Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Examensarbete

Musikens påverkan på postoperativ smärta

Författare Sara Sundvik Susan Tram Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2019

Handledare Elisabeth Jobs Examinator Barbro Wadensten

ABSTRACT

Background: Approximately 740,000 surgical procedures are performed every year in Sweden,

resulting in postoperative pain. Postoperative pain is a type of acute tissue injury that is experienced

as a result of a surgical procedure. If not treated properly, postoperative pain can result in chronic

pain, worsened quality of life and increased mortality. Music therapy is a cheap non-

pharmacological method without side-effects that could be implemented in healthcare as a

complement to traditional treatment, to alleviate postoperative pain and increase the well-being of

patients.

Purpose: To investigate the impact music has on post-operative pain and the physiological

reactions that arise from postoperative pain.

Method: A descriptive literature study using quantitative methods. The search for articles was done

in the database of PubMed and CINAHL with the help of MeSH generated terms. Eleven original

articles were included in this study, whereas one of them were excluded later on by not passing the

criteria of the quality control.

Results: Seven out of ten studies showed that music reduced the pain intensity in patients that had

undergone either thoracic- or abdominal surgery. No clear influence on physiological reactions

could be seen postoperatively.

Conclusion: Music can be used as a complementary treatment to conventional care, to reduce the

pain intensity of postoperative patients, and to have patients partake more in their treatment. Since

music is cheap och does not involve any side-effect, it can be involved as a analgesic

complementary method in society as well as in hospitals. Though more research is needed to see if

music has an impact on the physiological responses resulting from pain.

Keywords: Music; pain; postoperative; vital signs

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Årligen genomförs cirka 740 000 kirurgiska ingrepp inom slutenvården i Sverige som

resulterar i postoperativ smärta. Postoperativ smärta är en typ av akut vävnadsskadesmärta som

upplevs till följd av kirurgiskt ingrepp. Om obehandlad kan postoperativ smärta resultera sig i

kronisk smärta, försämrad livskvalitet och ökad mortalitet. Musikterapi är en biverkningsfri och

icke farmakologisk metod som kan implementeras i vården som ett komplement till traditionell

behandling för att lindra postoperativ smärta samt öka patienternas välbefinnande.

Syfte: Att undersöka vilken påverkan musik har på postoperativ smärta och de fysiologiska

reaktioner som uppstår vid postoperativ smärta.

Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie med kvantativ ansats.

Artikelsökningarna genomfördes i PubMeds– och CINAHLs databas med hjälp av MeSH

genererade söktermer, där elva originalartiklar valdes att inkluderas i studien. Utav dessa var det en

artikel som efter kvalitetsgranskning exkluderades, då dess kvalité inte var av medel eller högre

kvalité.

Resultat: Sju av tio studier visade att musik sänkte smärtintensiteten hos patienter som genomgått

thorax- eller abdominal kirurgi. Ingen tydlig påverkan på fysiologiska reaktioner postoperativt

kunde ses hos samtliga studier.

Slutsats: Musik kan användas som en komplementär behandling till sedvanlig vård för att sänka

smärtintensiteten hos postoperativa patienter och öka delaktigheten och självbestämmandet hos

patienten. Musikterapi är varken kostsamt eller innehåller biverkningar och kan därför

implementeras ute i samhället såväl som inom vården. Mer forskning behövs däremot för att se om

musik har en påverkan på de fysiologiska reaktionerna som uppstår vid smärta.

Nyckelord: Musik; smärta; postoperativ; vitala parametrar.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ............................................................................................................................................ 1

BAKGRUND ..................................................................................................................................................... 1

SMÄRTA .......................................................................................................................................................... 1

AKUT- OCH KRONISK SMÄRTA .................................................................................................................... 2

POSTOPERATIV SMÄRTA ............................................................................................................................... 2

SMÄRTSKATTNINGSSKALOR ......................................................................................................................... 3

FARMAKOLOGISK BEHANDLING VID POSTOPERATIV SMÄRTA .................................................................. 3

KOMPLEMENTÄRA SMÄRTBEHANDLINGAR ................................................................................................ 4

SJUKSKÖTERSKANS ROLL I POSTOPERATIV SMÄRTBEHANDLING ............................................................. 5

TEORETISK REFERENSRAM .......................................................................................................................... 6

PROBLEMFORMULERING .............................................................................................................................. 6

SYFTE ............................................................................................................................................................. 7

Frågeställningar .......................................................................................................................................... 7

METOD ............................................................................................................................................................. 7

DESIGN ........................................................................................................................................................... 7

SÖKSTRATEGI ................................................................................................................................................ 7

INKLUSIONSKRITERIER ................................................................................................................................. 8

EXKLUSIONSKRITERIER ............................................................................................................................... 8

DATAINSAMLINGSMETOD ............................................................................................................................. 8

DATAANALYS ................................................................................................................................................. 9

Kvalitetsanalys ........................................................................................................................................... 9

Resultatanalys .......................................................................................................................................... 10

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ............................................................................................. 10

RESULTAT ..................................................................................................................................................... 10

MUSIKTERAPI .............................................................................................................................................. 10

MUSIKENS PÅVERKAN PÅ SMÄRTINTENSITET ........................................................................................... 11

MUSIKENS PÅVERKAN PÅ FYSIOLOGISKA REAKTIONER .......................................................................... 12

DISKUSSION .................................................................................................................................................. 13

RESULTATDISKUSSION ................................................................................................................................ 13

METODDISKUSSION ..................................................................................................................................... 16

Val av artiklar och analysmetod ............................................................................................................... 16

Inklusions- och exklusionskriterier .......................................................................................................... 17

Behov av ytterligare forskning ................................................................................................................ 18f

SLUTSATS ..................................................................................................................................................... 18

REFERENSER ................................................................................................................................................ 19

BILAGOR ........................................................................................................................................................ 25

1

INTRODUKTION År 2017 genomfördes det i Sverige cirka 740 000 kirurgiska ingrepp inom slutenvården

(Socialstyrelsen, i.d.). Postoperativ smärta är vanligt hos patienter som genomgått kirurgi och kan

om obehandlad resultera sig i både kliniska och psykologiska förändringar, vilket leder till ökad

mortalitet och försämrad livskvalitet. Risken ökar dessutom för kronisk smärta hos patienter som

skattar sin smärtintensitet högt, vilket ofta ses postoperativt (Westerling, 2012).

BAKGRUND

Smärta

Den internationella smärtorganisationen, International Association for the Study of Pain (IASP),

definierar smärta som “en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse, förknippad med

vävnadsskada, hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada” (IASP, 2017). Smärta

är en subjektiv upplevelse och kan uppstå då smärtnerverna, nociceptorerna, aktiveras till följd av

ett skadligt stimulus. Smärtsignalerna fortplantar sig utmed smärtfibrer via ryggmärgen, tills det når

hjärnan, där intensiteten och lokalisationen av smärtan noteras. Detta i syfte att varna värden för

potentiell skada och vidare exponering av sådan (Norrbrink & Lundeberg, 2014). Däremot finns det

andra fall där smärta förekommer utan påvisandet av vävnadsskada (Fredenberg, Vinge & Karling,

2015).

Nociceptiv smärta, även kallad vävnadsskadesmärta kan delas in i två kategorier, somatisk smärta

och visceral smärta. Somatisk smärta uppstår vid skada i hud, muskel eller skelettsystem där

aktiveringen av nociceptorerna antingen skett mekaniskt, kemiskt eller termiskt, exempelvis vid

kirurgi. Denna typ av smärta upplevs oftast som molande, skärande, stickande eller brännande

(Norrbrink & Lundeberg, 2014). Visceral smärta är svårare att lokalisera än somatisk smärta och

kan ofta uppfattas som diffus, då smärtan uppstår till följd av en skada eller sjukdom i de inre

organen såsom hjärta och lungor (Melzack & Wall, 2003; Norrbrink & Lundeberg, 2014). Andra

typer av smärta härstammar från andra faktorer såsom skadade nerver, störd smärtmodulering eller

psykologiska faktorer (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015; Werner, 2010).

2

Akut- och kronisk smärta

Akut smärta ses vanligen postoperativt eller till följd av ett fysiskt trauma (Norrbrink & Lundeberg,

2014). I samband med en vävnadsskada uppstår en inflammatorisk process som sänker tröskeln för

smärtperception. Detta betyder att det stimuli som normalt inte orsakar smärta, upplevs nu av

individen som extremt smärtsamt (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015). Samtidigt reagerar kroppen

på vävnadsskadan i det akuta skedet, genom en rad fysiologiska reaktioner såsom ökad

pulsfrekvens, ökad andningsfrekvens och förhöjt blodtryck (Norrbrink & Lundeberg, 2014).

