Upload
tab
View
170
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Epidemiologi är:. Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd eller händelser i specifika populationer och användandet av dessa studier för att kontrollera hälsoproblem (III). I. Deskriptiv epidemiologi Ger svar på Vad, Vem, Var och När. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Epidemiologi är:
Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd eller händelser i specifika populationer och användandet av dessa studier för att kontrollera hälsoproblem (III)
I. Deskriptiv epidemiologiGer svar på Vad, Vem, Var och När
• Beskriv sjuklighet, mortalitet eller symptom på ohälsa i populationen – geografisk fördelning - social fördelning - yrkesmässig fördelning – tidstrender
• identifiera riskgrupper
• för planering av hälso-och sjukvård
• för riktade preventiva åtgärder
• Övervakning =alarmsystem
PREVALENSRAT (PR) =
ANTAL FALL VID EN TIDPUNKTANTAL INDIVIDER I STUDIEPOP. VID SAMMA TIDPUNKT
Mäter förekomst av sjuklighet
Sjuka
Totala populationen
IncidensraterSjukligheten under en tidsperiod
Kumulativ incidensrat = Nya fall under en tidsperiod Antal (friska) individer vid periodens början
Uttrycker sannorlikheten för en individ i studiepopulationen att under en viss tidsperiod utveckla sjukdom = risk
Kan anta värden mellan 0 och 1
Incidensrat = Nya fall under en tidsperiod Summan av studiepopulationens risktid, (personår)
Uttrycker ett ”flöde” från ett friskt till ett sjukt tillstånd
Kan anta värden mellan 0 och oändligheten
II.Analytisk (etiologisk) epidemiologi
Ger svar på Hur, Varför
Utvärdera orsakssamband=kausalitet
Exponering ----------------->UtfallKemikalie Cancer
Bilavgaser Luftvägsbesvär Arbetslöshet Hjärtkärlbesvär
Mammografi Ökad överlevnad Medicin Tillfrisknande
Rehabilitering Ökad livskvalitet Uppväxtvillkor Kriminalitet
Studiepopulation=exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början)
R1 = Sjukdomsrat för de exponeradeR0 = Sjukdomsrat för de oexponerade
Ratdifferens (RD) = R1 - R0 Absolut mått (”basläget”=0)Relativ Risk (RR) = R1/R0 Relativt mått (”basläget”=1)
EPIDEMIOLOGISK STUDIEDESIGN
TVÄRSNITTSSTUDIE: I princip att betrakta som kohortstudie, men utan tidsutdräkt avseende studieperioden; prevalens och deras kvot eller differens
TVÄRSNITTSSTUDIE
Dator Ej dator PR
Ryggbesvär 15 5 20
Population 100 100 200
Prevalenskvot = 15/100 = 3 5/100
EPIDEMIOLOGISK STUDIEDESIGN
KOHORTSTUDIE: Exponerade och oexponerade följs över studieperioden; kumulativ incidens eller incidens och deras kvoter eller differenser utgör riskmått
TVÄRSNITTSSTUDIE: I princip att betrakta som kohortstudie, men utan tidsutdräkt avseende studieperioden; prevalens och deras kvot eller differens
Ordet kohort betyder:
“A group of subjects selected according to one or more common characteristic(s) and followed over time in order to identify, describe or quantify an event.”
Bernard Bégaud. Dictionary of Pharmacoepidemiology. 2000
Genomförandet av en KOHORTSTUDIE
• Välj kohortmedlemmar (de exponerade)
2. Välj en jämförelsegrupp (de oexponerade)
3. Uppföljning av kohorten (follow-up)
4. Jämförelse av sjukdomsrater mellan den exponerade kohorten och jämförelsegruppen
DEFINIERA EXPONERINGENSÅ EXAKT SOM MÖJLIGT
1. ALLA BOENDE I ETT FÖRORENAT GEOGRAFISKT OMRÅDE
2. ALLA BOENDE INOM 3KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN
3. ALLA SOM BOTT INOM 3 KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN I MINST 5 ÅR
4. ALLA SOM BOTT INOM 3 KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN I MINST 5 ÅR OCH SOM HAR FÖRHÖJDA BLODVÄRDEN AV DEN TOXISKA FÖRORENINGEN
MÅLSÄTTNINGEN ÄR ATT SKAPA KONTRAST MED AVSEENDE PÅ EXPONERING
DEFINIERA EXPONERINGENSÅ EXAKT SOM MÖJLIGT
1. ALLA BOENDE I ETT FÖRORENAT GEOGRAFISKT OMRÅDE
2. ALLA BOENDE INOM 3KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN
3. ALLA SOM BOTT INOM 3 KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN I MINST 5 ÅR
4. ALLA SOM BOTT INOM 3 KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN I MINST 5 ÅR OCH SOM HAR FÖRHÖJDA BLODVÄRDEN AV DEN TOXISKA FÖRORENINGEN
MÅLSÄTTNINGEN ÄR ATT SKAPA KONTRAST MED AVSEENDE PÅ EXPONERING
Genomförandet av en KOHORTSTUDIE
1. Välj kohortmedlemmar (de exponerade)
2. Välj en jämförelsegrupp (de oexponerade)
3. Uppföljning av kohorten (follow-up)
4. Jämförelse av sjukdomsrater mellan den exponerade kohorten och jämförelsegruppen
DEN OEXPONERADE JÄMFÖRELSEGRUPPEN KAN BESTÅ AV:
1/ INDIVIDER FRÅN EN SPECIFIK POPULATION SOM ÄR SÅ LIK DEN EXPONERADE KOHORTEN SOM MÖJLIGT, I ALLA AVSEENDEN FÖRUTOM EXPONERINGEN
3/ ALLMÄN BEFOLKNING (NATIONELL ELLER REGIONAL)
Genomförandet av en KOHORTSTUDIE
1. Välj kohortmedlemmar (de exponerade)
2. Välj en jämförelsegrupp (de oexponerade)
3. Uppföljning av kohorten (follow-up)
4. Jämförelse av sjukdomsrater mellan den exponerade kohorten och jämförelsegruppen
Exponerade Oexponerade
Fall a b
Population* M1 M0
Ratkvot/Relativ risk (RR) = a/M1 b/M0
Principiell datauppställning, kohort- och tvärsnittsstudie
Informationskällor för utfallet:
• Register data över mortalitet eller morbiditet
• Sjukvårdsjournaler
• Försäkringskassan
• Frågeformulär/intervjuer (bör verifieras mot objektiv källa om möjligt)
FÖRDELAR MED EN KOHORT STUDIE
Effektivt vid sällsynt exponering och vid sjukdomar med lång induktions- och latens-period
Kan koppla en exponering till flera utfall
Om prospektiv, bra information om exponeringen, mindre risk för confounding och tydlig temporalitet
mellan exponering och utfall
EPIDEMIOLOGISK STUDIEDESIGN
KOHORTSTUDIE: Exponerade och oexponerade följs över studieperioden; kumulativ incidens eller incidens och deras kvoter eller differenser utgör riskmått
TVÄRSNITTSSTUDIE: I princip att betrakta som kohortstudie, men utan tidsutdräkt avseende studieperioden; prevalens och deras kvot eller differens
FALLKONTOLLSTUDIE: Exponeringsfrekvensen jämförs mellan fall och kontroller; endast oddskvot/odds ratio/ kan beräknas och motsvarar incidensratkvot
Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie
1. Välj fallen
2.Definiera studiebasen
3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna)
4. Insamling av exponeringsdata
5. Analys
DEFINIERA UTFALLET• MED HJÄLP AV KLINISKA FYND: ENHETLIGA
DIAGNOSKRITERIER: SJUKDOMSSYMPTOM, VARAKTIGHET, MEDICINERING, VEM STÄLLER DIAGNOSEN?
• MED HJÄLP AV LABORATORIEFYND: LIKARTAD PROVTAGNING, FÖRVARING, ANALYSFÖRFARANDE, UTVÄRDERING AV LAB-SVAREN
• MED HJÄLP AV INTERVJUSVAR: VÄLFORMULERADE FRÅGOR, VEM FRÅGAR?
Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie
1. Välj fallen
2. Definiera studiebasen
3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna)
4. Insamling av exponeringsdata
5. Analys
Studiebasen ska bestå av:De personer, som om de fick sjukdomen (blev fall) skulle ingå som fall i vår studie
Ur denna studiebas hämtas kontrollerna
Kontrollerna ska vara ett representativt urval ur studiebasen
D v s kontrollerna ska spegla exponeringssituationen i studiepopulationen under studieperioden
Det innebär att ingen association ska finnas till exponeringen bland kontrollerna
Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie
1. Välj fallen
2.Definiera studiebasen
3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna)
4. Insamling av exponeringsdata
5. Analys
OLIKA TYPER AV KONTROLLER:
1. SLUMPADE POPULATIONSKONTROLLER.
2. SJUKHUSKONTROLLER MED EN ELLER FLERA ANDRA SJUKDOMAR.
Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie
1. Välj fallen
2.Definiera studiebasen
3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna)
4. Insamling av exponeringsdata
5. Analys
Samla in information om tidigare exponering via:
