Energiberäkningar, energiuppföljningar och systemlösningar

Energiberäkningar, energiuppföljningar och

systemlösningar

Skanskas flerbostadshus i Stockholmsområdet

Anthony Haddad

Examensarbete

Huvudområde: Energiteknik

Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: VT 20

Handledare: Ulf Söderlind

Examinator: Olof Björkqvist

Kurskod/registreringsnummer: ER015G

Utbildningsprogram: Energiingenjörsprogrammet, 180 hp

i

MITTUNIVERSITETET Avdelningen för kemiteknik (CHE) Examinator: Olof Björkqvist, [email protected] Utbildningsprogram: Energiingenjör, 180hp Omfattning: 8545 ord inklusive bilagor Datum: 2020-06-16

Foto: Anthony Haddad.

Projektrapport inom energiteknik C, ER015G Examensarbete, 15 hp

Energiberäkningar, energiuppföljningar och systemlösningar –

Skanskas flerbostadshus i Stockholmsområdet

Anthony Haddad

mailto:[email protected]

Energiberäkningar,

energiuppföljningar och

systemlösningar

Anthony Haddad

Sammanfattning

2020-06-16

ii

Sammanfattning Syftet med projektet är att analysera avvikelser mellan beräknad och

uppmätt energianvändning för ett antal flerbostadshus i Stockholm.

Detta är ett ämne som har uppmärksammats av myndigheter och företag,

samtidigt som att energikraven blir ständigt tuffare. Av Sveriges totala

energitillförsel används cirka 40 procent för drift och uppvärmning av

byggnader, vilket innebär att byggsektorn bör arbeta aktivt med att

minska energianvändningen och spela en stor roll i omställningen mot

klimatneutralitet år 2045 för Sverige. Målet med projektet är att identifiera

bidragande faktorer till avvikelser mellan energiberäkning och

energianvändning för utvalda projekt, samt att ta fram förslag på

förbättringsåtgärder som bidrar till förbättrade energiberäkningar och

minskad energibehov. Metoden som används är att först analysera

storlek på objekten för att sedan analysera den totala avvikelsen för dessa

objekt på årsbasis och månadsbasis. Den totala avvikelsen analyseras på

årsbasis, sedan kartläggs den månatliga förbrukningen i fyra poster:

fastighetsel, värme, tappvarmvatten och hushållsel. En ny simulering och

energiberäkning utförs på ett utvalt projekt med fokus riktad på orsaker

till avvikelser. Resultatet visar att den mest bidragande faktorn till

avvikelser är högre VVC-förluster, högre inomhustemperatur under

uppvärmningssäsongen, lägre internvärme och högre ventilationsflöde.

Vidare visar studien att det är möjligt att hitta orsakerna till avvikelse

genom att enbart undersöka mätdata, om det är bra mätningsunderlag.

Nyckelord: Energiberäkning, Energianvändning, Avvikelse.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Abstract

2020-06-16

iii

Abstract The purpose of the project is to analyze deviations between calculated

and measured energy consumption for several apartment buildings in

Stockholm. This is a topic that has been brought to the attention of au-

thorities and companies, while at the same time the energy requirements

are becoming increasingly tough. About 40 percent of Sweden's total en-

ergy supply is used for operation and heating of buildings, which means

that the construction sector needs to work actively to reduce energy con-

sumption and play a major role in the change towards climate neutrality

in 2045 for Sweden. The aim of the project is to identify contributing fac-

tors to deviations between energy calculation and energy consumption

for selected projects, and to develop proposals for improvement

measures that contribute to improved energy calculations and reduced

energy consumption. The method used is to first analyze the size of the

objects and then to analyze the total deviation of these objects on a yearly

and monthly basis. The total deviation is analyzed on an annual basis,

then the monthly consumption is mapped into four items: real estate elec-

tricity, heating, domestic hot water and household electricity. A new sim-

ulation and energy calculation are performed on a selected project with a

focus on causes of deviations. The result shows that the most contributing

factor to deviations is higher VVC losses, higher indoor temperature dur-

ing the heating season, lower internal heat and higher ventilation flow.

Furthermore, the study shows that it is possible to find the causes of de-

viation by examining measurement data only if there is good measure-

ment basis.

Keywords: Energy calculation, Energy use, Deviation.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Förord

2020-06-16

iv

Förord Det har varit ett nöje att arbeta med ett projekt som denna. Ett krävande

arbete med mycket data att bearbeta och en otrolig bra applicering av ut-

bildningen.

Ett stort tack till all personal i energigruppen som har gett mig förtroen-

det och som har stöttat mig och hjälpt mig för att projektet ska lyckas. Ett

stort tack till installationsledaren på Nya Hem som hjälpte till med mät-

data och en snabb tillgång till information. Sist men inte minst ett stort

tack till universitetets handledare som har varit ett otrolig bra bollplank.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Innehållsförteckning

2020-06-16

v

Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................... ii Abstract ................................................................................................ iii Förord ................................................................................................... iv

Terminologi ............................................................................................. vi 1 Inledning....................................................................................... 1

Vilka är Skanska idag? .............................................................. 1

Energigruppen ........................................................................... 1

Bakgrund och problemmotivering .............................................. 2

Syfte och mål ............................................................................. 2

Avgränsningar ............................................................................ 3

2 Teori .............................................................................................. 4

Energiberäkningar ...................................................................... 4

Energiuppföljning ....................................................................... 7

Olika energisystem i en byggnad ............................................... 7

Matematiska formler .................................................................. 8

3 Metod .......................................................................................... 10

Normalisering ........................................................................... 10

Normalårskorrigering ............................................................... 12

Kartläggning ............................................................................. 12

Utvärdering av avvikelse med hjälp av IDA beräkning ............. 13

Känslighetsanalys av primärenergifaktorer .............................. 14

Litteraturstudie ......................................................................... 15

Källkritik.................................................................................... 15

4 Resultat ...................................................................................... 16

Analys av Flerbostadshusen .................................................... 16

Normalisering och normalårskorrigering .................................. 18

Total avvikelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning för studerade objekt ................................................................. 18

Djupare analys och kartläggning av avvikelser för SK1-SK9 ... 20

Sammanställning av analys och kartläggning av avvikelser. ... 29

Utvärdering av avvikelse med hjälp av IDA beräkning ............. 31

Känslighetsanalys av primärenergifaktorer .............................. 33

5 Diskussion ................................................................................. 35

6 Slutsats ...................................................................................... 38

Källförteckning ................................................................................... 39

Bilaga A: Exempel på beräknad energianvändning. ....................... 41

Bilaga B: Exempel på mätare i en fastighet. .................................... 42

Bilaga C: Tankebana för analys av avvikelser ................................. 43

Bilaga D: Start och slut planering. .................................................... 44

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Terminologi

2020-06-16

vi

Terminologi Förkortningar och akronymer

CAV – Constant Air Volume

VAV – Variable Air Volume

FTX – Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning

FX – Frånluftsventilation med värmeåtervinning

FVP – Frånluftsventilation med frånluftvärmepump

BBR – Boverkets byggregler

SFP – Specifik fläkteleffekt

VVC – Varmvattencirkulation

VA – Vattenförsörjning av dricksvatten och hanteringen av avloppsvat-

ten

BEN – Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av bygg-

nadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår

Matematisk notation

Symbol Beskrivning

Atemp Arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrym-

men, avsedd att värmas till mer än 10 grader Celsius begränsade

av klimatskärmens insida (m2).

Eel Hushållelanvändning.

Etvv Varmvattenbehov.

Ef Fastighetsel.

ηtvv Årsverkningsgraden hos värmekällan för produktion av tapp-

varmvatten.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Terminologi

2020-06-16

vii

U-värde Mängden värme som passerar genom en kvadratmeter av materi-

alet vid en viss temperatur.

Ekorr Korrigering av energi till uppvärmning (kWh/år).

Eh,avv Positiv eller negativ skillnad mellan uppmätt värde och normal an

vändning av hushållsenergi (kWh/m2,år).

Ih Andel av hushållsenergin som kommer byggnaden tillgodo som

värme.

tuppv Uppvärmningssäsongens längd (h).

ηuppv Årsverkningsgrad hos värmekällan för uppvärmning.

PEpet Byggnadens primärenergital (kWh/m2,år).

PEi Primärenergifaktorer energibärare.

Fgeo Geografisk Justeringsfaktor som fastställs för varje kommun och

som justerar byggnaders energianvändning utifrån de fastställda

klimatmässiga förutsättningarna. Därmed kan byggnaderna jämfö-

ras med en och samma kravnivå som gäller för hela landet för en

viss byggnadskategori. En geografisk justeringsfaktor större än 1,0

innebär att byggnadens energianvändning för uppvärmning juste-

ras ner på grund av det kallare klimatet. En faktor mindre än 1,0

innebär att energianvändningen justeras upp motsvarande det var-

mare klimatet.

SFP Specifik fläkt eleffekt.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Inledning

2020-06-16

1

1 Inledning Det beräknade energibehovet för ett flerbostadshus visar ofta ett lägre

energibehov än den verkliga energianvändningen. Även om dessa

beräkningar har en säkerhetsmarginal, som i Skanskas fall är på 10

procent, blir dessa säkerhetsmarginaler mindre då energikraven blir

lägre. Här följer ett exempel för att förtydliga; 10 procent på 100 kWh

motsvarar 10 kWh, medan säkerhetsmarginalen för ett hus med en

förbrukning på 55 kWh motsvarar 5,5 kWh. Vidare får små avvikelser och

mindre fel betydligt större utslag på resultatet.

