Fälthäfte i T, U Bonitering - Skogsstyrelsen

Fälthäfte i

BoniteringÖrebro och Västmanlands län

T, U

Innehåll

Användningsområde 2Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8Bonitering med ståndortsegenskaper 11 Markfuktighetsklass 11 Rörligt markvatten 11 Jordartens textur 12 Jorddjup 12 Markslag 13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 14 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 14 Avvikande ståndorter 15 Flödesschema 16 Tabeller, Tall, Fastmark 18 Tabeller, Gran, Fastmark 27 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 31

Boniteringshäftet förT, U-länkan även användasinom det ljust färgade området

Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans bonite-ringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera.2

Sundsvall

Gävle

Mora

Uppsala

StockholmKarlstad

GöteborgJönköping

MalmöLänsgräns

60°

59°Användnings- område

Bonitering med höjdutvecklingskurvor

Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara upp-fyllda.

Beståndet på provytan...K1: domineras av det bonitetsvisande trädslagetK2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 årK3: är ej hugget uppifrånK4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 – om de inte nyligen låggallratsK5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindexK6: har inte hammats i sin ungdomsutvecklingK7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten

Övrehöjdsträden skall...K8: vara oskadadeK9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget

Härutvöver skall...K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd

Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öh-träden) på en provyta med 10 m radie.

Bonitering med interceptmetoden

Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att

– det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan

– kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats

– jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm.

Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd.

3

4

Höjdutvecklingskurvor – Tall

20 40 60 80

Brösthöjdsålder, år

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjd, m

2

STÅNDORTSINDEX

H100, m

TALLhela Sverige

100 120 140

T 30

T 28

T 26

T 24

T 22

T 20

T 18

T 16

T 14

T 12

T 10

Ståndortsindex

År till brösthöjd

T14 T16 T18 T20 T22 T26 T28T24

14 12 10 88899

5

Höjdutvecklingskurvor – Gran

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjd, m

2

STÅNDORTSINDEX

H100, m

GRANsödra Sverige

G 32

G 30

G 28

G 26

G 22

G 20

G 18

G 34

G 36

År till brösthöjd

20 40 60 80


100

Ståndortsindex G 18 G 20 G 22 G 24 G 26 G 30 G 32G 28

12 10 9 77889

90705030100

G 38

G 24

G 34 G 36

7 7

6

Höjdutvecklingskurvor – Vårtbjök

20 40 60 80Brösthöjdsålder, år

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

Övre höjdm

B 28

B 26

B 24

B 22

B 20

B 18

B 16

2

STÅNDORTSINDEXH50, m

VÅRTBJÖRKSvealand och södra Norrland

7

Höjdutvecklingskurvor – Ek, Contortatall

2040

6080

Tota

l åld

er, å

r

468101214161820222426283032Övr

e hö

jdm 2

ST

ÅN

DO

RT

SIN

DE

XH

100,

m

EK

100

120

Ant

al å

r til

l brö

sthö

jd fö

r öv

rehö

jdst

räde

nTr

ädsl

ag20St

åndo

rtsi

ndex

2428

32H 1

00 m

Bok

Ek12 10

11 10

10 109

EK

30

EK

28

EK

26

EK

24

EK

22

EK

20

EK

18

2040

60B

röst

höjd

såld

er, å

r

4810121416182022242628303234Övr

e hö

jdm

C 2

8

C 2

6

C 2

4

C 2

2

C 2

0

C 1

8

C 1

6

2

ST

ÅN

DO

RT

SIN

DE

XH

50, m

CO

NT

OR

TA

TA

LL

norr

a S

veri

ge

C 1

4

Nor

ra S

veri

ge: N

orrl

and

och

Kop

parb

ergs

län

6

8

Interceptmetoden – Tall

16

18

20

22

24

26

28

30

Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m

TALL

6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)

Intercept, dm

12

14

16

18

20

22

24

26


TALL – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)

Intercept, dm

6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

100 m500 m

100 m500 m

28

9

Interceptmetoden – Gran


GRAN 58° N – Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)

20

22

24

26

28

30

32

34

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 42

Intercept, dm

0-200 m

36

300 m

20

22

24

26

28

30

32

34Höjd över havet


GRAN 58° N – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)

Intercept, dm10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40

300 m

0-200 m

40

42

18

20

22

24

26

28

30

32Höjd över havet


GRAN 62° N

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38

– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)

Intercept, dm

16

18

20

22

24

26

28

30Höjd över havet


GRAN 62° N – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)

Intercept, dm

10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38

0-200 m

500 m

300 m

400 m

0-200 m

500 m

300 m

400 m

10

Interceptmetoden – Gran

11

Bonitering med ståndortsegenskaperAnvänds på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet – dvs. där de andra metoderna inte kan användas.

MarkfuktighetsklassTorr mark – Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvs-avlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas.

