tolka och undersöka publikens och läsarnas behov för att kunna ge dem det de önskar.
Samtidigt är de med och definierar publikens och läsarnas önskningar, när de uppvisar vilka
värdegrunder och normer som gäller för individer och samhället överlag. Vidare menar 15 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 18 16 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 34 17 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 29 18 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm
11
Hirdman att bilder skapar en bro mellan det fiktiva och det verkliga, men även ett
igenkännande och en tillit till det vi ser och läser i medierna. På så sätt ger bilden händelserna
ett ansikte och konkretiserar det vi läser.19
3.0 Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel presenteras de teorier som är relevanta för vår analys i uppsatsen. Vi finner det
svårt att hitta en renodlad teori som kan appliceras fullt ut på samtliga delar vi avser att
analysera i livsstilsmagasinet Vi kommer att i huvudsak utföra en kvalitativ analys med inslag
av semiotiska bildanalyser, genusteori, konstruktionism och mediepåverkan. Den teoretiska
ramen avser ge en tyngd till uppsatsens innehåll och ge vetskap om varför vi valt att låta vår
uppsats vila på just den teoretiska bas som vi har gjort. Vi inleder vår teoridel med en
förklaring om mediernas påverkan och maktfaktor, för att ge läsaren en bättre förståelse om
medias betydelse för individen och för samhället som helhet.
3.1 Mediernas maktfaktor Det är media som innehar ensamrätten på att i första hand sålla fram vem som håller måttet
för att bli och kunna ses som en förebild. Vem eller vilka media väljer att presentera som en
kvinnlig förebild och på vilka grunder är olika, men framgång är en självklar förutsättning för
att representeras, menar Ekman. Kvinnor tillåts vara några få saker, män så många olika.20
Jostein Gripsrud nämner i Mediekultur, mediesamhälle att individens förmåga att skapa sitt
eget jag, socialisera sig, samt känna igen sig i sin identitet är kopplat till hur medierna
framställer könen, dess skillnad och varför skillnaden bör vara och är stor. Medierna ger oss
via sin förlängda arm rakt in i vårt vardagsrum, upplevelsen, känslan och identiteten av att
antingen vara manlig eller kvinnlig. De visar hur vi ska förstå världen, använda och utforska
den samt människorna runtomkring oss. Identitet betyder egentligen enhet eller likhet. När vi
sorterar intrycket från våra medmänniskor och från medierna gör vi oss uppfattningar om
likheter och skillnader mellan oss själva och de andra.21 Dessa skillnader kan beskrivas som
det sätt medierna talar om för oss att kvinnor och män bör och ska skiljas åt.
En annan aspekt av makt som medierna kan inneha är uppfattningen att de vet vad sin publik
vill ha och behöver. Janne Lindqvist – Grinde skriver i, Klassisk retorik för vår tid, att doxa är
trosföreställningar som inte får eller kan ifrågasättas vid en viss tidpunkt, men också sådant
19 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm 20 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 83 21 Gripsrud, J (2002) Mediekultur, mediesamhälle, Göteborg. Sid 8
12
som är så självklart att det knappt behöver sägas – sådant vi nästan inte vet att vi vet. Doxan
är en utgångspunkt i retoriken, föreställningar som publiken uppfattar som sanna och
självklara utgör basen i själva retoriken. Den som vill övertyga om något måste försöka
kartlägga vad publiken tror på och känner. Först när man ”vet” vad ens publik uppfattar som
rätt, moraliskt eller nyttigt och användbart, kan man övertyga dem om hur de ska agera.22
Ekman skriver att jakten på skönhet kan ses som lika med jakten på bekräftelse.23 Media
serverar kvinnan och mannen bilden av sig själv i form av hur de bör se ut, föra sig, klä sig
och tala för att bäst tilltala, samt erövra det motsatta könet. Ekman fortsätter, en tendens som
visar på en tydlig utveckling av veckotidningarna är att de numera har tagit över det bildspråk
som bara användes i herrtidningar förut. Det genomsyras även i reklam, filmer och på TV.
När man vänder sig till en kvinnlig publik kan språket i dag ses som mer eller mindre
mjukpornografiskt. Det som kan upplevas som lite märkligt är att fokuseringen kring
budskapet är ett kvinnligt objekt, oftast tänder kvinnor på män, sett ur ett logiskt perspektiv.24
Att medierna i dag anspelar på sex för att tilltala sin publik är knappast något som förvånar,
utan kan istället ses som ett vedertaget faktum. Vår språkutveckling visar att språket ständigt
går åt det allt mer vågade hållet. Det är inte bara ungdomar som använder slangord eller spelar
på sexuella metaforer för att ”krydda” språket i dag, det gör även vuxna.
Kleberg förklarar, en typisk karaktär som uppfattas som den mest publicerade stereotypen i
media är bilden av den smala, välsminkade och välklädda kvinnan. Men kvinnan kan precis
som mannen vara en kompetent, yrkesarbetande och äventyrlig individ likväl som hon kan
vara kärleksfull, empatisk och omvårdande.25
3.2 Feministiska teoriaspekter Hirdman skriver, genrer är inte bara en utgångspunkt för att analysera medietexter, de är även
en produktionsfråga för medierna själva. Medieinstutioner gör sina egna tolkningar av
publikens behov och gör sig en bild av vem den tilltänkta publiken kan vara. De arbetar med
en förutbestämd idé om en tänkt publik, där olika genrer är utformade för att attrahera olika
publiker baserat på kön, ålder och ekonomisk status. Kleberg påpekar att genusforskning
inom medie- och kommunikationsvetenskap hittills har dominerats av feministisk
medieforskning och av kvinnoforskning.26 Med koppling till Klebergs påstående om att
22 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 48 23 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 58 24 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 53 25 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. 26 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm.
13
genusforskningen domineras av den feministiska forskningen ser vi det som en viktig aspekt
att utgå från Klebergs teori i vår uppsats, då hon ämnar behandla just de aspekter vi önskar
undersöka i vår tidningsanalys. Hon påpekar genomgående i sin avhandling hur stor påverkan
genus har på och via medierna och det är något som är en bra grund att utgå ifrån i vår
uppsats, samt kring de frågeställningar vi har valt att utgå ifrån i vår analys.
Hon menar vidare att mediernas oförmåga att hantera representation på ett mångfacetterat sätt
kan sökas i mediernas användning av stereotyper när det gäller kön, klass, etnicitet, sexualitet,
nationalitets- och religionstillhörighet för att nämna större sociala kategorier. 27 Förekomsten
av det stereotypa avseende just på etnicitet, kan kopplas samman med veckotidningar då de
flesta av dem ofta representerar sitt tidningsomslag med en vit kvinna, i 25-45 års ålder.
Förekomsten av andra etniciteter eller ursprung än just vita kvinnor presenteras i en avsevärt
mindre utsträckning av vad den vita kvinnan gör, avslutar Kleberg.
Kleberg skriver att,
”Genom det beskrivningsprivilegium och tolkningsföreträde som medier kan ge till dominerande
grupper, och därmed åt den hegemoniska makten, är det inom medieforskningen av största vikt
att analysera makten över innehållet samt vilka som kommer till tals.”28
Vårt synsätt att Hirdmans och Klebergs tankegångar kompletterar varandras, kopplat till deras
teorier om genusperspektiv och jämställdhet överlag, men även deras aspekter av hur
kvinnligt kontra manligt framställs och konstrueras genom medierna är väldigt användbart för
vår uppsats.
4.0 Metod I detta kapitel redogör vi för de metoder som vi har använt oss av när vi har utfört vår analys
av livsstilsmagasinet. Till grund för denna analys krävs en form av kartläggning över hur vi
identifierar den producerade bilden av vad som upplevs vara kvinnligt respektive manligt,
förekommande i tryckt media. Uppsatsen vilar på en kvalitativ metod, som fördjupar sig med
hjälp av retorik och semiotik. Vid redovisandet av reklam som förekommer i
livsstilsmagasinet, frångår vi den kvalitativa metoden och använder istället en kvantitativ
metod, då vi redovisar denna del i tabellform detta för att förtydliga resultatet av analysen.
Sid 11 27 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 17-18 28 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 21
14
4.1 Val av metod Uppsatsens metodologiska utgångspunkt utgörs av en semiotisk och retorisk bildanalys.
Denna metod innebär en kvalitativ textanalys som beskriver hur texten och bilden får en
mening till kontexten den befinner sig i. För att kunna utföra en retorisk analys använder vi
oss av olika redskap för att förenkla processen. Exempel på några av dessa redskap vi avser
att använda är det som inom retoriken kallas Ethos, Pathos och Logos. Lindqvist - Grinde
förklarar att Ethos kan beskrivas som det sätt vi använder vår egen person och karaktär för att
påverka sin publik. Pathos kan ses som känslans betydelse för att påverka sin publik, det är
känslorna och inte förnuftet som styr publikens vilja. Logos utgörs av att hitta bevis eller
sakskäl för sina påståenden, eller sådant vi i vardagslag kallar för argument.29 Eftersom
retoriken i sig kan ses som en procedur i hur någon bäst övertygar sin publik, är den extra
användbar i vår uppsats.
Även en form av stilrelaterade processer såsom exempelvis färgers och bilders betydelse i
livsstilsmagasinet, utgör en del av vår metod. Semiotik är läran om tecken, tecken bär olika
betydelser som kan tolkas och därmed användas som språk. Semiotik delas in tre
teckengrupper, ikon, index och symboler. Inom detta ämne stöter vi på begrepp som
metaforer, myter och koder. Lindqvist - Grinde nämner att metaforer han fylla en mängd
funktioner. Å ena sidan kan de vara pedagogiska, då de ger möjlighet att beskriva något svårt
med till synes enklare termer. Å andra sidan kan de självklart också fungera på motsatt sätt, så
att de fördunklar eller främmandegör något som tidigare uppfattades som bekant, särskilt om
många metaforer följer varandra i rad. Metaforer är nästintill ofattbart vanliga även i
vardagsspråket. Samtliga metaforer bygger på någon typ av liknelse eller likhet men kan inte
direkt översättas med ett likhetstecken med det man avser förklara genom användandet av en
metafor. 30 Metaforer kan ha en tydlig koppling till tidningar.
Hirdman skriver, kvinnor är inte bara en bild, de är en särskild typ av bild, en fixerad
illustration av skönhet. Skönhet är per definition en projektion, en bild som uppstår i och
genom den som ser. Det är om något en bild av en bild; ”Vacker som en dag”, ”Hy som en
persika”, ”Hår som guld” och så vidare. Dessa metaforer för skönhet är till syvende och sist
29 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 79,80,88 30 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 258-259
15
inte längre en beskrivning av en feminin kropp utan av en mängd olika delar som likställs
med andra föremål eller upplevelser.31
Vi avser med stöd och förankring i vår valda litteratur, teorier och metoder analysera
livsstilsmagasinet Amelia – som är skriven av kvinnor och för kvinnor och se huruvida det
kan urskiljas mönster, tankegångar eller andra aspekter hos tidningen som kan kopplas
samman hur kvinnlighet och manlighet konstrueras i Sverige, samt i vilken utsträckning män
förekommer i tidningen. Vi avser undersöka detta efter de kategorier som intresserar oss och
utföra analysen under ett sådant objektivt seende som är möjligt, för att inte påverka
uppsatsens riktning eller ge den tydliga nyanser av våra ställningstaganden i tydligt angivna
former.
Ekman skriver att tidningar som vänder sig till unga kvinnor är några av de medier som satsar
allra hårdast på sex som konkurrensmedel. Vi kan se rubriker som – ”femton förslag som
garanterat kan hjälpa dig ur en sexuell tristess” och ”så kryddar du ditt sexliv”. Sexualiteten är
ett av de många sammanhang en kvinna rör sig i och de normer media sätter upp för hur hon
bör handskas med den är obehagliga bevis för hur ojämlikt vårt samhälle fortfarande är. Förut
anspelade tidningar till män på sex, men nu använder tidningar just sex för att locka fler
kvinnliga läsare också. 32
4.2 Bildanalys En bild kan snabbt vända upp och ned på våra invanda tankegångar och föreställningar,
speciellt den typ av bilder som förekommer i medietexter. Vi som läsare är vana att få en bild
förklarad för oss i form av en text under bilden, detta är något som är så vedertaget för de
flesta av oss att vi oftast inte reagerar på att tolkningen av bilden direkt levereras till oss, utan
att vi har bett om det. Till vardags möter vi i alla typer av medier bilder och därför kan vi
påstå att vi i dag lever i en typ av bildkultur, som formar samhället allt mer. Det kan knappast
ses som en överdrift att påstå att bilder spelar en stor och betydande roll i framförallt
tidningar, men även i media överlag. Hirdman skriver, att ge bilden lika stor plats som texten
är nödvändigt när ett visuellt medium såsom veckopress studeras. Umgänget med bilder är för
de flesta människor i dag en alldaglig företeelse. De är lättillgängliga i den form att vi för det
31 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 265 32 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 26-27
16
mesta kan beskriva utförligt eller ytligt, vad de föreställer och därmed göra en egen tolkning
av bildens första direkta betydelse - denotation33
Hirdman poängterar, att det finns en visuell tradition där kvinnor blivit betraktade och män
varit betraktare. Det handlar inte bara om att se sig själv bli betraktad, utan om att betrakta sig
själv för att veta hur man ser ut när man blir betraktad.34 I ett kvinnolivsstilsmagasin är det
inte längre det traditionella betraktningssättet som gäller, utan nu betraktar kvinnor istället
kvinnor. Vårt intresse att analysera genusperspektivet och huruvida det manliga förkommer i
och på vilket sätt i landets största kvinnotidning, väcktes efter vi läst Hirdmans bok som vi
nämnde i inledningen. Hon menar att kvinnan ständigt objektifieras i någon form av
medierna, medan mannen inte alls gör det i samma utsträckning. Hon lägger stor tonvikt i hur
just bilden av kvinnan gestaltas i medierna, inte bara i text utan även i bild. Hon menar att vi
lever i en kultur där mediers definitioner av världen är allt mer avgörande.
Hirdman skriver att,
”Medier väljer och vrakar bland händelser, skeenden och människor och låter oss sedan blicka
in mot den värld de presenterar för oss. I deras berättelser formas olika sätt att se på och förstå,
såväl vårt eget samhälle som andras, såväl oss själva som andra. Här produceras, inte minst,
föreställningar om vad som utgör, eller bör utgöra, ”kvinnligt” respektive ”manligt” och hur vi
ska förstå dem i förhållande till varandra.”35
Vi använder Hirdmans bok som grund till analysen av de framsidor, reklam som förekommer
och bilder överlag i Amelia. Hennes utgångspunkt att det är medierna som presenterar bilden
av kvinnan och konstruerar kvinnlighet finner vi mycket användbar för vår uppsats. Då
Hirdman både skriver tilltalande och förklarande, kan vi applicera hennes medieteorier på
stora delar av vår undersökning av livsstilsmagasinet. Viktigt att nämna för oss är att texten
och bilden vi avser analysera ska ses som en helhet och inte separata delar i en analys, även då
vi väljer att redovisa dem separat. Hirdman skriver, att båda delarna påverkar varandra och
varken det ena eller det andra kan uteslutas. Då textens innebörd skapas med bilden och vice
versa.36 Det ska utgöra basen i vår analys av att tolka tidningens helhet och inte endast få
33 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 24-25 34 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 264 35 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 8 36 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 24
17
utvalda delar. Men för att erhålla en tydligare disposition av uppsatsen delar upp analysen i
separata delar när vi förklarar vårt resultat, för att underlätta för läsaren, inte för att utesluta
vissa delar ur vår analys.
