En studie av elektronisk mobbning Vilka kunskaper om och erfarenheter av elektronisk mobbning har flickor med språkstörning och autismspektra

A study of electronic bullying

What skills and experience of electronic bullying has girls with language impairment and autism spectrum

Maria Jonsson

Estetiska - filosofiska fakulteten

61 – 90 poäng specialpedagogik

Handledare: Marie Nordberg

Examinator: Carin Roos

Datum: Juni 2012

Löpnummer

FÖRORD

Tack alla ni fantastiska flickor som så öppenhjärtigt delade med er av era kunskaper och

erfarenheter, samt att ni gav mig förtroende att få intervjua er.

”Hur svårt kan det vara att prata med dom” säger min dotter Karin 18 år en januari

kväll 2012. Tack Karin för dina kloka synpunkter. Tack Frida för att du med din

datakunskap hjälp mig när jag inte fått ihop texten!

Livet är fullt av tillfälligheter. Av en tillfällighet träffade jag er, Britt och Tobias. Tack för

att ni gjort det möjligt för mig att ”ro denna uppsats i hamn”. Utan ert stöd och

uppmuntrande ord skulle jag suttit i en båt utan åror!

Tack Marie Nordberg (2005) som handlett mig för de förlösande orden du skrivit i ditt

förord till boken Jämställdhetens spjutspets, Manliga arbetstagare i kvinnoyrken,

jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet. ”Huset står på ända,

räkningarna ligger på hög, matförråden är tömda, godiset slut, papper har försvunnit,

böcker ligger travade på varandra i samtliga rum och köksbordet är dolt under 2 veckors

post. Kort sagt råder ett befriande kaos!” (ibid s. 8). De orden, dina kloka råd och

uppmuntran har givit mig stöd att genomföra den här uppsatsen.

Maria Jonsson

Örebro juni 2012

ABSTRACT

The purpose of this study is to analyze the phenomenon of “electronic bullying”, and

furthermore to describe how this phenomenon is perceived by teenage girls with language

disorders in combination with autism spectra.

The conclusions and result from this study is derived from six in-depth interviews, thereof

four being with girls with autism spectra diagnosis and all but one diagnosed with language

disorder in addition (referred to as main respondents). The two reminding girls neither had

language disorder nor autism spectra (referred to as comparing respondents). They were

added to the study for the purpose of comparing their experiences and descriptions of those

with language disorder and/or autism spectra diagnosis. For interpretation and analysis of

study result, I have applied the method of phenomenology.

The study’s main respondents had own experiences in the area of electronic bullying, albeit

their level of knowledge of the subject were very limited and they had problems to

interpret information given. The comparing respondents had a high knowledge level

related to the subject. They had both been actively informed about bullying/electronic

bullying at their respective schools at theme days and during normal class hours. Common

denominator for both groups is that bullying/electronic bullying commonly is normally

group oriented, but could also be targeting the individual.

All respondents experienced that the possibility to be anonymous and acting at a distance,

were very evident and drivers for people being electronic bullies. Common for the main

respondents was the difficulty to interpret written information at the computer screen and

their meeting when posted on the internet and/or on cell phone. Furthermore, they all

considered that it was rather by chance you became an object for bullying; it was basically

enough just to be different.

Keywords: Electronic bullying, bullying, internet, girls, language disorders, autism

spectra.

SAMMANFATTNING

Syftet med undersökningen är att studera fenomenet elektronisk mobbning, samt att

beskriva hur detta fenomen upplevs av tonårsflickor, som har språkstörning i kombination

med autismspektra.

I undersökningen användes en kvalitativ metod i form av intervju. Vid tolkning och

analysering av resultat i undersökningen har jag använt mig av fenomenologin som metod.

I en förberedande studie intervjuades två flickor utan funktionsnedsättningar samt en flicka

med diagnos inom autismspektra. Huvudstudien omfattade tre flickor med språkstörning

och autismspektra.

Samtliga flickor i de båda undersökningarna hade upplevelser av elektronisk mobbning.

Kunskaperna i ämnet var däremot skiftande. De flickor som saknade

funktionsnedsättningar i förstudien var välorienterade i undersökningens ämne. Deras

skolor hade aktivt informerat om mobbning/elektronisk mobbning på temadagar och

lektioner. Gemensamt var att mobbning/elektronisk mobbning ofta är gruppinriktad samt

även individuell och kan utövas på olika sätt.

Alla flickorna upplevde att anonymitet samt distansen till den som mobbar var mycket

påtagliga. Genomgående för flickorna med språkstörning och autismspektra var

svårigheterna att tolka det som skrivs på internet och i mobiltelefonen. Gemensamt var

även att samtliga menade att det var slumpen som avgjorde om man blev mobbad. Det

kunde räcka med att man är annorlunda.

Nyckelord: Elektronisk mobbning, mobbning, internet, flickor, språkstörning,

autismspektra.

INNEHÅLSFÖRTECKNING

FÖRORD

ABSTRACT

SAMMANFATTNING

1. INLEDNING s. 1

2. SYFTE och FRÅGESTÄLLNING s. 3

2.1 Avgränsning s. 3

2.2 Begreppsdefinitioner s. 3

3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT s. 7

3.1 Fenomenologi s. 7

4. TIDIGARE FORSKNING s. 8

4.1 Mobbning s. 8

4.1.1 Svenska och norska studier om mobbning i skolor s. 9

4.2 Vem är det då som mobbas och vad handlar mobbing om s. 9

4.3 Forskning om elektronisk mobbning s. 11

4.4 Språkstörningar samt autismspektrumsbetydelse vid kontakskapande

på internet s. 12

4.4.1 Förebyggande åtgärder och lärarens ansvar s. 13

4.5 Mobbning och flerfunktionsnedsättningar s. 16

4.6 När språket blir ett hinder s. 17

4.7 Autismspektrumstörning s. 19

4.8 Flickor med kombinationen av diagnoserna språkstörning och

autismspektrumstörning s. 20

4.9 Sammanfattning av tidigare forskning s. 22

5. METOD s. 23

5.1 Metodval och argumentation för valet av metod s. 23

5.2 Kvalitativ intervju s. 24

5.3 Urval s. 24

5.4 Studiens upplägg och genomförande s. 26

5.5 Transkribering och analysförfarande s. 28

5.6 Etiska överväganden s. 29

5.7 Metodreflektion s. 30

5.8 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet s. 31

6. RESULTAT s. 32

6.1 Flickornas beskrivningar av traditionell mobbning s. 32

6.2 Flickornas beskrivning av elektronisk mobbning och erfarenheter

av mobbning på datorn och vid mobiltelefoni s. 34

6.3 Flickorna har erfarenheter av mobbning på internet och i mobiltelefoni s. 37

6.4 Flickorna beskriver lagar och regler s. 38

6.5 Hur man stoppar mobbning på internet eller mobiltelefonen s. 40

6.6 Veta mer s. 41

6.7 När bandspelaren stängs av s. 42

6.8 Sammanfattning av resultat s. 43

6.9 Diskussion s. 44

REFERENSLISTA s. 50

BILAGOR

Bilaga 1. Missivbrev

Bilaga 2. Skriftligt medgivande för intervju

Bilaga 3. Muntlig information till respondenterna

Bilaga 4. Intervjuguide

Bilaga 5. MINI-D (1995) Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV

1

1. INLEDNING

Medierådet (2010) beskriver att internet prioriteras högst i dag bland ungdomar mellan 12-

16 år som fritidssysselsättning. Att använda internet och mobiltelefoner är i dag en

självklarhet i nästan all form av kommunikation. Våra ungdomar är den första

generationen som vuxit upp med Internet och mobiltelefoner som en del av sin vardag.

När mobbning sker genom internet eller i mobiltelefonen, innebär det att mobbningen kan

sträcka sig till nästan alla platser. Det kan vara hemma, i skolan, hos kompisar eller när

någon är ute med hunden på promenad. Ungdomar, och även vuxna individer, kan när som

helst på dygnet bli utsatt för kränkande kommentarer på internet eller i mobiltelefonen.

Kommentaren och/eller kränkningen kan komma från bästa vännen eller från någon som vi

inte mött fysiskt. Faktum är att vi ofta inte vet vem som gör detta mot oss.

Enligt psykologen Petri Partanen (2009) är språket viktigt i samspelet och

kommunikationen med andra människor. Språket är även ett redskap för de inre

processerna, för vårt eget tänkande. Språket utvecklas genom att det används i samspel

med andra människor i naturliga situationer, i genuina samtal (ibid). Journalisten Malena

Sjöberg (2007) menar att för människor med språkstörning i kombination med

autismspektrum är den annorlunda kommunikationen en av de faktorer som omgivningen

måste beakta. Både språkstörning och autismspektra, var för sig medför specifika

begränsningar av individens möjligheter till kommunikation och samspel.

Flera studier visar att personer med autismspektrumstörningar har svårigheter främst inom

sinnesfunktionerna, tänkande och kommunikation. Sinnena som ligger till grund för det

intellektuella tänkande är inte helt samordnande utan fungerar ofta var varför sig. Det ger

en fragmentarisk upplevelse av omvärlden i stället för en helhetsbild (Aspeflo 2010,

Gillberg 1999, Gerland, Hartman & Larsson 2007).

I min vardag, möter jag ungdomar med funktionsnedsättningar som utsätts för mobbning

både fysiskt och via elektronisk väg. Vad som saknas för att bättre förstå hur vi ska kunna

stävja det sistnämnda, är forskning om elektronisk mobbning i kombination med

funktionsnedsättningar.

2

Skolverket (2009) påtalar att ”när det gäller granskningar utförda av Skolverket inom

skolområdet, kan det konstateras att anmälningsgrunderna har handlat om mobbning och

brister i särskilt stöd” (ibid s 4). Det är mycket viktigt anser jag att vi som möter dessa

elever i behov av stöd har den specialpedagogiska kompetens som krävs för att skapa ”en

helhetssyn där allas rätt till likvärdig utbildning är målet” (ibid s 39). Specialpedagogiska

skolmyndigheten definierar helhetssyn som respekt för individen, delaktighet –

tillänglighet, där specialpedagogiskt förhållningssätt och relationell1 kunskapssyn skapar

en helhetssyn (ibid).

1 1 Relationell kunskapssyn, orsaker till uppkomsten av svårigheter ses inte enbart som den enskilda elevens egenskaper. Det kan lika

gärna vara miljön, i form av förhållanden, normer, värderingar och förväntningar, bemötande, som skapar och bidrar till svårigheterna

(Skolverket 2009).

3

2. SYFTE och FRÅGESTÄLLNING

Syftet med detta arbete är att undersöka fenomenet elektronisk mobbning, samt att

beskriva, hur detta fenomen upplevs av tonårsflickor, som har språkstörning i kombination

med autismspektra.

Med utgångspunkt från detta syfte har jag formulerat följande forskningsfråga:

Vilka kunskaper om och erfarenheter av elektronisk mobbning har gymnasieflickor som

har språkstörning i kombination med autismspektra?

2.1 Avgränsning

Undersökningen avgränsas till att enbart undersöka flickor, även om jag är medveten om

att pojkar också kan vara utsatta för elektronisk mobbning. Ytterligare en avgränsning är

att undersökningen huvudsakligen fokuserar på elektronisk mobbing. Jag har valt att göra

denna avgränsning, då jag närmare vill undersöka de specifika upplevelser och erfarenheter

som flickor har av just denna form av mobbning.

2.2 Begreppsdefinitioner

I detta kapitel har jag valt att ge läsaren service i form av en ordlista med tillhörande

förklaringar av ord och definitioner som förekommer i denna uppsats. Mitt val av ord har

jag grundat på att jag själv har behövt förtydligande i vad de betyder och dess innebörd.

Autismspektra Personer med autismspektrumstörningar har svårigheter främst

inom sinnesfunktionerna, tänkande och kommunikation.

Sinnena som ligger till grund för det intellektuella tänkandet är

inte helt samordnade utan fungerar ofta var för sig. Det ger en

fragmentarisk upplevelse av omvärlden i stället för en helhets

bild (Gerland, Hartman & Larsson 2007 & Aspeflo, 2010).

4

Chatt ”(engelska chatt '(små)prat', tjatta, två eller flera personer som

diskuterar skriftligt via datornät. Utmärkande för chattning, till

skillnad från användning av e-post, är att alla som deltar sitter

vid sin dator samtidigt. Man skriver korta meddelanden, som

visas direkt på skärmen för alla deltagare” (www.ne.se/chatta)

Elektronisk mobbing Vid elektronisk mobbning utför mobbaren avsiktligt upprepade

handlingar genom internet och mobiltelefoni för att orsaka

skada på en annan individ (Hinduja & Patchin, 2009).

FaceBook är ett så kallat socialt nätverk, en Community. Syftet, är att

umgås med andra över internet. Under 2009 lades mer än 2

miljarder bilder upp på FaceBook varje månad. Över 80

personer arbetar med att bara granska bilder. Fler än 100

miljoner personer använder Facebook mobilt. Den

genomsnittlige användaren har 130 vänner på FaceBook. 40

miljoner statusuppdateringar sker varje dag. Mer än 1,6

miljarder minuter tillbringas på Facebook varje dag över hela

världen. Genomsnittsanvändaren tillbringar 5 minuter och 46

sekunder på sidan per dag (jämfört med Googles 1 minut och 53

sekunder). Hälften av alla Facebook användare loggar in varje

dag, det finns på 70 olika språk. (www.google.se FaceBook).

Funktionsnedsättning ”Enligt WHO:s definition är en funktionsnedsättning en förlust

eller avvikelse, i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen

ska vara en påvisbar variation från det som kan anses vara

normalt” (www.försäkringskassan.se)

Internet står för ”det internationella datornät som har, den största

utbredningen och som bygger på TCP/IP, en standard för

datorkommunikation” (Hernwall 2001).

5

Lingvistisk ”Lingvistik är den allmänna vetenskapen om den mänskliga

språkförmågan, mänskliga språk och språklig kommunikation.

Inom ämnet behandlas språkets olika aspekter: Fonetik,

fonologi (språkets ljudsida), morfologi och syntax (språkets

ordformer och grammatiska struktur) samt semantik och

pragmatik (språkets betydelsesida och användning) ur fysiskt,

biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv”

(http://www.ling.gu.se/om_lingvistik/).

Lunarstorm har varit Sveriges största webb Community, och en av landets

mest besökta webbplatser. Lunarstorm har haft 1,2 miljoner

medlemmar och hade i mars 2008 en halv miljon unika

besökare per vecka. Användarna var till största delen

ungdomar. Hela Lunarstorm lades ner den 8 augusti 2010 och

ersattes av webbmötesplatsen LS8 (www.google.se lunarstorm,

Jurjaks 2010).

Mejl ”datorpost eller elektronisk post, system för sändning av

meddelanden mellan datoranvändare”

(www.ne.se/e-post?i_h_word=mejl).

Mentalisering Mentaliseringsförmåga, är när man kan ta en annan persons

perspektiv och sätta sig in i hur den personen känner tänker och

upplever sin situation. Om man har svårigheter att mentalisera

innebär det att man inte kan ta hänsyn till den andre personens

önskemål, och vad den personen har för avsikt. Att

kommunicera via kroppsspråk, gester och ögon är en svårighet

(Gillberg 1999).

6

Mobbning ”Mobbning är medvetna, icke-legitima fysiska eller psykiska

angrep och/eller uteslutningar ur gemenskapen som riktas mot

en enskild person i underläge av en grupp vars medlemmar

förstärker varandras beteende i interaktion” (Pikas i Björk 1999

s 21).

Pragmatik Ordet pragmatik kan användas i flera sammanhang. I det här

arbetet definieras att ”Pragmatik handlar om användning av

språket i socialt samspel. Pragmatiska svårigheter innebär

problem med att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss

situation” (Carlberg Eriksson 2009 s 25).

SMS är en förkortning för Short Message Service och är en funktion

för att skicka korta textmeddelande mellan främst

mobiltelefoner (www.ne.se/sms/310233).

