SARA MAZURERICSSONS FORSKNINGSCHEF VILL DIGITALISERA INDUSTRIN

LADDINFRASTRUKTURSÅ BYGGS LADDNÄTET FÖR ATT KLARA ELTRAFIKEN I SVERIGE

AUTOMATION TOPPMODERN CONTAINER- HAMN I KALIFORNIEN

UtblickEN TIDNING FRÅN ABB SVERIGE #3 2017

JUSSI SAVOLAINEN SÅG DIREKT VINSTERNA I ROBOTSTUDIO

Robotprogrammering med VR visar nya möjligheter

2 UTB LI CK 3/17 L EDA R E & I N N EH Å L L

FÖR ATT SVERIGE SKA nå klimatmålet 2030 går arbe-tet och utvecklingen snabbt framåt. El ersätter tidigare drivmedel med fossila bränslen och nätet av laddstationer byggs ut både i privata och offentliga miljöer. På sidorna 25–28 kartlägger vi laddinfrastrukturens utveckling, både i stora och små städer. Läs till exempel om var du kan ladda din elbil och vad som är nästa steg i den pågående energiomställningen.

Fokus på cirkulär ekonomi blir alltmer betydel-sefullt också ur ett hållbarhetsperspektiv. Batteri-tillverkaren Northvolt tänker cirkulär ekonomi från start när de planerar för Europas största och mest avancerade fabrik som kommer att förse bilindustrin och andra centrala industrier med högkvalitativa och anpassningsbara batterilösningar. Du kan läsa mer om partnerskapet med Northvolt på sidan 7.

FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR digitalisering, auto-matisering, robotisering och hållbar energi med universitet har en viktig roll i utvecklingen och ABB fortsätter satsningen på akademi och industri ge-nom samarbetet med våra utvalda universitet och högskolor. Gemensamma forskningsprojekt hjälper oss att öka innovationstakten och utmana nya tek-nikgränser, något du kan läsa mer om på sidan 50.

Energirevolutionen och den fjärde industriella revolutionen pågår för fullt och det blir tydligt att det kommer att ställa ännu högre krav på våra kompetenser. Här har vi alla ett arbete att göra för att positionera industrin som viktig och spännande längre ner i åldrarna. ABB jobbar sedan sex år till-

sammans med den ideella föreningen Mattecen-trum och från förra året även Kodcentrum som hjälper ungdomar att bli bättre på matematik och programmering. Framöver vill vi jobba ännu mer med grundskolan för att öka teknikintresset. Läs mer om det arbetet och vår satsning på den yngre generationen på sidan 4, 50 och 51.

2017 HAR VI tagit stora steg och fortsätter att vara en nyckelspelare i näringslivet. Vi avslutar med att kraft-samla vårt digitala erbjudande på ABB Ability Tour där vi når många av våra viktiga kunder och sam-arbetspartner. Tack till er för att ni delar vårt intresse för uppkopplingen av energi, industri, transport och infrastruktur! Vi inom ABB ser fram mot att fortsätta arbetet med att skapa värden tillsammans.

Tack alla kollegor, partners och kunder för alla bra insatser hittills under året! Låt oss fortsätta verka för en kultur där alla trivs, mår bra och skapar hållbara resultat.

Johan Söderströmvd ABB Sverige

Utblick 3|17 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2017 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer: Carolina Rattur Lindstedt, ABB, 021-32 59 25, Linda Hällqvist, Johan Larsson, Spoon Publishing AB • Grafisk form och produktion: Linda Klemming, Kristian Gustafsson Spoon Publishing AB • Tryck: Elanders Adressändring: ABB Utblick, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: contact.center@se.abb.com • Omslagsfoto: Karl Vilhjálmsson

—Kraftfullt genomförande från start

52–

ABB utrustar världens mest avancerade container-

terminal i Kalifornien.

3

— Innehåll

30 25

9 ABB i världen Spännande projekt världen över.

11 Världsrekordet alla vill nå Johanna Rosberg var en del av teamet som nådde topp resultat med supereffektiv elmotor.

12 Teknikstjärna William Palm vann titeln Årets Teknolog och utvecklade en app för industrin.

14 Robotprogrammering med VR VR-teknik som utvecklats inom spelvärlden hittar nya användningsområden inom industrin.

20 Säker modernisering för undre världen Reningsverket Käppala behövde uppgradera tekniken utan att verksamheten stannade. ABB:s retrofit-teknik blev lösningen.

23 Möt ABB Platserna, mötena och dagarna du inte vill missa.

36 Framtidens säkerhetslösningarBiometrik, artificiell intelligens och uppkopplade prylar. Så kommer vi säkra vår digitala tillvaro.

43 Rekordsnabbt för Preem ABB levererade på blixtbeställning till divmedels-producentens raffinaderi i Lysekil.

46 Kommunicera rätt Nyckeln till framgångsrika projekt stavas kommunkation. Så lyckas du ännu bättre.

56 Här skapas morgondagens maskiner Seyed Ali Mousavi arbetar med att utveckla ABB:s trans-formatorer, en uppgift som kräver djupa kunskaper och en hel del samarbete.

–Ericssons

forsknings chef Sara Mazur om

forskning, 5G och framti-

dens industri.

–Elbilar ökar explosions artat. Men var ska de laddas? Här byggs ladd-infrastrukturen.

40

–Här hårdtestas Clas Ohlsons sortiment.

–Liftteknik på hög nivå i Åre.

33

4 S TA R T

Stärkt erbjudande för elektrifieringGE Industrial Solutions blir under första halvåret 2018 en del av ABB:s division Electrification Products. Förvärvet stärker ABB:s globala position som nummer två inom elektrifiering.

Hjälp elever i hela landet att bli bättre på matematikMattecentrum är en ideell förening som erbjuder gratis hjälp i mate-matik till elever och studenter i Sve-rige. Föreningen driver räknestugor där eleverna får individuell hjälp med sina studier av någon av Mattecent rums volontärer – människor som är duktiga på matte och som brinner för att dela med sig av sina kunskaper.

– Till oss kan elever komma precis som de är och få hjälp på sina villkor. Vårt mål är att få fler att bli intresse-rade av matematik och stärka elevers självförtroende i ämnet, sä-ger Karolina Lisslö, generalsekrete-rare på Mattecentrum.

Mattecentrum stöttas sedan flera år av ABB som är huvudsponsor.

15,7 biljoner USDSå mycket bidrar maskininlärning till världsekonomin år 2030, enligt en ny studie från PwC. Det är mer än värdet av Kinas och Indiens sammanlagda produktion.

Vill du hjälpa till att stimulera intresset för matematik hos unga? Nu behövs fler volontärer! Läs mer på www.mattecentrum.se

Foto: Mattecentrum

FOTO: MATTECENTRUM

Kan en stegräk­nare förändra ett helt företag? Global Health Challenge, en del av V irgin Pulse, utnämnt till Årets mest innovativa teknikföretag 2017 vid The Ame-rican Business Awards, har un-

der 100 dagar engagerat företag världen över i en tävling för en bättre hälsa.

– I lag om sju har vi peppat varandra till ett större fokus på fysisk aktivitet, hälso-

sam kost och välbefinnande både på och utanför jobbet. Förutom att öka medve-tenheten har vi stärkt sammanhållningen, eftersom vi hittar motivation och stöd hos varandra, säger Maria Brithon Brinck, per-sonaldirektör för ABB Sverige.

Inte mindre än 42 000 medarbetare på ABB har engagerats.

– Virgin Pulse vill hjälpa organisationer att skapa en hälsosam arbetsplatskultur där anställda är engagerade och stöttas varje dag. Ett sätt att som företag visa sitt engagemang är att delta i Global Health Challenge, säger Chris Boyce, grundare och vice ordförande i styrelsen för Virgin Pulse.

Avgörande hälsosteg

FOT

O: J

ON

AS

BIL

BE

RG

FOT

O: G

LOB

AL

HE

ALT

H C

HA

LLE

NG

E

Googles datacenter kyls med havsvattenEn av de stora utmaningarna för teknikjättar som Google, Micro-soft och Facebook är att ut-veckla datacenter som kan han-tera den ständigt ökande digitala trafiken och samtidigt vara hållbara för miljön. En nyck-elfråga i det arbetet är förstås att hantera överskottsvärmen från tusentals servrar. Google har sedan 2011 drivit sitt datacenter i finska Hamina där havsvatten från Finska viken används för att kyla serverhal-larna. Vatten hämtas från havet, pumpas runt i datacentret och absorberar värme innan det leds tillbaka till havet. När vattnet återförs till Finska viken är det några grader varmare, men också renare, enligt Google. – Datacentret här är ett av de största, om inte det största, cen-tren i världen som använder havsvatten som kylsystem, be-rättar Arni Jonsson på Hamina datacenter för Motherboard.

Datacentret är byggt i ett tidigare pappersbruk från 50-talet.

5PRO D U K TE N U PPKO PPL A D JACK A

GOOGLE PRESENTERADE REDAN 2015 ett projekt där målet var att föra uppkopp-lade, pekkänsliga ytor till klä-der och möbler. Levi's hopp-ade tidigt på tåget och under fjolåret introducerade kläd-tillverkaren en jeansjacka, som en del av projektet Project Jacquard.

Det uppkopplade plagget ser ut som en vanlig denim-jacka, och det är nog en del av poängen med denna jacka

som spås bli populär bland cy-klister. Tack vare ledande tyg och en Bluetoothenhet som sitter i jackan kommunicerar den med din smartphone för att ansluta till appar, tjänster och för att utföra kommandon.

Plaggets officiella namn är Levi's Commuter Trucker Jacket med Jacquard av Google, och enligt Levi's star-tar försäljningen under hös-ten 2017 till ett pris av cirka 350 dollar. n

Teknisk jacka för cykelpendlarenSvep med handen över ärmen och du får senaste vägbeskrivningen. Levi's har tillsammans med Google tagit fram morgondagens jacka, som genom smart teknik kommunicerar med din smartphone och nätet.

Många funktioner

5

Batteritiden ligger på cirka två dagar och Bluetoothenheten kan enkelt tas ur och lad-das via usb. Jeansjackan är hållbar och kan tvättas i tvättmaskin, så länge du tar bort taggen.

Det anslutna området består av 15 trådar på vänster ärm som du rör vid för att utlösa åtgärder från din anslutna smartphone. Genom en enkel svepning med handen får du hjälp att navigera i stan, får påminnelser om destina-tioner och kan svara i telefon även om du är ute och cyk-lar. Du kan peka med fingrarna på jackan för att ta reda på vad klockan är eller svepa för att spela, pausa eller hoppa över ett spår medan du lyssnar på musik. All feed-back du behöver får du via LED-lampor och vibrationer.

Genom en medföljande Androidapp, även den kallad Project Jacquard, kan du välja vad du vill att varje gest ska göra. Användargräns-snittet är enkelt, dra och släpp, vilket gör det extremt lätt att ställa in.

Tunna, metalliska legeringar kombineras med traditio-nella material som bomull, polyester och silke, vilket gör att tråden blir stark nog att användas i klädindustrin. Tråden sägs vara omöjlig att särskilja från vanlig tråd och tillåter att pekkänsliga ytor kan vävas in var som helst i tyget. Det går även att infoga rutnät med sensorer för att skapa interaktiva ytor i plagget.

Enkel app

Löstagbar enhet

Unik tråd

6

Varför har ABB utsett en Digital Lead?– För att det här är ett så viktigt område. För att

vässa svensk konkurrenskraft måste vi öka takten i digitaliseringen. Det krävs innovation – och den krävs nu – om vi ska omsätta teknologin till lön-samhet, i form av ökad produktivitet, ökad till-gänglighet, minskade underhållskostnader och minskad energianvändning, säger Lena Stridsman.

Varför tar just ABB rollen som digital katalysator i svensk industri?

– Vi har decenniers erfarenhet av digitalisering i ryggen, vi har världens största installerade bas av utrustning som gör jobbet; som mäter, processar och styr, och vi har ett helhetsperspektiv som gör oss lämpade att ta täten. Men vi kan inte göra den här resan på egen hand, utan vi samarbetar tätt med strategiska partner, små innovativa företag, akademin och framför allt – med våra kunder.

Vilken roll spelar ABB:s kunder i arbetet?– Kunden är allt. Efter över 30 år på ABB vet jag

att svenska kunder är unika på att dela med sig av erfarenheter och kunskaper. Det skapar innova-

Hon har digitalisering i fokus Innovation och tempo. Som ny Digital Lead för ABB i Sverige vet Lena Stridsman precis vad digitaliseringen kräver. Tillsammans med kunder och samarbetspartner ska ABB skapa värde och öka svensk industris konkurrenskraft.

TEXT LENA BERGMAN FOTO JONAS BILBERG

tion. På nya ABB Ability Customer Center i Västerås kommer vi gemensamt att utveckla kundnära lös-ningar och nya affärsmodeller.

Vad händer konkret just nu?– Vi bygger vidare på ABB Ability, vår portfölj av av-ancerade digitala lösningar. Genom användarvän-liga molnlösningar, avancerade analyser, smartare optimering, beslutsstöd och styrning skapar vi framtidens hållbara lösningar. Vi har många pro-jekt på gång. Analys av möjligheterna att optimera fjärrvärmenätet utan att sänka komforten hos slutanvändarna och med potential till stora bespa-ringar är ett av dem. Vi har för en metallkund pre-cis tagit fram en avancerad modell baserad på en otrolig mängd historiska data och processkunskap för kraftigt förbättrad planhet hos valsad plåt. Och inom vår anläggningsverksamhet vidareutvecklar vi möjligheterna att med VR-teknik låta våra kun-der virtuellt kliva in i sin anläggning.

Hur gör man om man vill veta mer om digitalise­ringens möjligheter?

– Under hösten satsar vi stort på ABB Ability Tour i tio städer runt om i Sverige. Fokus ligger på våra kunders tankar, idéer och erfarenheter av di-gitalisering. Vi kommer också ta en titt på trender och exemplifiera hur man kan använda tekniken för att öka nyttan i industrin, hos våra kraftkunder och i fastigheter. På ABB Ability Tour får du träffa experter både från ABB och från andra delar av näringslivet. Jag tycker att alla kunder, oavsett bransch, ska komma för att få veta mer om digitali-sering, höra hur andra gör, delta i diskussioner och få reda på vad de och ABB tillsammans kan göra. n

ÖVER 180 DIGITALA LÖSNINGAR

Digitala erbjudanden från ABB Ability rymmer allt från lösningar för prestandahantering i tillgångsintensiva industrier, styrsystem för processindustrier, fjärröver-vakningstjänster för robotar, motorer och maskiner, till styrsystemlösningar för byggnader, laddinfrastruktur för elfordon och offshoreplattformar. Mer specialise-rade lösningar inkluderar energihantering i datacenter och navigationsoptimering för sjöfarten.

—

Lena Stridsman, Digital Lead för ABB Sverige.

—

S TA R T

7

Uppkopplad visning av Porsche Porsche 911 lansera-des för 50 år sedan och har, som en av de mest kraftfulla högprestanda-bilarna, blivit en kulturell milstolpe. I samband med 50-årsjubileet har Por-sche skapat en särskild guldfärgad begränsad utgåva av den senaste 911-modellen. Vid den exklusiva lanseringen i Tyskland användes två kamerautrustade ABB IRB 4600s-robotar för att låta bilentusiaster världen över se bilen i alla vinklar via webben.

Northvolt ska bygga Europas största och mest avancerade fabrik för litiumjonbatterier i Sverige. Med stöd av ABB:s expertis inom industriell automatisering, integrering av robot-, maskin- och fabriksautomatisering, elektrifiering samt ABB:s samlade digitala erbjudande ABB AbilityTM, kommer fabriken att förse europeiska kunder inom bilindu-strin och andra centrala industrier med högkvalitativa och anpassningsbara batteri-lösningar. Fabriken förväntas inleda produk-tionen 2020.

– Världen går snabbt mot elektrifiering. Vi vill möjliggöra denna övergång genom att bygga den största och modernaste fabriken för litiumjonbatterier i Europa och producera världens grönaste batterier. ABB ligger i framkanten av elektrifieringen och vi är glada att ha dem som strategisk partner, viktig leverantör och investerare, säger Peter Carlsson, vd för Northvolt.

Energirevolutionen har sporrat användningen av förnybara energikällor och minskat beroen-det av fossila bränslen. Elektrifiering och lag-ring är nödvändigt för ett koldioxidneutralt samhälle. Bara övergången till elfordon kom-mer att ta behovet av batterier till nya höjder.

– Den unikt integrerade fabriken blir en verklig uppvisning av ABB:s ledarskap inom industriell automatisering och smart elektri-fiering samt bidrar till att tillgodose den ständigt ökande efterfrågan på smartare och grönare lösningar för lagring, säger ABB:s koncernchef Ulrich Spiesshofer.

Samarbete om Europas största batterifabrik90 %

En undersökning av McKinsey Global Institute

visar att över 90 procent av jobben inte kommer att

kunna automatiseras helt i framtiden. Istället kommer robotar och människor att

samarbeta mer.

Northvolt ska bygga Europas största och mest avancerade fabrik för litiumjonbatterier i Sverige.

Hållbar transport och framtidens arbetsmarknad var ämnen som diskuterades när Ulrich Spiesshofer, ABB:s koncernchef och Johan Söderström, vd för ABB Sverige träffade statsminister Stefan Löfven i Stockholm i september. Under mötet deltog också flera ministrar, bland annat Mikael Damberg, närings- och innova-tionsminister, och Ibrahim Baylan, samordnings- och energiminister.