Obehandlad akut smärta kan efter några dagar leda till depression och en känsla av hjälplöshet hos

patienten. Inom intensivvården är akut smärta en viktig faktor i utvecklandet av delirium (Melzack

& Wall, 2003).

Kronisk smärta, är ett patologiskt tillstånd som uppstår då den akuta smärtan inte behandlas på ett

tillräckligt effektivt sätt och som därför inte går över (Norrbrink & Lundeberg, 2014; Sand,

Sjaastad, Haug & Bjålie, 2007). Det kroniska smärttillståndet kan bero på ett kronisk

inflammatoriskt tillstånd som leder till att nociceptorerna konstant stimuleras eller att nervbanorna

omstruktureras och inte längre fungerar som de ska. Oavsett orsak leder detta till att nervsystemet

överreagerar på både skadliga- och icke skadliga stimuli och kan i vissa fall kan generera spontana

reaktioner som hjärnan uppfattar som smärtsamt (Willard, 2008). Ett kroniskt smärttillstånd

påverkar ett flertal av kroppens system, bland annat det immunologiska, den motoriska funktionen

samt kognitiva funktioner såsom nedsatt koncentrationsförmåga och minnesförmåga. Detta innebär

att ens sinnesstämning, sömnkvalitet, och daglig aktivitet påverkas och kan leda till social isolering

och försämrad livskvalitet (Norrbrink & Lundeberg, 2014).

Postoperativ smärta

Postoperativ smärta är en form av akut vävnadssmärta som uppstår efter en kirurgi. Smärtan kan

variera i intensitet och karaktär, beroende på typ av kirurgi (Sand et al., 2007). Adekvat och effektiv

smärtlindring är av stor vikt i det tidiga stadiet för att både minska lidande och undvika

komplikationer hos patienten såsom fördröjd mobilisering och lungkomplikationer. Patienter med

akut postoperativ smärta löper även större risk att drabbas av hypertoni, takykardi, och kardiogen

ischemi Hos de patienter som upplever tidig akut postoperativ smärta utan adekvat smärtbehandling,

ses även en ökad risk att utveckla kronisk smärta (Pogatzki-Zahn, Segelcke & Schug, 2017; Tiipana,

2013).

3

IASP definierar kronisk postoperativ smärta som ett tillstånd som uppkommer efter mer än två

månader efter genomförd kirurgi, och som inte kan förklaras av ett annat fenomen som

återkommande sjukdom eller inflammation (i Tiipana, 2005). Svår grad av kronisk postoperativ

smärta drabbar omkring två till tio procent av de vuxna som genomgår kirurgi och störst risk att

drabbas av detta löper den patientgrupp som genomgått torakotomi, kranskärlskirurgi eller

mastektomi, där risken är så stor som mellan 30-50% (Rawal, 2016). För att kunna smärtlindra rätt

och effektivt behövs därför adekvata smärtanalysmetoder och kontinuerliga mätningar av

smärtintensitet (Melzack & Wall, 2003).

Smärtskattningsskalor

Smärtintensiteten är unik för varje individ och kan skattas med hjälp av olika smärtskattningsskalor.

Bland dessa finns visuell analog skala (VAS) och numerisk skala (NRS), som patienten själv kan

använda sig av för att antingen peka ut på skalan eller verbalt uttrycka sin smärtintensitet. Andra

skalor som exempelvis face pain scale (FPS) eller Abbey pain scale, utgår ifrån att vårdpersonal

eller utomstående bedömer patientens smärtintensitet baserat på patientens ansiktsuttryck och

mimik (Berg, 2014).

Farmakologisk behandling vid postoperativ smärta

Grundsmärtlindringen för postoperativ smärta består av paracetamol och/eller NSAID- preparat

(icke- steroida antiinflammatoriska läkemedel) samt opioider som tillägg (Region Uppsala, 2019).

Verkningsmekanismen hos paracetamol är i dagsläget ännu oklart (Tiipana, 2005). Försiktigheter

som bör tas i beaktande är patienter med leverpåverkan, känd överkonsumtion av alkohol,

malnutrition eller de som intensivvårdas. Bland biverkningar ses levertoxicitet, huvudvärk, ödem

och överkänslighetsreaktioner med mera (FASS, i.d.; Region Uppsala, 2019).

NSAID är läkemedel som hämmar inflammatoriska processer och används ofta för att lindra

postoperativ smärta. Intag av NSAID kan öka risken för magsår och kardiovaskulära händelser

såsom hjärtinfarkt och stroke. Kontraindikation föreligger hos patienter med bland annat njursvikt,

hjärtsvikt eller ischemisk hjärtsjukdom (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015; Region Uppsala,

2019).

Vid akut och svår postoperativ smärta krävs ofta snabbverkande intravenös administrering av

opioider för att inom rimlig tid, kunna uppnå adekvat smärtlindring. Opioider verkar genom att

4

binda till opioidreceptorer, vilket efter aktivering ger en central smärthämmande effekt (Fredenberg,

Vinge & Karling, 2015). Förstahandsvalet och den vanligaste opioiden att tillgå är morfin, men mer

potenta opioider förekommer (Tiipana, 2005). Doseringen av opioider skiljer sig från person till

person, eftersom effekten kan variera mellan individer. Oavsett typ av opioid och

administrationssätt är biverkningarna densamma, bland annat illamående, förstoppning, sedering

och risk för medvetandesänkning samt andningsdepression vid högre doser. Opioidintag medför

även en viss tolerans som uppstår efter cirka två veckor, vilket gör att dosen bör ökas om samma

effekt ska nås. Detta innebär att risken för beroende och utvecklingen av abstinenssymtom ökar, om

inte läkemedlet sätts ut på ett adekvat sätt (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015).

Komplementära smärtbehandlingar

Komplementära behandlingar såsom TENS (Transkutan Endogen Smärthämning), akupunktur och

musik har på senare tid blivit alltmer populära inom sjukvården bland andra vårdbehandlingar.

Detta eftersom dessa kan utföras utan risk för biverkningar och användas till en låg kostnad

(Gelinas, Arbour, Michaud, Robar & Cote, 2012; Golino et al., 2019). TENS används terapeutiskt

vid smärta och utnyttjar fenomenet att sensorisk stimulering aktiverar A-beta-fibrer vilket i sin tur

hämmar den nociceptiva signalöverföringen i ryggmärgen (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015).

Vid akupunktur har det konstaterats att att det endogena opioidsystemet påverkas. Andra effekter är

ökad syntes av serotonin och ökad utsöndring av acetylkolin (Wang & Audette, 2008).

Musikterapi är användandet av musik genom att lyssna eller aktivt spela musik. Musik verkar

smärtlindrande bland annat genom att stimulera hjärnbarken och utsöndringen av signalsubstansen

dopamin som i sig har en analgetisk effekt (Garza-Villarreal et al., 2014). Musik verkar även

smärtlindrande genom att inge positiva känslor och öka välbefinnandet hos individen, samt fungera

distraherande och avslappnande. Musiken påverkar det centrala nervsystemet inte bara genom att ge

upphov till positiva känslor, utan påverkar även kroppens fysiologiska reaktioner (Pelletier, 2004).

Det har konstaterats att musikterapi kan effektivisera den farmakologiska behandlingens verkan och

bidra till en minskad läkemedelsanvändning (Audette & Bailey, 2008; Hole, Hirsch, Ball & Meads,

2015; Melzack & Wall, 2003; Sin & Chow, 2015). Musik kan även bidra till en minskad utsöndring

av stress-relaterade hormoner såsom kortisol och alfa-amylas och har en supprimerande effekt på

det sympatiska nervsystemet som bland annat bidrar till förhöjt blodtryck, ökad andningsfrekvens

och ökad puls (Pelletier, 2004).

5

Sjuksköterskans roll i postoperativ smärtlindring

I sjuksköterskans profession ingår det att kunna implementera omvårdnadsåtgärder i enlighet med

beprövad erfarenhet och evidens. Sjuksköterskans roll är att kunna assistera patienten att förbättra,

bibehålla eller återfå sin hälsa och lindra eventuell smärta som patienten har samt öka deras

välbefinnande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterskan ska i det postoperativa förloppet regelbundet kontrollera patientens vitalparametrar

och allmäntillstånd, genom att uppmärksamma tecken på smärta och göra grundliga smärtanalyser.