Språkstörning ”Nedsatta funktioner i att ta emot, förstå och uttrycka talat

språk. Svårigheterna som en språkstörning ger förändras

allteftersom barnet växer och utvecklas men det är en

grundläggande funktionsnedsättning med bestående

konsekvenser. Språket har den allra största betydelsen för

förmedling av tankar och idéer, för förmågan att resonera om

problem, att reda ut konflikter, att fantisera och kunna sätta ord

på hur andra känner och tänker. Språket har också betydelse för

vår förmåga att dra slutsatser och överblicka sammanhang”.

(Segnestam i Sjöberg, 2007 s 107). Språkstörning påverkar

inlärningsförmåga och sociala kontakter (ibid).

7

3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Undersökningen förankras i fenomenologi, vilket presentera i detta kapitel.

3.1 Fenomenologi

Fenomenologi är en filosofi som utvecklades i början av 1900-talet av den tyske

matematiken och filosofen Edmund Husserl. Själva termen fenomenologi hade förekommit

tidigare men det var först i och med Husserls bidrag som fenomenologi har fått sin form

(Bengtsson 2001). Författarna till boken Psykologiboken – om barn, unga och vuxna

”skriver att fenomenologin betonar att man ska beskriva ting och fenomen såsom de

omedelbart framträder för medvetandet” (Brørup, Hauge & Lyager Thomsen, 1997, s 352).

Christer Stensmo (1994) menar att utifrån människans perspektiv på sin värld, försöker

man i fenomenologisk forskning, att i detalj beskriva innehåll och struktur hos människors

medvetenhet. Allt handlar om att kunna förstå att människors upplevelser hänger samman

med den kvalitativa mångfalden samt att deras väsentliga mening vill beskrivas tydligt. På

så vis kan människors upplevelser bli unika för den upplevande, samt att det inte går att

generalisera. Det finns människor inom samma grupper som delar likartade upplevelser,

därför kan de kommunicera och dela med sig av sin medvetenhet (ibid) Utgångspunkten i

den fenomenologiska forskningstraditionen är att människor inte tolkar världen på likande

vis och människorna har skilda motiv och syften för sina handlingar. Den inställningen

öppnar för möjligheter att studera variationer och skillnader mellan individer (Imsen,

1999).

Stensmo (1994) skriver att inom fenomenologin skalar man av fenomenet tills det bara

återstår en kärna av fenomenet och dess specifika egenskaper, det som innebär att

fenomenet inte ytterligare kan varieras (ibid). Det är detta perspektiv som inspirerat och

format min undersökning.

8

4. TIDIGARE FORSKNING

Detta avsnitt bygger på forskningslitteratur som behandlar undersökningens ämnen samt

sökningar gjorda över internet.

Den forskning som jag funnit i mina sökningar har grupperats på följande vis:

Mobbning/ elektronisk mobbning

Språkstörning/autismspektra

4.1 Mobbning

Enligt psykolog Gunilla Björk (1999) är forskning om mobbning ganska ny, åtminstone

vad gäller mobbning som ett socialt mänskligt fenomen. Mobbningsforskning inom

djurvärlden har enligt läkare Peter Paul Heineman en lång tradition, och etologer tycks

fortfarande använda sig flitigt av detta begrepp vid studier av djurs beteenden (Heineman i

Björk, 1999).

Sociolog Hans-Edvard Roos skriver att begreppet mobbning kunnat härledas cirka

trehundra år tillbaka i tiden, till den tid då den franska revolutionen ägde rum. Trots att

mobbning som företeelse av allt att döma varit känd sedan länge var det inte förrän under

det tidiga 1970-talet som man i Skandinavien började samla in mer systematisk kunskap

om mobbning. Inom samhällsvetenskapen kom dock forskningen om mobbning inte igång

på allvar förrän på 1980-talet, och då framförallt i Skandinavien. När forskningen om

mobbning startade riktades dock uppmärksamheten nästan uteslutande mot

skolmobbningen, det vill säga, helt enkelt den mobbning som äger rum i skolans värld

(Roos i Björk, 1999).

9

4.1.1 Svenska och norska studier om mobbning i skolor

Dan Olweus professor i psykologi vid Universitetet i Bergen, var den första att officiellt

bedriva vetenskaplig forskning i ämnet mobbning. Olweus menar att forskningen, den

forskning som gjorts om mobbning har visat att tidsperspektivet är viktigt. I sin forskning

har han påvisat att, för att situationen ska definieras som mobbning, och inte bara är en

enstaka slumpmässig händelse bör det vara en långt utdragen plågoprocess som kan sträcka

sig över ett halvår eller mer (Olweus 1999). I forskningen presenteras mobbning ofta som

ett gruppfenomen (Fors 1994, Björk 1999 & Dunkels 2009).

Mobbningen är enligt mobbningsforskarna starkt kontextbunden, gruppspecifik, och

kulturspecifik. Olweus påpekar att mobbning som socialt fenomen tycks vara, inte bara

upprepning utan också en intentionell, meningsbärande och i visst avseende regelstyrd

aktivitet. Vidare menar Olweus att de som utsatts för mobbning känner ett emotionellt

främlingskap till andra barn, vilket hindrar dem att knyta känslomässiga band. Barn och

ungdomar som utsatts för mobbning i skolan känner sig ofta underlägsna, bortstötta och

lider av ångest och depressioner. Olweus menar även i sin forskning, att känslor av skam

skapas ur känslan av individuell otillräcklighet. Den som mobbas känner sig betydelselös

och är därmed en individ som inte behöver tas på allvar eller uppmärksammas (Olweus i

Björk 1999).

4.2 Vem är det då som mobbas och vad handlar mobbning om

Mobbning kan drabba vem som helst, när som helst och var som helst belyser Björk (1999)

och Elza Dunkels (2009), mobbning har alltid funnits kommer kanske alltid att finnas men

den är inte förutbestämd. Mobbning kan också gestalta sig olika. I mobbningsforskningen

delas mobbningen in i fysisk mobbning, tyst mobbning, social mobbning och verbal

mobbning. Vidare skriver författarna att det främst är flickor som utsätts för verbal och

social mobbning. Mobbaren är mestadels av samma kön och ålder som den mobbade

(ibid).

10

Enligt mobbningsforskare är det gemensamma för alla mobbningsfall att det handlar om

destruktiva maktrelationer (se t.ex. Björk 1999 & Thors 2007).

Mobbaren har enligt Björk (1999) makten över offret, och de känslor som finns hos den

som mobbar handlar om hat och förakt. Även hos offret kan hat, förakt och starka

hämndkänslor finnas likväl som känslor av rädsla, ångest och uppgivenhet. Mobbning

anses i mobbningsforskningen handla om makt, och skildras huvudsakligen som en

maktfråga.

För att demonstrera makt behövs, vittnen framhåller Björk. Det inte är en ren tillfällighet

påpekar hon vidare att det vid de flesta mobbningstillfällen oftast finns andra kamrater på

plats. Då mobbningsincidenter drar till sig publik, är det högst troligt att attackerna

initieras när en grupp redan är samlad. Enligt de studier som utförts ingriper sällan de

åskådare som bevittnar mobbningsincidenterna. Även om de flesta elevers attityder är klart

mobbningsfientliga, ser det ut som om kamraters närvaro och beteende snarare tenderar att

upprätthålla mobbningen än att avbryta den (ibid).

Mobbning beskrivs i den forskning som jag har tagit del av som en serie kränkningar, där

varje kränkning utgör en sorts inkompetensförklaring, ett spel som spelas och till detta spel

hör vissa regler. För att få vara med och spela krävs att man ställer upp på spelets regler.

Spelet gäller, menar Björk, ett utökat handlingsutrymme och speglar de maktförhållanden

som råder för tillfället. En ökning av handlingsutrymmet motsvaras därmed av en ökning

av makt (ibid).

I en antologi redigerad av Kristina Thors (2007) lyfter man att mobbningsbeteenden delvis

bero på och motiveras av jakten på hög status och maktpositioner i kamratgruppen. Studier

i Thors om mobbning, visar att även om mobbarna nödvändigtvis inte är omtyckta av

många, uppfattas de ändå som populära och mäktiga. Ett antisocialt och tufft beteende,

inkluderande mobbning anses ofta coolt i kamratkulturen.

11

4.3 Forskning om elektronisk mobbning

Att skaffa nya vänner på internet möjliggörs på ett annat sätt än vad den fysiska världen

kan göra (Dunkels 2009 & Hernwall 2001). Forskarna som skriver om mobbning i Thors

antologi pekar på, att dagens teknik och teknologi gör att en del ungdomar kan använda sig

av elektroniska kanaler som internet, sms, mms, chatt för att mobba andra (Thors 2007).

Elever med dåligt förhållande till sina föräldrar löper, enligt flera studier större risk att

trakassera andra på nätet. En svag känslomässig relation mellan ungdom och föräldrar, är

en av de utmärkande egenskaperna hos mobbare/ nätmobbare (Dunkels 2009 & Fors

1994).

Författarna till boken Bullying beyond the schoolyard: preventing and responding to

cyberbullying lyfter att det som förr var mer påtagligt, synbar mobbning, numera har

utformat sig till elektronisk mobbning på internet eller i mobiltelefon. Detta gör att flera

deltagare bara genom lite knapptryck kan ingå i en gemensam grupp och mobba en enskild

elev. Elektroniken har en stor betydelse för ungdomars kommunikation i dag (Hinduja &

Patchin 2009).

I boken Cyber bullying beskrivs hur elektroniska mobbningen har utvecklats. De forskare

som skrivit den, hävdar att för tio år sedan skulle inte deras bok behövt skrivas, för ingen

skulle behövt den. Författarna menar att elektronisk mobbning är aggressivare, då den som

mobbat inte hålls tillbaka av offrets ansiktsuttryck. Förövaren ser inte offrets ansikte och

vet därmed inte när mobbningen gett effekt. Detta förhållande leder till grövre uttryck och

negativa handlingar. Elektronisk mobbing, menar dessa forskare är en form som främst

äger rum mellan flickor (Kowalski, Limber & Agatston 2008).

Fil dr. i pedagogik Ann-Britt Enochsson och högstadieläraren Fredrik Olin (i Thors 2007)

påvisar hur ”möjligheten att vara anonym leder till en speciell form av mobbning”. Vidare

menar Enochsson och Olin att det är lättare att uttrycka negativa saker och positiva saker

via internet. Genom att använda sig av olika ”nätnamn” kan man förbli anonym men även

få en stark identitet på internet (ibid s 147). Enochsson och Olin beskskriver även hur

denna form av mobbning yttrar sig på internet genom kränkande kommentarer och att valet

av språk, tenderar att bli hårdare och tuffare vid valet av ord som används i

kommunikation.

12

4.4 Språkstörningar samt autismspektrums betydelse vid kontaktskapande

på internet

För dem som har språkstörning och autismspektra i kombination menar Sjöberg (2007) blir

svårigheter att tolka det skrivna ordet som visar sig på datorskärmen och mobiltelefonen en

sårbar situation. Det som skrivs med slanguttryck och med förkortningar kan vara ännu

svårare att tolka och förstå om det finns en eller flera funktionsnedsättningar hos den som

kommunicerar. Det kan i värsta fall vara så att den som mobbas, inte själv förstår att man

är utsatt, eller att man själv utsätter någon annan för kränkande behandling. Vid

språkstörning har ”man inte har makt över orden” (ibid s 106). Språket blir ofta ett hinder,

istället för ett redskap i mötet med människor och omgivning (ibid).

Cyberrummet är en del av verkligheten, menar Patrik Hernwall (2003) som forskat om

ungas aktiviteter på Internet. Visserligen är cyberrymden en virtuell förlängning av det

konkreta, men icke desto mindre en del av det verkliga. Även om cyberrummet är en arena

som är helt och hållet avhängig existensen av teknik, är det på samma gång en arena för

mänskliga möten. Datorn är inte är ett redskap i någon traditionell bemärkelse, som

erbjuder en begränsad mängd handlingar. Med pennan skriver du, med kameran tar du

kort, med tv:n kan du titta på vad andra sänder, med cykeln förflyttar du dig själv påpekar

Hernwall. Den internetuppkopplade datorn erbjuder en uppsjö handlingsalternativ och en

sådan möjlighet är multitasking – att arbeta med flera program/uppgifter och spel samtidigt

(ibid). Svårigheterna inom språkstörning och autismspektra kan i och med dessa

möjligheter skapa problem, till exempel vid spel att byta perspektiv och att tolka

information i de olika forum på internet (Sjöberg 2007). Frågan är om det finns någon

möjlighet att skydda och förhindra och motverka elektronisk mobbning?

13

4.4.1 Förebyggande åtgärder och lärares ansvar

Många forskare inom ämnet elektronisk mobbning, lyfter att i dag måste man tydligt

förklara och beskriva för barn och ungdomar vad personlig säkerhet innebär, vid

användandet av dator och mobiltelefoni, samt vart man kan vända sig för att få hjälp om

det skulle behövas menar Dunkels (2009) och Hernwall (2001). Hernwall (2001) beskriver

att många ungdomar idag har en högre IT-kompetens än vi vuxna, vilket innebär att våra

unga har stor frihet att interagera på Internet (ibid). ”Utbilda lärarna så att de övervinner

sin rädsla om att prata och ingripa mot mobbning och förtryck i skolan. Mobbning sker inte

bara mellan elever utan också mellan lärare och elever. Det är allas ansvar att göra något

men det är lärarna som måste visa att de vågar” säger Camilla 13 år (i Björk 1999 s 7).

Att nämna och benämna är ett viktigt steg i allt förändringsarbete. Ett första steg i

mobbningsarbetet är därför att ge ett erkännande åt mobbningssituationen. Björk menar att

det största hindret för en förändring av mobbningssituationen är att vi accepterar beteenden

och attityder, kanske beroende på att det av tradition har varit så en längre tid. Både i

relation till den mobbade, de som mobbar är det därför viktigt att det finns en öppenhet

inför ett förändrat beteende (Björk 1999). Professor i pedagogik och psykologen Gunnel

Colnerud (i Thors 2007) beskriver att det även förekommer lärare som mobbar, kränker

och även sårar elever. Olweus i Thors påvisar i en ”studie av 2400 elever i år 6 – 9 att cirka

2 % av eleverna har varit offer för lärarmobbning” (ibid s 127).

Följande förutsättningar anser Fors (1994) som betydelsefulla för att kunna stoppa

mobbning. Vuxna bör på ett medvetet sätt uppfatta att det är mobbning som pågår, och att

man arbetar sig fram till en gemensam förståelse av mobbning. Det är viktigt att vuxna och

barn uppfattar att mobbaren/mobbarna utför de negativa handlingarna mot offret, även om

det sker i ett samspel med offret. Det är även viktigt att vuxna hjälper mobbare/mobbarna

att ta ansvar för sina handlingar. Vuxna har ett ansvar att förklara mobbningens dynamik

för barnen, speciellt dess maktaspekt, det vill säga att mobbaren/mobbarna har kontroll

över offret. Till sist anser Fors att vuxna med eget förhållningssätt kan motverka att

mobbningssituationer uppstår.

14

Enochsson och Olin (i Thors 2007) ställer följande frågor: ”har då skolan något ansvar för

vad eleverna gör mot varandra via digital kommunikation?”( ibid s 149). ”Gör det någon

skillnad om ungdomarna sitter vid skolans eller hemmets datorer och skriver och läser

kränkningar?” (ibid s 149). ”Om en nakenbild på en flicka läggs ut mot hennes vilja och

skolans elever ser på den på skoltid, vem är ansvarig för att få den borttagen?”(ibid s 149).