Ekman skriver att livsstilsmagasinen och dess omslag är tänkta för en typisk kvinnlig eller
manlig målgrupp. Det kan bidra till skapandet om vad som bör ses som manligt kontra
kvinnligt och ger därmed förställningar till läsaren om hur en man eller kvinna bör vara för att
bli accepterad av medierna.37
4.3 Textanalys Hirdman skriver, många kan uppfatta att tidningars innehåll skapas och formas utifrån
publikens önskningar och efterfrågan och att de därmed är en produkt som är skapad utifrån
vad publiken vill ha. Veckopress är särskilt duktig på att konstruera sitt innehåll för att passa
de eventuella föreställningar som de har om sin publik och vad de ämnar sig vara intresserade
att läsa om.38 Därmed förmedlas också skilda mediala föreställningar om vad som kan ses och
vara kvinnligt respektive manligt. Genom att acceptera detta synsätt blir det också möjligt för
oss att analysera livsstilsmagasinets syn på genus förekommande i deras tidning, samt se hur
de tilltalar sin publik i såväl bild som i text. Vecko- och månadsmagasin har ett särskilt sätt att
tilltala sin publik, det gör de genom det personliga tilltalet. Allt för att skapa en igenkännings
känsla hos läsaren och att hon ska erhålla känslan att tidningen är utgiven just för att tilltala
henne i hennes vardag. 39 Läsaren kan tilltalas i andra eller tredje person för att få känna sig
extra speciell, en annan tendens som visar på viljan att tilltala läsaren i hennes privata sfär är
att de bilder på personer som används i tidningen oftast tittar direkt in i kameran för att skapa
ögonkontakt med läsaren, skriver Hirdman.40
5.0 Material I följande kapitel väljer vi att presentera det material som ligger till grund för genomförandet
av vår analys. Vi kommer även att fördjupa våra tankegångar om varför vi utsett det material
vi gjort till vår undersökning, samt mer ingående vägleda läsaren i materialutbudet som utgör
vår bas i uppsatsen.
37 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 39. 38 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 14 39 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 17 40 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 46
18
5.1 Val av material Vi har valt att analysera åtta nummer av Amelia från 2012/2013, tidningen har nyligen bytt
layout, därför väljer vi att analysera tidningen utifrån den senaste layouten. Vi finner det
särskilt intressant att utföra analysen efter den nya grafiska profilen, då tidningen själva
påpekar att deras grafiska förändring ska tilltala ännu fler kvinnor och därmed önskar de
bredda sin målgrupp mer än tidigare. 41 Vi ska även analysera fem framsidor från 2007 och
jämföra med fem från 2012/2013, för att se om det går att urskilja någon förändring i och med
den grafiska profiländringen Amelia genomfört.
Vi ska analysera omslagen, samt innehållet i tidningen som helhet. Vi avser undersöka om
bilderna som tidningen använder sig av samarbetar med texten de skriver, även reklam som
förekommer i tidningen ingår i vår analys. Hirdman menar att bilden har en stor betydelse i en
tidning och att texten till bilden har mindre betydelse för bildens tolkning.42 En annan
intressant aspekt Hirdman skriver om är genuspåverkan i media, det kan appliceras till viss
del på vår undersökning av tidningen och då främst det som kan kopplas samman till
kvinnlighet och manlighet, samt om och hur det konstrueras i tidningen. Litteraturen vi avser
att använda oss av i uppsatsen är till stor del baserad på text och bildanalyser, men vi ska även
använda litteratur som är kopplat till medieforskning, genus, retorik och mediernas påverkan i
och på samhället, samt på individen överlag.
5.2 Val av artiklar Våra val av artiklar baserar sig delvis på hur det kvinnliga innehållet presenteras, men även
dels på intresse för vår analys. Det kvinnliga innehållet här ses som det innehåll i tidningen
som är direkt riktat till kvinnor, exempelvis skönhetsprodukter för kvinnor, mode för kvinnor,
karriär för kvinnor och så vidare. Därför har vi i första hand valt att granska renodlade artiklar
som kan kopplas samman med livsstil överlag för kvinnor och inte artiklar som exempelvis
innehåller recensioner om kultur, litteratur och musik. Artiklarna är valda utan någon
rangordning, till stor del för att vi önskar behålla vårt ställningstagande om att ha en sådan
objektiv synvinkel som möjligt och inte påverka resultatet i analysen i en specifik riktning
under arbetets gång, Totalt kommer 40 artiklar från åtta olika nummer ingå i vår analys, det
antalet känns som en rimlig ram att ha som grund för vår undersökning. Vi ska skriva om var
enskild artikel i uppsatsen och inte bara delge ett resultat vi själva kommit fram till, dels för
41 http://www.amelia.se 42 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm
19
att tolkningen för läsaren i vår uppsats ska upplevas som fri, samt dels för att behålla läsarens
intresse i en högre utsträckning än vad som kan göras om resultat bara serveras till dem.
5.3 Val av bilder och reklam Vi har i första hand fokuserat på reklam som förkommer i tidningen med både bild och text,
för att vi ska kunna utföra vår analys av reklammaterialet i tidningen på ett djupare plan. När
endast text förekommer, där man helt uteslutit bildens påverkan, skulle effekten på läsaren
kunna minska en aning och blir därför inte lika intressanta för oss att analysera. Omslagen
analyserar vi i en separat del, då reklam och framsidor är två helt skilda analysobjekt att
studera. Gällande analys av reklambilderna i tidningen använder vi oss av fyra kategorier för
att separera dem – skönhetsideal och mode, hälsa och träning, objektifiering och livsstil (ex
resor, ekonomi, inredning, konsumtion).
Ekman skriver att,
”Samspelet mellan text och bild är det som skapar själva budskapet. Man ska komma ihåg att
framsidan är mycket viktigt för veckotidningar, ideologin ska ju synas snabbt. Kunden ska veta
vad hon köper.” 43
5.4 Avgränsningar Vi har valt att begränsa vårt material till åtta tidningar, som vi ovan nämnde på grund av att
det känns som ett rimligt antal att undersöka i det tidsspann vi har blivit angivna i denna
uppsats. Då vi ska analysera tidningens helhet och inte bara vissa delar av den, finns inte
utrymme för ett större analysspann än det vi valt. Vi har även valt att avgränsa oss mot att
jämföra med ett annat livsstilsmagasin för kvinnor, då tidningens närmsta konkurrent säljer
cirka 1 miljon färre tidningar per år jämfört med Amelia.44 Vi avser undersöka Sveriges
största livsstilsmagasin för kvinnor då de når ut till flest kvinnor i landet, det kan ge en mer
rättvis bild av det vi ämnar undersöka. Vårt mål med uppsatsen är inte att jämföra två magasin
med varandra, därför är avgränsningen vedertagen för oss.
6.0 Resultat och analys av det empiriska materialet I detta kapitel presenterar vi våra analyser, samt det eventuella resultat vi kan utläsa av vårt
insamlade material. Först presenteras de tio omslag vi har analyserat, detta för att vägleda
läsaren på ett enkelt sätt genom att vi presenterar tidningen från början till slut. I resultatets
andra del presenteras, i tabellform som vi nämnde i metodkapitlet, reklammaterialet som vi
43 Ekman, K (1998) Varsågod – makt, kön och media, Stockholm. Sid 52-53 44 http://www.amelia.se/tidningen
20
analyserat och undersökt, samt avslutningsvis presenteras de 40 artiklar från tidningen som vi
har undersökt.
6.1 Analys och resultat av omslag i Amelia
NR: 11, 2007:05
Framsidan består av en halvkroppsbild på en kvinna som ler och ser in i kameran, det kan
anas att hon gör det för att skapa en direktkontakt med läsaren. Bakgrunden är vit, så att
hennes rosa klädsel bryter av mot det vita och framhävs tydligt. Här finns logotypen ”amelia”
bakom kvinnan. Tidningen använder sig av en Svensk känd profil, Tilde de Paula, för att
pryda sitt omslag. Det första läsaren antagligen lägger märke till är bilden på de Paula, där det
framgår att en intervju med henne finns med i tidningen. Blicken dras automatiskt i första
hand till kvinnan som finns på omslaget, texten till bilden kan läsaren se först i ett senare
skede. Rubriken ”Ny kropp på 5 veckor” är centrerad i nedre delen på omslaget, den vita
texten på orange bakgrund sticker ut från övriga färgval (rosa och gult) tidningen har med i
detta nummer. Den rubriken kan med enkelhet förväxlas att höra ihop med de Paula. Rubriken
”54 jeansmodeller för alla figurer, vilka gör dig snyggast?” är tredje största rubriken som visar
hur en ”mirakelklänning” kan trolla med läsarens figur. Tidningens tre största rubriker utgår
från hur en kvinna på bästa sätt kan framhäva och sköta om sin kropp. Två mindre rubriker
beskriver relationer i olika former, tidningen påstår sig ha lösningarna på diverse
relationsproblem. Babyguiden som handlar om att lugna en mammas oro, kan ge läsaren
känslan av att den är malplacerad längst ned i det högra hörnet. Det tar lång tid innan ögat
lägger märke till denna rubrik, då den inte samspelar med övriga rubriker, gällande innehåll
21
och färgval. I tidningens övre del till höger finns rubriken, ”Stor spa-guide”, med en mindre
bild på en rygg som blir masserad. Det tar lång tid innan ögat upptäcker både bilden och
texten. Enligt tidningen är det en stor spa guide, men varken bilden eller texten ger det
intrycket hos läsaren.
NR:18, 2007:08
Framsidan består av en helkropps bild på en kvinna som ser in i kameran och ler. Logotypen
”amelia” finns här bakom kvinnan. Omslaget pryds av en känd Svensk författare, Camilla
Läckberg som håller ett måttband runt sin midja. Den stora rubriken ”Kilona rasar” är
placerad på hennes överkropp. Läsaren får uppmaningen att följa Läckbergs GI-diet, för att få
kilona att rasa och dieten påstår sig vara ”mördande effektiv”. En stor fokus på detta omslag
är just vikt och hälsa, i en pratbubbla säger Läckberg ”- Det sa bara svisch så hade jag tappat
7 kilo”. Två rubriker i nedre kant på omslaget är under samma tema: mode, den ena om kläder
och den andra om skor. En rubrik högst upp på omslaget, ”Helena: -Min man kom ut som
bög”, kan väcka ett intresse för att den inte liknar någon annan rubrik som tidningen har på
detta omslag, samt för att ordvalen kan vara någorlunda uppseendeväckande att få läsa om i
ett livsstilsmagasin riktat till kvinnor. Detta kan vara en aspekt av som tidningen själva
nämner, att påvisa att relationer förekommer i olika former.45 En mindre rubrik i ett färgval
som skiljer sig (grön) från de övriga färgerna (blå, rosa, röd) finns på detta omslag, ”Pigga
upp ditt badrum” det visar att detta nummer av tidningen även innehåller inredningstips för
hemmet. Den rubrik som läsaren kan upptäcka sist på detta omslag är att tidningen har en ny
bloggare, Linda Skugge. Denna rubrik placerad på omslagets övre del till höger kan gå helt
45 http://www.amelia.se
22
obemärkt förbi, då både typsnitt och färgval smälter in i bakgrunden på framsidan. Huruvida
detta är ett medvetet val eller inte av tidningen går inte att påvisa.
NR: 24, 2007:11
Framsidan pryds av en kvinna som ser in i kameran och ler, hon visar endast ansiktet och
håret, kroppen har helt uteslutits på omslaget. Vi kan ana att tidningen gett ansiktet och håret
fokus för att detta nummer påstå sig innehålla en form av” hårskola”. Logotypen finns i detta
nummer framför kvinnan och syns därmed tydligt. Bakgrunden är vit, så tidningens stora
rubriker i rött syns tydligt till kontrast mot det vita. Här använder sig tidningen av en
internationellt känd kvinna, skådespelerskan Anne Hathaway. Även i detta nummer framgår
det att en intervju med personen på omslaget finns med i tidningen. Den rubriken läsaren bör
lägga märke till först är ”Ny hårenergi!, frisyr-special”, som enkelt kan kopplas till kvinnan
på omslaget, då delar av den röda rubriken är skriven över kvinnans hår och panna. Nästa
stora rubrik ”48 klänningar”, tipsar tidningen om olika klänningar för läsaren att använda i
vinter. En tillhörande bild på tre klänningar finns med, dock väldigt otydlig. Läsaren kan
tydligt se att detta nummer fokuserar på skönhet och mode. En rubrik som är av mindre
storlek sticker ut på grund av ordvalet och kan därför väcka uppmärksamhet, ”Porr, för trötta
mammor – bild mums!”, en sådan rubrik kan upplevas som mindre vanligt förekommande i
ett livsstilsmagasin för kvinnor. Rubriken, ”Hejdå vardags-oro!”, väcker ett föga intresse hos
läsaren och kan därför upplevas som intetsägande, då den bara flyter in i kvinnans mörka hår
och de övriga rubrikerna. En 27-årig kvinna är med i ett reportage, ”Jag väger 25 kilo”. Det är
den enda rubriken som kan kopplas samman med vikt och kroppsideal på det här omslaget.
Där har tidningen använt en gul bakgrund mot texten på rubriken, säkerligen för att väcka ett
intresse hos läsaren.
23
NR: 25, 2007:11
Framsidan visar en kvinna i halvkroppsbild på en vit bakgrund, hon ler och ser rakt in i
kameran. Logotypen ligger här bakom kvinnans hår och den vita tröjan hon bär smälter in i
bakgrunden. Omslaget består av en Svensk känd kvinna, Kristin Kaspersen. På hennes
överkropp finns en rubrik med stor röd text centrerad, det är den första rubrik läsaren lägger
märke till ”Stressfri jul”, den kan enkelt kopplas till kvinnan men det har ingenting med henne
att göra. Till vänster om kvinnan finns nästa rubrik som läsaren kan uppmärksamma, dels på
grund av ett annat färgval (ljusblå) än de övriga färgerna på detta omslag, ”Så nådde jag mina
livsmål”. Där framgår det att en intervju med Kaspersen finns med i tidningen och att den kan
kopplas samman med livsstil. Med en cerise bakgrund i det högra hörnet nedtill kan läsaren
uppmärksamma att något extra följer med tidningen. Rubriken lyder ”Unik bilaga om ditt
underliv” och har en bild på en bok med ett kvinnligt underliv. Den fjärde större rubriken på
omslaget finns i det nedersta vänstra hörnet, ”120 bästa klapparna”. Den ger läsaren
julklappstips. Den rubriken är intetsägande och kan uppfattas som ointressant för läsaren.
Längst ned på omslaget finns en bild på fotbollsfrun Malin Wollin, med tillhörande mindre
text där det framgår att hon är ny krönikör i Amelia. En mindre rubrik läsaren ser är ”Min
sambo jagar mig med gubbmunnen!”, där upplevs inte texten vara det som fångar läsarens
uppmärksamhet utan istället bilden till texten som visar en man i kalsonger. En mindre rubrik
”Pigga upp muffen” skiljer sig i typsnittet från de övriga rubrikerna och bilden på kvinnan,
Ann Söderlund kan vara svår att se. Den minsta rubriken som kan uppfattas vara den mest
ointressanta, är placerad till vänster centrerat på omslaget och kan upplevas flyta in i
bakgrunden på omslaget.