»Alla undersök-ningar visar att digitalisering kan öka både inno-vationstakt och effektivitet. Det är viktigt att gå från att planera till att våga expe-rimentera för att hitta nya sätt att skapa värde«Beata Wickbom, digitaliseringsexpert

FOTO

JON

AS

BILB

ER

G

FOTO

JO

NA

S B

ILB

ER

G

S TA R T

8 S TA R T

—Produktnyheter från ABBSju produkter att hålla ögonen på.

Styr frekvensomriktaren med din smartphoneABB erbjuder flera applikationer för din smartphone som under-lättar idrifttagning och under-håll av ABB:s frekvensomriktare. Räkna till exempel ut energi- och kostnadsbesparingar med hjälp av EnergySave-kalkylator och använd Drivebase för enkel åt-komst till produktmanualer och rapportering av underhållsåtgär-der. Använd också Drivetune för trådlös anslutning, för snabbare och effektivare driftsättning och justering.

Applikationen Drivetune är till-gänglig gratis från Google Play.

Distributionsautomation för elnätNär ditt distributionsnät utveck-las mot ett alltmer intelligent nätverk behövs fler självständiga övervaknings- och kontrollin-strument för uppgiftshantering. RTU520 upprättar gränssnitt till SCADA, ABB:s automationssys-tem för fjärrstyrd övervakning och styrning, och ger dig en fullständig förståelse för statusen på ditt elnät på distributionsnivå. Låg energiförbrukning sparar kostnader för avbrottsfri strömfö-rsörjning och gör din installation mer miljöanpassad.

Amazon och Sonos i smarta hem ABB har inlett samarbeten med Amazon och Sonos för smarta hem. Nu ingår marknads-ledande funktioner för intelligenta hem från Amazon Alexa och trådlösa ljudsystem från Sonos i hemautomationssystemet ABB-free@home. Alexa från Amazon möjliggör röststyrning av upp till 65 funktioner inom ABB-free@ home-systemet, samma styrning som du kan göra med appen och webbgränssnittet. Sonos högtalare kan styras från appen ABB-free@home, med hjälp av sensorer för ABB-free@home och med ABB-free@homes touchskärmar.

Frekvensomriktare för klimatkontroll ACH580, den nya frekvensom-riktaren för fastighetssystem, presenterar en ny standard för branschen både när det gäller enkelhet och pålitlighet.

– Värme är bra – under rätt omständigheter. För att få ett bekymmersfritt drivsystem som möjliggör för ett optimerat inomhusklimat, erbjuder vi nu den nya frekvensomriktaren ACH580, säger Conny Hurtig, Produktmarknadschef för frek-vensomriktare.

Kraftfulla och lätta säkerhetsreläerSentry-säkerhetsreläer passar för alla vanliga typer av säker-hetstillämpningar. De kan användas i både enkla och mer avance-rade säkerhetslösningar, där övervakningen av säkerhetsenheter enligt funktionssäkerhetsstandard är ett krav. Serien innehåller dels basmodeller som kan användas till enkla tillämpningar och till att öka antalet utgångar, dels flexibla modeller med mycket exakta timerfunktioner.

Smidig och ljudlös dimmerlösning Tack vare den slimmade designen behöver en ytmon-terad dimmer inte längre vara klumpig. ABB:s nya kompakta LED-dimmer är framtidssäker då den är ställbar för alla typer av laster. Den klarar allt från klassiska glödlampor till dagens moderna LED-lampor. Dessutom kommer den ihåg det senast in-ställda värdet på ljusstyrkan, så du får samma mängd ljus nästa gång du tänder.

9S TA R T

—ABB i världen

4. Programvara för säkrare kraftnät i Inre Mongoliet Forskningsinstitutet Mongolia Electric Power Research Institute (IMEPRI), en filial till Inner Mongolia Power (IMPC) i Hohhot, Kina, för-ses med ABB:s programvara Asset Health Center och utrustar labbet med en solid plattform för tillståndsbaserat underhåll och resursstyr-ning. Det underlättar riskhantering och prioritering av både kort- och långsiktiga underhållsåtgärder, samt kritiska beslut kring reparatio-ner och byten av utrustning i kraftnätet. Som en del av kontraktet kommer ABB att arbeta tillsammans med IMPC på områden som back end-data, integration, tester, utbildning och garantisupport.

2. Världens största flytande test­anläggning med solcellspanelerEn banbrytande flytande testan-läggning med solcellspaneler gör solkraft till en attraktiv för-nybar energikälla i Singapore. Installationen finns i Tengeh Reservoir och består av flera sol-energilösningar från olika leve-rantörer där man vill studera prestanda och kostnadseffekti-vitet hos flytande solkraftsplatt-formar. ABB levererar marknads-ledande solomriktare TRIO-50 på 100 kW till Phoenix Solar, en av flera systemintegratörer i projektet. Dessa centrala kom-ponenter konverterar likström som producerats i solcellspane-lerna till växelström för använd-ning i elnät.

5. Nya samarbetscenter ger fler big data­fördelarABB fjärrövervakar och ger realtidsstöd till över 700 fartyg i dag. För att ge fler kunder möjlighet att dra nytta av förde-larna inom big data byggs två nya ABB Ability™ Collaborative Operations Centers, center för kundsupport exempelvis inom marina tillämpningar och hamnar som utnyttjar de olika tids-zonerna, nära Miami i Florida och Genua i Italien. ABB driver se-dan tidigare Collaborative Operations Centers i Singapore, Norge, Finland, Sverige, USA och Nederländerna.

6. Förnybar vindkraft i Storbritannien (UK) med rekordhög spänningI världens första havsbaserade 66 kV vindkraftpark, the Blyth Offshore Demonstrator (BOD), belägen utanför kusten vid Blyth, Northumberland i England, installeras fem nya WindSTAR, ABB:s nya generation av kraftfulla havsbaserade vindkraftverk. WindSTAR kan drivas med en rekordhög spänning av 66 kV, vilket är dubbelt så mycket som nuvarande 33 kV. Tekniken minskar förlusterna betydligt och gör vindkraftssystemet effektivare. Vindkraftparken består i dag av fem turbiner och är på 41,5 megawatt (MW), tillräckligt för att ge elförsörjning till 34 000 hushåll.

3. Stabilare elnät i TysklandTysklands energiomvandlingsplan ”Energiewende” siktar på att nå målet med minst 80 procent förnybar energi 2050. Andelen vind- och solkraft i energimixen går snabbt framåt och står redan nu för över 40 procent av Tysklands elförsörjning. Som en del av projektet levererar ABB en statisk hybridkompensator (STATCOM) som ska installeras i Borken-ställverket i Hessen i centrala Tyskland. STATCOM-systemet kommer att stärka elnätet med flexibel reaktiv strömkompensation och dynamisk spänningsstabilisering för att minska risken för spän-ningskollaps och strömavbrott.

1. Ökat energi utbyte vid upp gradering mellan Sverige och Danmark Kraftöverföringslänken Konti -Skan för högspänd likström (HVDC) byggdes för 52 år sedan för att möjliggöra energiutbyte mellan Sverige och Danmark. Det gemensamma elnätet har möj-liggjort utbyte av förnybar vat-ten- och vindkraft under decen-nier. På initiativ av Svenska Kraftnät i Sverige och Energinet i Danmark uppgraderas nu länken med ABB:s senaste kontroll- och skyddssystem MACH. Systemet fungerar som hjärnan i HVDC- länken – det övervakar, styr och skyddar den sofistikerade tekni-ken i stationerna för att säker-ställa tillförlitlighet och effekti-vitet.

31

2

45

6

5

— DBL för solcellslösningar En av många nyheter i det utökade plintsortimentet

ABB:s sortiment av radplintar har utökats med många nyheter. De nya distributionsblocken DBL för singel- och multipolsdelning från 80A till 400A upp till 1500VDC är anpassade för de senaste solcellslösningarna. En annan nyhet är SNK-sortimentet med push-in plintar som ger 50 % snabbare anslutningstid och använder samma tillbehör som skruv- plintarna. abb.se/lagspanning

NÄR VI FICK en av de största beställningarna nå-gonsin, kände jag ett ”go!”. Det var viktigt för mig, precis som i alla våra projekt, att få hela teamet att känna att ordern är viktig, kunden är viktig och framförallt: alla i teamet är lika vik-tiga. Precis som en olympisk idrottsman, är ett världsrekord i en industriell operation bero-ende av många faktorer som måste anpassas och optimeras för att få det bästa resultatet

SÅ, VAD HAR elitidrottare gemensamt? Svaret är i stor utsträckning – effektivitet! Och det är just här vi har lyckats. Sex av de 22 beställda moto-rerna var sexpoliga och det var med dem vi maxade effektiviteten till 99,05 procent verk-ningsgrad, vilket var rekord. Världsrekordet vi-sade på 0,25 procent högre effektivitet än vän-tat, och under en motors livslängd kan det vara oerhört betydande när det gäller energibespa-ringar, lönsamhet och miljöpåverkan. Pengar är alltid en viktig drivkraft för företag, men klima-tet är en stor del idag och jag tror att det är vik-tigt att man som företag visar en medvetenhet här. Det här blir något för alla att slå. Nästa steg för oss är att utveckla våra designparame-trar ytterligare, så nu ställs vi inför vår egen ut-maning ... Hur långt kan vi ta det här? n

Klaffande designparametrar och en effektivitet i världs-klass. Johanna Rosberg var en del av vinnarteamet på ABB som slog världsrekord i verkningsgrad för elmotorer. Nu har hon nya mål i sikte.

»Världsrekordet ger hela världen en morot«

V I S I O N Ä R E N J O H A N N A R OSB ER G

JOHANNA ROSBERGJOBB: Projektledare på ABB:s enhet Motors and Generators. Hanterar ABB:s leverans projekt.UTBILDNING: Studerat till civilingenjör inom produkt- och processutveckling, vid Mälardalens högskola. BOR: I Västerås, uppväxt i Surahammar. BÖRJADE PÅ ABB: 2008.TIDIGARE MERITER: Började på ABB som mekanisk konstruktör. Arbetade då främst med induktionsmotorer, men även med de synkrona motorerna.

11

99,05% effektivitet = världsrekord!En motors verkningsgrad beräknas på hur mycket mekanisk effekt, användbar energi, man får ut. Ju högre effekt, desto mindre energi går förlorad – vilket resulterar i en hög verkningsgrad. Tester som utfördes på en 44 MW 6-polig synkron ABB-motor strax före en leverans visade på en verkningsgrad som var 0,25 procent bättre än de 98,8 procent som stipulerades i kontraktet, vilket innebär ett världsrekord i verknings-grad för elmotorer. Den genomsnittliga verkningsgraden för denna typ av synkrona motor ligger på mellan 98,2 och 98,8 procent. Om motorn är i kontinuerlig drift innebär effektivitetsförbättringen på 0,25 procent en energibesparing på 1 000 MWh per år, vilket mot svarar en årsförbrukning av el för 240 hushåll i Sverige.

12 M ÖTE T W I L L I A M PA L M

ETT STARKT ENGAGEMANG, en vilja att förstå hur allting hänger ihop och förmågan att se glädjen i att identifiera problem för att sedan kunna lösa dem. Egenskaper som dessa samt ett impone-rande cv gav William Palm utmärkelsen Årets Tek-nolog 2017. Förutom utmärkelsen bestod priset av ett skräddarsytt sommarjobb på ABB:s division Industrial Automation i Västerås.

– Jag hade inte programmerat appar förut, så jag tyckte att projektet Mobile lät spännande. Under sommaren utvecklade jag en trend-app som kan visa trenddiagram för olika objekt. Det har varit riktigt kul att få programmera allting från grunden och kunna leverera en fungerande prototyp.

Appen Mobile ska hjälpa användaren att verifiera, guidas till eller att få information om ett objekt i en fabrik. Den ska fungera som komplement till ABB:s kontrollsystem 800xA.

Men inget jobb utan utmaningar – även om man är Årets Teknolog.

– Det har så klart varit utmanande, men även grymt kul och utvecklande. Och jag har alltid kun-nat bolla med Mikaela Eriksson, som också var med i tävlingen tillsammans med mig och fick jobb i samma projekt. Jag jobbade med funktionali- teten i appen, medan hon fokuserade mer på user experience.

Att han vunnit utmärkelsen är inte något han skyl-tar med, men när han ombeds berätta om varför han själv tror att han vann, berättar han om bilen som är täckt av solpaneler och som fick namnet MDH Solar Car.

– Jag har alltid varit intresserad av bilar och moto-rer i alla former och som slutprojekt på robotik- programmet utvecklade vi elsystemet till en soldri-ven elbil. Jag fick agera projektledare för första gången på riktigt och fick se till att alla bitar föll på plats.

MDH Solar Car är lite mindre än en vanlig bil, täckt av solpaneler och har under hösten tävlat i World Solar Challenge i Australien. Det är ett race på 300 mil tvärs igenom Australien – där alla bilar

drivs av solenergi. William Palm är fortfarande del-vis involverad i projektet, men när han började trai-neeprogrammet lämnade han över ansvaret för el-systemet till två andra robotikare.

– ABB:s traineeprogram var något jag verkligen ville komma in på, så nu känns det som att jag fått en tjuvstart. ABB gör ju så många olika spännande saker, så för mig som inte riktigt vet vad jag vill ännu är det perfekt att få testa på olika delar inom företaget. ABB:s enhet Robotics vore såklart spän-nande.

Efter ett år av språkstudier i Kina, fem års stude-rande till civilingenjör inom robotik och med titeln Årets Teknolog ser framtiden ljus ut.

– Vi får väl se om jag blir kvar i Sverige, jag jobbar ju gärna utomlands. Förhoppningsvis kommer jag att jobba med utveckling och som projektledare, jag gillar att ha kontroll över hela processen. n

—

—William Palm har ett stort intresse för ny teknik och går nu traineeprogram-met på ABB.

Teknisk vinnareSedan i våras har han tagit examen som civilingenjör inom robotik, vunnit titeln Årets Teknolog, avslutat sommarjobbet på ABB och kommit in på ABB:s traineeutbildning. Framtiden ser minst sagt ljus ut – både för teknikvärlden och för William Palm.TEXT LINDA HÄLLQVIST FOTO EVELINA CARBORN

WILLIAM PALMUppvuxen i Eskilstuna, där han bott sedan han föddes 1992. Han gick teknikprogrammet på Rinmangymnasiet i Eskilstuna och åkte därefter till Kina för att lära sig kinesiska. Efter fem års studerande till civilingenjör inom robotik på Mälardalens högskola tog han examen i våras. Hans slutprojekt resulterade i en soldriven elbil som deltar i World Solar Challenge hösten 2017, och han fick dessutom utmärkelsen Årets Teknolog på Universum Awards av ABB. Han ansökte även till ABB:s traineeprogram, där han blev antagen och började i september.

PROJEKT MOBILE William Palm valde under sommaren att arbeta med projektet Mobile, som handlade om att utveckla en app som skulle fungera som komplement till ABB:s kontrollsystem

800xA. Appen ska hjälpa användaren att verifiera, guidas till eller att få information om ett objekt i fabriken – om en process har problem eller behöver service. William Palm utvecklade en «trend-app» som visar ett trend-diagram för just det objekt man är intresserad av. Att kunna söka på objekt, lägga till objekt som favoriter samt skanna QR-koder för att få upp olika objekts trend-diagram, är några funktioner som han jobbat med.

13

»Det har varit riktigt kul att få programmera allting från

grunden och kunna leverera en fungerande prototyp«

William Palm, ABB

Årets TeknologFör sextonde året i rad anordnades Universum Awards av företaget Universum. Priset Årets Teknolog delas sedan 2007 ut av ABB och bestod förutom utmärkelsen av ett skräddarsytt sommarjobb på ABB:s division Industrial Automation i Västerås.

Traineeprogrammet Som trainee på ABB blir du fast anställd från dag ett. Programmet är 31 veckor och är uppdelat på tre perioder om tio veckor där du får arbeta inom tre olika områden i organisationen. Som trainee får du prova på olika praktikplatser för att lättare hitta din plats på ABB. Läs mer på: www.abb.se/trainee

14 B A N B RY TA N D E V IRT UA L R E A L IT Y IN O M IN D US TR IN

—

Från VR till verklighet

Det senaste året har ABB:s VR-användning i Robotstudio gått från att vara ett verktyg för visning till ett verktyg för programmering i

skarp miljö. På företaget RobNor kunde programmeringstiden för en målningsrobot minskas med 60 procent.

TEXT ERIK ARDELIUS FOTO KARL VILHJÁLMSSON, ERIK ARDELIUS

15

—Jussi Savolainen på finska traktortillverkaren Valtra använder ABB:s Robotstudio för att programmera robotar som målar traktorchassin.

X X X X X X X X X X X X X16

—Pelle Andersson, vd för RobNor, introducerade VR-tekniken för Valtra.

Det är onsdag eftermiddag i Malmö. I au-tomationsmålarna RobNors lokal i sta-dens östra utkant står Jussi Savolainen med lätt böjda knän och överkroppen i

full böj framför väggen med den uppklistrade löp-sedeln från Malmö FF:s guld i Allsvenskan. Men bugningen är ingen hyllning till fotbollen, utan en glimt av framtidens programmeringsteknik. På huvudet har han VR-glasögon och det han ser framför sig är inget himmelsblått klubbemblem utan en ABB-robot som han genom svepande handrörelser programmerar med målningsbanor för ett traktorchassi.

Jussi Savolainen arbetar vanligtvis på traktortill-verkaren Valtra, i finska Suolahti, där det varje ar-betsdag rullar ut 36 nya traktorer. Nu är han i Malmö på en veckas utbildning hos RobNor. Det är första gången han använder VR-teknik men redan efter en timmes instruktioner och övande med VR-glasögonen är han i gång och gör ett målnings-program för en robot.