Detta kan göras med hjälp av olika smärtskattningsinstrument som mäter smärtintensiteten och

genom att ställa frågor till patienten om sin smärta (Berntzen et al., 2011). I smärtbedömningen har

sjuksköterskan en viktig roll och ett stort ansvar i att lindra patientens smärta. Ansvaret omfattar

bland annat bedömning av smärta, administrering av farmakologiska och icke- farmakologiska

analgetiska åtgärder och utvärdering av deras effekt. Målet med behandlingen ska stå klart för alla

parter, patienten ska vara så smärtfri som möjligt och slippa onödigt lidande. För att detta ska nås är

kommunikationen mellan sjuksköterska och patient av stor vikt (Berntzen, Danielsen & Almås,

2011).

Farmaka som används hos den postoperativa patienten är inte alltid riskfritt och kan medföra

biverkningar såsom organtoxicitet, medvetandesänkning och andningsdepression för att bara nämna

några, därför bör dessa användas i en så liten utsträckning som möjligt (Fredenberg, Vinge &

Karling, 2015; Just, Mücke & Bleckwenn, 2016). Studier visar att komplementära behandlingar kan

effektivisera den farmakologiska behandlingens inverkan och därmed sänka användandet av

farmaka och symtomen som dessa medför (Audette & Bailey, 2008; Hole, Hirsch, Ball & Meads,

2015; Melzack & Wall, 2003; Sin & Chow, 2015). Musiken som komplementär behandling kan

därför fungera som en ytterligare komponent i patientens smärtbehandling. I dagsläget behövs

däremot mer underlag för att musik ska implementeras som en omvårdnadsåtgärd inom sjukvården

6

Teoretisk referensram

Den teoretiska referensram som arbetet utgår ifrån är Katie Erikssons omvårdnadsteori om

mänskligt lidande. Eriksson, (2015), menar att lidandet kan delas in i tre delar, vilka är:

sjukdomslidande, vårdlidande och existentiellt lidande. Sjukdomslidandet är kopplat till individens

sjukdom och behandlingen av denna, vårdlidandet är det som upplevs i vårdsituationen och

existentiellt lidande är kopplat till det egna livet. Det som litteraturstudien kommer att inrikta sig på

är främst sjukdomslidande och vårdlidande, eftersom postoperativ smärta hos individen kan kopplas

till dessa två begrepp samt att det finns en tydlig koppling till konsensusbegreppen hälsa och

människa. Då Eriksson även påpekar att lidandet kan lindras genom att patienten känner sig

respekterad och delaktig, motiverar det studiens syfte att försöka upptäcka andra lösningar att lindra

postoperativ smärta än enbart farmaka (Eriksson, 2015).

Problemformulering

Kirurgiska ingrepp utförs dagligen och många patienter utsätts därtill för postoperativ smärta. God

smärtlindring är viktigt för patientens välbefinnande då det möjliggör tidig mobilisering och

minskar risken för komplikationer såsom kronisk smärta. Den farmaka som används är till stor del

riskfylld och kan medföra biverkningar som påverkar patientens välbefinnande och allmäntillstånd.

Denna studie kommer att fokusera på den postoperativa smärtan hos patienter som genomgått

thorax- eller abdominal kirurgi samt musik som en analgetisk metod i kombination med farmaka.

Då det har konstaterats att komplementära behandlingar i samband med farmaka, har en positiv

inverkan på smärta kan det i sin tur minska konsumtionen av farmakologisk analgetika och öka

patientens välbefinnande. Denna studie syftar till att sammanställa den aktuella kunskapen om

musikens påverkan på smärta och fysiologiska reaktioner.

7

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan musik har på postoperativ smärta och de

fysiologiska reaktioner som uppstår vid postoperativ smärta.

Frågeställningar

Hur påverkas patientens smärtintensitet av musik vid postoperativ smärta?

Hur påverkas patientens fysiologiska reaktioner (blodtryck, puls och andningsfrekvens) av musik

vid postoperativ smärta?

METOD

Design

Designen för denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie med kvantitativ ansats. Enligt

Polit och Beck, (2019) lämpar sig en kvantitativ metod bäst i en studie om syftet och

frågeställningarna är av en sådan karaktär att interventionsgrupper och jämförelser mellan olika

grupper, är nödvändiga för att kunna besvara studiens frågeställningar.

Sökstrategi

De originalartiklar som inkluderades i denna studie valdes utifrån PubMeds och CINAHLs databas

via Uppsala universitetsbibliotek, eftersom dessa innehåller referenser inom omvårdnad och

beskrivs av Forsberg och Wengström, (2016), som breda databaser innehållande huvudsakligen

vetenskapliga tidskriftsartiklar. Följande sökord utformades med hjälp av MeSH och arbetets

inklusionskriterier: Music therapy, intervention, heart rate, blood pressure, respiratory rate, pain,

postoperative, not orthopaedic och not systematic review. Booleska operatorer, som ‘’AND’’,

‘’OR’’ och ‘’NOT’’, användes för att utforma en mer specifik sökning i båda databaserna. Olika ord

och sammansättningar utformades beroende på vilken databas som användes, exempelvis användes

kombinationerna not orthopaedic och not systematic review i CINAHL medan dessa fanns som

filter i PubMed. Se tabell 1.

8

Inklusionskriterier

Artiklar med kvantitativ metod publicerade mellan år 2000–2019 där thorax eller abdominal kirurgi

utförs, tillgång till abstract i databaserna, vuxna individer 18+ år, artiklar som använt

smärtskattningsinstrument (VAS, NRS eller verbalt smärtskattningsinstrument) samt kontroll av

vitala parametrar såsom blodtryck, puls och andningsfrekvens.

Exklusionskriterier

Studier där andra smärtskattningsskalor såsom FPS eller Abbey Pain Scale används och därmed

patienter som är sederade eller har kognitiv påverkan, kronisk smärta, smärta relaterat till annat än

genomgången kirurgi, enbart pre- och perioperativa interventioner samt akuta inläggningar.

För att få ett resultat med högsta möjliga generaliserbarhet användes artiklar från olika världsdelar,

utan att överrepresentera en världsdel då detta kan påverka resultatets trovärdighet.

Datainsamlingsmetod

Den slutgiltiga sökningen gav sju utvalda artiklar från PubMeds databas och sammanlagt fyra

artiklar från CINAHL med hjälp av sökorden som presenteras i tabell 1. En tidigare sökning i

databaserna med sökorden VAS och NRS, gav ett alltför litet utfall och därför valdes de bort i senare

sökningar och finns inte presenterade i tabell 1. I CINAHL gjordes två olika sökningar där den sista

sökningen innehöll andra sökord, eftersom en tidigare sökning med likadana sökord som i PubMed,

genererade ett för litet utfall där diverse titlar redan sedan tidigare lästs igenom. I den andra

sökningen i CINAHL användes sökord som not orthopaedic och not systematic review, för att

specificera sökresultatet ytterligare och få ett mer precist utfall då dessa begränsningar inte fanns

presenterade som valmöjligheter i databasen.

Av de artiklar som bedömdes som irrelevanta och därför exkluderats, var de som i titeln beskrev

annat än det som ämnades att studeras, det vill säga litteraturöversikter eller där fokus var på andra

patientgrupper. Av lästa artiklar var det elva stycken som slutligen bedömdes som lämpliga för

denna studie med ett överensstämmande syfte och ett resultat som besvarade denna studies

frågeställningar.

9

Tabell 1. Sökresultat.

Databaser Sökord Filtrerat

Utfall *

Antal lästa

titlar

Antal lästa

abstracts

Antal lästa

artiklar

Utvalda

artiklar

PubMed Music therapy and (heart rate

or blood pressure or

respiratory rate) and pain,

postoperative

27 27 20 10 7

CINAHL Music therapy and (heart rate

or blood pressure or

respiratory rate) and pain,

postoperative

21 21 5 2 2

CINAHL Music Therapy and

intervention and Pain,

postoperative, not orthopaedic,

not systematic review

45

45 5 3 2

*Artiklar skrivna på engelska, tillgänglig abstract, mest relevant, best match och artiklar skrivna mellan

2000-2019.