Frisk mark – Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan.

Fuktig mark – Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor.

Blöt mark – Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande.

Rörligt markvatten

a) Stark lutning >3:20 (<15 %)Krön

0 30 m

100 mL

KS

b) Svag lutning 1-3:20 (5-15 %)

Krön SK

L0 40 m

150 m

K

L L Seller resp

K

–25 m–

c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L

S = SaknasK = Kortare perioderL = Längre perioder

11

Jordartens texturST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räk- nat ned till ca 0.5 m från markytan).

Morän SedimentGR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2-20 mm) 2-20 mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik.

SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas. 0.6-2 mm. Sandpartiklar do- minerar. Vanligen måttligt rik på sten och block.

SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner 0.06-0.6 mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm. 0.06-0.02 mm) kan Måttligt – mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning.

FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning.

Jorddjup

Mäktigt jorddjup Mer än 70 cm. Inga synliga hällar.

Tämligen grunt Mellan 20 och 70 cm. Enstaka hällar. jorddjup Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla.

Grunt jorddjup Mindre än 20 cm. Rikligt med hällar.

Mycket varierande Brottytor i berggrunden delvis synliga. jorddjup12

13

Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan?

Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan?

MarkslagFastmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan.

Torvmark På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm.

MOSSOR + LAVAR

Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal?

Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan?

Sumpmoss- lokal

Ej sumpmosslokal

Sumpmoss- lokal

Ej sumpmosslokal

Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet?

Ja

Ja

NejJa NejJa

Nej

Nej

Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?

Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?

Ja

Nej

Nej Ja

Nej

Ja

Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKALsumpmossor = björnmossor + vitmossor

Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK

Varken vitmosstyp eller lavtyp Vitmosstyp eller lavtyp

14

Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ)

Allmän – tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas

HögörterBrudborste Smörbollar (T) Busk-stjärnblomma Skogsbingel Brännässla Stinksyska Gulplister Smörbollar (U) Kirskål Strätta Gulsippa Sårläka Kärrfibbla Trolldruva Lund-Stjärnblomma Tandrot Kärrtistel Älgört Myskmadra Tolta Midsommarblomster Ängssyra Nordisk stormhatt Tvåblad Ormbär Högvuxna ormbunkar Ramslök Skogssallat (utom örnbräken) Rödblära

LågörterBlåsippa Svalört (T) Lungört Ekbräken Vitsippa Nunneörter Harsyra Vårlök (T) Svalört (U) Humleblomster Vårlök (U) Hultbräken Vårärt

Lågörter om det finns minst en av ovanstående arterDaggkåpa Smultron1) Hönsbär Ekorrbär Smörblommor1) Violer (vissa)1) Stenbär Veronikor1) Gullviva1) Violer (vissa)1)

1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m.

Lågörter som tillkommer på torvmarkBlodrot Björnbrodd Kärrfräken Dvärglummer Orkidéer (vissa) Orkidéer (vissa) Slåtterblomma

Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ)Halvgräs Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vat- Skogsfräken tenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, Vattenklöver vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk).

15

Avvikande ståndorter

Olika typer av avvikande ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt.

Avvikande ståndortstyp Klassificeras som

Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Lavmarkstyp

Torr mark med sumpmossfläckar Frisk mark

Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd

Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp

Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med 20 %

Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 10 %

Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 10 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten

Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark – klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 %

Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder – klass L utan rörligt markvatten – klass S

VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV AVVIKANDE STÅND-ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!

BÖRJAHÄR LAVMARK

Ö R T T Y P E R

Örttyp utan risHÖUR resp.

LÖUR

Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.

LÖMR/BLÅ

Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.

LÖMR/EJ BLÅ

U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R

G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R

FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp

på fastmark

Förkortningar Täckningsgrader

Täcker BB merän 1% av BPY?

LAVMARKSTYPER

Ackumulering av arternas täckning

Täcker lavar merän 1/4 av BB?

Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker

mer än 1/16 av BF?

Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?

Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?

Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?

Finns minst3 typarterför HÖ?

Finns typarter för HÖ eller LÖ?

Finns någon typartför HÖ?

MOSSMARK

Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ

i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?

Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som

tillsammans täcker mer än1/16 av BF?

Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer

än 1/8 av BPY?

Täcker BF merän 1/16 av BPY?

Lågörttyp LÖ

Högörttyp HÖ

Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?

Är blåbär dominerande ris?

Mark utanfältskikt UF

Lavriktyp

LAVRIK

Lavtyp

LAV


Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?

Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?

Är täckningenstörre för bred-

bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och

LÖ än försmalbladiga

gräs + övrigaörter?

Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa

dominerarbland typ-arterna?

Täckerföljandetyparterminst 1/2

av BF?

örter + gräs+ orm-bunkar

+ lummer-växter

+ blåbär?

+ lingon+ mjölon?

