ENGAGERAD NYTÄNKANDE ANSVAR...2 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 3 Starkt kvartal för LKAB Torbjörn Henriksson, HR-advisor, Kiruna – Så ofta jag har möjlighet. Oftast

SID 16–17

OLYCKSFRITTPÅ SPÅRET

SID 4–6

SMARTARE KOLLPÅ BERGET

SID 3

MILJARDVINST IGEN

SID 8–9

FLER LOKFÖRAREUTBILDAS

”Malmbanan måste prioriteras”LEDARE SID 2

E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R

TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR 4 2017

2 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 3

Starkt kvartal för LKAB

Torbjörn Henriksson, HR-advisor, Kiruna

– Så ofta jag har möjlighet. Oftast blir det via jobbet någon gång per kvartal kanske.

Ingemar Stöckel, avtalschef, Kiruna

– Det blir inte så mycket resor i job-bet men när jag har möjlighet så åker jag tåg.

Ingela Niva, dokumentations-tekniker, Kiruna

– Det blir runt en-två gånger per år när jag åker på fackliga uppdrag till Luleå.

LKAB har en konkurrenskraftig produktportfölj med jämn och hög produktkvalitet som skapar mervärde för kunderna. Därtill

erbjuder LKAB kunderna unik service med stöd och processkunskap genom hela värdekedjan där tekniska kundsamarbe-ten är en viktig ingrediens. Långsiktiga utmaningar att hantera är eventuella försämringar i kemiska och metallurgiska egenskaper i LKAB:s befintliga produkter till följd av varierande rågodskvaliteter från nya gruvor. Därutöver är stabilitet avseende volym, kvalitet och leveranssä-kerhet nyckelfaktorer.

LKAB behöver öka leveranserna via Narvik. Kundernas sjöfraktkostnad för alla utom SSAB är lägre från Narvik. För att uppnå lägsta möjliga kostnad för såväl kund som LKAB måste intern logistik och produktfördelning optimeras. LKAB har i dag en transportlogistik som väl uppfyller nuvarande volymer. Kapaci-teten i hamnarna räcker till, men Luleå hamn har en viss begränsning vad gäller lagerutrymmen och Narvik hamn har begränsningar för lagring av fines.

När det gäller infrastrukturen kommer begränsningar på Malmbanan/Ofotbanen att vara avgörande för LKAB:s framtida järnvägskapacitet. Luleå hamn har begränsningar avseende djupet på farleden som begränsar båtstor-leken, kravet på isklassade båtar samt SECA-direktivet, som påverkar fraktkost-naden negativt. Detta sammantaget med-för att vissa leveranser över Luleå normalt sett kräver fraktkompensation till LKAB:s kunder som i första hand vill hämta från Narvik. På några års sikt riskerar dock sträckan Kiruna-Narvik att bli en flask-hals, vilket kan medföra att LKAB tvingas omdirigera mer volymer till Luleå.

I dag har Malmbanan/Ofotbanen en till-låten axellast på 30 ton medan LKAB:s

I BÅDA LÄNDERNA måste LKAB driva linjen att lägsta möjliga avgift ska påföras för att säkra konkurrenskraften.

Malmbanan måste prioriteras

MARKUS PETÄJÄNIEMI, DIREKTÖR FÖRSÄLJNING OCH LOGISTIK

OMSLAG: Jessica Dagbro arbetar vid terminalen i Kiruna. Säkerheten är alltid i centrum. FOTO: FREDRIC ALM

CITATET”Stigande banavgifter på järnvägen är ett hot mot LKAB:s konkurrenskraft

TUMMEN UPP …för logistikenheten som haft fjorton olycksfria månader fram till juni 2017. Säkerheten Först!

LEDAREN: ”Hur ofta åker du tåg?”

LKAB. Under andra kvartalet 2017 visar LKAB på fortsatt stabila produktions- och leve-ransvolymer. Det är god efter-frågan på pellets och strategin att maximera pelletsproduk-tionen ligger fast.

LKAB:s kunder producerar med hög takt och efterfrågan på våra järnmalmsprodukter är fortsatt stark, framför allt på pellets och högvärdig fines. Överutbud inom järnmalmsfines väntas dock bestå, vilket sätter press på järnmalmspriserna och därmed också på LKAB:s lön-samhet.

— LKAB:s tydliga ambition är att öka flexibiliteten på alla fronter så att vi bättre följer konjunkturerna. Det är viktigt att fortsätta vårt arbete med att effektivisera och öka produk-

tionen inom ramen för våra ge-nomförda investeringar. Här är alla medarbetares engagemang och ansvarstagande avgörande, säger Jan Moström, vd och koncernchef.

Produktionsvolymen under kvartalet uppgick till 6,3 (6,1) miljoner ton och leveranserna till 6,6 (6,7) miljoner ton. 84 procent av andra kvartalets totala leveranser utgjordes av järnmalmspellets.

Samhällsomvandlingarna är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning, och under kvar-talet fortsatte flytten av LKAB:s kulturbyggnader i Kiruna och Malmberget. Under det kom-mande året kommer samhälls-omvandlingarna att gå in i en mer intensiv fas, vilket innebär ökade utbetalningar.

TINA BENSON

Speak Up! kommer externt Som ett led i LKAB:s förbätt-ringsarbete och riskhante-ring uppmanas allmänhet och samarbetspartners att meddela LKAB om områden där företaget har förbätt-ringspotential. För att stödja arbetet har LKAB öppnat vis-selblåsarsystemet Speak Up! även för externa användare.

– Alla på LKAB ska följa vår uppförandekod och gällande lagstiftning. Om någon eller något skulle avvika från koden är det viktigt för LKAB att få reda på det för att kunna vidta åtgärder och förbättra rutiner. Får du kännedom om brottslig verksamhet, oetiskt beteende, överträ-delser av lagar eller regler eller situationer där liv och hälsa står på spel vill LKAB att du slår larm, säger Grete Solvang Stoltz, HR- och håll-barhetsdirektör på LKAB.

