1

Eslövs Rotaryklubb 75 ÅRav

Kjell PeterssonI

2

”….likt flyttfåglars medvetna och oförklarliga färd ”

Omslagsbild: Per-Ola Jacobson

Grafik & layout Tord Johansson

Eslövs Rotaryklubb 75 år

3

Presidentens förord

Arbetet med Eslövs Rotary klubbs 75 års jubileum startade redan 2009 då jag var klubbmästare. Styrelsen tillsatte då en kommitté med mig som ordförande en av uppgifterna var att finna någon som kunde åta sig uppdraget att göra en fortsättning på den skrift om klubbens historia som skrevs till klubbens 60 års jubileum.

Valet var enkelt vår långvarige medlem och författare, historiker mm Kjell Petersson accepterade uppdraget och resultatet som ni snart skall få ta del av blev inte bara en tillbakablick påklubbens aktiviteter under dessa år utan även ett tidsdokument om föreningslivet mm i Eslöv under dessa år.

Klubben har av ekonomiska skäl valt att vara moderna så Ni kommer att få Er historen till del i form av ett kapitel i taget på mail Ni som vill spara hela skriften kan välja att ladda ner den alternativt att skriva ut den.

Jag vill framföra mitt och klubbens stora tack till Kjell Petersson för det fantastiska arbete han gjort meddenna skrift, samtidigt vill jag framför mitt tack till Hans Bertil Hansson och Rolf Jons-son för deras arbete med att samla in bilder mm till denna skrift.

Det har varit och är fortfarande ett sant nöje att var President under detta Jubileumsår.

Erik Holmquist President 2011-2012

Eslövs Rotaryklubb 75 år

4

M en…..sedan?

Samhällsutvecklingen baseras också på tankar, idéer och erfarenheter från det förflutna Här ett par exempel bland tusen-den. När den grekiske filosofen Aristote-les (384-322 f. Kr) summerade sina sex styrelseformer, med tre former där lagar styrde samhället, så var monarki den bästa och effektivast, aristokrati mellan-läget och demokrati sämst, eftersom den saknade effektivitet.

Men om lagar saknades i detta samhälle var envåldshärskaren värst, oligarki (fåtalsvälde) ett mellanläge och oklokrati

(pöbelvälde) det bästa därför att onds-kans utbredning kunde hämmas av oe-nigheten.

Aristoteles hade baserat sin uppfattning genom att sända ut 158 lärjungar till lika många stadsstater (samhällen) i Grek-land och beskriva styrelseformerna där. Summeringen hos Aristoteles var f.ö. .ett debattinlägg och en sammanfattning av Platons idéer (427 ungefär ! -347 f.Kr.). Platon hade utgått från övertygelsen att den mest begåvade och utbildade filo-sofen borde styra landet, t.o.m. utan lagar eftersom han ensam visste bäst. Syn-punkterna kom i verket ”Staten”, men eftersom Platon misslyckades i jakten på

Så, OK. Redan de gamla grekerna

”Eslövs rotaryklubbhar under de gångna åren utvecklat sin individualitet och skapat sina egna traditioner. Detta utgör ett arv som dagens rotarianer skall förvalta.Traditioner kan vara värdefulla men de får inte stelna i tomma former utan levande innehåll. Det krävs ständigt personliga insatser av varje ny generation för att någonting skall kunna hållas vid liv och utvecklas vidare. En rotaryklubb står och faller med sina medlemmar. Den är varken bättre eller sämre än den enskilde rotarianen. Eslövs rotaryklubb i nuet och i framtiden är helt beroende av var och en av oss, av vad vi är, vad vi vill och vad vi gör.”

Orden tillhör Gösta Johannesson. De är slutorden i den genomlysande skildringen av klubbens verksamhet under de första femtio åren i jubileumsskriften.Tidevarv komma… Men vi är inte bara en del av framtiden. Förfluten tid har också präglat oss. Idéer kommer och går. De tar sig runt vårt klot genom sekler, slår sig ner i tid och rum, likt flyttfåglars medvetna och oförklarliga färd. Gam-la sanningar kan bli nya med en lätt frisering. Och ändå rör hon sig, Moder Utveckling.

Eslövs Rotaryklubb 75 år

5

den lämplige följdes denna övertygelse i ”Lagarna” och ”Statsmannen” av tron på lagarnas betydelse i ett samhälle. Aristo-teles` empirism vs Platons metafysik.