Energiberäkningar är viktiga för att på förhand ha kunskap om

byggnadens energibehov. Detta hjälper till att bygga energieffektivt, att

dimensionera byggnadens system optimalt och att klara energikraven.

Därför är det nödvändigt att minska skiljaktigheter mellan beräknad och

verklig energibehov.

Vilka är Skanska idag?

Skanskas historia började i Malmö år 1887, aktiebolaget hette då Skånska

Cementgjuteriet. Företaget startade verksamheten med tillverkning av

betongprodukter för att senare etablera ett byggbolag som slutligen blev

en internationell verksamhet. Skånska Cementgjuteriet har haft en central

roll inom byggandet av miljonprogrammen och producerade mellan 1965

till 1974 ungefär 10 000 hem per år. I mitten av 1950-talet tog Skånska Ce-

mentgjuteriet ett ordentligt kliv in i den internationella marknaden. År

1984 blev Skanska koncernens officiella namn (Skanska, 2017).

Idag är Skanska ett av världens ledande bygg- och projektutvecklingsfö-

retag i Norden, Europa och USA med 9300 anställda i Sverige och 38 000

anställda i koncernen. Skanska arbetar dagligen för en hållbar framtid och

har sitt fokus riktat mot grönt byggande. I ett företag som är klimatmed-

vetet blir det uppenbart att det finns gott om arbete inom energi. På ener-

gigruppen besitter det kompetenser som aktivt arbetar med energifrågor

och examensarbetet fullföljs tillsammans med energigruppen.

Energigruppen

Energigruppen är en del av teknikavdelningen som kvalitetssäkrar pro-

jekt runt om i landet. Energiingenjörerna som arbetar på husavdelningen,

där examensarbetet genomförs, finns utspridda i Göteborg, Malmö,

Växjö och Stockholm. Deras dagliga uppgifter är att energisamordna,

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Inledning

2020-06-16

2

energisimulera och säkra att kraven för inneklimat, effekter samt energi-

användning utförs genom hela byggprojektet.

Figur 1: Skanska Teknik, avdelning Hus, tillstånd av avdelningschef Hanna Åkerlund.

Bakgrund och problemmotivering

Skanska arbetar aktivt med att följa upp energianvändningen i deras

flerbostadshus och detta görs genom att samla in mätdata. Den samlade

mätdata från ett flertal olika projekt som har byggts under de senaste åren

i Stockholmsområdet, används i denna studie för att jämföra beräknad

mot uppmätt energiåtgång. För att kunna jämföra byggnaderna är det av

stor vikt att ha kunskap om vilken systemlösning som har installerats,

andel lokaler, storlek på garage, Atemp, Umedel och medeltemperatur under

uppvärmningssäsongen.

Myndigheter och företag har uppmärksammat avvikelser mellan

beräknad och uppmätt energianvändning. Denna studie undersöker

dessa avvikelser för att reda ut vilka faktorer som bidrar till ökad

energianvändning. Studien kan användas som ett hjälpmedel för att

förstå hur dessa avvikelser uppstår, vilket kan leda till att byggprojekt

lättare kan uppfylla energikraven vilket i sin tur leder till att företag

undviker eventuella konflikter och problem efter byggnation.

Syfte och mål

Syftet med projektet är att analysera avvikelser mellan beräknad och

uppmätt energianvändning för ett antal flerbostadshus i Stockholm.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Inledning

2020-06-16

3

Målet med projektet är att identifiera bidragande faktorer till avvikelser

mellan energiberäkning och energianvändning för utvalda projekt, samt

att ta fram förslag på förbättringsåtgärder som bidrar till förbättrade

energiberäkningar och minskad energibehov.

Avgränsningar

Projektet avgränsas till 9 objekt som är byggda efter år 2013 och fram till

år 2017. Objekten är Nya Hem byggnader och är enbart flerbostadshus

och begränsas geografiskt till Stockholm. Orsakerna till avvikande ener-

gianvändning undersöks utan att gå in djupt i detaljer för varje enskilt

projekt, vilket innebär att driften, konstruktionen och tekniska detaljer

inte kontrolleras. Undersökta objekt har inte följts från start och studieti-

den ger inte möjlighet till nya mätningar, därav hämtas all mätdata från

ansvarig installationsledare. Med hänsyn till integritet används inte de

riktiga namnen på projekten, utan de döps till SK tillsammans med en

siffra.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Teori

2020-06-16

4

2 Teori Av Sveriges totala energitillförsel används cirka 40 procent för drift och

uppvärmning av byggnader (Forslund, 2016). Målen 20/20/20 har satts av

EU för att hejda klimatförändringarna, vilket består av tre energi- och

klimatmål till 2020. Målen innebär 20 procent effektivare

energianvändning, 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser jämfört

med referensår 1990 och 20 procent förnybar energi. Byggsektorn har

spelat och fortsätter spela en viktig roll för att uppnå målen genom de

skärpta energikraven, vilket uttrycks i två direktiv. Första direktivet är

byggnaders energiprestanda (2010) och det andra direktivet är om

energieffektivitet (2012) (Energimyndigheten, 2019). För att klara EU-

målen, minska klimatpåverkan och få till ett bra inomhusklimat är det av

stor vikt att återkoppla och följa upp byggnaden. I många fall avviker det

beräknade energibehovet från verkliga utfallet, vilket i sin tur leder till

högre energianvändning. Byggnaden måste klara BBR-kraven och i

många fall har projekten dessutom högre ambition för att påvisa ett grönt

arbete.

Ett flerbostadshus kan delas upp i 5 delar; kunden, byggnaden,

ventilation, värme och VA (Forslund, 2016). En byggnad tillförs energi i

form av el och värme, samtidigt som kunden påverkar förbrukningen

genom beteenden. Behovet av energi ändras beroende på uteklimatet,

byggnadens egenskaper och tekniska installationer, samtidigt som sol

och internvärme bidrar till minskat behov för uppvärmning.

Belok, som är energimyndighetens beställargrupp för lokaler, har

genomfört en förstudie om avvikelser mellan projekterat och uppmätt

energibehov som visar hur orsakerna till dessa avvikelser analyseras.

VVC-förluster, vädring och tappvarmvatten är ett par parametrar som

nämns i studien. (Filipsson & Dalenbäck, 2014)

Energiberäkningar

För att kunna utföra en energiberäkning är det nödvändigt att ha ett beräk-

ningsunderlag. Underlaget representerar den aktuella byggnaden och därför

är det av stor vikt att den överensstämmer med byggnaden så mycket som

möjligt. Det är fördelaktigt om underlaget kommer från ett senare skede i

byggprocessen, synnerligen om det är flera aktörer som är inblandade.

Beräkningarna måste vara så noggranna att de överensstämmer med den

verkliga energianvändningen som mäts när byggnaden är i drift.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Teori

2020-06-16

5

Energibehovet varierar beroende på var huset byggs, därför är det viktigt

med kunskap om ortens klimat. I energiberäkningen ska det tas hänsyn

till alla egenskaper som påverkar energianvändningen, till exempel vär-

metröghet, intern värmealstring, solinstrålning, skuggor etcetera. Beräk-

ningarna ska utföras på ett specifikt sätt, därför finns det regler för hur

det ska beräknas, dessutom finns det en del indata representerat i BEN

för normalbrukande. Figur 2 visar alla delar som påverkar byggnaden

och är en summering av delarna som tas upp i teori.

Figur 2: Systemgräns för byggnadens energianvändning, egen ritning. (Boverket, 2010)

Det finns olika sätt för att beräkna det totala energibehovet för en bostad.

Boken projektering av VVS-installationer (Warfvinge, 2010) förklarar hur en

sådan beräkning kan se ut. Först beräknas hushållens elanvändning som

ett schablonvärde 𝐸𝑒𝑙 = 4,5 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙ä𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡𝑒𝑟 + 0,045 ∗ 𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

därefter beräknas varmvattenbehovet

𝐸𝑡𝑣𝑣 = 5,0 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙ä𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡𝑒𝑟 + 0,015 ∗ 𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝 slutligen beräknas fastig-

hetselen 𝐸𝑓 där effekten för fläktar, cirkulationspumpar och så vidare

multipliceras med drifttimmar som för bostäder ligger på 8760 timmar

per år. Energibehovet för uppvärmning 𝐸𝑢𝑝𝑝𝑣 beräknas antingen för hand

med gradtimmar eller med avancerade beräkningsprogram för kompli-

cerade byggnader. Byggnadens totala energibehovet beräknas med föl-

jande formel 𝐸𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙 = 𝐸𝑢𝑝𝑝𝑣

1000+ 365 ∗ (𝐸𝑒𝑙 + 𝐸𝑡𝑣𝑣) + 𝐸𝑓. (Warfvinge, 2010)

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Teori

2020-06-16

6

Skanska använder sig nästan uteslutet av IDA ICE, vilket är en program-

vara för beräkning av energibehovet som bygger på samma princip som

förklarades tidigare. För att utföra beräkningen behövs en del indata som

vanligtvis fås från konstruktörerna, projektledning och arkitekterna. In-

data som behövs är U-värden på väggar, U-värden på fönster och dörrar,

solskydd, köldbryggor, infiltration, interna laster, schablonpåslag och

luftbehandling med ventilationssystem, SFP, verkningsgrad värmeåter-

vinning med mera. Brukarindata utgår från Svebys brukarindata för bo-

städer och BEN 2. Brukarindatan redovisas i Tabell 1 och schablonpåsla-

gen redovisas i Tabell 2.