I systemet kan händelser av allvarligare karaktär kopplade till nyckelperso-ner (koncernledning, vd i dotterbolag och avdelnings-chefer) på LKAB rapporteras.

Läs mer på www.lkab.com

TINA BENSON

rullande materiel klarar axellaster på 32,5 ton. En helt genomförd ökning av axellasten till 32,5 ton skulle innebära en kapacitetsökning motsvarande cirka 10 procent mer per tåg och cirka 3 miljoner ton per år. Försök pågår på sträckan Malmberget-Luleå, där två tåg per dygn körs med 32,5 tons axellast (STAX 32,5). Försöket är så här långt framgångsrikt och planeras även utökas till sträckan Kiruna-Narvik. En ökning av axellasten på befintlig järnväg ger relativt sett mycket kapacitet för pengarna. Det är också en förutsättning för att klara tiden fram till den optimala lösningen på kapacitets-problemet, dubbelspår.

Stigande banavgifter på järnvägen är ett hot mot LKAB:s konkurrenskraft. I Norge behöver LKAB verka för att EU-modellen för banavgifter införs med en differentie-rad taxa där samtliga operatörer betalar. I båda länderna måste LKAB driva linjen att lägsta möjliga avgift ska påföras för att säkra konkurrenskraften.

Situationen på mellansträckan Kiruna-Gällivare blir alltmer ansträngd därför att det saknas erforderligt antal mötesplatser för långa tåg. LKAB behöver köra rågods från Svappavaara till Malmberget och samtidigt transportera färdiga produk-ter från Malmberget till Narvik. En ny lång mötesplats i Lappberg på sträckan Kiruna-Gällivare behövs. Nyckelfrågan blir statsmakternas prioriteringar kring finansiering av infrastruktur. I Sverige ska en ny nationell transportplan för nästa tioårsperiod, med start 2018, antas av regeringen. LKAB hoppas på att bli hörda och att kapacitetsutbyggnaden på malm-banan prioriteras.

Markus Petäjäniemi

Det är viktigt att fortsätta vårt arbete med att effektivise-ra och öka produktionen inom ramen för våra genomförda investeringar. Här är alla medarbetares engagemang och

ansvarstagande avgörande.JAN MOSTRÖM VD OCH KONCERNCHEF

Grete Solvang Stoltz


846,6 miljoner ton pellets och fines levererades från LKAB via Narvik och Luleå april - juni 2017.

procent av LKAB:s produktion var pellets under april-juni 2017. Pellets är järnmalm i förädlad form.

TEXT OCH FOTO:

MAURITZ MAGNUSSON

Smartmarkers håller koll på takskivan

MALMBERGET. LKAB har ökat kontrollen över takskivan ovan Printzsköldmalmen i Malmberget. Inte mindre än 700 sensorer indikerar takski-vans framtida uppblockning. Installationen är en del av pro-jektet hydraulisk spräckning av Printzsköld takskiva som genomförts under sommaren.

Hålrummet ovan Printzsköld-malmen finns norr om Norrbot-tensvägen innanför LKAB:s industriområde. Där har fyra 350 meter långa borrhål tagits upp i takskivans tjocka bergmassa.

I hålen placeras markörer, så kallade networked smartmar-kers, med ett Rfid datachip på varannan meter. Markörerna gjuts sedan fast i hålen med betong.

– Denna typ av markörer kommunicerar med varandra via radiosignaler längs hå-let. Signalstyrkan indikerar avståndet mellan markörerna, säger Kristina Jonsson, förste forskningsingenjör.

Vartefter takskivan senare blockar upp runt hålrummet kommer sensorerna att lossna och falla ned i en konti-

Markörerna sitter med två meters mellanrum och har gjutits fast i borrhålen. Det finns 175 markörer i varje borrhål.

”Smarta markörer hjälper oss att hålla noggrann koll på uppblockningen av takskivan”, säger Kristina Jonsson, förste forskningsingenjör.

Robin Engström och Kristina Jonsson matar ned markörer i borrhålet.

nuerligt pågående process. På så sätt kan man mäta förloppet och få kännedom om takski-vans återstående tjocklek och förutse när en uppblockning till dagen är nära förestående.

Signalerna från markörerna samlas i en mottagare på plats. Från den sänds data trådlöst via systemet till forskarnas datorer. Systemet installeras under hösten.

– Vi kan välja hur tät avläs-ning vi vill ha. Det kan vara ett dygn eller tätare vid behov, säger Kristina Jonsson.

– Sammanlagt placerar vi ut närmare 700 sensorer i de fyra borrhålen. Arbetet har gått bra, säger Siw Nilsson, tekniker vid FoU gruvteknik.

– Smartmarkers är en teknik vi valt för att övervaka och följa förloppet vid Printzsköld. Därmed kan vi göra säkrare bedömningar, säger Kristina Jonsson som är ansvarig för forskningsdelen av projektet med hydraulisk spräckning i Printzsköldmalmens takskiva.

Spräckningen genomfördes under sommaren. Då togs ytterligare ett antal drygt 500 meter långa borrhål upp som sedan trycksatts med vatten i en hydraulisk spräckning. Syf-tet har varit att medvetet skapa sprickor i bergmassan för att dämpa seismiska vibrationer.– Den sista delen av spräck-ningen har genomförts i slutet av augusti. Projektet ser ut att ha gått bra. En utlastning av

Networked Smartmarker – innehåller datachip. Via radiosignaler mellan mar-körerna kan man avläsa förändringar i takskivan.

malm genomfördes på prov i Printzsköld under juli-augusti. Den seismiska aktiviteten i området har varit lugn under proven. Det är ett mycket spän-nande projekt, säger Kristina Jonsson.

Projektledare för anlägg-ningsdelen av projektet är Veronica Junros, projektavdel-ningen.

NYTÄNKANDE

Victor Eriksson, Robin Engström, Siv Nilsson samt Kristina Jonsson.