+ kråkbär+ ljung?

+ odon+ skvatt-

ram+ rosling

+ tranbär?

Bredbladiggrästyp

+ örnbräkenBRGR

Smalbladiggrästyp

SMGR

Starr-fräken-

typSTA-FRÄ

Blåbärs-typ

BLÅ

Lingon-typ

LING

Kråkbär-ljung-typ

KRÅK-LJU

Fattig-ris-typ

FA-RIS

Ja

Nej

Gå vidare

BPYBFBB

HÖLÖ

Andel av hel provyta med10 m radie

1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315

22

= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt

= Högörttyp= Lågörttyp

1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.

16

17

BÖRJAHÄR LAVMARK

Ö R T T Y P E R

Örttyp utan risHÖUR resp.

LÖUR

Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.

LÖMR/BLÅ

Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.

LÖMR/EJ BLÅ

U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R

G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R

FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp

på fastmark

Förkortningar Täckningsgrader

Täcker BB merän 1% av BPY?

LAVMARKSTYPER

Ackumulering av arternas täckning


Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker

mer än 1/16 av BF?

Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?

Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?

Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?

Finns minst3 typarterför HÖ?

Finns typarter för HÖ eller LÖ?

Finns någon typartför HÖ?

MOSSMARK

Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ

i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?

Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som

tillsammans täcker mer än1/16 av BF?

Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer

än 1/8 av BPY?

Täcker BF merän 1/16 av BPY?

Lågörttyp LÖ

Högörttyp HÖ

Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?

Är blåbär dominerande ris?

Mark utanfältskikt UF

Lavriktyp

LAVRIK

Lavtyp

LAV


Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?

Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?

Är täckningenstörre för bred-

bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och

LÖ än försmalbladiga

gräs + övrigaörter?

Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa

dominerarbland typ-arterna?

Täckerföljandetyparterminst 1/2

av BF?

örter + gräs+ orm-bunkar

+ lummer-växter

+ blåbär?

+ lingon+ mjölon?

+ kråkbär+ ljung?

+ odon+ skvatt-

ram+ rosling

+ tranbär?