Tabell 1: Brukarindata för flerbostadshus. (Svensson, 2017)

Innetemperatur 21 grader Celsius under uppvärmningssäsong

Tappvarmvatten 25

𝜂tvv kWh/m2 𝐴temp år

Solavskärmning Beteendestyrd avskärmning med avskärmnings-

faktor på 0,7

Hushållsenergi

(internvärme)

30 kWh/m2 𝐴temp år med möjlighet att tillgodo-

göra 70% av internlast under uppvärmningssä-

songen

Personvärme 14 h/dygn med 80 W/person

Tabell 2: Schablonpåslag i flerbostadshus. (Sveby, 2012)

Vädring 4 kWh/m2 𝐴temp år

VVC förluster 5 kWh/m2 𝐴temp år och 20% byggnaden tillgodo

Tappvarmvatten 25 kWh/m2 𝐴temp år och 20% byggnaden tillgodo

Hiss 50 kWh/lägenhet år + 60 kWh/hiss år

Pumpar 1 kWh/m2 𝐴temp år

Byggnaden simuleras i programvaran IDA ICE och energianvändningen

presenteras för ett år. Efter simulering presenteras energianvändningen i

fyra poster: Fastighetsel, uppvärmning, tappvarmvatten och hyresgästel.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Teori

2020-06-16

7

Bilaga A visar ett exempel på hur den beräknade energianvändningen

kan se ut.

Energiuppföljning

Det är fundamentalt att utföra en noggrann energiuppföljning för att kon-

trollera en byggnads energiprestanda och kontrollera att denna klarar

lagkrav tillsammans med projektspecifika mål. Ett antal mätare med rätt

placering behövs för att uppföljningen ska göras på rätt sätt. Se Bilaga B

för ett exempel på mätare i en fastighet. Sveby har utvecklat dokumenten

energiverifikat och mätföreskrifter som styr i rätt riktning för att uppfölj-

ningen ska göras på rätt sätt. Sveby står för ”Standardisera och verifiera

energiprestanda i byggnader” och är ett branschöverskridande program

som tar fram hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning

(Sveby, 2012a) (Sveby, 2012b). Mätning av byggnadens energianvänd-

ning görs under en tolvmånadersperiod och det ska vara färdigt senast

24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Det ska vara möjligt att

kontinuerligt kunna följa upp byggnadens energianvändning. Likt ener-

giberäkningen delas energiuppföljning upp i fyra delar: uppvärmning,

tappvarmvatten, byggnadens fastighetsel och hushållsel. Uppvärmning,

tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel utgör byggnadens specifika

energianvändning vilket är den energi som, vid normalt brukande, under

ett normalår behöver levereras till en byggnad. När all data är samlad

återstår korrigeringar. Dessa korrigeringar finns för att kunna jämföra

olika byggnader med mätdata från olika år. Ena korrigeringen är för av-

vikelser i normalt brukande och den andra är korrigering för avvikelser

från normalt klimat, alltså normalårskorrigering. Dessa korrigeringar är

gjorda enligt BEN och förklaras i detalj under metod delen.

Olika energisystem i en byggnad

Nedan följer en beskrivning och genomgång av systemen som studien

behandlar. Dessa system finns installerade i de olika projekten och delas

upp i ventilationssystem och uppvärmningssystem.

Ventilationssystem:

FX/FVP är en frånluftsventilation med återvinning. Detta fungerar som

ett vanligt F-system samtidigt som värmen i frånluften återvinns. Luften

tas in via uteluftsventiler i sovrum och vardagsrum, vanligtvis är det

spaltventiler som sitter monterade i fönsterkarmen eller väggventiler som

kräver håltagning i fasaden. Luften förs senare ut genom frånluftsdon i

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Teori

2020-06-16

8

badrum och andra våtutrymmen monterade i tak eller vägg. I köket sugs

luften genom spiskåpan. (Warfvinge, 2010)

FTX innebär att det är samma system som FX när det gäller frånluften,

dock skiljer det på sättet som luften tas in i lägenheten. Uteluften tas in

genom ett kanalsystem vilket gör detta system till ett två kanalsystem.

Generellt sätt har systemet en värmeåtervinning på upp till 80 procent.

Fördelarna är att tilluften filtreras, till- och frånluftsflöden kan säkerstäl-

las och styras, samt att det ger en effektiv värmeåtervinning. Nackdelarna

är att det är en dyrare investering jämfört med FX då det behövs större

utrymme för systemet med mer schakt, dessutom kräver systemet en

högre elanvändning med fler fläktar och pumpar än FX. (Forslund, 2016)

Uppvärmningssystem:

Fjärrvärme delas upp i 3 huvuddelar: ett centralt värmeverk, ett fjärrvär-

menät och en fjärrvärmecentral i varje byggnad. Det är inte lönsamt att

köra fjärrvärme i glesbebyggda områden eftersom värmetätheten är låg,

vilket gör dessa system till ett utmärkt alternativ i Stockholm. Fjärrvärme

försörjer hela eller delar av en tätort med värme, med hjälp av vatten som

håller mellan 70 och 120 grader Celsius under högt tryck för att undvika

kokning. Vattnet distribueras i välisolerade rör från ett gemensamt vär-

meverk och skickas till byggnadernas fjärrvärmecentral för uppvärmning

och tappvarmvattenberedning. (Warfvinge, 2010)

Ett bergvärmepumpsystem består av en kollektor som innehåller köldbä-

rarvätska nedsänkt i berggrunden. Vätskan går i sin tur in i värmepum-

pen som försörjer värmesystemet och/eller varmvattensystemet. Frånluft-

värmepumpen bygger på samma princip som bergvärme men istället för

att använda berget som värmekälla används frånluften från bostaden.

Temperaturen på frånluften ligger på cirka 22 grader Celsius och sänks

till cirka -5 grader Celsius. (Sandström & Högström, 2020)

I vissa fall används direkt el för uppvärmning av bostäderna. Det kan

vara till exempel komfortvärme genom elslingor i badrum. I vissa fall an-

vänds direkt el som spets för att täcka värmebehovet vid extremt kalla

dagar eller i vissa fall för att värma tappvarmvattnet.

Matematiska formler

1) 𝐸𝑡𝑣𝑣(𝑘𝑊ℎ) =25∗𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

ηtvv för bostäder

2) 𝐸𝑡𝑣𝑣(𝑘𝑊ℎ) =2∗𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

ηtvv för lokaler

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Teori

2020-06-16

9

3) 𝐸𝑘𝑜𝑟𝑟(𝑘𝑊ℎ) =𝐸ℎ,𝑎𝑣𝑣∗𝐼ℎ∗𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

η𝑢𝑝𝑝𝑣

4) 𝐴𝑣𝑣𝑖𝑘𝑒𝑙𝑠𝑒 % = (𝐾𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔

𝐵𝑒𝑟ä𝑘𝑛𝑎𝑑 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑛𝑣ä𝑛𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔− 1) ∗ 100

5) Etvv(kWh) = 𝑉𝑡𝑣𝑣(𝑚3) ∗ 55(𝑘𝑊ℎ

𝑚3 )

6) 𝑃𝐸𝑝𝑒𝑡(𝑘𝑊ℎ

𝑚2 , å𝑟) =(

𝐸𝑢𝑝𝑝𝑣

𝐹𝑔𝑒𝑜+𝐸𝑡𝑣𝑣+𝐸𝑓)∗𝑃𝐸𝑖

𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Metod

2020-06-16

10

3 Metod Mätdata från flerbostadshusen har tillförts projektet genom installations-

ledaren på Nya Hem, som har bearbetat alla värden och justerat alla av-

vikelser eller störningar som har en påverkan på data. Detta är i enlighet

med BEN som rekommenderar ett hänsynstagande till särskilda händel-

ser som har påverkat byggnadens energianvändning på ett icke försum-

bart sätt under mätperioden. Steg ett i studien är att snabbt överblicka

undersökta objekt avseende ventilationssystem, värmesystem och storlek

för att sedan normalisera och normalårskorrigera. Att ha tillgång till till-

förlitlig data är en essentiell aspekt för framgång i denna sortens studie.

Normalisering och normalårskorrigering syftar till att få data som är jäm-

förbar mellan olika byggnader samtidigt som mätperioden inte har bety-

delse, eftersom det korrigeras för vädret under den undersökta perioden,

i jämförelse med vad det brukar ligga på under ett normalt år. Vidare

kartläggs alla projekt för en jämförelse mellan beräknad och uppmätt

energianvändning, därefter lokaliseras felkällor och förklaras genom att

jämföra de olika delarna i energianvändningen. Med hjälp av felkällorna

utförs en simulering i programvaran IDA och en ny energiberäkning

sammanställs för att bekräfta att analysen av flerbostadshusen är lyckad.

Slutligen genomförs en kort känslighetsanalys av nuvarande och kom-

mande BBR-krav med hänsyn till primärenergifaktorer och hur dessa på-

verkar det totala förbrukning av flerbostadshusen och hur olika system-

lösningar påverkas av detta.