Geomätare med 3D-teknik bevakar Malmberget

TEXT OCH FOTO:

MAURITZ MAGNUSSON

Övervakningsutrustningen sänder mätdata kontinuerligt. I varje ögonblick kan man avläsa förändringar i berget. De registreras av sensorerna för varje meter i borrhålet. Signa-lerna sänds till Italien, tolkas och skickas tillbaka till LKAB:s övervakningssystem inom en halvtimme, där till exempel gruvmätarna kan få upp vär-dena i sina arbetsdatorer.

– Systemet är till för att ge

MALMBERGET. Europas första geomätare med 3D-teknik har installerats på Österlånggatan i Malmberget. En vit contai-ner täcker ett 50 meter djupt borrhål. I borrhålet har en lång flexibel lans med sensorer sänkts ned. Sensorerna kan mäta förändringar i berget i tre riktningar; på längden, på bredden och på djupet.

oss en tidig varning om föränd-ringar i berget, horisontellt och vertikalt. Det kompletterar vårt nät av mätplintar. Där mäter vi förändringar på markytan 4-5 gånger per år. Här får vi mätdata varje ögonblick och kan mäta förändringar varje meter i det 50 meter djupa hålet, säger Thomas Savilahti, bergmekaniker.

– Det viktigaste är att vi i LKAB håller noggrann koll på föränd-ringar i tid innan förändringar i berget påverkar samhället och de boende, säger han.

Utrustningen kommer från ett företag i norra Italien som utvecklar utrustning för att mäta förändringar i mark, berg, vägar och broar. Tidigare har man levererat utrustning som kan mäta två dimensioner.

NARVIK. För första gången i LKAB:s historia har över 3 miljoner ton järnmalmsprodukter levererats under en månad. Under juli levere-rade LKAB 3 011 885 ton från hamn, varav 2 426 186 ton pellets. Både totalt och för andelen pellets är detta rekord.

Tidigare rekord var från maj i år då LKAB skeppade drygt 2,8 miljoner ton, varav 2,4 miljoner ton pellets.

Leveranssiffrorna i juli är ingen toppnotering för respektive hamn. Både Narvik och Luleå har levererat mer tidigare, fast vid olika tillfällen.

I LKAB:s rekordliggare har följande siffror noterats: • Narvik: 2 366 000 ton i maj 2017 (juli 2017: 2 162 535) • Luleå hamn (exklusive SSAB): 646 000 ton i oktober 2009 (juli 2017: 585 423)

– Förutom leveransrekord i juli, har även järnvägstransporterna gått som tåget. 2,4 miljoner ton transpor-terades till Narvik respektive Luleå, vilket är den femte bästa transport-månaden någonsin. Det är riktigt bra, säger Anders Björnström, vd på LKAB Malmtrafik.

Föregående månad levererades det alltså mer än vad som transportera-des. De stora leveransvolymerna i juli har varit möjliga genom bidrag från respektive hamns lager av järn-malmsprodukter.

TEXT OCH FOTO:

FREDRIK BJÖRKENWALL

LKAB:s malmhamn i Narvik.

LKAB slog nyttleveransrekord

Maritha Mossberg: I stormens öga

Plötsligt händer det – det som kastar om, det som ger livet en ny riktning. Inte alltid

stora förändringar som att vinna flera miljoner på en lott. Men plötsligt sker något som kanske kullkastar alla planer. Uppmaningen till mig själv kan då bli – stå fast vid ursprungspla-nen så långt det är möjligt. Det är inte lätt i kaoset när känslostormarna river och sliter. Du vill svära och skrika. När det blåser orkanvindar på riktigt, alltså när träd faller och hustak lät-tar och flyger iväg, då är det lugnast precis i stormens öga. Ett cirkelformat område mitt i orkanen. Om jag kan föreställa mig stormens öga när något plötsligt händer, så kan jag kanske med tankens kraft gå in där. Då blåser det runt omkring mig på lite avstånd, det kan vara ett sätt att få distans till det som händer eller har hänt.

När något plötsligt händer då gäller det att arbeta fram en reservplan, ett nytt sätt att tänka på det som skett och möjligen göra precis det du var på väg att göra innan allt stjälptes omkull. Se på det som hänt från ett annat perspektiv. Finns det något som är bra? Inte? Skapa då något litet som kan vara positivt i det som skett. Det finns alltid något lite gott i det som sker. Kan vara svårt att se direkt men när det gått en tid så hittar du kanske ett litet guldkorn.

Är det miljonvinsten som dimper ned framför ögonen på dig. Ja då är det genast lättare. Jag påstår inte att mycket pengar gör dig lycklig men det underlättar med extra slantar. Miljon-vinsten liksom katastrofen ruskar om och skakar. I alla lägen tror jag att det hjälper att gå in i stormens öga och bara betrakta. Nya perspektiv skapas. För plötsligt händer något, det som förändrar på gott eller ont.

Det är livet.

Det är inte lätt i kaoset när känslo-stormar river och sliter.– Det här är den första utrust-

ningen i Europa som kan mäta i tre riktningar, på djupet också. Vi kommer snart att leverera till fler platser. Tekni-ken används där man vill mäta förändringar på djupet i berg-grunden, säger Mario Lovisolo från Ricaldone i norra Italien.

– Nu får vi en bättre koll med tidigare varningar på utveck-lingen. Om det visar sig att området är stabilt kan vi flytta containern med utrustningen till något annat område där vi behöver veta mer. Flexibilite-ten är en stor fördel och ökar användbarheten av utrustning-en, säger Thomas Savilahti.

Den första 3D-utrustningen mäter förändringar i berget via sensorer i en lans i ett 50 meter djupt borrhål. Fr v Zlatko Cekov; Mario Lovisolo; Luigi Foglino; Rainer Lux; gruvmätare; knästående. T h Peter Nilsson; gruvmätare; och Thomas Savilahti; bergmekaniker; Frida Isaksson Sande; gruvmätare. Mattias Westerlund, ej på bild, har också deltagit i projektet.