”Om någon får trakasserande mail från andra i klassen, har då skolan något ansvar?”(ibid s

149), vidare beskriver författarna ”eleven Anna” (ibid s 149) i årskurs 8. Hennes lärare får

höra att hon är utsatt på Lunarstorm. I Annas ”krypin” (ibid s 149) upptäcker läraren att

gästboken är full av kränkande kommentarer. Läraren lyckas med hjälp av kolleger

identifiera de flesta mobbarna, en del är lätta att identifiera eftersom de har foton i sina

krypin, de andra eleverna kräver ett större detektivarbete genom vänlistor och vilken klass

de går i. Till slut har man identifierat sju elever och i samförstånd med Anna kan skolan

agera enligt antimobbningsplanen (ibid).

Professorn i psykologi Ann Frisén (2010) hävdar att det i Sverige finns en stor naivitet

kring internet och personlig säkerhet. Frisén menar vidare att alla engelska skolbarn får

lära sig: zip it, block it and flag it. Det vill säga, lämna inte ut information, blockera

kontakter och berätta för de vuxna (ibid). I EU-länder finns det officiella råd. I Sverige är

det Statens medieråd, som ger råd till unga på internet. Statens medieråd har fått sitt

uppdrag från regeringen för att kunna skapa ungas säkerhet. De råd som är gemensamma

för de flesta EU-länder är: lämna inte ut personuppgifter på internet, tänk på att det finns

många människor som inte talar sanning på internet (Medierådet 2010). Fors (i Thors

2007) beskriver att alla elever samt all personal har ett gemensamt ansvar för att kunna

uppnå en mobbningsfri verksamhet. Fors menar vidare att som personal har man ansvar att

ingripa/anmäla missförhållanden, och samarbeta med skolans elevvårdsteam. När

pedagoger sätter ord på konflikten aktiveras både elever och föräldrar påpekar hon (ibid).

Sjöberg (2007) hävdar att: ”elever är allas ansvar” (s 116).

Pedagog Annie Norell Beach och psykolog Marie-Louise Berg Danielsson (2000) har i

samarbete med Rädda barnen författat boken Goda grunder och pedagogiska möjligheter.

De skriver att ”skolan skall inte stå värdeneutral” (s 15).

15

Författarna belyser att i läroplanen, finns det mycket tydligt beskrivet vilket uppdrag som

varje skola och pedagog skall försvara, och värna om. Skolan har ett tydligt utformat

samhällsuppdrag, som vilar på en värdegrund som formulerats tillsammans enligt

demokratiska principer, och genom representation av vuxna i samhället. Vidare menar

författarna att ”värdegrundsaspekten på skolan” (Norell Beach & Berg Danielsson 2000 s

15) måste gälla alla elever. I dag sker arbetet med värdegrunden inte på alla skolor trots att

det enligt lag skall vara så. Det är ofta den enskilda lärarens intresse i frågan som är

ledande i processen. ”Vi måste börja med oss själva om vi skall kunna lära våra unga om

mellanmänskliga relationer, om värden, demokratisk samvaro, moral, och etik” (ibid s 17).

Skolverket (2010) påvisar att skolväsendet vilar på demokratisk grund. Människolivets

okränkbarhet, individens frihet, integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan

könen, solidaritet med svaga och utsatta grupper är värden som skolan skall gestalta och

förmedla. Skolverket uppmanar att det är nödvändigt, att elever utvecklar sin förmåga att

kritiskt granska information, förhållanden, för att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära sammanlänkade. Vid utökade möjligheter

att samtala, läsa samt skriva utvecklas elevens förmåga att kommunicera. Tilltron till den

språkliga förmågan är mycket värdefull för delaktighet och tillgänglighet i samhället.

Professor i pedagogik Fritjof Sahlström (i Norell Beach & Berg Danielsson 2000) lyfter att

en viktig del av skolans praktiker som lätt kan undanhållas är skolan grundregler. Dessa

grundregler utformar en underförstådd kunskap som de som deltar i samtalen i skolan

måste behärska, utöver en strikt lingvistiks förståelse av det som uttrycks genom språket.

Det finns en rad outtalade normer för vad som är ett korrekt sätt att samtala på. Olika

elever har olika förmågor, till att anpassa sig till dessa grundregler. I det sociala blir detta

avgörande om denne får hög eller låg status i kamratkretsen. För många är det en kamp att

bemästra dessa regler (ibid). Partanen (2009) menar att kan vi i samverkan med hemmet

och eleven hjälpa denna att överbrygga sin kunskap mellan vardagserfarenheterna utanför

skolan och den lärande situation vi skapar i skolan är mycket vunnet. Denna samverkan

kan innebära just den skjuts framåt som eleven behöver för att lärandet, och utvecklingen

skall gå framåt. Att öka kunskapen om socialt samspel och värderingar är viktigt för alla i

vårt gemensamma samhälle.

16

4.5 Mobbning och flerfunktionsnedsättningar

En förklaringsmodell som sedan länge använts i skolan är den som Anatol Pikas (1987),

utformat som lyfter att mobbning grundar sig på en tolerans/intolerans mot olikheter.

Elever har alltid angett yttre avvikelser som orsak till mobbningen.

I Göran Englunds (2011) C-uppsats beskrivs Heinemans teori som grundar sig på

avvikelsen och olikheten i dess fysiska form att:

Offret skulle vara annorlunda eller avvikande till utseendet. Det blir svårt att

överföra den teorin till den fysiska anonymitet som finns på nätet. Men om

offret på nätet uppträder lite annorlunda, skriver, sms-ar eller chattar på ett

annat sätt än övriga kan hans beskrivning vara relevant (ibid s 33).

Gerland (2004) beskriver i sin bok Autism: relationer och sexualitet, problematiken vid

skapande av vänskap och relationer, om man har diagnos inom autismspektra. Många som

Gerland intervjuat har uttryckt att det varit svårt att få vänner under uppväxten samt att det

är vanligt att man utsätts för mobbning. Gerland belyser hur mobbning kan gestalta sig om

personen har diagnos inom autismspektra. Känslan av utanförskap och att förstå själva

mobbningen kan vara svårt. I ett exempel beskrivs att mobbarna upplever okunskapen om

mobbningen som en uppmaning att fortsätta. Det är mycket smärtsamt när det går upp för

personen att man utsatts för mobbning utan att förstå det. Känslan av att inte ha kompisar

är inte det svåra. Däremot om man haft kompisar och sedan blivit mobbad, blir man ledsen

och besviken uttrycker en tjej i boken. ”Det är jobbigt att bli mobbad, men jag ifrågasatte

det inte” (ibid s 27). Björk (1999) menar att en elevs svårigheter, alltid måste bedömas och

utredas för att kunna finna ursprunget. Många gånger kan det vara så att ursprunget

kommer från mobbning, och på grund av det kan eleven inte koncentrera sig, tillgodogöra

sig skolans undervisning och på så sätt inte utvecklas i sitt lärande. Om skolan inte kan

finna alternativa lösningar för dessa elever så hamnar även skolan i svårigheter eftersom

den då inte följer likabehandlingsplanen och antimobbingplanen (ibid). Speciallärare Eva

Carlberg Erikssons (2009) lyfter att:

I det relationella perspektivet ses orsaker till uppkomst av svårigheter inte enbart

som den enskilde elevens egenskaper. Det kan lika gärna vara miljön, det vill

säga förhållanden, normer, värderingar och förväntningar som kännetecknar

verksamhet och bemötande i skolan, som skapar och bidrar till svårigheterna

(ibid s 9).

17

4.6 När språket blir ett hinder

Språket är en del av vår kognitiva förmåga som styrs av våra högre mentala processer. Vi

använder språket för att kommunicera med människor och uttrycka tankar och idéer. Med

språket resonerar vi, löser problem och reder ut konflikter. Språket är ett verktyg för att

utveckla vår fantasi och vårt logiska tänkande och för att få sammanhang och struktur i

tillvaron (Partanen 2009 & Sjöberg 2007). Vidare lyfter Sjöberg (2007) att vid

språkstörning kan språket bli en svårighet i stället för ett redskap vid kommunikation och

samspel.

Professor i fonetik, Irene Johansson (1990) beskriver i sin bok Språkutveckling hos

handikappade barn 2 att ”människor behöver ord. Ord som rymmer behov, känslor, tankar

och kunskaper” (ibid s 7). Ord som kan användas för att utöka förmågan vid

kommunikation, och som stöd vid problemlösning och självkontroll, samt som ett redskap i

minnet och tanken. Ord som också kan delas med andra människor i glädje och allvar

(ibid).

Roger Säljö (2000) professor i pedagogisk psykologi menar att språket är det viktigaste

kulturella redskapet. På samma sätt som människan genom historien skapat olika fysiska

artefakter som hjälpmedel för att bearbeta omvärlden, så har hon skapat ett språk för att

kunna kommunicera och organisera sig. Säljö inför dock aldrig någon tydlig definition av

redskapsbegreppet, han ger många exempel i boken, Lärande i praktiken - Ett

sociokulturellt perspektiv, där det framkommer att redskap är en stor och bred kategori.

Redskap omfattar helt enkelt alla språkliga föremål som människor kan använda i något

syfte (ibid).

Anders Arnqvist (1993) professor i pedagogiskt arbete som forskat om barn och språk,

lyfter att:

Språket och talet bör inte betraktas isolerat utan ses som två aspekter av målet

för aktiviteten, det vill säga, att kommunicera. Kommunikationen sker mellan

en sändare och mottagare. För att kommunikationen skall fungera måste både

mottagaren och sändaren förstå budskapets innebörd. Möjligheten att uppfatta

budskapet kan minska på grund av språk- och talstörningar (Arnqvist 1993 s

119).

18

Anders Nordin avdelningschefen på Nationella resursen, specialpedagogiska

skolmyndigheten i Eva Carlberg Erikssons (2009) bok Språkstörning – en pedagogisk

utmaning, En metodbok för dig som möter tonårselever menar att ”barn och ungdomar med

språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på

motsvarande sätt har de svårt att förstå” (ibid s 5). ”Nordin belyser att detta gäller i mötet

med kamrater, men även med oss vuxna, det påverkar oss alla i det sociala samspelet. Det

hela kompliceras av att barnet även befinner sig i det viktiga utvecklingsskede som tonåren

utgör. Unga har här ett starkt behov av att lära känna sig själv och sin omgivning” (ibid s

5). Vid språkstörning blir detta ”ofta känslomässigt laddat och svårt” (ibid s 13).

Vidare lyfter Carlberg Eriksson (2009) att ”personer med språkstörning har svårigheter

med språkproduktion och/ eller språkförståelse”. Det är talet som är det mest framträdande

för oss i det sociala mötet, vi observerar inte lika direkt bristen av förståelse av ordens

innebörd då detta kan döljas av ett bra talspråk. Det sist nämnda kan i slutänden vara mer

begränsande menar Carlberg Eriksson. Personer med olika grader av språkstörning

behöver stöd inom följande områden: fonologi, grammatik, semantik och pragmatik.

Carlberg Eriksson beskriver att ” olika personer med språkstörning skiljer sig kraftigt åt.

Det finns inte en mall som kan passa på en enskild elev. Varje nytt möte innebär något

unikt - en annorlunda kombination av olika styrkor och behov av stöd” (ibid s 16).

Professor i utvecklingsbiologi och neuropsykologi Dorothy Bishop (i Carlberg Eriksson

2009) har under lång tid forskat om pragmatisk språkstörning. Bishop är nu övertygad om

att det finns en sådan störning vilket innebär ”problem att använda språket på ett lämpligt

sätt i en viss situation”. Vidare hävdar Bishop att pragmatiska problem bör delas in i olika

kategorier till exempel problem med turtagning, relevans och sammanhängande tal samt

berättelser anpassade till samtalspartnern med flera” (Carlberg Eriksson s 25). När språket

blir ett hinder betyder det att dialogen är mycket viktig. Inger Fridolfsson (2010) menar att

barns språkutveckling främst sker genom dialog med oss vuxna. Som vuxen och pedagog

är det viktigt att ha fokus på språket i allt vi gör, alltid prata och sätta ord på vår

gemensamma vardag.

19

4.7 Autismspektrumstörning

Autism är ett komplext funktionshinder som länge förbryllat människan menar professor i

barn- och ungdomspsykiatri Christoffer Gillberg (1999). I den litteratur som jag tagit del

av är en vanlig beskrivning att autism karakteriseras av kvalitativt nedsatt förmåga till

social interaktion, kommunikation samt begränsade repetitiva och stereotypa

beteendemönster, intressen och aktiviteter.

Psykolog Uta Frith (1994), författare Gunilla Gerland (2004) och psykolog Sven-Olof

Dahlgren (2007), beskriver att autism är en biologisk störning i utvecklingen av hjärnan

som försämrar kommunikationen och förmågan att relatera till andra. Autism innebär att

ens tänkande, känsloliv, upplevelser och sättet att bemöta omvärlden är annorlunda än

många andra människors (ibid) Autism är medfött och varar hela livet (Gillberg 1999 &

Frith 1994). I läkare och psykiater, Lorna Wings (1998) triangulering beskrivs, att

personer med autism liknar varandra på det sättet att de har svårigheter inom

kommunikation, socialt samspel samt vid flexibilitet och med specialområden och

intressen Wing påvisar att svårigheter inom dessa områden innebär begränsningar inom

exempelvis mentaliseringsförmågan.

Gillberg (1999) påvisar att mentaliseringsförmåga är när man kan ta en annan persons

perspektiv och sätta sig in i hur den personen känner tänker och upplever sin situation. Om

man har svårigheter att mentalisera innebär det att man inte kan ta hänsyn till den andre

personens önskemål, och vad den personen har för avsikt. Att kommunicerar via

kroppsspråk, gester och ögon som komplement till det talade språket är en svårighet. Detta

är den egentliga svårigheten inom autism, vilket i sin tur leder till de begränsningar som

visar sig inom kommunikation, socialt samspel samt i förmågan att vara flexibel inom

specialområden och intressen. Förutom mentaliseringsförmåga har personer med autism,

även ofta begränsningar gällande visuell perception. Mot bakgrund av det sätt personer

med autism kognitivt processar visuell information – från detaljer till helhet får de ofta

svårt att tolka synintryck till en sammanhängande enhet - central koherens. Detta innebär,

menar Gillberg att visuell information ofta blir fragmentarisk och svår att få ihop till en

logisk sammanhängande bild. Gemensam uppmärksamhetsfokus är något som brukar ses

som en brist hos personer med autism. Gemensam uppmärksamhetsfokus innebär att två

20

personer i samspel ger ögonkontakt kring något som sker där, de har en gemensam

uppmärksamhet, och ögonkontakt ges i samförstånd kring att man förstått något av

situationen som är utöver det faktiskt konkreta (Gillberg 1999).

4.8 Flickor med kombinationen av diagnoserna språkstörning

och autismspektrumstörning

Barnpsykiater och läkare Svenny Kopp (2010) beskriver i sin avhandling, att redan i början

av 1980-talet väcktes hennes funderingar om flickors sociala samspel och kamratrelationer.

Kunde dessa svårigheter få sin förklaring om flickorna rörde sig inom autismspektra, och i

sådana fall var diagnostiseringen2 av dessa flickor rätt? Kopp beskriver vidare att hon

under åren genomfört olika studier för att söka svar på sina olika forskningsfrågor då

framför allt rörande flickor inom autismspektra diagnoser. Hon hävdar även att:

Behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala

interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter att interagera

inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort (ibid s 67).

Socionom Monica Eriksson (2008) hävdar i sin bok Hur gör vi nu? – handbok för

föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder, att:

flickor med Aspergers syndrom generellt sett har en något större empatisk

förmåga än pojkar, även kamratkontakter ser annorlunda ut, flickor vill oftare

vara med. Eftersom båda könen har samma svårigheter inom det sociala

området, ter sig flickorna generellt sett olyckligare (ibid s 18, 19).

Vidare skriver Eriksson (2008) att tonårstiden är en svår period. Alla de svårigheter som

finns när det gäller sociala kontakter blir tydligare. Under den här tiden är risken för grav

mobbning som allra störst.