Bredbladiggrästyp

+ örnbräkenBRGR

Smalbladiggrästyp

SMGR

Starr-fräken-

typSTA-FRÄ

Blåbärs-typ

BLÅ

Lingon-typ

LING

Kråkbär-ljung-typ

KRÅK-LJU

Fattig-ris-typ

FA-RIS

Ja

Nej

Gå vidare

BPYBFBB

HÖLÖ

Andel av hel provyta med10 m radie

1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315

22

= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt

= Högörttyp= Lågörttyp

Tall på torr mark

Tall

på

torr

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

M

T, U

-län

Mar

kveg

etat

ions

typ

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Text

urkl

ass

SM

SA

GR

SM

SA

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r el

ler

Bred

blad

ig g

räst

yp

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Smal

blad

ig g

räst

ypel

ler

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p,K

råkb

är-L

jung

typ

elle

r Fa

ttig

rist

yp

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

010

0

2727

26

2626

25

2323

22

2020

20

1919

18200

010

0

2626

25

2525

24

2323

22

2020

19

1918

18200

010

0

2525

24

2424

23

2222

21

1919

18

1818

17200

010

0

2524

24

2423

23

2121

21

1918

18

1817

17200

010

0

2424

23

2323

22

2121

20

1818

17

1717

16200

010

0

2323

22

2222

21

2020

19

1717

17

1616

16200

– 0-

200

met

er ö

ver

hav

et

18

Tall

på

torr

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MT,

U-l

än

Mar

kveg

etat

ions

typ

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Text

urkl

ass

SM

SA

GR

SM

SA

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r el

ler

Bred

blad

ig g

räst

yp

Mar

k ut

an fä

ltski

kt, S

mal

blad

iggr

ästy

p el

ler

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p, K

råkb

är-L

jung

typ

elle

r Fa

ttig

rist

yp

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

23 22 20 17 16400

300 25 24 21 19 18

22 21 19 17 16400

300 24 23 21 18 17

22 21 19 16 15400

300 23 22 20 17 16

21 20 18 16 15400

300 23 21 19 17 16

20 19 18 15 14400

300 22 21 19 16 16

20 19 17 15 14400

300 21 20 18 16 15

– 30

0-40

0 m

eter

öve

r h

avet

19

Tall på torr mark

Tall

på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

20

– Ö

rtty

per

, Mar

k u

tan

fäl

tski

kt o

ch G

räst

yper

Mar

kveg

etat

ions

typ

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Hög

örtt

yp u

tan

ris

elle

r H

ögör

ttyp

med

blå

bär

Lågö

rtty

p ut

an r

is, L

ågör

ttyp

med

blå

bär

elle

r G

räst

yper

Ört

typ

med

ris

uto

m b

låbä

r el

ler

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

28 27 250

28 26 24200

100 28 27 25

26 25 23400

300 27 26 24

25 24 220

25 24 22200

100 25 24 22

23 22 20400

300 24 23 21

Tall på frisk mark

Tall

på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

– R

isty

per

– 0-

200

met

er ö

ver

hav

et

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

p

Fatt

igri

styp

Rörligt markvatten

S, K

SA

59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Fa

ttig

rist

yp

Krå

kbär

-Lju

ngty

p

Ling

onty

p

Blåb

ärst

yp

L

010

0

26 26 25 25 22 22 21 21 27 27 26 26 24 23 22 22

26 26 25 25 22 22 21 20 27 27 26 26 23 23 22 22

25 25 24 24 22 22 20 20 27 26 26 25 23 23 21 21

200

010

0

25 25 24 24 22 22 20 20 26 26 26 25 23 23 21 21

25 25 24 24 22 21 20 20 26 26 25 25 23 23 21 21

24 24 24 23 21 21 20 19 26 25 25 25 22 22 21 20

200

010

0

24 24 23 23 21 21 19 19 25 25 25 24 22 22 20 20

24 24 23 23 21 21 19 19 25 25 24 24 22 22 20 20

23 23 23 23 20 20 19 19 25 24 24 24 21 21 20 20

200

010

0

23 22 22 22 20 19 18 18 24 24 23 23 21 20 19 19

23 22 22 22 20 19 18 18 24 23 23 23 20 20 19 19

22 22 21 21 19 19 18 18 23 23 22 22 20 20 19 18

200

010

0

22 22 22 21 19 19 18 18 23 23 23 23 20 20 19 19

22 22 22 21 19 19 18 18 23 23 23 22 20 20 19 19

22 22 21 21 19 19 17 17 23 23 22 22 20 20 18 18

200

010

0

21 21 21 21 19 18 17 17 23 22 22 22 20 19 18 18

21 21 21 20 18 18 17 17 22 22 22 22 19 19 18 18

21 21 20 20 18 18 17 17 22 22 21 21 19 19 18 17

200

010

0

20 20 20 19 18 17 16 16 21 21 21 20 18 18 17 17

20 20 19 19 17 17 16 16 21 21 20 20 18 18 17 17

20 20 19 19 17 17 16 16 21 20 20 20 18 18 17 16

200

21

Tall på frisk mark

22

Tall på frisk mark

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Blåb

ärst

yp

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

p

Fatt

igri

styp

Rörligt markvatten

S, K

SA

59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Fa

ttig

rist

yp

Krå

kbär

-Lju

ngty

p

Ling

onty

p

Blåb

ärst

yp

L

300 24 24 24 23 21 21 20 19 26 25 25 25 22 22 21 20

400 – 23 – 22 – 20 – 19 – 24 – 23 – 21 – 19

300 24 23 23 23 20 20 19 19 25 25 24 24 22 21 20 20

400 – 22 – 22 – 19 – 18 – 23 – 23 – 20 – 19

300 23 23 22 22 20 20 18 18 24 24 23 23 21 20 19 19

400 – 21 – 21 – 19 – 17 – 23 – 22 – 20 – 18

300 21 21 21 20 18 18 17 17 22 22 22 22 19 19 18 18

400 – 20 – 20 – 17 – 16 – 21 – 21 – 18 – 17

300 21 21 20 20 18 18 17 17 22 22 21 21 19 19 18 18

400 – 20 – 19 – 17 – 16 – 21 – 20 – 18 – 17

300 20 20 20 19 18 17 16 16 21 21 21 20 18 18 17 17