”Utrustningen känner av alla händel-ser och skickar signaler varje ögonblick. Det ger en tidig varning om rörelser i berget, säger Mario Lovisolo, CSG Monitoring, Italien.

Mario Lovisolo visar borrhålet och mätutrustningen.


MALMBERGET. Södra omloppet växlar spår och utökar lokförarkåren. Därmed kan LKAB Malm-trafik trafikera Malmbanan – helt i egen regi.

– Vi kommer att erbjuda samtliga lokförare som idag är anställda hos Green Cargo en anställ-ning hos LKAB. Vi hoppas såklart att så många som möjligt väljer att tacka ja till LKAB:s erbju-dande. Dessutom utbildar vi 12 nya lokförare, säger Torbjörn Larsson, produktionschef vid LKAB Malmtrafik. 325 personer sökte lokförar-jobben.

Redan 2015 blev samtliga lokförare som trafike-rar det norra omloppet, det vill säga; från Narvik i norr till Svappavaara i söder, LKAB-anställda. I och med det nåddes en viktig milstolpe i pro-jektet Lokförare i egen regi. Nu är det alltså dags att förverkliga den sista och avgörande etappen genom att ta över transporterna på det södra omloppet.

– När vi ökar transportvolymerna behöver vi säkerställa att vi kan täcka och säkra förarbeho-

LKAB Malmtrafik utökar förarkåren vet. Effekten av en egen förarkår innebär rejäla kostnadsbesparingar. Dessutom har vi möjlighet att styra och planera förarbehovet vilket gör oss mer flexibla, säger Anders Björnström, vd på LKAB Malmtrafik.

Med en egen personalstyrka kan LKAB säker-ställa att logistiken på Malmbanan och Ofotba-nen optimeras – samtidigt som LKAB får en ökad kontroll över effektiviteten och kvaliteten.

– Vi får även synergieffekter i och med att vi kan nyttja förarna på terminalerna. Det är med andra ord enbart positivt med en egen förarkår, säger Anders Björnström.

Med tyngre axellaster och fler transporter behö-ver förarkåren utökas med omkring 20 lokförare.

– Vi har inlett tidiga dialoger med Green Cargo som i dagsläget trafikerar det södra omloppet. Det känns som att vi har hittat en bra lösning. Däremot väntas en hel del pensionsavgångar vilket innebär att vi behöver utbilda ett antal nya förare, säger Torbjörn Larsson.

Antalet sökande till LKAB:s lokförarutbildning, som startar i september 2017, har överträffat all förväntan. Hela 325 sökande hoppades på chan-sen att få köra världens starkaste lok – på en av världens äldsta malmjärnvägar.

– Jag tror att många upplever arbetet som lokförare attraktivt, säger Torbjörn Larsson, som själv valde att sadla om från maskiningenjör till lokförare för ett antal år sedan.

Att vara lokförare ställer framförallt krav på att alltid prioritera säkerheten först, i alla lägen. Men det ställer också krav på ett stort engage-mang, nytänkande och ansvar.

IORE-loken är världens starkaste eldrivna lok och med de 68 vagnarna uppgår tågsättet till hela 750 meter. Varje tågsätt fraktar omkring 6 500 ton järnmalmsprodukter vilket innebär att en lokförare måste ha god linjekunskap, för att kunna köra så säkert och effektivt som möjligt. Lokföraryrket klassas som en så kallad säkerhets-tjänst vilket innebär att föraren måste genomgå en regelbunden läkarundersökning. För att bli

antagen till lokförarutbildningen krävs också en yrkespsykologisk bedömning med godkänt resul-tat, en mätning och bedömning av prestationer, förmågor och personlighet.

JOSEFINE EJEMALM

Norra omloppet: Kiruna - Narvik, Svappavaara - Kiruna och Svappavaara - Malmberget.

Södra omloppet: Malmberget - Luleå.

Korskörningen: Kiruna – Svappavaara – Vitåfors.

Tågtransport per dygn (norra omloppet): 11-12

Tågtransporter per dygn (södra omloppet): 4

Tågtransporter (korskörningen): 4

Torbjörn Larsson. FOTO: JOSEFINE EJEMALM


Produktionsläget på LKAB

Magnus Arnkvist, chef för produktion södra:” Juli månad blev en tung månad för oss med förstärkningsarbeten i Alliansen samtidigt som ståltornsrenoveringen fortsatt. Detta gjorde att vi fick koncentrera arbetskraften på förstärknings-arbetena. I kombination med den hydrauliska spräckningen av Printzskölds takskiva har inte pro-duktionen gått så bra som tidigare vilket gör att vi ligger 200 000 ton under budget för helåret. Under sommaren har det också regnat kraftigt vilket skapade bergutfall i Gruvberget med ett produktions-stopp på två dygn. Till råga på allt fick vi ett brott på en schaktlina i Vitåfors vilket gjorde att schaktet också blev stående flera dygn för reparation. Vi satsar dock fullt ut på att ta igen produktionstappet till hösten. Positivt är att järnhal-ten är god med 42,5 procent och att vi inte haft ett enda olycksfall med frånvaro under juli månad vilket är mycket glädjande. Vi arbetar i team och vi ska fortsatt se till att vänner och kollegor har en säker arbetsplats. Fortsätt påminna varandra! ”

Markus Petäjäniemi, marknadschef:”Det råder fortsatt stark efterfrå-gan på bolagets produkter och pelletspremierna är fortsatt höga. Järnmalmsmarknaden är tudelad där överutbudet på sinterfines be-står medan det råder brist på pel-lets och högvärdigare produkter. Främst beror detta på den tidigare dammolyckan hos konkurrenten Samarco i Brasilien där produktio-nen inte ser ut att komma igång förrän om tidigast ett år. Dollarkursen har gått ned under sommaren och håller det i sig för-lorar vi intäkter på en billigare dol-lar. Stålpriserna i världen har ökat vilket också dragit upp priserna råvaror som järnmalm och kol. Kinas järnmalmslager ökar åter igen vilket är ett orosmoln för en eventuell rekyl nedåt för världs-marknadspriserna. Dock ser vi att en hög andel är lågvärdig malm vilket ger en bättre efterfrågan på kvalitetsprodukter vilket ju gynnar oss. Totalt sett ser läget på LKAB bra ut idag och trots att priserna var pressade under vintern gjorde bolaget vinst. Det bådar gott för nästa kvartal.”