Den största skillnaden att arbeta med VR är, en-ligt Jussi Savolainen, rumsuppfattningen. Att det är betydligt lättare att uppleva sprutvinkeln och med ögonen se avståndet mellan sprutpistolen och traktorchassit. En annan skillnad är att man kan justera programmeringsmålen mer exakt, utan några extra rörelser. Den största vinsten är tids-besparingen.

– Jag har arbetat i målningsindustrin och med robotprogrammering i tio år och så fort jag fick på mig glasögonen förstod jag att det är ett bra verktyg. Vi har fått ned den totala programmeringstiden för ett målningsprogram från fem till två dagar, inklusive all testkörning offline, säger Jussi Savolainen.

På Valtras fabrik i Finland, som sysselsätter 800 av Suolathtis 5 000 invånare, har man efter att ha gjort nya robotprogram i VR även förbättrat mål-ningstiden per traktorchassi. Att gå från 13,5 mi-

SÅ FUNGERAR VIRITUAL REALITY ­ VRVR-tekniken är i grund och botten ett nytt användargräns-snitt mot de digitala 3D-modeller som använts under lång tid i 3D-CAD-system och offline-programmeringsverktyg. Ett modernt 3D-headset bygger på en metod från 1838, stereoskopi, där det skapas en bild för respektive öga. När headsetets snabba högupplösta skärmar kombineras med modern rörelsedetektering åstadkoms en verklig-hetstrogen tredimensionell rumskänsla för användaren. VR-applikationerna utvecklas ofta med fokus på att vara intuitiva. Det sänker tröskeln för användare att ta ett första steg in i den 3D-värld som i sig ger ökad produktivi-tet eftersom anläggningen kan producera parallellt med programmerings- och optimeringsarbetet. Den stora vinsten just nu, när VR-tekniken fortfarande är i sin linda, är att inlärningen av robotens positioner i förhållande till objektet snabbas på när arbetet sker i skala 1:1 i en miljö som är snarlik den verkliga miljön. Inom kort kommer vi säkert se nya virtuella verktyg i VR-miljöerna som ytterligare effektiviserar programmeringsarbetet.

17

nuter till 12,5 minuter i målningstid har gjort att hela produktionslinjen nu går snabbare.

Pelle Andersson, vd för RobNor, som introduce-rade VR-tekniken för Valtra, ser det nya gränssnit-tet som ett paradigmskifte inom robotprogram-mering.

– Tekniken är här, nu krävs det bara nya tillämp-ningar. Är man bara lite fantasifull kan man sväva i väg i oändlighet, säger han.

Som exempel nämner han att man snart kom-mer att kunna vara flera personer samtidigt i den virtuella miljön, och där se varandras avatarer. Det möjliggör samarbete mellan projekt från olika de-lar av Sverige, eller världen.

– Har du sett ett barn spela Minecraft någon gång? Där har barnen gjort precis det i många år. De samarbetar som multi-users, precis som om de lekte i sandlådan med varandra. Industrin kommer också komma med nya tillämpningar, men indu-strin utvecklas långsammare än barn, säger Pelle Andersson.

Jonathan Karlsson, mjukvaruutvecklare på ABB:s enhet Robotics, som varit med och utvecklat VR-applikationen säger också att utvecklingen, som i grunden har drivits fram av spelvärlden, är i sin linda och att industrin inte har sett alla möjlig-heter än. Mycket av VR-användningen sker fortfa-rande i demonstrationssyfte. På sikt kommer alla led i en robotförsäljning att kunna ske i VR, från projektering till programmering.

– Jag tror att det alltmer kommer att gå från att titta till att skapa, och användas i alla samman-hang där man använder 3D-modeller på skärm. Den statiska upplevelsen kommer att ersättas av interaktivitet där man kan påverka och vara kreativ, säger Jonathan Karlsson.

För Pelle Andersson på RobNor är det tidsbe-sparingen som klingar högst.

– Att genom en investering på mindre än 30 000 kronor för VR-headset och dator uppnå en rationa-lisering på 60 procent är nästan så bra att det inte är sant, säger Pelle Andersson. n

B A N B RY TA N D E V IRT UA L R E A L IT Y IN O M IN D US TR IN

DET HÄR LEVERERADE ABB TILL ROBNOR OCH VALTRARobotStudio är ABB:s verktyg för programmering av robotar. I det har ABB lagt till stöd för programmering med hjälp av VR. RobNor har varit referenskund och de har sedan haft kontakten med Valtra. ABB levererade RobotStudio och ett verktyg som adderade ytterligare funktioner med stöd för VR-baserad programmering. ABB Robotics har tagit fram VR-funktionerna i RobotStudio med feedback från flera kunder. Nya versioner har snabbt distribuerats till ett antal referenskunder, så att de kan styra utvecklingen i den riktning som ger störst nytta. RobotStudio levereras som en nedladdning över internet.

Därför programmeras Robotar i VRFördelarna med programmering i VR är att det går snabbare och är enklare att programmera robotar jämfört med att skriva programkod. Detta eftersom ingenjören kan se robotens rörelser framför sig och göra ändringar direkt.

18

På ABB­enheten FACTS, som utvecklar och bygger kraft anläggningar över hela världen, ser man många fördelar med att VR numera är en integrerad del av projektverksamheten. Möjligheterna med VR har på kort tid också blivit en viktig del av FACTS integrering i ABB:s samlade digitala erbjudande ABB Ability.

– Med hjälp av VR kan vi kommunicera mycket bättre med våra kunder. Att redan från dag ett ha en gemensam förståelse för vad som ska levereras är en nyckel till framgångsrika projekt och högre kundnöjdhet, säger Anders Aabakken, chef för glo-bal engineering.

– Till skillnad från många andra VR-lösningar har FACTS lösning växt fram från vår operativa verk-samhet, från dem som själva jobbar i projekten. Den förankringen är verkligen en viktig framgångsfaktor.

Enligt Anders Aabakken är det inte bara de egna medarbetarna som driver utvecklingen framåt.

– Ett intressant värde jag upptäckt är att när vi exponerat VR-tekniken för kunder som är lite framåt så hittar de själva fler möjligheter att an-vända tekniken på, som att göra virtuella brandöv-ningar eller att testa vad som händer vid över-svämning. Just att simulera olika scenarier är ett

av VR-teknikens konkreta kundvärden, säger Anders Aabakken.

Från virtual reality är tekniksteget inte stort till augmented reality. På FACTS tittar medarbetarna på möjligheterna att lyfta fram dagens VR-lös-ningar in i framtida AR-applikationer. Anders Aa-bakken konstaterar att AR har enorm potential att underlätta både installation och service.

– Vilken sorts pelare ska vi använda, hur många ska det vara och i vilken låda hittar jag dem? Att kunna gå på en arbetsplats med instruktioner i AR-glasögon, i stället för att leta i pärmar med rit-ningar, skulle underlätta installationsarbetet mycket, säger Anders Aabakken.

Även på ABB:s enhet Robotics är AR-lösningar en naturlig utveckling av den VR-teknik som an-vänds i Robotstudio. Möjligheten att sitta runt ett konferensbord med AR-glasögon och titta på ett virtuellt robotsystem som står på bordet är inte långt borta. En annan lösning som visats på mässor runt om i världen är Safety Zone Visuali-sation, som svarar på kundens önskan att ersätta staket runt robotar med exempelvis ljusbommar och laser.

– Även på servicesidan är flera AR-lösningar på gång, både möjligheten att gå runt i fabriken med AR-glasögon för att se tillståndet på robotarna och att använda AR som stöd till servicetekniker, säger Bertil Thorvaldsson, produktchef på Robotics.

– Det finns fortfarande en del tekniska utma-ningar kvar att lösa, men det är ingen rocket sci-ence. Snart är AR-tekniken här. n

AUGMENTED REALITY – AR AR är en kombination av verklighet och ett visuellt lager av data. AR förstärker med andra ord verkligheten med information och kommunikation och kallas ibland för ”förstärkt verklighet” eller ”förhöjd verklighet” på svenska. AR upplevs ofta genom glasögon som Microsoft HoloLens. Ett av de mer kända exemplen på AR är smartphonespelet Pokémon Go.

—

Augmented reality skapar fler möjligheterVirtual reality-tekniken har redan letat sig in hos industrikunderna. Nästa steg är lösningar som bygger på augmented reality. Teknik som känns igen från tv-spel och mobilspel kommer skapa mervärde även inom industrin.TEXT LENA BERGMAN FOTO JONAS BILBERG, JONNY LINDH

—Anders Aabakken, chef för global engine-ering på FACTS.

—Bertil Thorvaldsson, produktchef på Robotics.

Framtidens Augmented Reality i Robotstudio för programmering av robotar.

B A N B RY TA N D E V IRT UA L R E A L IT Y IN O M IN D US TR IN

19

—

Augmented reality skapar fler möjligheterVirtual reality-tekniken har redan letat sig in hos industrikunderna. Nästa steg är lösningar som bygger på augmented reality. Teknik som känns igen från tv-spel och mobilspel kommer skapa mervärde även inom industrin.TEXT LENA BERGMAN FOTO JONAS BILBERG, JONNY LINDH

S Å G I CK D E T TI LL S TR E SSO M E TER N

—Framgångssaga med trög start ABB:s planhetsmätare Stressometer har i femtio år skapat mikrometerexakt planhet i kallvals verkens valsade plåtband, till glädje för bilindustri och ölburkstillverkare. Samma mätrulle hela tiden – i dag välutrustad med digital teknik.TEXT MARIANNE LINDEBORG FOTO ABB

1954ABB, dåvarande Asea, tar fram Pressductor, en unik elektromagnetisk givare som mäter valskraften i ett valsverk.

1963Ett kanadensiskt kallvalsverk för aluminium, Alcan, samarbetar med ABB för att få fram en mätare för planhet i den valsade plåten – ett mycket viktigt mått för hög kvalitet i slutprodukten. Hittills har valsverksoperatören fått använda sin fingertopp-skänsla, och en säkrare metod efterfrågas. Skulle Pressductortekniken kunna fungera också här?

1967Pressductor visar fram sin utvecklings potential. Samarbetsprojektet ger resultat och den första planhetsmätaren Stressometer installeras på valsverket i Kanada. Där mäter den planheten på det förbipasserande plåtbandet och ger signaler till valsverksoperatören som manuellt justerar valsarna. Målet är en plan plåt oavsett bandets tjockleksprofil. Stressometer fungerar utmärkt.

1969ABB utvecklar en Stressometer med auto matisk reglering av valsarnas böjning och skevning.

Operatören slipper stressen, kvaliteten blir jämnare och valsnings hastigheten ökar. Året efter kommer den första kommersiella ordern till Australien, för stålvalsning.

1972Samarbetsprojektet med sina begränsningar avslutas och ABB kan fritt jobba vidare med aluminium, stål och andra metaller. Men utvecklingen går trögt. Kunderna är inte särskilt intresserade och ifrågasätter mätarens existens.

1976–1977Utvecklingen fortsätter trots motstånd, och Stressometer tar klivet in i den digitala världen med nytt styrsystem.

1987Efter tjugo sega år med återkommande nedläggningshot tar marknaden rejäl fart. Fler valsverk byggs. Kunderna inser värdet av planhetsmätning och både nya och gamla valsverk vill ha Stressometer.

1989Stressometer kopplas till ABB:s stora automa-tionssystem, dåvarande ABB Master. Några år

senare får Stresso meter ett eget styrsystem för att också lättare anpassas till OEM-kunderna, valsverksbyggarna. Fler funktioner för högre produktivitet byggs in i systemet.

2003–2011Kina bygger valsverk på löpande band och Stressometer noterar säljboom.

2014Ny, kontaktfri signalöverföring tas fram efter en lång tids problemfylld utveckling. Hittills har signalerna från mät rullen överförts via släpringar till styrsystemet, en känslig lösning då rullen roterar med uppåt 3 000 varv per minut i varm, blöt miljö. Nu har ABB:s ingenjörer hittat en beröringsfri, tillförlitlig teknik där all signalbe-handling sker i den roterande delen av signalöver-föringsenheten.

FramtidenStyrsystemet och utvecklings ingen jör er na siktar mot ny kommunikations förmåga och samverkan i ”molnet” med ABB:s digitala erbjudande ABB AbilityTM. Helt nya och hittills okända möjligheter väntar för en femtioårig planhetsmätare. n

FUNKTION Mäter och reglerar planhet på valsat plåtband.MATERIAL Används för aluminium, stål, koppar och andra metaller.HASTIGHET Mäter och reglerar band som passerar rullen med upp till 3 000 meter per minut.MÄTNOGGRANNHET Från aluminiumfolie 6 mikrometer till rostfritt stål 12 millimeter.STORLEK Diameter normalt 31 centimeter, längd upp till 3 meter.

20 VA ­ B R A N S CH E N K Ä PPA L A

—

Avlopp utan avbrott

Sedan slutet av 60-talet har Käppalaverket på Lidingö varit en trogen tjänare till Stockholms undre värld – avloppen. Här renas

dagligen avloppsvatten från 650 000 invånare. Nu behöver reningsverket modernisera utrustningen utan att påverka driften.

TEXT OCH FOTO ERIK ARDELIUS

21

I ett kyligt bergrum på östra Lidingö ligger väl-diga reningsbassänger på rad. Överallt låter det från vatten som porlar och luftpumpar som py-ser, och visst luktar det inte helt underbart. Hit

kommer avloppsvatten från elva kommuner ge-nom en flera mil lång underjordisk tunnel med en lutning på en promille. Från duschrum i Danderyd, toaletter i Täby och avlopp på Arlanda kommer varje sekund avloppssvatten motsvarande sju badkar.

Från ett av många teknikrum bryter Mats Schult-zes röst genom det elektriska surret. Han är el- och automationschef på Käppalaverket där många bry-tare av modellen Megamax F2, som driver luft-pumpar till en del av sedimenteringsprocessen, börjar närma sig sista delen av sin livscykelfas.

– Vi jobbar mycket med förebyggande underhåll och nu har turen kommit till lågspänningsställ-verk en, säger Mats Schultze.

För snart 20 år sedan gjordes den senaste stora moderniseringen på Käppalaverket. Låg spänn-ings ställverken med Megamax F2 togs i drift för snart två decennier sedan och befinner sig nu i Obsolete livscykelfas. Men att byta ut hela anlägg-ningen som kräver ett längre driftsstopp, var inte ett alternativ. När ABB föreslog ett retrofitbyte, där endast de lösa delarna ersätts, var valet enkelt, en-ligt Mats Schultze.

– Att bygga om ett helt ställverk brukar dra ut på tiden. Nu fick vi ett snabbt byte som ger en mo-dern maskin med mindre underhåll. Det är också klara fördelar att ha en produkt som passar in i det befintliga systemet, säger Mats Shultze.

Peter Eklund, projektledare på ABB:s kraft-service, beskriver skämtsamt konverteringen från Megamax F2 till Emax 2 som att byta batterier på en ficklampa. Även om den verkliga tiden ligger mellan två och fyra timmar, från stopp till start, testkört och klart, är det en reducerad installa-tionstid på upp till 90 procent jämfört med tradi-tionella eftermonteringslösningar.

– Det är en färdig lösning och ett billigt sätt att uppdatera ställverket till en ny generation. Fram-förallt är den stora vinsten det korta driftsstoppet, säger Peter Eklund.

Mats Schultzes jobb på Käppalaverket består mycket i att alltid ligga steget före. För att vattnet ska gå igenom de sju stegen och släppas ut renat måste anläggningen alltid vara i gång.

– Det är förstås kostsamt för ett pappersbruk att stanna driften, men de kan göra det. Vi kan inte be våra kunder sluta gå på toa, säger Mats Schultze.

Med mer än en miljon kubikmeter inkommande

—Peter Eklund, projekt-ledare på ABB:s kraftservice.

—Käppalaverkets Mats Schultze med den gamla Megamax-brytaren på golvet, nedanför den nymonterade Emax 2.

VA ­ B R A N S CH E N K Ä PPA L A22

avloppsvatten per dag får ett driftsstopp inte ske.– Det är en hederskodex att inte släppa ut

orenat avloppsvatten i sjön. Vi ökar hela tiden vårt miljö tänk och ett sådant utsläpp får stora miljö-konsekvenser, säger Mats Schultze.

Avloppsvattnet går först genom en silning, där toapappret separeras, vidare till avluktning. Det rinner ned till för- och eftersedimenteringen, ge-nom bassängen med ”våra husdjur”, som persona-len på reningsverket kallar delen med den biolo-giska nedbrytningen. Som sista steg, innan vattnet släpps ut på 45 meters djup mellan Lidingö och Nacka, renas det genom ett sandfilter.

Förutom att släppa ut 51 miljoner kubikmeter re-nat avloppsvatten producerar Käppalaverket också 4,2 miljoner normalkubikmeter fordonsgas till Stockholms lokaltrafiks biogasbussar.

I teknikrummet på Käppalaverket ligger den gamla Megamaxbrytaren på golvet nedanför den nymonterade Emax 2. Bytet gjordes inte för att det var något fel på den gamla. Käppalaverket jobbar med en tredubbel redundans. En annan fördel med retrofitbytet var att reservdelar till de gamla bry-tarna, som fortfarande är i drift, frigjordes.

– Det är sådana lösningar man vill ha. Ju enklare det är, desto säkrare är det, säger Mats Schultze. n

DET HÄR ÄR EMAX 2Emax 2 för direkt ersättning av effektbrytaren Megamax F1 eller F2 erbjuder en smart och snabb uppgradering av befintliga lågspänningsställverk. Den nya brytaren levereras med en fabriksmonterad konverteringssats – ett retrofitkit – som innebär att den kan installeras i Megamax fasta kassett. Den främsta fördelen är att installationen bara tar mellan 2 och 4 timmar, från stopp till start, testat och klart. Retrofit-lösningen kräver ingen demontering av befintliga fasta delar och med endast några få tillägg skjuts en ny Emax 2 på plats.