Normalisering

Normalisering är en korrigering av uppmätt energi vid fastställande av

byggnadens energianvändning knuten till normalt brukande. Byggna-

dens energianvändning uppdelas på de energibärare som försörjer

byggnaden. Exempel på energibärare är el och fjärrvärme. Byggnader

som innehåller både bostäder och lokaler ska normaliseras med hänsyn

taget till respektive byggnadskategori. Posterna som ska beaktas vid en

korrigering av energianvändningen är tappvarmvatten, innetemperatur

under uppvärmningssäsongen och internlast. Normaliseringen av ener-

gianvändningen till lägenheter och lokaler sker på olika sätt, och förkla-

ras nedan. (Svensson, 2017)

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Metod

2020-06-16

11

Normalisering av energianvändningen för bostäder och lokaler:

Tappvarmvatten:

Tappvarmvatten normaliseras på olika sätt beroende på vilken mätdata

som tillhandahålls. Metoden som används är att beräkna levererad energi

till tappvarmvatten exklusive förluster för varmvattencirkulation genom

formeln 25∗𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

ηtvv, där ηtvv är en verkningsgrad för olika värmekällor. Den

aktuella verkningsgraden för värmekällorna som hanteras i projektet pre-

senteras i Tabell 3.

Tabell 3: årsverkningsgrad för produktion av tappvarmvatten för några värmekällor

(Svensson, 2017).

Värmekälla Årsverkningsgrad, ηtvv

Fjärrvärme 1,0

El (direktverkande och elpanna) 1,0

El, frånluftsvärmepump 1,7

El, markvärmepump (berg, mark,

sjö)

2,5

För lokaler ersätts den mängden energi som är levererad till tappvarm-

vatten med normaliserade värde enligt formeln 2∗𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

ηtvv

Normal innetemperatur:

Normal innetemperatur för bostäder är 21 grader Celsius. Vid avvikelse

med mer än en grad från normal innetemperatur under uppvärmnings-

säsongen samtidigt som avvikelsen inte beror på installationstekniska

brister, korrigeras energin för uppvärmning med 5 procent per grad. På

samma sätt sker normalisering för lokaler, dock kan den normala inne-

temperaturen vara något annorlunda beroende på verksamhet.

Avvikelser i interna laster:

Korrigering då byggnadens energianvändning för uppvärmning har på-

verkats med mer än 3 kWh/m2 och år. Andelen av hushållsenergi som

kommer byggnaden tillgodo som värme under uppvärmningssäsongen

𝐼ℎ kan antas till 70 procent. Enligt BEN är den normala användningen av

hushållsenergi 30 kWh/m2 Atemp år, vilket används för normalisering av

uppvärmningsenergi med hjälp av formel 𝐸𝑘𝑜𝑟𝑟 =𝐸ℎ,𝑎𝑣𝑣∗𝐼ℎ∗𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

η𝑢𝑝𝑝𝑣. Verk-

ningsgraden är samma som i Tabell 3 och andelar som används för upp-

värmning multipliceras med verkningsgraden för uppvärmningskällan.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Metod

2020-06-16

12

Detsamma för lokaler, dock ligger inte den normala användningen på 30

kWh/m2 Atemp år utan styrs av verksamheten som bedrivs.

Normalårskorrigering

Normalårskorrigeringen sker efter normalisering av mätdata och syftar

till att normalisera energianvändning för uppvärmning, oavsett om det

har varit ett kallt eller ett varmt år då mätningen sker. Till detta används

SMHI:s Energi-Index som bygger på vetskapen att energibehovet vid

uppvärmning av fastigheter inte endast beror på temperaturen. Flera pa-

rametrar som sol och vind måste också beaktas, liksom byggnadens ener-

gitekniska egenskaper, användningssätt och läge. Detta tillgodoses av

SMHI:s Energi-Index som ger en mer rättvisande bild av det verkliga

uppvärmningsbehovet jämfört med graddagar. SMHI förser Skanska

med en Excel fil varje månad med graddagar och energiindex för alla or-

ter i Sverige. Filen innehåller aktuell medeltemperatur för månaden och

den normala medeltemperaturen för samma månad tillsammans med en

Energi-Index för aktuella månaden och ett normalår. En kvot beräknas

genom att dividera summorna av Energi-Index aktuell och Energi-Index

normalår för en mätperiod på ett år. Denna kvot multipliceras med det

totala köpta normaliserade energin för uppvärmning av bostäder och lo-

kaler.

Kartläggning

Kartläggningen delas upp i flera steg. Först sker ett urval av flerbostads-

husen för att täcka så många objekt som möjligt med olika systemlös-

ningar. Vidare kartläggs dessa objekt avseende storlek, lokal andel, ga-

rage och U-värde. Sedan, med hjälp av normaliserade och normalårskor-

rigerade mätdata, jämförs energianvändning mot det beräknade energi-

behovet. Genom att summera ihop posterna från tabell 8 fås det totala

korrigerade energianvändningen i tabell 9 i kWh/år och genom att divi-

dera detta med Atemp fås det totala korrigerade energianvändningen i

kWh/m2. Avvikelsen beräknas med hjälp av följande formel,

𝐴𝑣𝑣𝑖𝑘𝑒𝑙𝑠𝑒 % = (𝐾𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔

𝐵𝑒𝑟ä𝑘𝑛𝑎𝑑 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑛𝑣ä𝑛𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔− 1) ∗ 100. Slutligen kartläggs

alla avvikelser för att undersöka storleken på dessa och lista ut möjliga

orsaker. Detta görs i ett Excel dokument där beräknad och uppmätt ener-

gianvändning jämförs månadsvis. Två diagram till varje projekt skapas,

där den ena visar det uppmätta och beräknade energibehovet medan den

andra visar avvikelsen mellan dessa två. Diagrammen är presenterade i

MWh och uppdelade i fyra kategorier: Fastighetsel, Varmvatten, Värme

och hushållsel. Orsakerna till avvikelserna analyseras på liknande sätt

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Metod

2020-06-16

13

som i förstudien energiberäkningar avvikelser uppmätt och projekterat

(Filipsson & Dalenbäck, 2014). Tankesättet som används beskrivs av Bi-

laga C och bygger på att lista ut vad som orsakar avvikelsen i varje pro-

jekt.

Avläsning och analysering av mätdata sker på följande sätt: komfortvär-

men läggs ihop med fastighetselen, hushållselen mäts separat, Energian-

vändning för tappvarmvatten beräknas med hjälp av formel 𝐸𝑡𝑣𝑣(kWh) =

𝑉𝑡𝑣𝑣(𝑚3) ∗ 55(𝑘𝑊ℎ

𝑚3 ) eftersom det är endast en volymmätning på varmvat-

tenförbrukningen. Genom att subtrahera Etvv från den totala förbruk-

ningen för fjärrvärme beräknas totalen av fjärrvärme för uppvärmning

där VVC-förluster ingår. VVC-förlusterna läses sedan av under somma-

ren då värmen är avstängd.

Utvärdering av avvikelse med hjälp av IDA beräkning

Efter en analys och kartläggning av orsaker till avvikelse mellan beräk-

ning och uppmätt energianvändning är det möjligt att utföra en ny ener-

giberäkning med hänsyn till orsakerna för att fastställa om dessa stäm-

mer. Då projekttiden inte ger möjlighet till energiberäkning på samtliga

projekt görs detta på endast SK5 för att analysera trovärdigheten i denna

analys.

I den nya energiberäkningen används likadan IDA modell som nyttjas i

ursprungliga beräkningen. Posterna som justeras hämtas från analysen

under resultatdelen 4.4 och är följande:

• VVC-förluster höjs från 4 till 9 kWh/m2.

• Inomhustemperaturen höjs från 21 till 23,4 grader Celsius.

• Hushållselen minskas med 5 kWh/m2.

• Ventilationsflödet höjs från 6185 till 6485 l/s.

• Garage ventilation är alltid på.

Analysen av mätdata visar att ventilationsflödet är felaktig, men visar

inte hur det justeras. Påslaget på 300 l/s och att garageventilationen är

konstant påslagen är information hämtad från uppföljning genomförd av

en energiingenjör på Skanska.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Metod

2020-06-16

14

Känslighetsanalys av primärenergifaktorer

Känslighetsanalysen av energiprestanda med hänsyn till primärenergi-

faktorer är kortfattat en jämförelse mellan de olika krav som ställs av BBR.

Alla dessa objekt är byggda innan BBR 25, alltså innan det att primärener-

gital introducerades och med nästkommande BBR 29 kommer dessa tal

att ändras. Primärenergital är en faktor beroende på källan som används

för att leverera energi till byggnaden. El och fjärrvärme är energibärarna

till undersökta objekten och deras faktor presenteras i Tabell 4 och Tabell

5.

Tabell 4: Primärenergifaktorer BBR 28 (Boverket, 2016).

Energibärare Primärenergifaktor (PEi)

Fjärrvärme (PEfjv) 1,0

El (PEel) 1,6

Tabell 5: Primärenergifaktorer i BBR 29 (Boverket, 2016).