24
NR: 22, 2007:10
Framsidan består av en halvkroppsbild på två kvinnor med en lätt ljusblå bakgrund, loggan
befinner sig här något bakom kvinnorna. Den ena kvinnan ler stort och ser in i kameran,
medan den andra kvinnan kysser henne på kinden och blundar. Amelia använder sig här av
två kända Svenska kvinnor, Carolina Gynning och Carina Berg. Den största rubriken
”MEGA-FRANSAR” med ett färgval (gult) som skiljer sig från de övriga färgerna är den
första rubrik läsaren bör lägga märke till. Läsaren skulle enkelt kunna koppla denna rubrik till
kvinnorna på omslaget, som egentligen inte hör till dem. Nästa rubrik läsaren kan lägga märke
till är ” Hur är era liv egentligen?” den är kopplad till kvinnorna på omslaget och det framgår
av texten att en intervju med de båda ingår i detta nummer av tidningen. På den ena kvinnans
överkropp finns en rubrik placerad, samt en mindre bild på en kvinna ”Ny jeansstil”, men den
kan uppfattas vara ointressant då det är svårt att koppla tidningens egentliga budskap med
den. ”15 aaaaa-soffor” är en mindre rubrik till höger på omslaget där det framgår att läsaren
får 1000 kronors rabatt på Mio-soffor, den har även en bild på en röd soffa och är det enda
som kan kopplas samman med att detta nummer innehåller någon form av inredning. I det
övre hörnet finns rubriken ”Hjälp, jag är avundsjuk på andras liv”, det är Amelias bloggare,
fotbollsfrun Malin Wollin som säger det. Bilden på henne är liten och den röda texten flyter in
i Amelias logga som har samma färg, och blir då något otydlig. På en kvinnans underkropp är
rubriken ”Min väg från kvinna till man” placerad, den visar en bild på en man med uppknäppt
skjorta. Både texten och bilden på mannen är otydlig, samtidigt som rubriken kan väcka ett
intresse hos läsaren. Den sista rubriken som kan upplevas flyta in i bakgrunden är ”Jag ska
föda i fängelset”, texten är liten med ett otydligt typsnitt vilket kan medföra att denna rubrik
kan gå läsaren helt obemärkt förbi.
25
NR 3, 2013:01
Omslaget pryds av en kvinna som ser rakt in i kameran och ler. Endast hennes ansikte och hår
syns på bilden, kroppen har uteslutits. Det är en okänd kvinna, till skillnad från omslagen år
2007 där samtliga pryds av en känd kvinna, nationellt eller internationellt sett. Logotypen är
skriven framför kvinnan, över en relativt stor del av hennes panna och hår. Det gör att det är
kvinnans leende och ögon som hamnar i fokus på omslaget. Det kan vara för att läsaren ska
bli tilltalad att köpa tidningen, då kvinnan kan framstå som attraktiv. En aspekt kan också vara
att det kan öka igenkänningsfaktorn hos läsaren, när tidningen pryder sitt omslag av en
”vanlig kvinna” istället för en känd kvinna. Någon bakgrundsfärg går inte att urskilja då
kvinnans ansikte upptar hela omslaget. Den största rubriken på framsidan består av att
tidningen utfört ett test av makeup, hud – och hårvårdsprodukter. Denna rubrik är delvis
skriven över kvinnans hår, vilket kan medföra att läsaren enkelt kan koppla samman rubriken
om skönhetsprodukter till den leende kvinnan, rubriken har även samma färg (vit) som den
mindre del av kvinnans tröja som går att urskilja på bilden. Detta kan också hjälpa läsaren på
vägen med hur hon ska tolka rubriken. Centrerat i tidningens vänstra del finns en
huvudrubrik, ”Relationsboosta”, med tre underkategorier om otrohet, skilsmässa och kvinnor
som väger mer än sina män. Det framgår också av samma rubrik att detta tidningsnummer
innehåller en ”frågedel”, där läsaren erbjuds möjligheten att få svar på sina funderingar kring
relationer, av en man vid namn Bengt. Tidningen själva poängterar att deras redaktionella
innehåll lägger sin tonvikt på just relationer46, det kan vara en anledning att relationer i olika
former har fått en stor del av detta omslag. En rubrik som är placerad på omslagets övre del
till vänster, har en teckenstorlek och typsnitt som inte kan uppfattas som iögonfallande av 46 http://www.amelia.se/tidningen
AM
ELIA 3 2013 N
YA
AM
ELIA!
8 sidor! Knepen som lyfter figuren
Makeup! Hår!Hudvård!
Bäst i test
Vinn skönhet
för 73 150 kr!
TIDSAM 0806-03
Nummer 317 januari 2013 Finland 6.10 EUR
Norge 45 NOK
(inkl moms)
29 kr
Test: Är du mörkersjuk? + fler frågor
och svar om din
vinterhälsa
Relations-boosta● Min sambo är
sms-otrogen Bengt svarar
● ”Jag väger mer
än min man”
● Bästa kompisar efter
skilsmässan – så gjorde vi
● Schampot som ger bäst lyster● Läppstiftet som håller● Förlängande mascara och mycket mera…
Vi har hela listanP&T
PRÖVAT OCH TESTAT
AV AMELIA
26
läsaren, tidningen säger sig inneha knepen som gör att figuren får ett lyft. Eftersom rubriken
är intetsägande och nästintill smälter in i logotypen, kan läsaren ana att vikt – och kroppsideal
inte utgör den största delen i detta nummer, utan skönhetsprodukter och relationer har istället
blivit givna det största utrymmet på detta omslag.
NR 29, 2012:11
Detta omslag pryds av en halvkroppsbild på en kvinna som ser rakt in i kameran och ler.
Bakgrunden är vit, likadan som kvinnans tröja, det gör att kvinnan harmoniserar väl med
helhetsintrycket av omslaget. Framsidan ger ett lugnt intryck då allt är i färgvalen vitt och
svart, förutom ett par rubriker och logotypen som alltid är skriven i rött. Kvinnan är en känd
Svensk profil, Johanna Toftby. Centrerat skrivet på Toftbys överkropp är huvudrubriken som
lyder, ”Testa din hälsa – 10 viktiga frågor”, det ingår tre underkategorier till huvudrubriken
som är numrerade från ett till tre. Ett, viktboven i din vardag, två, Johanna Toftby och Shirley
Clamp beskriver sina framgångsmetoder, huruvida deras metoder är kopplad till framgång
överlag eller till någon form av framgång av att kontrollera sin vikt, framgår inte i rubriken
vilket kan förvirra läsaren en aning. Tre, ett eget viktprogram för två veckor med recept och
inspiration. Nästa rubrik som kan fånga läsarens öga är ”Jag porr – skäms, när hon vill och
inte han”, återigen har tidningen en stor rubrik rörande relationer och privatliv med på
omslaget. Rubriken, ”Fira nya året”, med tre underkategorier till huvudrubriken som tipsar
hur läsaren lagar en nyårsmeny utan stress, tidningen informerar om TV-program, – och DVD
filmer som läsaren kan titta på under nyårshelgen, samt framgår det av den tredje
underrubriken att läsaren erhåller en personlig väggkalender i detta nummer. På omslagets
högra övre del finns en indikation att läsaren kan erhålla en inblick i Eva Rausings liv,
AM
ELIA 01 2013 N
YA
AM
ELIA!
TID
SAM
080
6-01
Nummer 120 december 2012 Finland 6 EUR
Norge 45 NOK
(inkl moms)
39krSIDAN 72
SIDAN 68
SIDAN 64
● Festmiddag utan stress ● Bästa tv + dvdtipsen ● Personlig väggkalender
Fira nya året!
9 basplagg som bygger en
hel garderobÄr du en homo-zappien? Trenderna som styr oss 2013
”Jag porr-skäms”
När hon vill, och inte
han...
10 frågor som avslöjar om din vardag är viktboven
Johanna Toftby och Shirley Clamp: Våra fram-gångsmetoder
Ditt program: Två veckor, recept och inspiration
10 viktiga frågor
Testa din hälsa!
Långläsning: Eva Rausings
tragiska liv och kamp mot drogerna
27
tidningen delger information om hennes liv och drogproblem. Högst upp till vänster finns
rubriken om trender som ska styra oss 2013, ”Är du en homo –zappien”, det framgår inte
tydligt för läsaren vad tidningen menar med den rubriken. Det kan anas att Amelia har gjort så
för att skapa ett intresse hos läsaren att vilja veta mer än den knapphändiga information som
rubriken i sig ger, och därför köpa ett lösnummer av tidningen. Mode förekommer även i detta
nummer, den minsta rubriken på omslaget lyder, ”9 basplagg som bygger en hel garderob”.
Det framgår tydligt för läsaren av omslaget att döma att detta tidningsnummer har fokus på
vikt och hälsa. Mode och relationer har getts ett mindre utrymme denna gång.
NR 4, 2013:01
Detta omslag pryds av en halvkroppsbild på en kvinna som ler och ser rakt in i kameran.
Tidningen har vit bakgrund, så kvinnans klarblå tröja sticker tydligt ut från bakgrunden vilket
gör att läsaren upptäcker kvinnan direkt vid första anblicken på omslaget. Kvinnan på detta
omslag är en okänd kvinna. Den stora rubriken som är den enda skriven i rött, är skriven på
kvinnans överkropp och nästintill centrerad på omslagets nedre del. Den är skriven i ett
avsevärt mycket större typsnitt än övriga rubriker på omslaget, rubriken lyder, ”Ät mer och
ofta!”. Bredvid denna rubrik som också kan upplevas som en uppmaning till läsaren från
tidningen, finns underrubriken, ”Största viktboven – du äter för lite”. Delvis placerad över
kvinnans hår och ena arm finns en bild infälld på en vad tidningen kallar en träningspeppbok,
som är fokuserad på ”Din nya viktsuccé”. Det framgår att denna bok erhåller läsaren vid köp
av tidningen. Bakgrundsfärgen till rubriken om boken är i samma blåa färg som kvinnans
tröja, det gör att läsaren enkelt kopplar samman kvinnan, boken och huvudrubriken om att äta
ofta. På omslagets övre kant finns en stor huvudrubrik placerad som lyder, ”Ner i vikt för
gott”, underrubrik ett – bli kvitt sötsuget, underrubrik två – så hittar du tid till att träna,
●Ny vägg på en kväll
●Laga långsam gryta
●Baka mini-semlor
Äntligen helg
Långläsning: Hundarna ger
kvinnofångarna
nytt hopp
Fixa: Slarv-snygga lockar
Test: Trolleri-krämen
som suddar små rynkor
39 kr
TIDSAM 0806-04
Nummer 431 januari 2013 Finland 6.10 EUR
Norge 45 NOK (inkl moms)
NER I VIKT FÖR GOTT!23 extra sidor
och ofta!
Danne från Danne & Bleckan:”Hon förändrade mitt liv”
Så fyndar proffsen Nybörjar-tipsen
AM
ELIA 4 2013 T
RÄNIN
G&PEPP
Ät mer
Din nya vikt-
succé:
”Största viktboven – du äter för lite”
Vintage!
●BLI KVITT SÖTSUGET ●”SÅ HITTAR VI TID ATT TRÄNA” ●ÄT SOM EN PT
28
underrubrik tre – ät som en PT. Bakgrundsfärgen till dessa rubriker är även där i samma blåa
färg som kvinnans tröja. Kvinnan ser hälsosam, tränad och sund ut, vilket kan vara en tanke
av tidningen att koppla samman kvinnan med rubrikerna om hälsa och träning. Det framgår
tydligt vid en snabb blick på omslaget att detta nummer är till största delen utformat att
innehålla kosttips, träningstips och hälsotips för läsaren. ”VINTAGE! – så fyndar proffsen
och nybörjartipsen” är omslagets nästa fokus. Det framgår inte av rubriken om det är möbler
eller mode läsaren ska lära sig fynda. Vilket kan förvirra läsaren en aning. Av nästa rubrik
som finns på omslaget framgår det att tidningen har utfört ett skönhetstest av rynkkrämer, de
påstår sig ha hittat en ”trollerikräm” som får små rynkor att försvinna. Vid samma rubrik
anger tidningen hårtips för att fuska fram snygga lockar. Skönhet har getts viss fokus på detta
nummer, men kost och träning dominerar övervägande.
NR 5, 2013:02
Detta omslag pryds av en ansiktsbild på en kvinna som ler och har huvudet lite vridet åt
vänster (från läsaren sett), men hennes ögon ser rakt in i kameran. Kvinnan är en känd svensk
profil, Mia Skäringer. Det framgår att en intervju om hennes liv finns med i detta nummer,
den rubriken är skriven precis intill hennes ansikte så läsaren kan lätt koppla samman rubriken
om intervjun med omslagsbilden på Skäringer. Logotypen ”amelia” är placerad framför
kvinnans ansikte, vilket medför att logotypen syns tydligt på omslaget. I övre kant framgår det
att detta nummer erbjuder 40 sidor extra läsning, om ”Allt för ditt bröllop”, tidningen hjälper
läsaren med att planera bröllopet då en guide ingår. Allt ifrån att hitta drömklänningen till hur
bruden ska ha sitt hår och sin make-up på den stora dagen. En stor fokus som finns på detta
omslag är ”Få koll på….Vårens trender”, den rubriken med underkategorierna, ”Leopard &
Folklore”, ”Slappa Militärtrenden”, ”Volangerna som slimmar” och ”Härliga shoppingtips”
TIDSAM 0806-05
Mia Skäringerom livet med nya babyn och kärleken
Långläsning:Feministerna
som klär av sig
Bara i amelia:
40 extra sidor
●32 DRÖMKLÄNNINGAR ●STOR PLANERINGSGUIDE ●MAKEUP & HÅR ●SKAPA STILEN: VINTAGE & KLASSISKT
ALLT FÖR DITT BRÖLLOP
●Hemlagade tacos●Citrus: marmelad & småkakor●Helg i snälla Dublin+ Dvd-nytt & koll på tv
Helgmys
Därför ska du
bryta upp när han
säger nej till barn
Vinstregn!
33 800:-VÄRT ÖVER:
Du får diamant- hänge vid köp av ring Hängets värde: 2 498 kr Läs mer på sid 97Gäller endast i Sverige
39 krNummer 514 februari 2013 Finland 6.10 EUR
Norge 45 NOK
(inkl moms)
Vårenstrender!
AM
ELIA 5 2013 A
LL
T F
ÖR
DIT
T B
RÖ
LL
OP
●Leopard & Folklore ●Slappa militärtrenden
●Volangerna som slimmar
Få koll på…
+ Härliga shoppingtips!
29
uppfattar läsaren i ett tidigt skede när hon ser omslaget, då dels rubriken är centrerad över
Skäringers hår och hals, dels för att rubriken har en teckenstorlek som är tre gånger så stor
som övriga rubriker på omslaget. Det framgår tydligt att stora delar av detta nummer är
kopplat till mode. En mindre rubrik placerad till höger på omslaget, ”Därför ska du bryta upp
när han säger nej till barn”, ger läsaren indikationen om att även relationer finns att läsa om i
detta nummer.