Dataanalys

Kvalitetsanalys

De kvantitativa originalartiklar som inkluderades i denna litteraturstudie, var de vars kvalité med

hjälp av kvalitetsgranskningsmallen av Willman, Bahtsevani och Sandström, (2016), bedömdes som

medel eller hög. Utifrån granskningsmallen upprättades ett poängsystem där endast frågor med

flersvarsalternativ var poänggivande. Mallen presenterade 16 frågor där det var möjligt att kryssa i

ett av följande alternativ: ja, nej eller vet inte. Varje ikryssat “ja” gav ett poäng. Poäng uteblev vid

ikryssat “nej” eller “vet inte”. Artiklarna bedömdes vara av “medel’’ kvalité om dess sammanlagda

poäng var över 50 procent, samt “hög’’ vid poäng över 75 procent, därav bedömdes artiklarna vara

av “låg”, “medel” eller “hög” grad, beroende på hur många poäng de fått, se bilaga 1. Av elva

originalartiklar var det en som bedömdes som låg och som därför uteslöts (Aragon, Farris & Byers,

2002), mer ingående om varje originalartikel presenteras i bilaga 2.

10

Resultatanalys

Artiklarna analyserades utifrån metoden beskriven av Friberg, (2012), det vill säga att de lästes

noggrant igenom med fokus på syfte, metod och resultat för att få en överblick över dess innehåll

samt trovärdighet. Artiklarnas likheter och skillnader identifierades och störst tyngd lades på

resultatet där intresset var att se musikens påverkan på patienternas smärtintensitet samt

fysiologiska reaktioner. Vid genomgång av artiklarna granskades dess likheter och skillnader utifrån

deras metodologiska tillvägagångssätt, analysmetod samt syfte. Artiklarnas resultat markerades i

färgkombinationer beroende på utfall, för att få en överblick över vilka artiklar som hade liknande

resultat och vilka som skiljde sig från varandra. En översikt av samtliga analyserade artiklar

presenteras i bilaga 2.

Forskningsetiska överväganden

De forskningsetiska överväganden som gjorts av författarna till denna studie var att vara objektiva i

insamlandet och redogörandet av artiklar, där alla artiklar oavsett resultat inkluderades. Artiklarna

ska ha varit godkända av etiska kommittéer eller gjort noggranna etiska överväganden (Forsberg &

Wengström, 2016). I lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, står det att

syftet med lagen är att bevara individens integritet och försvara respekten för människans värde vid

forskning.

RESULTAT

Under denna del kommer resultatet från samtliga inkluderade artiklar att presenteras. Två studier är

kvasiexperimentella studier medan resterande är randomiserade kontrollstudier. I alla artiklar har

musikterapi administrerats i kombination med farmaka enligt sjukhusets rutiner. I resultatet kommer

musikterapins utseende, dess administrationssätt och förlopp att presenteras samt det resultat som

besvarar på studiens frågeställningar.

Musikterapi

Musikterapin i studierna administrerades mellan 30-45 minuter åt gången och effekterna

evaluerades antingen med jämna intervaller under musiklyssnandet eller efter avslutad session. I en

del studier genomfördes musikterapin och datainsamlingen av samtliga parametrar vid endast ett

tillfälle (Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Özer, Karaman

Özlü, Arslan & Günes, 2013), andra evaluerade effekten vid ett flertal tillfällen och/eller upprepade

11

musikterapin (Bauer et. al. 2011; Chan, 2007; Lin, Lin, Huang, Hsu & Lin, 2011; Nilsson, 2009;

Rafer et al., 2005; Sendelbach, Halm, Doran, Miller & Gaillard, 2006; Wang et al., 2015). Hur

musiken administrerades varierade mellan studierna. I en av dem fick interventionsgruppen ligga i

sina sängar och lyssna på musik genom en musikkudde kopplat till en MP3-spelare (Nilsson, 2009),

andra fick lyssna på musik genom CD-spelare (Bauer et. al. 2011; Wang et al., 2015) eller genom

hörlurar (Chan, 2007; Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004;

Rafer et al., 2005; Sendelbach et al., 2006; Lin et al., 2011; Özer et al., 2013)

Musiken som valdes i samtliga studier varierade även sinsemellan, där några studier tillät

patienterna att välja sin egen musik, baserad på personlig preferens (Ebneshahidi & Mohseni, 2008;

Özer et al., 2013). Andra studier hade förutbestämda spellistor, där vissa forskare tillät patienterna

att välja mellan det urval som erbjöds (Bauer et. al. 2011; Chan, 2007; Ikonomidou, Rehnström &

Naesh, 2004; Lin et al., 2011; Nilsson, 2009; Rafer et al., 2005; Sendelbach et al., 2006; Wang et

al., 2015). Bland musikgenren fanns kinesisk musik, religiös musik (Chan, 2007; Lin et al., 201),

klassisk musik (Chan, 2007; Lin et al., 2011; Sendelbach et al., 2006; Wang et al., 2015), jazz

(Rafer et al., 2015; Sendelbach et al., 2006), pop (Lin et al., 2011; Nilsson, 2009) och naturmusik

(Bauer et al., 2011; Lin et al., 2011) samt panflöjtsmusik (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004).

Gemensamt hos de artiklar med förbestämd musik, var att alla var avslappnande, lugna och hade ett

taktslag på mindre än 100 takter/minut. Hos majoriteten av studierna fick kontrollgruppen vila i sina

sängar under studieförloppet, i en studie hade kontrollgruppen på sig ljuduteslutande hörlurar och i

en annan fick de lyssna på en CD-skiva utan musik (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Rafer

et al., 2005) .

Musikens påverkan på smärtintensitet

De framkommer hos sju av studierna att smärtskattningen i smärtintensitet var signifikant lägre (P<

0,05) hos interventionsgrupperna än hos kontrollgrupperna, och att smärtintensiteten skattades flera

smärtenheter lägre. I dessa artiklar noterades det även att musikens effekt verkar analgetiskt både

kortsiktigt och långsiktigt upp till två dagar efter det kirurgiska ingreppet (Bauer et. al. 2011; Chan,

2007; Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Lin et al., 2011; Sendelbach et al., 2006; Wang et al., 2015;

Özer et al., 2013). Av de studier som studerade musikens effekt på postoperativ smärta under den

första postoperativa timmen, visade det sig att smärtintensiteten skattades lägre (P

12

dagar postoperativt sågs det en signifikant minskning i smärtintensitet under hela studieförloppet

(Lin et al., 2011; Sendelbach et al., 2006; Wang et al., 2015). I studien av Lin med medarbetare

(2011), påbörjades musikinterventionen redan i det preoperativa skedet där smärtskattningen visade

sig vara lägre hos musikgruppen, dagen innan operationen ända fram till den andra postoperativa

dagen.

I resterande tre studier kunde det inte påvisas några signifikanta skillnader i smärtintensitet mellan

grupperna (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Nilsson, 2009; Rafer et al., 2005), bland annat

sågs det minskade smärtnivåer hos både interventions- och kontrollgrupperna (Nilsson, 2009), eller

inga skillnader alls (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004). I studien av Rafer et al., (2015),

upptäcktes det en större signifikant skillnad hos kontrollgruppen än interventionsgruppen. Trots att

det kunde ses minskade smärtnivåer hos interventionsgruppen, var det av större signifikans hos

kontrollgruppen.

Musikens påverkan på fysiologiska reaktioner

Av tio analyserade originalartiklar visade två artiklar positiva effekter i samtliga fysiologiska

reaktioner, där puls, andningsfrekvens och blodtryck hos interventionsgrupperna visade sig vara

signifikant lägre än kontrollgrupperna (P< 0,05) (Chan, 2007; Wang et al., 2015). Tre artiklar visade

skillnader i antingen en eller två av studerade fysiologiska reaktioner (Bauer et. al. 2011; Lin et al.,

2011; Nilsson, 2009). Däremot var resultatet från dessa tre studier inte kontinuerlig eller

konsekvent, menat att en skillnad i fysiologisk reaktion mellan grupperna sågs i en mätning, men

inte i resterande mätningar. Även andra fysiologiska reaktioner än det som var avsett att studera i

denna allmänna litteraturstudie, det vill säga puls, andningsfrekvens och blodtryck förekom hos

artiklarna (Bauer et. al. 2011; Lin et al., 2011; Nilsson, 2009). Bland annat sågs det i en studie en

minskning i diastoliskt blodtryck först under den fjärde postoperativa dagen (Bauer et al., 2011), i

en annan studie upptäcktes signifikanta skillnader i blod- och medelartärtryck den första

postoperativa timmen, men inte i resterande dagar (Lin et al., 2011) och i studien av Nilsson, (2009)

sågs en signifikant minskning i medelartärtryck och andningsfrekvens men inte i puls.