Isabelle Rapin & D. A. Allen (1983) var de första som beskrev i en studie, att det är fler

flickor än pojkar som ges diagnosen störd språklig och pragmatisk förmåga. Pojkar är i

majoritet vid andra typer av språkstörningar i kombination med autismspektra.

2 Se bilaga 5

21

Dahlgren (2007) belyser att det inte är språkutvecklingen i sig som är svårigheten, utan

brister i förmågan att använda språket i kommunikation och socialt samspel som är

utmärkande för autismspektrumtillstånd (ibid). Wing (1981) menar att flickor kan upplevas

som mer sociala vid en första anblick, men vid närmare observationer har de liknande

svårigheter socialt som pojkar. Det som framför allt skiljer flickorna från pojkar är att

fascinationen för speciella föremål eller delar av föremål inte är så framträdande hos

flickor.

Logopeden Carmela Miniscalco (2007) lyfter i sin avhandling att språkstörning ses som en

markör för neuropsykiatrisk problematik. Språkstörning förekommer ofta tillsammans med

neuropsykiatriska och/eller utvecklingsmässiga funktionshinder. 62 % av 25 svenska barn

där personer i barnets närhet, exempelvis barnmorska på barnavårdscentralen och

dagispersonal anade språkstörning vid 2 ½ års ålder fick en neuropsykiatrisk diagnos, i de

flesta fall en diagnos inom autismspektrumstörning eller ADHD-problematik (ibid).

Flickor får i regel först sin diagnos efter 11 års ålder (Kopp & Gillberg 2003).

Logoped. Marjana Tornmalm (2007) på Autismforum, Stockholms läns landsting beskriver

i artikeln, Svårigheter med språkliga sammanhang, att personer med autismspektrum

diagnos, Aspergers syndrom, har problem inom vissa områden inom språkanvändningen,

framförallt språkförståelse och hur man brukar språket i sociala sammanhang. Det är inom

semantiken där begrepps- och ordförståelsen är central som detta problem visar sig tydligt.

Ord kan få en snävare, personligare betydelse, alternativt en bredare och mer generell

betydelse som konsekvens av att ordet tolkas bokstavligt, samt att innebörden av ordet inte

kan varieras utifrån innebörd. Detta skapar problem i samtal med andra.

Pragmatiken handlar om språkets sociala och praktiska användning menar Tornmalm

(2007). Språkets sociala användning kan vara svårt, vad vi säger och gör bygger på

kunskapen och förståelsen av oskrivna normer i vår kultur. Detta lär vi oss genom att möta

människor, läsa ansiktsuttryck, kroppsspråk och genom olika tonfall på rösten. Tornmalm

menar att detta är en utmärkande svårighet, vid autismspektrumstörning. Vidare hävdar,

Tornmalm (2007) att det är viktigt att ge ungdomar som har autismspektrum diagnoser,

språkliga strategier för samtal och för att kunna berätta om till exempel olika händelser.

22

Det är vikigt och avgörande för en ömsesidig kommunikation och att lära sig språkliga

modeller, på så vis finns en god chans att kunna hålla igång ett ömsesidigt samtal (ibid).

Gunilla Gerland (1996) berättar i sin bok, En riktig människa, om sina egen erfarenheter av

hur komplicerat det kan vara att kommunicera om man har en autismspektrumstörning och

vilka oskrivna regler det finns vid kommunikation: ”Inuti mig blir jag ibland så trött – ni

har så konstiga regler i er värld! Och jag måste hela tiden tänka och tänka på dem” (ibid s

254).

4.9 Sammanfattning av tidigare forskning

Vid kommunikation kan språket för en person med språkstörning bli ett hinder i stället för

ett verktyg. Vid kombinationen språkstörning och autismspektra framkommer, svårigheter

i förmågan att mentalisera. Om man uppträder lite annorlunda på internet, man skriver,

sms-ar eller chattar på ett annat sätt än övriga ungdomar vilket gör att unga som har

kombinationen av språkstörning och autismspektrumstörningar kan drabbas hårt av det.

I forskningen lyfts mobbning ofta fram som ett gruppfenomen och är på det sättet starkt

kontextbunden, både gruppspecifik, och kulturspecifik. Det som förr var mer påtagligt,

synbar mobbning har nu utformat sig till t.ex. mobbning elektroniskt på Internet eller i

mobiltelefon.

Vuxna har ett ansvar att förklara mobbningens dynamik för barnen, speciellt dess

maktaspekt, det vill säga att mobbaren/mobbarna har kontroll över offret. Vi vuxna kan

med eget förhållningssätt motverka att mobbningssituationer uppstår genom att informera

och sprida kunskap i ämnet som är tillgängligt för alla i vårt gemensamma samhälle.

23

5. METOD

Detta kapitel belyser mitt val av metod och förklarar varför jag valt den här metoden för att

genomföra min undersökning. Därefter beskrivs kvalitativ intervju. Rubriken studiens

uppläggning och genomförande innehåller därefter, urval samt genomförande,

transkribering och analysförfarande. Slutligen tar jag upp forskningsetiska överväganden,

metodreflektion samt undersökningens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.

5.1 Metodval och argumentation för valet av metod

Mitt syfte med undersökningen är att undersöka fenomenet elektronisk mobbning, samt att

beskriva, hur detta fenomen upplevs av tonårsflickor, som har språkstörning i kombination

med autismspektrumstörning.

Med utgångspunkt från detta syfte har jag formulerat följande forskningsfråga:

Vilka kunskaper om och erfarenheter av elektronisk mobbning har gymnasieflickor som

har språkstörning i kombination med autismspektra?

För att besvara detta syfte har jag valt att använda mig av kvalitativ intervju som metod vid

genomförandet av denna undersökning. Jag anser att detta metodval lämpar sig väl för

undersökningen som jag genomför då jag genom intervjuer kan få svar på frågorna jag

ställer och att det även finns möjligheter att ställa följdfrågor, om förtydligande skulle

behövas.

I metodboken Den kvalitativa forskningsintervjun, menar Steinar Kvale (1997) att

intervjun är ett oumbärligt redskap för att få information. Vidare lyfter Idar Magne Holme

& Bernt Krohn Solvang (1991/1997) att:

”den kvalitativa metoden syftar till att fånga egenarten hos den enskilda

enheten och dess speciella livssituation, de påvisar även vilka möjligheter och

begränsningar vi har i valet av en kvalitativmetod vid tolkning av

informationen. Med ett kvalitativt angreppssätt har den som ”forskar” flexibel

planering och nära förhållande till informationskällan, detta borde ge goda

möjligheter till relevanta tolkningar” (ibid s 82, 83).

24

Då jag haft utgångspunkten i den fenomenologiska forskningstraditionen vid tolkandet av

det flickorna berättar vid intervjuerna, får jag som Kvale (1997) beskriver kunskap om hur

flickorna upplever mobbning/elektronisk mobbning samt hur fenomenet yttrar sig. Inom

fenomenologin intresserar man sig för att förtydliga både det som framträder, och upplevs

av individer och på vilket sätt det framträder (ibid). Den andres livsvärld och uppfattning

är själva utgångspunkten inom fenomenologin, människans subjektiva upplevelse, menar

Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (1994).

5.2 Kvalitativ intervju

Vid kvalitativ intervju menar Holme och Solvang (1991/1997) att, samtalen som

framkommer ska göras om till texter som ska tolkas. För att besvara min forskningsfråga

valde jag att utföra kvalitativa intervjuer, då det genom verbala utsagor blir lättare att

upptäcka, ta del av den andres livsvärld eller personens uppfattningar om något fenomen,

vilket även Runa Patel och Bo Davidsson (2003) påvisar i sin bok Grundbok i

forskningsmetodik. Jan Hartman (1998) belyser att intervjuer är mycket användbara

eftersom personen berättar om det de är intresserad av, och på detta sätt nås kunskap om

ämnet. När man väljer en kvalitativ metod får man inte samma bredd och generaliserbarhet

som vid kvantitativ metod menar Kvale (1997). Det är dock inte mitt syfte med denna

undersökning.

5.3 Urval

Vid planerandet av undersökningen har jag tagit del av litteratur som är kopplad till

undersökningen, vilket jag redogör för i kapitlet tidigare forskning. Forskare inom ämnet

elektronisk mobbning lyfter att det är lämpligt att vända sig till åldersgruppen 15 – 20 år.

Dessa ungdomar har erfarenheter och kunskaper om hur man använder datorer och

mobiltelefoni, då de är första generationen som vuxit upp med datorer och mobiltelefoner i

sin vardag. I skolan finns tillgång till att använda datorer och det finns även mobiltelefoner

kopplat till skolans expedition. Det är i dag mer regel än undantag att ungdomar har

tillgång till dator och även en egen mobiltelefon. För att testa om frågorna jag utformat

fungerar, har jag genomfört en förstudie med tre flickor. Två av dessa flickor har inga

funktionsnedsättningar, en flicka har diagnos inom autismspektra, denna flicka kommer

25

även hon att ingå i huvudstudiens grupp av flickor då jag anser att hon uppfyller kriteriet

för att delta samt att hennes berättelser är till gangn för undersökningen. Denna förstudie

genomfördes för att på så vis inte skapa svårigheter i onödan för huvudstudiens deltagande

flickor om frågorna varit, till exempel svåra att tolka. Nedan beskrivs hur jag gått tillväga

då jag gjort mitt urval för undersökningen, samt hur jag kommer att använda mig av

resultatet från förstudien.

De ungdomar som intervjuats går på en gymnasieskola i mellansverige. Skolan har cirka

1450 elever och har i dagsläget åtta program där språkstörda elever går integrerade i

nationella program eller i små klasser där alla elever har olika funktionsnedsättningar.

Genom en kurskamrat som är lärare på denna skola fick jag kontakt med tre flickor som

har kombinationen av diagnoserna språkstörning och autismspektra. Flickor uppfyller de

urvalskriterier som jag ställt för deltagande i denna undersökning. Läraren ställde frågan i

klasser där hon undervisar, om det var någon flicka som kunde tänka sig vara med i en

undersökning om mobbning på internet och mobbning via mobiltelefon. Det var tre flickor

som svarade att de kunde tänka sig delta. Den fjärde flickan, som har

autismspektrumdiagnos var också elev på skolan. Henne fick jag kontakt med genom en

granne.

Undersökningens deltagare är alla flickor i åldern 17-20 år. De går på olika

gymnasieprogram på samma skola och alla har tillgång till dator och mobiltelefon. De har

även kunskap och erfarenhet av att använda denna teknik.

Undersökningens huvudpersoner är Mårran 20 år, Elisa-Maria 19 år och Mickan 18 år,

som samtliga har kombination av språkstörning och autismspektrum, samt Klara 17 år,

som har diagnos inom autismspektra, men inte någon diagnos inom språkstörning.

Gemensamt för de fyra flickorna, är att de fått en sen diagnostisering. Utöver dessa flickor,

möter vi också i resultatkapitlet två flickor, Laura 18 år och Lisa 18 år. De går båda på den

aktuella skolan, men har inte några funktionsnedsättningar. En av dem är involverad i

skolans elevråd och den andra är politiskt aktiv i ett ungdomsförbund.

Samtliga namn som används i undersökningen är av anonymitetsskäl fiktiva.

26

5.4 Studiens upplägg och genomförande

För att genomföra intervjuerna i min undersökning har jag tagit stöd av Annika Lantz

(2003) bok Intervjumetodik. När jag formulerat intervjufrågorna utgick jag från Hartmans

(1998) fyra frågeinriktningar och kunskapsintressen. De fyra kunskapsmålen, beteende-

attityd- upplevelse- och kunskap, lät jag sedan ligga som teman3 för mina intervjuer.

Intervjuerna tog sammanlagt cirka sex timmar. Detta uppdelat på två dagar på den aktuella

skolan. En dag då jag intervjuade de flickor som deltog i förstudien, och en dag då jag

intervjuade flickorna som har kombinationen språkstörning, och autismspektra som deltog

i huvudstudien. Samtliga intervjuer genomfördes på den för alla flickor, gemensamma

gymnasieskola. Förstudien genomfördes utan lärarens medverkan, intervjuerna varade

mellan 30 - 50 min. Då det inte uppkom några svårigheter, användes samma frågematerial i

huvudstudiens intervjuer. Ingen av flickorna, gick i förväg igenom de olika frågorna.

Under alla intervjuerna upplevde jag flickorna som avslappnade och positiva till sin

medverkan. Jag hade som Lantz (1993) rekommenderar innan man skall göra intervjuer,

försökt skapa mig så god kunskap som möjligt om den situation som de tilltänkta

intervjupersonerna befinner sig i, för att därefter skapa goda förutsättningar, som möjliggör

en väl genomförd intervju. För att uppfylla dessa råd bad jag läraren boka, ett för flickorna

som har kombinationen språkstörning och autismspektra känt klassrum, då det var ett av

önskemålen att denne skulle närvara vid huvudstudiens intervjuer. Intervjuerna varade

mellan 30 och 50 minuter.

Jag har använt mig av bandspelare, tillsammans med anteckningar som stöd vid alla

intervjuerna. Det bandade samtalen har sedan transkriberats i sin helhet. När jag tagit del

av det som framkommit i intervjuerna har värdet av intervjuerna satts i relation till den

litteraturgenomgång jag har gjort och ur viket jag har kunnat skriva min resultatdel. I

samtliga intervjuerna ställde jag frågor utifrån teman om mobbning, elektronisk mobbning

samt vilka erfarenheter och kunskaper flickorna har i ämnet. Flickorna har under

intervjuerna talat fritt kring de frågor som jag har ställt. Som en inledning fick flickorna

reflektera över vad mobbning och elektronisk mobbning är.

3 Se bilaga 4

27

Vid genomförandet av intervjuerna har jag följa de råd Lantz (1993) ger vid intervju av

barn/ ungdomar. Jag har försökt skapa en god stämning innan intervjuerna startade genom

att berätta om mig själv samt inbjuda till frågor om behov fanns av det. Jag var noga med

ögonkontakt men även medveten om att personer inom autismspektra kan uppleva

ögonkontakt obehagligt och även hotfullt. Vid dessa intervjuer var ögonkontakten en

tillgång vid kontaktskapandet och i samtalet. Då jag valt en tid mellan kl. 12.00 – 15.00 var

tidsaspekten ingen svårighet. Samtliga flickor var uppmärksamma och inte trötta efter

skoldagen, vilket jag även ställde som fråga under samtalet för att inte skapa svårigheter

för någon av flickorna.

Lärarens medverkan vid intervjun var inte störande, varken för mig, eller flickorna. Jag

ställde även frågan om detta vid slutet av intervjuerna, och fick svaret att det känts bra att

läraren funnits där om problem skulle uppstått. I förstudiens intervjuer önskade flickorna

som saknade kombinationen språkstörning och autismspektra, att jag skulle radera banden

och anteckningarna efter att jag jämfört och analyserat det övriga materialet. Detta sker när

uppsatsen är godkänd och bedömd av examinatorn för arbetet. Huvudstudiens flickor

samtyckte till att jag arkiverade det inspelade materialet enligt de föreskrifter som

Vetenskapsrådet (2002) förordar.

28

5.5 Transkribering och analysförfarande

Vid transkribering av intervjuerna har jag lyssnat igenom dessa upprepade gånger för att få

en sammanhängande helhetskänsla, vilket Amadeo Giorgis (i Wethz 2005) rekommenderar

som modell vid fenomenologiska analyser. Med Giorgis modell som tankekarta och stöd

har jag sedan analyserat och transkriberat det insamlade materialet. Den fenomenologiska

analysen utgår från en modell med ett antal steg. Jag startade med steg ett, som innebär en

grundlig genomgång av det empiriska materialet, för att på så vis skapa en helhetsbild av

det flickorna uttrycker med sina egna ord, och känslor under intervjuerna. Därefter har jag

nedtecknat det som sagts i worddokument, ett för varje intervju. De har fått nr 1 – 6

worddokumenten har jag sedan skrivit ut, och med olika färgpennor markerat vad som i

intervjuerna hör till respektive område som jag ställt frågor om. Dessa områden är:

mobbning, elektronisk mobbnig, erfarenheter och kunskaper om och av

mobbning/elektronisk mobbning samt om de vill veta mer om lagar och regler i ämnet.