NR:23, 2012:12
Detta omslag pryds av en halvkroppsbild på en okänd kvinna, hon ser rakt in i kameran och
ler. Logotypen ”amelia” är placerad bakom kvinnan och får direkt ett mindre fokus än på de
omslag där tidningen har valt att placera logotypen framför personen på omslaget. Centrerat
på omslaget med svarta bokstäver som sticker ut tydligt, mot kvinnans rosa kläder som är
bakgrunden för rubriken, framgår det att det är premiär för ”Nya amelia – ny utsida & bättre
insida”. Detta omslag innehåller fler rubriker än något annat omslag vi har analyserat,
huruvida detta kan kopplas samman med att tidningen lanserar sin nya grafiska profil kan vi
inte bevisa, endast ana. Rubrikernas innehåll varierar från relationer till skönhetsknep och det
Amerikanska presidentvalet. Resor, recept och hälsotips finns även med på detta omslag.
Detta tidningsnummer har utan tvekan det mest blandade innehållet på sina rubriker, här kan
vi inte urskilja om tidningen har valt att fokusera på ett visst område, som i de andra
tidningarna. Utan här erbjuds läsaren istället en mix av allt innehåll i de övriga numren.
6.2 Resultat av analysen av omslagen Samtliga omslag pryds av en välsminkad, stylad och leende kvinna/kvinnor, det var ett tydligt
mönster som framkom när vi granskade omslagen. Inga män förekom som huvudperson på
● Johanna Koljonen: Därför älskar alla Downton Abbey?● Bästa filmerna just nu● Så funkar snusk i bokform
Plus…
Nya amelia!
Kurvig, inte korvig Tre vanliga figurproblem och lösningarna
AM
ELIA 23 2012 PR
EMIÄ
R FÖ
R N
YA
AM
ELIA
Tankesmitta: När vännernas problem blir dina
12 skönhetsköpmed dubbel nytta”Den peelar huden medan du sover”
Ny utsida bättre insida
●Skaldjur& chokladtårta●Tavelvägg på 3 sätt● Drömresan: Mexiko
Äntligen ledig
Premiär för
Långläsning: Därför kan
Michelle Obama av göra valet
4 mikro-övningar = snabb energi
23
7388080
603902
Helt slut av en vanlig dag Är det HSP? Test på sid 99
TID
SAM
080
6-23
39krFinland 6 EUR
Norge 45 NOK
(inkl moms)
Nummer 2325 oktober 2012
30
något av de omslag vi undersökt. Alla kvinnor utom en tittar direkt in i kameran, vilket kan
anas att de gör för att skapa en typ av direktkontakt med läsaren. Inget omslag pryds av en
arg, upprörd eller ledsen person. På samtliga omslag förekommer endast kvinnor. Kvinnorna
har ett ”nordiskt utseende” och bedöms vara i 25-40 års ålder, vilket även är tidningens
målgrupp. Inga andra etniciteter än vita kvinnor i ovan nämnd ålder förekom på något av de
omslag vi undersökt. Kvinnornas klädsel på omslagen upplevs som ”påklädd”, inte på något
av dem framstår kvinnan som ”lättklädd”. Läsaren kan få en känsla av att kvinnans
gestaltning på samtliga omslag är retuscherad till perfektion. Det finns inga tydliga skavanker
eller brister i kvinnans utseende, hon kan upplevas som felfri. Samtliga bilder är
inomhusbilder, tagna i vad som kan antas vara en fotostudio. Ingen av bilderna har en direkt
handling och enskilda personer förekommer på samtliga omslag utom på ett, där två kvinnor
förekommer tillsammans. Ett mönster som kan urskiljas på omslagen är att bilderna delar
plats med många rubriker på samtliga omslag vi har analyserat. Samtliga omslag innehåller
minst en rubrik som kan kopplas till skönhet, vilket verkar vara ett stort fokus för tidningen,
huruvida detta kan kopplas samman till tidningens sätt att konstruera kvinnlighet vet vi inte,
men vi kan ana det.
Bilden av kvinnorna sker oftast i vad man kallar för närbild eller medeldistans. För att skapa
någon typ av socialt tilltal eller någon form av intimitet, enligt Hirdman.47 Därmed skapas en
personligare kontakt med läsaren, vilket kan vara något som Amelia eftersträvar med sitt
livsstilsmagasin. För att knyta an till retoriken kan vi koppla omslagets Ethos till den
välklädda och välsminkade kvinna/kvinnor som finns på samtliga omslag vi har undersökt,
det skapar ett seriöst intryck och kan upplevas som förtroendeingivande av läsaren.
Rubrikerna skapar även de en form av förtroende genom ett sant övertygande i språket, ur den
aspekt rubriken är utformad. Inom rubrikerna ger Amelia intrycket av att det finns någon form
av fakta kopplat till dem. Lindqvist - Grinde skriver att retorikens verktyg är att finna allt som
språkligt sätt kan övertyga i en given situation. Vad som kan uppfattas som pålitligt varierar
naturligtvis till viss del från situation till situation, men vissa generella råd finns. Det kan
verka självklart, men det viktigaste rådet är att ärlighet inte bara varar längst utan för det
mesta är helt nödvändigt för att lyckas övertyga sina läsare.48
47 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm 48 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 89-91
31
Omslagets logos kan skapas av att tidningen använder sig av siffror för att förstärka sina
rubriker, exempelvis ”54 jeansmodeller för att framhäva din kropp”, det ger dessutom en
förstärkt känsla av att det tidningen skriver på sina omslag innehåller ett visst mått av fakta.
Hirdman menar att det är en viktig komponent för veckotidningar. Lindqvist – Grinde
fortsätter, de flesta av oss övertygas endast av rationella argument, de råder inga tvivel om att
det är förnuftsargumenten som har högst status i det moderna samhället. Det kan kopplas
samman till att Amelia väljer att försöka övertyga sina läsare med att låta fakta vara en del av
innehållet i rubrikerna.49
Pathos skapas här genom den känsla som förmedlar intrycket av att läsaren kan lyckas med
allt hon vill i livet. Tidningen nämner själva att de ser sig som ett livsstilsmagasin för den som
önskar förbättra sitt liv.50 Genom de olika rubrikerna samt bilden av kvinnan på omslagen kan
läsaren uppleva en spegelbild av vad hon kan åstadkomma. Lindqvist – Grinde förklarar att
det är känslorna och inte förnuftet som styr vad vi vill. I gengäld är känslorna ett mäktigt
vapen som kan förmå att böja även den mest motstridige.51 Därför är det av stor vikt vilka
bilder och rubriker Amelia väljer att publicera på sina omslag. Det är av omslagen läsaren
erhåller känslan av vad tidningen kan innehålla och därmed väljer om hon ska konsumera
tidningen eller inte. Hirdman skriver, att den kontext som tidningarna förhåller sig till inte är
samhällsdebatter utan ett komplext nätverk av kommersiella mekanismer. Detta innebär inte
att annonsörer har tagit över tidningarna, utan att de själv använder sig av en kommersiell
estetik för att locka publiken.52 Vi som läsare bjuds in i detta kommersiella nätverk och inte
många gånger reflekterar vi över detta faktum, utan istället accepterar vi det, då vi fortsätter
att konsumera de tidningar som erbjuds oss läsare i butikerna. Hirdman fortsätter, den publika
figur tidningarna skapar och sedan tilltalar är ett slags narcissistiskt destillat, ständigt
upptagen med att förändra eller tillfredsställa det egna jaget.53
En skillnad som går att urskilja från omslagen 2007, jämfört med omslagen som producerats
2012/2013 är att någon tydlig bakgrundsfärg inte går att urskilja i den senare grafiska profilen
på samma tydliga sätt som det gick att ana i de tidigare versionerna av omslagen. Huruvida
detta är ett medvetet val eller inte av livsstilsmagasinet kan vi inte påvisa, utan endast ana.
49Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 79 50 http://www.amelia.se/tidningen 51 Lindqvist Grinde, J (2008) Klassisk retorik för vår tid. Lund. Sid 80 52 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 282 53 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 282
32
6.3 Analys och resultat av reklam
Kategorier förekommande i reklam i Amelia
Figur 1
Det går att ana för läsaren när hon avläser figur ett, att det finns en tydlig trend i Amelia
kopplat till deras reklampublicering. Skönhetsideal och modekategorin är överrepresenterad i
samtliga nummer vi har undersökt. De övriga tre kategorierna är representerade i varierande
utsträckning och rangordning. Inom kategorin livsstil, gick det att urskilja tydligast om
objektifiering förekom i reklamuppslaget eller inte, då det i många fall var inrednings- och
resereklam som publicerades inom denna kategori. Dessa annonser var i stor utsträckning
könsneutrala, då det endast förekom exempelvis inredningsartiklar och utomhusmiljöer från
olika resmål i annonserna.
Kleberg skriver att veckotidningar över lag kan ses som att de riktar sig till det som kan
förändras och förbättras hos kvinnor, främst det som kan kopplas till skönhetsideal, men även
kropp och själ kan vara benägna att förändras hos kvinnan.54 Vi diskuterar vidare kring det
faktum att det stereotypa går att hitta allt oftare i reklamsammanhang. Kleberg förklarar att
54 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 26
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
10
Nr:1 Nr:2 Nr:3 Nr:4 Nr:5 Nr:6 Nr:7 Nr:8
Skönhetsideal & mode
Hälsa & träning
ObjekDfiering
LivssDl
33
betydelsen i att de flesta veckotidningar består av samma typ av kontinuitet där många av
reklamens mönster återfinns i berättelserna. Deras främsta budskap är att de vill få kvinnor att
konsumera vissa utvalda produkter och dessa budskap fylls med en mängd undertexter som
skapar såväl osäkerhet som njutning.55
Genus förekommande i reklam i Amelia
Figur 2
När vi undersökte genusaspekten i Amelias reklaminslag, framgick det tydligt av figur två, att
kvinnor antigen som enskild individ eller i grupp förekommer nästintill uteslutande i varje
reklamuppslag i de åtta nummer vi har analyserat. Kategorin där endast män förekom i
reklam, är nästintill obefintlig. Hirdman påpekar att kvinnor överrepresenteras i reklam
jämfört med män, vilket vi även kunde se tydligt när vi utförde vår analys av reklammaterialet
som förekom i Amelia. Män avbildas oftare i offentliga sammanhang så som i en arbetsmiljö,
inom den politiska sfären, i reportage, samt i nyhetssammanhang. Kvinnan visas oftare i den
så kallade privata sfären, då ofta som en vacker hemmafru eller som en mild och vårdande
mamma. I dagens reklam där kvinnan är i fokus kan vi många gånger se henne lättklädd, hon
kan då uppfattas som ett objekt i någon form.56 Hirdman fortsätter, seendet och olika blickar
55 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. 56 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm.
0
5
10
15
20
25
Nr:1 Nr:2 Nr:3 Nr:4 Nr:5 Nr:6 Nr:7 Nr:8
Enbart kvinna/kvinnor
Enbart man/män
Kvinnor & män
Könsneutralt
34
mellan mannen och kvinnan är kopplat till objektifiering av kvinnan i reklam, då mannens
seende ses som aktivt och kvinnans som passivt. Samt att kvinnan framställs som ett erotiskt
begär för den manliga blicken.57
Kleberg menar att leende kvinnor inom media är igenkännbart för de flesta. Och ställer sig
därför frågande till varför vi oftare möts av leende kvinnor än av leende män i medieutbudet?
Har kvinnor som grupp större anledning än män att vara glada? Det är inte troligt, men för att
statuera exempel menar hon att vi kan tänka på exempelvis: att kvinnliga politiker ler, glada
kvinnliga konsumenter i annonser skrattar och ler, i debattprogrammen finns det inte sällan en
leende kvinna som medverkar bland allvarstyngda män, på bröllopsfoton i tidningar strålar
bruden med ett leende medan den nyblivne äkta mannen utstrålar allvar. ”Utvikningsflickor”
ler förtroligt eller kamratligt, allt efter sammanhang. Ändå är det inte så att kvinnliga
nyhetsuppläsare har ett vänligare ansiktsuttryck jämfört med sina manliga kolleger?
Förutbestämda föreställningar finns kring de sätt kvinnor och män skapar förtroende för de
budskap de framför och till den kontext de befinner sig i, avslutar Kleberg.58
De bilder av kön som kommer till uttryck i medierna har betydelse för könsmärkta föreställ-
ningar som möter oss såväl i arbetslivet som i privatlivet och dess intimsfär, anser Kleberg. Vi
diskuterar kring detta faktum att en veckotidning som är riktad till kvinnor kan innehålla en
form av lärande hur kvinnor ska ta hand om sitt utseende för att båda tilltala andra kvinnor,
men såklart även män. Kleberg menar att kvinnovärlden bygger på två premisser, att
kvinnlighet måste läras ut och att den får sin betydelse först när du ställer den i jämförelse
med andra. 59
6.4 Analys av artiklar Nedan redovisar vi analysen av de 40 artiklar vi har undersökt från de åtta olika nummer av
tidningen, som vi nämnde i materialkapitlet. Vi har delvis slumpartat och utan någon
rangordning, valt ut fem artiklar från var nummer.
Amelia NR 9, 2012:09
Artikel 1- ”Nej, det är inte synd om Jennifer” är skriven om skådespelerskan Jennifer
Aniston. Hon är singel, barnlös och för gammal med sina 43 år, men en av Hollywoods bäst
57 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Sid 53 58 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 8 59 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 26
35
betalda därför det är inte synd om henne, menar Amelia. Artikeln består av fem sidor med
både text och bild. Läsarna får ta del av Anistons tuffa barndom, vännerna som älskar henne,
karriären som går lysande, samt männen i hennes liv. Artikeln har en röd tråd rakt igenom,
läsaren får en bild av en ödmjuk och jordnära kvinna, som sätter kärleken före karriären. Hon
beskrivs vara mer framgångsrik och lyckligare än någonsin. Förutom Aniston finns fakta och
bilder på hennes mamma, vänner och tidigare män. På samtliga bilder är människorna glada,
ler in i kameran och är stylade. Målgruppen kan vara Amelias samtliga läsare som vill läsa om
ett liv i strålkastarna i Hollywood. Starka ord som återkommer i artikeln är kärlek och karriär.
Artikel 2- ”Det är vi som är Solsidan” Amelias Solsidan - tävling är utformad på fyra sidor.
Tidningen har sökt i Sverige efter karaktärerna från Tv-serien, existerar karaktärerna på
riktigt? Fredde fanns i Göteborg vid namn Martin. Anna fann Amelia i Mariestad, hon heter
Jessica. Karaktären Ove finns med i artikeln men ingår inte i tävlingen. Tävlingen går ut på att
karaktärerna Fredde och Anna vunnit varsin weekend på Grand Hotell i Saltsjöbaden. Där får
de testa Solsidanlivet på riktigt tillsammans med sina respektive och bäst av allt, Hotellet
påstås vara Ove-fritt. Artikeln består av text och fakta i intervjuform om Martin och Jessica,
samt läsarnas egna Ove-historier. En del bilder ingår i reportaget, på både män och kvinnor,
alla ler, är minimalt stylade och ser rakt in i kameran. Denna artikel innehåller lika mycket
manligt som kvinnligt och kan därför upplevas som könsneutral ur en aspekt. Artikeln kan till
viss del upplevas vara karriärinriktad, då ”överklasslivet” i viss mån överrepresenteras vilket
kan medföra att Amelia inte når ut till en så stor målgrupp som de egentligen skulle kunnat ha
gjort, med detta reportage då läsaren i ett tidigt skede inser humoraspekten i det.