Energibärare Primärenergifaktor (PEi)

Fjärrvärme (PEfjv) 0,7

El (PEel) 1,8

Totala viktade energiprestanda beräknas med hänsyn till viktningar i

BBR 28 och BBR 29 för att jämföra dessa med den totala förbrukningen

utan viktning. Med hjälp av dessa värden analyseras systemlösningar och

hur dessa kommer att påverkas i framtiden.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Metod

2020-06-16

15

Litteraturstudie

Litteraturen som används för att förstå byggnadens uppbyggnad, olika

systemlösningar och energiberäkningar är följande; Bästa inneklimat till

lägsta energikostnad (Forslund, 2016), Projektering av VVS-installationer

(Warfvinge, 2010) och Certifierad installatör RES värmepumpar (Sandström

& Högström, 2020). Litteraturboken Bortom business intelligence (Borking,

2010) syftar till att skapa en bättre förståelse av vad en känslighetsanalys

innebär. Läsning i de dokumenten Sveby skapat ger en genomgående

uppfattning för brukarindata, mätföreskrifter och energiuppföljning.

Olika dokument från BBR används för att veta vilka regler som gäller för

flerbostadshus avseende energiprestanda och primärenergi. BEN är

dokument skapad av boverket som förklarar hur normalisering och

normalårskorrigering går till och används i detta projekt för detta syfte.

Sist men inte minst används en förstudie producerad av Belok som

hjälpmedel för att identifiera orsaker av avvikelser.

Källkritik

Källorna för rapporten har granskats med följande utgångspunkter; Vem

har skrivit samt publicerat innehållet? Vad är syftet med publiceringen?

Är informationen trovärdig? Stämmer innehållet med egna kunskaper?

Hur ser källan ut? När tillkom källan? Är det en organisation eller

myndighet? Är det en organisation eller myndighet som besitter

kunskaper inom området? Ytterligare utgångspunkt är att jämföra sidans

information med andra sidor. (Skolverket, 2020)

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

16

4 Resultat I detta avsnitt kartläggs objekten avseende systemlösning, storlek, U-

värde och medeltemperatur under uppvärmningssäsongen. Vidare

presenteras resultatet från normalisering och normalårskorrigering.

Sedan beräknas den totala avvikelsen på energianvändningen för att

vidare analysera avvikelser på månadsbasis och reda ut orsakerna som

ligger bakom felen från beräkning. Sedan görs en kontroll av orsakande

faktorer till avvikelse genom en IDA simulering med en ny

energiberäkning på projektet SK5. Slutligen presenteras en mindre

känslighetsanalys av objekten efter införandet av primärenergital.

Analys av Flerbostadshusen

Systemlösningarna består av system till ventilation och system till upp-

värmning. För ventilation är det antingen FX eller FTX. Objekten som har

FX system har dessutom en frånluftsvärmepump för återvinnig. 2 objekt

med FTX system har fjärrvärme i uppvärmning kombinerad med berg-

värmepump. En annan sak som noteras är att alla objekt har fjärrvärme

inkopplad, vilket är naturligt då dessa objekt ligger i en tätort. Samtliga

projekt har golvvärme. Systemlösningarna redovisas i tabell 6.

Tabell 6: Systemlösningarna i undersökta objekten.

Objekt FX FTX FJV Frånluftsvär-

mepump

Bergvärmepump

SK4 X X X

SK2 X X X

SK1 X X X

SK6 X X X

SK3 X X

SK7 X X

SK8 X X

SK9 X X X

SK5 X X

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

17

Tabell 7: Objekten avseende storlek, U-värde och medeltemperatur.

Objekt Atemp

(m2)

Ga-

rage

(m2)

Lokal

andel

av

Atemp

Antal lä-

gen-

heter

Umedel

[W/(

m²·K)

]

Medeltemp

under upp-

värmnings-

säsong (℃)

SK4 9 690 1 546 4% 84 0,29 21,5

SK2 4 749 1 427 0% 68 0,34 22,8

SK1 3 171 578 0% 35 0,35 22,6

SK6 11 509 0 18% 104 0,39 23,4

SK3 8 106 0 0% 71 0,29 22,6

SK7 14 984 3 333 0% 166 0,35 21,0

SK8 15 313 3 480 2% 145 0,33 22,1

SK9 19 965 0 4% 178 0,40 20,8

SK5 10 290 2 215 0% 97 0,40 23,4

Atemp, Garage, antal lägenheter och lokalandel från tabell 7 läggs in i Dia-

gram 1 från minsta till största Atemp för att jämföra storlek på objekten me-

dan Umedel och medeltemperatur under uppvärmningssäsong kommer till

nytta senare i projektet.

Diagram 1: Storlek på objekten från minst till störst med antal lägenheter, garage och

lokalandelar.

35 3171 578

68 47491427

718106

84 9690 1546

4%

97 10290

2215

104 1150918%

166 149843333

145 15313

34802%

178 199654%

Antal lägenheter Atemp(m2) Garage(m2) Lokal andel % Atemp

SK1 SK2 SK3 SK4 SK5 SK6 SK7 SK8 SK9

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

18

Normalisering och normalårskorrigering

För att förstå hur normaliseringen och normalårskorrigeringen har gått

till, hänvisas läsaren till avsnitten 3.1 och 3.2 under metoddelen i

rapporten. Tabell 8 visar värden från normalisering och

normalårskorrigering av värmen, normalisering av tappvarmvatten och

förbrukad fastighetsel. Fastighetselen normaliseras inte men finns med i

tabellen för att kunna följa beräkningen av totala förbrukningen.

Tabell 8: Normaliserad och normalårskorrigerad förbrukning och fastighetselen i

MWh/år.

Objekt Fjärr-

värme

upp-

värmning

El upp-

värm-

ning

Varmvat-

tenprodukt-

ion med

fjärrvärme

Varm-

vatten

el

Fastighet-

sel

SK1 38 36 79 0 52

SK2 84 74 119 0 63

SK3 354 0 203 0 197

SK4 637 35 233 0 136

SK5 355 0 257 0 242

SK6 486 3 70 68 275

SK7 534 0 377 0 336

SK8 470 0 375 0 348

SK9 950 12 318 65 532

Total avvikelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning för studerade objekt

Det totala korrigerade energianvändning är summan av alla poster för

varje enskilt objekt i Tabell 8.

Tabell 9 redovisar totala förbrukningen i båda MWh/år och kWh/m2*år.

Jämförelsen mellan uppmätt och beräknad energianvändning genomförs

i kWh/m2*år för att blicka över objekten sinsemellan. Det är endast två

projekt som ligger inom säkerhetsmarginalen på 10 procent medan alla

andra är högre. Största avvikelsen är SK9 med 74 procent.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

19

Tabell 9: Sammanställning av uppmätt korrigerad energianvändning och

energiberäkning med avvikelse mellan dessa två.

Objekt Totala kor-

rigerade

energian-

vänd-

ningen

(MWh/år)

Totala korri-

gerade ener-

gianvänd-

ningen

(kWh/m2,år)

Beräknad

energian-

vändning

(kWh/m2,

år)

Avvi-

kelse i %

SK1 205 65 67 -3%

SK2 340 72 66 8%

SK3 754 93 71 31%

SK4 1 041 107 73 47%

SK5 854 83 66 26%

SK6 902 78 50 57%

SK7 1 247 83 63 32%

SK8 1 193 78 66 18%

SK9 1 877 94 54 74%

Diagram 2: Jämförelse beräknad mot korrigerad uppmätt energianvändning.

0

20

40

60

80

100

120


kWh

/m2

,år

Totala korrigerade energiförbrukningen (kWh/m2,år)

Beräknad energianvändning (kWh/m2,år)

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

20

Djupare analys och kartläggning av avvikelser för SK1-SK9

SK1

Diagram 3: Beräknad(EB) och uppmätt energianvändning(19–20) för SK1.

Diagram 4: Avvikelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning för SK1.

Ungefär dubbla VVC-förluster och högre fastighetsel som också är mot

det dubbla jämnt på hela året. Eftersom värmebehovet inte har en ökning

från beräkning kan detta innebära att ventilationen i garaget har gått när

den inte borde göra det. Varmvatten och hushållselen ligger konstant un-

der beräknad.

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

20EB 20EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

MW

h

Fastighetsel Varmvatten Värme Hushållsel

-10,0

-8,0

-6,0

-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

21

SK2



Fastighetselen stämmer överens med beräkning medan tappvarmvatten

pendlar något. Varmvatten och hushållsel är som lägst på sommaren.

Höga VVC-förluster som är tre gånger större än beräkning. Värmen är

påverkad mest under höst och vår vilket är ett tecken på missbedömning

av solinstrålning på grund av horisontavskuggning eller fönsteregen-

skaper.

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0



MW

h


-6,0

-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

22

SK3

Diagram 7: Beräknad(EB) och uppmätt energianvändning(18) för SK3.


Hushållselen är lägre än beräknade värden under hela året. Det ökade

värmebehovet påverkas dels av detta, samtidigt som att det nästan är

dubbla VVC-förluster tillsammans med en högre förbrukning på fastig-

hetselen. Luftomsättningen är beräknad till 0,37 l/s och ska värma garage

innan värmeväxling samtidigt som att det är antaget 80% verkningsgrad

på värmeåtervinning. Ett högre ventilationsflöde tillsammans med en

sämre värmeåtervinning och en högre inomhustemperatur kan vara or-

saken till avvikelsen.