Men det fanns en intressant (åtmin-stone för rotaryrörelsens tankegångar) beskrivning av en man som verkat i Gre-kland halvannat sekel före Platon och Aristoteles. Han hette Cleisthenes och var mannen bakom Aténs författning 507 f.Kr. Stadsstaten Atén beräknades vid denna tid ha haft 300000 invånare, men bara 1/3 av dem var medborgare med rösträtt från 18 resp. 20 år (beroende på vilket statsorgan valet gällde). Samhällets övriga befolkning utgjordes av 1/3 slavar och 1/3 immigranter, köpmän och andra som etablerat sig i staden.

Atén hade i botten en folkförsamling som kunde inkallas vid behov, ibland ända upp till tio gånger per år, men beslutande församling var annars de femhundrades råd. Den egentliga regeringen utgjordes av Magistraten. Till denna utsåg var och en av de 10 stadsdelarna 50 personer.

Året indelades i dekader i stället för månader, d.v.s. 10 gånger 36-37 dagar.

En av stadsdelarna regerade under var sin dekad tillsammans med en representant från var och en av de andra nio stads-delarna. Ur den regerande stadsdelen utvaldes/utlottades för de 36/37 dagarna en president. Som satt en dag (!) och inte kunde återväljas. Det betyder alltså 365 presidenter på ett år. Snacka om roterin-gar! (Sabine George H: A History of Po-litical Theory, New York 1960.)

Behöver det tilläggas, att under franska revolutionen, 2300 år senare, 1793, i rev-olutionens mest radikala skede tillsattes

en riksdag, som bestod av de femhun-drades råd och de gamles råd. Självklart avskaffades också veckans sju dagar och ersattes av en dekad på tio dagar, att mod-erna författningar vad gäller republiker har eller har haft presidenter som suttit från sju år (Frankrike) ner till ett år (Sch-weiz).

Vi är naturligtvis på olika områden knut-na till detta antika arv. Konst, vetenskap, kultur och inte minst det språkliga arvet, grekiska och latin, är tydliga exempel. Lokalt kan orden och dess valörer an-vändas mer eller mindre intensivt. Man kan gissa att just i Eslöv kan de båda sam-mansatta adjektiven grekisk-romersk an-vändas ovanligt ofta. Vi syftar självklart på brottningen som också var en populär sport under antiken.

Vi var ett 15-tal medlemmar i Eslövs AI som 1955 inbjudits till en klubbtävling i brottning i den lilla hamnstaden Pula i spetsen av den istriska halvön i dåvarande Jugoslavien. Nu tillhör staden Kroatien. Krönikörens uppgift var att så gott det sig göra lät stå för översättningar mellan de deltagande nationerna. För alla de 15 måste det ha varit den största upplevelsen i sportlivet.

Eslövs Rotaryklubb 75 år

6

att tillgå. Det är egentligen en perfekt ro-teringsorganisation. Alla blir delaktiga i det årliga arbetet.

Men good bye Du antika värld! Paul Har-ris hade ytterligare en poäng, senare kan-ske bäst uttryckt i den omöjliga översätt-ningen av engelskans ”Service above Self” med tillfälle till flera uttolkningar av osjälviskhetens budskap; vikten av kontakt människor emellan, t.ex. samtal, omfattande hjälpverksamheter av alla de slag, jämte enorma möjligheter till in-hämtande av kunskaper.

Men utgångspunkten, att vi människor behöver stödja varandra, den tanken har naturligtvis roterat tidigare över världen. Likt flyktfåglars flykt.

Ett exempel. De tre första folkhögsko-lorna i landet grundades 1868. Hvilans folkhögskola i Åkarp är en av de tre. Den förste rektorn där var legendariske Leon-ard Holmström, Fil. Doktor i geologi. I Åkarp hade han en granne, smeden Jo-hannes Lindqvist. Denne hade flyttat in till samhället, och från att ha varit smedg-esäll blev han snart mästare. Grannsäm-jan var tydligen god:

”Doktoren å ja vi kom hid å borja våra jarningar på en gång. Mitt fåsta arbejde va å sätta in nya låsa i vilan i stället fårr di gamle krulåsarna. Å vi va alla gamla na-boa. Behövde doktoren itt gått rå, så kom han te maj, å behövde ja itt gått rå, så kom ja te han”.

I världen finns det ett antal amfiteatrar. De mest kända är Colosseum i Rom och Ve-rona. Men det finns också ett i Pula. Att sitta och beskåda dessa internationella tävlingar - åtta nationer deltog - går knap-past att känslomässigt beskriva. Därinne lyste stjärnorna från himlen i sensom-marnatten. Strålkastarna från moder Jord kompletterade.