Artikel 3 - ”Livet runt 30” är baserat på drömmar, kriser och nya val som kvinnor kan ha
och vill göra i livet runt 30-års åldern, reportaget är skrivet på sju sidor. Läsarna får ta del av
åtta kvinnors liv i åldrarna 29-34 år. Samtliga berättar om hur ungdomsdrömmarna såg ut,
samt hur de utföll i livet efter 30. Kvinnorna har olika bakgrund, kontext och yrkeserfarenhet.
Amelia skriver att i 20-års ålder ligger livets alla möjligheter framför dig och vid trettio är du
vuxen på riktigt, har gjort viktiga val, ser tillbaka och gör en första sammanfattning av livet.
Det är det enda som tidningen själva skrivit i artikeln förutom kvinnornas berättelser, det finns
ingen sammanfattning vad tidningen resulterade i eller vad de vill förmedla till sina läsare.
Vilket gör det svårt att tolka vad budskapet och syftet är eller kan vara med denna artikel. Vid
varje kvinnas berättelse finns tillhörande faktaruta med bild där samtliga personer ler, ser in i
kameran och är välstylade. Syftet med artikeln kan vara att alla människors liv kan se olika ut
och att läsaren i viss mån uppmanas att följa sina drömmar. Artikeln riktar sig till alla
36
kvinnor, vilket gör att det blir en bred målgrupp. I denna artikel kan läsaren få en känsla av att
man redan i 30-års ålder måste ha lyckas i livet.
Artikel 4 - ”Mer kärlek tack” vänder sig lika mycket till kvinnor som män, både singlar och
de som redan lever i en relation. Det gör att Amelia kan nå ut till en bred målgrupp. Den
bygger på vikten av att visa och ge sin partner passion och kyssar för att tina upp
”vardagspirret”. Amelias syfte och budskap här är, att jobba lite för att rädda sexlivet i
vardagen. Här delges läsaren tips på hur hon blir ett superproffs på att ragga, hitta romantik
och lust, samt att gå en kurs för att slippa slentriansex. Tidningen har testat olika dejtingsajter,
där läsaren kan öka sin möjlighet att träffa rätt med de olika nischade sajterna som finns idag.
Texten innehåller berättelser av både kvinnor och män i 35-45 års ålder, tips på hur läsaren
blir ett flirt-proffs, samt hur man kan lyckas hitta kärleken på nätet. Bilderna i artikeln
innehåller både kvinnor och män, en del med kläder och en del avklädda. Samtliga personer
ser lyckliga ut och läsaren kan få uppfattningen om att detta är en enkel sak i vardagslivet.
Genusperspektivet i denna artikel är helt neutral då den vänder sig till både män och kvinnor,
samt att de båda könen förekommer i samma utsträckning. Starka ord som kärlek och sex är
återkommande i hela reportaget.
Artikel 5 - ”Hippie, High Glamour” är ett modereportage och innehåller hippiemode som
endast riktar sig till kvinnor. Reportaget sträcker sig över åtta sidor, där kläder och
accessoarer i dova toner till våren presenteras. Det är samma kvinnliga modell på samtliga
bilder, hon ler sensuellt, ser in i kameran och hennes kroppsform är lång och smal. Amelias
syfte med detta reportage kan vara att visa vad som är mode riktigt och ”rätt stil” i vår för en
kvinna. Sidorna består i helhet av modebilder, samt en text i faktaform så att läsaren vet var
kläderna kan inhandlas och i vilken priskategori. Tidningen har även flikat in på varannan
sida ”Ha koll på”, som är ett tips till läsaren vad som gäller i vår för att just du ska vara inne
och trendig. Samtliga kläder och accessoarer i reportaget, är av varierande priskategori, vilket
medför att den här typen av modereportage kan vända sig till en bred kvinnlig målgrupp som
tilltalar tidningens modeintresserade läsare. Genusperspektivet här är tydligt fokuserat på
kvinnor.
Amelia NR, 19 2012:19
Artikel 1 - ”Jag kan inte sluta…” är en artikel som sträcker sig över fem sidor, där Amelia
har träffat tre kvinnor, 34-36 år som inte kan säga nej till vissa saker. Reportaget härrör över
dessa kvinnor som vill ha ut allt av det goda i livet, shoppa, köpa hus och kroppskonst.
37
Läsarna får ta del av kvinnornas begär, samt hur de erhållit hjälp för att minska sin
konsumtion. Texten i artikeln är skriven i intervjuform och samtliga kvinnor deltar på en
helkroppsbild, de ler, är stylade och ser direkt in i kameran. Bredvid varje bild finns en
textruta som innehåller kortfattad fakta om var kvinna. Amelia själva har inte skrivit någon
tillhörande text, där läsarna exempelvis kan ta del av råd för att inte hamna i typ av ”lyxfälla”.
Syftet med denna artikel kan vara att uppmana läsarna att se över sin konsumtion innan den
har urartat på något sätt. Läsaren kan ana en självsäkerhet hos alla kvinnorna, samt att de är
tillfredsställda med sitt liv. Målgruppen här är en bred publik, fler än man ana kan vara i
samma situation och kan ta del av detta reportage och erhålla hjälp. Starka ord som
återkommer i hela artikeln är lyx och pengar.
Artikel 2 - ”Ingen ska någonsin mer få fängsla min själ” skådespelaren och komikern
Zinat Pirzadeh 44 år presenteras. Reportaget är skrivet om hennes destruktiva före detta
relationer. Läsarna kan ta del av hennes berättelse om tvångsgifte och våldsamma relation till
exmaken. Zinat blev bortgift redan som 16 åring i Iran och flydde till Sverige efter ett par år.
Hon inledde en relation med en ny man i Sverige som visade sig vara våldsam. Idag har hon
gift om sig med sitt livs kärlek, samt erhållit den hjälp hon behövt för att komma vidare i
livet. Artikeln innehåller bilder på Zinat där hon ler, är lycklig och ser in i kameran, hennes
nuvarande man finns också med på ett flertal bilder. Läsaren får här känslan av en jordnära
och självsäker kvinna som vågar stå upp och som har lyckats i livet, trots många motgångar.
Syftet Amelia vill förmedla i denna typ av artikel, kan vara att du som kvinna inte ska tolerera
våld i en nära relation och att det inte är dig det är fel på. Artikeln börjar med att Zinat var
lycklig med en man och den avslutas på samma sätt.
Artikel 3 - ”Mer & härligare mode i amelia” är ett reportage om mode skrivet på 26 sidor.
Syftet med detta reportage är att tidningen vill inspirera, guida och peppa läsaren att vara
vardagssnygg. Det är mode, stylingtips och accessoarer som vänder sig till enbart kvinnor.
Målgruppen här är bred, då innehållet av kläder och accessoarer finns i alla olika prisklasser.
Många bilder förekommer i reportaget, samtliga kvinnor som är med på bilderna ler, är
stylade, samt ser självsäkra ut. Intill var bild finns en faktatext där det framgår var kläderna
kan köpas och priset. En mindre intervju av Amelias moderedaktör ingår i reportaget, där
delar hon med sig av sina tre bästa modeköp och sin favoritdesigner. Starka ord som
förekommer sammantaget i reportaget är mode, trend och stil. Artikeln börjar med modetips
och avslutas med detsamma.
38
Artikel 4 - ”Maxa din modighet!” är en artikel skriven på sex sidor, den uppmuntrar läsaren
att öva upp sitt mod. Den innehåller hur läsaren kan bli modigare i vardagen,
modighetsinspiration och modighetsövningar. Artikeln riktar sig direkt till kvinnor, då det
endast är kvinnor som omnämns i texten, den enda manliga tendens artikeln innehåller, är
Fredrik Livheim legitimerad psykolog som berättar hur det blir lättare att hantera den
obehagliga känslan rädsla. En mindre porträttbild på honom finns med i samband med hans
råd. Det läsaren kan koppla samman med artikeln, är att det bara är vi kvinnor som inte vågar
trotsa våra rädslor och måste bli modigare. Ord som är återkommande i artikeln är modighet
och våga. Texten består av berättelser från två kvinnor, om förändringar de gjort för att bli
modigare. Amelias fakta med pepp och råd för dig som vill våga mer, samt testa något nytt
ingår också i artikeln. Samtliga bilder utom en innehåller kvinnor som ser fundersamma ut,
men förmedlar samtidigt en viss känsla av självsäkerhet till läsaren. Syftet med denna artikel
är just att läsaren ska erhålla en bättre självkänsla och att våga ta för sig mer i livet.
Genusperspektivet här är fokuserat ur en kvinnlig aspekt.
Artikel 5 - ”Han får göra allt kul…och 4 andra jobbgräl” innehåller tre sidor med tips om
hur läsaren hanterar jobbiga situationer på din arbetsplats. Kerstin Ljungström,
organisationskonsult tillsammans med Amelia berättar hur du löser olika konflikter som är
vanliga. Artikeln utgörs av att män och kvinnor blir behandlade på olika sätt på sin
arbetsplats, trots att de har samma utbildning och erfarenhet. Syftet med detta tycks vara att
Amelia vill berätta att konflikter finns på alla arbetsplatser och att de är energitömmande. Av
de bilder som finns med i reportaget förekommer en man på en av bilderna. Ur
genusperspektiv är denna artikel mer riktad mot kvinnor än mot män, då artikeln är baserad på
att män ses ha en viss förtur på ”roligare” arbetsuppgifter än vad kvinnor har. Artikeln riktar
sig till kvinnor i karriären och här kan läsaren erhålla en av känsla att vi kvinnor är värda
mindre än vad männen är på en arbetsplats. Tidningen avslutar artikeln med sju smarta sätt att
förebygga konflikter och inleder den med att uppmärksamma läsaren med fem problem som
kan uppstå på arbetet, samt lösningen på dessa. Läsaren får där en röd tråd genom hela
artikeln med återkommande starka ord som jobb och pengar. Målgruppen här kan vara
begränsad, då den i första hand riktar sig till kvinnor i karriären.
Amelia NR:23, 2012:10
Artikel 1 – ”Smittad av skilsmässofeber” artikeln handlar om risken att skilja sig ökar med
75 procent om en nära vän skiljer sig, enligt amerikanska studier som tidningen hänvisar till.
39
Syftet med artikeln tycks vara att påvisa att det kan anas en viss trend inom skilsmässo –
området. Att se en väninna eller en granne bryta upp från sitt äktenskap kan vara kicken som
behövs för att själv våga ta steget ur en mångårig relation som inte längre upplevs som
blomstrande. Tidningen har en bild till artikeln på två kvinnoöverkroppar som det är målade
”utslag” på, inga ansikten syns på kvinnorna. Inte heller några intervjuer förekommer till
denna artikel, den kan istället upplevas som en ren faktaartikel för läsaren. Det framgår i
texten att det oftast är kvinnan som tar initiativet till skilsmässa, vilket tidningen menar kan ha
en koppling till att kvinnor i större utsträckning än män delger sitt innersta och det mer privata
till sina vänner. Därför vet kvinnor oftare hur andra kvinnor känner, vilket kan medföra att
skilsmässor smittar när fler kvinnor sitter och diskuterar sin relation med varandra. I denna
artikel är genusperspektivet endast fokuserat på kvinnor. Då kvinnor förekommer på bild till
artikeln, tidningen skriver artikeln ur en kvinnas synvinkel, samt att innehållet i texten är
riktat till kvinnor i första hand.
Artikel 2 – ”Klä fram din bästa figur” i denna artikel ger tidningen tips på hur läsaren fixar
de vanligaste figurproblemen kvinnor kan ha när de ska klä sig - ”Muffinsmidjan”, ”Mer form
& figur, tack” och ”Alla stövlar är trånga i skaftet”. Bredvid artikelrubriken finns en
helkroppsbild på en kvinna, som ler och ser in i kameran. Kvinnan är välsminkad, har en smal
figur och är stylad i håret. Huruvida detta är kopplat till artikelns huvudfokus, att klä fram sin
bästa figur (för att vi bör vara mån om vårt yttre som tidningen påpekar i artikeln) kan vi inte
påvisa, men det kan ge läsaren den indikationen. Genusperspektivet här är tydligt betonad till
kvinnans fördel, ingen man förekommer i artikeln vare sig i text eller på bild. Samtliga plagg
och skor som visas upp i artikeln, kan ge känslan hos läsaren att de endast kan användas av
kvinnor då ett flertal klänningar uppvisades och skornas storlek endast uppgick till storlek 40,
många män har större fötter än så och inte många män klär sig i klänning, därför drar vi den
slutsatsen av artikeln.
Artikel 3 – ”Snabbt fixad med snyggräddarna i nöden” tidningen tipsar läsaren om
skönhetsprodukter – smink, hår- och hudvårdsprodukter som ska göra läsaren ”snygg på
nolltid”. Det är en tre sidor lång artikel innehållande en kvinna som pryder samtliga uppslag,
kvinnan är kraftigt sminkad och endast hennes ansikte och hår syns på bilderna. Tidningen har
testat fram den ”bästa” helhetslösningen för en kvinnas sminkväska. De tipsar om
inköpsställen för samtliga produkter de testat och alla produkter förekommer i bild och text
bredvid kvinnans ansikte. De visar tydligt hur makeup ska läggas för att ge bäst effekter för
läsaren, samt vad som kan vara bra att konsumera om läsaren önskar likna kvinnan på bilden
40
på något sätt. Denna artikel är endast riktad till kvinnor, så genusperspektivet här är inte svårt
att bedöma. Texten är skriven för kvinnor, det nämns ingenstans i artikeln att dessa
skönhetsprodukter även kan konsumeras av män, därför gör vi den kopplingen. Syftet med
artikeln kan vara att ”hjälpa” läsaren i skönhetsdjungeln, men läsarens tolkningsförmåga kan
smalna av en aning då hon läser texten, då det framgår att det givetvis finns andra liknande
produkter som kan konsumeras än just de produkter tidningen visar här.
Artikel 4 – ”- Jag var fixerad vid hur ful jag var” i artikeln förekommer en intervju med en
ung kvinna som har lidit av sjukdomen, BDD, Body Dysmorphic Disorder, en psykisk
störning som ofta drabbar tonåringar. Det innebär att personen har en bild av sig själv som
inte stämmer med omgivningens uppfattning, de upplever att något i sitt utseende eller hela
utseendet är uppseendeväckande anstötande och fult. De drar sig undan omgivningen.
Kvinnan finns på bild intill texten till reportaget och faktarutan om sjukdomen, honberättar
om sin tid som sjuk, hur hon såg på sig själv, om sin KBT- terapi och nu om hennes ”friska”
liv efter sjukdomen. En bra konstrast för läsaren att denna artikel kommer efter ett flertal
mode- och skönhetsreportage. Det är en viktig aspekt av landets största tidning att visa flera
sidor av livet, enligt dem själva.60 Genusaspekten här är könsneutral, även då en kvinna
förekommer i reportaget, då det tydligt framgår i textens faktadel att lika stora andelar män
och kvinnor drabbas av denna sjukdom.