Det här gjorde ABBSom första kund i Sverige har Käppalaverket investerat i en Emax 2 1250A som ersättare till Megamax F2. Lösningen rekommenderades av ABB för att den äldre brytaren nu befinner sig i Obsolete livscykelfas, där det börjar bli hög tid att titta på en ersättning för att säkra driften för framtiden. Retrofitbytet gjorde också att Käppalaverket på ett effektivt sätt, både ur framtida driftekonomisk synpunkt och driftsäkerhetsmässigt, kunde modernisera och uppgradera befintliga lågspänningsställverk. ABB stod för installationen.

—Mats Schultze, el- och automationschef på Käppalaverket.

23M ÖT A B B KO M M A N D E E V ENT

ABB Ability Tour På ABB har vi samlat hela vårt digitala kunnande under namnet ABB Ability.

Under hösten delar vi med oss av inspiration och kunskap i tio städer

runt om i Sverige på ABB Ability Tour.Ability Tour fokuserar på de utma-

ningar och möjligheter som digitali-seringen innebär för att stärka svensk

konkurrenskraft. Ta chansen att få inspiration och kunskap – lyssna till andra företags strategi inom digita-lisering, ta del av konkreta uppkopp-lade lösningar och delta i dialogen.

Du får koll Hur påverkas affärer och processer när

både produkter, system och tjänster blir uppkopplade? På ABB Ability Tour

får du ta del av olika scenarion som baseras på verkliga exempel och träffa experter inom området, både från ABB och andra delar av svenskt näringsliv.

Du får inblick Digitalisering handlar om att göra enheter uppkopplingsbara. Det är

intelligens, kundanpassade lös-ningar, och samverkan mellan vårt

digitala erbjudande ABB Ability och vår branschkunskap, som nu lett till

nya specifika lösningar för indu-strin. Du får lära dig vilka funktioner

som skapar direkt affärsnytta.

Du får inspiration Vad väntar runt hörnet? Våra gästföreläsare tar dig med

på en resa in i framtiden.

Du får påverka Vilka är dina största utmaningar och

hur kommer din bransch att påverkas? Ta chansen att berätta vad just du

vill diskutera och höra mer om.

På vår eventsida www.abb.se/evenemang kan du dela med dig av dina frågeställningar. Här hittar du

också kontinuerliga uppdateringar om program och talare, datum och orter.

Möt oss här Stockholm 17 oktoberUmeå 19 oktoberLuleå 25 oktoberSundsvall 2 novemberNorrköping 7 novemberKarlstad 9 novemberVästerås 14 novemberGöteborg 16 novemberJönköping 23 novemberMalmö 12 december

Svenska Solelmässan En av Sveriges största mötesplatser för ener-giteknik hålls den 28 november på Uppsala Konsert & Kongress. Här samlas årligen före-tag, kunder, branschkollegor och beslutsfat-tare i ett fullspäckat program. Lyssna på före-drag om spännande utvecklingsprojekt inom

solel och lagar och regler inom solelproduk-tion. ABB är på plats och visar växelriktare för solcellsinstallationer, från villor till kommersi-ella fastig heter. Kom och träffa våra experter!

Läs mer på www.abb.se/evenemang.

Fördelningsdagar i Alingsås Fördelningsdagarna i Alingsås är ett utbildningstillfälle för dig som vill guidas till smidiga lösningar för att spara tid och pengar i dina eller din kunds projekt. Vi visar produktnyheter och förmonterade fördelningscen-traler, men även hur du gör beredningar via ConnectIT. Under dagen får du även delta i en fabriksvisning och möjligheten att se hela Kabeldonutbudet.

Anmäl dig på fc@se.abb.com, meddela antal och namn på deltagare.

30 november 21 december

Fördelningsdagarna fortsätter 2018. Läs mer på www.abb.se/evenemang.

Euro Expo IndustriMässorEuro Expo IndustriMässor skapar möten mellan köpare och säljare inom tillverkningsindustrin över hela landet. ABB visar ett brett utbud av energieffektiva lågspän-ningsprodukter och lösningar för maskin säkerhet. Ta chansen och möt oss när vi gör de sista stoppen för 2017!

Kiruna 8–9 novemberLuleå 29–30 november

Läs mer på www.abb.se/evenemang.

ABB i sociala medier Följ oss på resan till det hållbara samhället:

Inspireras av våra filmer på YouTube: ABB Sverige

Facebook @ABBSverige

Instagram @abbsverige

LinkedIn @ABB

Twitter @ABBSverige

24 TE M A L A D D I N FR A S TR U K T U R

Nya laddgator för Stockholms elbilisterUnder sommaren lanserade Vattenfall åtta stycken så kallade laddgator i Stockholm. De åtta gatorna är alla utrustade med antingen snabbladdare eller destina-tionsladdare (för laddning under längre tid) levererade av ABB. Elen till laddstationerna kommer från el märkt med Bra Miljöval.

– Elbilar bidrar till bättre klimat, bättre luftkvalitet och mindre buller. Staden och näringslivet behöver driva utvecklingen och finna de lösningar som bäst gagnar stockholmarna och deras hälsa, säger Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad.

25

—

Så laddar Sverige för eltrafik

37 831. Så många laddningsbara bilar rullar på svenska vägar i dag. Och just nu ökar antalet elfordon extremt snabbt.

Frågan är bara var de ska laddas någonstans?TEXT KARIN AASE FOTO ABB

I MÅNGA ÅR har diskussionen om elbilar och deras laddning varit en fråga om hönan eller ägget. Ska vi bygga laddinfrastruktur först, så att människor vågar köpa elbilar, eller ska vi vänta med att bygga infrastrukturen tills vi ser om elbilar verkligen är något folk vill ha?

– Men den frågan är faktiskt inte relevant längre. Nu finns elbilarna där ute på vägarna, så nu måste de ha någonstans att ladda också.

Det menar Mazdak Haghanipour, sakkunnig i el-fordon och laddinfrastruktur på elkraftsbransch- ens intresseorganisation Power Circle. Deras sta-tistik visar att Sverige har gått från 1 217 laddbara bilar i kvartal tre 2012 till dagens 37 831. Enbart i augusti 2017 växte flottan med 1 770 bilar, och prognosen inför årsskiftet landar på närmare 44 000 laddbara fordon på svenska vägar. Men var ska de ladda?

– Det har byggts en del laddinfrastruktur i Sve-rige de senaste åren, men jag skulle säga att vi än så länge bara är i början av evolutionen, säger Mazdak Haghanipour.

Enligt EU bör antalet laddpunkter per elfordon (Charging points per electric vehicle, CPEV) ligga på runt 0,1, det vill säga för var tionde elbil bör det finnas en publik laddpunkt.

– I Sverige i dag ligger vi på den siffran, men an-talet fordon växer mycket fortare än antalet ladd-punkter. När nu elbilsförsäljningen väntas ta ytter-ligare fart hänger utbyggnaden av laddinfrastrukturen inte riktig med.

Mazdak Haghanipour är ändå optimistisk och tror att utbyggnaden kommer att ta fart, inte minst på grund av regeringens satsning Klimatklivet.

– Det har fått upp takten på utbyggnaden och i dag byggs i snitt 100–150 nya laddpunkter per må-nad, och jag tror att det här initiativet tillsammans med ökningen av elbilsflottan kommer att sätta fart på byggandet av laddinfrastrukturen.

I dagsläget är det framförallt tre olika sorters

aktörer som bygger laddinfrastruktur i Sverige: dels de stora elbolagen som Vattenfall, Eon och Fortum som sätter upp publika snabbladdare i och mellan städer, dels enskilda aktörer som till exem-pel fastighetsägare som sätter upp privata lad-dare för sina hyresgäster.

– Sedan har vi en tredje grupp där enskilda aktö-rer som till exempel kommuner och shoppingcen-ter sätter upp publika laddare för invånare och be-sökare, säger Mazdak Haghanipour.

En av de aktörer som nu bygger snabbladdare i Sverige är Eon. I sin satsning på e-mobility bygger man snabbladdare i korridorer mellan de större nordiska städerna, men hjälper också kommuner att bygga laddpunkter på strategiska ställen i samhället.

– Ambitionen är att det ska finnas snabbladdare var sjunde mil längs med motorvägarna när pro-jektet är helt genomfört, berättar Karin Walldén,

—Mazdak Haghanipour, sakkunnig i elfordon och laddinfrastruktur på Power Circle.

TE M A L A D D I N FR A S TR U K T U R26

chef för hållbara transporter på Eon.Än så länge är 30 snabbladdare på plats, men

bara för att de finns och används betyder inte det att de är lönsamma.

– Antalet bilar i dag är för få för att investeringen ska betala sig nu, men vi tror stenhårt på det här på lång sikt. Det är så tydligt nu att elbilar kommer att vara en stor del av att nå klimatmålen, och då vill vi som befinner oss i energibranschen vara med som en möjliggörare.

Men det är inte bara egna laddstationer som Eon satsar på, man hjälper också enskilda aktörer som till exempel Ica och större arbetsgivare att er-bjuda laddpunkter till kunder och anställda. Dess-utom pågår liknande satsningar i många av de län-der där Eon är verksamma, och Karin Walldén hoppas att satsningen ska kunna göra skillnad.

– Att våra laddstationer gör det möjligt för el- bilister att ta sig från punkt a till punkt b är egent-ligen den lilla delen. Det finns fortfarande så mycket okunskap och fördomar kring elbilar, och

det vill vi verkligen vara med och förändra. Det är att driva på hela omställningen som är det viktiga.

De snabbladdare som Eon nu placerar ut längs med de nordiska motorvägarna kommer från ABB, och Henrik Holmér, säljare inom e-mobility på ABB, menar att det är här och nu som det stora klivet mot en väl utbyggd laddinfrastruktur tas. Dess-utom är nya högeffektsladdare på gång, laddare som kommer att kunna ladda även framtidens el- bilar som kommer att ha mycket större batterier.

– Bilägarna vill att elbilarna ska kunna gå upp emot 40–50 mil på en laddning, samtidigt som laddningen helst inte ska ta mer än sex till åtta mi-nuter, förklarar Henrik Holmér.

För att lösa det här dilemmat har ABB utvecklat höghastighetsladdare på 150 kW, de första med leverans i slutet på hösten.

– Men vi undersöker även scenarion där vi tittar på laddare med kapacitet upp emot 450 kW, allt för att redan nu försöka lösa framtidens utmaningar. n

118678 185 132 139

ÖstersundStockholm Göteborg Gotland Sigtuna

Topp 5 – flest laddpunkter per kommun 2017

—Karin Walldén, chef för hållbara trans-porter på Eon.

—Henrik Holmér, säljare inom e-mobility på ABB.

FOTO

JON

AS

BILB

ER

G

Laddat möte mellan framtidens fordon och användarePå eCar Expo, Nordens mötesplats för elfordon ochanvändare, kan du se det senaste av vad fordonsindustri, teknikföretag och elleverantörer redan i dagkan erbjuda. ABB är på pats och visar DC-laddare för personbilar och bussar med effekt från 10 till 450kW, och premiärvisar högeffektladdaren för personbilar i Sverige.

Göteborg 10–12 novemberStockholm 17–19 november

27

149

73

88

45

68

46

59

Antal laddstationer i Sverige 2017, per län.

» I Sverige finns cirka 1 000 laddstationer«

Källa: Power Circle

Var finns laddarna?I dagsläget finns de flesta publika laddarna i södra Sverige, och Power Circle menar att så länge man rör sig söder om Dalarna och Gävle borg är det relativt enkelt att ta sig fram med elbil. Norrut börjar utbyggnaden ta fart, men där är fortfa-rande betydligt glesare mellan laddarna.

Laddinfrastruktur i SverigeNär det gäller laddinfrastruktur skiljer man mellan laddstationer (platsen där du kan ladda din bil) och laddpunkter (de uttag på ladd- stationen där du kan ladda din bil) – att jämföra med bensinstationer med enskilda bensinpum-par. I Sverige 2015 fanns enligt Power Circle cirka 1 800 bensinstationer, och 2017 finns drygt 1 000 laddstationer med totalt cirka 3 700 publika laddpunkter. Som jämförelse har Norge drygt 2 100 laddstationer med drygt 8 600 laddpunkter. Cirka hälften av dessa är dock hushållskontakter som inte lever upp till dagens standard, något den absoluta majoriteten av de svenska gör.

145

Stockholm

Jämtland

Västra Götaland

Skåne

Gävleborg

Dalarna

Östergötland

Jönköping48Halland

42

Västernorrland

48 Gotland

49Kalmar

39

Blekinge

24

Kronoberg

31Södermanland

29

Värmland

30

Västerbotten

23

Uppsala

18Örebro

15

Norrbotten

ORDLISTA FÖR ELFORDON Ska du skaffa en elbil, etablera en laddstation eller installera en laddbox? Här är några ord och benämningar som är bra att kunna.

Laddstation – En plats med en eller flera laddare för eldrivna fordon.

Laddpunkt – Kontakten där det laddbara fordonet laddas. Kan vara kontakt på en laddkabel eller kontakt som sitter på laddaren där laddkabeln ska in. En laddare kan ha mer än en laddpunkt.

Laddeffekt – Den mängd energi per tidsenhet som överförs, vid laddning av ett laddbart fordon, till fordonets batteri. Enheten för laddeffekt är kilowatt, kW.

Läs mer på: www.emobility.se/ordlista

Västmanland

24

28 TE M A L A D D I N FR A S TR U K T U R

ÖSTERSUND HAR LÄNGE varit en föregångare när det gäller laddinfra-struktur för bilar. Nu tar man steget och inför eldrift även på bussar.

I september restes två automa-tiska snabbladdare för bussar från ABB i Östersund. Laddarna står på varsin ändhållplats på en av stadens stombusslinjer och gör det möjligt för bussarna att ladda mellan turer och därmed bara köra på el.

– Nu ska vi utvärdera det här, men förhoppningen är såklart att det på sikt ska leda till en helt elektrifierad stadsbusstrafik, säger Anne Sörens-son, klimatsamordnare i Öster-

sunds kommun och projektledare för Grön Trafik.

Tack vare kraftbolag, engagerade politiker och ett tätt samarbete med Sundsvall och Trondheim har staden blivit ett nav i Green Highway, vars mål är en helt fossilfri transport-korridor.

– Det viktigaste är att det görs koordinerade satsningar på både fordon och infrastruktur. Nyligen har ett projekt med att bygga laddstol-par på landsbygden, för kommun-flottan, och en event- och infarts-parkering färdigställts. Nu går det att köra elbil i hela kommunen. n

Östersund satsar på eldrivna busslinjer

Snabbladdare är lösningen för landsbyggden i Åsarna Det finns vita fläckar när det gäller laddinfrastruktur i Sverige, men det finns också aktörer som fyller i dem. Örjan Tusås på kommunala elbolaget BTEA ser elbilar och deras laddare som en lösning för en landsbygd drabbad av mackdöd.TEXT KARIN AASE FOTO ABB

REDAN 2010 INSTALLERADE BTEA (Bergs Tingslags Elektriska) sin första snabbladdare från ABB vid kontoret i Åsarna. Med hjälp av stöd från regering-ens initativ Klimatklivet installeras nu ytterligare nio som placeras ut i kom-munens olika byar.

Men det är inte bara miljöaspekten som driver på arbetet, den ser Örjan Tusås bara som en bonus. Nej, det vik-

—

I Sverige invigdes den första laddstationen för automatisk snabbladdning av elbussar i Göteborg förra året.

FOT

O: L

AR

S AR

DA

RV

E

tiga för honom är att elbilen är ett bra alternativ för boende på landsbygden.

– Ta byn Ljungdalen i vår kommun. Där läggs den sista macken ner nu, för ingen vill ta över när ägaren går i pension. Ska då byborna åka och tanka måste de köra nästan 11 mil till närmsta mack, eller fem mil på en grusväg över fjället.

Men med en snabbladdare i byn, och med ytterligare laddpunkter utplace-rade i kommunen, behöver inte mack- döden innebära att resten av byn drab-bas. I stället ser Örjan Tusås att en ladd-station tvärtom kan innebära en bonus för näringslivet.

– Vi har mycket trafik som kör igenom vår kommun på väg till fjällen och när el-bilarna ökar måste bilisterna dels ha nå-gonstans att ladda, dels något att göra under tiden. Om laddaren då ligger

bredvid ett café, då gynnas det också när bilisterna går in och tar en kopp kaffe medan de väntar.

BTEA:s arbete uppmärksammades med ett specialomnämnande på Ladd-guldet 2017, och Örjan Tusås är över-tygad om att eldrift är framtiden.

– Det känns ju fånigt att vi ska impor-tera olja när vi kan producera el själva här i kommunen. n

Snabbladdare är lösningen för landsbyggden i Åsarna

—Förbättra kostnadseffektiviteteni din verksamhetInnovativ mellanspänningslösning med UniGear Digital

UniGear Digital passar alla tillämpningar i din anläggning och ger oöverträffad flexibilitet. Denna ställverkslösning nyttjar väl beprövade komponenter, som ström- och spännings-sensorer samt relä- och kontrollprodukter enligt IEC 61850, för att säkerställa ett pålitligt och effektivt elnät. abb.se/mellanspanning

30 I N S PI R ATÖ R E N S A R A M A ZU R

—

»Man blir inte bäst om man inte satsar«Sara Mazurs jobb är att bygga sådant vi ännu inte vet att vi vill ha. Som forskningschef på Ericsson ansvarar hon för att telekomjätten hela tiden ligger steget före. Just nu vill hon digitalisera industrin med 5G, internet of things, molnlös-ningar och maskinintelligens.