Efter att jag skapat denna helhetsbild samt upplevt känslan av mitt inspelade material tog

jag, det andra steget i Giorgis modell och ställde jag mig frågan:

Vad är det som flickorna berättar för mig? Därefter har jag delat in de olika

meningsenheterna som belyser mobbning/elektronisk mobbning, och ställt mig frågan.”Har

jag tolkat informationen som framkommit rätt?” I det tredje steget i modellen funderar jag

om det är något jag förbisett, någon underförstådd mening i det material som jag tagit del

av, som jag missat att lägga märke till. Att ställa svaren i relation till olika aspekter är

viktigt för att hitta det som skiljer sig åt. I det fjärde steget samlade jag det som hörde

samman så jag kunde sammanställa materialet i det sista och femte steget i modellen.

På så vis har jag kunnat föra fram alla fem analysstegen i en gemensam nämnare, och på så

vis kunnat lyfta fram de upplevelser som flickorna beskriver, i intervjuerna. Dessa har jag

sedan ställt i relation till tidigare forskning. Till sist förespråkar modellen att man bör

översätta respondenternas språk till ett akademiskt språk (ibid). Jag har valt att transkribera

med talspråk och ordagrant det flickorna säger, då språkstörningen är en del i flickornas

funktionsnedsättningar.

29

5.6 Etiska överväganden

I Vetenskapsrådet (2002) beskrivs de etiska kraven på hur en forskare bör närma sig och

agera sig forskning om svaga och utsatta grupper. Monica Dahlén (2007) lyfter att särskild

försiktighet bör iakttas då det gäller omyndiga eller sådana personer som själva inte kan

tillgodogöra sig given information. Jag har vid genomförandet av min undersökning följt,

Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer där de förordar fyra allmänna etiska

huvudkrav.

I Informationskravet ska man informera de berörda, om den aktuella

undersökningen/forskningens syfte. Det är frivilligt att delta. Vid presentation av

Samtyckeskravet informeras, att deltagarna i en undersökning har rätt att själv bestämma

över sin medverkan. Konfidentialitetskravet har som uppdrag att skydda den intervjuade.

Personuppgifter skall vara anonyma, det skall inte vara möjligt för utomstående att komma

åt uppgifterna. Säker arkivering tio år som rekommenderas. Nyttjandekravets uppgift är att

skydda så att alla uppgift som samlats in, inte får användas till något annat än i syfte för

undersökningen/forskningen. I enlighet med de forskningsetiska principerna gavs

information om garanterad anonymitet för deltagarna samt möjlighet att när som helst

avbryta sitt deltagande under studiens gång fram till publicering (ibid).

Vid genomförande av intervjuerna delade jag ut ett samtyckesformulär4 för intervju, med

medföljande missivbrev5, där information om syfte och metod för studien angavs. Läraren

gick före intervjuerna påbörjades igenom detta brev med de berörda flickorna. Jag gick

även igenom missivbrevet före intervjun i pilotstudien i anslutning till intervjun. Då en av

flickorna var minderårig hade jag även telefonkontakt med dennes förälder för att få

samtycke till intervjun. Jag var noga med att respektera om någon valde att inte besvara

min ställda fråga. Flickorna har i min undersökning valt att använda sig av fiktiva namn.

Jag har informerat om att det inspelade materialet kommer att arkiveras på en säker plats

den föreskrivna tiden som Vetenskapsrådet (2002) rekommenderar. I nuläget ser jag ingen

anledning att använda mig av detta inspelade samt transkriberade material igen.

4 Se bilaga 2 5 Se bilaga 1

30

5.7 Metodreflektion

I enighet med fenomenologin hade jag önskat mig fler deltagande flickor i

undersökningen. Clark Moustatakas (1994) och Michael Quinn Patton (2002), lyfter att

endast vid en empirisk variation möjliggörs en djupare förståelse av det studerade

fenomenet.

I undersökning har jag haft utgångspunkten i den fenomenologiska forskningstraditionen,

vilken även fungerat som metod vid analysen av det insamlade materialet. Min avsikt med

undersökningen har varit att få kunskaper om femomenet elektronisk mobbning i

kombination med språkstörning och autismspektra. För att få en inblick i flickornas

kunskaper och erfarenheter i ämnet valde jag att göra intervjuer.

Det har, enligt min uppfattning fungerat bra att använda denna metod, som enligt Patel och

Davidson (2003) är bra för att få en uppfattning om en händelse, företeelse eller livsvärld

som den intervjuade befinner sig i. Patel och Davidsson beskriver vidare, fenomenologin

som en kontinuerlig reflektion för att komma fram till hur människor, upplever sin värld.

Även Kvale (1997) menar att genom det fenomenologiska förhållningssättet och kvalitativ

intervju som metod, är det möjligt att komma åt den verklighet som intervjupersoner lever

i, samt att den ger en god bild utifrån här och nu av hur ett fenomen upplevs av de

intervjuade. När jag kritiskt i efterskott nu granskar utfallet av intervjuerna, och hur de

utfördes, menar jag att den metod jag valt har passat min undersöknings syfte och

forskningsfråga.

31

5.8 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

I denna kvalitativa undersökning har jag använt mig av en intervjuguide med sex olika

teman. Flickorna har inte haft tillgång till att läsa frågorna i förväg då jag ville uppnå hög

spontanitet, vilket forskaren Steinar Kvale (1997) rekommenderar i sin bok Den kvalitativa

forskningsintervjun.

Varje intervju genomfördes med varje flicka enskilt. Den tekniska utrustningen har varit

väl fungerande vid intervjuerna. Jag har som Kvale (1997) beskrivit varit medveten om att

allt måste vara tydligt, hur jag gjort, hur jag gått tillväga samt hur jag bearbetat det

inspelade materialet. Flickorna har trots undersökningens känsliga ämne berättat

öppenhjärtigt och delgett mig information utifrån sina personliga erfarenheter och

kunskaper. Vid intervjuernas genomförande har jag som Jan Trost (1994) och Lantz (1993)

förordar, varit lyhörd under samtalet och även ställt uppföljningsfrågor om det varit

nödvändigt med förtydligande.

Jag har haft svårt att validera resultatet av min undersökning, på så vis att jag inte kunnat

finna forskning direkt kopplad till min studies urval. Jag har däremot funnit relevant

litteratur i undersökningens ämne som överensstämmer med det flickorna berättar. Jag har

tolkat det flickorna berättat. För att stärka tolkningarna har jag valt att lyfta citat direkt ur

transkriberingarna. Då undersökningen endast vilar på sex flickors kunskaper/berättelser

anser jag att den har ett för litet antal medverkande, för att jag ska kunna dra några

generella slutsatser. Min undersökning skall därför endast ses som en indikation på vilka

kunskaper och erfarenheter flickor med språkstörning och autismspektra har. Flickor som

har kombinationen av funktionsnedsättningar ”kände” inte varandra innan de började vid

denna skola. De flickor som deltog i förstudien som saknade funktionsnedsättningar var

goda vänner. Flickan som intervjuades i förstudien som har autismspektrum diagnos var

inte bekant med någon annan i undersökningen.

32

6. RESULTAT

Vid redovisningen av en intervjuundersökning är det vanligt, samt rekommenderat att

använda sig av citat från intervjuerna. Syftet med citaten från intervjuerna med flickorna

som jag lagt in i resultatredovisningen nedan är att öka förståelsen för företeelsen som jag

undersökt, samt att åskådliggöra det insamlade materialet jag använt mig av i min analys.

Dessutom är citaten inlagda för att möjliggöra en bedömning av rimligheten i de analyser

och resultat som jag presenterar.

6.1 Flickornas beskrivningar av traditionell mobbning

Flickor med funktionsnedsättningar berättade under intervjuerna att traditionell mobbning

kunde yttra sig på olika sätt, men att den främst förekom i grupp. Gemensamt var även att

samtliga menade att det var slumpen som avgjorde om man blev mobbad. Det kan räcka

med att man är annorlunda. Mobbningen kan ske på undanskymda platser i korridoren, på

skolgården och på väg till och från skolan. Det kan även förekomma mobbning som utförs

av lärare beskrev flickorna.

Mickan, en av flickorna som har diagnoser inom kombinationen av funktionsnedsättningar

språkstörning, autismspektra, vill när vi startar intervjun inte svara på frågan, vad är

mobbning? Hon ber mig hoppa över den, därefter berättar hon att hon ofta blivit ignorerad

av vissa lärare under sin skoltid, ”dom såg mig inte, det var saker jag inte fattade när det

var samlingar och sånt. Att känna att man inte duger är inte kul”. En lärare som man har

förtroende för kan man gå till och berätta om mobbning var flickorna överens om. Mickan,

svarade inte på en av de specifika frågorna: vad är mobbning för dig? Däremot fick jag en

beskrivning på hur hon, upplever hur lärare uppträtt mot henne. Det var endast de frågor

rörande elektronisk mobbning som var av intresse för henne.

Gemensamt var även att flickorna, både de som har, och de som inte har

autismspektrumdiagnos och språkstörning, menade att kompisarna har större makt än

lärarna att säga ifrån.

33

Elisa - Maria tar upp en situation där en tjej råkade illa ut. Jag ställer frågan – visste läraren

eller kuratorn om det? Elisa - Maria svarar ” Nä, alla visste om det, men inte skolan. Vi i

klassen stoppade det själva”. Mårran menar i intervjun att ” kompisarna har makt, ni lärare

tjatar så. Läraren har mindre makt, man struntar i lärarna”.

Klara berättar att ” den som mobbar mår inte så bra, det är nog ofta en osäker person som

trycker ner en annan”. Vidare menade Klara att det då är säkrast att vara med själv, passivt

så man inte själv blir mobbad.

Elisa - Marias definition av mobbning är att ”hålla någon utanför, hm alltså på något

speciellt sätt. Fula ord till varandra”.

Mårran menar att det kan vara en stor grupp som kan ge sig på en enda person. ”Och så

kan det vara en eller flera som följer efter och springer i väg. Drar fast en person som mår

lite bättre och sänker den personen”.

Flickorna som saknar dessa funktionsnedsättningar beskrev i de skilda intervjuerna att de

hade den kunskap om vad mobbning är som krävdes, de uttryckte tydligt, att om man själv

är säker och trygg vågar man ingripa. Lisa berättar att hon och Laura alltid varit bästisar ”

att ha en bästis ger trygghet. Vi säger till ihop om något är fel, det har vi lärt oss

hemifrån”. Laura beskriver ” jag har alltid kompisar, jag har alltid varit med killar. En av

mina bästa kompisar är kille, vi har alltid varit, han bor i samma by som Lisa. Han gick

även i min klass på högstadiet”.

Laura berättade, att hon sa till den som mobbade: ”Vad håller du på med, lägg av”!

Ett knep som Lisa beskriver är att” bjuda in den som mobbar att vara med oss”. Dessa

flickor framstod under intervjuerna som trygga och berättade för mig att de hade många

kompisar. Laura och Lisa beskrev i sina intervjuer även att mobbning kan ske på lektioner

mellan elever om klassen är stökig. ”Jag har uppmärksammat att vissa lärare inte gillar

vissa elever” berättar Laura. ”Dom får ingen hjälp, dom finns liksom inte i lärarens värld”.

Lisa uttrycker att ”ibland är det jobbigt att alltid bli placerad i grupp med vissa personer av

vissa lärare”.

34

6.2 Flickorna beskriver elektronisk mobbning och erfarenheter av mobbning

på datorn och vid mobiltelefoni

Flickorna använder dator och mobiltelefoni. Flickorna berättade att det är viktigt att vara

noga med sin personliga säkerhet på internet och vid användandet av mobiltelefoni.

Mårran har när vi samtalar i intervjun tydliga avgränsningar av vad som hon definierar som

mobbning, till exempel ”att utesluta från gemensamma aktiviteter”, ”skriva och säga

taskiga saker, kommentarer”, hon beskriver tydligt för mig vad elektronisk mobbning är

utifrån hennes erfarenheter. Mårran vill vara med och hon vill inte att det skall förekomma

mobbning någonstans, definitivt inte på internet.

Mårran berättar om elektronisk mobbning: ”Det är olika sidor och olika tjatter, och massor

saker och ibland törs man inte säga vad man tycker så man skriver det i stället, så får man

fler personer som hjälper till att mobbas”. Vidare beskriver hon att mobbningen kan pågå

dygnet runt, eller från och till. ”Och så till exempel- nej nu har jag ingen lust att mobba och

sedan nu har jag lust att mobba, så personen mår piss och så, det kan vara en eller flera”.

Vid intervjun med Mårran, förklarar hon att datorn används mest till, att lyssna på musik,

se film, prata lite med kompisar, läsa tidningar. Vidare berättar hon vilka sidor hon besökt

på Internet. ”Det kan vara blandat, foto, konst, lite olika på vilket humör som är just då”.

När jag ställer frågan om vilka chatt sidor som hon besöker får jag svaret: - ”Jag nämner

inte namnet”. Vid frågan om det är en blandad sida med både spel och chatt bekräftar hon

detta och berättar ”Folk tjatar där, jag vill inte det, på till exempel FaceBook blir det

obekvämt när folk vill ha tummen upp. Och så beter sig en del som idioter och så. Bilder

som jag inte vill se”. Mårran var tydlig med sin integritet på internet. Anonymiteten är

viktig för henne.

35

Elisa - Maria har svårigheter att samla ihop visuell information till en helhet, hon beskriver

att man använder språket när man löser problem och reder ut konflikter, det är svårt tycker

hon. Elisa - Maria berättar att hon har svårigheter med att reda ut saker som händer på

internet, hon ber sin mamma om hjälp att tolka vad som menas med det hon läser på

datorskärmen.

Det är lätt att skriva en massa saker på internet, ”Jag hade en grej som hände på datorn. Jag

redde ut det med henne själv sen, jag var modig och ville ta det face mot face. Det var min

mamma som upptäckte mobbningen, jag såg ju bara massa myror och flum på datorn, så

jag flummade också”.

Elisa - Maria menar att det skapar frustration när hon inte kan tolka det som händer, hon är

mycket noga med ord och detaljer. Vidare beskriver Elisa - Maria att hon var med i en

spelgrupp där nivån man skulle uppnå var det centrala. Detta upplevde hon som mobbning

och mycket kränkande:

Jag har varit med så här i en grupp, då råkade det vara några som var på låg

level de blev bra kickade direkt. Jag tyckte det var fel. Jag tänkte att de är på

låg level, det vore bättre att de stannade kvar och levlade upp sig. Men nån,

gång jag brukar vara inne där ofta. Nån gång, kickar dom ut dom direkt. Man

får inte ens försöka. Sådana låga skall vi inte ha, kick. Då kommer man inte in

i gruppen, då får man hitta en annan. Det är mobbning på datorn, taskigt.

Mårran, Elisa - Maria, Mickan och Klara berättar alla om de olika sidorna för spel och

”chattarna” rummen som finns att tillgå, en del chattrum är öppna och tillgängliga för alla.

I dag är det mer stängda chattrum som Facebook, och olika spelsajter som kräver

registrering av användarna för att de skall bli tillgängliga. Man har egna lösenord. Förr var

man på Lunarstorm nu är den stängd, det var mycket som spreds som inte var bra där.

Onlinespel var ofta förekommande bland dessa flickor med kombinationen av

funktionsnedsättningarna språkstörning och autismspektra, även Klara spelade ofta spel.

Klara berättar ”Det är lite olika, beror på vilket humör jag har, jag nämner inte namnet,

man kan chatta och spela samtidigt över hela världen. Jag är på datorn hela tiden, alla är

det”.