Artikel 5 – ”Din vardag, lite bättre” i denna artikel presenterar tidningen fem snabba
”mellistips” som läsaren kan använda sig av i sin vardag för att göra den nyttigare och lättare.
Vilket också kan anas är Amelias syfte till sina läsare, en nyttigare vardag för att må bättre.
Samtliga mellanmål är för alla, men två av dem är mer effektiva att dricka och äta efter ett
träningspass än de övriga tre. Det förekommer endast bilder på mellanmålen och dess
ingredienser, inga personer syns på bilderna. Vilket medför att vi gör tolkningen att denna
artikel ska kunna upplevas som könsneutral, varken manligt eller kvinnligt ur någon aspekt.
Målgruppen Amelia riktar sig till i denna artikel blir då väldigt bred, detta är något alla kan ta
del av. Artikeln är skriven på en sida.
Amelia NR 24 2012:24
Artikel 1 – ”Bästissystrar” handlar om Svenska artisten Sara Varga och hennes syster,
Malin. De är två systrar som alltid har stått varandra nära och är varandras största trygghet.
Denna artikel är en av tre som handlar om relationer i detta nummer av Amelia. Texten består 60 http://www.amelia.se
41
av de båda kvinnornas berättelse, om deras liv och uppväxt tillsammans. Det är skrivet av en
kvinna för kvinnor, det nämns ingenting om män eller hur det är att ha en bror i texten.
Bilderna som förekommer i artikeln är av både helkropps- och porträttform, där de båda
kvinnorna ser in i kameran, ler, samt är välstylade. Båda kvinnorna utstrålar en självsäkerhet
och här kan läsaren få en känsla av att allt är enkelt och att samtliga systerrelationer ser ut
såhär. Vi tolkar detta som att Amelias målgrupp här är endast kvinnor, dock mer intressant för
de läsare som har en syster. Genusperspektivet är inte svårt att tolka i denna artikel som är
skriven över tre sidor, det är inriktat på kvinnor. Artikeln avslutas med fyra tips från systrarna
för en tajtare systerrelation.
Artikel 2 – ”After Work ikväll igen?” är en artikel skriven på tre sidor som handlar om att
After Work kvällarna blir ett mer vanligare socialt smörjmedel på arbetsplatserna. Det kan
vara riktigt roligt med en AW, ta några glas vin, lite avslappnat småprat och till och med vara
bra för karriären skriver Amelia. Tidningens syfte här är nog att ta upp problem som, att alla
på arbetsplatsen inte får ta del av AW eller dricks det för mycket alkohol – så pass att det
påverkar arbetet dagen efter? Texten består av fakta från karriärcoachen och författaren Nina
Jansdotter samt ett antal kvinnor som berättar hur det ser på deras arbetsplats gällande AW.
Målgruppen här skulle kunna vara könsneutral men det förekommer bara berättelser i texten
ifrån kvinnor. Läsaren kan då ana att artikeln riktar sig något mer till det kvinnor. Bilderna
som förekommer i artikeln representerar både män och kvinnor som är glada, stylade och
dricker alkohol. Starka ord som återkommer i hela artikeln är alkohol och karriär.
Artikel 3 – ” Så här ser helvetet ut” är en artikel som är skriven om en av Bangladeshs
största bordeller. Där lever fler än 700 kvinnor och barn. En väldigt stark artikel som kan
beröra läsaren in i minsta detalj. Texten består av fakta om bordellen, kvinnornas berättelser
och ett hjälparbete som Amelia representerar i Bangladesh. Syftet med denna artikel kan vara
att få läsarna att förstå det massiva och utbredda problemet som existerar där, samt att deras
vilja att hjälpa dessa flickor i Bangladesh ska väckas. För var sålt exemplar av detta
Amelianummer bidrar läsaren med en krona till de drabbade flickorna. Prenumeranter kan
hjälpa genom att skänka ett bidrag via sms, hemsidan eller ett plusgirokonto. Bilderna i
artikeln uppvisar kvinnor och barn som varken ler eller ser lyckliga ut. Det är endast en bild
som visar båda könen som ler och är glada, det är barn som fått hjälp att flytta till ett barnhem
från bordellen. Målgruppen här kan enkelt kopplas till Amelias samtliga läsare, eftersom
tidningen uppmanar till hjälp med bland annat bidrag åt flickorna. Känslan vi får av artikeln
42
är att den riktas mer mot kvinnor för att de är utsatta och männen här utpekas som
”skurkarna”.
Artikel 4 – ” Skapa stilen med en vägg” En artikel på fyra sidor som handlar om att förnya
sovrummet med en enkel inredning. Läsaren får här ta del av tre olika ”trendigt” inredda
sovrum i dova färger, som ljusblått, grått, beige och aprikos. Amelias syfte med artikeln kan
anas vara att förändra sovrummet behöver inte vara så tidskrävande, en stylad vikvägg kan
göra skillnad. Bilderna innehåller inga personer endast inredning och möbler förekommer,
genusperspektivet i denna artikel blir då neutralt och passar därför både män och kvinnor.
Målgruppen här kan vara alla Amelias läsare som intresserar sig för inredning och trender
inom detta område. Texten som finns intill bilderna innehåller fakta om inköpsställe,
färgkulörer och pris på samtliga artiklar som finns med i reportaget. Dessutom finns några
enstaka enkla tips på hur enkelt läsaren förnyar sitt sovrum med små medel.
Artikel 5 – ”Ny kost, nytt liv” är en artikel skriven om att vissa människor hävdar att äta rätt
diet kan förebygga och bota sjukdomar. Amelia har träffat tre kvinnor som berättar hur de
blev friskare när de lade om sina kostvanor, alla tre gjort på olika sätt. Syftet med denna
artikel kan vara att visa läsaren hur det går att må bättre, få mer energi och orka mer i
vardagen. Kvinnorna är 30-40 år och artikeln är skriven över fyra sidor. Den innehåller
exempelvis fakta om levande föda, stenålderskost och LCHF. Bilderna i artikeln visar
hälsosam mat och tre glada kvinnor som ler, ser in i kameran, samt bär träningskläder. Större
delen av texten är skriven i intervjuform, läsaren kan tydligt se att detta är skrivet till kvinnor,
då män varken förekommer i text eller bild i artikeln. Genusperspektivet här är endast
fokuserat på kvinnor, vilket leder till att Amelias målgrupp här är kvinnor och kanske till och
med de kvinnor som är i samma situation. Detta skulle kunna rikta sig även till män som vill
ändra sitt leverne och bota någon form av sjukdom.
Amelia NR 2, 2013:01
Artikel 1 - ”Den stora längtan” En artikel skriven om ofrivillig barnlöshet. Syftet med
artikeln tycks vara att uppmärksamma det utbredda problemet om att inte kunna få biologiska
barn. Nästan var sjunde par i Sverige är ofrivilligt barnlösa, enligt tidningen. Läsarna får
uppmaningen - börja i tid att skaffa barn, för fertiliteten försämras redan efter 25-års ålder för
kvinnor. Tidningen har en intervju med en ensamstående kvinna, 42 år, som försökt få barn
via inseminering på en klinik i Danmark, men som inte lyckats. En bild på kvinnan som ler
finns med i artikeln och hon berättar att hon är nöjd med sitt liv ändå trots att hennes
43
barnlängtan inte har stillats. I samma artikel förekommer en intervju med en leende familj, ett
gift heterosexuellt par med sina 6-åriga tvillingflickor som till slut kom till världen på det 12:e
IVF-försöket. Fakta och information om hur ett IVF-försök går till, vad det kostar och vart
man vänder sig för att få hjälp ingår också i artikeln. Några värderingar eller
ställningstaganden utifrån tidningens synsätt går inte att utläsa av artikeln, den upplevs mer
som stöd och hjälp till de ofrivilligt barnlösa paren i vårt land. I denna artikel är
genusfördelningen någorlunda jämn, då Amelia både har intervjuat en ensamstående kvinna
och ett heterosexuellt par. Men tonvikten ligger ändå på att tidningen vänder sig till kvinnor i
första hand med artikeln, då uppmaningen om att börja försöka skaffa barn i tid är riktad till
kvinnor eftersom deras fertilitet påstås minska efter 25-års ålder, enligt tidningen.
Artikel 2 – ”Samma kön delar bäst” En artikel om jämställdhet i hemmet, vem fördelar
vardagssysslorna bäst? Två homosexuella par ger sina bästa råd till läsarna hur vi ska fördela i
hemmet för att skapa lugn och harmoni i familjen. Tidningen har intervjuat ett lesbiskt gift par
med tre barn om hur de fördelar disken, vem som tvättar och städar, samt vem som är hemma
när barnen är sjuka. Kvinnorna anser sig ha en väldigt jämn fördelning över allt som görs i
familjen. Tidningen har bredvid bilden på familjen, en informationsruta om det faktum att
Brittiska forskare har kommit fram till att gaypar är bättre på att fördela hushållssysslor, samt
att de är mer jämställda än vad heterosexuella par är. Amelia har intervjuat två män som är
gifta och har ett barn, under bilden på männen står citatet – ”Som gay är det enklare att rucka
på traditioner.” Paret menar att de mesta av hushållsbestyr och dylikt bara är småsaker som de
inte lägger någon särskilt stor vikt vid och att deras familjeliv därför flyter på mer harmoniskt
än många andras i deras närhet. De väljer att se vardagen som det viktiga istället för sysslorna
som ska göras i hemmet, för att undvika onödigt tjafs. Båda de homosexuella paren
poängterar i intervjun att det är lättare att leva med en samkönad partner, då de stereotypa
könsrollerna inte infinner sig som de automatiskt enkelt kan göra hos heterosexuella par. I
denna artikel är genusfördelningen väldigt jämn, då två män och två kvinnor förekommer och
intervjudelen är lika lång med båda paren.
Artikel 3 – ”Vinterns 15 bästa köp, lyxkänsla till minipris” I denna artikel påstår tidningen
att läsaren kan uppdatera sin necessär utan att bli ruinerad, de har letat fram de mest prisvärda
köpen inom både hudvård och makeup. En helkroppsbild på en välsminkad, stylad, smal och
leende kvinna finns presenterad i uppslaget tillsammans med bilder på samtliga
skönhetsprodukter som tidningen har med i artikeln. De har testat och betygsatt (på en ett till
femgradig skala) samtliga produkter som nämns i texten som är skriven på tre sidor. Syftet
44
med denna artikel kan vara att ge läsaren tips om skönhetsprodukter till förmånliga priser,
tidningen nämner i texten att ”alla har råd att köpa dessa produkter” huruvida det stämmer
eller inte kan vi inte säga något om. De ger även läsaren ”proffstips” om vilken nyans hon ska
välja på läppstiftet för att framhäva sina läppar i bäst dager. Genusperspektivet som Amelia
har presenterat för sina läsare här är helt klart att kvinnan är överrepresenterad. Någon man
förekommer inte på bild eller nämns i texten, därför gör vi kopplingen att detta
”skönhetsreportage” är riktat direkt till kvinnor.
Artikel 4 – ”Äntligen ledig – mat & vin, bakning, inredning, resor” Tidningen har en
livsstilsartikel som är nitton sidor lång om vad läsaren kan ägna sig åt för att varva ner och
samla kraft under ledig tid. På första sidan i artikeln finns en helkroppsbild på en man som är
fotad lite snett bakifrån, men mannens ansikte är vänt till vänster (för läsaren sett), så det syns
tydligt att det är en man på bilden. Han är ute på en båt, klädd i sommarkläder och det är
solnedgång, bilden kan föra tankarna till lata och lediga sommardagar som andas ett lugn. Om
det är tidningens avsikt eller inte vet inte vi, men det kan ge läsarens en indikation om att ett
inre lugn är viktigt att söka efter, då både texten och bilden till artikeln är utformad med
sådana ordval och miljöer. Artikeln innehåller recept, både vegetariska och icke vegetariska,
vintips och redskap som förenklar och förbättrar matlagningen. Det är bilder på samtliga
maträtter och redskap tidningen skriver om men där har de uteslutit att ha en bild på en person
med, huruvida detta är kopplat till att de ser det som självklart att både män och kvinnor är
intresserade av matlagning framgår inte av artikeln, men denna del i artikeln är könsneutral,
kanske även något mer inriktad mot män, då framsidan av artikeln pryds av en helsida på
mannen i båten. I artikeln ingår även ett reportage från Amelias reporter som varit på en
yogaresa i Indien. Bredvid texten om resan finns ett uppslag med bilder på ett 30-tal kvinnor
som ligger i olika yogapositioner, på sina yogamattor med utsikt över ett vackert grönskande
landskap och ett hav. Texten och bilden harmoniserar väl med varandra, då textens budskap är
att komma till ro med sitt inre med hjälp av yoga, oavsett om man är nybörjare eller veteran.
Enligt tidningen ska det vara ett utmärkt redskap att överleva vardagsstress med. Bilderna till
artikeln är fridfulla och full av naturmiljöbilder, vilket inger ett lugn i sig när läsaren ser dem.
Denna del i artikeln upplever vi som genusinriktad mot kvinnan, då det endast är kvinnor som
förekommer i både bild och text ingenstans nämns det om män får eller redan utför yoga,
vilket kan anses en smula märkligt då det inte annars ses som en träningsform som endast
vänder sig till kvinnor i medierna.
45
Artikel 5 – ”Kameran lärde mig älska min sjuka pappa” I denna artikel beskriver en ung
kvinna sin kantade relation med sin sjuke pappa. Hennes pappa blev schizofren och
uteliggare, kvinnan kände stor sorg och skam till en början. Men genom att fotografera honom
och följa hans liv i ett par veckor kom de varandra nära igen. Artikelns färger går i svart/vitt
och förmedlar direkt en mer allvarsam ton än övriga artiklar och reportage detta nummer, då
de ofta går i många färger. Samtliga bilder, artikeln är skriven på fem sidor, är tagna av den
unga kvinnan och objektet för hennes kamera är pappan i olika situationer från livet. Han
matar duvor på ett torg, ligger på en lövhög och ska sova för natten, sitter på ett café och har
fått en kopp gratis kaffe och skriver sina dikter, på vissa bilder gör han hotfulla miner mot
kvinnan och hela artikeln upplevs som sorglig och tung. Kvinnan beskriver hur hon under
många år har stängt sin pappa ute ur sitt liv, låtsats att han inte existerat. Denna artikel visar
att tidningen huvudfokus, relationer, tydligt har presenterats i en mer allvarlig ton än vad de
gör annars, vilket kan ge läsaren indikationen om att detta nummer av tidningen erbjuder
läsning för allas intresseområden. Genusperspektivet i denna artikel är jämnt fördelad då
kvinnans röst kommer tilltals i hela texten igenom, medan mannen representeras ständigt i
samtliga bilder.