TEXT SAM SUNDBERG FOTO EVELINA CARBORN

30

31

Det kallas för Ericssons campus, men kvar-teren i Kista där telekomföretaget hyser 9 300 anställda är snarare en liten stad. Huvudkontoret är en futuristisk byggnad

i vitt och glas, och där sitter bland annat Ericsson Research, där ungefär 650 personer arbetar med att se in i framtiden – och att skapa den.

Sara Mazur är forskningschef sedan 2012.– Jag har världens roligaste jobb, slår hon fast i

självklar ton, som om det borde vara uppenbart för alla.

Hon älskar stimulansen i att jobba med hundra-tals drivna, intelligenta människor från hela värl-den, berättar hon. Att få lära sig nytt varje dag, att utmanas att hela tiden få ut det bästa av alla med-arbetare och bryta ny mark. Men det finns också en stark tjusning i att sakerna Ericsson Research sysslar med skapar enorma värden. För slut- användare, för hela industrier och för Ericsson.

– Så länge jag kan komma ihåg har jag varit in-tresserad av hur saker och ting fungerar. Och så har jag alltid haft lätt för matematik. Så när jag var elva år bestämde jag mig för att jag skulle läsa på teknisk högskola, berättar Sara Mazur vid ett runt bord i ett ljust, högmodernt konferensrum på Ericssons huvudkontor.

Båda hennes föräldrar var civilekonomer, men pap-pan var också tekniskt intresserad så tillsammans skruvade de isär prylar för att se hur de fungerade och satte sedan – i bästa fall – ihop dem igen.

Steget in till civilingenjörsutbildningen på KTH var naturligt. Hon blev sedermera doktor och do-cent i fusionsplasmafysik, och kunde ha blivit kvar på högskolan.

– Jag hade nog tänkt bli professor, men så små-ningom blev jag frustrerad över att tillämpning-arna av allt jag jobbade med låg så långt in i fram-tiden. Och så upptäckte jag Ericsson: ett världsledande företag som satsade på tidig ut-veckling inom intressanta teknologier som pas-sade mig.

Det har gått 22 år sedan Sara Mazur började på Ericsson, och hon har hunnit med en rad roller på både forsknings- och affärssidan innan hon 2012 blev chef för Ericsson Research.

Hur ser din jobbvardag ut i dag?– Haha, det tråkiga svaret är möten, möten, mö-

ten och möten. Jag spenderar så mycket tid som möjligt med mina anställda och mina projekt. Det är väldigt roligt att arbeta med människor, att titta på förutsättningarna för varje person och hur man på bästa sätt kan hitta en match mellan vad perso-nen vill göra och en arbetsuppgift. Forskare är be-gåvade, nyfikna personer och man vinner väldigt mycket om man kan få dem engagerade i arbetet. Men det svåraste i mitt uppdrag är faktiskt inte att vara chef över 650 personer. Det svåraste är att se till att vi satsar rätt. När vi får förtroendet att in-

vestera forskningspengar för Ericsson ska vi göra det på ett sätt som genererar värde för Ericsson. Det är spännande och det är svårt.

70 till 80 procent av allt Ericsson Research gör mynnar ut i en tjänst eller produkt som genererar värde för företaget.

– Det är den absoluta majoriteten av det vi gör. Men det får inte vara 100 procent, för då tittar vi för smalt. Vi måste också våga prova saker som aldrig blir någonting.

Hur gör du för att se framtidens behov?– Vi har en process vi kallar för technology intel-

ligence, som innebär att vi kontinuerligt är ute och skannar av vad som händer i teknikvärlden omkring oss, och vad som kan vara intressant för Ericsson. Vi samarbetar med universitet och hög-skolor och vi samarbetar med företag som ABB, Saab Scania och Volvo som är våra forsknings-partner. Och vi är 650 personer som alla ägnar en del av sin tid åt att vara ute och trendspana inom sitt område.

—Sara Mazur, forsk-ningschef på Ericsson, har 650 forskare från hela världen i sitt team.

»Det svåraste är att se till att vi satsar rätt«

Just nu ligger mycket fokus för Ericsson på 5G. Medan 4G i första hand innebär mobilt bredband är 5G redan från början byggt för att möta kraven från uppkopplade, digitaliserade industrier och samhällsfunktioner.

– 5G ska klara tusen gånger större datavolymer, det ska vara hundra gånger snabbare och det ska klara många fler uppkopplade enheter på ett mycket mer kostnads- och energieffektivt sätt. Och så ska systemen vara supertillförlitliga, super-tillgängliga och ha väldigt kort fördröjning. Att vi klarar av alla de här kraven gör att 5G kan adres-sera många fler ”use cases” än mobilt bredband. Det gör den här teknologin mycket mer intressant för till exempel ABB och andra industriaktörer.

Ett bra exempel kan man hitta i ett berg utanför Boliden i Västerbotten. I Kankbergsgruvan har Ericsson byggt ett tidigt 5G-nät, och tillsammans med ABB, Boliden, Volvo, SICS, Vinnova, Luleå tek-niska universitet och Telia Sonera undersöker de vad som kan åstadkommas med allt från fjärr-styrda hjullastare till säkerhetslösningar. Genom att jobba med partners från andra industrier lär de sig vilka utmaningar andra står inför, som Ericsson kan hjälpa till att lösa. På så sätt uppstår innovation.

I dag ser Sara Mazur fyra nyckelteknologier som definierar digitaliseringen av industrier: nät (5G), internet of things (sensorer och IOT-plattformar),

molnteknologier och maskinintelligens. De hänger ihop, och Ericsson vill leda utvecklingen framåt inom varje område.

Hur gör ni för att bli bäst i världen på det?– Bäst i världen på kommunikation, det vill jag

påstå att vi redan är. Vad gäller 5G ligger vi långt före våra konkurrenter. Men en grundförutsättning för att bli bäst på något är att man investerar ti-digt i teknologier. När vi börjar titta på en ny tek-nologi brukar andra säga att nej, det där är inte in-tressant. Vilket är alldeles korrekt, det är inte intressant affärsmässigt just då. Men några år se-nare visar det sig att de frågar efter precis det, och då är det bra att vi började tidigt. Gör vi vårt jobb bra så är det så det fungerar. Och Ericsson investe-rar väldigt mycket i tidig forskning och utveckling. Man blir inte bäst om man inte satsar. n

I N S PI R ATÖ R E N S A R A M A ZU R32

SARA MAZUR

Titel: Chef för Ericsson Research.Andra uppdrag: Hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademin, styrelseledamot i Saab, Chalmers, SICS North och Wallenberg Autonomous System and Software Program.Ålder: 51.Född: Mölndal.Bor: Kummelnäs, Saltsjö-Boo.Familj: Man, en dotter som är 13 år, en son som är 10 år och en bonusdotter som är 24.Studier: Elektroingenjör vid KTH. Teknologie doktor och docent i fusionsplasmafysik vid KTH.Cv: Började på Ericsson för 22 år sedan. Har haft en rad roller inom företaget, på affärs- och forskningssidorna. Forskningschef sedan 2012.Patent: 69 stycken. ”Mest stolt över dem som handlar om antennsystem, hur man bygger ett kombinerat tal- och datasystem.”Favoritpryl: Mobilen.Fritid: ”Jag har en häst tillsammans med min dotter. Tycker väldigt mycket om skidåkning, god mat och gott vin, och så är jag intresserad av gamla hus. Det betyder att vi har ett hus från 1874, och ägnar en stor del av vårt liv åt att renovera det.”Okänd talang: ”Jag är fantastiskt bra på att montera ihop Ikeamöbler. Det är som vuxenlego.”Brinner för: ”Att få jobba med ny teknologi och lära mig nya saker varje dag, och jobba tillsammans med fantastiska människor på projekt som gör skillnad i människors liv.”

FRAMTIDSSTUDION

I avsnitt två av ABB:s talkshow Framtidsstudion diskuteras digitaliseringen av industrin. Nya affärsmo-deller, samarbeten mellan svenska industriaktörer och förändrade kompetenskrav är några av samtalsämnena i programmet där Sara Mazur, Ericssson, Johan Stahre, Chalmers, Pernilla Lirell, Boliden Mining och Björn Jonsson, ABB, medverkar. Se programmet på: www.abb.se/framtidsstudion.

33 K VA LITE T S S Ä K R I N G CL A S O H L SO N

—

Testlabbet som säkrar sortimentet

CLAS OHLSONClas Ohlson grundades 1918 som en postorderfirma i Insjön, Dalarna. I dag erbjuder företaget produkter och tjänster i sex länder via över 200 butiker och e-handel. Företaget är noterat på Nasdaq Stockholm och har omkring 4 800 anställda.

Hård konkurrens och prispress orsakar säkerhetsbrister. Butiksjätten nöjer sig inte med leverantörernas löften, utan utsätter

alla elprodukter i sortimentet för egna tester. Så här jobbar Clas Ohlson med kvalitetskontrollen.

TEXT MARIE-LOUISE OLSEN FOTO JONAS BILBERG

34 K VA LITE T S S Ä K R I N G CL A S O H L SO N

Hemmafixarkedjan Clas Ohlson säljer se-dan tre år vägguttag, dimrar och andra lågspänningsprodukter från ABB. Men det var ingen självklarhet att ABB skulle

kvala in i sortimentet. De 100-talet ABB-produk-terna har genomgått samma grundliga granskning och tester som alla varor i Clas Ohlsons butiker.

– Clas Ohlson gör bland annat benchmarking-tester där vi jämför hur en produkt ligger till i för-hållande till konkurrenterna. ABB:s produkter ingår i vårt premiumsegment. Då är det viktigt att deras produkter tillför det där extra som våra kunder be-talar för, säger Henrik Alfredsson, chefstekniker på Clas Ohlson.

Clas Ohlsons kvalitetsfokus är en av anledning-

arna till att ABB valt att samarbeta med butiks-kedjan.

– ABB vill växa på konsumentmarknaden. Vi är en av de största aktörerna i Europa i det segment vi nu levererar till Clas Ohlson. Något få konsumenter känner till. Samtidigt vill vi jobba med partners som är lika måna om kvalitet och säkerhet som vi är, säger Ralf Späth, försäljningschef på Gör-det-självmarknaden för ABB:s lågspännings-produkter.

Och det, menar Ralf Späth att han ser hos Clas Ohlson.

– Jag är genuint imponerad av det tekniska kun-nande som genomsyrar koncernen. Inte minst test- och utvärderingsverksamheten på huvudkon-toret i Insjön, säger Ralf Späth.

Från Clas Ohlsons sida är testerna en naturlig följd av utvecklingen på marknaden.

– Vi ser att många elprodukter har säkerhets-problem. De är billiga, men har små marginaler. Riskerna syns inte på utsidan, men konstruktio-nerna blir instabila och produkterna kan släppa ifrån sig skadliga ämnen, säger Henrik Alfredsson.

Han ser ett problem med att lågprisalternativ påverkar konsumenternas prisbild.

– Jag är oroad över att så många produkter med billiga, osäkra komponenter, tar sig in på den svenska marknaden. Inte minst genom nätportaler som erbjuder direktimport från Asien, säger Henrik Alfredsson.

– Det är viktigt att vi som säljer till konsumenter tar ansvar. Jag är oroad över att så många produkter med billiga, osäkra elprodukter tar sig in på den svenska marknaden, säger Henrik Alfredsson, chefstekni-ker på Clas Ohlson.

EN PRODUKTS VÄG

1. Efter en inledande testrunda där produkter från en rad leverantörer utvärderas, väljer Clas Ohlson ut ett antal produkter för vidare tester.

2. När Clas Ohlson är nöjd med produkten låser de referensen.

3. Om produkten klassas som en högriskprodukt gör Clas Ohlsons medarbetare kontroller direkt i fabrikerna under hela produktionen.

4. Labben i Insjön gör regelbundna tester av alla produkter i sortimentet och tar stickprov ur leveranser för att säkerställa att inga förändringar påverkat säkerhet eller kvalitet.

35

Är inte Clas Ohlson en del i prispressen på exem­pelvis elprodukter?

– Nej. Vi kompromissar aldrig med säkerheten för att sänka priset. Det är extra viktigt att vi som aktör på konsumentmarknaden tar ansvar och gör egna tester. Kunden ska kunna lita på att det man köper hos oss är säkert, att det är rejäla produkter till ett bra pris. Den filosofin har varit Clas Ohlsons grundstomme sen företaget bildades, säger Henrik Alfredsson.

Men varför lägga så mycket pengar på att testa själv. Varför inte som många andra återför­säljare kräva att leverantören utför testerna?

– Det gör vi också, men man kan inte alltid lita på den typen av dokumentation. Det smygs ibland in ändringar i efterhand. Det kan vara för-ändringar som ser okej ut på pappret, att till ex-empel en äldre komponent byts mot en nyare. Men då måste vi testa den nya komponenten för att vara säkra på att den verkligen uppfyller kraven.

Testerna på labben i Insjön handlar inte bara om säkerhet. Här prövas även funktion, användarvän-lighet och design.

– Vi har en nära kontakt med våra kunder och noggranna rutiner för att följa upp reklamationer. Vi vet hur konsumenterna tar emot en produkt. Det gör att vi ofta kan bidra med utvecklingsförslag som våra leverantörer uppskattar, säger Henrik Alfredsson. n

SÅ JOBBAR CLAS OHLSONAlla produkter riskbedöms och testas bland annat på Clas Ohlsons egna verkstäder och laboratorier för att säkerställa kvalitet, säkerhet, funktion, livslängd, design och andra produktegenskaper. Företaget har även ett 50-tal medarbetare som gör kontroller på plats i produktionen i framförallt Asien, och anlitar oberoende laboratorier för att säkerställa att produkter uppfyller kvalitets- och lagkrav. Leveranser kontrolleras med stickprov innan varorna går vidare ut i butikerna. Antalet prover som tas beror på vilken riskkategori produkten tillhör.

ABB vill växa på konsumentmarknadenABB är en av Europas största leverantörer av produkter för elinstallation i hemmet, exempelvis strömbrytare, dimrar och vägguttag. Samarbetet med Clas Ohlson ska öka ABB:s försäljning på den svenska konsumentmark-naden, där varumärket fortfarande är relativt okänt.

– Ralf Späth, försäljningschef på Gör-det-självmarknaden för ABB:s lågspännings-produkter.

– Magnus Knuts, produkttekniker inom el på Clas Ohlson.

»Vi vill jobba med partners som är lika måna om kvalitet och säkerhet som vi är«Ralf Späth, ABB

LI S TA N FR A MTI D ENS S Ä K ER H E TSLÖSN I N G A R

—Snart slipper vi komma ihåg krångliga

lösenord och användarnamn. Det räcker med att vi pratar, skriver eller bara tittar på

vår teknik för att logga in. Kom bara ihåg att uppdatera operativsystemet i den

uppkopplade brödrosten så att den inte hackar ett kärnkraftverk när du är på jobbet.

TEXT JOHAN WALLÉN

8Säkerhetslösningar

för framtiden

36

37

2MARKNADENS SÄKRASTE ROUTERFler och fler uppkopplade enheter i olika storlekar, allt från datorer och telefoner till lampor och kylskåp, ställer högre krav på nätverkssäkerheten både

hemma och på jobbet. Norton Core är en wifi-router som inte liknar någon annan. Formen är en kantig boll, inspirerad av militära radarstationer. Core inspekterar all data som passerar och sätter enheter med kända säkerhetshål i karantän. Den har såklart även rent hårresande prestanda; 1,7 GHz dual-core-processor och 802.11ac wifi på både 5 och 2.4GHz-banden, med en topphastighet på 2 500 Mbps.3PEKFINGERVALSEN

AVSLÖJAR DIGPrecis som autentisering via röst är något som ”bara sker” är autentise-

ring via tangentbordet också något som händer i bakgrunden med hjälp av smarta algoritmer. Tänk dig att du skriver fel lösen-ord när du ska logga in på en sajt, men kommer in ändå. Genom att analysera HUR du skriver ditt lösenord kan företaget TypingDNA avgöra att det är du och inte någon annan som försöker logga in, även om du skriver fel inloggningsuppgifter. Det här systemet funkar även till exempel för att försäkra sig om att det är rätt elev som gör provet på en distansutbildning.

Säkerhetslösningarför framtiden

1TALA ÄR GULDDin röst är unik. Inte bara för att du har en särskild dialekt eller slänger dig med fräcka uttryck. Den ameri-

kanska banken Citibank har sedan en tid ett system på plats som analyserar hela 130 olika parametrar i rösten hos kunderna som ringer in till banken. I stället för att slå en kod eller svara på tidsödande kontroll-frågor räcker det med ett samtal på 15 se-kunder för att systemet ska autentisera kunden via rösten. Systemet kan även lagra röstprov från kända bedragare och flagga samtal som då snabbt skickas vidare till en expert på bedrägeri.

38 LI S TA N FR A MTI D ENS S Ä K ER H E TSLÖSN I N G A R

4EN TELEFON SOM VERKLIGEN SER DIGPå den senaste versionen av Apples Iphone, Iphone X, har fingeravtrycksläsaren försvun-nit och ersatts med ett avancerat system för

ansiktsigenkänning. Telefonen projicerar 30 000 infraröda prickar på ditt ansikte för att läsa av form och djup. Ett foto av ett ansikte räcker alltså inte. Enligt Apple är risken en på 50 000 att någon med ett fingeravtryck som liknar ditt kan låsa upp din telefon med fingeravtrycksläsare. Att någon har ett tillräckligt likt ansikte för att låsa upp din Iphone X är en på en miljon. Samsung och Microsoft hann före Apple med liknande teknologi. Microsoft använder ett system med kameror och infraröda sensorer i flera av sina Windows 10-datorer. Samsung fick dock skämmas när det visade sig att deras flaggskeppstelefon S8 kunde låsas upp enbart med hjälp av ett foto på ägaren.