400 – 19 – 19 – 17 – 15 – 20 – 19 – 17 – 16

300 19 19 18 18 16 16 15 15 20 20 19 19 17 17 16 16

400 – 18 – 17 – 16 – 14 – 19 – 18 – 16 – 15

Tall

på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

– R

isty

per

– 30

0-40

0 m

eter

öve

r h

avet

Tall

på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

Mar

kveg

etat

ions

typ

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Pla

n m

ark

Kla

ss S

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

Rörligt markvatten

S, K

Lavt

yp

Lavr

ik t

ypL

Övr

igm

ark

Pla

n m

ark

Kla

ss S

Övr

igm

ark

100 19 18 – –

200 19 18 – –

0 19 18 – –

100 21 19 21 19

200 20 19 21 19

0 21 20 21 20

100 17 16 – –

200 17 16 – –

0 17 16 – –

100 18 17 18 17

200 18 17 18 17

0 18 17 18 17

23

– L

avm

arks

typ

er–

0-20

0 m

eter

öve

r h

avet

Tall på frisk mark

24

Tall

på

fris

k m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

Mar

kveg

etat

ions

typ

Mäk

tigt

jord

djup

Täm

l. gr

unt

jord

djup

Pla

n m

ark

Kla

ss S

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Lavr

ik t

yp

Lavt

yp

Rörligtmarkvatten

S, K

Lavt

yp

Lavr

ik t

ypL

NO

-slu

tt-

ning

Pla

n m

ark

Kla

ss S

Övr

igm

ark

Övr

igm

ark

NO

-slu

tt-

ning

300 18 17 – –

400 18 17 – –

300 16 15 – –

400 16 15 – –

300 20 19 20 19

400 19 18 20 18

400 18 17 19 17

300 17 16 18 17

400 17 16 17 16

400 16 15 16 15

– L

avm

arks

typ

er

– 30

0-40

0 m

eter

öve

r h

avet

Tall på frisk mark

Tall

på

fukt

ig m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pE

j sum

pmo

sslo

kal

Sum

pmo

sslo

kal

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

pel

ler

Fatt

igri

styp

Star

r-Fr

äken

typ

Rörligt markvatten

S, K

SA

FM

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

pel

ler

Fatt

igri

styp

Star

r-Fr

äken

typ

L

0 28 26 22 19

100 27 26 21 18

200 26 25 20 18

28 26 22 19

27 26 22 19

27 26 21 18

0 27 26 21 18

100 26 25 21 18

200 25 24 20 17

27 26 21 18

27 26 21 18

26 25 20 18

0 26 25 20 18

100 25 24 20 17

200 24 23 19 16

26 25 20 18

26 25 20 17

25 24 20 17

0 24 24 19 17

100 24 23 19 16

200 23 22 18 16

24 24 19 17

24 23 19 16

24 23 19 16

0 26 25 20 17

100 25 24 20 17

200 24 23 19 16

26 25 20 17

25 24 20 17

25 24 20 17

0 25 24 20 17

100 25 24 19 17

200 23 23 18 16

25 24 20 17

25 24 19 17

24 23 19 16

0 24 23 19 16

100 24 23 19 16

200 23 22 18 15

24 23 19 16

24 23 19 16

23 22 18 16

0 23 22 18 15

100 22 22 18 15

200 21 21 17 15

23 22 18 15

23 22 18 15

22 21 17 15

– 0-

200

met

er ö

ver

hav

et

25

Tall på fuktig mark

26

Tall på fuktig mark

Tall

på

fukt

ig m

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pE

j sum

pmo

sslo

kal

Sum

pmo

sslo

kal

Text

urkl

ass

FM

SM

SA

GR

SM

GR

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

pel

ler

Fatt

igri

styp

Star

r-Fr

äken

typ

Rörligt markvatten

S, K

SA

FM

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Krå

kbär

-Lju

ngty

pel

ler

Fatt

igri

styp

Star

r-Fr

äken

typ

L

300 24 23 19 16 26 25 20 17

400 22 21 17 15 24 23 19 17

300 23 22 18 16 25 24 20 17

400 21 20 17 14 24 23 19 16

300 23 22 18 15 24 23 19 16

400 20 19 16 14 23 22 18 16

300 21 21 17 14 23 22 18 16

400 19 18 15 13 22 21 17 15

300 22 21 18 15 24 23 19 16

400 20 19 16 14 23 22 18 15

300 22 21 17 15 23 22 18 16

400 20 19 15 13 22 21 17 15

300 21 20 17 14 22 22 18 15

400 19 18 15 13 21 20 17 14

300 20 19 16 13 21 20 17 14

400 18 17 14 12 20 19 16 14

– 30

0-40

0 m

eter

öve

r h

avet

Gra

n p

å fr

isk

mar

k1)

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

– 0-

200

met

er ö

ver

hav

et

Gran på frisk mark

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

l

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

sS

KL

SL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Hög

örtt

yp u

tan

ris

Lågö

rtty

p ut

an r

is

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Grä

styp

er

K

59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Li

ngon

typ

och

Säm

re r

isty

per

Blåb

ärst

yp

0 32 31 31 29 30 28 29 27 28 27 26 25

100 32 30 30 29 30 28 28 27 28 27 26 25

200 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24

0 33 32 32 30 31 29 30 28 29 28 27 26

100 33 31 31 30 30 29 29 28 29 28 26 26

200 32 31 31 29 30 29 29 28 28 27 26 25

0 34 32 32 31 31 30 30 29 29 28 27 26

100 33 32 32 31 31 30 30 29 29 28 27 26

200 33 31 31 30 30 29 29 28 28 27 26 25

0 30 28 28 27 28 26 27 25 26 25 24 23

100 29 28 28 27 27 26 26 25 26 25 24 23

200 29 28 28 27 27 26 26 25 25 24 23 22

0 31 29 29 28 29 27 27 26 27 26 25 24

100 30 29 29 28 28 27 27 26 27 26 25 24

200 30 29 29 27 28 27 27 26 26 25 24 23

0 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24

100 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24

200 30 29 29 28 28 27 27 26 26 26 24 24

27

1) T

abel

lvär

den

sänk

s m

ed 5

% p

å to

rr/m

äktig

mar

k.

med

10

% p

å fr

isk/

täm

ligen

gru

nd m

ark.

m

ed 1

5 %

på

torr

/täm

ligen

gru

nd m

ark.