Lägg därtill ett personligt minne- vår minibuss med åtta personer körde utför Alperna utan bromsar. Alla var oskadda men för skribenten som plockat fridlysta Edelweiss på alptoppen blev det sam-vetskval i 45 år. Rotarykamraten Eckart Trattner befriade mig från ett dåligt sam-vete -45 år senare. Se närmare nedan un-der kapitlet ”Randigt och rutigt, Eslöv i världen.”

Efter denna mastiga utflykt i tid och rum är det bäst att återvända till Eslövs Rota-ryklubb och dagsläget.

En titt i den lokala medlemsmatrikeln ger vid handen att vi är många som varje år är delaktiga i verksamheten. Utöver styrelsen, med seniorrepresentanten (= de gamles råd?), revisorer, arkivarie och de en gång beslutade tre gästvärdarna per månad och inte minst de fyra kommit-téerna för programverksamheten, så har 60 personer olika arbetsuppgifter per år. Då är inte inräknat de tillfälliga arbetsup-pgifter som kan åläggas en medlem någon gång under året. Med honorary members inräknade finns det just nu 65 medlemmar

Eslövs Rotaryklubb 75 år

7

Vi skriver torsdagen den 28 juli 2011. Klockan har ännu inte hunnit till 12. Det ska bli det

första sammanträdet med klubben efter sommaruppehållet. Den här torsdagen delar vi mötet med. Eslöv- Sallerup Ro-taryklubb. Det bör därför bli fler än nor-malt. Jag är säker på att många redan har kommit t.o.m. kvarten före 12. Jag minns hur min fadder Eric Tengberg den gången för 24 år sedan hade svarat på min frå-ga:” Ska man infinna sig kl. 12.15?” ”Ja,” hade han svarat, ”men det är bättre om du kommer redan kl.12”

Då förstod jag inte riktigt vad han me-nade. Den 1 juli 1967 hade klubben änd-rat mötestiden från 12.00 till 12.15. Var det för att jäktade rotarianer skulle hinna till lunchen i tid, eller var det kanske för att ge bättre utrymme för en samtalspaus före maten?

Möjligheten till samtal är en viktig del i Rotarys hela verksamhet. Med stigande ålder och tilltagande ensamhet känns det ännu viktigare.

Rotaryflaggan har restaurangvärden his-sat sedan länge. Minnet säger att vi nå-gon gång i det förflutna fått information om flaggan symbolik. Hittar det också ef-ter något letande, Veckobrev 1990-10-18:

”Presidenten (Carl-Johan Borg) frågade om någon visste hur många ekrar och kuggar Rotaryhjulet har. Eftersom ingen kunde svara direkt berättade han `att det hade 6 ekrar, 24 kuggar och ett kilspår för att symbolisera arbete och inte vila`”

Ytterligare information dyker upp tre år

senare 1993-09-23. I brist på utlovade brev från guvernören redogjorde Paul Sti-genhag för tänkta veckobrev om begrepp och symboler, vissa med en anknytning till Rotary. Utöver hjul och ekrar, ovan nämnt, fick Rotary 1928 ” de officiella färgerna. Kungsblått och gult (guld), ut-formade efter heraldikens lagar härstam-mande från 11–1200-talet. Blått var gu-darnas färg, då himmeln var gudarnas boning. Jungfru Marias kläder var blåa, och efter dessa blev vapensköldarnas färg blå. En genomgående färg vad gäl-ler ordnar är just blå! Gult kan måhända upplevas som svekets färg (Judas mantel var gul) men än mer färgen för makt och rikedom – sol och gull. I Kina fick blott kejsaren klä sig i gula kläder.”

Inte vila? Jag drar mig till minnes ett fa-voritcitat någonstans ifrån, det kan nog inte ha varit från någon av klubbens pre-sidenter:” Tröttast blir man av det arbete man ännu inte utfört ”

Flaggan sitter rätt högt. Symbolen ver-kar ha dålig kontakt med verkligheten längre ner, och förresten har synen bör-jat bli gammelmanssämre. Svänger runt idegranshäcken in mot entrén. Där står han som vanligt, klubbens ende smyg-rökare, numera förvisad ut från huset. Vi har känt varandra sedan småskoleåldern och föreningslivet i stan. Men nu hälsar vi artigt och tar i hand. Seden bjuder nu-mera detta, som om vi vore män i staten liksom de forne pojkarne, åtminstone på torsdagslunchen med den härliga hus-manskosten. Vår klubb har haft Odd Fel-low-restaurangen som mötesplats sedan 1.5 1980, då vi lämnade Stadshotellet. På

Vadå, tidigt?