Stefan Romedahl, chef för produktion norra:”Produktionen i gruvan har gått rätt bra under första delen av sommaren. Under juli kan vi konstatera att allt gått enligt budgeterat tempo. Haveriet på etagespel B13 i början av augusti leder till sämre produktionssiffror för innevarande månad. KK2 och KK3 har gått bra under juli medan vi har haft stora problem med många störningar i KK4 då gratebandet inte gått jämnt. De frekventa stoppen är den troliga orsaken till tegelutfallet i kiln vilket orsakade ett kallstopp på en vecka. Vi har haft tre olycksfall med frånvaro under juli, lyckligtvis inget med allvarlig utgång. Det är fortfarande inte en bra sommar på denna front. Vi har även haft två lastbilsbränder, en i Konsuln och en på väg 16 där en allvarlig incident inträffade vid släcknings-arbetet och räddningspersonal utsattes för brandrök. Järnhalten har varit fortsatt hög med 46,3 procent och vi ligger över beräknad halt med en marginal om 0,9 procent.”

10 LKAB-BLADET # 4 2017

Husen och människorna ger plats för gruvbrytningenLKAB. Flyttningen av LKAB:s gamla kulturhus har fortsatt under sommaren i

Kiruna och i Malmberget. Tjugoen hus är nu flyttade från Malmberget till Solbacken i Koskullskulle. I Kiruna flyttas sju hus i år.

Husen flyttas för att säkra gruvbrytningens framtid. Gruvorna måste ta mark i anspråk eftersom LKAB inte bryter malm under där människor bor eller vistas. LKAB vill också bevara de kulturhistoriska

byggnaderna och kan samtidigt erbjuda bostäder med en lägre hyresavgift än i nybyggda hus.

Totalt flyttas 30 kulturbyggnader i Malmberget under tre år. Husen är byggda mellan slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. En av kronjuvelerna är det 98 år gamla Höijerska huset.

Det står nu vid entrén till Solbacken. Husen på Östgötavägen har också flyttats i sommar.Sammanlagt 86 bostäder får nya eller nygamla hyresgäster. Några av de som tidigare bott i husen har önskemål om att flytta tillbaka när bostäderna är färdigställda. Nödvändiga reparationer pågår. Runt

årsskiftet kommer de fjorton husen som flyttades hösten 2016 att vara inflyttningsklara.I år flyttas elva bostadshus och nästa år fem hus. Därtill kommer ett antal förrådsbyggnader.

TEXT: MARITHA MOSSBERG, JOSEFINE EJEMALM | FOTO: FREDRIC ALM, DANIEL OLAUSSON

Den gamla lärarbostaden i Malmberget, Höijerska, rullar på hjul till en ny plats och historia vid Solbacken.


I Kiruna ska sju kulturbyggna-der flyttas till LKAB:s utveck-lingsområde på Luossavaara i år. Två av husen är så kall-lade bläckhornshus, B51 och B52. Arbetarbostaden B5 och bläckhornshuset B53 flyttades tidigare till området. Länsmans-bostaden flyttas till Kirunas nya centrum. Den sista augusti var det dags för ytterligare en kulturbygg-nad att flytta, den femte i ordningen, Ingenjörsvillan. – Det har varit otroligt mycket

jobb och förberedelser inför de faktiska flyttarna. Därför känns det så häftigt att vi är mitt uppe i flyttskeendet. Det är verkli-gen en ynnest att få vara med och skriva historia på det här sättet, säger Tjabba Nordanfjäll, projektledare med ansvar för flytten av kulturbyggnaderna.– Ingenjörsvillan är som öv-riga kulturbyggnader väldigt speciell. Trots att en era är slut betyder det inte att historien får ett slut. Genom flytten får byggnaderna fortfarande en gi-

ven plats i det nya Kiruna, säger Tjabba Nordanfjäll.

I sommar har stadshusets klocktorn i Kiruna monterats ned bit för bit för renovering och pånyttfödelse vid sin nya plats i Kirunas nya centrum.–Torndelarna och klockan re-noveras i samband med flytten. Klocktornet är på plats vid nya stadshuset först i höst, säger Johan Mäkitaavola, projekt-ledare LKAB.Tornstrukturen lyftes ned i sex delar. Den första delen väger 30 ton och lyftes ned med en kran.

Helena Larsson-Torri flyttar fyra gånger med samhällsomvandlingen. När hon hamnade i Höijerska trivdes hon så bra att hon ville följa med huset till Solbacken. Men det kräver ett mellanboende till, innan huset är inflyttningsklart.

Bolagsområdet i Kiruna får ny fin fjällutsikt från Luossavaaras fot.

Klocktornet i Kiruna lyftes ned i sex sektioner.

Husen på Östgötavägen under Uplandslaven rullar iväg mot ny adress.

Husflytten vilar på många hjulaxlar. Solbacken i Koskullskulle blir ny hemvist för husen efter 100 år.

En ny husgrund väntar på ett av bläckhornen från Kiruna. Klocktornet väger åtskilliga ton.