5SKYDDA KORTEN OCH LUREN PÅ SAMMA GÅNGKontaktlösa betalningar är på stark frammarsch och vi kan i dag betala

kontaktlöst med både telefoner och kredit-kort. Det innebär att det finns en teoretisk risk att någon läser av dina kort eller din tele-fon utan att du märker det, exempelvis i trängseln i tunnelbanan. Med ett plånboks-fodral till telefonen med inbyggd RFID-skydd är korten och telefonen säkrade mot an-grepp. Insydd koppar- eller aluminiumtråd blockerar de elektriska signalerna som an-vänds för att läsa RFID. Finns i en mängd olika varianter som exempelvis Chelsea RFID wallet från Vaultskin på bilden nedan.

39

8 AI BÅDE HJÄLPER OCH STJÄLPERIt-säkerhet handlar inte längre om att försöka stänga ute angripare. Med tillräckligt mycket tid och pengar

kommer en ihärdig hackare att ta sig in i de flesta nätverk. I stället gäller det att snabbt upptäcka när ett inbrott väl har begåtts. Med hjälp av artificiell intelligens kan säkerhets-företag analysera trafiken i nätverket på jakt efter avvikande beteenden och larma. Men AI kan likaväl användas i brottslingarnas tjänst. Genom att med artificiell intelligens gå ige-nom stora datamängder blir det lättare för cyberbrottslingar att samla in personuppgif-ter för att till exempel kunna göra mer riktade phishing-attacker.

6PRYLAR MED KOLL Visste du att den största DDoS-attacken någonsin inte bara utfördes av kapade datorer? Den så kallade Mirai-attacken

förra året slog ut företaget Dyn, ett av dem som håller koll på internets adresser. Attacken fick för-stärkning av över 100 000 enheter som kan sorte-ras in under det brokiga paraplyet ”Internet of Things”. När vi får allt fler uppkopplade lampor, ter-mostater, larm, lås och andra bekvämligheter i våra hem och på våra kontor gäller det att vi har koll på att de sparar lösenord på rätt sätt, kommunicerar med krypterad trafik och har uppdaterad firmware. En lösning kan vara en säkerhetsmärkning, liknande den som finns för elektriska produkter. Detta diskuteras just nu i EU-kommissionen.

7LAMPA MED INBYGGD ÖVERVAK­NINGSKAMERA

Eller är det en övervak-ningskamera med in-byggd lampa? Kame-rorna blir så vanliga i vår omgivning att tillverkarna börjar kombinera dem med andra funktioner. Lamptillverkaren Bell & Wyson har en LED-lampa på elva watt med inbyggd kamera samt tvåvägskommunikation så att du kan säga åt tjuven på skarpen samtidigt som du strömmar video till telefo-nen via wifi-nätet. Kameratillverkaren Ring har i stället kombinerat sin kamera med lampor. Ansiktsigen-känning, 270 graders full hd-video och en siren på 110 decibel är andra fördelar.

FOT

O: I

KE

A

FOT

O: I

KE

A

40 FJÄ R R S T Y R N I N G SK IS TA R

ATT ABB BIDRAR till de svenska sportlovsvanorna är inget nytt. Sedan mitten av 90-talet har ABB hjälpt till att pumpa snö i pistarna och att dra skid-åkare upp på kalfjället i Åre.

Men de senaste två säsongerna har ABB och SkiStar stärkt sitt samarbete för att säkerställa driften under de korta vintersäsongerna.

– Att liftarna och snökanonerna fungerar är A och O, utan det har vi inget att erbjuda, säger Johan Jarefors, el-behörighetsansvarig på SkiStar.

Förra året levererade ABB en ACS880 Ski Tow-liftlösning till Fjällvallsliften i Tegefjäll. Och under hösten 2017 levererar ABB ytterligare ett nytt drivsystem till liftarna i Åre. Nu är det Järven-liften i Åre Björnen som ska moderniseras. Precis som uppdateringen förra säsongen är det en ny ACS880 Ski Tow som ska ersätta det gamla system som reservdelsmässigt gått ur tiden. De nya driv-systemen för liftarna kan justera hastigheten på liften steglöst och gör att man kan sänka hastig-heten vid hård vind och minimera stilleståndsda-gar på grund av väder. Genom enstaka knapptryck-ningar kan man också sänka hastigheten när stora grupper av barn ska kliva på.

Med Åres upp till 350 000 besökare per år är kra-ven på säkerhet höga. ACS880 Ski Tow är en certi-fierad paketlösning. Liftsystemet från ABB har en dubblerad integrerad säkerhetsövervakning. Sys-temet garanterar att ett enskilt elfel inte hindrar en automatisk inbromsning, om någon till exempel inte skulle hinna gå av liften i tid.

– Skidliftar betecknas som persontransporter och har omfattande säkerhetsföreskrifter. Vi är stolta över förtroendet att få leverera till SkiStar som kräver stor professionalitet, säger Roger Nilsson, drivsystemspecialist hos ABB.

Paketlösningen med ABB:s nya industrimotor på 160Kw tillsammans med den nya frekvensomrikta-

ren styr till skillnad från det gamla systemet, med motstånd på rotorn, bara ut den ström som behövs för stunden. Optimerad varvtalsreglering sänker energiförbrukningen ytterligare.

– SkiStar kommer att spara bra många tusenlap-par, säger Roger Nilsson.

Inför förra årets vintersäsong tecknade SkiStar också ett beredskapsavtal med ABB som gör att ABB Service står tillgänglig dygnet runt för skid-jätten.

– ABB:s snabba tillgång till reservdelar är avgö-rande. Det är alltid samma personer som kommer och så finns de nära till hands. Vid reservdelsbyten kan det handla om en dag i stället för stopp på en vecka med andra fabrikat, säger Johan Jarefors.

Som en fördjupning i beredskapsavtalet utrus-tade ABB också en ny ACS880 frekvensomriktare, som driver pumpen till snökanoner, med en ether-netuppkoppling. Via Johan Jarefors dator i Åre kan ABB Service i Sundsvall nu felsöka och lösa pro-blem på distans.

– I många fall kan det handla om att slippa åka 30 mil enkel väg för att korrigera något, säger Åke Ludvigsson, serviceingenjör, ABB Sundsvall.

Den uppkopplade pumpen ökar trycket från Åre-sjöns nivå på 372 meter över havet till snö-kanonerna på 600 meter över havet. Systemet kan också styras och finjusteras från Sundsvall.

För Johan Jarefors som arbetat på SkiStar se-dan 2002 har ABB funnits närvarande hela tiden. Med allt från årliga mätningar av vibrations- och drivsystemanalyser till styrning av motorer och driftsäkerhet. Han tycker att samarbetet med ABB, och Håkan Näslund, avtalsansvarig, har fungerat bra.

– Det är mycket som ska klaffa när vi har 42 liftar i gång och ett väder som växlar snabbt. Blir det krångel så ställer de alltid upp, säger Johan Jarefors, SkiStar. n

—

—Johan Jarefors, el-behörighets-ansvarig, SkiStar.

Skidupplevelsen säkrad i ÅreMed 24 timmars reservdelsjour, uppkopplade omriktare med onlinesupport och energieffektiva liftsystem hjälper ABB fjällvärldens huvudaktör med snöförsörjningen och drivning av liftsystem.

TEXT ERIK ARDELIUS FOTO JONAS KULLMAN

41

DET HAR ABB LEVERERAT TILL SKISTAR I ÅRE

n Två stycken ABB ACS880 Ski Tow – steg lös hastighetsreglering och integrerad säkerhetskretsövervakning.

n Två stycken ABB ACS880 – frekvens omriktare med singeldrift och ethernetuppkoppling för pumpstyrning.

ABB moderniserar även liftar i Hemavan Hemavan alpina har till årets vinter-säsong beställt två stycken ABB ACS880 Ski Tow för modernisering av centrum- och solkattsliften.

Fördelar med Ski Tow

n Steglös hastighetsreglering.

n Bättre körning av lift vid besvärliga vindförhållanden.

n Hastighetsreduktion av lift exempelvis vid stora barngrupper samt nybörjare.

n Obegränsat antal start och stopp av liften, att jämföra med rotorpådrags-motorer där detta ej är möjligt.

n Varierande körsätt, exempelvis jogghastighet vid utbyten eller montering av byglar eller ankare. Eller okulär avsyning av draglina, tack vare bättre möjlighet att reglera farten.

—ABB Ability™ Smart Sensormeddelar dig när det är dagsför service.

ABB:s nya lösning för tillståndsövervakning revolutionerar underhållet för låg-spänningsmotorer. ABB Ability™ Smart Sensor övervakar viktiga parametrar och skickar data till en säker server för analys som presenteras i användarnas smart- phones och datorer i form av detaljerade statusrapporter. Lösningen möjliggör optimal underhållsplanering, förlängd motorlivslängd, lägre energiförbrukning och stora minskningar i antal driftavbrott. www.abb.se/smartsensor

När resultaten från den årliga driftskontrollen på Preems raffinaderi i Lysekil kom tillbaka i februari visade det sig att en av de oljeiso-

lerade transformatorerna var på väg att lägga av. – Det var dåliga värden med höga halter av

brandfarliga gaser, så det var inget snack om att vi behövde byta ut transformatorn, säger Mikael Niklasson, teknikchef på Preems raffinaderi i Lysekil.

Frågan var hur snabbt man skulle kunna få en ny transformator på plats. Preem hade ett inplanerat driftstopp i april och även om Mikael Niklasson var medveten om att det var tajt med tid ville han se om det fanns någon möjlighet att få den nya trans-formatorn på plats till det planerade stoppet.

– Normalt sett räknar man med drygt 20 veckor i leveranstid, men jag tänkte att om man har riktigt flyt kanske det går att få tag i en transformator. Jag ringde min kundkontakt på ABB och skojade med honom och sa: ’Kan du få hit den på 8 veckor så är det väldigt bra’, säger Mikael Niklasson.

Den gamla modellen, TR4­1A, finns inte på mark-naden längre. Preem har successivt övergått till så kallade torrisolerade transformatorer som är både mer miljöanpassade och säkrare. Till raffinaderiet i Lysekil ville man ha en av ABB:s Resibloc distribu-tionstransformatorer, en modell Preem har instal-lerad på andra viktiga produktionsenheter.

Blixtbeställning med rekordsnabb leverans

—

Tack vare god kundkännedom och flexibilitet i produktionen lyckades ABB korta ned leveranstiden för en ny transformator till 8 veckor. För Preem var det som en utopi som blev verklighet.

TEXT CAROLINA JOHANSSON FOTO CHRISTER EHRLING

K R A F T PR EEM

—ABB Ability™ Smart Sensormeddelar dig när det är dagsför service.

ABB:s nya lösning för tillståndsövervakning revolutionerar underhållet för låg-spänningsmotorer. ABB Ability™ Smart Sensor övervakar viktiga parametrar och skickar data till en säker server för analys som presenteras i användarnas smart- phones och datorer i form av detaljerade statusrapporter. Lösningen möjliggör optimal underhållsplanering, förlängd motorlivslängd, lägre energiförbrukning och stora minskningar i antal driftavbrott. www.abb.se/smartsensor

43

K R A F T PR EEM44

Mikael Niklasson förklarade situationen för Åke Käck som är produktexpert på distributionstrans-formatorer. Han såg till att ABB tog fram en offert.

– Det blev en blixtbeställning eftersom de var tvungna att hinna, säger Fredrik Isacsson, kund-ansvarig på ABB för Preem och fortsätter:

– Utgångsbudet var 16 veckor på leveransen men när vi förstod allvaret i situationen gjorde vi allt för att snabba på produktionen.

Mikael Niklasson säger att det var som en utopi som blev verklighet när de förstod att de skulle kunna få leverans inom åtta veckor och därmed slippa ytterligare driftstopp.

1 PÅ HÖJDEN – När Burj Khalifa i Dubai invigdes 2010 var den med sina 818 meter världens högsta

byggnad. För att säkerställa elförsörjningen i byggnaden finns bland annat ABB:s torrisolerade transformatorer som är extremt driftsäkra. Fontänen utanför byggnaden, världens största, är upplyst med 6 600 lampor och 50 färgprojektorer och får också den sin kraftförsörjning med hjälp av transformatorer från ABB.

2 KÖPCENTRUM – Shoppingkomplexet A6 Center utanför Jönköping får sin elförsörjning med

hjälp av transformatorer från ABB. Här var utmaningen att få ned ljudnivån för att inte störa kunderna. Förutom prestanda arbetar ABB ständigt med att utveckla nya lösningar – som extremt tysta transformatorer för ljudkänsliga miljöer.

3 UNDER JORD – Gruvindustrin är ett annat område där torrisolerade transformatorer nu

vinner mark tack vare ny teknik som gör att dessa

klarar av allt högre spänningsnivåer. Tidigare användes mest oljetransformatorer i gruvor, vilka kräver avsevärt mer driftunderhåll och kan börja läcka olja.

4 PÅ PENDELN – ABB har levererat traktionstrans-formatorer som ska installeras på pendeltåg i

Glasgow. Transformatorerna kommer att minska miljöpåverkan genom minskad energianvändning och genom att det vanliga mineralbaserade kylmedlet byts ut mot ett biologiskt nedbrytbart material. Tågtransporterna blir då ännu grönare.

5 PÅ RÄLS - ABB har också levererat nästa generations traktionstransformatorer för att

utrusta regionaltåg som drivs mellan landsbygden och stadsområden i Österrikes Vorarlbergregion. Tack vare viktbesparingarna från den innovativa designen och högre kvantitet av energibesparande material, till exempel koppar, i denna typ av transformator, kan energiförlusterna minskas rejält jämfört med standardlösningar.

Preems raffinaderi i Lysekil är Skandinaviens största anläggning med kapacitet att raffinera 11,4 miljoner ton råolja per år.

– Under tiden tog vi fram en strategi för att av-lasta den gamla transformatorn fram till det plane-rade stoppet. Det rörde inte hela raffinaderiet men det är ett antal enheter som har drift från detta ställverk.

Att valet föll på Resibloc hänger samman med att de redan hade den modellen. Preem har även lagt ytterligare beställningar av samma transformator.

– Vi har beställt två till raffinaderier i Göteborg.

—Leveransen till Preems raffinaderi i Lysekil bestod av en 12500 kVA 22/6,3 kV transformator med utomhuskapsling, skyddsklass IPX4D med regnskydd. Transformatorn lämpar sig bra på västkusten, där det är ett fuktigt och salt klimat.

Transformatorn finns överallt 5 oväntade användningsområden

ABB:s kraft- och distributionstransfor-matorer finns i dag överallt där elek-tricitet genereras. Det överförs och används till exempel i kraftverk, trans-formatorstationer, skyskrapor, shop-pingcenter, fartyg, oljeplattformar, lok och järnvägssystem, vindkraftparker och vattenreningsanläggningar. Livs-längden på en trans formator ligger på minst 40 år och de ska klara av tuffa och omväxlande miljöer. Åke Käck berättar om fem oväntade leveran-ser av transformatorer från ABB.

—Åke Käck, produktexpert på distributionstrans-formatorer på ABB.

45

Preem hårdsatsar på hållbarhetSom Sveriges största drivmedelsproducent har Preem en unik möjlighet att driva utvecklingen mot förnybara bränslen, vilket är en nyckelfråga för en hållbar framtid.

Preem var förra året först med att lansera Svanenmärkt diesel, det första miljömärkta flytande drivmedlet i världen. Och mycket arbete pågår för att utveckla förnybara drivmedel. I september lanserades till exempel en ny version av Preem Evolution Bensin med 16 procent förnybart innehåll, vilket skapats av restavfall från skogen.

Det är genom utvecklingen av förnybara bränslen som Preem har störst möjlighet att påverka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det handlar om att minska utsläppen av växthusgaser som sker i användarledet via de drivmedel som konsumenterna köper. Förra året minskade dessa utsläpp med 1,3 miljoner ton tack vare ökad användning av förnyelsebart bränsle.

– Till 2030 planerar vi att tillverka 3 miljoner kubikmeter förnybar bensin och diesel. Detta skulle generera en besparing på fossil koldioxid med 7,7 miljoner ton per år, vilket motsvarar utsläpp från cirka 2,4 miljoner bilar, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.

Ett av regeringens miljömål är att Sverige 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen, bland annat genom en övergång till biodrivmedel och ökad andel eldrivna fordon.

– Vi driver i dag flera projekt för att nå dit och enligt forskningen finns det tillräckligt mycket råvara, men det är en hel del utveckling som måste göras innan det är tekniskt möjligt, säger Mattias Backmark.

Preem använder tallolja som är en restprodukt från den svenska skogen i sin biodiesel. Men det finns potential att få fram mer gröna råvaror till drivmedel och Preem medverkar i flera forskningsprojekt för att utforska dessa möjligheter. I våras öppnades Sveriges första hydrocracker för skogsbaserad grön diesel i Piteå. Slutmålet är att skapa en storskalig nationell produktion av biodrivmedel baserade på lignin, också det en träbaserad restprodukt.

Hydrocrackern är en öppen anläggning som är tillgänglig för forskare från såväl akademi som företag och drivs av ett konsortium med bland annat Preem, Chalmers tekniska högskola och SunCarbon med stöd av Energimyndigheten och Kempestiftelserna.