Övriga studier uppvisade inga förändringar på fysiologiska reaktioner vid postoperativ smärta

(Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Rafer et al., 2015;

Sendelbach et al., 2006 & Özer et al., 2013). I en av studierna uppmärksammades inga skillnader

13

varken i blodtryck eller puls mellan grupperna efter 30 minuters musiklyssnande (Ebneshahidi &

Mohseni, 2008). I en annan studie genomfördes musiksessionen också under 30 minuter, då kunde

inte några märkbara skillnader ses mellan interventions- och kontrollgruppen varken i

andningsfrekvens, blodtryck eller puls (Rafer et al., 2015). I studien av Rafer (2015) med

medarbetare visade det sig att både interventions- och kontrollgruppen över tid hade signifikanta

låga siffror i pulsmätningarna i jämförelse med det mätvärde som togs när patienterna började

studien. Däremot var minskningen större hos kontrollgruppen vid varje mättillfälle, 15, 20, 25 och

30 minuter under musiksessionen, till skillnad från interventionsgruppen. Gemensamt för alla dessa

studier var att kontrollgruppen inte endast fick vila i sina sängar, utan hade på sig hörlurar

(Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Rafer et al., 2015).

Kontrollgrupperna hos två av dessa artiklar hade på sig ljuduteslutande hörlurar (Ebneshahidi &

Mohseni, 2008; Rafer et al., 2015), i den andra studien lyssnade kontrollgruppen på en tom CD-

skiva utan musik genom hörlurar (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004).

DISKUSSION

Musikterapi som komplementär behandling har en analgetisk effekt både i den akuta postoperativa

fasen och i det senare förloppet, upp till två dagar postoperativt. Ett fåtal studier påvisar att

musikterapi har en positiv effekt på vissa fysiologiska reaktioner, däremot är det inget som

framkommer hos resterande studier.

Resultatdiskussion

Hos sju av tio lästa och analyserade originalartiklar framkommer det att musik har en positiv

analgetiskt effekt på postoperativ smärta och bidrar till en lägre smärtskattning. Musikterapi verkar

ha effekt både kortsiktigt och långsiktigt upp till två dagar postoperativt. Det ses alltså ingen

skillnad i smärtlindring från den första postoperativa timmen eller efter en till två dagar

postoperativt. Denna allmänna litteraturstudies resultat stöds av Garza-Villarreal med medarbetare,

(2014), som hävdar att musik har en analgetisk effekt på postoperativ smärta. Denna studie har i sin

forskning kommit fram till att musik som komplementär behandling till sedvanlig vård, fungerar

smärtlindrande. Norrbrink och Lundeberg, (2014), konstaterar att musik kan inge positiva känslor

hos individen och fungera distraherande, vilket i sin tur kan göra att upplevelsen av smärta inte

verkar lika intensiv eller obehaglig.

14

Smärtskattningen verkar inte bero på vilken typ av musik som spelats eller hur musiken

administrerats, eftersom majoriteten av studier fått ett likartat resultat även om musiken som

använts, sessionens längd och upprepning varierat. Gemensamt för samtliga analyserade studier

däremot har varit att majoriteten av musiken varit av lugn och avslappnande karaktär. Detta skulle

kunna vara en tillfällighet med tanke på antalet inkluderade artiklar i denna studie, dock kunde inte

någon skillnad ses mellan de artiklar där patienterna själva fått välja musik och de artiklar där

forskarna valt musik. I de flesta studier med förbestämd musik kunde däremot patienterna få välja ut

sina favoriter att lyssna på under studiens förlopp. Sett från artiklarnas tillvägagångssätt, pekar

resultatet på att musik av lugn och avslappnande karaktär i enlighet med patientens preferenser,

sänker smärtintensiteten och bidrar till en lägre smärtskattning. Det kan alltså konstateras utifrån

resultatet av sammanställda och analyserade artiklar att musik, som till någon grad sammanstämmer

med patientens preferenser, påverkar den postoperativa smärtan positivt.

En översikt av Pelletier (2004), där 22 kvantitativa studier inkluderats, visar att musik kan påverka

kroppens fysiologiska reaktioner positivt. Pelletier, (2004), förklarar även att musik har en förmåga

att supprimera det sympatiska nervsystemets effekt och därmed sänka blodtryck, puls och

andningsfrekvens. Att musikterapi har en omedelbar verkan på dessa ses däremot inte i analyserade

artiklar, se bilaga 2, där endast två studier påvisar signifikanta skillnader i samtliga fysiologiska

reaktioner hos interventionsgruppen. Då resterande studier studerar olika reaktioner och kommit

fram till annorlunda resultat, försvårar detta även jämförelsen mellan dessa ytterligare. Hos ett fåtal

studier studeras endast skillnaden i blodtryck mellan grupperna, medan andra studerar en

kombination av flera eller andra parametrar såsom medelartärtryck och saturation. Som sett från

analyserade artiklar kan det alltså antas musik varken har en negativ eller positiv påverkan på

fysiologiska reaktioner.

En möjlig förklaring till varför resultatet ser ut som det gör, kan ha att göra med att

administreringen av individanpassade läkemedel motverkat musikens effekt på kroppens

fysiologiska reaktioner. Bland analyserade artiklar har fokuset varit på patienter som genomgått

abdominal- och thoraxkirurgi. Då den medicinska bakgrunden inte redogjorts för alla patienter kan

många av dessa mycket väl vara multisjuka samt inta flera olika läkemedel som kunnat påverka

studiernas resultat. Även profylaktiska postoperativa medel såsom trombosprofylax och

antikoagulantia kan ha en påverkan (O’Donnell & Weitz, 2003). Dessvärre är det inget som

15

redogjorts i studierna och därför kan ingen direkt koppling dras mellan läkemedelseffekterna och

musikens potentiella effekt på diverse fysiologiska reaktioner.

Musikterapi är en effektiv analgetisk metod som alla kan ta del av. Den komplementära

behandlingen är varken kostsam eller tillför biverkningar och är tillgänglig för alla oavsett bakgrund

eller socioekonomisk status. Patienter kan själva bestämma om de vill använda sig av musikterapi

eller inte, hur länge de vill göra det och vad som ska spelas. Detta i sin tur kan främja delaktigheten

och självbestämmandet hos patienten samt ett etiskt förhållningssätt mellan sjuksköterska och

patient. Då denna omvårdnadsåtgärd kan implementeras i samråd med patienten, blir denne

medveten om musikens effekt vid postoperativ smärta i kombination med farmaka, och kan själv

implementera detta som en egenvårdsåtgärd och styra musikgenre, ljudnivå och sessionslängd.

Kunskapen om musikterapi kan implementeras såväl i det vardagliga livet som hos vårdfaciliteter

och på sikt bidra till att sänka läkemedelsanvändning och ge patienter mer kontroll över sin

vårdsituation. Detta knyter i sin tur tillbaka till Katie Erikssons, omvårdnadsteori om mänskligt

lidande. Konsensusbegreppen som studien fokuserat på är hälsa och människa, vilket är två ytterst

passande begrepp som kan kopplas till Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande, där

människan och hälsan ligger i fokus. Att lindra lidande, betyder att kunna synliggöra människan,

respektera denne och göra denne delaktig i sin vård. Det hälsofrämjande blir när patienten kan

behålla sin autonomi och ta kontroll över sin vårdsituation (Eriksson, 2015). Musikterapin kan bidra

till hjälpa sjuksköterskan att bevara patientens autonomi och integritet. Med musikterapi får

patienten ett ökat självbestämmande på samma gång som sjuksköterskan utför den vård som krävs.

Som en komplementär behandling kan musiken även påverka ekonomin på samhällsnivå eftersom

patienter själva kan administrera behandlingen i hemmet som en egenvårdsåtgärd eller på

vårdavdelning utan dyra kostnader. Eventuell kostnad som kan uppkomma är att utbilda personal

om musikens effekt på postoperativ smärta för att kunna vidarebefordra kunskapen till patienterna. I

längden kan detta däremot bidra till en minskad konsumtion av opioider och analgetika samt

minskade vårdkostnader och därmed en mindre belastning ur ett samhällsperspektiv (Audette &

Bailey, 2008; Melzack & Wall, 2003; Sen et al., 2010).