Namn: Anders Björnström. Ålder: 53. Familj: Gift med Johanna, två utflugna barn. Utbildning: 3-årig ingenjörsutbildning vid LTU. Yrke: Gruv- & förädlingschef i Svappavaara. Intressen: Fjällen på vintern och våren, Rosvik på sommaren och Masugnsbyn på hösten.Bästa egenskap: Optimist. Sämsta egenskap: Tidsoptimist

SAMTALET:

1 Vem är du?– Jag har varit egen före-

tagare i 15 år och har jobbat som entreprenör till LKAB med att sälja kontorsinventarier. När jag var 39 år bestämde jag mig för att läsa till ingenjör vid Luleå tekniska universitet. Jag jobbade i anrikningsverket två somrar och gjorde sedan examensarbetet hos LKAB. Sedan dess har många kulor rullat på! Jag har jobbat fyra år som processingenjör på mediaavdelningen mot Kiruna och Svappavaara och sedan två år som ansvarig för sektionen media. De senaste fem åren har jag varit verkschef i KK2/KK3. Jag kommer ursprungli-gen från Masugnsbyn och har gått skola i Vittangi. Att hamna i Svappavaara känns väldigt rätt och känslan för bygden finns där.

2 Vad är det viktigaste som chef, tycker du?

– Tydlighet, ödmjukhet, energi och kraft ligger mig nära. Det är viktigt att man är tydlig med riktningen, vart skutan ska styras. Jag är otroligt ödmjuk inför den här uppgiften och känner varmt för att få denna chans. Jag får

NY CHEF CHECKAR IN

ofta höra att jag har en jäkla energi och det kommer absolut inte vara annorlunda här. Att tillföra energi till verksamhe-ten ser jag som oerhört viktigt. Med kraft menar jag ledarskap och tydlighet i de beslut vi gemensamt ska fatta. När vi tar ett beslut så är det just det beslutet som kommer gälla.

3 Har du några bästa sidor respektive sämsta sidor?

– Jag är en positiv och nyfi-ken människa som ser framåt och vill sprida positiv energi. Tycker om att ha roligt. Jag är däremot en tidsoptimist och kan ofta tycka ”hur svårt kan det egentligen vara?” men då har jag lyckligtvis medarbetare som säger ”ta det lite lugnt nu, Björnström”

4 Hur anser du att man lyckas bäst i arbetslivet?

– Jag har alltid jobbat efter mottot att man ska leva som man lär, ha respekt för andras åsikter och lita på andra männ-iskor. Man ska ha tillit och respekt till varandra till dess motsatsen är bevisad. Det tror jag är jätteviktigt och något som hjälpt mig många gånger.

5 Hur vill du utveckla verk-samheten i Svappavaara?

– Jag har kunskap och erfa-renhet av; media, luft, vatten samt hur förädlingsverken fungerar och vad som krävs för att de ska fungera bra. Det känner jag mig trygg i. En utmaning blir ju självklart för mig att lära mig gruvverk-samheten först och främst. Hur bygger vi en riktigt god stabilitet i gruvprocessen och blir självförsörjande på rågods? Där har vi utvecklingspoten-tialer och det blir också ett av våra mål.

6 Vad är ENA för dig?– Trygghet. Vi blir alla

trygga om vi mår bra och vet vad som förväntas av oss. ENA, Engagemang, Nytänkande och Ansvar är en sådan sak.

7 Vad gör du under sommaren?

– Jag snickrar, målar och klipper gräs i stugan i Rosvik. Det är det bästa som finns. Sedan var jag också med under Svappavaaradagen den 29 juli.

FREDRIK BJÖRKENWALL”Vi alla mår bra om vi

vet vad som förväntas av oss”

Anders Björnström efterträder Monica Quinteiro som gruv- och förädlings-chef för Svappavaara. Han kommer närmast från jobbet som verkschef för KK2/KK3, har arbetat inom bolaget i elva år och tillträdde sin nya roll den

1 augusti.

ENGAGERAD

FOTO

: MAU

RITZ

MAG

NUS

SON


MALMBERGET. Nu rivs Malmbergets äldsta pelletsverk. Det var här kulans historia inleddes 1954 när de första kulorna rullade ut ur schaktugnsver-ket.

Det historiska beslutet att bygga ett pel-letsverk, och därmed förädla järnmalmen ytterligare ett steg, togs den 20 mars 1952. Två år senare togs verket i drift med svåra inkörningsproblem. Från början planera-des produktionsvolymen till 100 000 ton per år men ökades senare. Då kallades kulorna för kulsinter men efter en vida-reutveckling i USA fick de dagens benäm-ning, pellets.

Pelletshistorien började långt tidigare med att den svenske uppfinnaren A G Andersson i november 1912 lämnade in ett svenskt patent på pelletstillverkning av järnmalm. Det har sedan visat sig att LKAB:s satsning på järnmalmspellets var ett av de absolut viktigaste besluten i LKAB:s historia.

Nu rivs en del av byggnaden där den första pelletsproduktionen i LKAB fanns; det gamla schaktugnsverket. I samma byggnad som gamla schaktugnsverket fanns installerades i mitten av 1980-talet produktion av pellets med stålbandstek-nik. Produktionen pågick till 2006, då MK3 togs i drift.

MARITHA MOSSBERG

Tiden är ute för schaktugnsverket

Schaktugnsverket rivs 63 år efter uppförandet.

Hans Välikangas, reparatör: ”Vi tar hand om varandra i verkstaden”.

Mikael Fjällborg, KMA-utvecklare: ”Chefer har stort ansvar för säkerhetskulturen”.

– Vi har en stark säkerhetskultur inom enheten. Den sitter liksom i ryggmärgen, säger Mikael Fjällborg, kvalitet-, miljö- och arbetsmiljö vid LKAB Malmtrafik.

Försäljning- och logistikenheten består av flera avdelningar och arbetsgrupper, verksamma på samtliga verksamhetsorter. Enheten rymmer allt ifrån hamnarbetare till terminalarbetare. Alla delar en ge-mensam syn på säkerheten. Den kommer alltid först.

Gediget säkerhetsarbete ger resultat

KIRUNA. Riskfyllda arbetsplatser är inte synonymt med farliga arbetsplatser – om säkerheten kommer först. Genom ett stort fokus på arbetsmiljö och säkerhet har lo-gistikavdelningen målet om noll olycksfall i tydligt sikte.