36

Det är jobbigt när man får nej och inte får ingå i chattrum eller FaceBookgrupper tycker

Klara, hon gillar inte den tjejen som bestämmer när hon inte får vara med, hon förstår inte

varför. ”Det skall vara ok att vara annorlunda säger ju de flesta”. Klara funderar ”fast jag

bryr mig inte egentligen” Jag som intervjuar frågar om det verkligen är så att hon inte blir

ledsen eller något annat? Svaret jag får av Klara är: ”Jag spelar spel när jag inte får vara

med. Jag har en kompis hon är bra, hon mobbar inte”. Jag som intervjuar upplever att

Klara svarar kort och med ord som beskriver hur det verkligen förhåller sig. Hon ser nöjd

ut när jag går vidare i intervjun.

Elisa - Maria berättar att det är i huvudsak spel som gäller på datorn. ”Spel är jag säker på

där vet jag vad som är ok”. Trots det har det uppkommit vissa svårigheter berättar Elisa -

Maria ” att tolka vad som gäller för den sajten vid användandet av dator och vid inloggning

på olika sidor på Internet”. På ”worldchatten” kan man chatta öppet berättar Elisa - Maria.

Hon skrev till en användare att ” du verkar vara populär och fick svaret tillbaka: ”nej hela

guiden hatar mig” ”guiden” beskriver hon vidare är en stor grupp där samtliga medlemmar

hatar just den här personen, när ”jag” [Elisa - Maria] sedan chattar och stöter på den här

personens namn är den följd av skit. Med skit menar Elisa - Maria fula ord, ”fast kanske

inte så fula, jag vill inte nämna det”.

Lisa och Laura som saknar funktionsnedsättningar, beskriver båda i sina respektive

intervjuer att elektronisk mobbning på mobiltelefonen är ofta förekommande Laura

berättar:

Det som lagts ut på nätet visades i mobiltelefonerna, det är lätt att skicka runt

en telefon och utan att man själv uppmärksammade det, var man en aktör i det

som pågick. Man vill ju inte vara utanför, det gäller att ha koll fast man inte

gillar det.

I frågan om vad de använder datorn och mobiltelefonen till skiljer det sig mellan de flickor

som har funktionsnedsättningar och de som saknar dessa. Laura och Lisa berättar i sina

respektive intervjuer att de huvudsakligen använder sig av de olika sociala forumen,

FaceBook, MSN, det var sällan som de spelade spel och aldrig online med deltagare över

hela världen. Lisa berättade att om hon spelade spel så var det Angry Bird på

mobiltelefonen. Laura sa ” jag spelade Hugo på datorn när jag gick på högstadiet, nu har

jag varken lust eller tid, spel på mobilen är i sådana fall typ Wordfude”.

37

6.3 Flickorna har erfarenheter av mobbning på Internet och i mobiltelefonen

Mickan berättade om en händelse, som medfört allvarliga konsekvenser för henne på

Internet. Hon sände en bild på sig själv till en killkompis. Han hade bett om en bild på

henne och det var en bild som inte var lämplig att sprida vidare, den var privat. Den låg på

familjens dator så hon sände över den. Kompisen spred den vidare till flera så kallade

vänner. Resultatet av detta, blev att bilden nu ligger ute på internet med tillhörande

kommentarer, samt att hon själv har fått förbud att använda dator hemma hos sin familj.

Mickan har dock en ny surfmobiltelefon, vill hon, har hon därmed tillgång till digital

kommunikation. Hon har även många vänner på de olika chattrummen på internet.

I dag är hon noga med sin personligsäkerhet. ”Jag frågar om jag inte förstår. Det händer att

jag inte kan tolka det som skrivs på internet, jag tror det beror på mina

funktionsnedsättningar språkstörning och autismen”.

En tid efter intervjun fick jag ett telefonsamtal av läraren som var med vid intervjun6.

Elisa - Maria beskriver en händelse: ”Vi var på aktivitetshuset 'Boda borg', när jag kom hem

skrev jag att vi inte fixade det så bra, min grupp alltså. Jag nämnde inga namn. Då kom en

tjej som jag känt på mig, och skrev saker jag inte förstod på internet. Jag visade det för min

mamma, och hon sa att det var mobbning. Jag trodde det var ”flummspråk” men det som

tjejen skrev var: myrorna går till stacken utan en”.

”Jag förstår inte sånt där bla, bla, bla språk man inte fattar. Det beror på språkstörningen

tror jag. Att alla skulle gå till stacken, men att jag kunde stanna hemma, det var inte kul”.

Det är svårt att tolka språk i olika situationer säger Elisa - Maria.

”Ibland går jag in på olika sidor när jag är i skolan då ser man mycket som inte är bra. Jag

har nog känt mig mest mobbad då jag fått kränkande namn på olika spel, jag är ju ingen

misslyckad person” säger hon. 6 Läraren berättade att det nu var slut med killen, och att detta meddelande kom som SMS på mobiltelefonen. För Mickan var det inget

främmande sätt att avsluta en relation på. Mickan har godkänt att jag tar del av den informationen.

38

Vidare berättar Elisa - Maria om en kompis som var tillsammans med en kille på en toalett

under en hockeymatch.

Vi var kompisar så hon berättade för mig. Nästa dag visste hela skolan men

ingen gjorde något, hon fick skylla sig själv, jag hade inte berättat för någon.

Jag berättade sedan hemma, men min mamma tog inte upp det. Vi ville inte bli

inblandade i det. På högstadiet var det mycket skit. En tjej skrev på datorn att

hon ville ta livet av sig bla. bla. bla. Men jag bryr mig inte. En gång råkade jag

komma med på mobbarnas sida . Dom lovade mycket som inte blev av. Det är

krångligt när man inte förstår allt, då är det bättre att vara själv. Jag har fått

min diagnos ganska sent så jag är van att jag får hjälp hemifrån.

Flickorna upplever att de har någon att berätta för. De menade att ibland får man hjälp,

men ofta låter man saker passera för att det är besvärligt att dra igång med skola, föräldrar

och andra.

Mårran berättar om en situation där hon blev utsatt.

Ja, det var ungefär så här, nån person som mådde skitdåligt som började skriva

skit om mig på grund av mitt utseende och så och vad jag gillar. Jag var aldrig

kompis med den personen, ibland kan det hända att folk jävlas, internet- trolls,

som dom, vill bara jävlas med folk. Jag fick hjälp av kuratorn den gången, jag

var så där nöjd. Nu har jag lagt det bakom mig. Det som var bra var att hon sa

förlåt, det som var dåligt var att hon gick på mig.

6.4 Flickornas beskrivningar av lagar och regler

De flickor som har funktionsnedsättningar var dåligt informerade och saknade

grundläggande kunskaper om vilka lagar och regler som gäller om man utsätts för

kränkningar, diskrimineringar i samhället, skolan samt på internet och i mobiltelefonen.

Flertalet uppgav att de inte riktigt uppfattat när information getts i skolan eller genom

massmedia, samt att de inte riktigt kommer ihåg vad som sagt. Mickan uttrycker, ”jag vet

inte, jag var nog inte där när 'dom' informerade”.

39

Det är nu vi för första gången tar hjälp av läraren, för att Mickan inte kommer ihåg, och

vill ha stöd av läraren som sitter med under intervjun på Mickans begäran. Läraren kan inte

helt och fullt intyga hur det var. Mickan rycker på axlarna och säger ”jag klarar mig nog

ändå [utan informationen]”.

Jag ställer frågan till Mårran om hon vet vad som gäller på hennes skola och får

nedanstående svar: ”Att man ska på grund av sitt utseende, stil, religion och så kommer

rektorn och så, jag vet inte riktigt. Jag går till kuratorn”.

När jag fortsätter min intervju med Mårran delger hon mig, att hon under en period var i en

djup depression, ”mina föräldrar visste inte så mycket för jag vågade inte berätta eller prata

om det och så”. I dag är Mårran trygg med vetskapen att kuratorn är den som hjälper och

även tolkar det som är oklart. Mårran avslutar denna del av intervjun med att säga ”Jag vill

inte ha kontakter med min gamla klass. Bara med bästa kompisen, hon har ADHD7 och har

slutat skolan, för dom andra var dumma i huvudet”.

Lisa och Laura, flickorna utan funktionsnedsättningar har goda kunskaper i ämnet

mobbning/ elektronisk mobbning. De beskriver i sina respektive intervjuer att skolan

under lång tid har arbetat med det förebyggande arbetet. Föreningen Friends har varit och

föreläst under deras högstadietid8. De berättar också att läraren i den högstadieklass där de

gick bedrev ett aktivt förebyggande arbete, samt verkade för god policy i klassrummet.

Likabehandlingsplan, mobbningsplanen och värdegrunden diskuterades årligen. Lisa

berättar att ”den läraren vi hade var jättebra. Hon såg till att vi blev en bra grupp som höll

ihop, det var tryggt”.

7 ADHD - är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar översättas med

uppmärksamhetsstörning med överaktivitet (http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Adhd/). 8 Friends - ”är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning”

(http://www.friends.se/?id=1225).

40

6.5 Hur man stoppar mobbning på Internet eller mobiltelefonen

Samtliga flickor menade att man skall vara noga med sin säkerhet på internet.

Mårran berättar:

man inte bör ge ut sitt nummer till någon man inte litar på, eller beskrivningar

om sig själv. […] Man skall inte locka till sig folk. Sedan pratar man med

kompisar för de vuxna är bara lärare och de pratar man inte så mycket med.

Om det är någon som mobbar säger jag till den att sluta, om det nu händer och

så.

Mårran beskriver så här om ännu en situation hon upplevt: ”Jag pratade med mina bästa

kompisar och jag pratade med läraren så vi fick ordna ett möte och så. Så vi fick prata om

det som hänt när jag blev mobbad av tjejen”.

Mickan tyckte det var” bäst att sköta sina egna saker, inte lägga sig i. Strunta i om dom

håller på”. Det är bättre att var intresserad av blommor och foto i stället berättade hon.

Elisa - Maria ansåg att det var klokast att ”berätta för mamma. Hon jobbar med barn, hon

är bra. Det är bäst är att strunta i allt och sköta sitt”.

Klara tyckte det var bäst att sköta sitt eget, det är bäst att inte lägga sig i ”då kan jag bli

mobbad”.

Laura anser det självklart att en polisanmälan skall ske direkt.” Ingen skall fara illa, kanske

för hela livet”. Hos henne var det nolltolerans. Hon hade varit med som passiv medaktör

och själv mått dåligt av att se en kompis brytas ner under högstadietiden.

I det fallet som Lisa beskriver var det den drabbade som fick bära hela skulden. Enligt lag

är det mycket svårt att komma åt det här problemet juridiskt berättar de i sina intervjuer.

Både Laura och Lisa berättar om en artikel i en dagstidning, i intervjuerna, som handlar om

en flicka som heter ”Lotta”.

”Fallet Lotta”. Som beskrivs i en artikel, under rubriken ” Lotta mobbad i

falsk blogg”, ” lagen skyddar nätmobbare. Idag har polisen inte rätt att spåra

den som kränker och trakasserar på internet. För att kunna begära ut datorns

IP-adress, ett slags elektroniskt bokmärke, måste brottet nämligen ge två års

fängelse på straffskalan.

41

Tvååriga fängelsestraff är sällan aktuella i nätmobbningsfall, speciellt inte med

tanke på att många av mobbarna är under femton år - alltså inte straffmyndiga.

Polisen säger: ”finns det inga bearbetningsbara tips är vi skyldiga att lägga ner

utredningen”. Brottsmisstanken vid nätmobbning är ofredande. Polisen är även

kritisk till att lagen inte ”hängt” med i dagens IT-utveckling. I fallet Lotta

försvann hennes trygghet när hon utsattes för nät - mobbning. Skolan har i

detta fall kraftfullt agerat, genom att hon har vuxenstöd de dagar hon orkar gå

till skolan. Lottas egen beskrivning är ” jag känner mig utsatt”. Utfrysning och

nät - mobbning kan leda till svåra depressioner och i värsta fall leda till

självmord enligt professorn Odd Lindberg.

Laura och Lisa berättar båda att de vet vem den här flickan är, hon går på en annan skola i

deras hemstad och har kamrater som både Laura och Lisa känner väl, enligt hennes

”kompisar” var Lotta som vilken tjej som helst. Det var slumpen som gjorde att det här

startade.

6.6 Veta mer

Intresset av att få veta mer eller att söka var/vem som kan delge information om

elektronisk mobbning var inte så viktigt. Det ”räckte, att man visste att kuratorn fanns”

ansåg flickorna med funktionsnedsättningar.

Eliza - Maria ger mig svaret på frågan, om hon vill veta mer om elektronisk mobbning:

Jag vill inte ha information, eller bli inblandad i nån chatt grej, jag sköter mitt.

Jag går till spel istället för där undviker jag mobbning för där är jag anonym,

ingen vet vem jag är där. Jag vet inte vilka som sitter, och spelar där heller.

Mårran funderar:

kanske, skolkuratorn skulle kunna ge information. Där jag kommer ifrån vet

man inte vad, språkstörning är eller autismspektra. Man blir stämplad som

handikappad, så skickar de mig till skolprogrammet för handikappade och så,

för att de har ingen kunskap. Det är många kuratorer som inte vet och har

gamla tester och det tycker jag är pest. För tusentals personer med

språkstörning hamnar fel

42

Sista frågan jag ställer till Mårran är, om hon tror att språkstörningen och

autismspektrumstöningen, har påverkat att flickan mobbade. Mårran ser finurlig ut – ”

ingen aning, jag fick ganska sen diagnos så ingen i den gamla klassen som vet”.

När jag till sist frågar Eliza - Maria om intervjun känts ok får jag ett leende, samt svaret,

”det känns okej”. Har du förstått frågorna? Mmmm blir svaret och ännu ett leende.

Laura och Lisa tyckte båda i sina intervjuer att de hade tillräckliga kunskaper i ämnet

mobbning/ elektronisk mobbning, det viktiga var tyckte Laura var att ”säga ifrån tidigt så

ingen blir lidande i onödan”.

6.7 När bandspelaren stängts av

När båda intervjuerna är avslutade med Lisa och Laura står vi utanför elevernas

uppehållsrum där vi suttit. Laura och Lisa tar då upp en berättelse som dom funderat på.

Jag frågar om jag får skriva ner den, det var ok för dem.

Laura och Lisa resonerar en stund om att det var på den tiden när alla var på Lunarstorm.

”Den flickan var också annorlunda när hon var med oss andra. Ingen pratade med oss om

att hon hade någon funktionsnedsättning. Vi skulle hela tiden vara snälla mot henne, det

blev så fel kan vi känna så här i efterhand”. Vi gick ihop från lekis till nian.

I dag berättar flickorna ” vet vi att hon har något handikapp, men då under vår skoltid

förstod vi inte vad som var annorlunda. Många av oss trodde det var vårt fel att det blev

fel”.

Skolan och våra föräldrar har ett stort ansvar att förklara och informera oss elever om olika

handikapp tycker Laura och Lisa. Laura berättar att ”jag [Laura] lekte med killarna i

klassen, där var det inget tjafs man bara lekte”

Lisa avslutar ” Hemma pratade vi mycket om det här, min mamma sa alltid att om du bara

är trevlig och snäll är jag glad, du behöver inte gilla henne, det är ok att inte gilla alla som

man möter. Men det var inte kul att höra att det var mitt fel att det blev fel många gånger

när jag hela tiden blev så provocerad av hennes beteenden mot oss andra”.

43

6.8 Sammanfattning av resultat

Syftet med detta arbete var att undersöka fenomenet elektronisk mobbning, samt att

beskriva, hur detta fenomen upplevdes av tonårsflickor, som har språkstörning i

kombination med autismspektra.

Med utgångspunkt från detta syfte formulerade jag följande forskningsfråga:

Vilka kunskaper om och erfarenheter av elektronisk mobbning har gymnasieflickor som

har språkstörning i kombination med autismspektra?