16

Metoddiskussion

Metoden för denna studie är en allmän kvantitativ litteraturstudie med en deskriptiv design, detta för

att kunna besvara de frågeställningar som författarna undersöker och för att kunna presentera en

aktuell sammanställning av inkluderade artiklars tillvägagångssätt och resultat. Denna studie avsåg

att beskriva sambandet mellan olika fenomen såsom smärta och fysiologiska reaktioner och hur

musik kan påverka dessa och inte varje patients enskilda smärtupplevelse. En kvantitativ ansats

valdes då arbetet studerade dessa fenomen med kvantitativa mätmetoder och då syftet och

frågeställningarna var utformade på ett sådant sätt att interventionsgrupper och jämförelser med

kontrollgrupper var nödvändiga för att kunna svara på arbetets frågeställningar. Detta innebar i sin

tur att kunna använda internationella mätinstrument med god reliabilitet och validitet som alla

oavsett tillhörande världsdel kan använda sig av (Polit & Beck, 2019). Genom att använda en

kvantitativ ansats kunde resultatet generaliseras då inkluderade artiklar var från olika världsdelar

och innehöll en större patientgrupp.

Val av artiklar och analysmetod

De artiklar som inkluderats i denna studie är från olika världsdelar. Fördelen med detta är att det ger

en större möjlighet att generalisera resultatet inte bara i Sverige men även i andra länder, där olika

kulturer och levnadsförutsättningar skulle kunna påverka resultaten. Genom att inkludera olika

studier från världen över, kan man även se hur och om olika musikstilar och genre påverkar

patienternas smärtskattning och därav resultatet.

Den analysmetod som användes för att kvalitetsgranska studierna är granskningsmallen av Willman,

Bahtsevani och Sandström, (2016). Granskningsmallen möjliggjorde ett urval bland studierna där de

som var av medel eller högre kvalité inkluderades. I vald analysmetod fanns dock inget förutbestämt

poängsystem att grunda artiklarnas kvalité på. Ett eget poängsystem hade därför utformats av

författarna till denna studie för att kategorisera kvalitén av inkluderade artiklar, eftersom systemet

var skapat av författarna fanns möjlighet att vinkla systemet till författarnas fördel. Därför

upprättades poängsystemet innan kvalitetsgranskningen genomfördes för att undvika subjektiv

granskning av artiklarna.

17

Inklusions- och exklusionskriterier

De inklusionskriterier som använts har valts i syfte att identifiera de artiklar som svarar på

författarnas frågeställningar. Avgränsningar såsom operationsområde gjordes för att kunna jämföra

liknande typer av smärta, eftersom smärta kan uttrycka sig på olika sätt, beroende på lokalisation

och typ av kirurgi (Sand et al., 2007). Eftersom thorax- och abdominala kirurgier är stora

operationsområden, valdes denna patientgrupp då sannolikheten att hitta flera studier under denna

kategori var större. Läkemedel och kunskap om smärtbehandling utvecklas även ständigt och

artiklar publicerade mellan 2000- 2019 inkluderades för att få ett brett sökresultat, utan risken att

inkludera artiklar som inte längre är relevanta. Artiklar som inte innehöll abstract och som därmed

inte täcktes av söktjänsten uteslöts även.

Bland exklusionskriterierna var att inte använda smärtskattningsskalor såsom FPS eller Abbey Pain

Scale då dessa inte undersöker patientens smärtintensitet baserat på dennes egna smärtuppfattning

utan på vårdpersonalens tolkning av patientens smärtuttryck. FPS eller Abbey Pain Scale använd då

patienter inte kan verbalisera sin smärta till följd av kognitiv nedsättning eller sedering.

Diskussionen kring detta blir då hur tillförlitligt resultatet är, om resultaten baseras på någon annans

tolkning än patienten själv.

Kronisk smärta exkluderades då en redan etablerad smärta kan kräva olika starka doser av opioider

och övrig farmaka, vilket kan påverka smärtskattningen och därav resultatet (Bonnie, Schumacher,

Clark & Kesselheim, 2019).

Bland de forskningsetiska överväganden som gjorts, har det varit av vikt att inkluderade studier som

varit godkända av forskningsetiska kommittéer eller följt forskningsetiska protokoll, samt att

involverade patienter som blivit informerade om studiens karaktär och själva kunnat ge sitt

samtycke att delta i studien. Vid sökning av artiklar har författarna haft ett objektivt och opartiskt

förhållningssätt, där alla studier oavsett resultat inkluderats. Vidare har dessa exkluderats men då på

grund av otillfredsställande kvalité.

18

Behov av ytterligare forskning

I föreliggande studie visar majoriteten av analyserade artiklar att musikterapi har en positiv effekt

på postoperativ smärta hos de patienter som genomgått thorax- eller abdominal kirurgi. Det kvarstår

fortfarande att undersöka om musiken har en ännu större effekt på postoperativ smärta om det skulle

administreras pre- och perioperativt, samtidigt som det administreras postoperativt. Som nämnt

tidigare har patientgruppen i denna litteraturstudie varit de som genomgått thorax- och

abdominalkirurgi, postoperativ smärta till följd av andra kirurgiska ingrepp har således inte

undersökts och därför kan det inte med säkerhet säga hur musik skulle påverka patienter som

genomgått ortopedkirurgi eller neurokirurgi. Då det även råder delade meningar om musikterapi har

en påverkan på fysiologiska reaktioner eller ej, behövs en större sammanställning av artiklar för att

på ett adekvat sätt kunna svara på detta. Ytterligare forskning kan utföras med fokus på musikens

effekt på fysiologiska reaktioner, som komplement till läkemedel postoperativt. Studien kan

exempelvis genomföras genom att musik spelas 20 minuter, två gånger om dagen, och blodtryck,

puls och andningsfrekvens mäts innan läkemedel tas, före sessionerna samt var femte minut under

sessionerna upp till 15 minuter efter interventionen för att se om det finns en progressiv utveckling i

jämförelse med en kontrollgrupp.

Slutsats

Musik som en komplementär behandling till sedvanlig vård visar sig ha en analgetisk effekt både i

det kortsiktiga och i det långsiktiga postoperativa förloppet och kan bidra till lägre smärtskattning.

Musikterapins effekt kan gynna både patienten, sjuksköterskan och samhället, eftersom musik

varken är kostsamt eller medför biverkningar. Däremot kan dess påverkan på kroppens fysiologiska

reaktioner inte till fullo påvisas vilket motsäger den effekt som påvisas i tidigare studier. Detta tyder

på behov av ytterligare forskning.

19

REFERENSER

* = Artiklar inkluderade i resultatet.

Audette, J.F. & Bailey, A. (2008). Integrative Pain Medicine [elektronisk resurs] The Science and

Practice of Complementary and Alternative Medicine in Pain Management. Totowa, NJ: Humana

Press.

*Aragon, D., Farris, C. & Byers, J.F. (2002). The effects of harp music in vascular and thoracic

surgical patients. Alternative therapies in health & medicine, 8(5):52–4, 56-60.

*Bauer, B.A., Cutshall, S.A., Anderson, P.G., Prinsen, S.K., Wentworth, L.J., Olney, T.J.,... Bauer,

B.A. (2011). Effect of the Combination of Music and Nature Sounds on Pain and Anxiety in

Cardiac Surgical Patients: A Randomized Study. Alternative therapies in health and medicine,

17(4), 16-23.

Berntzen, H., Almås, H., Brunn, A., Dørve, S., Giskemo, A., Dåvøy, G. & Grønseth, R. (2011).

Perioperativ och postoperativ omvårdnad. I H. Almås, D.G. Stubberud & R. Grønseth (Red.),

Klinisk omvårdnad (s. 269- 349). Stockholm: Liber.

Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid dagkirurgi. I H. Almås, D.G.

Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad (s. 351- 393). Stockholm: Liber.

Bonnie, R., Schumacher, M., Clark, J.D. & Kesselheim, A. (2019). Pain Management and Opioid

Regulation: Continuing Public Health Challenges. Am J Public Health, 109(1), 31–34. doi:

10.2105/AJPH.2018.304881

*Chan, M.F. (2007). Effects of music on patients undergoing a C-clamp procedure after

percutaneous coronary interventions: A randomized controlled trial. Heart and Lung, 36(6), 431-

439. doi:10.1016/j.hrtlng.2007.05.003

20

*Ebneshahidi, A. & Mohseni, M. (2008). The Effect of Patient-Selected Music on Early

Postoperative Pain, Anxiety, and Hemodynamic Profile in Cesarean Section Surgery. The Journal of

Alternative and Complementary Medicine, 14(7), 827–831. doi: 10.1089/acm.2007.0752

Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. Stockholm: Liber.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. (4. rev. uppl.)