– Inom järnvägssektorn är det generellt sett väldigt få olyckor. Järnvägens säkerhetskultur är stark och jag tror att vi har väldigt mycket av den. Jag tror också att den ”smittar av sig” på andra avdelningar, säger Mikael Fjällborg.

Många av arbetena inom enheten utförs i risk-fyllda miljöer, på järnvägen, bangården eller inne i verkstaden bland stora lok och vagnar. Trots det inträffar få olyckor – men ett enda olycksfall betraktas som ett olycksfall för mycket.

– Senast vi hade ett olycksfall med frånvaro var i juni 2017. Dessförinnan hade vi 14 olycksfria månader, säger Mikael Fjällborg.

Receptet för en säker och trivsam arbetsplats, där människor trivs och vill

utvecklas, består av flera delar. Grunden måste däremot byggas utifrån ledningens engagemang för arbetsmiljöfrågor.

– Det är viktigt att säkerheten alltid lyfts högst upp på agendan, att ledningen visar ett engage-mang och besöker arbetsplatserna. Som ledare har du ett oerhört stort ansvar för att se till att arbetsklimatet är öppet så att medarbetare vågar säga till om något inte känns rätt, säger Mikael Fjällborg.

I vagnsverkstaden arbetar 13 reparatörer dagli-gen med att reparera och revidera vagnar. Hans Välikangas har jobbat i 32 år som vagnsreparatör och titulerar sig numera som en av ”gamling-arna”. Mycket har ändrats genom åren men för Hans är engagemanget för arbetet och arbetsmil-jöfrågor oförändrat.

– Säkerheten är oerhört viktig. Vi har en bra och inkluderande kultur där vi tar hand om var-andra, särskilt när det handlar om sommarper-sonal och nyanställda. Jag brukar säga att man gärna får fråga en extra gång för det är enkelt att ersätta saker som går sönder. Det är värre att sätta dit en ny arm, säger Hans Välikangas.

I verkstaden är var sak på sin plats, till och med gaffeltruckarna är parkerade i särskilda parke-ringsrutor. Det är tydligt att det finns ett gemen-samt förhållningssätt till ordning och reda bland medarbetarna.

– Det roligaste med jobbet är när man har kontroll på läget, när allt funkar. Det ska känns bra att komma hit på måndag och se att det ser ut på samma sätt som när jag lämnade över det, säger Hans Välikangas.

TEXT OCH FOTO: JOSEFINE EJEMALM

ANSVAR


Mari Kuokkanen, projektledare, Kiruna

– Jag bor så nära jobbet så jag promenerar till och från jobbet varje dag.

Kent Nilsson Sarri, byggledare , Kiruna

– Jag prome-nerar mina 200 meter mellan jobbet och hemmet.

Elin Kyrö Stålnacke, byggledare, Kiruna

– Jag cyklar aldrig till jobbet

”Cyklar du till jobbet?”

Cykelvasan blev ett hälsomål

– Det är inte så hemskt som det låter. Den första omgången är ”bara” tre mil på en lättare del av Cykelvasan. Den tog jag som uppvärmning på fredagen.

MORA. Henrik Molander blev cykelbiten för flera år sedan. Först körde han landsväg. Numera är det mest moun-tainbike som gäller. Cykel-vasan är ett av hans person-liga mål för att hålla hälsan i god form. För säkerhets skull körde han årets lopp två gånger.

På lördagen gick den långa Cykelvasan, 94 km. Den gick oväntat bra, eftersom jag i för-väg kände mig otränad, långt ifrån fjolårets form. Kanske var det tack vare uppvärmningen, säger Henrik.

Henrik Molander har gjort Cykelvasan för femte gången. Han har cyklat fyra gånger i full längd och två gånger på den korta delen.

Han propagerar för cykeln som redskap för bättre hälsa och äger själv minst fem olika

cyklar. Man ska välja en som passar ens egna intressen, stil och storlek.

- Det är inte viktigt att cykla långt eller fort. Det viktigaste är den cykling som blir av, om så bara ned på samhället för småärenden. Så småningom kanske cykelintresset växer, både för att det är roligt och för att det är enkelt och praktiskt, säger han.

Så var det för Henrik. Efter att ha cyklat fort på landsväg testade han mountainbike.

– Det var så kul. Man cyklar på stigar och kommer ut i natu-ren. Med höjdväxlingar kan det bli bra träning.

Han cyklar till jobbet när han har möjlighet.

– Jag gillar den nya cykelsti-gen i Malmberget som går till jobbet på LKAB. Det blir drygt åtta kuperade kilometer. Att få in motion i vardagen är per-fekt. Det spar tid och främjar hälsan, säger han.

Henrik Molander är aktiv i LKAB Fritid. Förr fanns det en särskild cykelsektion som arrangerade ”Tisdagstrampen”. Nu har den ombildats till en motionssektion.

– Men vi jobbar på att få med cykelaktiviteter i verksamhe-ten, säger han.TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON

”Cykelvasan är ett av mina personliga hälsomål”, säger Henrik Molander, teknisk administratör, LKAB Malmberget.

Henrik Molander gjorde årets Cykelvasan två gånger. FOTO: ANNE MOLANDER

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

Utkommer 27/10 Manusstopp! 17/10nr5

Maritha Mossberg0970 – 766 44

Mauritz Magnusson, vik redaktör0970 – 734 67

Johanna Fogman, redaktör (tj.ledig)0980 – 714 75

Kajsa Lindmark0970 – 767 78

Tina Benson0980 – 710 85

Erika Lindblad0980 – 712 41

Josefine Ejemalm0980 – 649 10

ÅsaHaapasaari

Fredrik Björkenwall0980 – 715 44

Anders Lindberg (föräldraledig)0980 – 783 55

Bidra till Sovrat! Mejla: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. SOVRAT

Tack till Gruvtolvans styrelse, Gruvfyrans styrelse och Brand och besiktning för uppvakt-ningen vid min pensionsavgång!