Denna forskningsfråga är tydligt besvarad genom flickornas beskrivningar i de

samtalsintervjuer jag genomfört. Det insamlade transkriberade materialet har jag tolkat

utifrån en fenomenologisk ansats.

När jag summerar denna undersöknings resultat, framträder det, att samtliga flickor oavsett

funktionsnedsättningar, både har utfört och själva varit utsatta för elektronisk mobbning.

Denna form av mobbning utförs av flickor, främst på internets sociala forum som till

exempel FaceBook, chattsidor och spelsajter. Facebook är i dag enligt flickorna som deltog

i undersökningen ett av de ledande forumen där elektronisk mobbning pågår. Elektronisk

mobbning definieras av flickorna som ” skriva elaka kommentarer”, ”utesluta varandra

från de olika gemensamma sidorna som kräver lösenord”, samt ”en aktivitet som kan pågå

dygnet runt”. Den som är utsatt, vet inte av vem eller när det kommer nya kränkningar på

datorn eller i mobiltelefonen. Flickorna menar, att det är slumpen som avgör om man blir

mobbad, det räcker att man är annorlunda.

En skiljelinje som framträder i intervjuerna är att de flickor, som har kombinationen av

funktionsnedsättningarna språkstörning och autismspektrumdiagnoser är mer utsatta för

mobbning iform av kränkande kommentarer samt uteslutningar ur de sociala forumen. Det

framkommer även att det kan ske mobbning som utförs av lärare, samt att det är kompisar

som har makten. Man struntar ofta i lärarna, ”dom tjatar”.

44

Svårigheter att mentalisera och tolka det som skrivs på datorn och i mobiltelefonen visar

sig när flickorna som har funktionsnedsättningar låter mig ta del av deras berättelser. Det

är kränkande att först i efterhand, när någon tolkat händelser om det som skrivits på

internet eller i mobiltelefonen, förstå att man varit mobbad på de olika forumen, chattarna

och spelsajterna. Flickorna berättade att det är viktigt, att vara noggrann med sin personliga

säkerhet på internet och vid användandet av mobiltelefoni.

Samtliga flickor upplever att de har någon att berätta för. De flickorna som har

funktionsnedsättningar menade att ibland får man hjälp, men ofta låter man saker passera

för att det är besvärligt att dra igång med skola, föräldrar och andra.

De flickor som saknade funktionsnedsättningar hade ”nolltolerans”. Mobbning i någon

form är inte okej.

6.9 Diskussion

Elektroniken har en stor betydelse för ungdomars kommunikation i dag menar (Hinduja &

Patchin, 2009). I dag använder i princip alla internet på sin fritid beskriver Hernwall (2001

& 2003) och påvisar i sina studier att detta forum är våra ungdomars mötesplats. Nästan

alla i vårt samhälle har tillgång till en dator och en mobiltelefon. Samtliga deltagare i

denna undersökning hade alla det gemensamt, dock varierade användningsområdena

mellan de flickor som hade funktionsnedsättningar och de som inte hade några.

Flickorna med funktionsnedsättningar väljer och föredrar spelsajter framför chattar och

sociala sajter och menar att spelsajterna är enklare att hantera, då de upplever att de kan

vara anonyma där och de svårigheter, att tolka, formulera och tyda språkliga budskap och

kommentarer, som riktas till dem inte ställer till samma problem på spelsajter som i de

diskussioner som förekommer på chatten. En fundering som infinner sig hos mig är,

värderas närvaron på de socialaforumen på internet högre av oss människor i samhället? Är

det så att flickor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för traditionell

mobbning om de väljer att avstå från att de sociala forumen på internet? Skapar denna

frånvaro på internet ett utanförskap i till exempel skolan, som sedan visar sig på till

exempel Facebook, när flickorna med funktionsnedsättning försöker delta där.

45

Flickorna som har funktionsnedsättningar, berättar att de har svårigheter att mentalisera

och att tolka det som skrivs på datorn och i mobiltelefonen, Gillberg (1999) och Frith

(1994) och menar att svårigheter att mentalisera är ett av de kriterier som är

kännetecknande och ett av diagnoskriterierna vid autismspektrumstörning. De flickorna

som deltog i undersökningen lever liksom som många andra ungdomar, med den

elektroniska mobbningen som en del i sin vardag. De beskriver att denna form av

mobbning förekommer främst, på de socialaforumen och chattsidorna på internet. Frisen

(2010) påvisar det i sin forskning om elektronisk mobbning. Alla flickor oavsett

funktionsnedsättningar, har både utfört och även själva varit utsatta för elektronisk

mobbning. I dag är samtliga flickorna noggranna med sin personliga säkerhet på internet.

För flera av dem är det den egen upplevda erfarenheten om gjort dem vaksamma på vad

som kan hända om man inte är noggrann. Klokt anser jag, men onödigt att det måste ske

genom egna upplevelser.

Frisén (2010), Hernwall (2001) och Dunkels (2009) betonar alla vikten av att vi som möter

ungdomar verkar för att upplysa hur viktig den personliga säkerheten på internet är. På så

vis blir unga mindre och kanske överhuvudtaget inte utsatt för kränkningar eller andra

olägenheter. Jag har som förälder och skolpersonal ett stort ansvar att informera så mina

egna barn samt att eleverna förstår vikten av den personliga integriteten och säkerheten.

Trots att vi informerar och försöker förhindra mobbning/elektronisk mobbning, hittar den

nya platser att utvecklas på. Björk (1999) menar att det största hindret för en förändring av

mobbningsituationer är att vi accepterar beteenden och attityder. Det är oroväckande, att

samtliga flickor, både de med och de utan språkstörning och autismspektra har egen

upplevda erfarenheter av elektronisk mobbning. Alla som arbetar i skolan har

styrdokument att förhålla sig till. Dessa dokument skall enligt lag vara levande och skall

hjälpa oss att motverka alla former av diskriminering och kränkningar vilket Norell, Beach

och Berg Danielson (2000) belyser i sin bok Goda grunder och pedagogiska möjligheter

publicerad av Rädda barnen.

46

Några av flickorna påvisar att de inte har förtroende för en del lärare de möter. De har även

upplevt att de blivit kränkta av lärare, dock inte elektroniskt. Jag vet av egna erfarenheter

att det kan vara så. Att prata om svåra saker, ingår anser jag i vuxen och lärarrollen. Det

som tydligt framträtt i undersökningen är hur sårbara flickorna är som har kombinationen

av funktionsnedsättningarna språkstörning och autismspektra, när de skall tolka

informationen som visar sig på datorskärmen och i mobiltelefonen, samt vid mottagande

av information i större grupper. Sjöberg (2007) bekräftar dessa svårigheter i sin forskning

om kombinationen av språkstörning och autismspektra.

Sjöberg beskriver vidare att dessa funktionsnedsättningar var för sig medför specifika

begränsningar av individens möjligheter till kommunikation och samspel. En förutsättning

för att mötas och ha kul är att det finns vilja, samt även kompetens inom många områden

hos oss vuxna i skolan för att det skall bli möjligt. Johansson (1990), Säljö (2000) och

Partanen (2009) påvisar alla i sin forskning, språkets betydelse vid tolkande av

information, problemlösning och självkontroll samt som ett redskap för minnet och

tänkandet. Nordin (i Carlgren Eriksson 2009) menar att dessa svårigheter är utmärkande

vid språkstörning samt att det är av yttersta vikt att vi som möter dessa ungdomar

förtydligar vad vi berättar så att informationen blir användbar och av värde för dessa

ungdomar.

Jag fick genom undersökningen svar på min forskningsfråga. I undersökningen framkom

det att flickorna har kunskaper om vad elektronisk mobbning är samt hur det kan yttra sig.

Dessa kunskaper kan yttra sig som kränkande kommenterar och bilder samt att inte få vara

delaktiga i de olika forumen de besöker på internet. Dunkels (2009) och Thors (2007) har

definierat och beskrivit detta i kapitlet tidigare forskningen, som jag presenterat i

uppsatsen. De flickorna i undersökningen som har funktionsnedsättningar har bristande

kunskaper, i vilka lagar och regler, man kan få hjälp och stöd av. Några av flickorna litar

på elevhälsovården, men det finns även föräldrar som ger stöd. Elisa-Maria fick

exempelvis stöd och hjälp av sin mamma att förstå när någon varit elak mot henne på

internet. Mårran gick till skolhälsovården när någon kränkt henne på internet. Flertalet av

flickorna beskrev att de inte uppfattat när information om mobbning och värdegrund getts,

och därmed blev de mer sårbara och utsatta än de skulle varit om informationen tolkats och

blivit begriplig anser jag.

47

Gerland (2004) beskriver hur smärtsamt det kan vara när man utsatts för mobbning utan att

förstå det, vilket några av flickorna med funktionsnedsättningar berättar i intervjuerna.

Det känns angeläget att lyfta och diskutera en av flickornas synpunkter på de som arbetar i

skolan, pedagoger, kuratorer för att nämna några av de professionella yrkesgrupperna.

Mårran har blandade erfarenheter av det samlade stödet som finns att tillgå, både goda och

mindre bra upplevelser. När Mårran besvarade frågan ” vet du vilka lagar som gäller vid

mobbning?” fick jag svaret att man kunde få den information och det stöd som behövdes

hos kuratorn. Mårran påtalar även behovet av att lärare och kuratorer bör ha kunskap i de

olika funktionsnedsättningarna så elever med särskilda behov har tillgång till ett samlat

stöd.

Flickorna i undersökningen upplevde att det finns någon att berätta för om de skulle

behöva. Trots det låter de saker passera för att det är besvärligt att dra igång med ”skola,

föräldrar och andra”. Det är mycket viktigt att utforma språkliga strategier för personer

med språkstörning och autismspektrum diagnoser. Detta för att gemensamt kunna föra ett

samtal och inte låta saker passera för att de inte kan sätta ord på vad de upplever eller varit

med om. En viktig förutsättning för att förstå och kunna tolka vad som händer menar

Tornmalm (2007) är att vi visar tydlighet när vi kommunicerar för att samspelet skall

fungera, något som jag upplever gällde även för de flickorna med funktionsnedsättning i

den här undersökningen. Elever med språkstörning hävdar Carlgren Eriksson (2009)

behöver en lugn tillrättalagd lärandemiljö med omfattande visuellt stöd. Det framkommer

även i flickornas berättelser att det förekommer mobbning och kränkningar som utförs av

lärare i skolan. En fråga jag ställer mig när jag reflekterar över det är, beror det på

okunskap och osäkerhet i mötet med det som är avvikande? Skrämmande nog tror jag det i

vissa fall kan vara på så vis. Carlgren Eriksson (2009) menar att det bör finnas en bred

kunskapsbas, såväl som en fördjupad kompetens, om vad de olika

funktionsnedsättningarna innebär, för att på så vis verka för en god lärandesituation som

innefattar en helhetssyn med respekt för individen, delaktighet och tillgänglighet som

självklara ingredienser, vilket jag ser som en grundläggande förutsättning för att goda

möten och lärande skall uppstå i samspel mellan oss människor.

48

En förutsättning och självklarhet, för att kunna möta elever i behov av stöd anser jag är att

vi alla samverkar, på så vis har alla större möjligheter att uppnå kunskapsmålen i

läroplanen. För att samverka skall vara möjlig behöver vi alla kunskap i framförallt vilken

pedagogik/specialpedagogik som bäst gynnar den enskilda individen oavsett kön så

information och kunskap blir tillgänglig och begriplig för oss alla. Skolverket (2009)

beskriver vikten av ett samlat stöd och behovet av att samverka i möten med elever som

har behov av specialpedagogiskt stöd.

Genom att ta del av intervjumaterialet har jag fått ny kunskap, och inblick i flickors

kunskaper och erfarenheter i ämnet elektronisk mobbning. Genom att gå tillbaka till

litteraturkapitlet i uppsatsen har jag fått redskap som inneburit att flickornas berättelser

framträtt ännu tydligare. Intervjuerna, har uppmärksammat mig på vilka svårigheter

funktionsnedsättningarna språkstörning och autismspektrum innebär för elever med dessa

funktionsnedsättningar, en kunskap som jag anser är mycket värdefull för mig i mitt

fortsatta arbete i skolan.

Skolverket (2010) belyser att skolväsendet vilar på demokratisk grund, människolivets

okränkbarhet, individens frihet, integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan

könen, solidaritet med svaga och utsatta grupper är värden, som skolan skall gestalta och

förmedla. Om alla ungdomar och personal i skolan oavsett funktionsnedsättningar eller inte

har kunskaper samt vetskap om vad våra styrdokument förordar, är vi på god väg mot ett

gemensamt samhälle som utesluter mobbning i alla dess former.

I undersökningen uppstod en svårighet på grund av att jag inte ställt frågan tillräckligt

tydligt. Frågan var: ”vad är mobbning för dig?” Mickan svarar: ”kan vi hoppa över?” Jag

tolkar detta svar som en konsekvens av att hon var inställd på att intervjun skulle handla

om elektronisk mobbning och därför inte såg det som relevant att gå in på frågan om

traditionell mobbning. Jag fick känslan av att jag inte kunde ställa frågan igen. Jag hade

fått ett svar. Mickan var inställd på att besvara frågor om elektronisk mobbning och jag

borde därför varit tydligare då jag ställde frågan om medverkan och vilka ämnen som jag

valt att lyfta. Min frågeställning var ”Vilka kunskaper och erfarenheter av elektronisk

mobbning har flickor med språkstörning och autismspektra”. Hon tolkade detta ordagrant.

En av svårigheterna inom autismspektra är att byta fokus och perspektiv och svårigheten

49

inom språkstörning är ordförståelsen vilket även styrks av de författare Gerland, Hartman

och Larsson (2007) och Gillberg (1999) som forskat om autismspektrumstörning. Vidare i

intervjun besvarar Mickan de frågor jag ställer utan svårigheter. Jag var tydlig i hur jag

ställde frågorna, samt hur jag formulerade följdfrågorna så missförstånd kunde undvikas.

Dessa svårigheter visar sig även på internet när flickorna kommunicerar och samspelar i de

olika forumen de befinner sig i på internet och inte bara när man ställer en rak fråga

sittandes vid ett bord med en mikrofon emellan. Avslutningsvis känns det viktigt att

reflektera, över det som flickorna som deltog i undersökningen, som saknade

funktionsnedsättningar förmedlade, de har ”nolltolerans”, att mobba är inte okej. De hade

även goda kunskaper i min undersöknings ämne inom samtliga områden. Det finns mycket

som vi som vuxna och pedagoger kan lära oss av dessa flickors berättelser, för att kunna

möta elever i behov av stöd i framtiden anser jag.

Enochsson och Olin (i Thors 2007) ställer följande frågor ”har då skolan något ansvar för

vad eleverna gör mot varandra via digital kommunikation?” (ibid s 149). ”Gör det någon

skillnad om ungdomarna sitter vid skolans eller hemmets datorer och skriver och läser

kränkningar?” (ibid s 149). ”Om en nakenbild på en flicka läggs ut mot hennes vilja och

skolans elever ser på den på skoltid, vem är ansvarig för att få den borttagen?” (ibid s 149).

”Om någon får trakasserande mail från andra i klassen, har då skolan något ansvar?” (ibid s

149). Vi vuxna har ett ansvar oavsett om vi är hemma som föräldrar eller som personal i

skolan. Vår uppgift är att motverka mobbning och kränkningar i alla former och uttryck.

50

REFERENSLISTA

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994): Tolkning och reflektion – Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Arnqvist, A. (1993): Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Aspeflo, U. (2010): Aspeflo om Autism. Pavus utbildning AB.

Bengtsson, J. (2001): Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi.

Göteborg: Bokförlaget Daidalos

Björk, G. (1999): Mobbning - en fråga om makt? Lund: Studentlitteratur.

Brørup, M. Hauge & L. Lyager Thomsen, U. (red.) Psykologiboken – om barn, unga och

vuxna. Lund: Studentlitteratur, 1997.