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0



MW

h


-30,0

-20,0

-10,0

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

23

SK4



Högre fastighetsel beror på något högre ventilationsflöde i samband med

en högre förbrukning av komfortvärmen. Hushållselen skiljer inte

mycket från beräkning och avviker som mest under sommaren. Varmvat-

ten stämmer överens med beräkning och är något högre under vinterpe-

rioden och något lägre under sommaren. Vidare visar det tredubbla VVC-

förluster och sämre U-värde, samtidigt som värmepumpen inte nyttjas

fullt ut med något högre inomhustemperatur än beräkning under upp-

värmningssäsongen är faktorer som påverkar värme delen stort.

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

160,0



MW

h


-20,0

-10,0

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

24

SK5



Högre elförbrukning på grund av ett högre ventilationsflöde och en för-

höjd komfortvärme. Varmvatten och hushållselförbrukningen ligger sta-

bilt lägre än beräkning och är som lägst under sommaren. Värmen avvi-

ker som mest under vinterhalvåret vilket kan kopplas till det högre flödet

på ventilationen och den höga inomhustemperaturen som ligger på 23,41

grader Celsius under uppvärmningssäsongen. Dessutom är VVC-

förlusterna dubblade.

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0



MW

h


-40,0

-30,0

-20,0

-10,0

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

25

SK6



En högre elförbrukning under vintern och en lägre förbrukning under

sommaren beror på en högre förbrukning av komfortvärme. Hushållse-

len är lägre än beräkning medan tappvarmvatten och VVC-förluster

stämmer överens med beräkning. Avvikelsen i värmen beror på en hög

innertemperatur som ligger på 23,46 grader Celsius tillsammans med

lägre internvärme och möjligen något sämre U-värde än beräkning.

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

160,0

180,0



MW

h


-40,0

-20,0

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

26

SK7



En kombination av högre luftflöde och högre förbrukning på komfort-

värme leder till högre fastighetsel förbrukning. Varmvatten och hushålls-

elen är lik beräkningen med en lägre förbrukning på sommaren. VVC-

förlusterna som är ungefär dubblade tillsammans med ett högre luftflöde,

orsakar ökningen i värme posten.

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

160,0

180,0

200,0



MW

h


-30,0

-20,0

-10,0

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

27

SK8



En lägre hushållselförbrukning samtidigt som det är en högre förbruk-

ning på fastighetsel som orsakas av ett högre luftflöde, eftersom ökningen

är stabil under hela året. Det högre luftflödet, den lägre interna lasten och

den högre inomhustemperaturen på 22,12 grader Celsius leder till ök-

ningen och avvikelsen värmeposten. VVC beräkningen och tappvarm-

vattnet stämmer överens med den uppmätta förbrukningen.

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

160,0

180,0

200,0

220,0



MW

h


-30,0

-20,0

-10,0

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

28

SK9



Fastighetselen avviker mest under vintern vilket innebär avvikelse i kom-

fortvärme samtidigt som en del av avvikelsen beror på högre flöde. Både

varmvatten och hushållselen är lägre än beräkning vilket kan innebära att

det har blivit fel i antaganden om antal personer. Värmeavvikelsen är som

högst under vinterperioden vilket kan innebära att U-värdet och/ eller

värmeåtervinning i ventilationsaggregat är sämre än beräknat. Intern-

värme, U-värde och temperaturverkningsgrad i värmeåtervinning är fak-

torer som påverkar värmeposten samtidigt som att det är nästintill tre-

dubbla VVC-förluster.

0,020,040,060,080,0

100,0120,0140,0160,0180,0200,0220,0240,0260,0280,0



MW

h


-60,0

-40,0

-20,0

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

29

Sammanställning av analys och kartläggning av avvikelser.

Tabell 10: Sammanställning av olika orsaker till avvikelse i energianvändning från

beräkning.

Orsak till avvi-

kelse SK1 SK2 SK3 SK4 SK5 SK6 SK7 SK8 SK9

Högre ventilat-

ionsflöde x x x x x x x

Högre komfort-

värme x x x x x

Sämre Värmeå-

tervinning x x

Hög inomhus-

temperatur x x x x x x x

Högre VVC för-

luster x x x x x x x

Avskuggning x

Lägre intern-

värme x x x x x x x

Klimatskal x x x

Högre VVC-förluster, hög inomhustemperatur, lägre internvärme och

högre ventilationsflöde är dominerande faktorer för avvikelse. Därefter

är det komfortvärme och klimatskal som är mindre vanliga och slutligen

värmeåtervinning och avskuggning som är mer ovanliga.

Diagram 21: Jämförelse av årliga avvikelsen i kWh/m2*år.

-25,0

-20,0

-15,0

-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0


Avv

ikel

se i

kWh

/m2

,år


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

30

Diagram 21 är för att blicka och jämföra projekten sinsemellan avseende

avvikelser mellan uppmätt förbrukning och beräknad användning i

kWh/m2*år. Värmen avviker mest på SK6 och ligger på 36 kWh/m2*år me-

dan snittet av alla projekt ligger på 18 kWh/m2 vilket är en stor avvikelse

som är större än säkerhetsmarginalen på 10%. Fastighetselen avviker

mest på SK3 och ligger på 8 kWh/m2*år samtidigt som två andra projekt

ligger bra till. Snittet av avvikelsen på fastighetselen ligger på 6

kWh/m2*år vilket är en stor avvikelse. Tappvarmvattnet avviker mest på

SK5 men ligger inom ramen av BEN för några projekt. Hushållselen av-

viker mest på SK1 och ligger långt under BEN värdet i många projekt.

Snittet på avvikelsen inom hushållselen ligger på -10 kWh/m2*år vilket är

en stor avvikelse som i sin tur påverkar värmeposten med 70 procent.

Diagram 22: Storleken av VVC avvikelse i förhållande till värmeavvikelsen.

VVC-förluster är återkommande i projekten och diagram 22 syftar till att

visualisera storleken på värme posten uppdelad i uppvärmningsavvi-

kelse och VVC-avvikelse uppmätt mot beräknad. Det syns tydligt hur

VVC-avvikelsen är en stor del av totala värmeavvikelsen och ligger på

cirka 40 procent av totala värmeavvikelsen för SK4 och SK7. SK1 och SK2

redovisas inte i diagram 22 eftersom dessa har en liten värmeavvikelse.

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

SK3 SK4 SK5 SK6 SK7 SK8 SK9

VV

C a

vvik

else

an

del

av

tota

l vär

me

avvi

kels

e i

kWh

/m2

VVC avvikelse Uppvärmning avvikelse

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

31

Utvärdering av avvikelse med hjälp av IDA beräkning

Den korrigerade energiberäkningen som grundar analysen av avvikel-

serna redovisas i Tabell 11. Läsaren hänvisas till 3.4 under metod för att

se vilka justeringar som genomfördes. Pumpar, belysning, hiss, golv-

värme, vädring och rörförluster är värden som behålls samma som be-

räkningen utfört av energigruppen.

Tabell 11: Byggnadens beräknade energibehov för SK5.

kWh/år kWh/m2

Fläktar 111 132 10.8

Pumpar 10 290 1.0

Belysning 10 290 1.0

Hiss + övrig fastighetsel 15 435 1.5

Golvvärme 96 726 9.4

Summa fastighetsel 243 873 23.7

Uppvärmning 341 931 34.8

Vädring 49 945 4.9

VVC och rörförluster 113 190 11.0

Golvvärme tillgodogjord

värme -67 900 -6.6

Värme 453 789 44.1

Tappvarmvatten 181 104 17.6

Total 878 766 85.4

Hushållsel 218 504 21.2

Diagram 23 visar båda beräkningarna, EB beräkningen gjord av energi-

gruppen och EB2 beräkningen gjord i denna studie med hänsyn till avvi-

kelser. Dessa beräkningar redovisas tillsammans med den uppmätta

energianvändningen och staplarna visar hur EB2 närmar sig det upp-

mätta förbrukningen. Avvikelserna mellan den nya energiberäkningen

och uppmätta energianvändningen redovisas i Diagram 24. Det är tydligt

att avvikelsen har minskat stort jämfört med Diagram 12. Den stora avvi-

kelsen som finns kvar är avvikelsen för tappvarmvatten och hushållsel

under sommarperioden eftersom det inte har nyttjats någon semesterpe-

riod i beräkningen.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

32

Diagram 23: EB, EB2 och uppmätt energianvändning för SK5.

Diagram 24: Avvikelse mellan nya energiberäkningen och den uppmätta

energianvändningen i MWh för SK5.

Diagram 25 visar avvikelsen i kWh/m2 vilket är ett enklare mått för att

utvärdera om den nya energiberäkningen gett önskat resultat eftersom

MWh inte säger något om storlek på byggnaden. Med hjälp av

diagrammen syns det tydligt hur liten avvikelsen har blivit per

kvadrameter.

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

19

EB2

EB 19

EB2

EB 19

EB2

EB 19

EB2

EB 19

EB2

EB 19

EB2

EB 19

EB2

EB 19

EB2

EB 19

EB2

EB 19

EB2

EB 18

EB2

EB 18

EB2

EB


MW

h


-20,0

-15,0

-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0


Avv

ikel

se M

Wh


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

33

Diagram 25: Avvikelse mellan nya energiberäkningen och den uppmätta

energianvändningen i kWh/m2 för SK5.

Känslighetsanalys av primärenergifaktorer

Tabell 12: Jämförelse av primärenergifaktorer i kWh/m2*år.