Stockholm: Natur & Kultur.

FASS. (i.d.). Paracetamol ABECE. Fass.se. Hämtad 20 oktober, 2019, från

https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20160901000029#side-effects

Fredenberg, S., Vinge, E. & Karling, M. (2015). Smärta och smärtbehandling. Läkemedelsverket.

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. (2. rev. uppl.,

s. 133-144 ) Lund: Studentlitteratur.

Garza–Villarreal, E.A., Wilson, A.D., Vase, L, Elvira, B., Barrios, F.A., Jensen, T.S,... Vuust, P.

(2014). Music reduces pain and increases functional mobility in fibromyalgia. Frontiers in

Psychology, 5(90). doi: 10.3389/fpsyg.2014.00090

Gelinas, C., Arbour, C., Michaud, C., Robar, L. & Cote, J. (2012). Patients and ICU nurses’

perspectives of non-pharmacological interventions for pain management. Nurs Crit Care, 18(6).

doi: 10.1111/j.1478-5153.2012.00531.x

Golino, A.J., Leone, R., Gollenberg, A., Christopher, C., Stanger, D., Davis, T.M.,...Friesen, M.A.

(2019). Impact of an Active Music Therapy Intervention on Intensive Care Patients. American

journal of critical care, 28(1), 48-55. doi: 10.4037/ajcc2019792

Hole, J., Hirsch, M., Ball, E. & Meads, C. (2015). Music as an aid for postoperative recovery in

adults: a systematic review and meta-analysis. The Lancet, 386(10004), 1659-1671. doi:

10.1016/S0140-6736(15)60169-6

21

IASP. (2017). IASP Terminology. Seattle: International Association for the Study of Pain. Hämtad

18 oktober, 2019 från https://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=1698

*Ikonomidou, E., Rehnström, A. & Naesh, O. (2004). Effect of Music on Vital Signs and

Postoperative Pain. AORN Journal, 80(2), 269–278. doi: 10.1016/s0001-2092(06)60564-4

Just, J., Mücke, M. & Bleckwenn, M. (2016). Dependence on Prescription Opioids. Deutsches

Ärzteblatt International, 113(13), 213-220. doi: 10.3238/arztebl.2016.0213

*Lin, P.C., Lin, M.L., Huang, L.C., Hsu, H.C. & Lin, C.C. (2011). Music therapy for patients

receiving spine surgery. Journal of Clinical Nursing, 20 (7-8), 960–968. doi: 10.1111/j.1365-

2702.2010.03452.x

Melzack, R. & Wall, P.D. (2003). Handbook of Pain Management [Elektronisk resurs]. Churchill

Livingstone.

Nilsson, U. (2008). The anxiety- and pain-reducing effects of music interventions: A systematic

review. AORN Journal, 87(4), 780-807. doi: 10.1016/j.aorn.2007.09.013.

*Nilsson, U. (2009). The effect of music intervention in stress response to cardiac surgery in a

randomized clinical trial. Heart and Lung, 38(3), 201-207. doi:10.1016/j.hrtlng.2008.07.008

Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (2014). Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. (2:a uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

O’Donell, M. & Weitz, J.I. (2003). Thromboprophylaxis in surgical patients. Canadian Journal of

Surgery, 46(2), 129-135.

Pelletier, C.L. (2004). The effect of music on decreasing arousal due to stress: a meta-analysis.

Journal of Music Therapy, 41(3), 192-214.

Pogatzki-Zahn, E.M., Segelcke, D. & Schug, S.A. (2017). Postoperative pain – from mechanisms to

treatment. Pain reports, 2(2). doi: 10.1097/PR9.0000000000000588

22

Polit, D., Beck, C. (2019). Essentials of Nursing Research. (9th ed.). Lund: Studentlitteratur.

Rafer, L., Austin, F., Frey, J., Mulvey, C.L., Vaida, S.J. & Prozesky, J. (2015). Effects of Jazz on

Postoperative Pain and Stress in Patients Undergoing Elective Hysterectomy. Advances in mind-

body medicine, 29(1), 6-11.

Rawal, N. (2016). Current issues on postoperative pain management. European Journal of

Anaesthesiology, 33(3), 160-171. doi: 10.1097/EJA.0000000000000366

Region Uppsala. (2019). Smärta - akut och postoperativ smärta - vuxna inom slutenvård. Uppsala:

Region Uppsala. Hämtad 20 oktober, 2019, från

http://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-

ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-11922&docId=DocPlusSTYR-11922

Sand, O., Sjaastad, Ø.V., Haug, E. & Bjålie, J.G. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi.

(2. upplagan). Stockholm: Liber.

*Sendelbach, S.E., Halm, M.A., Doran, K.A., Hogan Miller. E. & Gaillard, P. (2006). Effects of

Music Therapy on Physiological and Psychological Outcomes for Patients Undergoing Cardiac

Surgery. Journal of Cardivascular Nursing, 21(3), 194-200.

Sen, H., Yanarates, O., Sızlan, A., Kılıç, E., Ozkan, S. & Dağlı G. (2010). The efficiency and

duration of the analgesic effects of musical therapy on postoperative pain. The Journal of the

Turkish Society of Algology, 22(4), 145-150.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Riksdagsförvaltningen.

Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Sin, W.M. & Chow, K.M. (2015). Effect of Music Therapy on Postoperative Pain Management in

Gynecological Patients: A Literature Review. Pain Management Nursing. 16(6), 978-987. doi:

10.1016/j.pmn.2015.06.008

23

Socialstyrelsen. (i.d.). Statistikdatabas för operationer i slutenvård. Stockholm: Socialstyrelsen.

Hämtad 27 maj, 2019, från

https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/operationerislutenvard

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Svensk

sjuksköterskeförening. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Tiipana, E. (2013). From improved management of acute pain to prevention of persistent

postoperative pain. Academic dissertation. University of Helsinki, Department of Anaesthesia and

Intensive care. Hämtad 20 oktober, 2019, från

https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/40110/tiippana_dissertation.pdf?sequence=1&isAll

owed=y

Wang, D. & J.F. Audette. (2008). Acupuncture in Pain Management. I J.F. Audette & A.Bailey,

Integrative Pain Medicine [Elektronisk resurs] The Science and Practice of Complementary and

Alternative Medicine in Pain Management (p. 19–62). Totowa, NJ: Humana Press.

*Wang, Y., Tang, H., Guo, Q., Liu, J., Liu, X., Luo, J. & Yang, W. (2015).Effects of Intravenous

Patient-Controlled Sufentanil Analgesia and Music Therapy on Pain and Hemodynamics After

Surgery for Lung Cancer: A Randomized Parallel Study. The journal of alternative and

complementary medicine, 21(11), 667-672. doi: 10.1089/acm.2014.0310

Westerling, D. (2012). Smärta och smärtbehandling. I R. Andersson, B. Jeppsson & A. Rydholm

(Red.), Kirurgiska sjukdomar (s. 75-90). Lund: Studentlitteratur.

Willard, F. (2008). Basic Mechanisms of Pain. I J.F. Audette & A.Bailey, Integrative Pain Medicine

[Elektronisk resurs] The Science and Practice of Complementary and Alternative Medicine in Pain

Management (p. 19–62). Totowa, NJ: Humana Press.

24

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad. (4.

uppl., s.173-174). Lund: Studentlitteratur.

*Özer, N., Karaman Özlü, Z., Arslan, S. & Günes, N. (2013). Effect of music on postoperative pain

and physiologic parameters of patients after open heart surgery. Pain Management Nursing, 14(1),

20-28. doi: 10.1016/j.pmn.2010.05.002

25

BILAGOR

Bilaga 1. Översikt av poängsystem

Antal poäng Kvalitetsgrad

13–16 poäng Hög

9– 12 poäng Medel

26

27

Bilaga 2: Artikelöversikt

Författare, År, Land

Syfte Metod och urvalstyp

Interventionstyp Deltagare* Bortfall Resultat Design Kvalitet

Aragon, Farris & Byers, (2002).

USA.