Eslövs Rotaryklubb 75 år

8

väggen vid entrén sitter två metalltavlor. På den ena står det ”Odd Fellow loge Nr 5 Concordia” Den andra är vår skylt på vilken det står ”Rotary International”. Vår smygrökare, Sven-Åke Linö, även

då förvisad utanför huset, hade för några år sedan fått i uppdrag att byta ut skylten, men hyresvärden motsatte sig detta. Ing-enting att säga mot detta.

När järnvägen kom till byn

Åsynen av Concordiaskylten väck-er tankar. Att namnet har latinskt ursprung och betyder endräkt

kan väl vara OK, men det är siffran Nr

5 som engagerar. Odd-Fellowlogen i lilla Eslöv var faktiskt den femte i ordningen av Sveriges Odd-Fellow föreningar, och det var nog järnvägens förtjänst!

Huset är färdigbyggt 1893, just för mötesverksamhet. Byggnaden är också mötesplatsför Eslövs Frimurareförening, grundad 1906 och även den tidigt ute bland frimrare-föreningar i landet.

Eslövs Rotaryklubb 75 år

9

Rotary kom till Sverige först 1926 i Stockholm. Sedan följde Göte-borg 1927, Helsingborg och

Malmö 1928. När Eslövs Rotaryklubb bildades 1936 var det den 30-e i ordnin-gen i landet. Idag, 2011, finns det 478 klubbar i Sverige, i världen drygt 20 000 klubbar med 1,2 miljoner medlemmar. Den 30:e av 478 placerar Eslövs Rotary klubb inom de första 7 procenten av klub-barna i landet. Av världens alla 20000 klubbar har vår klubb tilldelats nr. 4134 och den placeringen ligger inom de första cirka 20 procenten av världens rotaryk-lubbar. Skillnaden i placering mellan Sverige och världen är egentligen en in-direkt beskrivning av Rotarys utveckling världen över. Det började i USA, gjorde en utvikning i Cuba och kom därefter till Storbritannien och ut över Europa.

Det är också på andra områden, där Es-löv är snabbt ute med föreningsetablerin-gar. Fackföreningsrörelsen i Eslöv star-tade i respektive branscher kort tid efter det att förbunden bildats i Stockholm. Samrealskolan hade bara fyra storstäder före sig med skolgång för båda könen. Samskoleprincipen gällde också Eslövs folkhögskola bland dessa skolor i lan-det, när den startade 1902. Scoutrörelse, skytterörelse och Folkets hus etableringar är andra exempel. Eslövs föreläsnings-förening tillkom redan 1888, att jämföras

med Stockholms Arbetareinstitut, först i landet, grundat 1880, men nu nerlagt. Eslövsföreningen är troligen den äldsta ännu verksamma i landet. Eslövs Hant-verksförening startade 1874. Dess förste ordförande började inrätta sjuk- och be-gravningskassa, konsument kooperation (mjölk) och var ytterst aktiv när det gäll-de folkbildningen, inte minst folkhög-skolan.Det är knappast tillfälligheter. När stambanan drogs förbi Eslöv 1858 flyttades centrum från den gamla bond-byn i väster till dagens läge. Det kallades så småningom infrastruktur och lockade den nya tidens människor. Det var just hantverkare och andra resenärer som såg möjligheter till försörjning i det nya sam-hället. De bosatte sig i Eslöv och andra liknande stationssamhällen. Nybyggar-na hade erfarenheter från många främ-mande miljöer. Ett typexempel kan vara den skomakare från Lund, som i likhet med många andra gav sig ut i världen på 1860–70-talen. Den här skomakaren sägs ha arbetat i Tyskland, Zürich, Nea-pel, Konstantinopel och Moskva, innan han så småningom hamnade i Eslöv. Där specialiserade han sig på ridstövlar i denna jordbruksbygd, omgiven av gamla slott och herresäten: (Söderberg, T. Hant-verkarna i genombrottsskedet 1870-1928 Stockholm 1961)

Men Eslövs Rotaryklubb?

Eslövs Rotaryklubb 75 år

10

DC-3a landar för första gången på Eslövs flygplats 2012 06 05. Foto: Emma Persson

James Watts ångmaskin var uppfunnen redan drygt 50 år tidigare (1774) innan George Stephensons lokomotiv fanns på plats. Englands kanalperiod började ta slut. Året var 1832, då ”händer grävde Göta Kanal” (Tage Danielsson) Stamban-an Eslöv- Lund invigdes 1858. Sverige behövde inte göra om Englands misstag i den eviga kampen om infrastrukturens innovationer. Det fick positiva följder också för Eslöv, ovan redovisade.

