22
1 15 April 2014 ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN Peter Lindgren

ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

  • Upload
    others

  • View
    7

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

1 15 April 2014

ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN Peter Lindgren

Page 2: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

2 15 April 2014

Syfte med rapporten • Vilka olika modeller finns? • Hur ersätts vården i Sverige idag? • Effekter av de olika modellerna • Rekommendationer

Metod • Genomgång av litteraturen • Intervjuer med företrädare för regioner och landsting samt konsultation av

styrdokument

Page 3: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

VILKA MODELLER FINNS?

Page 4: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

4 15 April 2014

Ersättningsmodeller

Anslag Kapitation Produktgrupp

•Diagnosrelaterade Grupper (DRG)

•Vårdepisodersättning

Åtgärd

Prestationsersättningar

Hög grad av rörlig ersättning Låg grad av rörlig ersättning

Page 5: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

5 15 April 2014

Resultatbaserad ersättning Kombineras med andra modeller för att styra mot specifika mål Målrelaterad ersättning kopplar bonus eller viten till uppsatta mål Värdebaserad ersättning knyter ersättningen till hälsoutfall och omfattar

alla aktiviteter som påverkar detta

Page 6: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

HUR ERSÄTTS VÅRDEN IDAG?

Page 7: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

Primärvården Kapitationsersättning utgör

grundstommen − 60% - 100% av ersättningen

Kapitationen justeras utifrån patientegenskaper − Ålder − Vårdtyngd (Adjusted Clinical

Groups, ACG) − Socioekonomi (Care Need

Index, CNI) − Läge

Page 8: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

Målrelaterad ersättning vanlig i primärvården Mellan 0 och 39 mål 0 – 6% av ersättningen

2-3 % vanligast Både bonus och viten

förekommer

Page 9: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

9 15 April 2014

Anslagsfinansiering är grunden i specialistvården • Sex landsting använder enbart anslag • Övriga kompletterar anslagen i olika hög grad med prestationsersättningar • Målrelaterad ersättning mindre vanligt än inom primärvården • Fem landsting har infört vårdepisodersättningar

– Höft/knä, ryggkirurgi, dermatologi, vuxenpsykiatri, KOL och hjärtsvikt

Page 10: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

DRG • Används som beskrivningssystem

i samtliga landsting • Används för debitering mellan

landsting • I 9 landsting används DRG som

grund för ersättning

Page 11: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

EFFEKTER

Page 12: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

12 15 April 2014

Resursanvändning, produktion och kostnader • Fast ersättning → God kontroll över förväntade kostnader, låga incitament

för förbättrad produktivitet • Rörlig ersättning → Hög produktivitet men dålig kostnadskontroll • Väletablerade samband

Page 13: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

13 15 April 2014

Lika tillgång till vård • Fast ersättning → Risk för övervältring, risk för väntetider • Produktgrupp → Risk för patientselektion • Resultatbaserad ersättning → Risk för patientselektion • Finns empiriskt stöd för detta, men verkar utifrån befintliga studier inte

vara ett stort problem i Sverige

Page 14: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

14 15 April 2014

Kvalitet • Åtgärdsbaserad ersättning i teorin neutralt • Fast ersättning kan skapa låg aktivitet, vilket i sig kan medföra låg kvalitet • Ersättning per produktgrupp kan i teorin leda till lägre kvalitet p.g.a.

incitament att hålla ned resursåtgången för varje tillfälle • Resultatbaserad ersättning: Finns risk för undanträngning? • Inga data som påvisar större variationer i praktiken

Page 15: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

15 15 April 2014

Risk för manipulation • Åtgärdsbaserad ersättning: Risk för att för många besök faktureras • Ersättning per produktgrupp: Inrapportering av felaktiga koder för mer

fördelaktig klassificering (uppkodning) • Målrelaterad ersättning: Risk för felaktig inrapportering av mål • Kan vara ett problem om kontrollsystem inte finns. Problemet tycks större

internationellt än i Sverige.

Page 16: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

16 15 April 2014

Innovation Typ av ersättning Minskad

resursanvändning Bättre utfall utan minskad

resursanvändning Fast (anslag eller kapitation) Möjligt, men kan motverkas

av modellens incitament Nej

Vårdepisod Ja – inom episoden Nej

DRG Ja – inom vårdtillfället Nej

Åtgärd Nej Ja – om detta kan uppnås genom högre aktivitet

Resultat Ja Ja – givet att kostnaden täcks av den extra ersättning som det

förbättrade utfallet ger.

Page 17: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

REKOMMENDATIONER

Page 18: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

18 15 April 2014

Bedöm och synliggör incitament • Det finns inga neutrala ersättningsmodeller

– Ersättningsmodellen kommer att påverka hur vården organiseras och levereras oavsett om den är tänkt att skapa incitament eller inte

• Analysera vilka incitament som skapas • Om syftet är att skapa incitament, behöver dessa synliggöras

Page 19: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

19 15 April 2014

Ta hänsyn till andra drivkrafter Sjukvården kännetecknas av starka professionella drivkrafter Rikta incitamenten åt samma håll

Fokusera på utfall Använd inrapporterade mått för återkoppling

Page 20: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

20 15 April 2014

Stimulera till innovation Incitament till innovation skapas om

− Modellen konstrueras efter värdebaserade principer − Fokus flyttas från specifika aktiviteter − Ersättning knyts till utfall − Den finansiella risken för komplikationer kopplas till utföraren

Vårdepisodersättning är en form som ger vårdgivaren möjlighet att förändra sitt arbetssätt utan att drabbas ekonomiskt

Se upp med inlåsningseffekter orsakade av existerande system

Page 21: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

21 15 April 2014

Framgångsfaktorer • Inkludera vårdens aktörer i utvecklandet av ersättningsmodeller. • Tydliggör vilka incitament som systemet är tänkt att skapa – få detta att

verka så långt ned i organisationen som möjligt. • Använd riskjustering för att garantera lika tillgång till vård.

Page 22: ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN

TACK! [email protected]