Amelia NR, 4 2013:04
Artikel 1 - ”Tillsammans” är skriven om kärlek, vänskap, vardagsglädje och mammatjat och
är på nio sidor. Den handlar om människors vardagsliv, hur de har haft olika motgångar och
kommit till en vändpunkt som gjort livet positivt igen. Artikeln riktar sig till både män och
kvinnor, då innehållet i den representerar båda könen. Samma sak med bilderna som
förekommer i artikeln, båda könen har getts lika mycket utrymme. Personerna på bilderna ler,
ser in i kameran och ser nöjda ut. Syftet som Amelia vill förmedla till sina läsare kan anas
vara att även om du är i en depression eller har en motgång i livet, så går det att lösa och få
hjälp. Texten innehåller två personers berättelser hur de erhöll hjälp. Trots att det är intressant
läsning så bidrar det inte till att läsaren vet var hjälp finns att få. För att få en röd tråd i
artikeln har Amelia kunnat inleda med fakta och avslutat med tips om vart läsaren ska vända
sig för att få hjälp.
Artikel 2 - ”Mode & skönhet” är en artikel om kläder, makeup och accessoarer i alla möjliga
färgkombinationer skriven på tolv sidor. Reportaget riktar sig till modeintresserade kvinnor
och spänner därför över en bred målgrupp, då alla modeartiklar finns i varierande prisklasser,
samt att de är både nytt och second hand som representeras. Reportaget består av många
46
bilder på endast kvinnor med en mängd olika stilar, vilket gör att många läsare kan känna igen
sig. Samtliga personer ler, är stylade och ser direkt in i kameran. Överlag är kvinnorna långa,
slanka i sin kroppsbyggnad och har ett gemensamt intresse, mode. Vi kopplar detta till att
Amelias syfte med reportaget kan vara visa hur läsarna kan blanda gammalt med nytt, för att
förändra sin klädstil eller hitta en ny. Texten innehåller tips om hur mode och stil ser ut i vår,
bilderna har en faktatext om inköpsställe och pris med. Läsaren kan se en röd tråd
genomgående i hela reportaget, då det inleds med modetips och avslutas med skönhetstips.
Genusperspektivet här är överrepresenterat till kvinnors fördel, då reportaget både i bild- och
textform enbart presenterar kvinnor.
Artikel 3 - ”Träning & pepp” artikeln innehåller träningsmotivation skriven på 22 sidor
med bland annat förslag på olika träningsformer, hälsosam mat och tips på träningskläder.
Målgruppen riktar sig till både män och kvinnor som är intresserad av träning och hälsa.
Artikeln handlar om att alla kan träna, det gäller bara att hitta rätt sätt för just dig. Syftet med
detta kan vara att Amelia vill uppmana sina läsare att äta rätt och motionera för att må bra,
samt tips på några hälsosamma recept som passar alla. Texten innehåller fakta om träning och
kroppen, råd från personlig tränare, olika appar och hemsidor som kan hjälpa till med
träningen, samt göra det lättare att komma igång. Läsarna kan ta del av två intervjuer med en
kvinna respektive en man, hur de gjorde för att hitta och hinna med sin träning i vardagen.
Bilderna i artikeln innehåller båda könen, med en majoritet på kvinnor som är smala, trendigt
träningsklädda och stylade. En känsla läsarna kan få är att det låter så enkelt att komma igång
med träningen, bli kvitt sötsuget, äta som en PT och att tappa några kilo. Ur könsperspektiv är
det fördelat någorlunda jämnt på både män och kvinnor, men med en viss majoritet på
kvinnor.
Artikel 4 - ”3 Nya väggar” får läsaren ta del av Amelias lilla inredningsskola på tre sidor.
Läsaren delges tips på hur hon gör väggarna snygga, det är så mycket mer än bara tapeter,
färg och tavlor, nämner en inredare i tidningen. Läsaren får även tips på inredningsdetaljer,
för att exempelvis kunna få en mer personlig touch på inredningen hemma. Bilderna
innehåller möbler och inredning, inga personer finns representerade förutom ett par
kvinnohänder. Till varje bild finns en faktatext där läsaren kan ta del av inköpsställe och pris
på samtliga inredningsartiklar som är med i reportaget. Det läsaren kan erhålla känslan av är
att artikeln riktar sig något mer till kvinnor då inredningen innehåller kvinnoskor, namn på
kvinnor och ett par kvinnohänder som inreder. Genusperspektivet här är lätt att upptäcka
genomgående i artikeln, det är överhängande kvinnligt. Syftet med denna artikel kan vara att
47
visa läsaren hur det på ett enkelt och kreativt sätt går att sätta en personlig prägel på väggarna,
samtidigt som det ska vara lätt att ta bort och förändra vid behov.
Artikel 5 - ”Triss i lugn” där tipsar tidningen läsaren om tre olika resmål i Thailand, som
passar för romantikern, backpackern och familjen. Tre öar som Amelia har upptäckt som inte
är sönderexploaterade, utan lugna, fina ställen där var och en är perfekt på sitt sätt. De tipsar
och ger fakta om olika stränder, boende, aktiviteter och hur det går att ta sig dit. Målgruppen
på denna artikel är relativt bred, då den riktar sig till både män och kvinnor med olika
egenskaper och ett intresse av att resa. Artikeln är skriven på fyra sidor och innehåller många
bilder, som innehåller landskap och människor som består av män, kvinnor och barn. Syftet
med detta tycks vara att visa ett perfekt resmål som tilltalar en bred publik, samt att det finns
platser i Thailand som ännu är orörda av turister. För varje ö finns det en tillhörande text med
fakta och priser. En röd tråd finns genomgående i artikeln, då den inleds med fakta om en ö,
och avslutas på samma sätt om en annan ö. Genusperspektivet i denna artikel är jämnt
fördelat, då båda könen finns på bilderna, samt omnämns i texten.
Amelia NR:5, 2013:05
Artikel 1 – ”Nervöst, pirrigt, läskigt och alldeles….ALLDELES UNDERBART” är en 40
sidor lång artikel med inspiration för läsarens bröllop. Den innehåller allt som behövs för att
planera ett bröllop, exempelvis klänningar, accessoarer, hår & makeup, personliga teman,
bordsplacering och mycket annat. Amelias syfte med denna artikel tolkar vi är att hjälpa
samtliga läsare som går i bröllopstankar, de får tips och råd på vägen så inget glöms bort.
Läsarna får ta del av tre brudpar och deras personliga bröllopsteman, hur de gjorde för att
sätta en speciell känsla på bröllopsdagen. De sidorna innehåller både män och kvinnor på
bilderna och texten är skriven i intervjuform. Överlag riktas artikeln till kvinnor, då det nämns
på varje sida ”koll på brud och bröllop”. Kläderna som visas är endast klänningar, lika så
accessoarerna som exempelvis skor, ringar, brudbuketter och väskor riktar sig till enbart
kvinnor. På samtliga bilder ler både männen och kvinnorna, är stylade och ser in i kameran.
Artikeln innehåller många tips och råd om bröllop som passar lyx, klassiskt, trendigt och
romantiskt. Det finns något för alla, enligt livsstilsmagasinet. Genusperspektivet är fokuserat
på kvinnor vilket läsaren också kan ana är tidningens målgrupp, men en bred sådan eftersom
innehållet finns i olika priskategorier och stilar.
Artikel 2 – ”Dublin på tre dagar” läsaren tipsas om att åka på en rofylld och rolig weekend
till Dublin, som Amelia påstår vara Europas minsta storstad där det går att höra musik i varje
48
gatuhörn. Här får läsaren ta del av sevärdheter, shopping, restauranger och utflykter som kan
göras i staden. Det är tidningens reporter Ellinor Skagegård som har tillbringat fem veckor i
Dublin, och delar med sig av sina bästa tips i detta nummer av tidningen. Artikeln kan kännas
lite tunn i förhållande till att Skagegård varit där i fem veckor. Bilderna i artikeln innehåller
landskap, omgivningar och byggnader. Den kvinnliga reportern finns med i reportaget på en
mindre bild med en manlig bartender. Genusperspektivet blir neutralt då texten är skriven på
så sätt att den passar både män och kvinnor, vilket gör att det blir en bred målgrupp som kan
ta del av denna artikel skriven på tre sidor. Artikeln avslutas med snabbfakta om boende, hur
man bäst tar sig runt i staden, samt de flygbolag som flyger hit.
Artikel 3 – ”Nya tidens feminister” åtta kvinnor som blev kända för sin kamp mot
prostitution vid fotbolls-EM i Ukraina. De tränar nu i Paris, för en kvinnorevolution och
kallas sig Femen, de nya feministerna som bildades i Kiev, Ukraina 2008. Läsarna får följa de
åtta kvinnorna i deras demonstrationer och Femens huvudfiender är, patriarkatet, religiösa
institutioner och sexindustrin. Texten består av kvinnornas berättelser, fakta om varje kvinna,
samt vad Femen står för. Ur genusperspektiv är detta fokuserat på kvinnor fullt ut, det kan
även läsaren tydligt se i artikelns text som är skriven på fem sidor. Målgruppen för detta är
alla Amelias kvinnliga läsare. Endast en bild i artikeln visar män, då i form av två polismän
som för bort en kvinnlig demonstrant i Kiev. Resterande bilder visar endast kvinnor antingen i
porträttform eller avklädda, där samtliga har ett allvarligt ansiktsuttryck och ser in i kameran.
De nakna brösten är rörelsens vapen i kampen mot diktaturer, sexuell exploatering, våld mot
kvinnor, rasism och miljöförstöring. Dessa kvinnor var trött på diskussioner, men trodde på
aktion, raseri och chockeffekt. Femenaktivisterna finns idag i ett antal olika länder i världen
och dess huvudsakliga säte är i Ukraina.
Artikel 4 – ”Vårspaning!-här är de 15 största trenderna” ett modereportage för endast
kvinnor som handlar om vårsäsongens 15 största trender inom mode, hår och skönhet. Enligt
Amelia är det pigga och lysande färger som känns som det självklara valet i vår, det matchas
med enkla och enfärgade plagg. Tidningens syfte tycks vara att visa vad som är rätt just nu
och för denna säsong. Detta riktar sig till enbart kvinnor och en målgrupp som i första hand
konsumerar mode av det mer exklusiva slaget, vilket vi anar att inte samtliga Amelias
kvinnliga läsare gör, därför smalnar målgruppen av en aning. Inget i denna artikel tyder på att
män har ett intresse av dessa sex sidor. Priskategorierna har en liten variation och känslan vi
får är att samliga kläder som förekommer i reportaget är i en högre prisklass, än vad som
annars brukar presenteras i tidningen. Kvinnorna på bilderna är stylade, ser in i kameran och
49
har ett allvarligt minspel. Bilder där det förekommer kläder, makeup och accessoarer
innehåller en tillhörande faktatext, där läsaren kan ta del av inköpsställe och pris. Starka ord
genom hela artikeln är trender och mode. Genusperspektivet här är uteslutande fokuserat på
kvinnor.
Artikel 5 – ”Zigge kan aldrig lämnas ensam” är ett reportage i intervjuform, en familj där
sonen, Zigge föddes med Smith-Magenis syndromet. Det innebär att de personer som har
denna diagnos är hyperaktiva, får vredesutbrott och river ner allting omkring sig blixtsnabbt.
Zigge 4 år ser ut som vilken lintott som helst, men han är hyperaktiv, kan få utbrott som varar
i timmar och kräver ständig uppsikt. Föräldrarna, Cecilia och Marcus ger sin berättelse på tre
sidor till läsarna och artikeln avslutas med ett stycke från mamma Cecilias blogg. Det finns en
förklaring om Smith-Magenis syndromet i form av en faktaruta som dock har kunnat vara
längre, en utförligare förklaring för läsaren hade varit till fördel för reportaget. Texten är
skriven för både män och kvinnor vilket ger ett genusperspektiv som är könsneutralt och
målgruppen blir därför väldigt bred. Bilderna som ingår i artikeln består av en glad familj som
ler och ser in i kameran. Känslan vi fick av detta reportage var att det berör läsaren i en stor
utsträckning, samt att det är svårt för andra att förstå vad det innebär att leva med en sjuk
familjemedlem. Amelias implicita syfte här kan vara att de vill få sina läsare att uppskatta
livet, hälsan och att inte ta något för givet.
Amelia NR, 6 2013:6
Artikel 1 - ”Jag höll på att träna ihjäl mig” är skriven om en kvinna som knappt åt något i
kombination till att hon tränade som en galning. Hon utvecklade ortorexi, som är en sjuklig
hälsofixering och en form av anorexi. Huvuddelen av texten i artikeln är en berättelse från
kvinnan själv, hur hon erhöll hjälp och tog sig ur sitt beteende. Det finns även en mindre text i
intervjuform med, där en specialistläkare på området svarar på ett antal relevanta frågor som
är kopplad till sjukdomen. Artikeln innehåller två bilder på henne och hennes son, där hon
förmedlar en glad, sund och självsäker kvinna. Amelia riktar sig här till en målgrupp av
endast kvinnor som har någon form av ätstörning eller hälsoproblem, fler än vi anar kan vara
drabbade menar de. Det finns inget i artikeln som tyder på att detta riktar sig till män. Syftet
med denna artikel tolkar vi är att Amelia vill visa vart läsare kan vända sig om detta händer
henne, eller någon anhörig.
Artikel 2 - ”Mode och skönhet” är ett längre modereportage skrivet på 16 sidor om kläder,
makeup och accessoarer i ljust dova pastellfärger, med inslag av jeans och beige. Reportaget
50
riktar sig till endast kvinnor som är modeintresserade, men med en relativt brev målgrupp då
priserna på varje artikel är av stor variation. Bilderna innehåller endast kvinnor, med en rad
olika stilar vilket gör att många läsare kan känna igen sig. Kvinnorna på bilderna ler, är alla
långa, smala, ser in i kameran, samt är välstylade. Intill var bild finns en faktatext som visar
inköpsställe och priser på samtliga artiklar som förekommer i reportaget. Amelias syfte med
denna artikel kan vara att visa läsaren vad vi längtat efter hela vintern, att tjuvstarta våren.
Tanken är nog också att skapa ett behov och en känsla av att vilja konsumera. Läsaren får en
känsla av en röd tråd, då artikeln inleds med modetips och avslutas med skönhetstips.
Artikel 3 - ”Knack, knack! En ny metod för att må bra” en metod som påstås kunna bota
allt från oro till sötsug, genom att knacka på olika ställen på kroppen. Läsaren får här ta del av
knackningsterapeuten sätt att jobba med detta, och följa en medarbetare från Amelia som
testat metoden. Syftet här kan vara att få artikeln trovärdig, genom att tidningen själv utför
testet och påvisar att denna metod existerar. Artikeln innehåller bilder, där det endast
förekommer kvinnor som är stylade och har en normal kroppsform. Läsaren kan då få en
känsla av att detta är något som enbart är en kvinnas behov. Målgruppen är bred då den kan
vända sig till alla, synd därför att Amelia har vinklat detta endast mot kvinnor. Artikeln är
skriven över fyra sidor och texten är i faktaform, som avslutas med tre steg till att knacka
hemma och tips på läsning om liknande metoder.
Artikel 4 - ”Måla hela världen! (eller en vägg)” fyra sidor av inredningstips till läsaren.
Denna artikel är det enda som relaterar till inredning i detta nummer, den är skriven i starka
färger som gult, rosa och turkost. Bilderna innehåller varken människor eller möbler, utan
bara inredningsdetaljer och olika väggfärger. På var sida finns en faktatext som tillhör bilden.