Objekt Utan primär-

energifaktor

Primärenergi-

faktor BBR 28

Primärenergi-

faktor BBR 29

SK1 65 82 76

SK2 72 89 82

SK3 93 108 92

SK4 108 118 95

SK5 83 97 84

SK6 78 96 88

SK7 83 97 83

SK8 78 92 80

SK9 94 112 99

-5,0

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec tot

Avv

ikel

se i

kWh

/m2


Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Resultat

2020-06-16

34

Diagram 26: Analys med hjälp av primärenergifaktor.

Samtliga objekt får en högre energiprestanda om dessa byggs idag med

dagens primärenergifaktorer och vissa klarar inte dagens energikrav

medan samtliga objekt i detta arbetet får en lägre energiprestanda med

nästkommande primärenergifaktorer, alltså BBR 29. Samtliga objekt har

fjärrvärme vilket uppmanas i BBR 29 med en faktor på 0,7 jämfört med

dagens faktor på 1,0 medan elförbrukning straffas med en faktor på 1,8

jämfört med dagens på 1,6. Objekten som har största delen av sin

förbrukning med fjärrvärme gynnas stort av den nya ändringen medan

objekt som har en stor del av sin uppvärmning med frånluftvärmepump

eller bergvärmepump påverkas negativt jämfört med gamla byggregler

då det inte fanns några faktorer.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120kW

h/m

2

Utan primärenergifaktor Primärenergifaktor BBR 28 Primärenergifaktor BBR 29

BBR 24 BBR 28 BBR 29

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Diskussion

2020-06-16

35

5 Diskussion Objekten är byggda med olika ambitioner avseende energianvändning,

allt mellan 65 kWh/m2*år och 110 kWh/m2*år. Dessutom har dessa bygg-

nader olika lokala andelar och garagestorlekar, vilket i sin tur påverkar

förbrukningen och ökar komplexiteten i beräkningar och byggandet. U-

värdet och köldbryggor är svåra att kontrollera i efterhand och är något

som energigruppen får av konstruktören. En liten ändring i dessa påver-

kar beräkningarna och skapar stora avvikelser i värmebehovet. Medelin-

netemperatur under uppvärmningssäsongen ligger högre än 21 grader

Celsius på nästan samtliga projekt. Med så hög inomhustemperatur till-

kommer en aspekt med vädring. Vädring är ett schablonvärde på 4

kWh/m2*år som används i beräkningar. Det är svårt att härleda eller mo-

tivera med hjälp av data att avvikelser i uppvärmning uppstår på grund

av ökad vädring. FX systemen är allmänt mer immuna för vädring jäm-

fört med FTX system som har något mer komplicerade styrsystem för att

hålla balans i lägenheterna.

Normalisering syftar till att kunna jämföra flerbostadshusen. Det tar bort

skillnader i förbrukning som orsakas på grund av tappvarmvatten, inne-

temperatur under uppvärmningssäsong och internlaster. I energidekla-

rationen redovisas det normaliserade värdet av värmen. Att normalisera

värmeförbrukningen på grund av en högre inomhustemperatur och en

lägre hushållselanvändning kan förvirra bostadsrättsföreningen, ef-

tersom den normaliserade energianvändningen blir lägre än den upp-

mätta användningen. Dessutom är dessa två faktorer till avvikelse mellan

beräknad och uppmätt energianvändning som påverkar värmedelen.

Normalårskorrigering används för att jämföra objekten, fast mätdata är

från olika år. SK1 och SK2 är byggnader med FX och fjärrvärme och dessa

objekt har den lägsta normaliserade och normalårskorrigerade energian-

vändningen per kvadratmeter. SK4 är ett FX system med fjärrvärme som

främsta källan till uppvärmning, medan luftvärmepumpen inte nyttjas

fullt ut. Samtidigt har byggnaden högst energianvändning per kvadrat-

meter jämfört med resterande studerade objekt. Vid normalårskorrige-

ringen tas det ingen hänsyn till COP hos en värmepump, vilket kan vara

en felkälla. Detta är något som branschen bör diskutera och ta hänsyn till

i framtiden. Om värmepumpen skulle belastas annorlunda på grund av

att det har varit ett kallt eller ett varmt år, kommer detta i sin tur att på-

verka COP:s årsmedel, antingen negativt eller positivt.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Diskussion

2020-06-16

36

SK2 och SK1 är flerbostadshusen som stämmer bäst överens med energi-

beräkningarna, medan SK6 och SK9 är flerbostadshusen som har störst

avvikelse från energiberäkningarna. De först nämnda objekten är FX lös-

ning med luftvärmepump och fjärrvärme medan de sistnämnda objekten

är FTX lösning med bergvärmepump och fjärrvärme. Projekten som byg-

ger på FTX med enbart fjärrvärme ligger mellan 18 och 32 procent i avvi-

kelse, vilket är mellan dubbla till tredubbla säkerhetsmarginalen. Energi-

gruppen bör revidera säkerhetsmarginalen på 10 procent, med tanke på

att objekten som beräknas i dagsläget har låga energianvändningar, vilket

leder till små marginaler.

Värmeposten i diagrammen under avsnitt 4.4 under resultatdelen består

av värmebehov och VVC-förluster. Under sommartiden är värmen av-

stängd, vilket möjliggör avläsning av VVC-förlusterna. Dessa förluster

stämmer oftast inte överens med schablonvärdet och ligger på cirka

dubbla till tredubbla förlusterna. Hög inomhustemperatur med medföl-

jande problematik i ökad vädring höjer värmebehovet där varje gradsök-

ning estimeras till 5 procent ökning i värmebehov, vilket dessutom för-

stärks på grund av vädring (Forslund, 2016). Vid beräkning består fastig-

hetselen av schabloner och antaganden för pumpar, belysning, hissar och

elgolvvärme medan fläktar beräknas med hjälp av luftflödet. Ventilat-

ionen ligger ofta på en högre förbrukning än beräkning och komfortvär-

men har tendens att förbruka mer än schablonvärdet. Komfortvärmen på-

verkar inte beräkningen lika mycket som luftflödet, eftersom 70 procent

av förbrukning antas komma byggnaden tillgodo i form av värme. Intern-

värmen är nästan alltid lägre än beräkning, vilket i sin tur påverkar vär-

men eftersom 70 procent av hushållselen antas komma byggnaden till-

godo. Internvärme består också av personvärme som kan vara felbedömd

i ett par fall. Alla objekt verkar få en betydligt lägre förbrukning av varm-

vatten och hushållsel, speciellt under sommaren vilket kan bero på att

hyresgästerna åker på semester, men detta har ingen påverkan på vär-

men. Skillnader i klimatskal påverkar värmen stort och leder till betydligt

högre värmeförbrukning. Detsamma gäller injustering av värmepumpar,

vilket är väsentligt för att denna ska arbeta effektivt ihop med fjärrvär-

men.

Avvikelserna kan minskas eller tas bort med hjälp av följande åtgärder:

• För VVC-förlusterna ska det vara en noggrann kontroll av isole-

ring och rördragningen när dessa är synliga eftersom det är svårt

att åtgärda i efterhand.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Diskussion

2020-06-16

37

• Vädringsproblematiken kommer att minskas med Smarta Hem

och ny teknik inom termostater som bygger på att minska upp-

värmning vid vädring. Inomhustemperaturen under uppvärm-

ningssäsongen måste ligga så nära 21 grader Celsius som möjligt

och detta möjliggörs genom att fördela värmen optimalt och und-

vika att driften höjer reglerkurvan.

• Det är vanligt att luftflödet i ventilationen är högre än beräkning,

därför kan det vara bra att räkna med högre luftflöde än projekte-

rat för att utöka säkerhetsmarginalen något. Det är svårt att säga

hur stort påslag det ska vara eftersom studien inte täcker storlek

på avvikelser i luftflöde.

• Det är svårt att veta om det har fallerat på grund av konstruktions-

mässiga fel, alltså u-värde eller köldbryggor när byggnaden är fär-

digbyggd. Därför ska konstruktionen kontrolleras flitigt under

byggprocessen och avvikelser ska rapporteras och dokumenteras.

• Nya schablonvärden för hushållsel bör undersökas eftersom

denna ofta ligger lägre än beräkning, vilket i sin tur påverkar vär-

mebehovet. Orsaken till detta är energisnålare elektronik, vitvaror,

apparater och LED-belysning.

• Föra in semesterperioden i energiberäkningen för att minska avvi-

kelsen i varmvatten och hushållsel, då dessa är som lägst under

sommaren.

Stockholm gynnas stort av primärenergifaktorer i BBR 29 eftersom det är

en tätort med stora möjligheter till fjärrvärme. Problematiken är att detta

försvårar för byggnader i glesbygden som inte har tillgång till fjärrvärme

och därför måste välja en värmepumplösning. Detta kan öka priserna vä-

sentligt, eftersom det blir svårare att uppnå energikraven med en värme-

pump. Men det öppnar upp nya tankesätt, såsom att fler söker självför-

sörjning.