Preem fokuserar även internt på hållbarhet och har sedan 2008 minskat sina egna utsläpp i produktion och transport med 13 procent. Inom produktion handlar det om reducerad användning av eldningsolja. Utsläpp från inköpta transporter har också minskat tack vare mer hållbara och effektivare fartygstransporter.

– Våra anläggningar räknas till de modernaste och mest miljö- och energieffektiva i Europa. Vårt långsiktiga mål är en mer klimatneutral produktion. Därför jobbar vi med energieffektivisering i alla led, koldioxidåtervin-ning, vindkraft och leverans av överskottsvärme till fjärrvärmenäten, säger Helene Samuelsson, kommunika-tionschef på Preem.

Det som gjorde att det gick så snabbt är att vi har ett nära samarbete med ABB och en bra dialog. De vet vad vi vill ha, säger Mikael Niklasson.

En stor fördel med torrisolerade transformato-rer är att man slipper hanteringen av olja, vilket minskar brandrisken och miljöpåverkan. Dessutom är driftkostnaden (TCO) lägre.

– Den tål temperaturer ned till minus 60 grader och har ingen olja i sig, vilket gör att den inte kan börja brinna. Dessutom behöver man inte ha split-terskydd eller oljegrop där den installeras, utan en-dast en förstärkt platta. Detta var något som var betydelsefullt för Preem, så det känns bra att vi kunnat göra denna insats, säger Fredrik Isacsson.

– Vi slipper en hel del arbete och dessutom är underhållskostnaden lägre, säger Mikael Niklasson.

Den nya transformatorn togs i drift i april och var då redo att leverera elkraft.

– Allt gick helt enligt plan och även om det var ett oförutsett projekt så har de tre första måna-derna gått väldigt bra, säger Mikael Niklasson. n

»Det var som en utopi som blev verklighet«

ABB:s Resibloc­transformator En transformator är en nyckelkomponent i elnätet. ABB:s Resibloc-transformator är en glasfiberarmerad torr gjuthartstransformator med maximal personsäkerhet, hållbarhet och mycket hög tillgänglighet. Eftersom den inte innehåller olja är brandrisken låg och den är särskilt lämplig i tätbefolkade områden. Transformatorn har dessutom låg miljöpåverkan, minimalt underhållsbehov och klarar av placering i tuffa miljöer utomhus.

—Mikael Niklasson, teknikchef på Preems raffinaderi i Lysekil.

46 S M A R T KO M M U N I K ATI O N

Nöjda kunder ökar chanserna för god lönsamhet – så långt inga konstig heter.

Men att koppla ihop medarbetarnas förmåga att kommunicera sinsemellan med företagets framgång är inte lika

självklart. Märkligt, menar kommuni kations forskare.

Förstår vi inte varandra faller ju allt.TEXT JOHANNA PAUES

—

Så skapar du framgång

genom bra kommunikation

47

Teamet var på plats, kompetensen likaså, och en realistisk tidsplan var uppsatt. Men så var det något som gick snett. En i tea-met missförstod, någon annan hade mis-

sat ett mejl och en tredje i gruppen tog illa vid sig – plötsligt fungerade ingenting.

– Det är ganska enkelt egentligen. Förstår vi inte varandra kan vi inte göra saker tillsammans, säger Sara von Platen, lektor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Hon arbetar till vardags med internkommunika-tion och undersöker bland annat kommunikation i förändringsprocesser och hur kommunikation ska-par värde i organisationer.

– Jag tror att väldigt mycket ligger i klimatet på företaget, själva kulturen. Om människor som job-bar tillsammans skapar ett öppet och stödjande kli-mat, säger hon och berättar att många i dag upple-ver att de får alldeles för mycket information. Det är ständigt nya mejlkonversationer som ska läsas, mö-ten, nyhetsbrev och chattar som aldrig tystnar.

– Folk drunknar av allt de ska ta del av, säger hon. Enligt Sara von Platen pratas det förvånansvärt

lite om internkommunikation på svenska företag. Hon beskriver det som att det blivit en icke-fråga. Konstigt, kan tyckas – med tanke på hur mycket som står på spel.

– Det är först när kommunikationen brister som man kallar in konsulter som ska ordna till det. Men det blir ju bara punktinsatser. Jag skulle önska att chefer och medarbetare överlag kommunicerade mer om kommunikationen, att det fanns ett syste-matiskt kommunikationsarbete på företagen, säger hon.

Det är tydligt att det är extra viktigt nu, när digi-talisering, globalisering och ett generellt snabbare tempo ställer helt nya krav på hur vi samarbetar med varandra. I den stora enkätundersökning Den kommunikativa organisationen som Sara von Platen och hennes kollegor nyligen genomförde svarade 95 procent av de tillfrågade att ”kommuni-kativ förmåga är en allt viktigare kompetens i arbetslivet”

– I dag går väldigt många yrken ut på att vi till-sammans med andra skapar kunskap och tjänster. Vi har dessutom fler relationer i fler sammanhang än tidigare och det ställer högre krav på vår kom-munikationskompetens, säger Sara von Platen.

Oscar Berg är författare till boken Den digitala arbetsplatsen och grundare av företaget Unicorn Titans som arbetar med att hjälpa organisationer att utveckla sina digitala arbetssätt, där just själva sättet man kommunicerar på är avgörande.

– Det är alarmerande hur det ser ut i dag. Före-tag köper moderna lösningar, men fortsätter ändå att kommunicera med möten och e-post – meto-der som inte alls stämmer överens med dagens kommunikationsbehov, säger han och fortsätter.

– I dag, när vi ofta sitter på olika ställen och dessutom kontinuerligt behöver kunskap utifrån,

måste vi jobba i system som bygger på öppenhet och delaktighet. Det här kan vara i form av ett chattsystem eller en social plattform utformad för företag. E-posten är ju egentligen bara en modern form av rörpost. Den stänger en ute och kommer man in i en mejlkonversation för sent är det svårt att hitta relevant information, säger han.

Så, var börjar man för att säkra att kommunika-tionen ska bli så bra så möjligt? Först och främst, säger Oscar Berg, måste fler företag inse att med-arbetarnas möjligheter att arbeta effektivt och innovativt – något som starkt hänger ihop med hur internkommunikationen fungerar – leder till mer klirr i kassan. Sedan gäller det att våga förändra gamla sätt att kommunicera och satsa resurser på det nya.

– Det linjära sättet att kommunicera internt är på väg att försvinna. De företag som inte fattar det kommer inte att överleva, säger Oscar Berg.

Sara von Platen, tycker att en bra början är att gå igenom företagets värdeord och målsättningar, fråga sig vad de verkligen betyder. Inte bara för ledningen, utan för varje enskild medarbetare i alla typer av arbetssituationer.

– För det krävs det att alla medarbetare får be-skriva hur de uppfattar orden, vilka associationer de lockar fram och att man gemensamt kommer fram till hur orden kan översättas till handling. Fort-sätter de bara vara ord är de inte mycket värda. n

4 VERKTYG FÖR BÄTTRE KOMMUNIKATION

1Chattbaserad kommunikation som

Slack och Microsoft Teams är ett smidigt sätt att slippa långa mejltrådar och en överfull inkorg. Där kan alla berörda på ett enkelt sätt hoppa in och ut ur konversationen.

2 För gemensamt skapande över nätet,

testa mjukvaror som exempelvis Realtime-board och Google docs.

3 Ta reda på vem på jobbet som är

visuellt, kinestetiskt och audiellt lagd – och anpassa sedan kommunikationen efter personlighet. Prata exempelvis i bilder när du förklarar något för en visuell person.

4 Ta hjälp av en kom-munikationsmodell

för att bli medvetna om hur ni pratar med varandra. DISC-analy-sen, där man genom ett personlighetstest blir tilldelad en färg som representerar en viss kommunikationstyp, är en av de vanligaste.

Sara von Platen: 1. Försök att skapa en samsyn kring hur kommunikationen ska se ut. Prata om hur ni vill att kommunikationskli-matet ska vara och hur ni tillsammans kan uppnå det.

2. Bli mer medvetna om hur ni pratar med varandra. Fundera till exempel över hur ni beter er i ett samtal – av-bryter ni ofta varandra?

3. Många är väldigt dåliga på att lyssna. Hur duktiga är ni på att inte bara höra vad någon säger, utan verkligen registrera det?

Oscar Berg: 1.Skaffa digitala kommunikationslös-ningar som bygger på transparens, delaktighet och erkännande .

2. Se till att du får återkoppling på det du sagt eller gjort.

3.Som ledare är det viktigt att våga testa nya sätt att kommunicera internt. Utvärdera eftersom.

»Det linjära sättet att kommunicera internt är på väg att försvinna«Oscar Berg, Unicorn Titans

SÅ KOMMUNICERAR NI BÄTTRE PÅ JOBBET

FOTO

LIN

US

ÖH

MA

N

48 H Ä L S A M I N D FU L N E SS

Mindfulness har länge setts som ett lite flummigt begrepp, främst förknippat med buddism eller new age. Men på senare år

har det skett ett skifte; mindfulness har hittat in i styrelserummen och lärs numera ut på många le-darskapsutbildningar. Framåtblickande företag som Google, Intel och Goldman Sachs erbjuder i dag sina anställda kurser i mindfulness för att hjälpa dem att hantera jobbet och vardagen.

En av dem som arbetar med mindfulness för företag är Martin Ström. Han är grundare av Potential Project Sverige, där man arbetar med att utveckla organisatoriska effektivitetsprogram baserade på mindfulness, och har även gett ut boken Fokus på jobbet tillsammans med Sara Hultman.

– Det finns givetvis fantastiska effekter av att träna mindfulness för den enskilda individen, men nu har man även på företag insett fördelarna med detta. Vi kallar det corporate mindfulness och det handlar om att få effekt på en organisatorisk nivå, förklarar Martin Ström.

Han vill få bort den flummiga stämpeln från begreppet mindfulness och förklarar att det inte handlar om att ”sitta och lukta på basilikan”.

– På företag kan mindfulness vara allt från hur man möblerar i det öppna kontorslandskapet till hur man ska arbeta på kontoren – exempelvis hur medarbetarna ska prioritera, säger Martin Ström.

Varför har mindfulness fått ett uppsving?– Alla upplever nog den ökade uppmärksam-

hetssplittringen. Vi är numera ständigt uppkopp-lade och under mycket press – informationsöver-lastade helt enkelt. Studier visar att vi för tjugo år sedan hade ett uppmärksamhetsfönster på 20 sekunder, nu har den siffran krympt till 10 sekun-der. Vi har svårare att bibehålla fokus, jag tror att alla känner av det.

Så varför är mindfulness så bra just i arbetslivet?– Stress handlar mycket om tankar och mind-

—

Jobba smartare med mindfulnessDet moderna och ständigt uppkopplade arbetslivet är fullt av stressfaktorer. Många upplever det som svårt att fokusera på en sak i taget, men nu finns hjälp att få. Med enkla mindfulnessknep kan du ta dig igenom arbetsdagen utan att distraheras.TEXT JOSEFINE FRANKING FOTO ABB

DETTA ÄR MINDFULNESS

Medveten närvaro, eller mindfulness, är från början ett buddistiskt begrepp och handlar om att på ett avsiktligt sätt vara medveten om sin direkta upplevelse utan att låta sig distraheras. Martin Ström förklarar att mindfulness i dag handlar om uppmärksamhetsregle-ring genom att träna upp två viktiga funktioner i hjärnan:

n Fokus. Det är där du placerar din uppmärksamhet och ser till att stanna där utan att distraheras av exempelvis mejl eller mobil.

n Medvetenhet, vilket är förmågan att vara uppmärksam på vad som händer inom dig – tankar, reaktioner, känslor – men också vad som pågår omkring dig.

fulness handlar om förmågan att behålla fokus på det som är viktigt – oavsett om det är ett jobb-möte eller när man leker med sina barn.

Just i vårt arbetsliv utsätts vi för mycket som pockar på vår uppmärksamhet och riskerar att distrahera oss. Vi får hundratals mejl, vi sitter i öppna kontorslandskap och har mängder av möten. Corporate mindfulness handlar till viss del om att förändra dessa saker, men framför allt om att jobba med vår egen förmåga att förhålla oss till detta.

Vad kan det ge för resultat?– Det är bevisat att mindfulness kan ge effekt på

flera sätt i företaget. Den enskilda medarbetaren blir mindre stressad och mer effektiv, men också mer empatisk och kan få sänkt blodtryck. För or-ganisationen kan det också generera positiva re-sultat genom att människorna fattar klokare beslut och de blir modigare, och man kan också skapa ett vänligare och mer medkännande företag.

Vad ska man tänka på?– Mindfulness är lite som konditionsträning – det

räcker inte med bra spelsystem och strategier, du måste också ha bra grundkondis. Det blir lättare när man tränat upp sin förmåga till fokus. Tio minuter av mindfulnessträning dagligen räcker för resultat. n

—Martin Ström, grundare av Potential Project Sverige.

49

n Sänk temperaturen inomhus. En grad svalare inne minskar din energianvändning med fem procent.

n Se över belysningen i ditt hem. Byt ljuskällor till LED-lampor eller låg energi lampor. Och släck ner där du inte behöver ha ljust.

n Gör det till en vana att dra ut alla laddare, till exempel mobilladdare, när de inte används.

n Använd vattenkokare när du ska koka upp vatten.

n Att tvätta i 40 grader i stället för 60 grader så ofta som möjligt kan nästan halvera din energianvändning.

FRÅN KAOS TILL PAUSHär delar Martin Ström från Potential Project med sig av några mindfulnesstips du kan börja använda redan i dag.

1 STÄNG AV NOTIFIKATIONERDet är viktigt att minska ner

på distraktionerna, så stäng av mejlnotifikationerna och boka i stället in en stund på för- och eftermiddag för att aktivt ägna tid åt detta.

2 HASTA INTE IVÄG MAILIstället för att skicka iväg ett

mail direkt när du har skrivit det så kan du stanna upp och göra en kort fokusövning. Tänk igenom vad det står – har jag fått med allt och är det sakligt eller skrivet i affekt?

3 LÄGG INTE MÖTEN PÅ RAD Skapa små mentala

utrymmen varje dag. Lägg därför inte möten direkt efter varandra, planera in omställ-nings- och reflektionstid i kalendern mellan dina möten. En kvart kan räcka.

4UNDVIK MULTITASKING Glöm multitasking, nu är

det serialtasking som gäller. Välj därför att göra en uppgift i taget och fokusera på den.

5 INLED DAGEN MED EFTERTANKE

Öppna inte mejlen direkt på morgonen för då är det lätt att du blir reaktiv. Ägna istället två minuter åt en mindfulnessöv-ning för att bli fokuserad, sedan två minuter åt att gå igenom vad som är på agendan i dag och till sist två minuter åt planering av detta.

6TA APPAR TILL HJÄLPI dag finns det många appar

inom mindfulness. – En bra app är Headspace,

där man kan välja mellan olika övningar med skilda syften. Även vi på Potential Project har släppt en egen app, berättar Martin Ström.

SNABBA TIPS FÖR ATT MINSKA DIN MILJÖ PÅVERKAN OCH BLI MER HÅLLBAR I DITT VARDAGSLIV

50 FO R S K N I N G O CH U T V ECK L IN G

600 CIVILINGENJÖRER FICK nyligen frågan om vilket företag som är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation. ABB blev svaret.

Hur skiljer sig arbetet med forskning och ut­veckling i dag jämfört med för några år sedan?

– För att Sverige ska fortsätta vara en topp-nation inom forskning och innovation krävs att vi fokuserar på spjutspetsforskning inom ett fåtal strategiska områden, med hållbarhet och digitali-sering som genomgående möjliggörare. Digitali-seringen bidrar samtidigt till att generera nya affärsmodeller, vilket gör att avstånden mellan olika branscher minskar. Allt fler stora industriföre-tag samverkar med startuppbolag, något som ger ett mer agilt angreppssätt på FoU-arbetet. ABB:s tillväxthubb SynerLeap är ett exempel på det, säger Johan Söderström.

I undersökningen rangordnades även de t ekniska högskolorna. Hur viktigt är det med samverkan mellan industri och akademi?

—

I över 100 år har ABB skapat banbrytande teknik som förändrat hur världen fungerar. Bra samarbete med universitet och högskolor är en förutsättning för att utmana teknikens gränser, menar ABB:s vd Johan Söderström.

TEXT LENA BERGMAN FOTO PIA NORDLANDER

SHIVA SANDER­TAVALLAEY ansvarig för control optimiza-tion and analytics team på Corporate Research och adjungerad professor på KTH: Hur ska en lyckad adjungerad professur vara?

– Den ska vara till vinst för både industri och akademi. Från KTH får vi den vetenskapliga kun-skap som vi saknade inom ett av våra forsk-ningsområden, samtidigt som de får industriell relevans och nya samarbetsmöjligheter.På KTH får väl ABB också möjlighet att sam­arbeta med andra storföretag?

– Precis. Att storföretag deltar i forsknings-konsortier är väldigt bra, där har vi ingen kon-kurrens sinsemellan utan alla tjänar på att dela med sig.

Med en fot i varje världTill vardags tillhör de spjutspetsen av ABB:s kompetens. Men en dag i veckan är de adjungerade professorer på ABB:s partneruniversitet där de bland annat undervisar, handleder doktorander och medverkar i forsknings projekt.

MIKAEL NORRLÖF senior specialist på Robotics och adjungerad professor på Linköpings universitet: En av dina uppgifter är att gran­ska licentiatuppsatser och dok­torsavhandlingar. Hur är det?

– Jag uppskattar verkligen möjligheten att läsa och kommentera uppsatserna ur ett akade-miskt och ett industriellt perspektiv. Det skrivs så mycket bra uppsatser, och jag tror att dokto-randerna uppskattar att få industrins syn på sin forskning.Vad tar du med dig från akademin till ABB?