1. Register (Folk-och Bostadsräkningen, Journaluppgifter etc.)
2. Fråga- via muntlig intervju eller utskick av frågeformulär
Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie
1. Välj fallen
2.Definiera studiebasen
3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna)
4. Insamling av exponeringsdata
5. Analys
Fall-kontrollstudie
Exponerade Oexponerade
Fall a b N1Kontroller* c d N0
(Kohort M1 M0 )
* Fristående kontrollpopulation som inte inkluderar fall
Odds ratio (OR) = a/b = a/c = ad c/d b/d bc
En odds ratio approximerar en rate ratio om c och d är
ett representativt urval ur M1 och M0
Fall-kontrollstudie
EXPONERING = RÖKNING
UTFALL = LUNGCANCER
Rökare Icke rökareLungcancer 33 15
Hjärtkärl-sjukdom 60 40
Odds ratio = 33x40 = 1,47 15x60
Andelen rökare i bakgrundspopulationen (befolkningen som genererade fallen) är 30 %
Fall-kontrollstudie
EXPONERING = RÖKNING
UTFALL = LUNGCANCER
Rökare Icke rökareLungcancer 33 15
Slumpade befolknings- 30 70kontroller
Odds ratio = 33x70 = 5,13 15x30
FÖRDELAR MED EN FALL-KONTROLL STUDIE
Effektivt vid sällsynt sjukdomsutfall
Kan koppla ett utfall till flera exponeringar
Oftast snabb och billig (i jämförelse med kohortstudie).
Urval
Bakgrundspopulation
Urval
Selektionsbias
Slutsatser
Informationsbias Confounding Slumpen
Intern validitet
Extern validitet(generaliserbarhet)
?
Studiers informationsvärde beror av:
-studiens precision (frihet från slumpmässiga fel)
-studiens interna validitet (frihet från systematiska fel)
- studiens externa validitet (generaliserbarhet)
Studiens precision (frihet från slumpmässiga fel):
PRECISION=RELIABILITET=REPRODUCERBARHET= I vilken utsträckning upprepade mätningar (studier) av ett stabilt fenomen ger samma värden.
• Påverkas av slumpens (chansens) inverkan = felkällor som påverkar data så att de avviker på ett slumpmässigt sätt från det sanna värdet.
• Låg precision ökar spridningen av mätdata vilket syns i standardavvikelse och konfidensintervall.
• Hög precision fås genom att öka studiestorleken (i stora material får slumpens inverkan mindre genomslag)
INTERN VALIDITET= I vilken utsträckning mina data mäter vad dom avsåg att mäta.
Påverkas av förekomst av bias = felkällor som påverkar dataså att de avviker på ett systematiskt sätt från det sanna värdet.
Ökas genom en genomtänkt studiedesign.
Exempel på systematiska fel
• Urvals-/Selektionsfel
• Informations-/Observations-/Mätfel
• Confounding
Systematiska fel
Urvals(selektions)fel = "fel" individer i de studerade grupperna
Ex. ÖverlevarbiasAtt studera patienter i ett sent skede (stage) av sjukdom innebär att
studera en överlevar (motståndskraftigare) population.Ex. Healthy worker effectEx. Självselektion Vem väljer att delta i forskningsstudie?Ex. Berkson bias
Urvals(selektions)fel uppstår när orsakssambandet är annorlunda bland de individer som ingår i studien än bland de som borde ha ingått i studien
Systematiska fel Informations-/Mät-/Observations-fel
Sjukligheten inte fastställd lika för exp resp oexp i kohortEx. Oroad företagsläkare undersöker anställda oftareEx. Kvinnor med tidigare spontanaborter följs upp
noggrannare under följande graviditeter
Exponeringen inte fastställd lika för fall resp kontrollerEx. Recall biasEx. Systematiskt bortfall
Confounding
Exponering Utfall
Tredje variabel
För att en faktor ska vara en confounder skall två saker vara uppfyllda:
Skall vara associerad med exponeringen - utan att vara en konsekvens av exponeringen
Skall, i sig själv, påverka utfallet - även i frånvaro av exponeringen
CONFOUNDING KAN UNDVIKAS VID STUDIEDESIGNEN GENOM:
• RANDOMISERING• RESTRIKTIONER• MATCHNING CONFOUNDING KAN KONTROLLERAS
FÖR I ANALYSEN GENOM:
• STRATIFIERADE ANALYSER• MULTIVARIATA ANALYSER
Stratifierad fall-kontrollstudie
Exponering = Kaffedrickande Utfall = hjärtkärl-sjukdom
Misstänkt confoundingfaktor = rökning
> 5 koppar/dag < 5 koppar/dag
Rökare
Fall 31 10
Kontroller 100 35
Ej rökare
Fall 2 5
Kontroller 50 210
Totalt
Fall 33 15
Kontroller 150 245
Crude OR = 33 x 245/15 x 150 = 3,59
Standardiserat riskmått (SMR) =a/a* = 31 + 2 = 33 = 1.11 (100x10/35)+(50x5/210) 28,6+1,19
Hills kriterier för kausalt sambandSambandets styrka
Samstämmighet med tidigare resultat
Exponering tidsmässigt före utfallet
Dos-respons
Biologisk trovärdighet
Samstämmighet med experimentella studier