Att utvärdera den vetenskapliga grunden för harp musik som komplementär behandling.

Kvantitativ.

Bekvämlighetsurval.

Interventionsgrupp: Lyssnade på harp musik live

Kontrollgrupp: Ingen kontrollgrupp.

17 stycken. Inga. Studien visade att harp musiken hade en statistisk och klinisk signifikant påverkan på smärta och systoliskt blodtryck, däremot fanns ingen signifikant skillnad hos det diastoliska blodtrycket och andningsfrekvensen.

Kvasi-experimentell.

Låg.

Bauer et al. (2011).

USA.

Att testa effekterna av strukturerad musik med naturljud på postoperativ smärta hos hjärtkirurg patienter.

Kvantitativ slumpmässigt urval.

Interventionsgrupp: Fick välja mellan fyra olika typer av naturmusik

Kontrollgrupp: Var uppmuntrade att vila under tiden.

173

stycken.

73

stycken.

En signifikant minskning av smärta framkom hos interventionsgruppen, i jämförelse med kontrollgruppen, den andra postoperativa dagen. En minskning av diastoliskt blodtryck hos interventionsgruppen, i jämförelse med kontrollgruppen, syntes den fjärde postoperativa dagen. Resterande dagar var interventionsgruppens siffror lägre än de i kontrollgruppen,

RCT. Hög.

28

men inget som var statistisk signifikant.

Chan, (2007).

Kina.

Att bedöma effekten av musik på fysiska och psykiska parametrar.

Kvantitativ.

Slumpmässigt urval.

Interventionsgrupp: Lyssnade på en blandning av lugn klassisk kinesisk musik, religiös musik och klassisk västerländsk musik omkring 60 takter/minut.

Kontrollgrupp: Ej redogjort.

70 stycken. 4 stycken.

Interventionsgruppen hade statistiskt signifikant lägre puls och andningsfrekvens, samt smärtskattade lägre än kontrollgruppen efter 30–45 minuters musiklyssnande. Blodtrycket visade sig vara signifikant lägre hos interventionsgruppen efter 30 minuters musiklyssnande.

RCT. Medel.

Ebneshahidi & Mohseni, (2008).

Iran.

Att utvärdera effekten av egenvald musik på självrapporterad smärta samt hemodynamiska parametrar i ett tidigt postoperativt skede hos patienter som genomgått kejsarsnitt.

Kvantitativ. Slumpmässigt urval.

Interventionsgrupp: Lyssnade på egenvald musik.

Kontrollgrupp: Hade på sig hörlurar, men lyssnade inte på musik.

80 stycken. 3 stycken.

Resultaten visar en signifikant minskad postoperativ smärta och användning av opioider hos interventionsgruppen efter 30 minuters musiklyssnande, den första postoperativa timmen. Däremot ses ingen skillnad i blodtryck och puls mellan interventions- och kontrollgrupp.

RCT. Hög.

29

Ikonomidou, Rehnström & Naesh,

(2004).

Sverige.

Att undersöka hypotesen att musiklyssnande pre- och postoperativt påverkar kvinnliga patienters upplevelse av smärta, illamående, välbefinnande och ha en påverkan på patienternas vitala parametrar.

Kvantitativ.

Slumpmässigt urval.

Interventionsgrupp: Lyssnade på lugn panflöjtsmusik via en CD-skiva som valdes ut av forskarna.

Kontrollgrupp: Lyssnade på tom CD-skiva.

60

stycken.

5 stycken.

Ingen märkbar skillnad noterades mellan intervention- och kontrollgruppen gällande andningsfrekvens, blodtryck och puls efter 30 minuters musiklyssnande postoperativt. Även smärtskattningen visade sig signifikant lägre hos båda grupperna, däremot var det ingen skillnad av signifikans mellan grupperna.

RCT. Hög.

Lin, Lin, Huang, Hsu & Lin,

(2011).

Taiwan.

Att evaluera effekten av musikterapi på ångest, postoperativ smärta och fysiologiska reaktioner relaterat till emotionell och fysisk oro hos patienter som genomgår spinal kirurgi.

Kvantitativ. Icke slumpmässigt urval.

Interventionsgrupp: Fick välja ut sina favoriter att lyssna på, bland annat lugn kinesisk musik, pop-musik, klassisk musik och naturmusik samt helig musik.

Kontrollgrupp: Lyssnade inte på musik.

60 stycken. Inga. Det visade sig vara en signifikant minskning i ångest och smärta hos musikgruppen gentemot kontrollgruppen under hela studiens förlopp, det vill säga dagen innan operation fram till den andra postoperativa dagen. Den första timmen efter operation kunde det ses en signifikant skillnad i blod- och medelartärtryck hos musikgruppen där gruppen hade betydligt lägre siffror än kontrollgruppen. Ingen

Kvasi-experimentell.

Medel.

30

skillnad i puls noterades hos grupperna.

Nilsson,

(2009).

Sverige

Kunna evaluera om sängvila i samband med musik den första postoperativa dagen kan minska stress hos patienter som genomgått hjärtkirurgi.

Kvantitativ.

Slumpmässigt urval.

Interventionsgrupp: Lyssnade på lugn och mjuk musik i ny tidsstil med 60-80 takter/minut.

Kontrollgrupp: Var schemalagda att vila under tiden.

60 stycken. 2 stycken.

Minskade smärtnivåer och ångest över tid hos både interventions- och kontrollgruppen, däremot ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Hos musikgruppen sågs en signifikant minskning i medelartärtryck och andningsfrekvens, i jämförelse med baslinjen P=.05. Ingen signifikant skillnad kunde ses i puls eller saturation.

RCT. Medel.

Rafer et al., (2015).

USA.

Att undersöka om lyssnandet av jazzmusik kan sänka puls, blodtryck, smärta eller ångest hos patienter som genomgått hysterektomi.

Kvantitativ.

Slumpmässigt urval.

Interventionsgrupp: Lyssnade på jazzmusik med

31

Smärtskattningen visade sig även signifikant lägre i kontrollgruppen än hos interventionsgruppen vid 10 minuter inpå återhämtningsperioden.

Sendelbach, Halm, Doran, Miller & Gaillard, (2006).

USA

Att jämföra effekten av musikterapi gentemot en ostörd och lugn viloperiod på faktorer såsom smärtintensitet, ångest, fysiologiska parametrar och opioidkonsumption efter kardiell kirurgi.

Kvantitativ.

Slumpmässigt urval.

Interventionsgrupp:

Fick välja den musikstil som de ansåg var som mest avslappnande bland annat jazz, lättlyssnad musik och klassisk musik, mellan 60-70 takter/minut.

Kontrollgrupp: Fick vila i sina sängar under tiden.

86 stycken. 1 stycken.

En signifikant minskning i ångest (P=.001) och smärta (P=.009) kunde ses i den gruppen som fick musikterapi till skillnad från kontrollgruppen båda postoperativa dagarna. Det sågs däremot ingen skillnad i blodtryck eller hjärtfrekvens och ingen minskning av opioidintag kunde ses mellan grupperna.

RCT. Medel.

32

Wang et al., (2015).

Kina.

Att undersöka hur kombinationen av PCA-behandling och musikterapi påverkar smärta och hemodynamik.

Kvantitativ. Slumpmässigt urval.

Interventionsgrupp: Lyssnade på avslappnande musik (klassisk kinesisk och klassisk västerländsk musik) och fick använda sig av en musikimaginär metod tillsammans med musikterapeut.

Kontrollgrupp: Lyssnade inte på musik,

60 stycken. Inga. Interventionsgruppen smärtskattade lägre och hade lägre och stabilare hemodynamiska parametrar än kontrollgruppen 24 timmar postoperativt.

RCT. Medel.

Özer, Karaman Özlü, Arslan & Günes, (2013).

Turkiet.

Utreda effekten av egenvald musik och självrapporterad smärtintensitet samt fysiologiska parametrar hos de patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi.

Kvantitativ bekvämlighetsurval.

Interventionsgrupp:

Lyssnade på egenvald musik.

Kontrollgrupp: Vilade i sina sängar.

90 stycken. 3 stycken.

Det visades en statistiskt signifikant skillnad i smärta och saturation mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen efter 30 minuters musiklyssnande den första postoperativa dagen där det var betydligt lägre siffror i interventionsgruppen. Ingen signifikant skillnad i blodtryck, puls och andningsfrekvens noterades.

Kvasi-experimentell.

Medel.

0