Gran på frisk mark

Gra

n p

å fr

isk

mar

k1)

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

– 30

0-40

0 m

eter

öve

r h

avet

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

l

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

sS

KL

SL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Hög

örtt

yp u

tan

ris

Lågö

rtty

p ut

an r

is

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Grä

styp

er

K

59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Li

ngon

typ

och

Säm

re r

isty

per

Blåb

ärst

yp

300 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24 23 23

400 – 27 – 26 – 26 – 25 – 23 – 21

300 31 28 30 28 29 28 28 27 26 25 24 23

400 – 28 – 27 – 26 – 25 – 23 – 22

300 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24

400 – 29 – 28 – 27 – 26 – 25 – 23

300 28 27 27 26 26 25 25 24 24 23 22 21

400 – 25 – 24 – 24 – 23 – 21 – 19

300 29 28 28 26 27 26 26 25 24 23 23 22

400 – 26 – 25 – 24 – 24 – 22 – 20

300 29 28 28 27 27 26 26 25 26 25 24 23

400 – 27 – 26 – 25 – 24 – 23 – 22

28

1) T

abel

lvär

den

sänk

s m

ed 5

% p

å to

rr/m

äktig

mar

k.

med

10

% p

å fr

isk/

täm

ligen

gru

nd m

ark.

m

ed 1

5 %

på

torr

/täm

ligen

gru

nd m

ark.

29


29

Gran på fuktig mark

Gra

n p

å fu

ktig

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MT,

U-l

än–

0-20

0 m

eter

öve

r h

avet

– O

dik

at. (

På

dik

ad y

ta h

öj s

tån

do

rtsi

nd

ex m

ed 1

met

er)

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

p

Breddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

l

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

sS

KL

SL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Hög

örtt

yp u

tan

ris

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Lågö

rtty

p ut

an r

is

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Grä

styp

er

K

59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Sä

mre

ris

type

r el

ler

Star

r–Fr

äken

typ

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p

0 32 30 31 29 30 28 28 27 27 25 24 22

100 32 30 30 29 30 28 28 27 26 25 23 22

200 31 29 29 28 29 27 27 26 26 24 23 22

0 34 32 32 31 31 30 30 28 28 27 25 24

100 33 32 32 30 31 30 29 28 28 26 25 23

200 32 30 31 29 30 28 28 27 27 25 24 22

0 34 32 33 31 32 30 30 29 28 27 25 24

100 34 32 32 31 31 30 30 28 28 27 25 24

200 33 31 31 30 31 29 29 28 27 26 24 23

0 30 28 29 27 28 26 26 25 25 24 22 22

100 29 28 28 27 28 26 26 25 25 23 22 21

200 28 27 27 26 27 25 25 24 24 23 22 21

0 31 30 30 29 29 28 28 26 26 25 23 22

100 31 29 30 28 29 27 27 26 26 25 23 22

200 30 28 29 27 28 26 26 25 25 24 22 22

0 32 30 30 29 30 28 28 27 26 25 23 22

100 31 30 30 29 29 28 28 26 26 25 23 22

200 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24 22 22

Gran på fuktig mark

Gra

n p

å fu

ktig

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MT,

U-l

än–

300-

400

met

er ö

ver

hav

et–

Od

ikat

. (P

å d

ikad

yta

hö

j stå

nd

ort

sin

dex

med

1 m

eter

för

värd

en p

å H

100

20 m

eter

elle

r b

ättr

e, a

nn

ars

inge

n h

öjn

ing)