Syftet med denna artikel kan vara att Amelia vill berätta om säsongens trendigaste kulörer
som är aktuella nu. Läsaren får tips om de tre kulörerna, hur de exempelvis går att kombinera
med andra färger och nyanser. Målgruppen kan vara hur bred som helst här, bara ett intresse
för inredning och färg behövs. Läsaren får en känsla att den här typen av artikel är helt
könsneutral, då den kan tilltala vem som helst och är varken manlig eller kvinnlig ur någon
aspekt. Ur genusperspektiv blir då detta helt könsneutralt.
Artikel 5 - ”Ordet är mitt” är en tio sidor lång artikel som handlar om näthatet mot kvinnor.
Amelia har träffat åtta kända Svenska kvinnor som berättar om sina erfarenheter och vad de
varit utsatta för. Gemensamt för dessa kvinnor är att de blivit hotade via nätet för att de står
upp och vågar framföra sin åsikt. Texten består av kvinnornas berättelser, samt korta fakta om
51
deras bakgrund. Varje kvinna finns representerad på en större helkroppsbild, som utstrålar
självsäkerhet och mod. Samtliga kvinnor ser in med en allvarlig blick in i kameran.
Tidningens syfte kan vara att de vill förmedla till läsarna att som kvinna våga anmäla hoten
och synliggöra hatet, samt att hon ska våga tro på sig själv. Målgruppen här är kvinnor,
speciellt de som är eller har varit utsatta för samma sak. Inget tyder på att detta riktar sig till
män, då det tydligt framgår i texten att det är skrivet till kvinnor. Starka ord som återkommer i
artikeln är hat, våld och hot. Artikeln har en röd tråd rakt igenom, den både börjar och
avslutas på samma sätt, att näthatet bör uppmärksammas i en mycket större utsträckning än
vad som gjorts tidigare. En känsla läsaren kan få är att det är männen som utsätter kvinnor för
näthatet.
7.0 Slutdiskussion och resultat Kvinnor förekommer uteslutande i livsstilsmagasinets samtliga reportage som kan ses ha en
koppling till skönhets, mode, tränings och vikt. Män förekom endast i de reportage som hade
en klar koppling till relationer eller familjer i olika former. Av de 40 artiklar vi undersökt
framkom det att tidningen mer än dubbelt så ofta skriver reportage om heterosexuella par än
om homosexuella par. Gällande reklam i tidningen var kvinnor uteslutande
överrepresenterade, män förekom i några enstaka reklambilder, oftast då i en mer lättklädd
framtoning än vad kvinnorna gjorde. Samtliga reklaminslag i tidningen som kan ses ha en
koppling till skönhetsvård och mode, medverkade endast en eller flera kvinnor i. I reklam som
innehöll modetendenser, kunde läsaren uppleva att kvinnorna hade framställts i en mer
lättklädd dager än övriga reklaminslag som gick att finna i tidningen. Kleberg förklarar att
detta kan vara kopplat till att det skett en typ av sexualisering av medieutbudet i sig, sexualitet
ses mer och mer som ett vedertaget innehållstema i diverse medier. Tidskontexten och
mediekontexten har också betydelse för mediernas genusrepresentation eller konstruktion.61
Kleberg diskuterar gällande forskning om reklam har spegelmetaforen använts flitigt. Reklamen ses
då som en spegel av det omgivande samhället, samt den rådande ideologin. Men reklamen med sitt
symbolsystem medverkar likt övrigt medieutbud till att konstituera en form av social verklighet. Vad
som kan uppfattas vara en förlegad föreställning om reklamen är att den endast skulle spela en passiv
roll i samhällsutvecklingen genom att den tar fasta på det välkända och det accepterade och därmed
endast återspeglar existerande förhållanden, avslutar Kleberg.62
61 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm Sid 20 62 Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm. Sid 27-28
52
På samtliga omslagsbilder och i all reklam som förekom i tidningen var kvinnan/kvinnorna
stylade i såväl kläder och hår som smink, samt alla bilder var tagna i vad som kan upplevas
vara en studioliknande miljö. Fokus på omslagsbilderna var i de samtliga tio fall vi undersökte
kvinnan/kvinnorna som förekom på omslagsbilden. Hon presenterades för läsarna i en
porträtts-, halvkropps- eller helkroppsbild. Kvinnan ler på samtliga omslag och tittar direkt in
i kameran, detta kan anas att hon gör för att skapa en typ av direktkontakt med läsaren.
Hirdman skriver att vissa typer av ögonkontakt visar tydliga skillnader mellan hur män och
kvinnor framställs. Visuell kommunikation som genom olika konventioner och koder,
konstruerar och upprätthåller genusskillnader. Det är inte vem som ser på vem som är det
centrala, utan hur män och kvinnor tittar på varandra. Olika blickar medför antingen
erbjudanden eller krav för betraktaren. När ansiktet vänds mot kameran underlättas
examineringen av ögonen. Den mötande blicken blir ett strategiskt verktyg för att etablera en
illusion av intimitet och kommunikation mellan subjekt och betraktare.63 Samtliga rubriker
var uppbyggda runt kvinnan det framgick tydligt för läsaren att huvudrubriken på omslaget, i
samtliga fall kunde kopplas samman med kvinnan på omslaget. I flera fall kunde även
kvinnans klädsel kopplas samman med huvudrubriken på omslaget, exempelvis om
huvudrubriken var fokuserad på vikt, hälsa eller träning var kvinnan klädd i träningskläder
och förekom i en stor utsträckning då på en helkroppsbild. Bilden fungerar som en typ av
referenspunkt, om inte för att förklara världen, så för att göra den förståelig och familjär. I
veckopress är bildens syfte att skapa en mer direkt adressering och en personlig ton, där vi
inte bara läser om utan även kan se dem som ”talar” till oss, eller se vad de gjort, förklarar
Hirdman64
Enligt tidningen själva är deras fokus på det redaktionella planet, relationer65. Men vi fann att
reportage om skönhetsvård och mode förekom i en avsevärt större utsträckning än vad just
relationer gjorde. Mode och skönhetsreportagen hade uteslutande flest rubriker med på
omslagen. Det var även dessa som hade getts störst utrymme i tidningen, ett mode- eller
skönhetsreportage var i genomsnitt skrivet på fem till 15 sidor, medan reportage om relationer
och livsstil överlag i genomsnitt var skrivet på en till sex sidor. Bilder utgjorde en avsevärt
mycket större del i skönhets- och modereportagen än vad själva texten gjorde och i
relationsreportagen såg fördelningen ut precis tvärtom, där var istället texten 63 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder – genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm Sid 52-53 64 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder – genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm Sid 19 65 http://www.amelia.se/tidningen
53
överrepresenterad och i många fall utformad i intervjuform. Huruvida det kan finnas en
koppling till att livsstilsmagasinet har gett skönhets- och modereportage en sådan stor del av
tidningsinnehåll till en typ av konstruerande av kvinnlighet, kan vi inte säga men det kan anas
att tidningen anser att det är viktigt att skriva sådana reportage i landets största
kvinnomagasin. Då dessa reportage i de åtta tidningar vi har undersökt förekommer i en sådan
stor utsträckning som i en dryg tredjedel av tidningens sammanslagna innehåll.
Vi diskuterar kring det faktum att någon koppling till konstruktion av manlighet inte lika
enkelt kan anas, som ur den aspekt vi kan ana att konstruktionen av kvinnlighet kan kopplas
till ur tidningens synvinkel. Män förekommer i en begränsad och relativt liten skala i
livsstilsmagasinet jämfört med kvinnors representation. Den enda frekventa förekomsten av
män, är att i samtliga nummer från 2012/2013 finns ett återkommande inslag i tidningen som
kallas ”Fråga Bengt”. Där inbjuds läsaren att ställa frågor till en vad tidningen kallar
”amatörexpert på relationer, sex och samlevnad”, i varje nummer besvarar han två läsarfrågor,
med vad tidningen refererar till, ur en manlig synvinkel.66 Om det är en aspekt ifrån
tidningens sida att verka mer jämställd genom att låta en man svara på kvinnors frågor
rörande relationer, sex och samlevnad, kan vi inte påvisa utan endast anta. Hirdman förklarar
att idéer om genus uttrycks inte bara i innehållet utan även och kanske framför allt i
förhållandet till publiken, det vill säga i den relation medierna, med sina tilltal söker skapa till
de tilltänkta läsarna. Medierna så att säga förkroppsligar sina publiker. En återkommande syn
inom forskningen är att veckopress riktad till kvinnor producerar intima rum av
gemenskaper.67 Huruvida det finns en tanke av tidningen med att skapa en typ av gemenskap
för sina tilltänkta läsare vet vi inte, men våra diskussioner omsluts av denna aspekt. Hirdman
avslutar, tilltalande bilder på tidningsomslagen anspelar på innehållets dubbla funktion;
tidningarna talar inte bara till sina publiker, de idéer som bild och text levererar ska också
vara lockande, tilltalande för läsaren.68
66 http://www.amelia.se 67 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder – genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm Sid 19 68 Hirdman, A (2001) Tilltalande bilder – genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Avhandlingsmanus, Stockholm Sid 20
54
Litteraturförteckning Litteratur
Ekman Karin (1998) Var så god – makt, kön och media. Stockholm. Rabén Prisma.
Gripsrud Jostien (2002) Mediekultur, mediesamhälle. Andra upplagan, fjärde tryckningen Göteborg. Daidalos.
Hirdman Anja (2001) Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Avhandlingsmanus, Stockholm. Atlas.
Kleberg Madeleine (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, Högskoleverket, Stockholm.
Lindqvist Grinde Janne (2008) Klassisk retorik för vår tid. Upplaga 1:2, Lund. Studentlitteratur.
Van Zoonen Liesbeth (1994) Feminist media studies. London. Sage Publications Ltd.
Avhandling
Persson Therése (2009) Kvinnlig för sin ålder, Bullfinch Publishing, Linköping.
Webbsidor
http://www.amelia.se – hämtad 2013-03-16
http://www.amelia.se/tidningen - hämtad 2013-03-14
https://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.220948?l=sv – hämtad 2013-03-25
Tidsskrifter
Amelia nummer 11, maj 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 18, augusti 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 22, oktober 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 24, november 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 25, november 2007, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 1, december 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm
55
Amelia nummer 9, april 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 9, september 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 23, oktober 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 24, november 2012, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 2, januari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 3, januari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 4, januari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 5, februari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm
Amelia nummer 6, februari 2013, Bonnier förlag AB, Stockholm
56
Bilagor
NR: 11. 2007:05
NR: 18, 2007:08
57
NR: 22; 2007:10
NR: 24, 2007:11
58
NR: 25, 2007:11
NR:23, 2012:12
● Johanna Koljonen: Därför älskar alla Downton Abbey?● Bästa filmerna just nu● Så funkar snusk i bokform
Plus…
Nya amelia!
Kurvig, inte korvig Tre vanliga figurproblem och lösningarna
AM
ELIA 23 2012 PR
EMIÄ
R FÖ
R N
YA
AM
ELIA
Tankesmitta: När vännernas problem blir dina
12 skönhetsköpmed dubbel nytta”Den peelar huden medan du sover”
Ny utsida bättre insida
●Skaldjur& chokladtårta●Tavelvägg på 3 sätt● Drömresan: Mexiko
Äntligen ledig
Premiär för
Långläsning: Därför kan
Michelle Obama av göra valet
4 mikro-övningar = snabb energi
23
7388080
603902
Helt slut av en vanlig dag Är det HSP? Test på sid 99
TID
SAM
080
6-23
39krFinland 6 EUR
Norge 45 NOK
(inkl moms)
Nummer 2325 oktober 2012
59
NR: 29, 2012:11
NR: 3, 2013:01
AM
ELIA 01 2013 N
YA
AM
ELIA!
TID
SAM
080
6-01
Nummer 120 december 2012 Finland 6 EUR
Norge 45 NOK
(inkl moms)
39krSIDAN 72
SIDAN 68
SIDAN 64
● Festmiddag utan stress ● Bästa tv + dvdtipsen ● Personlig väggkalender
Fira nya året!
9 basplagg som bygger en
hel garderobÄr du en homo-zappien? Trenderna som styr oss 2013
”Jag porr-skäms”
När hon vill, och inte
han...
10 frågor som avslöjar om din vardag är viktboven
Johanna Toftby och Shirley Clamp: Våra fram-gångsmetoder
Ditt program: Två veckor, recept och inspiration
10 viktiga frågor
Testa din hälsa!
Långläsning: Eva Rausings
tragiska liv och kamp mot drogerna
AM
ELIA 3 2013 N
YA
AM
ELIA!
8 sidor! Knepen som lyfter figuren
Makeup! Hår!Hudvård!
Bäst i test
Vinn skönhet
för 73 150 kr!
TIDSAM 0806-03
Nummer 317 januari 2013 Finland 6.10 EUR
Norge 45 NOK
(inkl moms)
29 kr
Test: Är du mörkersjuk? + fler frågor
och svar om din
vinterhälsa
Relations-boosta● Min sambo är
sms-otrogen Bengt svarar
● ”Jag väger mer
än min man”
● Bästa kompisar efter
skilsmässan – så gjorde vi
● Schampot som ger bäst lyster● Läppstiftet som håller● Förlängande mascara och mycket mera…
Vi har hela listanP&T
PRÖVAT OCH TESTAT
AV AMELIA
60
NR: 4, 2013:01
NR:5, 2013:02
●Ny vägg på en kväll
●Laga långsam gryta
●Baka mini-semlor
Äntligen helg
Långläsning: Hundarna ger
kvinnofångarna
nytt hopp
Fixa: Slarv-snygga lockar
Test: Trolleri-krämen
som suddar små rynkor
39 kr
TIDSAM 0806-04
Nummer 431 januari 2013 Finland 6.10 EUR
Norge 45 NOK (inkl moms)
NER I VIKT FÖR GOTT!23 extra sidor
och ofta!
Danne från Danne & Bleckan:”Hon förändrade mitt liv”
Så fyndar proffsen Nybörjar-tipsen
AM
ELIA 4 2013 T
RÄNIN
G&PEPP
Ät mer
Din nya vikt-
succé:
”Största viktboven – du äter för lite”
Vintage!
●BLI KVITT SÖTSUGET ●”SÅ HITTAR VI TID ATT TRÄNA” ●ÄT SOM EN PT
TIDSAM 0806-05
Mia Skäringerom livet med nya babyn och kärleken
Långläsning:Feministerna
som klär av sig
Bara i amelia:
40 extra sidor
●32 DRÖMKLÄNNINGAR ●STOR PLANERINGSGUIDE ●MAKEUP & HÅR ●SKAPA STILEN: VINTAGE & KLASSISKT
ALLT FÖR DITT BRÖLLOP
●Hemlagade tacos●Citrus: marmelad & småkakor●Helg i snälla Dublin+ Dvd-nytt & koll på tv
Helgmys
Därför ska du
bryta upp när han
säger nej till barn
Vinstregn!
33 800:-VÄRT ÖVER:
Du får diamant- hänge vid köp av ring Hängets värde: 2 498 kr Läs mer på sid 97Gäller endast i Sverige
39 krNummer 514 februari 2013 Finland 6.10 EUR
Norge 45 NOK
(inkl moms)
Vårenstrender!
AM
ELIA 5 2013 A
LL
T F
ÖR
DIT
T B
RÖ
LL
OP
●Leopard & Folklore ●Slappa militärtrenden
●Volangerna som slimmar
Få koll på…
+ Härliga shoppingtips!