Studien visar att genom analys av avvikelser i uppmätt och beräknad

energianvändning på månadsbasis, identifieras en stor del av orsakerna

till dessa avvikelser. Studien kan inte ha täckt alla orsaker under den

korta studietiden, men större delen av orsakerna har identifierats. Det är

svårt att hitta dessa orsaker när det är fler parametrar som påverkar

samma aspekt och därför behövs mer kännedom till anläggningen som

analyseras. Det är möjligt att datorisera hanteringen av avvikelser, och i

framtiden kan ett datoriserat verktyg utvecklas för analysering där mät-

data förs in och ett resultat fås fram.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Slutsats

2020-06-16

38

6 Slutsats Energigruppen utför sina energiberäkningar utefter Boverkets riktlinjer.

Det är ett par schablonvärden som bör diskuteras och justeras såsom

tappvarmvatten, komfortvärme och så vidare, men det är framförallt Bo-

verkets uppgift att ta tag i detta. Detta gäller främst schablonvärdet på

hushållsel som har en direkt påverkan på uppvärmningen. Energigrup-

pen kan fortsätta med sina beräkningar som vanligt men gruppen kan

utföra en ytterligare energiberäkning med en högre inomhustemperatur

under uppvärmningssäsongen på till exempel 22 grader Celsius och göra

ett påslag på luftflöde. Men för att bestämma påslaget behövs en ytterli-

gare studie om SFP beräknad mot uppmätt, höja VVC-förluster till det

dubbla och minska internvärmen med ca 5 kWh/m2*år. Syftet med detta

att väcka uppmärksamhet hos projektledningen och visa hur dessa åter-

kommande fel ställer till stora problem i att uppnå energikraven. Det kan

i sin tur leda till att projekten jobbar aktivt med att undvika problemen

och ser en vinst i att lägga större resurser i uppföljning redan under bygg-

processen.

Kommande BBR krav försvårar för värmepumpar att uppnå energikra-

ven medan fjärrvärme gynnas av detta.

Studien visar att det är möjligt att hitta orsaker till avvikelse mellan be-

räknad och verklig förbrukning genom enbart analys av mätdata. Nästa

steg för branschen är att standardisera mätningarna och att datorisera

analysen som i sin tur leder till snabbare beslutsfattning.

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Källförteckning

2020-06-16

39

Källförteckning Skanska (2017). Historien om Skanska [www]

<https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/historia/>

Hämtad 2020-04-04

Skanska (2019). Kort om Skanska [www]

<https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/kort-om-

skanska/>

Hämtad 2020-04-05

BBR 18, bfs 2011:6 [www]

< https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/BFS2011-6-BBR18.pdf >

Hämtad 2020-04-05

BBR 28, bfs 2017:5 [www]

< https://www.boverket.se/contentas-

sets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf>

Hämtad 2020-04-05

Boverket (2010). Regelsamling för energideklaration med kommentarer

[www] <https://docplayer.se/6161712-Boverket-regelsamling-for-

energideklaration-med-kommentarer.html>

Hämtad 2020-06-01

Svensson, Y. (2017). Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om

fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett

normalår [www] <https://rinfo.boverket.se/BEN/PDF/BFS2017-6-BEN-

2.pdf> Hämtad 2020-04-08

Forslund, G. & Forslund, J. (2016). Bästa inneklimat till lägsta energikost-

nad. (3 utg.) Stockholm: Svensk byggtjänst.

Warfvinge, C. & Dahlblom, M. (2010). Projektering av VVS-installationer.

(1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2019). Guide för källkritik [www]

< https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i arbe-

tet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare>

Hämtad 2020-04-08

https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/historia/

https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/kort-om-skanska/

https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/kort-om-skanska/

https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/BFS2011-6-BBR18.pdf

https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf

https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf

https://docplayer.se/6161712-Boverket-regelsamling-for-energideklaration-med-kommentarer.html

https://docplayer.se/6161712-Boverket-regelsamling-for-energideklaration-med-kommentarer.html

https://rinfo.boverket.se/BEN/PDF/BFS2017-6-BEN-2.pdf

https://rinfo.boverket.se/BEN/PDF/BFS2017-6-BEN-2.pdf

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i%20arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i%20arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Källförteckning

2020-06-16

40

Filipsson, P. Dalenbäck, J. (2014). Energiberäkningar, avvikelser mellan

projekterat och uppmätt energibehov. Göteborg: Chalmers universitet.

Sine Metu Productions (2010). Bortom business intelligence. (2. uppl.)

Stockholm: Sine Metu Productions.

Energimyndigheten (2019). Sveriges energi– och klimatmål [www]

<http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/sveriges-energi--och-

klimatmal/>

Hämtad 2020-04-08

Sveby (2012). Brukarindata bostäder [www]

< http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarin-

data_bostader_version_1.0.pdf >

Hämtad 2020-04-08

Sveby (2012a). energiverifikat [www]

<http://www.sveby.org/wp-

content/uploads/2012/10/Sveby_Energiverifikat_version_1.0.pdf>

Hämtad 2020-04-10

Sveby (2012b). Mätföreskrifter [www]

<http://www.sveby.org/wp-

content/uploads/2012/10/Sveby_Matforeskrifter_version_1.0.pdf>

Hämtad 2020-04-10

Sandström, B. och Högström, C. (2020). Certifierad installatör RES

värmepumpar. Härnösand: Heta utbildningar.

http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/sveriges-energi--och-klimatmal/

http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/sveriges-energi--och-klimatmal/

http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarindata_bostader_version_1.0.pdf

http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarindata_bostader_version_1.0.pdf

http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Energiverifikat_version_1.0.pdf

http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Energiverifikat_version_1.0.pdf

http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Matforeskrifter_version_1.0.pdf

http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Matforeskrifter_version_1.0.pdf

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Bilaga A: Exempel på beräknad

energianvändning

2020-06-16

41

Bilaga A: Exempel på beräknad energianvändning

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Bilaga B: Exempel på mätare i

en fastighet

2020-06-16

42

Bilaga B: Exempel på mätare i en fastighet

A1 Total el El Driftsatt Total el

A1BAE Ytterbel o pollare El Driftsatt El som skall dras bort

VP el El till bergvärmepump El Driftsatt El till bergvärme-pump

El garage El garage El Driftsatt Fastighetsel

Laddstolpar Laddstolpar i garage El Driftsatt El som skall dras bort

FJV Fjärrvärme Värme energi

Driftsatt Värme energi

VV Varmvatten Vatten Driftsatt Varmvatten

VS101-VM1 VP producerat total Värme energi


VS101-VVX1 VP producerat VV Värme energi


VS101-VM2 Värme till garage Värme energi


Hushållsel Hushållsel El Driftsatt Hushållsel

HushållsVV Hushållsvarmvatten Vatten Driftsatt Varmvatten

Lokal el Verksamhetsel lokaler El Driftsatt Hushållsel

Lokal VV Varmvatten lokaler Vatten Driftsatt Varmvatten

Temp lgh Medeltemp lägenheter --- Driftsatt Rumstemp

Temp lokaler Medeltemp lokaler --- Driftsatt Rumstemp

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Bilaga C: Tankebana för analys

av avvikelser

2020-06-16

43

Bilaga C: Tankebana för analys av avvikelser

Energiberäkningar,


systemlösningar

Anthony Haddad

Bilaga D: Start och slut

planering

2020-06-16

44

Bilaga D: Start och slut planering

Uppdrag start planering Längd Start datum Slut Datum

Introduktion och administrativa 1 days 2020-03-23 2020-03-24

Planering och sökning efter data 5 days 2020-03-24 2020-03-31

Rapport inför slutseminarium 44 days 2020-03-24 2020-05-25

Kartläggning av undersökta projekt samt analys

av systemlösning( ett Excell dokument) 6 days 2020-03-31 2020-04-08

normalkorrigering enligt BEN samt känslighetsa-

nalys, utvärdering av resultat från kartlägg-

ningen (10 och 13 april försvinner pga påsk) 19 days 2020-04-08 2020-05-05

Preliminära åtgärder i energiberäkning och Käns-

lighetsanalys mot kommande BBR 5 days 2020-05-05 2020-05-12

Sammanställning av all resultat i form av tabell

och diagram samt att få in dessa i rapporten 5 days 2020-05-12 2020-05-19

Presentation förberedelse 5 days 2020-05-19 2020-05-26

Rapport för examination 6 days 2020-05-26 2020-06-03

Uppdrag slutgiltig planering Längd Start datum Slut Datum

Introduktion och administrativa 1 days 2020-03-23 2020-03-24

Planering och sökning efter data 5 days 2020-03-24 2020-03-31

Rapport inför slutseminarium 44 days 2020-03-24 2020-05-25

Kartläggning av undersökta projekt samt analys

av systemlösning( ett Excell dokument) 4 days 2020-04-01 2020-04-07

Normalkorrigering enligt BEN, utvärdering från

kartläggningen och avvikelser (10 och 13 april

försvinner pga påsk) 19 days 2020-04-07 2020-05-04

Sammanställning av all resultat i form av tabell

och diagram samt att få in dessa i rapporten 8 days 2020-04-22 2020-05-04

Känslighetsanalys mot kommande BBR och för-

slag på åtgärder för att minska avvikelser och 7 days 2020-05-04 2020-05-13

IDA beräkning av ett projekt för bekräftelse av

studien 3 days 2020-05-13 18-05-2020

Presentation förberedelse med opponering 5 days 2020-05-20 2020-05-27

Presentation av arbetet 1 days 2020-05-28 29-05-2020

Rapport för examination 6 days 2020-05-29 2020-06-08

Documents

Energiberäkningar, energiuppföljningar och systemlösningar