Carlberg Eriksson, E. (2009): Språkstörning – en pedagogisk utmaning. Stockholm:

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Dahlen, M. (2007): Intervju som metod. Malmö: Gleerup.

Dahlgren, S. O. (2007): Varför Stannar inte bussen när jag skall stiga av? Stockholm:

Liber AB.

Dunkels, E. (2009): Vad gör unga på nätet. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Englund, G. (2011): Sambandet mobbning och nätmobbning. Göteborgsuniversitet:

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Rapport nr: VT11-IPS-02 PDGX62.

[C-uppsats i pedagogik]

Eriksson, M. (2008): Hur gör vi nu? – handbok för föräldrar & lärare om barn med

neuropsykiatriska funktionshinder. Jönköping: Brain Boos AB.

51

Fors, Z. (1994): Makt, maktlöshet, mobbning. Stockholm Liber utbildning AB.

Fridolfsson, I. (2010): Grunderna i läs – och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Frisén, A. (2010): [http://www.gu-journalen.gu.se/arkiv/2010/nummer-1-10/stoppa-

natmobbningen-/ ] Hämtad 2012-05-03.

Frith, U. (1994): Autism gåtans förklaring. Liber Utbildning AB.

Gerland, G. (1996): En riktig människa. Stockholm: Cura bokförlag.

Gerland, G. (2004): Autism: relationer och sexualitet. Stockholm: Cura bokförlag.

Gerland, G. Hartman, G. & Larsson, S. (2007): Autism, svårigheter och möjligheter.

Stockholm: Pavus utbildning AB.

Gillberg, C. (1999): Autism, och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna.

Stockholm: Bokfölaget Natur och kultur.

Hartman, J. (1998): Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund:

Studentlitteratur.

Hernwall, P. (2001): Barns digitala rum: berättelser om e-post, chatt och Internet.

Stockholm: Pedagogiska institutionen.

Hernwall, P. (2003): Barn@com: att växa upp i det nya mediasamhället. Stockholm: HLS

Förlag.

Hinduja, S. & Patchin, J. (2009): Bullying beyond the schoolyard: preventing and

responding to cyberbullying. Thousand Oaks: Corwin Press.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991/1997): Forskningsmetodik. Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur, 1991/1997.

52

Imsen, G. (1999): Lärarens värld – Introduktion till allmän didaktik. Lund:

Studentlitteratur.

Johansson, I. (1990): Språkutveckling hos handikappade barn 2. Lund: Studentlitteratur.

Jurjaks, A. (2010): Snart stänger Lunarstorm.

[Kan hämtas från http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/snart-stanger-lunarstorm/ ]

[Hämtad 2012-04-01].

Kopp, S. & Gillberg, C. (2003): Swedish child and adolescent psychiatric out-patients--a

five-year cohort. Eur Child Adolesc Psychiatry, 12(1), 30-35.

Kopp, S. (2010): Girls with social and/ or attention impairments. Göteborg: University of

Gothenburg. Sahlgrenska Academy

Kowalski, R. Limber, S. & Agatston, P. (2008): Cyber bullying: bullying in the digital age.

Malden, Mass: Blackwell.

Kvale, S. (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Danmark: Studentlitteratur.

Lantz, A. (1993): Intervjumetodik – Den professionellt genomförda intervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Medierådet (2010): Ungar och Medier. www.stantensmedierad.se [Hämtad den 2012-05-14]

Miniscalco, C. (2007): Language problems at 2 1/2 years of age and their relationship

with School- age language impairment neuropsychiatric disorders. Göteborg University.

Doktoral dissertation.

MINI-D. (1995): Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV. Danderyd: Pilgrim Press.

Moustakas, C. (1994): Phenomenological Research Methods.USA: Sage Publikations, Inc.

53

Nordberg, M. (2005): Jämställdhetens spjutspets, Manliga arbetstagare i kvinnoyrken,

jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet. Göteborg: Bokförlaget

Arkipelag.

Norell Beach, A. & Berg – Danielson, M-L. (2000): Goda grunder och pedagogiska

möjligheter. Värnamo: Rädda barnen och författarna.

Olweus, D. (1999): Mobbning bland barn och unga. Stockholm: Rädda Barnen.

Partanen, P. (2009): Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning

AB.

Patel, R. & Davidson, B. (2003): Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Patton, M.C. (2002): Qualitative Research & Evaluation Methods. London: Sarge

Publikations, Inc.

Pikas, A. (1987): Så bekämpar vi mobbning i skolan. Stockholm, AMA – data service.

Rapin, I. & Allen, D. (1983): Developmental language disorders: nosologic

considerations. In: Kirk U (ed) Neuropsychology of language, reading, and spelling.

Academic Press, New York, p 155-184.

Sjöberg, M. (2007): Ibland låtsas jag att jag förstår. En bok om elever med språkstörning.

Stockholm, Tryck & grafisk form b&b.

Skolverket (2009): Skolverkets sektoransvar för handikappolitiken – rapport med

anledning av ett regeringsuppdrag (S2008/8697/ST) med bilagor från Skolinspektionen

och SPSM (NR 2008:3 519).

Skolverket. (2010): Utmaningar för skolan – Den nya skollagen och de nya reformerna.

Stockholm: Skolverket

54

Stensmo, C. (1994): Pedagogisk filosofi: En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000): Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Bokförlaget Prisma.

Thors, C. (red) (2007): Utstött - en bok om mobbning Stockholm: Lärarförbundet.

Tornmalm, M. (2007): Svårigheter med språkliga sammanhang. Autismforum. Stockholms

läns landsting. [Kan hämtas från

www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/spraksvarigheter_och_asperger

s_syndrom/.] [Hämtad den 2012-04-15].

Trost, J. (1994): Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wethz, F. J (2005):”Phenomenological research for counseling psychology”. Journal of

councseling psychology, vol 52, no2.

[Kan hämtas från http://psycnet.apa.org/index.cfm?fa=buy.optionToBuy&id=2005-03263-

006 ] [Hämtad 2012-04-01].

Wing, L. (1981): Sex ratios in early childhood autism and related conditions. Psychiatry

Res, 5(2), 129-137.

Wing, L. (1998): Autismspektrum – handbok för föräldrar och professionella. Sverige:

Studentlitteratur AB.

55

Elektroniska källor

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Adhd/ [Besökt den 2012-05-22].

www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/spraksvarigheter_och_aspergers_syndro

m/ [Besökt den 2012-05-12].

www.google.se FaceBook [Besökt den 2012-05-12].

www.friends.se/?id=1225 [Besökt den 2012-05-14].

www.försäkringskassan.se [Besökt den 2012-05-14].

www.ling.gu.se/om_lingvistik/ [Besökt den 2012-05-14].

www.google.se lunarstorm, Jurjaks 2010. [Besökt den 2012-05-23].

www.ne.se/chatta [Besökt den 2012-03-20].

www.ne.se/e-post [Besökt den 2012-05-23].

www.ne.se/sms/310233 [Besökt den 2012-05-23].

Bilaga1.

Karlstads Universitet

Estetisk- filosofiska fakulteten

________________________________________________________________

Till deltagare av min undersökning. Medgivande till intervju.

Mitt namn är Maria Jonsson. Jag studerar specialpedagogik C och skall genomföra en

undersökning som en del i mitt examensarbete. Jag är intresserad av vilka kunskaper om

och erfarenheter av elektronisk mobbning du har. Undersökningens syfte är att få mera

kunskap om elektronisk mobbning i kombination med funktionsnedsättning.

Jag kommer att genomföra undersökningen genom att göra intervjuer, dessa spelas in på

bandspelare vid intervjutillfället. De inspelade materialet kommer att arkiveras och

förvaras den tid som är rekommenderad för forskning.

I denna studie är jag noga med att följa de etiska regler som Vetenskapsrådet [

www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf ] (2002) beskriver gäller för forskning om barn och

ungdomar. Det innebär att elever, klass och skola inte kommer att nämnas i de resultat och

rapporter jag presenterar. Vidare kommer jag se till att allt dokumenterat/inspelat kommer

att avidentifieras så att inga enskilda elever, föräldrar eller personal kan identifieras. De

namn som jag kommer presentera i min studie är fiktiva, påhittade av mig.

För att genomföra denna undersökning behöver jag ett muntligt och skriftligt medgivande

från dig. Deltagande i undersökningen är frivilligt, men jag hoppas givetvis att du vill

delta. Du har rätt att när som helst dra tillbaka ditt medgivande och utgå ur min

undersökning.

Undersökningen skall inte innebära obehag eller inverka negativt på dig som deltagare. Du

kan när som helst nå mig på mail eller telefon nr. nedan. Blanketten lämnas till mig, vid

intervjutillfället eller till läraren.

Läraren har även gett sitt samtycke till att vara närvarande som stöd vid intervjuerna då

några av er önskat det. Läraren som är med vi intervjun, har fått information om de

gällande forskningsetiska reglerna som Vetenskapsrådet (2002) rekommenderar.

Varma hälsningar

Maria Jonsson student Karlstad universitet.

Maria Jonsson tel. 0731-522568 alt mejl: maria.k.jonsson@spsm.se

Handledare för min uppsats/undersökning

Marie Nordberg tel. 0707-13 77 92, 054-700 2489, mejl: Marie.Nordberg@kau.se

Bilaga 2

Karlstads Universitet

Estetisk-filosofiska fakulteten

_______________________________________________________________

Skriftligt medgivande för Maria Jonssons intervju

Jag ger mitt medgivande till att vara med i undersökningen

Jag har fått information om undersökningen syfte och om att Min identitet hålls

hemlig

Jag önskar få läsa igenom det transkriberade, så jag vet vad som tagits med från

den bandade intervjun

Jag vill inte medverka i undersökningen

Underskrift

Namnförtydligande

Målsmans underskrift

Namnförtydligande

Datum

Bilaga 3.

Muntlig information till respondenterna, ”flickorna”

Min uppsats kommer vara en offentlig handling.

Jag kommer att hantera intervju materialet genom att lyssna på bandinspelningen och

därefter skriva in det i datorn.

Intervjupersonerna kommer inte att namnges. Numreras? Några vill ge fiktiva egna namn.

Jag kommer att göra en intervju med varje respondent ”flicka”. Jag kommer låta varje

respondent lyssna på intervjun.

Jag kommer fråga om de ger sitt muntliga samtycke till att jag får använda

intervjuresultatet i min C- uppsats. Deltagarna deltar frivilligt och har rätt att dra sig ut när

de önskar.

Med tanke på deras funktionsnedsättningar har de även fått frågan om de önskar en känd

person närvarande.

Legitimera mig.

Klargöra mitt syfte med intervjun.

Beskriva hur jag kommer använda intervjuerna. Vara tydlig med att hennes bidrag är

viktigt. Jag är mycket tacksam för deras medverkan.

Bilaga 4

Intervjuguide till Maria Jonssons intervju

Tema 1. Vad är mobbning

- Vad är mobbning för Dig

- Hur går mobbning till

- Vad är mobbning på dator

- Kan man mobbas på mobiltelefonen

- Vet Du vad elektronisk mobbning är

Tema 2. Erfarenhet av dator/mobiltelefon

- Använder Du dator

- Till vad använder Du datorn

- Är Du ute på internet

(Om ja) – Vad gör Du när Du är ute på internet

Vilka sidor besöker Du på internet

Har Du FaceBook

- Har Du mobiltelefon

(Om ja) - SMS; ar Du

Har Du en mobiltelefon som Du kan ”surfa” med

Tema 3. Erfarenhet av mobbning på internet

- Känner Du någon som blivit illa behandlad på internet

(Om ja) – Vad hände då

- Har Du blivit illa behandlad på internet

(Om ja) - Vad hände då

Känner Du den som mobbade Dig

Har Du berättat för någon

Fick Du hjälp

(Om ja) - Var Du nöjd med den hjälp Du fick

- Har Du behandlat någon illa på internet

(Om ja) – Vad hände då

- Känner Du någon som blivit illa behandlad via SMS

(Om ja) – Vad hände då

- Har Du blivit illa behandlad via SMS

(Om ja) - Vad hände då

Känner Du den som mobbade Dig

Har Du berättat för någon

Fick Du hjälp

(Om ja) - Var Du nöjd med den hjälp Du fick

Tema 4. Lagar och regler

- Vet Du vilka lagar som gäller vid mobbing

- Vet Du vad som gäller på Din skola ang. mobbning

- Om Du blir mobbad på internet eller på mobiltelefonen, vet Du vart Du

ska vända Dig för att få hjälp

Tema 5. Hur stoppar man mobbning på internet eller på

mobiltelefonen

- Har Du några funderingar på varför det blir mobbing på internet eller

mobiltelefonen

- Vad anser Du att man kan göra för att ingen ska bli utsatt för mobbning

på internet eller mobiltelefonen

Tema 6. Veta mer

- Skulle Du vilja veta mer om mobbning på internet eller mobiltelefon

- Vet Du vem som kan informera om mobbning på internet eller

mobiltelefon

Bilaga 5.

MINI- D (1995) Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV. Danderyd: Pilgrim Press

DSM IV och ICD-10 är ett globalt klassifikationssystem

som beskriver:

Beteendediagnoser, säger inget om hur störningen uppkommit.

Enbart beskrivning av det manifesta beteendet.

Diagnostiska kriterier – ”minsta gemensamma nämnare”.

o Generell beskrivning, inte individspecifik.

o Stor variation i beteendet från individ till individ.

o Stor variation i hur svårigheterna tar sig uttryck.

o Starkt varierande funktionsnivå.

Att ställa diagnos

För att kunna konstatera en autismdiagnos krävs en grundlig utredning

Fyra kompetenser – medicinsk, psykologisk, pedagogisk, social

kartläggning/bedömning

Autism Diagnostic Interview (ADI), är en nyare och mer grundlig metod, baserad på en

föräldraintervju, där får man en bild av både problembeteende och resurser hos barnet.

För kännedom

Jag har i referenslistan refererat till MINI-D utgiven 1995 Diagnostiska kriterier enligt

DSM-IV. Danderyd: Pilgrim Press. Det finns en senare utgiven 2002-01-01. Den aktuella

versionen utkom 1995 se text nedan. MINI – D Diagnostiska kriterier enligt DSM-I

Den första svenska utgåvan av kriterierna i DSM (Diagnostic and Statistical Manual of

Mental Disorders) - Mini-D - utkom 1984. Stora utbildningsinsatser sedan dess har gjort

systemet välbekant inom svensk psykiatri.

Den aktuella versionen av kriterierna, Mini- D IV, utkom på svenska 1995 och ger en

välunderbyggd och samlad konsensusbild av aktuell kunskap. Användaren får via

kriterierna värdefullt stöd i sitt diagnostiska arbete, och dialog mellan olika vårdgivare

underlättas i hög grad av diagnosernas kommunicerbarhet. Världen över har DSM-IV

utkommit på mer än 20 språk Av pedagogiska skäl har i den svenska utgåvan sex

beslutsträd för centrala psykiatriska områden hämtats från den stora amerikanska DSM-

manualen. Dessa leder fram till 80 differentialdiagnoser, som var och en är försedd med sin

sidhänvisning till den fullständiga kriterietexten. Detta ger en tydlig vägledning in i DSM-

systemet, och tjänar även som en allmän introduktion till psykiatrins struktur. En utförlig

ordlista klargör ett flertal psykiatriska termer i syfte att främja enhetlig terminologi Svensk

psykiatri registrerar diagnoser enligt ICD-10 koder. Kodtranskriptionen från DSM till ICD

inkluderas därför i Mini- D IV direkt vid varje diagnos. DSM-IV har på så sätt alla

förutsättningar att fungera som ett praktiskt diagnostiskt stödverktyg i den kliniska

vardagen. I denna form har boken uppmärksammats inte bara av psykiaterkåren, utan även

av studenter och personal i samtliga yrkeskategorier inom psykiatrisk vård och

angränsande verksamheter. Den svenska utgåvan av Mini- D IV har utkommit i 38. 000

exemplar.