Men just det året då Eslövs Rotaryklubb bildades var slutåret för skånska arbetare som med skoffa, hacka, rullebör och spade grävde jorden till Eslövs flygfält.

När Eslöv 2011 firade sitt 100-årsjubile-um som stad, blev det förstås stor flygup-pvisning och utställning med tusentals besökare. På plats fanns den DC-3.a som syns på bilden. Den hade i många år gjort sin tjänst i Kongo. Nu blev den det största flygplan som någonsin landat på fältet i Eslöv. Knappt en månad före uppvisnin-

gen upptäckte man, att flygfältets nästan kilometerlånga bana måste asfalteras, om det skulle bli någon uppvisning. Reak-tionen blev hypersnabb. Här är nu resul-tatet av denna insats.

Skyltarna på vägarna till flygfältet gällde inte längre. Luftfartsverket hade ersatts av Trafikverket och Eslövs kommun hade blivit ägare av fältet. När fältet hade tillkommit hade man för riket förtecknat s.k. hjälpplatser, där eslövsfältet blev en av dem, om Bulltofta skulle få svårigheter. Motiveringen till Eslövs lämplighet var att passagerarna hade lätt att ta sig till sin slutdestination tack vare det goda järn-vägsnätet med fem linjer som Eslöv hade. - Det var då det. Med tillkomsten av Stu-rup blev somliga ` litta stöddiga.` ”If in Europé, don`t miss ….” Det smittade av sig också i Eslöv. För ett par decennier se-dan skulle nästan alla bilister ha en dekal i bakrutan. På en av dessa dekaler kunde man plötsligt läsa. ”If in Europe, don`t miss Anderssons korv i Eslöv” Vän av ordning måste nu fråga sig, vad detta över

Eslövs Rotaryklubb 75 år

11

huvud taget har med Eslövs Rotaryklubb att göra. Vän av oordning har svaret: I Es-löv heter det inte längre något så simpelt som flygfält. Tack vare asfalteringen har vi nu avancerat till flygplats i stället för flygfältIf in Europe, don`t miss Eslöv Airport !

Effekten för vår Rotaryklubb torde kun-na bli; att vi inte står på minus i besöks-frekvensen för internationella gäster. Just nu är vi fler eslövsrotarianer som besöker klubbar i andra länder, än vad dessa utlän-dska klubbmedlemmar gästar vår klubb; att vi med tanke på ”Afrika i våra hjärtan” en dag tar cykeln till Eslöv Airport med resmål närheten av Ituti, Kenya.

Att Nils Novéns sköna rondellskulptur, ett landningsmärke just i flygplatsens närhet, inte bara har texten ”Välkom-men till Eslöv.” Nils vet själv hur man framträder för internationella gäster efter 50-talet konventledamöters besök i Eriks lada: ”Willkommen, bienvenu welcome!”

När det gäller Eslövs Rotaryklubbs char-termöte 1936 finns det också andra speci-fika förklaringar utöver de ovan anförda. Initiativet till bildandet kom logiskt nog från Malmö Rotaryklubb genom stadsin-genjör Erik Bülow Hübe och konsul Hans Ekman. Åtminstone Bülow Hübe var välbekant med Eslöv. Han hade 1913 upprättat den första stadsplanen, bl.a. hade han fört ingående diskussioner med Albert Sahlin (Signe Höjer: Arvet från läsarna, 1976) liksom andra politiker, företagsledare och tjänstemän, med Ivar M G Sandberg i spetsen. En del hade säk-ert haft möjlighet att lämna synpunkter på stadsplaneförslaget.

En ytterligare förklaring till den tidiga rotarystarten var den yttre oron i Europa. I 30-talets depression nådde siffrorna sin kulmen med högsta arbetslösheten i Eslöv 1935-1936. (Marcus Somstedt: Arbet-slöshet och arbetslöshetsåtgärder i Eslöv 1933-43) I oron föds naturliga tankar att hjälpa varandra. Det gäller också företag-sledare. Kanske borde det vara förmätet att kalla det hela en socialpsykologisk in-sats i rätt tid.

Eslövs Rotaryklubb 75 år

Statens Arbetskommission organiserade nödhjälpsarbeten. Här anläggsTrehäradsvägen i Eslöv.