Mar

kveg

eta-

tio

nsty

pBreddgrad

Ej s

umpm

oss

loka

lS

umpm

oss

loka

l

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

sS

KL

SL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Hög

örtt

yp u

tan

ris

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Lågö

rtty

p ut

an r

is

Ört

type

r m

ed r

is e

ller

Grä

styp

er

K

59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Sä

mre

ris

type

r el

ler

Star

r–Fr

äken

typ

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p

300 29 27 28 26 27 26 25 24 24 23 22 21

400 – 25 – 24 – 23 – 22 – 21 – 19

300 30 29 29 28 28 27 27 25 25 24 22 22

400 – 26 – 25 – 25 – 23 – 22 – 20

300 31 30 30 29 29 28 28 26 26 25 23 22

400 – 28 – 27 – 26 – 25 – 23 – 21

300 27 25 26 24 25 24 24 23 22 21 20 19

400 – 23 – 22 – 22 – 21 – 20 – 18

300 28 27 27 26 26 25 25 24 23 22 21 20

400 – 24 – 24 – 23 – 22 – 20 – 18

300 29 28 28 27 27 26 26 24 24 23 22 21

400 – 26 – 25 – 24 – 23 – 22 – 20

30

31


Tall

på

torv

mar

kS

tån

do

rtsi

nd

ex H

100,

MT,

U-l

än

Fäl

tski

ktst

ypB

ott

ensk

ikt

Var

ken

vitm

oss

typ

elle

r la

vtyp

Bo

tten

skik

tV

itm

oss

typ

elle

r la

vtyp

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

S, K

LS

, KL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr–

Fräk

enty

p

Dikningsingrepp

Dik

at

Odi

kat

Breddgrad

Ört

type

r

Mar

k ut

an fä

ltski

kt,

Grä

styp

er, B

låbä

rsty

pel

ler

Ling

onty

p

Säm

re r

isty

per

elle

rSt

arr–

Fräk

enty

p

59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60

0 23 22 21 18

100 23 22 21 17

200 22 21 20 17

300 21 20 19 16

400 – 19 – 15

2020

1918

17

1818

1817

–

20 19 18 15

20 19 18 15

19 18 17 15

18 18 17 14

– 17 – 13

1717

1716

15

1616

1515

–

0 25 24 23 19

100 25 24 23 19

200 24 23 22 19

300 23 22 21 18

400 – 21 – 17

2222

2120

19

2020

1918

–

22 21 20 17

22 21 20 17

21 20 19 16

20 19 18 15

– 18 – 15

1919

1918

17

1717

1716

–

0 20 19 18 15

100 19 19 18 15

200 19 18 17 15

300 18 17 17 14

400 – 16 – 13

1717

1716

15

1616

1514

–

17 16 16 13

17 16 15 13

16 16 15 13

16 15 14 12

– 14 – 11

1515

1514

13

1414

1313

–

0 21 21 20 17

100 21 20 19 16

200 21 20 19 16

300 20 19 18 15

400 – 18 – 14

1919

1817

16

1717

1716

–

19 18 17 14

19 18 17 14

18 17 17 14

17 17 16 13

– 16 – 13

1716

1615

14

1515

1414

–

31

Tall på torvmark

OBS

! Vär

dena

är

svag

t un

derb

yggd

a oc

h en

dast

till

ämpb

ara

på t

rädb

evux

en t

orvm

ark

som

är

prod

uktiv

sko

gsm

ark.

Gra

n p

å to

rvm

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

– 0-

200

met

er ö

ver

hav

et–

Od

ikat

(P

å d

ikad

yta

hö

j stå

nd

ort

sin

dex

med

2 m

eter

för

värd

en p

å H

100

30 m

eter

elle

r b

ättr

e, a

nn

ars

1 m

eter

).

Fäl

tski

ktst

ypB

ott

ensk

ikt

Ej v

itm

oss

typ

Bo

tten

skik

tV

itm

oss

typ

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

s

SK

SL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Breddgrad

Ört

type

r ut

an r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Grä

styp

er

Ört

type

r m

ed r

is,

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p

59 60 59 60 59 60 59 60Sä

mre

ris

type

r el

ler

Star

r-Fr

äken

typ

200 27 26 25 2324 24 22 21

100 28 27 26 2325 25 23 22

0 29 27 26 2425 25 23 22

200 29 27 26 2425 25 23 22

100 30 28 27 2526 26 24 23

0 30 29 27 2526 26 24 23

200 30 28 27 2426 26 24 23

100 30 29 28 2526 26 24 23

0 31 29 28 2527 27 25 23

200 24 23 22 2021 21 19 18

100 25 23 22 2021 21 20 19

0 25 24 23 2022 22 20 19

200 23 22 21 1920 20 19 18

100 24 23 22 2021 21 19 18

0 24 23 22 2021 21 20 19

LK

200 22 21 20 1819 19 18 17

100 23 22 21 1920 20 18 18

0 23 22 21 1920 20 19 18

32

OBS

! Vär

dena

är

svag

t un

derb

yggd

a oc

h en

dast

till

ämpb

ara

på t

rädb

evux

en t

orvm

ark

som

är

prod

uktiv

sko

gsm

ark.