Bengt ”Bengan” Keisu.

Tack för uppvaktningen i samband med min pensionering!

Åke Enback, Malmberget

Tack för all uppvaktning i samband med min 60-årsdag.

L-G Juuso

Det hände på LKAB:28/6: LKAB, SSAB och Vattenfall bildar ett Joint Venture-bolag för HYBRIT

26/7: Fortsatt flytt av kulturbyggnader i Malmberget

31/7: Nedmontering av klocktornet på stads-huset i Kiruna inleds

1/8: LKAB säljer delar av maskinparken i Mertainen till australiensiska Macquarie Bank

15/8: Delårsrapport för andra kvartalet 2017 publiceras

15-16/8: Framtidsdagar med Jan Moström och Grete Solvang Stoltz i Kiruna

28/8: Ledningskonferens i Kiruna31/8: Ingenjörsvillan flyttas i Kiruna

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt:





Det händer på LKAB:21/9: Framtidsdag med Jan Moström och Grete Solvang Stoltz i Svappavaara

27/10: Delårsrapport för tredje kvartalet 2017 publiceras

Lediga jobb:Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via Arena: Human Resources & Sustainability – lediga jobb i LKAB. samt på vår web, www.lkab.com

Lediga jobb i LKAB just nu:

Rasborrrare, under jord, Malmberget

Projektledare, transaktioner och förvärv, samhällsomvandlingen, Malmberget

Projektledare, logistikprojekt, Malmberget / Kiruna

Produktionschef, laddning och servicemaskin i Svappavaara gruvor

Ingenjör underhåll, anrikningsverket, Svappavaara

LKAB finns på Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin. Här publicerar vi senaste nytt om vår verksamhet och du kan enkelt ställa frågor och kommentera inläggen.

Följ oss i sociala medier!







WWW.LKAB.COM

GÅ MED I LKAB:S KONSTFÖRENING VINN ETT KONSTVERK

Medlemsavgiften, 200 kronor per år, betalas via löneavdrag.

KONTAKT:För Kiruna:Katarina Roxenfalk tfn 1221 eller via mejl.

För Narvik: Ole Anton Strokkenes tfn 3968 eller via mejl.

För Malmberget/Luleå Siw Tottie, tfn 6650 eller via mejl.

Mer information om föreningarna finns på Arena/Sitemap/LKAB:s konstförening.

Ingenjör, automation elteknik samt mät- och reglerteknik, Svappavaara

Produktionschef mekaniskt underhåll i anriknings- och kulsinterverket Svappavaara

Bergarbetare, bergarbetarutbildning, LKAB Malmberget

Mekaniker LKAB Mekaniska Kiruna

HR businesspartner, LKAB Special- produkter, dotterbolag, Kiruna

FÖRÄDLINGSVERK

KIRUNA, TUSEN TON 2016 ............... 2017

Period 1 januari - 31 juli

PELLETSVERK KK2 .................... 2 248 ............... 2 105

PELLETSVERK KK3 .................... 3 030 ............... 2 865

PELLETSVERK KK4 .................... 3 029 ............... 2 926

ANRIKNINGSVERK SPECIAL .... 430 ............... 328

SVAPPAVAAARA, TUSEN TONPELLETSVERK SK....................... 1 998 ............. 2 069

FÖRÄDLINGSVERK

MALMBERGET, TUSEN TON 2016...... 2017

Period 1 januari - 31 juli

PELLETSVERK BUV............................ 1 974...... 1 877

PELLETSVERK MK3 ........................... 2 002...... 1 807

ANRIKNINGSVERK ANR ..................... 960...... 1 247

SBV (MHF).............................................. 90...... 56PRODUKTKVALITET

LEVERANSERPERIOD 1 JANUARI - 31 JULI

KVALITETSMÅL 96%

ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNENAntal olyckor med frånvaro.

Period: Till och med 31 juli

ARBETSMILJÖ | KVALITET | PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktionavser moderbolag och anslutna dotterbolag

92,1%

KOMMENTARERVecka 32-33

1. Fullt framåt, brist på kör- vägar (haveri B2/B13)..

2. Tegelutfall

3. Stopp pga. åska samt UH-stopp utanför plan.

KOMMENTARER

1. Bergbrist pga seismik

2. Rågodsbrist

3. Problem maskin

4. Rågodsbrist

NORRA, TUSEN TON

RÅMALM ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . -301,51

PELLETSVERK KK2 .... . . . . . . . 8,1

PELLETSVERK KK3 ...... . . . . . . . 1,5

PELLETSVERK KK4 ...... . . . -71,22

PELLETSVERK SK ...... . . . . . . . -8,43

SPECIALPRODUKTER (KMR). 13,2

NARVIK LULEÅ TOTALT

LEVERANSER, TUSEN TONPeriod 1 januari - 31 juli

2017 2016

KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA

RÅMALM, TUSEN TONPeriod 1 januari - 31 juli

2017 2016

3 04

1

3 92

4

SÖDRA, TUSEN TON

RÅMALM................................. -21,31

FINES (MAF) ............................. -9,02

SPECIALPRODUKTER (MAC .. -3,2

PELLETSVERK BUV................... 8,8

PELLETSVERK MK3 ............ -10,33

HEMATITFINES (MHF) ........... -1,34

8 86

9

8 37

8

2 71

5

2 48

2

11 5

85

10 8

60

7 44

3

9 89

1

17 1

35

15 8

25

33 2017

342016

20 LKAB-BLADET # 4 2017

Documents

ENGAGERAD NYTÄNKANDE ANSVAR...2 LKAB-BLADET # 4 2017 LKAB-BLADET # 4 2017 3 Starkt kvartal för LKAB Torbjörn Henriksson, HR-advisor, Kiruna – Så ofta jag har möjlighet. Oftast