– Ett annat sätt att tänka och angripa prob-lem. Och det är något som jag tror kan inspirera mina kollegor. Dessutom tar jag med mig ett stort kontaktnät.

För den svenska forskningens framtid

FO

TO

: KT

H

FOTO: KIM NORMAN, PIA NORDLANDER, LARS CARLSSON, JONAS BILBERG

51

– Det är mycket viktigt. Vi har strategiska samar-beten med många av de tekniska högskolor och universitet som toppar rankingen. Samtliga tek-niska högskolor och universitet präglas av en ge-nomgående hög kompetens, men de har varie-rande styrkeområden. Jag tror mycket på att de tekniska högskolorna behöver fördjupa sin strate-giska samverkan i framtiden globalt och lokalt, men då gäller det att de samverkar på områden där de verkligen kan göra skillnad och åstad-komma gemensamma forskningsresultat.

Vilka är nycklarna till att fortsätta vara en viktig del av Sveriges framtid inom forskning och inno­vation?

– Digitaliseringen och ett starkt fokus på cirku-lär ekonomi skapar enorma möjligheter till nya innovationer för ett hållbart samhälle. Det blir också mycket viktigt framöver med ett ökat sam-arbete mellan stora och små företag samt med universitet och högskolor för att stärka konkur-renskraften ytterligare. n

Robotik, kraft och autonoma system. Det är de tre teknikom råden som är allra viktigast för ABB att samverka med akademin kring.

– Det är viktigt att forskningen är en win-win för både ABB och akademin. Vårt mål är att vara en forskarpartner i världsklass, någon som är engagerad och jobbar tätt ihop

med akademin, säger Mikael Dahlgren, forskningschef för ABB i Sverige.

ABB har avtal med fem partneruniversitet i Sverige, något som innebär samarbete hela vägen från forskarnivå upp till rektor.

– En av de främsta vin-sterna med partnerskap är möjligheten att attrahera och rekrytera duktiga ingenjörer och forskare till ABB, säger Mi-

kael Dahlgren. Men det finns många fler fördelar: att be-driva forskning och utveckla nya teknologier, chans till nät-verkande och möjlighet för ABB:s medarbetare att göra akademisk karriär är några.

– Akademin är dessutom en neutral arena för samar-bete med kunder och industripartner. Vi medverkar i flera doktorandskolor, i forskningskonsortier och är en del av några av landets viktigaste kompetenscenter, som Swedish Centre for Smart Grids and Energy Storage på KTH och LINK-SIC inom sensorinformatik och reglerteknik på Linköpings universitet.

JAN SVENSSON senior princi-pal scientist på Corporate Research och blivande adjun-gerad professor på Chalmers: I höst börjar du som adjun­gerad professor på Chalmers. Vilka är dina förväntningar?

– Jag ser det som en möjlighet att påverka Chalmers och universitetsforskningen inom vårt område att bli mer visionär. Samtidigt kommer jag att utveckla mig själv.Vilket är receptet för framgångsrik forskning?

– Bra forskningsresultat når man genom kon-takt mellan olika forskningsområden. Att sitta ensam på sitt rum fungerar inte, det krävs kontak-ter både mellan olika teknikområden och mellan olika applikationer inom samma teknikområde.

LILIANA AREVALO principal specialist on insulation på HVDC och adjungerad profes-sor på Uppsala universitet:Varför är det viktigt för HVDC att ha en adjungerad profes­

sor i Uppsala?– Det ligger i industrins intresse att hitta nya

talanger. På högspänningssidan råder brist på ingenjörer och därför vill jag inspirera unga människor att gå utanför den akademiska värl-den för att bedriva applicerad forskning. Hur är det att möta studenter?

– Det är jättespännande att leda människor och se hur de utvecklas till att bli framtidens

forskare och specialister. THOMAS NOLTE professor i data vetenskap på MDH och scientific advisor robot control-ler software and architecture på Robotics: Du är professor på MDH och

sitter sedan årsskiftet halvtid på ABB Robo­tics. Vilken nytta har ABB av en akademiker i organisationen?

– Förhoppningsvis tillför jag ett nätverk av personer, teknologier och kompetenser. Jag kan dessutom hjälpa ABB att dra nytta av forsk-ningsfinansiärer som har resurser och möjlighe-ter att investera. Har du något exempel?

– Jag har precis skickat in en ansökan till KK-stiftelsen om att starta en forskarskola inom automation. Får vi igenom den blir det en lång-siktig satsning som jag tror blir jättebra för regionen.

University RelationsABB har samarbetsavtal med Chalmers tekniska högskola, Mälardalens högskola, Kungliga Tekniska högskolan, Uppsala universitet och Linköpings universitet. Avtalet innebär bland annat gemensamma forskningsprojekt och att ABB erbjuder examensarbeten och plats för doktorander. Det innebär även att ABB:s med arbetare kan fungera som doktorander, adjungerade professorer eller föreläsare vid lärosätet.

»Alla blir vinnare med bra samarbete«Partners in research. ABB har strategiska samarbeten med flera tekniska högskolor och universitet. Forskning, nätverk och rekrytering är några av samarbetets viktigaste bestånds delar.

För den svenska forskningens framtid

—Johan Söderström, vd för ABB Sverige.

FO

TO

: CA

MP

US

NO

RR

KÖ

PIN

G

FO

TO

: KIM

NO

RM

AN

52 AUTO M ATI O N LO N G B E ACH CO NTA I N ER TER M I N A L

KRANARNA PÅ LBCT

STS­kranar (Ship­to­shore) med världsledande lyftkraftn Lyfthöjd på upp till 50,3 meter.n Lyftkapacitet på upp till 130 ton.n Helautomatiserad containeröverlämning och detektering av dörriktning med OCR-system.

Snabba och effektiva automatiska staplingskranarn Staplar 6 containrar i höjd och 9 eller 10 i bredd för optimerat utnyttjande av utrymme.n Stapling med hög precision.n Automatisk avlastning och leverans av containrar på terminalfordon och lastbilar.

Järnvägskranar i anslutning till containerterminalenn Kranarna är utrustade med likadan funktionalitet som de automatiska staplingskranarna.n Konstruerade för att användas över åtta spår.

Det har ABB levererat till LBCTABB har levererat automation, el – och styrsystem till 90 kranar på Long Beach Container terminal. När den sista fasen av terminalen är färdigbyggd 2021 kommer det att vara den största i USA.

ABB har tillsammans med LBCT tagit fram filmer som berättar mer om den nya moderna terminalen. Se mer på: www.abb.com/ports.

53

—

Automatiserade containerkranar lyfter USAFjärrövervakning från kontrollrummet skapar ökad produktivitet, förbättrad kommunikation och möjlighet till en ren arbetsplats. Containerterminalen i staden Long Beach ligger i teknikens absoluta framkant – med hjälp av ABB:s automation.TEXT MAARIT NYSTRÖM FOTO ABB

LÄNGS MED KUSTEN i södra Kalifornien ligger con-tainerhamnarna på rad. Här möts fartyg, tåg och lastbilar för att se till att varor från hela världen kan lastas och lossas och komma dit de ska. En av dessa hamnar är Long Beach Container Terminal (LBCT) som är USA:s första helt automatiserade containerterminal.

Anthony Otto är vd för LBCT och säger att han påbörjade projektet med att utveckla och bygga terminalen för cirka tio år sedan.

– Slutmålet var att hitta den bästa möjliga lös-ningen och att bygga en terminal som ligger i tek-nikens absoluta framkant. Vad vi har åstadkommit här är ett paradigmskifte i vår bransch, i södra Kalifornien och USA, säger han.

En av de absolut viktigaste funktionerna på ter-minalen är förstås de automatiserade container-kranarna. Och när det kom till kranautomation stod det, enligt Anthony Otto, tidigt klart vem som var en lämplig partner för den nya terminalen.

– ABB har den nödvändiga erfarenheten och är den ledande leverantören för automatiserade con-tainerterminaler, säger han.

—Long Beach Container Terminal ligger nära stadskärnan i staden Long Beach i Kalifornien, något som medför hårda miljökrav. Hela den nya terminalen är därför eldriven.

—Vi är glada över att nu kunna säga att vi är den första container­terminalen i USA att nå nära nollutsläpp, sägerAnthony Otto, vd för LBCT.

54 AUTO M ATI O N LO N G B E ACH CO NTA I N ER TER M I N A L

—Giuseppe Giannola arbetar med under­håll och reparation av staplings­ och kajkranar på LBCT.

Till följd av detta är alla kranar på kajen, contai-nerlager och över järnvägen utrustade med ABB:s automationslösningar. Kajkranarna har även ett OCR-system (Optical Character Recognition) från ABB för automatiserad containeridentifiering och detektering av dörriktningen.

Den första delen av terminalen öppnades i april 2016. LBCT betjänar jättefartyg och många gånger behöver omkring 10 000 förflyttningar utföras av kajkranarna för att lossa och lasta ett enda fartyg. När den sista delen av terminalen står klar 2021, kommer LBCT kapacitetsmässigt vara den största containerterminalen i USA.

Eftersom terminalen är helt automatiserad drivs den på ett annat sätt än de konventionella termi-nalerna, något som har haft positiv påverkan på både operatörernas och underhållspersonalens arbete.

– Automation har kraftigt förändrat underhålls-uppgifterna. Det ger nya utmaningar och kräver ny kunskap eftersom uppgifterna nu är mer tekniska, datoriserade och mjukvarurelaterade. Men målet är fortfarande detsamma – att hålla lasten i rörelse

och minimera driftstopp, säger Giuseppe Giannola, som arbetar med underhåll och reparation av stap-lings- och kajkranar på LBCT.

Hans chef, Jim Jacobs, bekräftar att teamet har en ny verklighet att förhålla sig till:

– I en konventionell terminal kan du låta en del saker passera, men i en automatiserad terminal måste man se till att utrustningen hålls i bästa möjliga skick hela tiden. I en automatiserad termi-nal behöver driften av terminalen förutsägbarhet och tillförlitlighet.

Tack vare automation har kranoperatörerna fått lämna sin tuffa arbetsmiljö och flytta till ett kon-trollrum där de fjärrövervakar en flotta av helauto-matiserade staplingskranar, vilket är en relativt ny företeelse i USA. Och denna förändringuppskattas verkligen. Kranoperatörerna på LBCT berättar att små och enkla saker gör stor skillnad, som att till exempel arbeta i en ren miljö, att kunna ta en paus för en kopp kaffe, eller bara att kunna röra på sig.

Förutom att vara ”kranförarnas kontor” är kontroll-rummet även den viktigaste delen för att hålla conta-inrarna i rörelse. Det förbättrar kommunikationen mellan opera törerna, men också mellan operatö-rerna och underhållspersonalen eftersom en del av underhållspersonalen är stationerad i samma rum. Allt detta har skapat en stark teamkänsla och ökat produktiviteten.

Long Beach Container Terminal är nu på väg att ersätta två åldrande terminaler. Den nya termina-len är både säkrare, mer miljöanpassad och pro-duktiv än sina föregångare. n

—Kontrollrummet är den automatiserade container terminalens hjärta. Här ser kran­operatörer och underhållspersonal till att allting flyter på som det ska.

—ACH580 frekvensomriktareOptimerar klimatstyrningen i din fastighet, funktionellt och enkelt

Komfort. Det är något vi tar för givet i de byggnader vi bor och jobbar i. Men det kräver effektiva system som styr värme, ventilation, luftkonditionering och kylning. Under ett halvt sekel har ABB visat vägen för att optimera HVAC-system med varvtalsreglering för att säkerställa att du kan ta bekvämligheten för givet. ACH580-varvtalsreglerat drivsystem levererar den kvalitet, pålitlighet och energibesparing du förväntar dig, samt är lättanvända och säkra att underhålla. Och den bästa delen? Det är funktionellt och enkelt. www.abb.se/frekvensomriktare

56 A R B E T S PL AT S E N CO R P O R ATE R E SE A R CH

—Här skapas morgon ­ dagens maskinerSom forskare på ABB ska Seyed Ali Mousavi ta en hundraårig produkt in i framtiden. Det kräver mycket kunskap, nyfikenhet och samarbete.

TEXT LENA BERGMAN FOTO JONAS BILBERG

MITT STÄLLEMålmedveten forskare. I ett elektromagnetiskt labb på Corporate Research arbetar Seyed Ali Mousavi med att utveckla morgondagens transformatorer, ett avancerat arbete som kräver djupa kunskaper och en hel del samarbete.

TRANSFORMATORERNA HAR LÖPT som en röd tråd genom Seyed Ali Mousavis studier och yrkesliv, från masterstudi-erna i Teheran, via KTH i Stockholm och sedan två år på ABB i Västerås. Som forskare på Corporate Research är han med och tar ABB:s transformatorer till nästa nivå. Det är en lika anrik som framgångsrik produkt som nu utvecklas för att möta framtida krav.

– Vi ska göra transformatorerna ännu effektivare, flexiblare, smartare och mer miljöanpassade, säger han.

Det är lättare sagt än gjort. Transfor-matorer är komplexa produkter som kräver djupa kunskaper inom områden som elektromagnetism, termodynamik, mekanik och material. För att lösa de utmaningar som Seyed Ali Mousavi ställs inför är samarbete med kollegorna på avdelningen Electrotechnology and App-lied Physics en förutsättning.

– Corporate Research är en fin miljö för forskning. Jag har bra kollegor med olika kompetenser att diskutera mina idéer med. Jag lär mig hela tiden nya saker, det är viktigt för mig, säger Seyed Ali Mousavi.

I över ett sekel har transformatorer

gjort det möjligt att överföra kraft över långa avstånd. Även om material och design förbättrats är den tekniska grundprincipen densamma i dag som för hundra år sedan. Men nya tider inne-bär nya krav.

– Vi måste vara flexibla, för tekniska framsteg som till exempel förnybar en-ergi och batterilagring gör att det ställs nya krav på transformatorerna. Och även om dagens transformatorer är effektiva är det viktigt för en hållbar utveckling att vi ytterligare minskar de redan små förlusterna.

För Seyed Ali Mousavi är det här spännande utmaningar. Han tillbringar mycket av sin arbetstid framför datorn, där han bland annat arbetar med 3D-modeller av transformatorer och gör avancerade simuleringar. I samar-bete med kollegorna gör han sedan tes-ter ute i det elektromagnetiska labbet där de validerar resultatet från simule-ringarna.

– Det är komplicerat, men mycket in-tressant. Eftersom transformatorn är en så mogen produkt måste vi forska och vara innovativa för att kunna ta tek-niken framåt, säger Seyed Ali Mousavi. n

3

57

1. LABBETI det elektromagnetiska labbet finns all testutrustning som krävs för att finslipa och utveckla tekniken i ABB:s transformatorer.

2. 3D­SIMU LERINGARInnan testerna startar har Seyed Ali Mousavi arbetat med avancerade 3D-simuleringar i datorn. Med hjälp av testerna i labbet ska han nu validera resultatet av simuleringarna.

3. PROTOTYPTESTSeyed Ali Mousavi förbere-der en testkrets. Han ska testa olika prototyper av en ny transformatorkärna, för att se vilken design som har bäst prestanda.

4. SAMARBETE Att utveckla framtidens trans-formatorer är komplext och utmanande. För att komma vidare i arbetet är samarbete med de andra medarbetarna på avdelningen oumbärligt.

1

2

4

58 Ö G O N B LI CK E T FA S TI G H E TS AU TO M ATI O N I R OVA N I EM I

Hi­tech itomtebynPå Santa’s Hotel Santa Claus i Rovaniemi, Finland, bidrar ABB:s KNX-lösningar till att hålla hotellrummen, i form av glasiglor, i optimalt skick. I varje iglo kan temperaturen, ventilationen och även driften av värmen i glaset styras individuellt på distans från hotellets reception.

Alla iglor är utrustade med ABB:s vägguttag med integrerat USB­uttag, för smidig laddning av till exempel mobiltelefoner och surfplattor.

Med automatise­ring som tar hand om kontrollen av belysning och upp­värmning, är ingen energi bortkastad.

59

De första 29 iglorna i Santa Claus Village var klara i december 2016. Vid årsskiftet 2017/2018 beräk-nas totalt 71 iglor vara i bruk.

DET HÄR ÄR KNX

KNX är ett fastighetsautomationssystem som passar kommersiella fastigheter som skolor, sjukhus, kontor och restauranger, men även när du bygger en ny villa. Med endast en app, knapp eller display kan du styra många funktioner sam-tidigt. Som belysning, klimatreglering, solskydd, automation, säkerhet och kommunikation.

Designen döljer mycket högteknologi. Automatiska larm för att till exempel öppna dörrar eller förändringar i temperaturen ökar säkerheten.

Med hjälp av KNX­automationen kan energiförbrukningen sänkas till ett minimum när ingen hotellgäst bor i byggnaden. Strax innan en gäst anlän­der, avlägsnar värmeaggregaten på utsidan av glastaket frost och smälter eventuell snö och is.

Posttidning BReturadress:ABB ABCommunication Center721 83 Västerås

—ElkraftsanläggningarNyckelfärdigt och optimerat med säkert genomförande

Med lång erfarenhet och kontinuerlig innovation erbjuder vi nyckelfärdiga elkrafts-anläggningar till elnätsbolag och industrier över hela världen. Våra duktiga medarbetare lägger stort vikt vid ett tryggt och säkert genomförande i anläggningsprojekten. Samtidigt ligger fokus på att erbjuda en kostnadseffektiv, tillförlitlig och välbeprövad lösning. Med projekt som spänner alltifrån ultrahög spänning till industriella elektrifieringsprojekt är ABB en partner du kan lita på. abb.se/elkraftsanlaggningar