Gran på torvmark

33


33

Gran på torvmark

Gra

n p

å to

rvm

ark

Stå

nd

ort

sin

dex

H10

0, M

T, U

-län

– 30

0-40

0 m

eter

öve

r h

avet

– O

dik

at. (

På

dik

ad y

ta h

öj s

tån

do

rtsi

nd

ex m

ed 2

met

er

fö

r vä

rden

på

H10

0 30

met

er e

ller

bät

tre,

an

nar

s 1

met

er)

Fäl

tski

ktst

yp

Breddgrad

Bo

tten

skik

tE

j vit

mo

ssty

p

Rö

rlig

t m

arkv

atte

n –

klas

sS

KL

SL

Hö

jd ö

ver

have

t, m

Ört

type

r ut

an r

is e

ller

Mar

k ut

an fä

ltski

kt

Grä

styp

er

Ört

type

r m

ed r

is,

Blåb

ärst

yp e

ller

Ling

onty

p

K

59 60 59 60 59 60 59 60Sä

mre

ris

type

r el

ler

Star

r-Fr

äken

typ

300

400

300

400

300

400

300

400

300

400

300

400

26 25 24 22 22 21 21 20

– 23 – 21 – 20 – 18

27 26 25 23 23 22 22 21

– 24 – 22 – 21 – 19

28 27 26 24 24 23 23 22

– 25 – 23 – 22 – 20

21 20 19 18 18 17 17 16

– 18 – 17 – 16 – 15

22 21 20 19 19 18 18 17

– 19 – 18 – 17 – 15

23 22 21 20 20 19 18 17

– 20 – 19 – 18 – 16

Bo

tten

skik

tE

j vit

mo

ssty

p

OBS

! Vär

dena

är

svag

t un

derb

yggd

a oc

h en

dast

till

ämpb

ara

på t

rädb

evux

en t

orvm

ark

som

är

prod

uktiv

sko

gsm

ark.

Byte av bonitetsvisande trädslag

Breddgrad°N Ståndortstyp

Höjd över havet

14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

1416

182022

24262830

12

H100, m

Ståndortsindex GRAN

Stånd-ortsindex

TALL

ACE

BDF

56-60°

0-200400

Nomogram

GRAN TALL

H100, m


Höjd över havet

14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36

14

1618202224

2628

30

12

H100, m

Ståndortsindex GRAN

Stånd-ortsindex

TALL

ACE

BDF

56-60°

0-200400

Nomogram

GRAN TALL

H100, m

34

Ståndortstyp

Klimatområde – markfuktighetsklass

Lokalkontinentala områden – torr mark A C – frisk, fuktig och blöt mark B E

Övriga områden – torr mark B E – frisk, fuktig och blöt mark D F

Markvegetationstyp Örttyper Övriga typer

35

Byte av bonitetsvisande trädslagTALL GRANNomogram

Ståndortstyp

Höjd över havet

H100, m

Ståndortsindex TALL

Stånd-ortsindex

GRAN

H100, m

14

1618

2022

2426

28

3032

14 16 18 20 22 24 26 28 30

3436

5658 I

G

H

400200

0

BreddgradºN

TALL GRANNomogram


Höjd över havet

H100, m

Ståndortsindex TALL

Stånd-ortsindex

GRAN

H100, m

14

16182022

242628

3032

14 16 18 20 22 24 26 28 30

3436

60 62

58 I

G

H

400200

0

Ståndortstyp

Klimatområde

Lokalkontinentala områden G H Övriga områden H I

Markfuktighetsklass Torr mark Frisk, fuktig och blöt mark

36

ST

ÅN

DO

RT

SIN

DE

X H

100,

MT

RÄ

D-

MA

RK

VEG

ETAT

ION

S-

SLA

G

TY

P M

.M.

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

36

BO

NIT

ET

M3 S

K/H

A O

CH

ÅR

TA

LL

Krå

kbär

-Lju

ngty

p 1.

1 1.

6 1.

9 2.

5 3.

1 3.

7 4.

4 5.

2 6.

0 7.

1 –

– –

–

oc

h sä

mre

Ling

onty

p oc

h bä

ttre

1.

4 1.

9 2.

4 2.

9 3.

6 4.

3 5.

1 5.

9 6.

8 7.

7 8.

8 –

– –

GR

AN

– –

– 3.

6 4.

4 5.

2 6.

0 6.

9 7.

9 9.

0 10

.1

11.3

12

.6

13.9

Frå

n s

tån

do

rtsi

nd

ex t

ill b

on

itet

Handledning i BoniteringBoniteringssystemet

Ståndortsindex H100 eller H50 m

Bonitet m sk /ha och år3

HöjdutvecklingskurvorÖvre höjd


Interceptmetoden Ståndortsegenskaper

© Skogsstyrelsen 1985

Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen 551 83 Jönköping Tel: 036-35 93 40 (dir) 036-35 93 00 (vx)

Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping

Del 1 Definitioner och anvisningarPresenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem.

Del 2 Diagram och tabellerAnvänds för att bestämma ståndortsindex och bonitet.

Del 3 Markvegetationstyper - SkogsmarksfloraAnvänds för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften.

Del 4 TorvmarkPraktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet.

Documents

Fälthäfte i T, U Bonitering - Skogsstyrelsen